• No results found

Katslösa 14:3 m. fl. Skåne, Kvistofta socken, Katslösa 14:3 m. fl. Helsingborgs kommun Thomas Andersson UV SYD RAPPORT 2006:20

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Katslösa 14:3 m. fl. Skåne, Kvistofta socken, Katslösa 14:3 m. fl. Helsingborgs kommun Thomas Andersson UV SYD RAPPORT 2006:20"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Katslösa 14:3 m. fl . 1 UV SYD RAPPORT 2006:20

ARKEOLOGISK UTREDNING 2006

Katslösa 14:3 m. fl .

Skåne, Kvistofta socken, Katslösa 14:3 m. fl . Helsingborgs kommun Thomas Andersson

(2)

Riksantikvarieämbetet

Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd

Odlarevägen 5 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv

© 2006 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:20 ISSN 1104-7526

Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Kart- och ritmaterial

Layout Anita Esping Bodén Layout Anita Esping Bodén Layout

Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2006 Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2006 Tryck/Utskrift

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3

(3)

Innehåll

Sammanfattning 5 Inledning 5

Topografi och fornlämningsmiljö Topografi och fornlämningsmiljö

T 5

Syfte och metod 8 Resultat 9 Åtgärdsförslag 9 Referenser 10

Administrativa uppgifter 11

(4)

Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för under sök ningen markerad. Skala 1:250 000.

(5)

Katslösa 14:3 m. fl . 5

Katslösa 143 m. fl .

Thomas Andersson

Sammanfattning

På grund av Helsingborgs kommuns bebyggelseplaner genomfördes en arkeologisk utredning inom fastigheten Katslösa 14:3 m.fl . våren 2006. Trakten är rik på fornlämningar och i samband med tidigare arkeologiska undersökningar har boplatslämningar från framförallt järnålder påträffats.

Den arkeologiska utredningen resulterade i att sju spridda anlägg- ningar, i form av kraftigt odlingsskadade härdrester och gropar, på- träffades på två fl acka höjdlägen inom den norra, respektive södra delen av exploateringsområdet.

Undersökningsresultatet föranleder inga ytterligare antikvariska åt- gärder.

Inledning

Med anledning av Helsingborgs kommuns utbyggnadsplaner inom fastigheten Katslösa 14:3 m.fl ., Helsingborgs kommun, har Riksan- tikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd, genomfört en arkeologisk utredning under maj 2006 (Lst. dnr 431-342-06).

Utbyggnadsområdet, som totalt omfattar ca 90 000 m2, är beläget inom sydöstra delen av Rydebäcks samhälle (fi g. 1). Området utgör i dag åkermark, som i väster gränsar till ett större villaområde. Land- skapet utgör en kustnära fullåkersbygd, mellan 15 och 20 m. ö. h., som sluttar västerut mot Öresund.

Ansvarig för utredningen var Thomas Andersson som också förfat- tat rapporten. Undersökningen bekostades av Mark- och exploate- ringsenheten, Helsingborgs stad.

Topografi och fornlämningsmiljö

Inom undersökningsområdet är det möjligt att urskilja ett par fl acka, men ytmässigt omfattande höjdlägen. I den norra halvan av området dominerar en markant, närmast rund förhöjning, som planar ut mot öster och söder. I den södra delen fi nns en något fl ackare höjdrygg med öst-västlig utbredning, som fortsätter österut, utanför exploate- ringsområdet (fi g.2).

Trakten är rik på fornlämningar och i samband med Riksantikva-

(6)

Fig. 2. Utredningsområdet inlagt på utdrag ur fastighetskartan. Skala 1: 10 000.

(7)

Katslösa 14:3 m. fl . 7

rieämbetets fornminnesinventering på 1980-talet har det registrerats ett stort antal stenåldersboplatser och lösfynd av framförallt fl intfö- remål. Det fi nns exempel på stora lösfyndssamlingar på närliggande gårdar, där föremålen upphittats på ägorna. En del av föremålen kan sannolikt knytas till Sommarkärrsmossen i väster och Heabäcken i söder.

Cirka femhundra meter åt öster har en bronsfi gurin, ”Katslösa- kvinnan”, påträffats, RAÄ 11, Kvistofta socken. Figurtypen har pa- ralleller från orienten och keltisk fruktbarhetsmytologi och betraktas som ett votivfynd från bronsålderns period VI. Det fi nns en uppgift om att en liknande fi gurin skall ha upphittats i närheten av den förra.

Vidare föreligger det ett fynd av en tennfi gur cirka 200 meter åt norr.

Figuren kan möjligen ha paralleller i votivfynd från tiden kring Kristi födelse.

I samband med byggandet av Västkustbanan och den därmed sammanhängande omläggningen av det lokala vägnätet, har ett stort antal platser varit föremål för arkeologiska undersökningar. Utmed sträckan från Glumslöv i söder till Rya i norr, ledde omfattande utred- ningar och förundersökningar fram till ett tiotal slutundersökningar (Svensson m.fl . 1996, Svensson & Karsten 1996).

Norr om Glumslöv och upp till i höjd med det nu aktuella under- sökningsområdet, företogs slutundersökningar på fem olika platser (Artursson 1999). På dessa lokaler undersöktes boplatslämningar från tidigneolitikum, mellan- och senneolikum, yngre bronsålder/äld- re järnålder samt vendeltid. Lämningarna utgjordes bl.a. av hyddres- ter och huskonstruktioner.

I Övre Glumslöv kunde spåren efter vikingatida bebyggelse påvi- sas, men det är först från 1200-talet som det etableras en varaktig bebyggelse i byn (Schmidt Sabo 1999).

Inom Västkustbaneprojektet bör också ett par underökningar i Rya nämnas. Här genomfördes slutundersökningar av ett förhisto- riskt boplatsläge och den medeltida byn (Artursson & Mogren 1998).

Den förhistoriska bebyggelsen, som sannolikt endast utgör en mindre del av ett större boplatskomplex, har funnits på platsen från i stort sett äldre bronsålder till yngre järnålder. Undersökningarna visade också att det vid Rya sannolikt har funnits en vikingatida gård med ännu osäkert läge. Trots påvisade bebyggelsespår redan från 1200 talet fi nns inga belägg för bybebyggelse förrän under 1600-talet.

Nordväst om Rya undersöktes, också inom samma projekt, ett bo- platsområde med lämningar från jägarstenålder, neolitikum, bronsål- der och yngre järnålder (Ericson & Lagerås 1999). De båda äldsta fa- serna gav sig till känna genom träkolsdateringar, medan bronsåldern representerades av ett grophus, ett förrådshus, kokgropar och fyra brandgravar. Ett långhus daterades till slutet av vendeltid/vikingatid.

Inom Rydebäck, ett par hundra meter norr om det nu aktuella undersökningsområdet, genomfördes en slutundersökning 2002 in- för Helsingborgs kommuns utbyggnadsplaner (Ericson & Serlander 2002 och Aspeborg 2003). Sammantaget med resultaten av förunder- sökningen framkom två långhus från förromersk järnålder samt ett hus från övergången senneolitikum/bronsålder. Vidare påträffades ett stort antal gropar, varav de största sannolikt utgjort täktgropar.

Rakt västerut, invid kusten, genomfördes en förundersökning av fornlämning RAÄ 25 i Kvistofta socken (Olsson 1989). Undersök- ningen avslöjade, att den som boplats registrerade fornlämningen var förstörd av sentida odling.

(8)

Syfte och metod

Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra fornläm- ningssituationen inom exploateringsområdet. Målsättningen var ock- så att göra en preliminär bedömning av eventuella bevarade lämning- ars datering och karaktär. Utredningen skall resultera i ett underlag för exploatör och länsstyrelse för vidare hantering av ärendet.

Utredningen genomfördes som en sökschaktsgrävning med till- hjälp av bandburen grävmaskin. Sökschakten, som var en skopbredd breda, dvs. 1,60 meter, förlades till under förhistorien gynnsamma boplatslägen i anslutning till de båda höjdlägena inom den norra, respektive södra delen av exploateringsområdet (fi g. 3).

Samtliga schakt och anläggningar mättes in med GPS för att möj- liggöra framtagande av kartor med fornlämningarnas utbredning.

Den digitala dokumentationen förvaras sedan i form av ett s.k. intra- sisprojekt på en server hos UV Syd.

Fig. 3. Utredningsområdet med schakt och anläggningar. Skala 1: 4 000.

(9)

Katslösa 14:3 m. fl . 9

Resultat

Totalt schaktades ca 1250 löpmeter, fördelade på 30 provschakt.

Dessa var förlagda till områdets höglänta partier i den norra och södra delen. Inom den norra delen påträffades fyra stolphål och två gropar, medan det i den södra delen endast framkom en härd.

Anläggningarna var väldigt grunda och uppenbarligen kraftigt ska- dade av jordbruksarbete i den styva lerjorden. De är mycket troligt att det ursprungligen funnits fl er boplatslämningar på de ur topografi sk synpunkt väl lämpade boplatslägena, men att lämningarna förstörts i samband med senare tiders odling.

Åtgärdsförslag

Undersökningsresultatet föranleder inga ytterligare antikvariska åt- gärder inom exploateringsområdet.

(10)

Referenser

Artursson, M. & Mogren, M. 1998. Sammanfattning och tolkning.

I:Artursson (Red.) Rya – En medeltida bytomt och en förhistorisk boplats. Arkeologisk slutundersökning, Skåne, Kvistofta socken, RAÄ 92. UV Syd Rapport 1998:21.

Artursson, M. (red.).1999. Glumslöv – Boplats- och bebyggelseläm- ningar från tidigneolitikum till yngre järnålder. Skåne, Glumslöv och Kvistofta sn, Västkustbanan. Arkeologisk slutundersökning.

UV Syd Rapport 1999:40.

UV Syd Rapport 1999:40.

UV Syd Rapport

Aspeborg, H. 2003. Arkeologisk undersökning. Rydebäcks station.

Gårdar från förromersk järnålder.Skåne, Kvistofta socken, Rya 1:30(f.d. Katslösa 14:1). Riksantikvarieämbetet UV Syd, Doku- mentation av fältarbetsfasen 2003:13.

Ericson, T. & Serlander, D. 2002. Arkeologisk förundersökning. Ry- debäcks station. Skåne, Kvistofta socken, Rya 1:30 (f.d. Katslösa 14:1) UV Syd Rapport 2002:8. UV Syd Rapport 2002:8. UV Syd Rapport

Ericson, T. & Lagerås, K. 1999. En gravgrupp från yngre bronsålder och boplatser från yngre bronsålder och yngre järnålder vid Rya.

Arkeologisk slutundersökning. Västkustbanan 2:5. UV Syd Rap- port 1999:3.

Olsson, M. 1989. Rya 14:1, Kvistofta sn, fornlämning 25, Skåne, UV Syd Rapport 1989.

UV Syd Rapport 1989.

UV Syd Rapport

Scmidt Sabo, K. 1999. Bytomten under historisk tid. I: Scmidt Sabo, K. (Red.) Arkeologisk undersökning. Gårdar i Övre Glums- löv¬–från stenålder till nyare tid. Skåne, Glumslöv socken, Övre Glumslöv. UV Syd Rapport 1999:102. UV Syd Rapport 1999:102. UV Syd Rapport

Svensson, M. m.fl .: Arkeologiska utredning. Skåne, Malmöhus län, Järnvägen Västkustbanan, delen Helsingborg–Kävlinge. UV Syd Rapport 1996:25.

Rapport 1996:25.

Rapport

Svensson, M. & Karsten, P., red. 1996. Skåne, Malmöhus län Järn- vägen Västkustbanan delen Helsingborg – Kävlinge, Avsnittet Helsingborg – Landskrona (block 1–2), 1996. Arkeologisk för- undersökning. UV Syd Rapport 1996:48. UV Syd Rapport 1996:48. UV Syd Rapport

(11)

Katslösa 14:3 m. fl . 11

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 421-433-2006.

Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-342-06, 2006-03-23.

Projektnummer: 1420575

Undersökningstid: 2–4 maj 2006.

Projektgrupp: Thomas Andersson.

Underkonsulter: Sydschakt och Hyrman Exploateringsyta: 90 000 m2.

Undersökt yta: 1 250 löpmeter.

Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C 1c, edition 1, x 6205 y 1310 Koordinatsystem: Rikets.

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6212,45 y 1311,30

Dokumentationshandlingar som förvaras hos Avdelningen för ar- keologiska undersökningar UV Syd i Lund: Digitalt dokumenta- tionsmaterial för intrasisprojekt S2006:017.

Fynd: inga fynd.

(12)

UV Syds rapportserie 2006

1. Maglaby 17:2 m. fl . Kvidinge sn. AU.

Anna Lagergren-Olsson

1. Maglaby 17:2 m. fl . Kvidinge sn. AU.

Anna Lagergren-Olsson

1. Maglaby 17:2 m. fl . Kvidinge sn. AU.

2. Boplatser vid Gustavslund, Helsingborgs stad och kommun. AU Bo Strömberg

2. Boplatser vid Gustavslund, Helsingborgs stad och kommun. AU Bo Strömberg

2. Boplatser vid Gustavslund, Helsingborgs stad och kommun. AU 3. Lilla Råby 18:38 m. fl . Lund. AU

Anna Lagergren-Olsson

3. Lilla Råby 18:38 m. fl . Lund. AU Anna Lagergren-Olsson

3. Lilla Råby 18:38 m. fl . Lund. AU

4. Boplatslämningar utan fynd. Stora Köpinge sn. FU Sven Hellerström

4. Boplatslämningar utan fynd. Stora Köpinge sn. FU Sven Hellerström

4. Boplatslämningar utan fynd. Stora Köpinge sn. FU 5. En bytomt i Annelöv. AU

Bo Strömberg

5. En bytomt i Annelöv. AU Bo Strömberg

5. En bytomt i Annelöv. AU 6. Saxtorp 10:50. AU

Sven Hellerström 6. Saxtorp 10:50. AU

Sven Hellerström 6. Saxtorp 10:50. AU

7. Spår efter en hägnad eller palissad invid Foteviken. Vellinge sn. AU Thomas Andersson

7. Spår efter en hägnad eller palissad invid Foteviken. Vellinge sn. AU Thomas Andersson

7. Spår efter en hägnad eller palissad invid Foteviken. Vellinge sn. AU 8. Stora Råby 32:13 m. fl . AU

Anna Lagergren-Olsson 8. Stora Råby 32:13 m. fl . AU

Anna Lagergren-Olsson 8. Stora Råby 32:13 m. fl . AU

9. Medeltida lämningar i Falsterbo 2:1. FU Katalin Schmidt Sabo

9. Medeltida lämningar i Falsterbo 2:1. FU Katalin Schmidt Sabo

9. Medeltida lämningar i Falsterbo 2:1. FU 10. Björket 1:3 och 1:44. Kvidinge socken. AU

Anna Lagergren-Olsson

10. Björket 1:3 och 1:44. Kvidinge socken. AU Anna Lagergren-Olsson

10. Björket 1:3 och 1:44. Kvidinge socken. AU 11. Sunnanå 12:1 och 1:2. Burlövs socken. AU

Anna Lagergren-Olsson 12. Barsebäcks bytomt. AU

Thomas Andersson 12. Barsebäcks bytomt. AU

Thomas Andersson 12. Barsebäcks bytomt. AU

13. Vellingebacken. Vellinge socken. AU Magnus Andersson

13. Vellingebacken. Vellinge socken. AU Magnus Andersson

13. Vellingebacken. Vellinge socken. AU 14. Asmundtorp 29:3. AU

Sven Hellerström 14. Asmundtorp 29:3. AU

Sven Hellerström 14. Asmundtorp 29:3. AU

15. Väg E6 Trelleborg–Vellinge. AU Bengt Jacobsson och Mats Riddersporre 15. Väg E6 Trelleborg–Vellinge. AU

Bengt Jacobsson och Mats Riddersporre 15. Väg E6 Trelleborg–Vellinge. AU

16. Lomma 27:53. Markarbeten inom fornlämning nr 49. Antikvarisk kontroll Bengt Jacobsson

16. Lomma 27:53. Markarbeten inom fornlämning nr 49. Antikvarisk kontroll Bengt Jacobsson

16. Lomma 27:53. Markarbeten inom fornlämning nr 49. Antikvarisk kontroll 17. Grav-och boplatsområden vid Gustafslund. Helsingborg FU

Bo Strömberg

17. Grav-och boplatsområden vid Gustafslund. Helsingborg FU Bo Strömberg

17. Grav-och boplatsområden vid Gustafslund. Helsingborg FU 18. Rydebäcks station. Kvistofta socken. AU

Thomas Andersson

18. Rydebäcks station. Kvistofta socken. AU Thomas Andersson

18. Rydebäcks station. Kvistofta socken. AU 19. Kvidingefältet. Kvidinge socken. AU

Tyra Ericson

19. Kvidingefältet. Kvidinge socken. AU Tyra Ericson

19. Kvidingefältet. Kvidinge socken. AU 20. Katslösa 14:3 m. fl . Kvistofta socken. AU

Thomas Andersson

References

Related documents

Avståndet mellan brandposterna skall vara maximalt 150 meter och avståndet mellan brandpost och uppställningsplats för släckbil får inte överstiga 75 meter.. Byggherren skall

Ett nollalternativ skulle innebära att parkmarken inom Lillskogen 1:39 och Bergsbrunna 14:39 inte ändras till kvartersmark, och att den dessutom fortsät- ter att vara i privat

Eftersom den västra delen av exploateringsområdet till stor del består av omfattande grustäkter och våtmarker, begränsades utred- ningen till den östra delen, omfattande

Strax norr om Ljusekulla gård i det södra området påträffades däremot rikligt med arkeologiska lämningar.. Totalt påträffades 117 lämningar, varav 19 gropar, 10 härdar, 2

Erfarenheter från ett flertal tidigare undersökningar i anslutning till äldre byar understryker detta (ex.. Fynden som en gång togs tillvara på stenåldersboplatsen RAÄ 37 kan

Inom den västra delen av exploateringsområdet fi nns fyndplatsen för en fl intyxa, RAÄ 34 i samma socken.. En till ytan omfattande stenåldersboplats fi nns registrerad något

Närheten till Filborna bytomt och fyndplatsen för Filbornaskatten, motiverade en antikvarisk insats i form av en arkeologisk utredning inom området med odlingslotter och inom delar

Eftersom de framkomna boplatslämningarna inom den norra delen av exploateringsområdet sannolikt utgör de sista kvarvarande resterna efter en ursprungligen betydligt större boplats