EN UNDER
SÖKNING OM TRYGGHET
Hot, våld och
trakasserier
Nolltolerans mot hot, våld och trakasserier
En tredjedel av Juseks medlemmar inom rättsväsendet och övriga myndigheter som omfattas av denna undersökning har utsatts för våld, trakasserier, skadegörelse, hot, mutförsök eller annan form av otillbörlig påverkan under de senaste två åren. Detta är inte bara en kränkning av enskilda individer utan ett hot mot rättssamhället och i för- längningen ett angrepp mot demokratin.
HOT OCH VÅLD
MÅSTE BEK ÄMPAS
Jusek har sedan 2009 bevakat förekomsten av hot, våld och trakasserier inom den offentliga delen av rättsväsendet genom en återkommande medlemsenkät. I denna rapport redogör vi för nuläget och utvecklingen sedan 2015.
Vi kan se att var femte Jusekmedlem som svarat på enkäten känner sig otrygg i sin yrkesutövning på grund av risk för hot, våld eller trakasserier. När vi ser tillbaka på tidigare undersökningar tycks situationen inte ha förbättrats i någon större omfattning. I denna undersökning rapporterar vi också om konsekvenserna av våra medlemmars oro och utsatthet. Så många som tre av tio har övervägt att byta arbete eller uppdrag och lika många har förändrat sitt beteende i privatlivet.
En av fem anser att deras hälsa har påverkats av den händelse de utsatts för.
Detta är självfallet oerhört beklagligt ur individens perspektiv men det får också samhälls
ekonomiska konsekvenser genom ökade kostnader för sjukskrivningar och inte minst för att viktig kompetens lämnar den offentliga verksamheten. En verksamhet som i många fall redan har svårigheter att rekrytera kvalificerad kompetens.
I de svar vi har fått på medlemsenkäten berättar många om en känsla av utsatthet och otrygghet.
Många känner oro över att deras namn är synliga i ärenden där de har fattat beslut om avslag eller andra negativa besked. Ett stort antal medlemmar är oroliga både för sig själva och sin familj på grund av att det idag är lätt att hitta personliga kontaktuppgifter på internet. Detta är bara några av de förhållanden som oroar mig och som jag vill vara med att förändra och förbättra.
Rättsväsendet och våra myndigheter utgör en hörnsten i det demokratiska samhället. Bristande trygghet och en känsla av utsatthet bland anställda i rättskedjan eller förvaltningen är i för
längningen ett angrepp mot samhället. Det hotar också individers förtroende för myndigheter och för vår demokrati.
Resultaten i undersökningen måste tas på allvar. Jusek menar att varje form av hot och våld måste bekämpas och att nolltolerans måste gälla. Det kräver ett långsiktigt förebyggande arbete och att incidenter hanteras systematiskt och effektivt. Det kräver också ekonomiska resurser för att exempelvis tillgodose att lokalerna är anpassade för att i möjligaste mån undvika incidenter. Målet är att ingen ska behöva känna oro eller otrygghet på jobbet och vi måste alla hjälpas åt för att komma till rätta med situationen.
I rapporten redovisas också Juseks förslag som på olika sätt kan bidra till att motverka hot, våld och trakasserier. Vi uppmanar politiker och myndighetsansvariga att ta till sig vårt budskap om vikten av ökad trygghet för medarbetare i myndigheterna.
Slutligen vill jag rikta ett stort tack till våra medlemmar som genom att delta i enkäten delat med sig av sina erfarenheter. Tack vare denna kunskap hoppas vi kunna bidra till förbättring och ökad trygghet.
SOFIA L ARS E N , O R D FÖ R A N D E J U S EK
Oro, otrygghet och
utsatthet – hur mycket ska man tåla?
Jusek har under ett antal år bevakat förekomsten av hot, våld och trakasserier i den offentliga delen av rättsväsendet genom en omfattande medlemsenkät. Tidigare rapporter har redovisat resultat från Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kronofogdemyndigheten.
De senaste undersökningarna avsåg åren 2013 och 2015.
I denna rapport som avser situationen år 2017 har medlemsenkäten utökats till att omfatta vissa andra myndigheter där våra medlemmar huvudsakligen arbetar med myndighetsutövning. Dessa myndigheter är på grund av direkta kontakter med allmänheten extra utsatta. Myndigheterna som tillkommit i undersökningen är Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket. I undersökningen ingår även Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern men för att inte riskera identifiering av enskilda särredovisas de inte. De ingår dock i resultat på totalnivå.
Det är värt att notera att de uppgifter som rapporteras om Polismyndigheten bygger på svar från Juseks medlemmar som är akademiker. De har kompetens inom ekonomi, juridik, samhälls
vetenskap, IT och liknade och arbetar bland annat som brottsutredare, analytiker och forensiker.
VAR FEMTE ÄR OTRYGG I ARBETET
De flesta av Juseks medlemmar anställda i rättsväsendet och vid de myndigheter som ingår i undersökningen känner sig trygga i sin yrkesutövning. 27 procent uppger att de aldrig känner sig otrygga och drygt hälften att de sällan känner sig otrygga. Var femte medlem känner sig dock tydligt otrygg i sin yrkesutövning på grund av risken för hot, våld eller trakasserier.
Alltid/ofta/ibland
Sällan
Aldrig
HUR OFTA KÄNNER DU DIG OTRYGG I DIN YRKESUTÖVNING PÅ GRUND AV RISK FÖR HOT, VÅLD ELLER TRAKASSERIER?
53%
19%
27%
Den övergripande bilden av otrygghet har inte förändrats nämnvärt jämfört med tidigare under
sökningar, men på myndighetsnivå kan vi konstatera vissa förändringar vad gäller trygghet.
På myndighetsnivå ser vi att tryggheten har ökat vid exempelvis Kronofogdemyndigheten.
2015 angav en av tio medlemmar att de aldrig kände sig otrygga. I denna undersökning är andelen högre; drygt två av tio medlemmar. Det är ett steg i rätt riktning men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Inom domstolsväsendet anger 29 procent av medlemmarna att de aldrig känner sig otrygga, motsvarande andel inom Åklagarmyndigheten uppgår till 19 procent.
Om man ser till medlemmarna anställda vid de myndigheter som Jusek undersöker för första gången är bilden tämligen alarmerande. Inom Migrationsverket och Arbetsförmedlingen uppger 36 respektive 28 procent att de känner sig otrygga i sin yrkesutövning, på Försäkringskassan uppgår andelen otrygga till 25 procent.
”JAG UPPLEVER ATT TOLER ANSNIVÅN FÖR HOT OCH VÅLD ÖK AT DE SENASTE ÅREN INOM MIGR ATIONSVERKET EFTERSOM VI DAGLIGEN
MÖTER INSTABIL A PERSONER .” — Anställd vid Migrationsverket
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Alltid/ofta/ibland
Sällan
Aldrig
Vet ej Kronofogdemyndigheten
Sveriges Domstolar Åklagarmyndigheten Polismyndigheten
Migrationsverket Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Skatteverket
HUR OFTA KÄNNER DU DIG OTRYGG I DIN YRKESUTÖVNING PÅ GRUND AV RISK FÖR HOT, VÅLD ELLER TRAKASSERIER?
%
VAR TREDJE HAR UTSAT TS FÖR HOT, VÅLD ELLER LIKNANDE
Sammantaget har 34 procent av medlemmarna blivit utsatta för våld, trakasserier, skadegörelse, hot, mutförsök eller annan form av otillbörlig påverkan i sitt arbete under de senaste två åren.
Efter viktning av resultatet för att uppnå jämförbarhet kan konstateras att nivån i princip är oförändrad jämfört med undersökningen från 2015. På myndighetsnivå har andelen utsatta medlemmar inom Polismyndigheten ökat, nästan en av fyra polisanställda medlemmar har utsatts en eller flera gånger. Medlemmar anställda inom domstolsväsendet och vid Åklagarmyndigheten rapporterar ungefär samma utsatthet som tidigare. De anställda på Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern uppger inte högre nivåer av otrygghet än övriga myndigheter.
HOT OCH TR AK A SSERIER ÄR VANLIGA ST
Vilka former av otillåten påverkan som medlemmarna utsätts för har inte förändrats i någon större utsträckning jämfört med tidigare undersökningar. Hot är fortfarande den vanligaste formen av otillåten påverkan, följt av trakasserier. Mutförsök, skadegörelse och våld drabbar endast ett fåtal medlemmar.
2015 totalt
2017 totalt VAD MEDLEMMAR UTSATTS FÖR DE SENASTE TVÅ ÅREN
0 5 10 15 20 25
Våld
%
Trakasserier Skadegörelse Hot Mutförsök Annan händelse
MEDLEMMAR VID KRONOFOGDEMYNDIGHETEN OCH MIGR ATIONSVERKET ME ST UTSAT TA
Mest utsatta är anställda vid Migrationsverket och Kronofogdemyndigheten där närmare sex av tio har utsatts för hot, trakasserier eller annan form av otillbörlig påverkan under de senaste två åren. Situationen på Kronofogdemyndigheten har dock förbättrats sedan föregående under sökning, andelen utsatta medarbetare var 66 procent 2015 och 57 procent 2017. Vi kan också konstatera att anställda vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är mer utsatta än medlemmar som arbetar på Åklagarmyndigheten och vid domstolarna.
RÄTTSVÄSENDE ANDEL SOM UTSATTS FÖR HOT, VÅLD ELLER ANNAN OTILLBÖRLIG PÅVERKAN
ÖVRIGA MYNDIGHETER Polismyndigheten
Skatteverket 26%
28%
Åklagarmyndigheten
Arbetsförmedlingen 31%
40%
Sveriges Domstolar
Försäkringskassan 23%
38%
Kronofogdemyndigheten
Migrationsverket 57%
58%
Bland de anställda vid Åklagarmyndigheten och inom domstolsväsendet syns inte några större skillnader mellan 2015 och 2017 års undersökningar. Fortfarande utsätts en knapp tredjedel av medlemmarna inom Åklagarmyndigheten och en knapp fjärdedel inom domstolarna för någon form av otillbörlig påverkan. Det är alldeles för många och vi hade önskat en förbättring.
Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern är små myndigheter vilket gör att antalet svarande är få i förhållande till övriga myndigheter i undersökningen trots en hög svarsfrekvens. Situationen verkar dock allvarlig även vid dessa myndigheter. Ungefär hälften av de svarande medlemmarna vid Riksdagens ombudsmän och ungefär en tredjedel vid Justitiekanslern uppger att de blivit utsatta för någon form av otillbörlig påverkan.
FLE ST UTSÄT TS UNDER ARBETSTID
Nästan alla incidenter sker på arbetet eller under tjänsteutövning, ytterst få sker på väg till eller från arbetet eller i hemmet. Skillnaderna från tidigare undersökningar är små men den samman
tagna bilden visar en liten ökning av incidenter kopplade till våld, hot och mutförsök som inträffar utanför arbetet och tjänsteutövningen. Skadegörelse är den vanligaste formen av incident som sker utanför arbetstid.
2015
2017 HUR GICK HÄNDELSEN TILL?
0 10 20 30 40 50
Brev
%
Telefon E-post SMS Internet Personlig Annat sätt
kontakt
Av enkätsvaren kan vi inte dra slutsatsen att kontaktvägarna, det vill säga tillfället där incidenten har skett, skulle ha förändrats i stor utsträckning. Fortfarande är telefon och personlig kontakt de vanligaste kontaktvägarna för hot och trakasserier. Andelen som har utsatts för hot eller trakasserier vid personlig kontakt har ökat något.
POLISANMÄLNINGAR OCH RE SULTAT AV ANMÄLNINGAR
Andelen incidenter som polisanmäls är påfallande låg och har inte förändrats märkbart sedan förra undersökningen. Endast en sjättedel av de medlemmar som utsatts gjorde en polisanmälan. Bland de ärenden som polisanmäls handlar den största delen om skadegörelse och en betydande andel om våld. Bland polisanmälda ärenden lagfördes gärningsmannen i 17 procent av fallen och i 31 procent av fallen lades utredningen ner. På frågan om varför händelsen inte polisanmäldes valde en av fyra svars alternativet ”det skulle ändå inte leda till något”. Endast 25 procent av dem som utsatts svarade att de anmälde händelsen till arbetsgivaren.
Vet ej
Nej
Ja
Anmälan Resultat av
anmälningarna
Vet ej
Utredningen pågår fortfarande Utredningen lades ner Gärningsmannen lagfördes
POLISANMÄLDES HÄNDELSEN OCH VAD BLEV RESULTATET AV ANMÄLAN?
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
28%
24%
31%
17%
4%
81%
15%
MÅNGA AVBÖJER STÖD EF TER HÄNDEL SEN
De som utsatts för otillbörlig påverkan av olika former till exempel hot, våld eller trakasserier kan ha behov av stöd från arbetsgivaren i form av kontakt med exempelvis psykolog, kurator, läkare, säkerhetsansvarig, chef och kollega. På frågan om den som utsatts har erbjudits sådan kontakt svarar ungefär hälften att de inte hade behov av detta. 29 procent av de utsatta anger att de erbjudits kontakt, 10 procent att de hade velat ha kontakt.
GENERELL A SK YDDSÅTGÄRDER I FÖREBYGGANDE SYF TE
I undersökningen svarar ungefär hälften av medlemmarna att arbetsgivaren vidtagit generella åtgärder på arbetsplatsen för att förebygga våld, trakasserier, skadegörelse, hot eller mutförsök.
Detta är en något högre andel jämfört med undersökningen 2015. Påfallande många svarar dock att de inte vet om arbetsgivaren vidtagit åtgärder. Bland de anställda inom Sveriges Domstolar anger 42 procent att de inte vet om arbetsgivaren vidtagit förebyggande åtgärder. Bland anställda på Migrationsverket svarar hela 72 procent att arbetsgivaren har vidtagit förebyggande åtgärder och endast 19 procent att de inte vet.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Ja
Nej
Vet ej Kronofogdemyndigheten
Sveriges Domstolar Åklagarmyndigheten Polismyndigheten
Migrationsverket Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Skatteverket
HAR ARBETSGIVAREN VIDTAGIT FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER?
%
”VI SER ÖVER RUTINERNA VID VISST ARBETE OCH FÖRSÖKER GÖR A PÅ ANNAT SÄTT, ÖVERFALL SL ARM FINNS SEDAN TIDIGARE OCH VI FÖRDUBBL AR
BEMANNINGEN FÖR VISSA BESÖK SÅ ATT INGEN SITTER ENSAM SAMT ATT BACK UP FINNS I NÄRHETEN.” — Anställd vid Arbetsförmedlingen
NOLL
TOLERANS MOT HOT OCH VÅLD PÅ ARBETS
PLATSEN
KONSEK VENSER AV OTRYGGHET OCH UTSAT THET
Juseks undersökning visar att medlemmarnas oro och utsatthet för hot och våld ofta får allvarliga konsekvenser. Tre av tio har förändrat sitt beteende i privatlivet, två av tio anser att deras hälsa har påverkats och tre av tio har övervägt att byta arbete eller uppdrag till följd av händelserna de utsatts för. Konsekvenserna är inte bara personliga utan även samhällsekonomiska i form av ökade kostnader för sjukskrivningar och det faktum att verksamheterna riskerar att förlora viktig kompetens.
HAR DU FÖRÄNDRAT DITT BETEENDE I DITT PRIVATLIV
TILL FÖLJD AV DEN/DE HÄNDELSER DU BLIVIT
UTSATT FÖR?
HAR DIN HÄLSA PÅVERKATS AV DEN/DE
HÄNDELSER DU BLIVIT UTSATT FÖR?
HAR DU ÖVERVÄGT ATT BYTA ARBETE ELLER UPPDRAG TILL FÖLJD AV
DEN/DE HÄNDELSER DU BLIVIT UTSATT FÖR?
Ja
Nej
Vet ej 64%
29%
6%
69%
20%
11%
68%
29%
3%
Enkäten visar nedslående resultat vad gäller konsekvenser på myndighetsnivå. Nästan var fjärde medlem som är anställd på Arbetsförmedlingen har förändrat sitt beteende i privatlivet till följd av utsatthet. På Migrationsverket anser nästan en fjärdedel att hälsan har påverkats på grund av den eller de händelser man utsatts för. Inom Polismyndigheten har så många som tre av tio övervägt att byta arbete eller uppdrag till följd av händelserna. Inom Kronofogdemyndigheten är situationen nästan lika illa. Det måste framhållas att flera av de myndigheter som redovisas i undersökningen redan har svårigheter att rekrytera kvalificerad personal, vilket bidrar ytterligare till betydelsen av att prioritera arbetet för att förhindra hot, våld och trakasserier.
”FLER ÅTGÄRDER BORDE HA VIDTAGITS AV ARBETSGIVARE . JAG HAR NU SAGT UPP MIG FR ÅN MIN ARBETSPL ATS.” — Anställd vid domstol
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Ja
Nej
Vet ej Kronofogdemyndigheten
Sveriges Domstolar Åklagarmyndigheten Polismyndigheten
Migrationsverket Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Skatteverket
HAR DU FÖRÄNDRAT DITT BETEENDE I DITT PRIVATLIV TILL FÖLJD AV DEN/DE HÄNDELSER DU BLIVIT UTSATT FÖR?
%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Ja
Nej
Vet ej Kronofogdemyndigheten
Sveriges Domstolar Åklagarmyndigheten Polismyndigheten
Migrationsverket Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Skatteverket
HAR DIN HÄLSA PÅVERKATS AV DEN/DE HÄNDELSER DU BLIVIT UTSATT FÖR?
%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Ja
Nej
Vet ej Kronofogdemyndigheten
Sveriges Domstolar Åklagarmyndigheten Polismyndigheten
Migrationsverket Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Skatteverket
HAR DU ÖVERVÄGT ATT BYTA ARBETE ELLER UPPDRAG TILL FÖLJD AV DEN/DE HÄNDELSER DU BLIVIT UTSATT FÖR?
%
Arbetsmiljö – verktyg för att förebygga och förbättra
Hot och våld på arbetsplatsen är ett arbetsmiljöproblem som måste tas på stort allvar. Det finns ett omfattande regelverk kring arbetsmiljöfrågorna i form av lag, förordning och föreskrifter av Arbetsmiljöverket. Aktuella arbetsmiljö föreskrifter som berör hot och våld i arbetslivet är förutom Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2), Ensamarbete (AFS 1982:3), Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7). Även Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) kan vara relevant när man arbetar med dessa frågor.
Arbetsgivaren har huvudansvaret för att ordna och utforma arbetsmiljön för att förebygga risker för ohälsa på grund av hot och våld. Detta gäller både den fysiska arbetsmiljön samt den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. De risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet ska utredas och de åtgärder som krävs ska vidtas. Arbetet ska också ordnas praktiskt så att risk för våld eller hot om våld så långt som det är möjligt förebyggs. Det ska finnas säkerhetsrutiner som ska vara kända av alla arbetstagare som kan bli berörda av riskerna. Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär i korthet att undersöka arbetsmiljön, bedöma vilka risker som finns, åtgärda riskerna och regelbundet följa upp och vid behov revidera åtgärderna. När en hot eller våldssituation uppstår ska det finnas planer och rutiner. Tillbud och händelser ska dokumenteras och utredas. Även om arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön uppnås det bästa resultatet om arbetsgivare och arbetstagare samverkar för en god arbetsmiljö och förebyggande av ohälsa på grund av hot och våld.
I kollektivavtal på central nivå finns bestämmelser som bland annat syftar till att komplettera regel
verket eller stödja parterna i arbetsmiljöarbetet. Parterna på central nivå har också bildat gemen
samma ideella föreningar som bland annat arbetar bland annat med arbetsmiljö och hot och våld.
Partsrådet som är en ideell organisation som består av arbetsgivare och fackförbund på central nivå inom staten har till uppgift att stödja lokala parter i gemensamma frågor som fastställts i kollektiv
avtal. Partsrådet har tagit fram en webbsida ”Hot på jobbet” som vänder sig till tjänstemän inom staten. Den beskriver tydligt hur man kan arbeta med hot och våld uppdelat på tre skeenden;
förebyggande, akut och uppföljande. På Partsrådets webb finns också förslag på checklistor för de olika situationerna. Partsrådets särskilda sida om hot på jobbet: W W W. HOTPA JOBBET. SE
Även den partsgemensamma föreningen Suntarbetsliv på kommunal sektor tillhandahåller verktyg och annat användbart material om hot och våld. Där finns också en webbkurs om hot och våld som ger en översiktsbild av hur arbetet med att skapa en tryggare arbetsplats kan planeras och genomföras. Suntarbetslivs material finns på W W W. SUNTARBETSLIV. SE/ VERK T YG/
HOT OCH VALD/
Nedan följer några korta kommentarer kring hur man kan arbeta med frågor om hot och våld.
För en helhetsbild hänvisas till de respektive webbplatser som anges eller till Arbetsmiljöverket.
FÖREBYGGANDE ARBETE ÄR AVGÖR ANDE
Att förebygga hot och våld och otillåten påverkan kräver mer än att ta fram policyer och
handlingsplaner. På arbetsplatsen behöver det skapas medvetenhet och kunskap. I en organisation där det finns risk för hot och våld och otillåten påverkan bör man ständigt arbeta förebyggande och systematiskt med dessa frågor. På Partsrådets webbplats finns det förebyggande arbetet beskrivet i tre olika steg med bland annat handledning kring förebyggande arbete och riskbedömning.
HT TP://HOTPA JOBBET. SE/INTRODUK TION/FOREBYGGANDE/FOREBYGGANDEARBETE/
NÄR NÅGOT HÄNDER — ANMÄL
Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 3a§ är arbetsgivare skyldig att rapportera allvarliga olyckor och till
bud. Ett hot om våld är vanligtvis ett tillbud och ska anmälas till Arbetsmiljöverket om händelsen inneburit allvarlig fara. När det sker en incident måste det finnas tydliga rutiner att följa. Ansvars
fördelningen i fråga om vem som gör vad måste vara tydlig för alla på arbetsplatsen. Det är viktigt att tänka på att rutinerna också fungerar som en trygghetsfaktor om den drabbade själv har vetskap om var man ska vända sig och till vem. Rutinerna bör hållas levande och uppdaterade på olika sätt genom utbildningar, diskussioner eller annat sätt som passar verksamheten. På Partsrådets hemsida finns mer information och tips om den akuta situationen och vad som bör göras.
HT TP://HOTPA JOBBET. SE/INTRODUK TION/AKUTA /
UPPFÖL JNING AV HÄNDEL SER
Uppföljningen av en incident kan i huvudsak delas upp på tre delar; krishantering och uppföljning, incidentrapport och polisanmälan. Det är viktigt att drabbade tjänstemän anmäler incidenter av olika skäl, inte minst för att ansvaret tydligt läggs på gärningspersonen. Anmälan bidrar också till att signalera vad myndigheten inte godtar och dessutom får polisen mer kunskap genom fler anmälningar. Fler anmälningar om hot och våld och otillåten påverkan bidrar även till att problemen uppmärksammas och ger signaler till presumtiva gärningspersoner och allmänhet att detta inte tolereras. Även delarna i det uppföljande arbetet finns väl beskrivet med vägledningar på Partsrådets hemsida. HT TP://HOTPA JOBBET. SE/INTRODUK TION/UPPFOL JANDE/
Det här vill Jusek
— PUNKTER FÖR ÖK AD TRYGGHET
Jusek arbetar intensivt, i olika former och på olika nivåer med frågor som rör medlemmarnas trygghet i arbetet och för att motverka hot, våld och trakasserier i yrkesutövningen. Jusek menar att det ska råda nolltolerans mot alla former av hot, våld och trakasserier mot anställda inom våra myndigheter.
Säkerhetsarbetet för alla som arbetar i eller för offentlig verksamhet måste ges hög prioritet. Detta gäller såväl förebyggande insatser som åtgärder i samband med en konkret händelse. Utbildning i säkerhetsfrågor bör ske regelbundet. Lokaler i utsatta verksamheter ska vara utformade så att risker minimeras. En viktig del i det förbyggande arbetet är att tillgodose att lokaler har ett relevant skydd kopplat till riskanalys och behov.
Jusek menar också att skyddet för personuppgifter i lagstiftningen behöver förstärkas. Det svagaste skydd som finns enligt nuvarande regelverk förutsätter att det finns en konkret hotbild.
Ibland kan det därför vara svårt att få ett sådant skydd även om det finns ett behov med hänsyn till de arbetsuppgifter som personen har. Det nuvarande skyddet ger också upphov till negativa konsekvenser för den som har fått skydd genom att kontakten med myndigheter, bank och kommunala förvaltningar försvåras.
Jusek anser att det finns anledning att överväga andra möjligheter ur ett förebyggande perspektiv och särskilt vid abstrakta hotbilder. Detta kan exempelvis vara att införa en ny form av sekretess som kom pletterar nuvarande regelverk. Detta kan innebära att spärrade uppgifter inte får lämnas ut
från folkbokföringen till andra än myndigheter om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan skada. Ett annat alternativ kan vara att rent generellt begränsa rätten att använda information från folkbokföringen i verksamheter som går ut på att sprida uppgifter om bland annat bostadsadress och födelsedagar.
Jusek menar också att det finns behov av att skärpa straffen för hot, våld och annan brottslighet mot rättsväsendets medarbetare. Straffen för dessa brott måste stå i proportion till brottens allvar och omfattning. Så är inte fallet idag. Skärpta straff är en viktig markering om att hot mot demokratin inte accepteras. Blåljusutredningen (SOU 2018:2) har föreslagit dels särskild kriminalisering av angrepp som hindrar viss utryckningsverksamhet, blåljussabotage, dels straff
skärpning för våld eller hot mot tjänsteman och en särskild straffskärpningsgrund för brottsliga angrepp mot någon i dennes yrkesutövning. Allt detta är välkommet och bör genomföras. Det förekommer emellertid också att brott begås med syftet att störa eller hämnas för samhällets åtgärder mot framför allt grov och organiserad brottslighet, till exempel sprängningar utanför domstolar och polisstationer. Varken de föreslagna nya regleringarna eller nuvarande lagstiftning om sabotage täcker dessa situationer. För att kunna dömas för sabotage riktat mot rättsväsendet krävs att det handlar om skador på egendom som har avsevärd betydelse för rätts skipningen.
Därför behövs också skärpta regler mot brott som riktas mot rätts väsendets institutioner som har till syfte att störa eller hämnas för samhällets åtgärder mot brottslighet. Skärpningen skulle kunna göras genom ett nytt brott vid sidan av blåljussabotage, samhällssabotage, eller att det ska betraktas som en försvårande omständighet vid straffmätning att brottet medvetet riktats mot samhällets rättskipande funktioner. Tonläget i kommunikationen med myndigheter och anställda är ibland oacceptabelt hård. Jusek anser att det finns anledning att införa en reglering som beivrar sådant beteende i kontakt med samhällets institutioner motsvarande den som gäller vid otillbörliga uttalanden i domstol.
Regeringen har föreslagit att skyddet mot hot och kränkningar stärks och moderniseras – ett ökat skydd för den personliga integriteten. Eftersom förslagen har bäring på grundlag behövs två beslut i riksdagen med ett mellan liggande riksdagsval innan förslaget kan genomföras. Riksdagen har under hösten 2017 fattat det första beslutet. Redan från den 1 januari 2018 gäller dock att olaga integritetsintrång blir ett nytt brott i brottsbalken. Det blir då straffbart att sprida vissa typer av bilder eller andra uppgifter om någon annans privatliv. De förslag som återstår till efter nästa val är tydliggörande och modernisering av straffen för olaga hot, ofredande och förolämpning och att göra fler typer av handlingar straffbara. Jusek välkomnar detta som ett led i att stärka skyddet för våra medlemmar. Men det behövs mer.
Medarbetare som utsätts för hot, våld eller trakasserier kan ha behov av stöd i form av exempelvis samtal med psykolog eller läkare. Det är rimligt att varje arbetsplats kan erbjuda detta vid behov.
Det är också viktigt att den som varit med om en hotfull eller obehaglig situation rapporterar detta till arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska alltid ge en återkoppling om hur ärendet sedan hanteras och det måste finnas väl fungerande rutiner för detta.
Dessa är bara några av de frågor vi vill lyfta och som vi försöker påverka. Mer utförligt beskrivs Juseks förslag till förbättringar för att beivra hot och våld i Juseks rättspolitiska program samt det förvaltningspolitiska programmet som finns att läsa på W W W. J USEK . SE.
INGEN SK A BEHÖVA K ÄNNA ORO ELLER OTRYGGHET PÅ JOBBET.
ÖK AD SÄKERHET, FÖRSTÄRKT SK YDD OCH FÖRBÄTTRAT
STÖD
Sammanfattningsvis vill Jusek se
ÖK AD SÄKERHET FÖR DEM SOM ARBETAR I MEDBORGARNA S TJÄNST VILKET INNEBÄR:
• Att säkerhetsarbetet i utsatta offentliga verksamheter ges hög prioritet.
• Att arbetet mot säkerhetsbrister i offentliga verksamhetslokaler fortsätter.
• Att sekretess för ritningar av bland annat domstolslokaler införs.
• Att permanenta säkerhetskontroller införs där det finns behov.
• Att fler separata samtalsrum finns i domstolarna.
• Att fler ordningsvakter finns på plats i domstolslokaler och andra verksamheter vid behov.
”MÅNGA PERSONER ÄR UPPRÖRDA I DEN T YP AV MÅL VI ARBETAR MED.
SÄRSKILT VID MUNTLIG FÖRHANDLING BEFINNER MAN SIG I EN UTSATT SITUATION. GENERELL SÄKERHETSKONTROLL SAKNAS I FORM AV TILL EXEMPEL ’SÄKERHETSBÅGE’. ALLMÄNT GAR AGE UNDER BYGGNADEN.”
— Anställd vid domstol
FÖRSTÄRK T SK YDD AV PERSONUPPGIF TER FÖR DEM SOM ARBETAR I MEDBORGARNA S TJÄNST VILKET INNEBÄR:
• Ett starkare skydd för personuppgifter.
• Att alla myndigheter har rutiner för hantering av skyddade personuppgifter och att rutinerna följs upp.
• Att det införs en ny form av mindre ingripande skydd av personuppgifter i fall då det typiskt sett finns ett skyddsbehov, som medför färre nackdelar för den enskilde.
• En mer sammanhållen ordning för hot och riskbedömningar samt skyddsåtgärder.
”DEN GENERELL A TONEN I ENSKILDA PARTERS KOMMUNIK ATION MED MYNDIGHETEN HAR BLIVIT HÅRDARE OCH MER HOTFULL . UPPRÖRDHETEN
ÖVER EN VISS DOM ELLER VISST BESLUT K ANALISER AS I HÖGRE GR AD ÄN TIDIGARE MOT ENSKILDA TJÄNSTEMÄN SOM EMELL ANÅT HÄNGS UT PÅ INTERNET MED NAMN OCH ADRESSUPPGIFTER . I INFORMATIONSTEKNOLOGINS
TIDEVARV ÄR DET SVÅRT ATT SOM DOMARE VAR A ANONYM.”
— Anställd vid domstol
STÄRK T STR AFFR ÄT TSLIGT SK YDD MOT HOT OCH VÅLD VILKET INNEBÄR:
• Att straffen för hot, våld och annan brottslighet mot myndighetspersoner skärps.
• Att det införs ytterligare straffrättslig reglering för brott som direkt riktats mot samhällets funktioner för utredning och lagföring av brott eller myndighetsutövning i övrigt.
• Att det straffrättsliga regelverk som tillämpas på näthat riktat mot offentliganställda ses över och moderniseras.
• Att det görs otillåtet att muntligen eller skriftligen uttrycka sig kränkande eller otillbörligt i kontakter med myndigheter, på ett sätt som redan gäller i förhållande till domstolar.
”K ÄNNS SOM OM VI SK A TÅL A EN HEL DEL I VÅRT YRKE SOM
ARBETSFÖRMEDL ARE . ATT TA EMOT SUICIDHOT TAR ENERGI FÖR HUR DET ÄN ÄR MÅSTE MAN INTELLEK TUELLT FÖRHÅLL A SIG TILL EN K ÄNSLOMÄSSIGT
PÅFRESTANDE SITUATION.” — Anställd vid Arbetsförmedlingen
FÖRBÄT TR AT STÖD TILL MEDARBETARNA VILKET INNEBÄR:
• Att varje arbetsplats ska ha resurser och rutiner för stöd och andra åtgärder vid hot, våld, trakasserier eller omfattande mediala ifrågasättanden.
• Att staten som arbetsgivare inom ramen för lojalitetsplikten och ansvaret för arbetsmiljön ger ett väsentligt bättre stöd till anställda som utsatts för angrepp för åtgärder de vidtagit i sitt arbete, både genom ett utvecklat regelverk, villkor, rutiner och ordentliga resurser.
• Att det ska finnas rutiner för incidentrapportering med återkoppling och att rutinerna ska följas upp.
• Att det ska finnas rutiner för mediekontakter då en medarbetare är ifrågasatt. Rutinerna ska följas upp.
• Att det ska finnas en talesperson att hänvisa till då en medarbetare är ifrågasatt.
”DET FINNS INGA T YDLIGA ARBETSBESKRIVNINGAR OM HUR VI SK A AGER A I OLIK A SITUATIONER .” — Anställd vid Polismyndigheten
Om Juseks undersökning
UNDERSÖKNINGEN BYGGER på en webbenkät utförd av Exquiro Market Research under perioden november och december 2017. Urvalet gjordes på de 10 926 Jusekmedlemmar med e-postadress som tidigare angett att de är anställda inom rättsväsendets myndigheter (Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kronofogdemyndigheten) samt utvalda övriga myndigheter (Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern). 3 827 medlemmar besvarade enkäten, varav 3 225 medlemmar uppgav att de har kontakt med parter, partsföreträdare eller allmänheten, och tillhörde därmed målgruppen. Svarsfrekvensen betraktas som 35 procent, men är svår att bedöma då det är okänt hur många av urvalet som arbetar kvar på berörda myndigheter och hur många som nåtts av utskicket. I denna typ av undersökning finns alltid en risk att personer som utsatts för hot, våld och trakasserier är överrepresenterade.
Resultaten har viktats för varje arbetsgivare av tillräcklig storlek med avseende på kön och ålder.
Svar från medlemmar på de små myndigheterna Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern särredovisas inte för att undvika risk för identifiering av enskilda. De ingår dock i resultat på totalnivå.
Jusek är akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhälls vetare. Med nära 88 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden för akademiker. Jusek är
804 | 200 exProducerad med miljöansvar. Läs mer om vårt arbete med hållbar utveckling på jusek.se/csr
