Vi vill mer
Liberalernas budgetförslag för Region Gävleborg 2017
Liberala utgångspunkter för tillväxt och välfärd
Vi liberaler fortsätter samarbetet med Samverkan Gävleborg för ett maktskifte 2018.
Men vi är inne i en ny fas för Liberalerna i regionen där vi i större utsträckning uppträder som ett självständigt parti.
Att regionen tidigarelagt fastställandet av budget till juni är olyckligt. I avsaknad av aktuella prognoser, med bristande kunskap om statens budget och andra svagheter i underlag och planeringsförutsättningar är det mycket sannolikt att regionen kommer att tvingas revidera budgeten redan innan budgetåret börjat.
Liberalerna har en vision om ett samhälle där fler beslut kan och ska fattas av människor själva. Medborgarnas behov ska stå i centrum och det egna valet ska styra utbudet. Ansvar för varandra måste därför också vara vägledande för vårt samhälle. Valfrihet och trygghet är självklarheter. Medborgare ska känna tillit, trygghet och ha en god tillgänglighet till våra verksamheter.
Region Gävleborg står inför stora utmaningar. Att många människor står utanför arbetsmarknaden är en av de viktigaste att möta. Nya jobb skapas genom växande och lönsamma företag. Ett lönsamt näringsliv är grunden för fler i jobb, växande skatteunderlag och ökad välfärd. Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för entreprenörer att starta nya företag och för befintliga företag att växa.
Liberala prioriterade områden
* Ekonomin och verksamheten i Region Gävleborg ska vara i balans.
* Primärvården som utgör basen i sjukvården ska stärkas.
* Fler i jobb ger ökat skatteunderlag och därmed möjlighet till bättre vård och välfärd!
Ett växande näringsliv är nyckeln för fler i jobb.
* Ett rikt kulturliv är en förutsättning för en växande region.
* Infrastrukturen måste förbättras för att möjliggöra för företag att växa och utvecklas i hela regionen. Såväl fysiska som digitala kommunikationsvägar behöver byggas ut.
Liberalerna yrkar:
att en kvarts miljard kronor extra satsas på primärvården, för att det är den vård som ligger oss medborgare närmast och för att vi tror på den enskilda medborgaren i Gävleborg!
att 32 miljoner kronor extra anslås till Hållbarhetsnämnden för satsningar på kollektivtrafik och infrastruktur, vilket är förutsättningar för ekonomisk utveckling och konkurrenskraft.
att 3 miljoner kronor extra anslås till Kultur- och kompetensnämnden för satsningar på kultur för äldre och på folkhögskolorna för deras betydelse för integrationen.
att skattesatsen för 2017 fastställs till 11,51 kronor
att det finansiella överskottsmålet ska motsvara 1,5 procent av nettokostnaderna.
att budgetreserven ska vara 33 miljoner kronor.
att Liberalernas förslag till budget 2017 antas
Regional utveckling
I Gävleborg finns städer och glesbygd, inland och kustland, utflyttningsområden och inflyttningsområden. En liberal regional utvecklingspolitik tar sikte på att regionen ska växa, så att tillväxten kommer alla medborgare till del. Bättre infrastruktur, satsning på forskning, förbättrat företagsklimat, utveckling av turistnäringen och inte minst enskilda människors kreativitet och engagemang är viktiga förutsättningar för att hela regionen ska kunna växa.
Vi liberaler vill tillsammans med kommuner och andra utvecklingsaktörer verka för att alla kommuner ska kunna växa befolkningsmässigt. Alla bidrar i samverkan till detta med sina unika förutsättningar. Vi vill att regionen ska fungera som initiativtagare och pådrivare i olika projekt, och vid behov kunna ställa såväl kompetens som
ekonomiska resurser till förfogande
Region Gävleborg ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder meningsfulla, utvecklande och stimulerande arbeten. Medarbetarna ska bemötas med respekt och vara delaktiga i det ständiga förbättringsarbetet.
Med ett aktivt arbete för att stärka arbetsmarknaden, utveckla infrastrukturen och kollektivtrafiken samt stimulera innovations- och forskningssektorn kan Gävleborg växa sig starkt. Genom ett levande kulturliv, en god samhällsservice och bra kommunikationer blir Gävleborg attraktivt.
Ekonomi i Balans
Liberalerna anser att ett grundläggande krav för Region Gävleborg är en ekonomi och verksamhet i balans. Det är nödvändigt att ha en ekonomi i balans, att leva upp till det lagstadgade balanskravet som innebär att intäkterna överstiger kostnaderna.
Det omvända förhållandet leder annars till att kommande generationer får betala för dagens överkonsumtion.
Gävleborg ska vara en attraktiv region att investera och bo i. Det ger ökade
skatteintäkter som vi kan investera i bra välfärdverksamheter som kommer dem till del som behöver det. Målet ska självklart vara att göra så mycket som möjligt för invånarna med så låg skatt som möjligt.
En långsiktig plan bör arbetas fram för att justera skattesatsen till samma nivå som i angränsande län. För att klara en ekonomi i balans krävs att skatteintäkterna ökar och att kostnadsutvecklingen bromsas
Kombinationen av marknadsekonomi och socialt ansvar är just det som är
socialliberalism, även i välfärdspolitiken. Denna kombination ger goda förutsättningar för ökad tillväxt i region Gävleborg. Idéburna organisationer och sociala företag utan vinstsyfte är också viktiga aktörer i välfärden och ska ges goda möjligheter.
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Enligt kommunallagen åligger det regionen att redovisa riktlinjer för god ekonomisk hushållning. För att det ska uppnås är det viktigt att varje verksamhet håller sig inom de ramar som fullmäktige beslutat om.
Regionen bör redovisa ett positivt resultat över en konjunkturcykel som motsvarar 1,5 procent av nettokostnaderna. Ett finansiellt mål som innebär att resultatet i högkonjunktur ska vara högre och under lågkonjunktur kan vara lägre.
Regionen har en möjlighet att avsätta eller reservera medel till en resultatutjämnings- reserv, som innebär att medel får användas för att utjämna intäkter under en
konjunkturcykel,. Som en del av en ansvarsfull och stabil ekonomi bör regionen utnyttja den möjligheten när den ges.
För att hantera framtida utmaningar och perioder med lägre intäkter, krävs ett positivt resultat. Dels för att möta framtida pensionskostnader, dels för att investeringar som görs i regionen bör göras med egna medel för att undvika beroenden av fluktuationer på den finansiella marknaden.
Hälso- och sjukvård
Plånboken ska aldrig få styra vem som får en bra vård. För Liberalerna är det
självklart att vården ska vara solidariskt finansierad och ges efter behov. Däremot är det inte självklart att regionen alltid är bäst på att utföra vården. Tvärtom visar all erfarenhet att en mångfald av vårdgivare leder till bättre vård. En mångfald av vårdgivare ökar valfriheten för oss som patienter och –inte minst – för de anställda.
I en liberal hälso- och sjukvård sätts patienten i centrum. En fungerande vård förutsätter samverkan mellan primärvård, länssjukvård och högspecialiserad vård.
Vården ska ha en bra tillgänglighet, ett bra omhändertagande och en hög medicinsk kvalitet och säkerhet.
Den liberala sjukvårdspolitiken präglas av mångfald och valfrihet. Den enskilde individen väljer själv var och av vem den önskar få vård. Mycket av sjukvården kan bedrivas i alternativa former.
Samarbetet med kommunerna behöver stärkas, bland annat för att motverka att människor faller mellan stolarna i vården. Arbetet kring gemensamma utgångs- punkter bör fortsätta och fördjupas. De fastställda utgångspunkter som regionen och kommunerna kommit överens om måste respekteras och tillämpas.
Satsningar på primärvården
När resurserna minskar i primärvården drabbas också andra delar av sjukvården.
Fler och fler patienter kommer att trängas på akutmottagningarna, trots att många av dem skulle kunnat behandlas både bättre och billigare i primärvården.
Primärvården tillhandahåller den vård som ligger oss medborgare närmast och är den första kontakten med hälso- och sjukvården och det är viktigt att den besitter en bred kompetens.
Att primärvården under lång tid varit beroende av hyr- och stafettläkare för att
bemanna vårdcentralerna är ett av de tydligaste tecknen på att regionens strategiska personalplanering inte fungerar. Användningen av hyrläkare i hälsocentralerna i Gävleborg har också av tradition tillhört de högsta i landet!
I dag finns det, än så länge, hälsocentraler runt om i länet. Med ett bredare uppdrag kommer mer vård närmare alla länets invånare. I takt med den teknikutveckling som sker inom hälso- och sjukvården kan också specialistkunskaper göras tillgängliga långt utanför sjukhusens väggar. Den utvecklingen är värdefull för att kunna flytta vården ännu närmare oss medborgare.
Vi liberaler vill uppmuntra primärvården att se över och ändra sina vårdflöden. Det finns många förebilder att studera och kopiera både inom andra landsting och hos privata aktörer som hittat andra modeller för mottagandet av patienter. Målet ska vara att varje patient ska få en medicinsk bedömning samma dag som man vänder sig till primärvården. En första bedömning bör göras av en sjuksköterska. Läkarens tid ska användas till uppgifter som kräver en hög medicinsk kompetens
Med en stärkt primärvård minskar också behovet av sjukhusvård. Ökade resurser till primärvården är ett sätt att utveckla hälso- och sjukvården och ge en god och
högkvalitativ vård nära Gävleborgarna. Det ökar tryggheten och det är ett sätt att nå ökad jämlikhet i länet.
Vi liberaler satsar långsiktigt på primärvården för att vi tror på den enskilda medborgaren i Gävleborg!
Personalen nyckel till att vården fungerar
Region Gävleborgs viktigaste resurs är medarbetarna och den kunskap och
kompetens de har. Där menar vi liberaler att en medveten satsning på arbetsmiljön är en framgångsfaktor. Om medarbetare av olika kategorier är med och formar sina arbetsplatser skapas större möjligheter att påverka sin arbetssituation, i grund och botten handlar det om att skapa en bra arbetsmiljö.
Liberalerna vill lyfta vårdyrkenas arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter.
Sjukvården är en kvinnodominerad sektor där lönenivåerna är låga, karriärmöjligheterna få och lönespridningen låg.
Ansvar och befogenheter måste decentraliseras och nya karriärvägar öppnas. Vi liberaler vill därför inrätta ett nytt karriärsteg för specialistsjuksköterskor, inspirerat av det förstelärarsystemet som införts i skolan. Att återinföra vårdbiträden ger en bättre användning av vårdens resurser, och innebär också att fler människor får större möjlighet att komma in på arbetsmarkanden.
Patientsäkerhet och vårdkvalitet
För oss liberalerna har frågan om förbättrad patientsäkerhet alltid varit en av de viktigaste sjukvårdspolitiska frågorna.
I Region Gävleborg har patientsäkerheten brister. Därför behövs flera åtgärder:
hygienriktlinjer och klädregler ska följas och tillgången till enkelrum behöver ökas kraftigt vid sjukhusen. Vid om- och nybyggnation av sjukhus bör grundstandarden vara att patienterna ska ha tillgång till eget rum. Kvaliteten på städningen behöver höjas.
Många patienter är för friska för sjukhuset, men för sjuka för att komma hem. Vi ser därför ett behov av att inrätta fler mellanvårdsplatser. I mellanvården kan äldre patienter få mer vård och rehabilitering än vad kommunerna erbjuder. Med detta förbättras patientsäkerheten och överbeläggningarna på sjukhusen minskar.
Ett målmedvetet arbete för ökad patientsäkerhet i verksamheten är grunden för ett framgångsrikt förbättringsarbete!
Akutvård för hela länet!
Regionen ska ha en väl utbyggd ambulanssjukvård som tillgodoser hela länets behov. Det är viktigt att den som drabbas av akut sjukdom eller olycksfall snabbt tas om hand och transporteras till något av länets sjukhus. Väl på sjukhuset ska
akutverksamheten arbeta snabbt och effektivt med hög kvalité för att förhindra väntetider. Väntetiden på en akutmottagning ska inte överstiga fyra timmar.
Bättre vård för Gävleborgs årsrika
Gävleborgarna lever allt längre och andelen årsrika ökar i befolkningen. Med det växer vård- och omsorgsbehovet, inte minst för gruppen mest sjuka äldre med flera olika diagnoser och täta kontakter med sjukvården. De demografiska förändringarna ställer stora krav på förnyelse av arbetssätt och samverkan mellan olika vård- och omsorgsgivare, såväl mellan öppenvård och slutenvård, som mellan regionen och kommunerna.
Målsättningen ska vara att ge Gävleborgs årsrika en god, sammanhållen och personcentrerad vård och omsorg som ökar livskvaliteten och förebygger ohälsa.
Sjukvårdsavtalet med kommunerna ska vara utformat så att det är patientens behov som står i fokus, oavsett vilken aktör som finansierar och utför insatserna.
Patientperspektivet ska alltid vara avgörande.
Inrätta Äldrevårdscentraler!
För att årsrika personer med många och komplicerade vårdbehov ska få en individuellt anpassad vård ska särskilda Äldrevårdscentraler inrättas i länet.
Felmedicinering och för många läkemedel är vanliga problem som drabbar äldre.
Regelbundna läkemedelsgenomgångar måste därför genomföras.
Rehabiliteringsinsatserna för årsrika måste förstärkas.
Vård vid livets slutskede
Gävleborg saknar idag en kvalificerad hospicevård som kan erbjuda en värdig och trygg vård i livets slut. Det är inte vi politiker som ska avgöra hur människor ska vårdas den sista tiden i livet. Det beslutet ska ligga helt i individens egen hand. För oss liberaler är det en fråga om värdigt bemötande och respekt för vad som är individens sista vilja.
Vi liberaler vill att Region Gävleborg ska inrätta ett hospice som komplement till dagens vård i livets slutskede. Vården i livets slutskede ska vara högt prioriterad och tillgodose fysiska, psykiska, sociala och själsliga behov.
Bättre insatser för personer med psykisk ohälsa
Satsningar på psykiatrisk vård och omsorg ska vara prioriterat inom hälso- och sjukvården.
Såväl akut som kroniskt sjuka patienter ska beredas plats inom de olika
vårdformerna. Det är oerhört viktigt att uppmärksamma och stödja de anhöriga i deras viktiga roll. Genom att förstärka anhörigstödet kan vi uppmuntra människor som står närmast patienten.
Vi vill förbättra tillgängligheten och utveckla våra särskilda slutenvårdsplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin, men även öppna för ett samarbete mellan
skolhälsovården, kommunerna och regionen.
Tillgänglighet för alla
Många personer lever med någon form av funktionsnedsättning. Behovet av vård och stöd varierar från person till person. Personer med funktionsnedsättningar är ingen homogen grupp, som har samma behov. Att se individen bakom människan är oerhört viktigt.
Inkludering av personer med funktionsnedsättning måste genomsyra arbetet med regional utveckling och med hälso- och sjukvårdens kvalitet. Det gäller oavsett om man har en psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning ska, så långt som möjligt, inte hindra individen från att leva ett fullt och självständigt liv. Var och en ska ges möjlighet att utveckla sina unika förmågor.
I ett tillgängligt samhälle kan fler personer med funktionsnedsättningar arbeta, slippa bidragsberoende och istället bidra med sin kompetens.
Även stödet till anhöriga inom denna grupp måste förbättras. När en familjemedlem har en funktionsnedsättning påverkas livet för hela familjen och då kan det behövas stöd och råd från vården.
En patient – en journal
Vi liberaler har arbetat för att patienten med hjälp av sin e-legitimation ska kunna ta del av sin journal via nätet och att makten över innehållet ska ligga hos patienten själv. Patienten ska avgöra vilka som får del av informationen och även kunna se vem som tittat i den egna journalen.
Genom att skapa en ändamålsenlig och strukturerad vård- och
omsorgsdokumentation ”en patient – en journal” kan Region Gävleborg ta ett steg mot att forma framtidens vårdinformationsmiljö. Ett system som inkluderar, är ändamålsenligt för patienterna och som gör att de blir delaktiga i sin vård och behandling i högre grad än idag.
En fungerande arbetsmarknadsregion
Fler i jobb ger ökat skatteunderlag och därmed möjlighet till bättre vård och välfärd!
Ett växande näringsliv är nyckeln för fler i jobb. I ett bra företagsklimat växer nya
Upplevelseindustrin och besöksnäringen är växande näringar i Sverige. Kan en bygd dra till sig många besökare utifrån ger det ökat underlag för jobb inom servicesektorn och möjlighet till ökat nyföretagande.
För att ge små och medelstora företag en chans att kunna vara med och på allvar konkurrera så måste upphandlingar i Region Gävleborg oftare delas upp i mindre delar. Om alla företag kan vara med och konkurrera om att ge bästa anbudet vid upphandling medför det att kvaliteten på den utförda tjänsten höjs, samtidigt som priset kan pressas.
Skogsindustrin i Sveriges skogsrikaste län är en viktig näring som ska stödjas med intensiv forskning och produktutveckling
En konkurrenskraftig tillväxtnäring
Hela besöksnäringen med länets turistiska tillgångar och starka destinationer behöver höjas till en ny nivå – till en konkurrenskraftig tillväxtnäring. Starka och exportmogna destinationer är nödvändiga för utvecklingen av besöksnäringen.
Tillgängligheten till besöksmålen behöver utvecklas. Målet bör vara att fördubbla besöksnäringens omsättning på tio år, räknat från år 2017.
En fungerande infrastruktur
Politiken har ett stort ansvar att skapa en sammanhängande fungerande
arbetsmarknad. Buss, tåg, cykel eller bil tar oss till jobbet. Godset på väg, järnväg eller till sjöss måste snabbt komma fram. Mobiltäckning och bredband i fiber ska finnas både i städer och på landsbygd.
Upprustning av riksväg 83 på sträckan Tönnebro - Bollnäs - Ljusdal är högprioriterat.
En ny järnvägsanslutning till Gävle hamn bör påskyndas. Mer gods via hamnen ger fler arbetstillfällen, starkare näringsliv och bättre koppling till norra Stockholm.
Sträckan Sundsvall-Gävle är landets längsta och mest belastade enkelspår. Ett gemensamt arbete för att få till stånd ett dubbelspår längs Ostkustbanan behövs.
Tre snabba busslinjer (Söderhamn-Edsbyn, Hudiksvall - Ljusdal, Gävle-Hofors) bör prioriteras. Internet på X-trafiks tåg och bussar ska installeras senast under 2017.
Ökad turtäthet ska prioriteras och ett enklare biljettsystem till Uppsala, Arlanda och Stockholm bör framförhandlas.
Befintlig Länstransportplan måste genomföras. Kollektivtrafiken ska vara en motor för den regionala utvecklingen. Men vi får inte glömma att många gävleborgare är
beroende av bilen och därmed av säkra vägar. Här kan regionen också på ett mer tydligt sätt arbeta fram möjligheter att kombinera bilen med kollektivtrafiken genom
Ett sammanlänkande Europa
Liberalerna ser Region Gävleborg i ett sammanlänkat Europa. Bussar, bilar, tåg, sjöfart och bredband är motorer för vår regionala utveckling. En fungerande infrastruktur är nödvändig för att människor i både stad och landsbygd ska kunna leva och utvecklas. Detta skapar förutsättningar för en fungerande sammanhållen arbetsmarknadsregion.
Region Gävleborg ska vara en aktiv part i olika projekt och samarbeten för att bygga upp relationer både inom Sverige och internationellt.
Vad som senast under 2017 bör inrättas är ett fungerande samarbetsorgan kring de internationella frågorna. I många fall är internationellt samarbete en förutsättning för att få tillgång till medfinansiering till utvecklingsarbete från EU:s fonder och program.
Regionen bör fungera som sambandscentral genom att bjuda in och samordna det praktiska. Vi har kunniga personer i kommuner, i företag, på Central Sweden och i vår egen verksamhet. Men vi är dåliga på att hålla varandra informerade och därmed dra åt samma håll.
Kultur
Vi liberaler anser att regionen som länets direktvalda demokratiska organ kan och bör ta ett större ansvar för regionens kultur – som ett led i regionens utveckling och för livskvaliteten och hälsan för alla som bor och verkar här.
Tankens och ordets frihet är grunden i liberalernas kulturpolitik. Den liberala
kulturpolitikens uppgift är inte att styra kulturen, utan att förbättra förutsättningarna för det konstnärliga skapandet och för individens bildning.
Konst och kultur berikar och utvecklar barns och ungas liv och deras rätt till kultur i olika former är ett högt prioriterat mål i vår liberala kulturpolitik.
Kulturens roll och betydelse för människor och samhälle handlar i grunden om demokrati, yttrandefrihet och samhörighet. Ett rikt kulturliv är en värdemätare av hur välmående ett samhälle är och skapar utvecklingskraft hos människor och samhälle.
Samspel mellan kulturen och andra samhällsområden
Region Gävleborg ger olika typer av ekonomiska bidrag till professionella
kulturaktörer som bedriver verksamhet av regional betydelse. Regionen ska stärka samspelet mellan kulturlivets olika delar över hela Gävleborg. Region Gävleborg
Region Gävleborg ska stödja verksamheter där kulturlivet och sjukvården
samarbetar. Kulturen för årsrika behöver utvecklas. Alla människor har rätt till kultur.
Insatserna ska också ge oss mer kunskap om hur vi kan ge mer och bättre kultur för äldre människor.
Region Gävleborg ska utveckla insatser riktade till nationella minoriteter och medborgare med utländsk bakgrund.
Tillgänglighet
Medborgarnas tillgång till kultur ska öka. Folkbildningen i Gävleborg utgör en viktig del i arbetet med att tillgängliggöra kulturen. I arbetet med att långsiktigt stärka social hållbarhet och öka medborgarnas delaktighet bör samarbete mellan folkhögskolor, studieförbund, kulturinstitutioner och läsfrämjande aktörer förstärkas.
Nya möjligheter som öppnas genom it och digitalisering ska också utnyttjas till att öka tillgängligheten till kultur och kulturutövande.
Stärka kulturarvet
Region Gävleborg ska arbeta för att stärka kulturarvet, särskilt med avseende på besöksnäring, entreprenörskap och företagande. En regional samverkan bör skapas med målet att stärka kunskaperna om hembygden: landsbygden, staden eller
stadsdelen.
Utveckla de kreativa näringarna
De kulturella och kreativa näringarna är viktiga för flera utvecklingsområden som innovation, besöksnäring, design och boendemiljö. Region Gävleborg ska bedriva ett framgångsrikt arbete för att utveckla stödet till dessa näringar. Det gäller inte minst internationella samarbeten inom ramen för EU.
Utbildningspolitik för framtiden
Högskolan i Gävle drar många studenter till länet och det är viktigt att det finns en helhetssyn kring utbildning i regionen.
Länet har en av landets lägsta utbildningsnivåer, och det är därför angeläget att skapa möjligheter och stimulera människor att vidareutbilda sig. Här finns en viktig uppgift att utveckla genom regionens samarbete med högskolan.
Vi liberaler tycker det är viktigt att utveckla ett bättre samarbete mellan
utbildningsanordnarna, arbetsförmedlingen och näringslivet, för att tillhandahålla uppdragsutbildningar och andra utbildningar som arbetsmarknaden behöver.
Forskning och utveckling
Forskning och utveckling samt innovation är viktiga för länets tillväxt och utveckling.
Vi behöver söka nya lösningar som svarar mot morgondagens efterfrågan och behov.
Regionen ska vara drivande för att utveckla idéer till tjänster och produkter genom forsknings- och utbildningsinstitut, samarbete med högskolan, klusterinitiativ, nätverk, innovationsnoder och tillgång till kapital.
Välfungerande innovationssystem skapar korsbefruktning mellan olika aktörer i samhället, som kan vara avgörande för länets förmåga till förnyelse, såväl i offentlig sektor som inom näringslivet. Uppmuntra den forskning som bedrivs på Högskolan i Gävle och forskningens samarbete med arbetslivet.
Regionens forskning är också viktig för hälso- och sjukvården.
Studieförbunden – en viktig röst för mångfald
Studieförbunden tillför en mångfald av röster till länets kulturarbete, allt från
studiecirklar i språk och invandrarverksamhet till aktiviteter för människor med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning.
Vi värnar studieförbundens verksamhet och är beredd att stötta deras verksamhet med att behålla deras anslag under kommande år.
Bättre vägar till integration
Den som söker skydd i vår region ska välkomnas. Integrationspolitiken måste förbättras och mottagningssystemet anpassas till att det kan komma fler. Våra tre folkhögskolor spelar en viktig roll. Dessutom behövs bättre vägar till legitimation och validering för personer med utländsk examen.
Integrationen är en ömsesidig process mellan människor, där känslan av
samhörighet är resultatet. Språk, jobb, kunskaper om det nya landet och frihet från diskriminering är medel och förutsättningar för den processen.
Kompetensförsörjning och folkhögskolor
Regionen har ett viktigt ansvar för att stärka individens möjligheter till utbildning, arbete samt förbättra tillgången till kompetens i arbetslivet. Att höja individernas utbildningsnivå ökar deras möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.
Det måste skapas förutsättningar för att stärka individens möjligheter till utbildning och arbete genom att den nya kompetensplattformen ökar samverkan mellan olika aktörer så att utbildningsutbudet överensstämmer bättre med arbetslivets behov av kompetens.
Regionens egna folkhögskolors kurser och utbildningar ska anpassas till behoven och utbildningsnivån i befolkningen.
Folkhögskolorna ska vara en del i den regionala kompetensförsörjningen, men också en del av den egna organisationens kompetensförsörjning. Folkhögskolornas
förmåga och kompetens att utbilda olika målgrupper med stor bredd ska vara en resurs för den egna organisationen. De språkutbildningar riktade till läkare som genomförts är ett sådant exempel, men det finns också en potential i att utveckla detta.
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism
För att motverka våldsfrämjande radikalisering krävs en samlad insats i regionen och till stöd för kommunerna. Det behövs utbildning och spridande av kunskap, dialog och samverkan, samt riktade åtgärder och stöd till personer som redan hamnat i våldsfrämjande extrema miljöer.
Det finns tre aktiva och relevanta våldsbejakande extremistmiljöer; den
vänsterautonoma, vit maktmiljön och den våldsbejakande islamistiska miljön. Ett handlingsprogram bör tas fram för länet som omfattar dessa tre miljöer.
Lyft fram miljöfrågorna
Regionen ska aktivt arbeta för att fasa ut regionens användning av fossila bränslen.
För att överhuvud taget minska negativ klimatpåverkan ska verksamheten kontinuerligt och systematiskt ha klimatpåverkande aspekter i åtanke vid
upphandlingar och inköp av varor och tjänster. Upphandlingar ska användas som ett strategiskt verktyg för att främja hållbarhet, förnyelse, kvalitet och effektivitet i
samtliga verksamheter.
Regionens engagemang för att medverka till att rädda Bottenhavet och Östersjön måste intensifieras. Regionen ska arbeta aktivt med att bygga nätverk med
kommuner, regioner och länder. Det är nödvändigt med breda samarbeten, eftersom det rör sig om gränsöverskridande miljöproblem.
Ett aktivt folkhälsoarbete
Att aktivt arbeta för en bättre folkhälsa är en prioriterad verksamhet för Region Gävleborg. Framsteg i folkhälsoarbetet leder till minskat behov av vård och rehabilitering och sänker både ekonomiska och mänskliga kostnader för ohälsa.
Folkhälsoarbetet ska genomsyra all verksamhet. Regionens arbete ska leda till förändrade levnadsvanor och minimera våra vanligaste folksjukdomar.
I samverkan med länets kommuner ska regionen hålla stafettpinnen i
folkhälsoarbetet. Det ekonomiska stöd som möjliggjort för alla regionens kommuner att ha egna folkhälsostrateger ska inte fasas ut förrän en överenskommelse om den fortsatta strukturen träffats med kommunerna.
En viktig insats för en bättre folkhälsa är arbetet med att sänka länets höga
arbetslöshet. Långvarig arbetslöshet leder ofta till sämre fysisk och psykisk hälsa.
Folkhälsoarbetets mål ska vara att förebygga och främja. Att motverka den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga ska vara en prioriterad del av folkhälsoarbetet.
Demokrati är bra – men den kan bli bättre
Liberalerna vill stärka den regionala demokratins status. Det är viktigt att människorna ges möjlighet att delta, påverka och följa de beslut som är under beredning i regionen.
För att få en väl fungerande representativ demokrati bör medborgarna ges goda förutsättningar beträffande åsiktsbildningen om politikens innehåll. Detta kräver i sin tur en bra politisk information till medborgarna, ett politiskt deltagande från
medborgarnas sida samt en förmåga hos oss politiker att formulera politiska visioner och strategier.
Av tradition är nämnders verksamhet mer slutna i förhållande till medborgarna än fullmäktiges, där det exempelvis via webb-tv går att följa fullmäktigesammanträdena.
Nämndernas och regionstyrelsens möten hålls bakom stängda dörrar. Det innebär att de protokoll som upprättas spelar en viktig roll som informationsbärare.
Det är viktigt att medborgarna har möjlighet ta reda på hur aktiva och delaktiga de förtroendevalda är, vare sig de har direkta mandat från väljarna eller inte, i de beslut som fattas.
Därför vill vi liberaler öppna upp de olika politiska forum som finns i regionen vid sidan av fullmäktige. Ett första steg är att det av varje protokoll ska framgå vilka
