GODKÄND AV KS 2011-09-13 § 172
RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR
BORGHOLMS KOMMUN 2011
1. Övergripande beskrivning av kommunen.
Borgholms kommun har 10 654 invånare (1/7 2011) och ligger på den norra delen av Öland. Centralorten Borgholm ligger på Ölands västra kust vid Kalmarsund och är en ut- präglad turistort med en av landets största småbåtshamnar. Under sommarhalvåret mångdubblas befolkningen.
Borgholms största arbetsgivare är Borgholms kommun och landstinget. I övrigt är Borg- holms näringsliv mest inriktat på jordbruk och turism (hotell- och konferensverksamhet, campingar, restauranger m m). Ett flertal konstnärer har etablerat sig i Borgholm och därmed också ett antal gallerier.
Borgholms kommun har ca 800 anställda fördelat på fem förvaltningar, vilka styrs av en politiskt vald nämnd.
Klimatet i kommunen präglas av dess kustnära läge; torrt på somrarna med många sol- timmar. På vintrarna slår ofta den ökända Öländska snöstormen ”Fåken” till och gör så att vägarna blir mer eller mindre oframkomliga, vilket i sig utgör ett hot mot utförandet av samhällsviktig verksamhet.
2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod.
2.1 Målsättning med risk- och sårbarhetsanalysen (RSA)
Syfte med RSA-arbetet i kommunen kan beskrivas enligt följande: risk- och sårbarhets- analysen ska
• utgöra underlag för samhällsviktiga verksamheters planläggning för att förebygga extraordinära händelser (risker och sårbarheter)
• utgöra underlag för samhällsviktiga verksamheters planläggning för att hantera ex- traordinära händelser
• utgöra underlag för övriga verksamheter och enskilda att bättre kunna hantera ris- ker kopplat till extraordinära händelser.
• Utgöra kommunens redovisning av lagstadgade krav inom området 2.2 Arbetsprocess och metod
Denna RSA utgörs till största del på den analys som gjordes 2007 i kommunen. Modellen som användes då var ROSA (se RSA för Borgholms kommun, 2007), och baserade sig på fem utvalda scenarios hade valts ut och analyserades förvaltningsvis Efter det att ny före- skrift antagits som reglerar hur kommunernas RSA skall redovisas, har kommunens risk- hanteringsgrupp fått i uppdrag att komplettera tidigare analys för att uppfylla föreskriftens krav och för att få en mer kvantitativ beskrivning av risker och sårbarheter.
Följande verksamheter har deltagit i arbetet 2011:
• Kommunledningskontoret
• Socialförvaltningen
• Utbildningsförvaltningen
• Räddningstjänsten
Förankring politiskt och del av kommunens övriga verksamhet
Denna analys har innan beslut i kommunstyrelsen föredragits för riskhanteringsgruppen. I det Ölandsgemensamma krishanteringsrådet skall RSA-arbetet redovisas och arbetas vida- re med.
Avgränsningar och motivering till dessa
Avgränsning i denna analys är att inga nya scenarios har beaktats (tidsbrist). Av delvis samma skäl har generell ickekommunal samhällsviktig verksamhet inte helt kunnat analy- seras. Ett annat betydande skäl i detta sammanhang är svårighet/rättighet att få tag på relevanta uppgifter. Nästkommande år kommer risk- och sårbarhetsanalysen att analysera eventuella nytillkommande scenarios och analys av ickekommunal verksamhet kommer förhoppningsvis att kunna vara mer heltäckande.
RSA från 2007 bifogas som bilaga till denna analys.
3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område.
Definition samhällsviktig verksamhet
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) definition av samhällsviktig verk- samhet är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor:
1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.
2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.
Identifiering av samhällsviktig verksamhet
Identifiering av samhällsviktig verksamhet har hämtats från olika typer av riskanalysarbe- te och planläggning (pandemiplanering, Styrel, Ölandsbroplanen mm). Presentationen nedan är generell och baseras i grunden på upplägget i Styrel (2011). Mer detaljinforma- tion finns i redovisning av Styreluppdraget.
4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område.
4.1 Riskinventering och värdering
Dåvarande riskhanteringsgrupp (en representant från varje förvaltning) gjorde under 2006-2007 en grovinventering utifrån vilken sju scenarios fastställdes som kvalitativt ana- lyserades förvaltningsvis (se RSA 2007 och 4.3).
4.2 Inträffade händelser under senaste åren
Nedanstående större händelser och andra praktiska erfarenheter sedan föregående rap- port som har bidragit med ny kunskap kring hot och risker i kommunens geografiska om- råde.
Svininfluensan 2009
Förorening av det kommunala dricksvattnet runt Föra/Djupvik 2010 Snöoväder (1987), 2010
Översvämningar 2010
4.3 Utvalda hot och risker
Valet av scenarios gjordes utifrån att både ha med en del generella tänkbara händelser och att även beakta kommunspecifika (framförallt snöoväder och oljepåslag). En uttalad ambition i RSA-arbetet var också att själva analysarbetet skulle medverka till att det ska- pades en god generell (scenarieoberoende) förmåga att hantera extraordinära händelser i kommunen.
I analysen från 2007 analyserades följande:
1. Allvarlig smitta via vatten
2. Ölandsbron indisponibel efter olycka
3. Omfattande brand i gästhamnen i Borgholm 4. Omfattande snöoväder.
5. Kraftigt oljepåslag 6. Brand på Strömgården
7. Masskadesituation på Borgholms slott.
Under våren 2011 har vissa verksamheter sammanfattat gjorda bedömningar, för att des- sa skall kunna presenteras kvantitativt. Resultat:
Kommentar till bedömningarna (obs! definition av extraordinär händelse!): Det kan kon- stateras att det samlat bedömt allvarligaste scenariot är ”omfattande snöovä- der”. Som nummer två kommer ”allvarlig smitta via vatten”.
4.4 Sårbarheter och kritiska beroenden
”Ett kritiskt beroende är ett beroende som är avgörande för att samhällsviktiga verksam- heter ska kunna fungera. Det karaktäriseras av att en störning i en levererande verksam- het snabbt och varaktigt försämrar funktionen hos den beroende verksamheten. Sådana funktionsnedsättningar kan inträffa om den beroende verksamheten saknar stötdämpare och därmed uthållighet.”
Följande samhällsviktiga verksamheter har direkt påverkan på andra och utgör kritiska beroenden:
IT/telecom: Påverkar både internt arbete och myndighetssamverkan, larmfunktioner och möjligheten att bedriva samhällsinformation/omvärldsbevakning.
Elförsörjning: Påverkar ovanstående (och påverkas också av ovanstående). Påverkar i princip all samhällsviktig verksamhet (beroende på tillgång till reservkraft).
VA-systemet: Påverkar samhällsviktig verksamhet (normalt dock ej lika snabbt som vissa andra kritiska beroenden). Påverkar mycket vid längre avbrott.
Drivmedelsförsörjning/väghållning/alternativa transportleder: Påverkar/kan påverka möj- ligheter till att utföra samhällsviktiga transporter.
Kommunal hemsjukvård/ landstingssjukvård: Påverkas av varandra (utför den ena parten inte ”sina” uppgifter, så får den andra parten en ökad belastning).
Ur långsiktiga perspektiv (händelser längre än en vecka) så finns det många andra kritiska beroenden som inte tagits upp här.
5. Övergripande beskrivning av viktiga resurser som kommunen kan disponera för att motstå allvarliga störningar och hantera kriser.
Krisledningsorganisation: Politisk krisledning och krisledningsstab (skiftgång) finns plane- rad och övad.
Kompetens och nyckelpersonal: Behov är identifierade i framtagandet av krisledningsor- ganisation. Samverkan mellan Borgholm och Mörbylånga kommuner finns inom säkerhets- samordningsområdet. Respektive förvaltning/BEAB har ansvar för att själva bedöma kom- petens och ersättningsbehov av nyckelpersonal.
Räddningstjänstens förmåga: Kommunalförbund med kommungemensamma resurser inom Mörbylånga och Borgholms kommuner (ökad samlad förmåga) samt samverkan i länet.
Samverkan privata aktörer: Kontakter via krishanteringsråd och område (EON, LRF m fl).
Samverkansavtal: Räddningstjänst i Kalmar län, VA-resurser i länet (överkommelse) Frivilligorganisationer: Civilförsvarsförbundet kan samordna vid en krissituation..
Reservkraft och bränslereserver: Reservkraft finns för utvald äldrevård, mathållning, VA- system, ledning, IT och på räddningstjänsten.
Resurser kopplat till scenarios:
1. Allvarlig smitta via vatten:
Vattentankar (internt och via samverkan i länet, samt nationellt).
2. Ölandsbron indisponibel efter olycka:
Räddningstjänsten resurs för avspärrning (finns elektroniska skyltar som kan visa stopp om trafikledningscentralen vet om händelsen)
3. Omfattande brand i gästhamnen i Borgholm:
Räddningstjänstresurser, POSOM-grupp.
4. Omfattande snöoväder:
Snöröjningsresurser hos trafikverkets och kommunala entreprenörer. Fyrhjulsdrivna fordon inom hemtjänst och hemsjukvård. Bandvagnar på räddningstjänsten. Reserv kraft för samhällsviktiga funktioner och värmestugor. Resurser från försvarsmakten.
5. Omfattande oljepåslag:
Diverse egen räddningstjänst- och saneringsutrustning samt fordon (räddningstjänsten och BEAB). Regionala förråd.
6. Brand på Strömgården:
Räddningstjänstresurser, kommunens ledningsorganisation, POSOM-grupp.
7. Masskadesituation på Borgholms slott:
Räddningstjänstresurser, POSOM-grupp.
6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geo- grafiska område att motstå och hantera identifierade hot och risker.
I nuläget görs endast en övergripande subjektiv uppskattning av eventuella brister i för- måga först och främst baserad på erfarenhet av inträffade händelser:
Landstingets verksamhet:
Har små resurser att själva bedriva akuttransporter vid allvarliga snöoväder och vid ej farbar väg (ofta kan dock räddningstjänsten utföra detta på uppdrag åt landstinget).
Polisiär verksamhet:
Polisen har operativt inte kontinuerligt samma lokala närvaro som annan blåljusverksam- het (ambulans och räddningstjänst). Detta kan eventuellt ha påverkan på en händelse där polisinsats är nödvändig.
Elförsörjning:
Vid ett par tillfällen har en av elkablarna från fastlandet gått sönder. I ett fall blev det av- brott på hela Öland under ett par timmar. Kablarna skall enligt EON bytas ut men kommer även fortsättningsvis ej separeras geografiskt, vilket kan utgöra en sårbarhet.
Informationsförmåga (radio Kalmar):
Ett känt problem är att sändarna för Radio Kalmar ofta störs ut av andra lokalradiostatio- ner. Detta gör att det finns en risk att samhällsinformation via radion inte når kommunin- nevånarna vid en kris.
Bränsleförsörjning:
I avtal om leveranser vid extraordinära händelser finns force majeure-klausuler som anger att avtalet inte gäller vid strömavbrott. Räddningstjänsten förrådshåller dock 12/24 volts- pumpar (tillhörande Energimyndigheten), som är primärt är till för att kunna tanka rädd- ningstjänstfordon vid längre elavbrott, men dessa pumpar har begränsad kapacitet och uteblir leveranserna till bensinstationerna till kommunen så kan det bli problem med bränsleförsörjningen ur ett veckoperspektiv.
Försvarets stöd till det civila samhället:
Den nya försvarspolitiken har lett till att även försvarets resurser för att kunna stödja kommunerna vid en omfattande räddningstjänst- eller extraordinär händelse, kraftigt har utarmats. Att som enskild kommun skaffa sig dessa resurser som tidigare kunde avropas i ett krisläge, är inte tänkbart eller ekonomiskt försvarbart.
7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse.
Bedömningsnivåer :
Förmågan är god (grön ruta).
Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister (gul ruta).
Bristfällig (orange ruta).
Mycket bristfällig (röd ruta).
Generell krishanteringsförmåga:
Delförmågor Förmåga Ledning, samverkan och information
Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsor- ganisation
Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av loka- ler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid.
Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för intern information.
Det finns nätverk (t ex andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkansövningar genomförs regel- bundet.
Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Informationssäkerhet
Det finns tillräckligt förmåga hos myndigheten att upprätthålla informa- tionstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.
Larm
Det finns övade larmrutiner.
Det finns en utbildad och övad tjänsteman i beredskap (TIB) som har be- redskap dygnet runt alla dagar på året.
Omvärldsbevakning
Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser.
Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer.
Materiella resurser
Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka.
Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser.
Personella resurser
Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka.
Det finns möjlighet att omfördela personal inom det egna ansvarsområdet samt att ta emot extern personal som förstärkning.
Praktisk erfarenhet
Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scena- riot.
Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot.
Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Informationssäkerhet
Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvars- områdes kommunikationssystem (IT, tele, radio).
Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informa- tionstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.
Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur
Det finns redundans och robusthet i myndighetens och dess ansvarsområ- des infrastruktur.
Reservkraft
Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka.
Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen.
Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad.
Materiella resurser
Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka.
Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser.
Personella resurser
Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka.
Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser.
Samverkan
Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosed- da.
Krishanteringsförmåga för identifierade risker:
Scenario Ledning/
Information
Utbildnings- förvaltningen
Socialförvaltningen Räddningstjänst Allvarlig smitta
via vatten
Ölandsbron indis- ponibel efter olycka
Omfattande brand i gästhamnen Omfattande snö- oväder
Kraftigt oljepåslag Brand på Ström- gården
Masskadesituation på Borgholms slott
Kommentar till tabellen: Bedömningarna är gjorda av representanter för vissa av förvaltningarna i krishanteringsgruppen. Generellt framkommer att verksamhe- terna inte har full kontroll på andra verksamheters åtgärder och resurser och därför i vissa fall har svårt att bedöma påverkan på den egna verksamheten.
Kommentarer kring förmåga kopplat till respektive scenario:
Allvarlig smitta via vatten:
Erfarenheter från händelsen i Föra/Djupvik 2010 har lett till att BEAB vidtagit åtgärder för att minska risken för liknande händelse skall inträffa igen. Genomgång skall ske med Livsmedelsverket i oktober.
Ölandsbron indisponibel efter olycka:
I befintlig planläggning (”Ölandsbroplanen”), anges att ersättningsfärjor skall sättas in mellan Kalmar och Färjestaden. På grund av omklassning av Kalmarsund finns för närva- rande inga avtal med färjor som kan gå denna sträcka. Frågan har tagits upp på ”Områ- det”, men slutlig lösning finns inte i dagsläget.
Omfattande brand i gästhamnen:
Är primärt en (större) ”räddningstjänsthändelse”.
Omfattande snöoväder: planering finns och resurser är anskaffade. Rutiner och samver- kansformer behöver dokumenteras. Kunskap om var reservkraft finns behöver nå ut i verksamheterna.
Kraftigt oljepåslag: Rutiner och ansvarsfördelning finns, men den formella planen är gam- mal. Materielmässigt bygger förmågan ganska mycket på regionala och centrala resurser.
Vissa verksamheter berörs ej.
Brand på Strömgården:
Är primärt en (större) ”räddningstjänsthändelse”. Dock kan det också bli bekymmer för socialförvaltningen att snabbt ordna ersättningsboende.
Masskadesituation på Borgholms slott:
Diskussion/samtal förs för att få en bedömning av personsäkerheten vid större publika arrangemang på slottet.
8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterliga- re åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat.
8.1 Genomförda åtgärder
För redovisning genomförda åtgärder – se årsberättelse för funktionen för säkerhetssam- ordning (räddningstjänsten). Utöver detta har under året storövning SAMÖ/KKÖ genom- förts och arbete i styrelsprojektet genomförts (pågår).
Utöver detta: koordinatsättning på personer inom hemtjänsten gjort.
8.2 Planerade åtgärder Planer:
• Revidering av kommunens övergripande plan för hantering av extraordinära hän- delser (inklusive informationsplan) – 2011
• Revidering av Oljeskyddsplan – 2011
• Framtagande av beredskapsplan för snöoväder (i samverkan med annan sam- hällsviktig verksamhet) – 2011
• Framtagande av förvaltningsvis planläggning inom området (med relevanta check- listor) - 2011
Lokaler och materiella resurser:
GPS inom hemsjukvården.
Utbildning/ övning:
Övningsplan kommer att antas i samband med revidering av plan för hantering av extra- ordinära händelser
Förvaltningarnas/BEAB´s arbete:
Förvaltningarna/BEAB har denna analys som underlag för den planläggning som skall gö- ras på verksamhetsnivå.
8.3 Övriga åtgärder
Fortsatt arbete i det Ölandsgemensamma krishanteringsrådet, länsstyrelsens Området samt annan myndighetssamverkan, kommer förhoppningsvis att kunna leda till bättre in- syn och samverkan kring risk- och sårbarhetsanalyser inom kommunens geografiska om- råde. Eventuell utökad samverkan mellan socialtjänsten och landstinget.
_ _ _ _ _ _ _ _
