Vad händer långsiktigt?
Hur gör ni?
Styrgrupp Teknisk Samverkan i NV Skåne
Inspel och samtal…
-Globalt
-Nationellt
-Regionalt
-Lokalt
Globala målen globalamalen.se
FN resolution från 2015: Agenda 2030 för hållbar utveckling består av 17 globala mål
Sveriges 16 miljökvalitetsmål
▪ Nationellt nås 2 av 16 mål till 2020….(på 20 år…)
▪ Hur går det i er kommun?
Befolkningsmängd…globalt
▪ FN:s befolkningsavdelning (UN Population Division) publicerat de senaste åren…
▪ I rapporten från 2011 konstaterades att jordens befolkning inte kommer att stabiliseras runt 9 miljarder som länge antagits. Istället slog man fast att ökningen skulle fortsätta och nå 10,1 miljarder år 2100.
▪ Den prognosen stod sig till 2013 då siffran höjdes till 10,9 miljarder – och nyligen höjdes den ytterligare till 11,2
miljarder.
▪ Den sistnämnda siffran är dock bara ett medelvärde. Vill det sig illa kan vi hamna på en betydligt högre nivå, 13,3
miljarder. Det skulle i så fall innebära en fördubbling, eller näst intill, jämfört med idag.
▪ Detta gäller framför allt Afrika. I dag finns 1,2 miljarder människor på kontinenten. År 2030 tros siffran ha ökat till 1,7 miljarder, och år 2050 till 2,5 miljarder, för att nå 4,4 miljarder vid sekelskiftet. Det innebär ett tillskott på 3,2 miljarder människor inom loppet av 83 år.
Flyktingprognos…globalt
▪ För första gången någonsin översteg antalet människor på flykt 60 miljoner under 2015, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR.
▪ Kriget i Syrien beskrivs av FN:s flyktingorgan UNHCR som den värsta humanitära krisen i modern tid. 4,9 miljoner människor beräknas ha flytt landet varav 2.8 miljoner lever i Syrien.
▪ År 2050 kommer det enligt UNHCR finnas mellan 250 miljoner och en miljard klimatflyktingar.
▪ Kommer er kommun påverkas? Hur?
Befolkningsmängd…Sverige, Skåne
▪ Ökning med
100 000 personer per år i Sverige…
▪ I Skåne bor 1,34 miljoner
▪ Befolkningsprognos region Skåne 2016-
2026 ca 1 % ökning per år (13 400 pers per år)
▪ Er kommun?
SCB 2017-04-12
Ekonomiska konsekvenser av befolkningsökning…
▪ Hur kommer er kommuns investeringsbudget se ut framöver (skolor, förskolor, äldreomsorg, infrastruktur…?
Globala förändringar…
Hur arbetar vi effektivast med hållbar stadsplanering?
▪ Om vi ökar befolkning med 1 % per år och bygger nytt hållbart med 1% per år tar det 100 år innan 50 % av staden är hållbar…
▪ ”99 % är befintlig stad”…hur gör vi den hållbar?
▪ Förtätar?...men vad är hållbar förtätning?
UN-Habitats fem principer för en hållbar stadsplanering
▪ Tillräckligt utrymme för gator och ett effektivt gatunät. Gatunätet ska täcka åtminstone 30 % av marken och åtminstone 18 km gatulängd per kvadratkilometer.
▪ Hög täthet. Åtminstone 15.000 invånare per kvadratkilometer, vilket är det samma som 150 inv/ha.
▪ Funktionsblandning. Åtminstone 40 % av golvytan i varje stadsdel ska vara till för verksamheter.
▪ Social blandning. Tillgång på bostäder i olika prisklasser och
upplåtelseformer i varje stadsdel för att husera människor med olika inkomster; 20-50 % av den totala boendeytan ska vara reserverade för billiga bostäder; och golvytan för en upplåtelsesform ska inte omfatta mer än 50 % av den totala golvytan för alla bostäder i området.
▪ Begränsad markanvändningsspecialisering. Detta för att begränsa monofunktionella kvarter eller stadsdelar; monofunktionella kvarter ska täcka mindre än 10 % av marken i alla stadsdelar.
Typkvarter 85x85 meter
Illustrerande räkneexempel..
Utifrån de fem principerna…
▪ 18 km gata per km2 / 30 % av marken motsvarar rutnät med cc 100 meter (1 ha). Huvudgator
med kollektivtrafik cc 1000 meter.
▪ Kvarteren blir ca 85x85 meter
▪ 40 kvm boyta / pers (ca snitt Sverige) x 150 pers/ha = 7000kvm brutto
▪ +40 % verksamhets(golv)yta = 4000kvm/ha
▪ Dimensionerar ni VA-systemet i staden för en förtätning till 150 pers / ha,
vid t ex ”VA-sanering”?
Verksamheter 2,5 vån
Bostäder 2,5 vån
Arbeta fakta-
baserat…
Plattform för hållbar stads-
utveckling
Trafiken…
Några långsiktiga tankar kring:
Elbilen vs Förbränningsmotor:
• 1/10 av drivmedelkostnad…ca 1:-/mil
• Samma livslängd (batteriet håller längre än bilen…)
• Betydligt lägre servicekostnader
• ”Privat investering” 200 000:- /20 000 mil = 10:- /mil vs Självkörande bil som delningsekonomi…
• Investering 200 000:- /200 000 mil = 1:- /mil (Bilen rullar 10h istället för 1h / dygn)
• (utan att räkna på samåkning..)
Trafikbuller
▪ Samla inte, sprid trafiken jämnt..
▪ Halverad trafikmängd –
halverad upplevd ljudnivå…
▪ Samhällskostnader. Den totala kostnaden för buller i Sverige har av World Health
Organization (WHO)
uppskattats till 5-10 miljarder kronor per år, vilket skulle
innebära 700 till 1300 miljoner kronor för Skåne, sett till andel av befolkningen. Detta är
ungefär lika stora kostnader som för trafikolyckor.
▪ Hur gör ni?
Trafikbuller från elbil…
inte så stor skillnad…
Trafiken…mål för Skåne
Vilken är er målbild…
Hur går det?
Hur mäter ni?
Ängelholms stad:
+ 25 % cykel....
Redskap….för att öka cykel
▪ Cykelnätsanalys (Hur ser det ut…)
▪ Cykelstrategi (Vad vill vi…)
▪ Cykelplan (Hur ska vi nå dit…)
▪ Investeringsbudget, koppla till:
▪ Driftsbudget
(I Sverige hade 44 procent av singelolyckorna med allvarlig utgång (2007-2012) dålig drift och underhåll som huvudsaklig olycksorsak, till exempel is eller snö, rullgrus och ojämnt
underlag)
Trafiken, Skolan,
Skjutsandet…
▪ Har ni gett uppdraget till någon att undersöka om det går att stanna 200 meter från skolan (antal lediga p..)?
▪ Att det finns säkra skolvägar från de punkterna?
▪ Att vårdnadshavare / skolorna fått kartor där lämpliga ”lämna punkter”
redovisas?
▪ Eller ska ”skolan” beställa detta?
Hur gör ni?
Sammanfattning
Reflektioner om stadsbyggnad
Unika möjligheter att arbeta …
▪ Tänk långsiktigt – utgå från befolkningsprognos
▪ Metodiskt – faktabaserat och efter samhällsnytta (samordning), visualisera så mycket som möjligt, med tex kartor
▪ Lär av varandra…(290 kommuner har samma uppdrag…) Då ökar möjligheten till hållbar (stads)utveckling
