Titel
Delprojekt; Rådgivning och information om säkert växtskydd inom Greppa Näringen 2002- 2006
1. Bakgrund
Greppa Näringen startade med individuell rådgivning i Skåne, Halland och Blekinge 2001. Fr.o.m. 2003 ingår även Kalmar, Gotland och Västra Götalands län i projektet. Huvudinriktningen är individuell rådgivning, men information via kurser, hemsida, skrifter och videofilmer m.m. är också viktiga delar. Basen i rådgivningen är växtnäringsbalanser som kompletteras med annan rådgivning inom växtnäringsområdet såsom utfodringskontroll, våtmarksanläggning, kvävestrategi, markpackning m.fl. teman. I Skånes länsprogram integrerades redan från början enskild rådgivning om säker hantering av bekämpningsmedel i Greppa Näringen-projektet. Man ansåg att fördelarna var stora med att
hantera all enskild rådgivning inom miljökänsliga områden på samma sätt. Ofta utför samma rådgivare, rådgivning om växtnäringsutnyttjande och om
hantering av bekämpningsmedel. Vid länsstyrelserna är det samma personer som handlägger redovisningarna av båda ämnesområdena. Fr.o.m hösten 2002 togs växtskydd med officiellt i projektet för samtliga ”Greppa Näringen-län”, bl.a. med hänvisning till förslag i det handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel som presenterades av Jordbruksverket i Rapport 2002:7.
Kampanjen Säkert växtskydd har funnits sedan 1997 och främst varit inriktad på informations- och kunskapsspridning via broschyrer, annonser och informationsmöten. LRF utser projektledare för Säkert växtskydd (1/4 tjänst).
Arbetet leds av en styrgrupp bestående av olika intressenter; Lantmännen, IVT, SJV, KemI, Naturvårdsverket, m.fl.
Tankar inom kampanjen Säkert växtskydd om att integrera växtskyddsfrågorna i Greppa Näringen har funnits sedan Greppa Näringen startades. Genom ett sådant samarbete ansågs växtskyddsarbetet kunna stärkas och utökas med individuell och gruppvis rådgivning, kurser, studiecirklar med mera.
Både Greppa Näringen och Säkert växtskydd finansieras via de s.k. KULM- medlen (kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet) som bekostas av svenska staten till 4/5 och där EU bidrar med 1/5. Fr.o.m. 2003 bidrar även LRF till Greppa Näringens finansiering via återförda
handelsgödselskatter.
2. Syfte och huvudmål
Det övergripande målet för arbetet med växtskyddsfrågor inom KULM och Greppa Näringen är att öka målgruppens kunskap och kompetens inom
ämnesområdet växtskydd och på så sätt strikt behovsanpassa användningen av bekämpningsmedel, samt att minska hälso- och miljöriskerna då
bekämpningsmedel används.
En nulägesbeskrivning med avseende på hanteringen av växtskyddsmedel tas fram. Analysen ligger till grund för framtagande av mål som sträcker sig till år 2006. En handlingsplan för att nå målen utvecklas och genomförs under åren 2003-2006. Delprojektledaren ansvarar för årlig rapportering till projektledaren inför verksamhetsredovisning av Greppa Näringen.
En målsättning för arbetet med växtskydd inom Greppa Näringen är också att visa om hanteringen av bekämpningsmedel verkligen förbättras genom
projektet. Sådan redovisning efterfrågas av lantbrukare, konsumenter, politiker och övrig omvärld.
3. Innehåll
Hittills genomförd och planerad verksamhet
Individuell rådgivning inom Greppa Näringen har hittills skett i
rådgivningsmodul 13A, ”Säkert växtskydd - hantering”. Under 2002 har drygt 90 rådgivningar och under 2003 drygt 210 rådgivningar enligt 13A utförts i de sydligaste länen. Planerad rådgivning för år 2004 är ca 400 rådgivningar.
Enstaka rådgivningar enligt rådgivningsmodulen ”Säkert växtskydd - vattenskyddsområden” (13C) kommer har utförts under hösten 2003.
Fortbildning för rådgivare inom Greppa Näringen som utför rådgivning i 13A-
”Säkert växtskydd - hantering” har anordnats genom en två-dagarskurs i Alvesta och Svalöv i början av 2003. Ett 25-tal rådgivare har deltagit. Vid fortbildningen som både varit teoretisk och praktisk har en kurspärm utdelats.
Kurspärmen innehåller hjälpmedel som kan användas vid den individuella rådgivningen ute hos jordbrukarna. Under vårvintern 2004 erbjuds en ny två- dagars fortbildningskurs för rådgivare i 13A. Vid första kursdagen deltog ett 15-tal rådgivare.
Inför starten av rådgivningarna i 13C, ”Säkert växtskydd -
vattenskyddsområden”, har fortbildningskurser omfattande en dag genomförts i Alvesta och Hallsberg under september-oktober 2003. En kurspärm som tar upp de viktiga frågorna kring hur man klarar bekämpningsfrågorna i
vattenskyddsområden har tagits fram under sommaren 2003. Under hösten
2004 planeras en ny fortbildningskurs för rådgivare i 13C. Ansvarig för detta är delprojektledaren.
Stödet till de rådgivare som utför växtskyddsrådgivning inom Greppa Näringen bedöms fungera tillfredställande, men vissa kompletteringar kan behövas. En analys av stödbehovet har gjorts under tidig höst 2003 för rådgivning enligt modul 13A, ”Säkert växtskydd - hantering”. Den visade att det finns behov av mindre uppdateringar bl.a. på tekniksidan, personlig skyddsutrustning och motivation till miljöförbättringar. Under sommaren 2004 planeras en
genomgång av stödbehovet till rådgivningen enligt 13C, ”Säkert växtskydd - vattenskyddsområden”. Ansvarig för analyserna är delprojektledaren.
Nulägesbeskrivning av lantbrukarens situation
En nulägesbeskrivning gjordes under 2003 av Lisa Blix, LRF.
Nulägesbeskrivningen ger en bild av bekämpningsmedelshanteringen i stort, medan det är svårare att mer detaljerat urskilja olika målgrupper.
Sammanfattningsvis visar nulägesbeskrivningen följande:
• Säker hantering är fortsatt en av de viktigaste åtgärderna för att åstadkomma riskminskning vid bekämpningsmedelsanvändning.
• Det finns fortsatt brister i hantering av bekämpningsmedel.
• Det är stor variation i hur säker hanteringen är hos olika företagare.
• Det finns en del indikationer på att bekämpningsmedelshanteringen är säkrare i de sydligaste Greppa-länen. Orsaken skulle kunna vara en högre anslutning till olika miljöledningssystem.
• Hanteringen tycks vara säkrare på större än på mindre gårdar.
• Det finns en klar trend mot ökad legosprutning speciellt på mindre gårdar, vilket gör de företag som utför legosprutning till en extra viktig målgrupp. I jämförelse med andra företag använder
legosprutaren större mängder bekämpningsmedel och har en större årlig användningstid, vilket kan leda till ökade risker. Dessa tendenser motverkas av att den som legosprutar har större möjligheter att investera i ny miljövänligare teknik och att sprutföraren får stor erfarenhet och kompetens.
Mål för utgången av 2006
Målet för delprojektet ansluter till målen om övergripande riskminskning, bekämpningsmedels egenskaper, förekomst och risker i vatten, förekomst och risker i vid konsumtion av vegetabilier samt risker i arbetsmiljön som föreslås i Handlingsprogrammet, rapport 2002:7 från Jordbruksverket och KEMI (sid 199-203).
Antalet jordbrukare som nås av växtskyddsrådgivning från Greppa Näringen ska successivt öka under åren 2004 och 2005 för att under 2006 uppgå till 1000 jordbrukare/år. Minst tre typer av rådgivningsbesök utvecklas och kommer i användning fram till 2006; Säkert växtskydd – hantering (modul13A), Säkert växtskydd – bekämpningsstrategier (modul 13B) och Säkert växtskydd - vattenskydd (modul 13C). Tidplan: år 2002 införs 13A, 2004 13C och 2005 13B. Under år 2006 utförs således alla tre moduler.
Handlingsplan
Utifrån nulägesbeskrivningen och de satta målen föreslås följande handlingsplan.
Marknadsföring av rådgivning om växtskydd i Greppa Näringen Växtskyddsarbetet i Greppa Näringen behöver synas och höras mer.
Exempelvis genom att:
• växtskyddsarbetet ges ökat utrymme i studiecirklar och grundutbildning.
• växtskyddsmodulerna marknadsförs gentemot ”fadderrådgivarna” så att alla Greppa Näringen-medlemmar blir medvetna om möjligheten att välja denna rådgivning. Detta är särskilt viktigt i de ”nya Greppa-länen”.
• växtskyddsdelen lyfts fram i marknadsföringen av Greppa Näringen gentemot lantbrukare, t ex via tidningsannonser och växtskyddsbrev
• mer innehållsrika och aptitretande budskap om växtskyddsfrågor presenteras, tillsammans med regionala marknadsföringsgrupper och projektets informationsansvarige
• marknadsföringen styrs till de viktigaste målgrupperna, t.ex. legosprutare och företag inom vattenskyddsområden och att möjligheterna till samarbete med Greppa Näringens intressenter, för att nå dessa grupper undersöks
• det vid fortbildningskurser av rådgivare tas upp hur man pedagogiskt motiverar lantbrukaren till mer miljöanpassad användning av
växtskyddsmedel
• ett fördjupat samarbete sker med företag inom växtskyddsbranschen och kampanjen Säkert Växtskydd för att få ut budskap om
växtskyddsrådgivning i Greppa Näringen
Delprojektledaren ansvarar för att växtskyddsfrågorna bevakas vid allt arbete inom Greppa Näringen med marknadsföring och fortbildning av lantbrukare och rådgivare. De slutgiltiga besluten om aktiviteter tas dock av projektledaren i samråd med de personer inom Greppa Näringen som har ansvar för
information respektive fortbildning och i samråd med projektgruppen.
Utveckling av nya arbetssätt och rådgivningsområden
-Framtagande av individuella moduler.
Individuell rådgivning är resurskrävande, varför det är angeläget att den individuella rådgivningen kanaliseras till de jordbrukare där den största effekten kan uppnås. Miljöeffekten av rådgivning enligt modulerna 13A och 13C, bedöms vara mycket stor. Vid utveckling av nya moduler är det viktigt att försöka bedöma miljöeffekten av dessa, i förhållande till redan existerande.
Eftersom den individuella rådgivningen är så resurskrävande är det inte sannolikt att det finns motiv för att skapa mer än ett begränsat antal nya moduler.
Den modul som ligger närmast till hands att nyutveckla är en modul om behovsanpassning och alternativa strategier för ogräs, sjukdomar och
skadegörare ”Säkert växtskydd – bekämpningsstrategi” (13B). Tanken är att på den enskilda gården identifiera riskmoment vid bekämpningen och ge råd om alternativa strategier, t.ex. preparatval och tidpunkt för bekämpning i relation till grödval. En utgångspunkt för arbetet är tabell 3:12 i Jordbruksverkets Rapport 2002:7 (Förslag till handlingsprogram för användningen av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen till 2006). Tabellen sammanfattar områden med stort behov av åtgärder för att minska riskerna vid kemisk bekämpning.
Modulen utformas under vintern/våren 2004. Testas i praktiken i relativt stor omfattning under vår/sommar 2004 så att den kan upphandlas inför 2005.
Delprojektledaren ansvarar för att ett förslag till modul och till
underlagsmaterial presenteras för projektledaren och projektgruppen. Till sin hjälp för utformningen av rådgivningen har han främst arbetsgruppen för växtskydd inom Greppa Näringen.
-Framtagande av en modell för arbetssätt inom vattenskyddsområden.
En modell för ett samordnat arbetssätt inom vattenskyddsområden har utarbetats i Skåne, innefattande inledande grupputbildning för lantbrukare, individuell och gruppvis rådgivning m.m. Arbetssättet har testats under 2003, men behöver utvecklas ytterligare. För detta projekt ansvarar KULM ansvarige för delprogram 2 i Skåne. Till sin hjälp för utformningen av rådgivningen har han främst arbetsgruppen för växtskydd och delprojektledaren.
-Riktad rådgivning
Möjligheten till riktad individuell rådgivning bör beaktas, exempelvis inom arbetet med ramvattendirektivet, vattendragsgrupper etc. Vid uppsökande rådgivning är det extra viktigt att aktörerna lägger tid på att motivera rådgivningen med för lantbrukaren relevanta argument. Riktad rådgivning förutsätter att målgruppen avgränsas genom formella beslut eller att marknadsföringen av rådgivningen koncentreras till vissa grupper av lantbrukare. Detta kan tidigast bli aktuellt under 2005. Greppa Näringens informationsansvarige ansvarar för en eventuellt riktad marknadsföring till vissa lantbrukargrupper. Projektledaren ansvarar för att förslag till ändringar i formella beslut kring målgruppen för individuell rådgivning förs fram till styrgruppen.
Effektiv kommunikation
Vilka arbetssätt och metoder som behöver utvecklas mot bakgrund av de olika målgruppernas behov och förmåga att ta till sig information analyseras. Detta sker via intervjuundersökningar som beställs av Greppa Näringens
projektledning. Samarbete kommer även att ske med fristående
forskningsprojekt om rådgivningsmetoder och kommunikation (t ex SLF- projekt som beviljats Magnus Ljung, SLU). Arbetet ska även tydliggöra för lantbrukaren det tryck som finns utifrån på att arbeta med växtskyddsfrågorna.
Framtagande av moduler och metoder för grupprådgivning som ett komplement till den individuella rådgivningen, samordnas med Greppa
Näringens övriga arbete för att utforma grupprådgivning. Sådan rådgivning ger tillfälle till värdefullt erfarenhetsutbyte mellan lantbrukare och kan i vissa situationer vara mer resurseffektiv än individuell rådgivning. Delprojektledaren ansvarar för att utforma grupprådgivning inom växtskyddsområdet.
Styrgruppen beslutar om sådan grupprådgivning ska införas inom projektet.
Uppföljning och rapportering av verksamheten
Att utvärdera vilken effekt rådgivning har är svårt. Det är t.ex. omöjligt att särskilja rådgivningens effekt från andra informationsvägar till lantbrukaren vid en eventuell minskad fyndfrekvens av bekämpningsmedel i ett vattendrag.
Måluppföljningen kommer därför främst att ske i form av
verksamhetsredovisning. Exempel på redovisning som planeras är årsvis redovisning av antalet rådgivningar om växtskydd uppdelat på län, gårdar med olika produktionsinriktning, grödsammansättning och areal. Om rådgivning skett på gårdar som varit anslutna till Reko-stödet eller inte, kommer att redovisas. Den dag miljönyckeltal såsom ”riskindex”, börjar beräknas vid rådgivningsbesök inom projektet kommer det att övervägas om dessa
beräkningar kan användas för uppföljning. Detta förutsätter antingen upprepad rådgivning och indexberäkning på samma gårdar, eller att andra former för uppföljning av dessa index utarbetas. Delprojektledaren ger förslag till projektledaren på vilka faktorer som bör samlas in och vilka undersökningar som bör utföras. Beslutade projekt planeras och genomförs av projektets utvärderingsansvarige i samarbete med delprojektledaren.
4. Riskanalys
Det finns ett antal risker med projektet.
• Den viktigaste risken är att medelstillgången blir mindre än beräknat.
Tilldelningen av KULM-medel sker årsvis i konkurrens med andra
verksamhetsområden; ekologisk produktion, biologisk mångfald, m.fl. De medel som LRF avser att bidra med från återförda gödselmedelsskatter är utsatta för politiska budgetprioriteringar och har redan efter ett år
omprövats och minskat.
• Tillgången på rådgivare med intresse för rådgivningen och med tillräcklig kompetens är osäker. Det krävs att rådgivaren har formell behörighet att hantera bekämpningsmedel, att han/hon är agronom eller lantmästare och har gått Greppa Näringens introduktionskurs. Rådgivaren bör dessutom ha deltagit i de fortbildningskurser som genomförts som förberedelse till rådgivning inom växtskyddsmodulerna.
• Lantbrukarnas intresse och motivation för rådgivning. Det kan vara svårt för lantbrukaren att se den direkta ekonomiska nyttan av att ta del av rådgivning om säker hantering. Lantbrukaren kan vara ovillig att ”blotta”
eventuella brister i hur hanteringen är ordnad på gården av rädsla för att tillsynsmyndigheten ska få kännedom om ev. lagöverträdelser.
5. Ramar
Delprojektledare för växtskydd inom Greppa Näringen är Örjan Folkesson som arbetar 75% av en heltidstjänst under tiden sommaren 2002 – utgången av 2005.
Enligt den plan som presenterades av projektledaren för Greppa Näringens styrgrupp i augusti 2002, beräknades information och rådgivning om växtskydd inom Greppa Näringen utgöra 10 % av budgeten 2003, 12 % 2004 och 15 % 2005. Förutsättningen för detta är en budget om 40 miljoner för 2003 och 50 miljoner per år för åren 2004 och 2005. (Detta motsvarar 4 miljoner för 2003, 6 miljoner för 2004 och 7,5 miljoner för 2005 för växtskyddsområdet). Ändras förutsättningarna genom att verksamheten inte kommer i gång i förväntad omfattning eller om den totala budgetramen minskar, omprövas denna ram för växtskyddsarbetet inom Greppa Näringen.
Budgetramar för olika delområden inom KULM beslutas av Jordbruksverkets GD efter förslag från främst Växtavdelningens chef. Han får i sin tur
rekommendationer från bl.a. de enhetschefer som ingår i Greppa Näringens styrgrupp. Jordbruksverket beslutar även om medel till Greppa Näringen från återförda handelsgödselskatter efter samråd med företrädare för LRF.
Projektledningen (projektledaren och projektgruppen) lämnar ett förslag till prioritering mellan olika aktiviteter inom Greppa Näringen till de ingående länens länsstyrelser. Det är dock länsstyrelserna som gör den slutliga avvägning mellan olika aktiviteter inom Greppa Näringen i respektive länsprogram.
6. Organisation
Beställare av projektet Greppa Näringen är LRF, SJV och Länsstyrelserna.
Greppa Näringen har en styrgrupp och en projektgrupp, som är överställda delprojektet ”Säkert växtskydd i Greppa Näringen”.
I styrgruppen för Greppa Näringen ingår: Evert Jonsson SJV (Växtnäring) ordf, Else-Marie Mejersjö SJV (Växtskydd), Jan Eksvärd (LRF), Christel Cederberg (Svensk Mjölk), Bengt-Olof Svensson lst (M), Lennart Johansson lst (O) och Stina Olofsson SJV projektledare, föredragande.
Adjungeras regelbundet: Cecilia Linge SJV, sekreterare och Anders Ericson lst (M).
Projektgruppen för Greppa Näringen består (i jan 2004) av: Stina Olofsson SJV (projektledare), Markus Hoffman LRF (information), Cecilia Linge
(administration), Hans Nilsson (fortbildning), Länsstyrelserna; Arne Joelsson (N), Andreas Gustafsson (M), Anders Gunnarsson (K), Kajsa Lycke (O), Ann- Charlotte Olsson (H), Lennart Lingvall (I), Gustav Skyggeson LRF, Örjan Folkesson SJV (växtskydd), Bertil Albertsson SJV (O-län).
Regelbundet adjungeras: Solveig Ahlbin (N), Thorsten Pedersen SJV (Ekologisk odling) och Håkan Sandin SJV (Växtnäring-trädgård).
Organisation av arbetet med växtskydd inom Greppa Näringen
Delprojektledare växtskydd är Örjan Folkesson SJV. Till sin hjälp har han en arbetsgrupp för växtskyddsarbetet inom Greppa Näringen bestående av Lisa Blix, LRF, Karin Almgren, lst O, Anders Ericsson, lst M, Anette Bramstorp, Hs M, Henrik Hallqvist, SJV, Göran Gustafsson, SJV, Lovisa Eriksson, SJV samt Stina Olofsson, SJV.
Delprojektledaren deltar vid mötena i styrgruppen Säkert växtskydd och får därigenom ett kontaktnät och input i arbetet inom Greppa Näringen. I denna grupp tydliggörs de deltagande organisationernas behov av material inom växtskyddsområdet. Styrgruppen påverkar i första hand inriktningen av det informationsmaterial till lantbrukare som tas fram för hela landet behov inom växtskyddsområdet. Gruppen fungerar också som en ”remissinstans” för utformningen av växtskyddsrådgivningen inom Greppa Näringen.
Organisationen kan behöva ses över i takt med att delprojektet utvecklar nya behov.
Organisationsschema:
7. Information och förankring
Rådgivningen om växtskydd marknadsförs via Greppa Näringens ordinarie kanaler. Marknadsföringen leds av projektets informationsansvarige som ansvarar för de marknadsföringsmedel som avsätts centralt och samordnar de marknadsförings- och informationsprojekt som genomförs inom
länsprogrammen.
Samråd och förankring sker också via Greppa Näringens ordinarie kanaler;
styrgrupp och referensgrupp. Utöver dessa grupper sker samråd och förankring i styrgruppen för Säkert växtskydd och arbetsgruppen för växtskydd .
Referensgrupp Säkert växtskydds styrgrupp
Information
Informationsansvarig projektledaren delprojektledaren
Arbetsgrupp Fortbildning, modultv.
Informationsmaterial ordf. delprojektledaren
Projektgrupp
Greppa Näringen
ordf. projektledaren
Styrgrupp
Greppa Näringen
ordf. enhetschef växtnäring enhetschef växtskydd ingår
Förslaget till projektplanen har arbetats fram av Örjan Folkesson och Lisa Blix och redigerats av Jan Eksvärd och Lisa Blix.
Förslaget är reviderat i omgångar av Stina Olofsson och Örjan Folkesson, efter synpunkter av Else-Marie Mejersjö, Lisa Blix, arbetsgruppen för växtskydd inom Greppa Näringen och Greppa Näringens projektgrupp.
