SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I ÖREBRO LÄN SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN
ÖREBRO OCH SKATTERNA
SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT
Skatt är den klart största utgiften för en vanlig svensk familj med barn. Lite mer än hälften av det den genomsnittlige löntagaren tjänar går till skatt. De senaste åren har skatterna, särskilt på arbete, sänkts. Vi vill med den här rapporten visa några aspekter av vad sänkt skatt på arbete betyder i kronor och ören för invånarna i Örebro län.
Dessutom ger vi en bild av hur mycket skattepengar kommunerna i länet tagit in de senaste åren och hur pengarna används. Här är våra viktigaste poänger:
- Totalt har de boende i Örebro län fått skatten sänkt med 2,3 miljarder kronor tack vare jobbskatteavdraget.
- Ljusnarsberg har det genomsnittligt högsta jobbskatteavdraget per löntagare i länet, medan Örebro (kommun) har det lägsta.
- De kommuner som använt ROT- och HUS-avdragen mest är Ljusnarsberg och Hällefors, medan Kumla och Örebro använder avdragen minst.
- För en familj i Örebro län med två personer som båda tjänar som den genomsnittlige heltidsarbetaren i länet (c:a 26000 kronor) skulle ett borttaget jobbskatteavdrag betyda ett inkomstbortfall på 41 400 kronor efter skatt, motsvarande 61 000 kronor innan skatt.
- 61 procent av jobbskatteavdraget har gått till personer med en förvärvsinkomst under 25 344 kronor (medianinkomsten för heltidsarbetande i länet).
- Totalt 3 000 färre personer betalar statlig inkomstskatt i länet i och med de ändrade skiktgränserna. Totalt har den statliga inkomstskatten sänkts med 55 miljoner kronor i Örebro län.
VAD BETYDER JOBBSKATTEAVDRAGET FÖR EN VANLIG FAMILJ?
Vad betyder höjd skatt ekonomiskt för en vanlig familj? Här återger vi ett exempel på hur skatterna påverkar privatekonomin för en exempelfamilj med två löntagare i Örebro län.
Familjen har två löntagare där båda löntagarna tjänar som den genomsnittlige heltidsarbetaren i länet, det vill säga ungefär 26 000 kronor i månaden före skatt.
Det betyder i sin tur att familjen har en samlad inkomst varje månad på 52 000 kronor innan skatt eller drygt 39 000 kronor efter skatt.
Vad betyder då förändringar av jobbskatteavdraget för familjens privatekonomi?
Om jobbskatteavdragets fjärde steg försvinner: Om bara jobbskatteavdragets fjärde steg tas bort förlorar familjen ungefär 3 000 kronor på båda inkomsterna. Totalt försvinner 6 000 kronor efter skatt varje år.
För att kunna tjäna in de pengarna genom att jobba mer skulle familjen behöva tjäna in ungefär 8 800 kronor innan skatt om det inte finns ett jobbskatteavdrag.
Om jobbskatteavdraget avskaffas: Om jobbskatteavdraget skulle försvinna helt förlorar familjen ungefär 20 700 kronor på båda inkomsterna. Totalt försvinner 41 400 kronor efter skatt varje år.
För att kunna tjäna in de pengarna genom att jobba mer skulle familjen behöva tjäna in knappt 62 000 kronor extra innan skatt.
0 750 1 500 2 250 3 000
(miljoner kronor)
55 241
2 279
SÄNKNINGAR AV INKOMSTSKATTEN I ÖREBRO LÄN 2006-2010 (MILJARDER KRONOR)
Jobbskatteavdrag HUS-avdrag Statlig inkomstskatt
JOBBSKATTEAVDRAGET: EFFEKTER AV SKATTESÄNKNINGARNA I ÖREBRO LÄN:
Genomsnittspersonen med jobbskatteavdrag i Örebro län har fått skatten sänkt med cirka 15 876 kronor om året. Det motsvarar en ”löneökning” på cirka 23 400 kronor om året innan skatt..
Personer som jobbar heltid har fått en ännu större sänkning. Medianpersonen som jobbar heltid har fått 21 000 kronor i jobbskatteavdrag, motsvarande 31 000 kronor innan skatt. Den kommun där löntagarna fått störst jobbskatteavdrag är Ljusnarsberg följt av Hällefors.
De kommuner som fått minst jobbskatteavdrag per person med avdrag i länet är samtidigt Hallsberg och Örebro.
Totalt skiljer det 1 951 kronor om året mellan Ljusnarsberg och Örebro.
I absoluta tal är det inte överraskande Örebro som får störst jobbskatteavdrag. Totalt får länet 2,3 miljarder kronor av 76,3 miljarder i jobbskatteavdrag för hela riket.
TOPPLISTORNA: JOBBSKATTEAVDRAG PER KOMMUN I ÖREBRO LÄN:
JOBBSKATTEAVDRAG PER PERSON 1
Ljusnarsberg 17 500 kronor
2
Hällefors 17 333 kronor
3
Lekeberg 17 000 kronor
4
Askersund 16 400 kronor
5
Nora 16 400 kronor
6
Lindesberg 16 250 kronor
7
Degerfors 16 000 kronor
8
Laxå 16 000 kronor
9
Karlskoga 15 867 kronor
10
Kumla 15 636 kronor
11
Hallsberg 15 625 kronor
12
Örebro 15 549 kronor
JOBBSKATTEAVDRAG TOTALT
1
Örebro 1 104 miljoner kronor
2Karlskoga 238 miljoner kronor
3Lindesberg 195 miljoner kronor
4
Kumla 172 miljoner kronor
5
Hallsberg 125 miljoner kronor
6Askersund 82 miljoner kronor
7
Nora 82 miljoner kronor
8
Degerfors 80 miljoner kronor
9Lekeberg 68 miljoner kronor
10Hällefors 52 miljoner kronor
11
Laxå 48 miljoner kronor
12
Ljusnarsberg 35 miljoner kronor
HUR HAR VI RÄKNAT?
- Där inte annat anges använder vi oss av Statistiska Centralbyråns analysverktyg FASIT för att beräkna vad för- ändringarna av inkomstskatterna sedan 2006 betytt för de boende i Örebro genom att tillämpa 2006 års regelverk på 2010 års inkomstvariabler.
- För uppgifter om kommunal ekonomi har vi använt information från Statistiska Centralbyrån och vår rapport
”Välfärd och krishantering i Örebro län”.
JOBBSKATTEAVDRAGET I ÖREBRO LÄN: VILKA HAR FÅTT SIN SKATT SÄNKT?
Även om snittsänkningen i länet är 15 876 kronor efter skatt per skattebetalare och 21 000 kronor för den
genomsnittlige heltidsarbetande säger det inte hur avdraget fördelats mellan olika inkomstgrupper. Vad får en vanlig löntagare egentligen i avdrag? Här undersöker vi hur jobbskatteavdraget fördelats bland heltidsarbetande mellan 20 och 65 år i länet. Notera att pensionärer inte har fått samma skattesänkningar som löntagare och inte räknas in bland heltidsarbetande, något som Skattebetalarnas Förening arbetar för att förändra.
Totalt har 61 procent av jobbskatteavdraget gått till personer med en inkomst som är lägre än medianförvärvsinkomsten för en heltidsarbetande person i Örebro län (25 992 kronor i månaden).
När det gäller de heltidsarbetandes inkomster delar vi upp de som jobbar heltid i Örebro län i tio lika stora delar (eller
”deciler”) som är ordnade efter den inkomstens storlek, från lägst till högst inkomst.
”Decil 1” är alltså den tiondel som har lägst inkomster och ”decil 10” är den tiondel som har högst inkomster. Bland heltidsarbetande går övre gränsen för decil 1 enligt prognosen för år 2010 vid ungefär 18 238 kronor i månaden, decil 6 (”mittinkomsttagaren”) börjar vid 25 984 kronor i månaden och decil 10 vid 39 987 kronor. Som ni kan se i diagrammet nedan så fördelar sig jobbskatteavdraget relativt jämnt mellan inkomstgrupperna bland de heltidsarbetande. Det beror på att avdraget ”slår i taket” redan i mitten av inkomstfördelningen.
Bland deltidsarbetande är jobbskatteavdraget något mer ojämnt fördelade, troligtvis eftersom det finns en mycket stor spännvidd vad gäller arbetstid (1-89% av heltid) i gruppen. Decil 1 går från 0 till 5 992 kronor i månaden, medan
0 75 150 225 300
Decil 1 Decil 3 Decil 5 Decil 7 Decil 9
221 225 227 221
209 213 189 201
155 121
JOBBSKATTEAVDRAGET I ÖREBRO BLAND HELTIDSARBETANDE EFTER INKOMST
0 20 40 60 80
Decil 1 Decil 2 Decil 3 Decil 4 Decil 5 Decil 6 Decil 7 Decil 8 Decil 9 Decil 10
72 62
51 52 42
29 32 29
25 29
JOBBSKATTEAVDRAGET I ÖREBRO BLAND DELTIDSARBETANDE EFTER INKOMST
JOBBSKATTEAVDRAGET: VAD HÄNDER OM JOBBSKATTEAVDRAGET FÖRSVINNER ELLER KRYMPER?
Vad händer då med privatekonomin i Örebro län om jobbskatteavdraget försvinner, eller minskas på olika sätt? De alternativ som förekommit i debatten gäller allt från ett totalt avskaffande av jobbskatteavdraget till att enbart det
”fjärde steget” ska tas bort. Men vad betyder då dessa alternativ i kronor och ören?
I tabellen här nedanför visar vi vad ett borttaget jobbskatteavdrag betyder uttryckt i extra månadslöner om året för heltidsarbetande personer i olika inkomstgrupper. Vi visar effekten för en person som tjänar sämre än 90 procent av alla andra heltidsarbetande, för en person som tjänar precis i mitten av inkomstfördelningen (”medianinkomsten”) och för någon som tjänar bättre än 90 procent av alla andra heltidsarbetande.
EFFEKTER AV BORTTAGET JOBBSKATTEAVDRAG (CA):
GRUPP BLAND (MÅNADSLÖN) JOBBSKATTEAVDRAGET TAS BORT HELT / ÅR
”FJÄRDE STEGET TAS BORT” / ÅR
Decil 1: Lön 18 238kr / mån 15 000 kr / år 2 300 kr / år
Decil 6: Lön 25 983 kr / mån 21 000 kr/ år 3 000 kr / år
Decil 10: Lön 39 967 kr / mån 21 500 kr / år 3 000 kr / år
Källa: Jobbskatteavdrag.se och egna beräkningar
För nästan alla heltidsarbetande handlar det alltså om en risk för en ökning av skatten med 15 - 21 000 kronor om året vid ett totalt avskaffande, och om 2 – 3 000 kronor om bara ”fjärde steget” försvinner. Vad betyder det då i termer av månadslöner?
EFFEKTER AV BORTTAGET JOBBSKATTEAVDRAG I MÅNADSLÖNER (EFTER SKATT):
GRUPP (MÅNADSLÖN) JOBBSKATTEAVDRAGET TAS BORT (I MÅNADSLÖNER)
”FJÄRDE STEGET” TAS BORT (I MÅNADSLÖNER)
Decil 1: Lön 18 238 kr / mån 1,08 månadslöner 0,16 månadslöner
Decil 6: Lön 25 983 kr / mån 1,05 månadslöner 0,15 månadslöner
Decil 10: Lön 39 967 kr / mån 0,78 månadslöner 0,11 månadslöner
Källa: Jobbskatteavdrag.se och egna beräkningar
Sammantaget riskerar de flesta i länet att ”förlora” en dryg månadslön om jobbskatteavdraget försvinner. Om bara fjärde steget tas bort förlorar de flesta ungefär 15-16 procent en av en månadslön om året. De med högst inkomster riskerar dock bara att förlora 78 procent av en månadsinkomst vid ett totalt avskaffande och en elftedels månadslön vid ett avskaffande av fjärde steget i jobbskatteavdraget. Det är alltså normalinkomsttagare som förlorar relativt mest vid ett borttagande eller en nedskärning i avdraget.
STATLIG INKOMSTSKATT I ÖREBRO LÄN:
Den statliga inkomstskatten har inte sänkts de senaste fyra åren, men brytpunkterna som avgör när man måste betala statlig inkomstskatt på 20 respektive 25 procent på din inkomst har flyttats uppåt. För Örebro län betyder det att ungefär 3000 färre personer nu måste betala statlig inkomstskatt. Totalt har den statliga inkomstskatten sänkts med 55 miljoner kronor i länet, eller 2 292 kronor per betalande och år.
STATLIG INKOMSTSKATT
SÄNKNING AV STATLIG INKOMSTSKATT
ANTAL BETALANDE (CIRKA) 2010*
FÖRÄNDRING ANTAL BETALANDE 2006-2010
Örebro län 55 miljoner kr 24 000 personer - 3000 personer
Riket 1812 miljoner kr 1 028 000 personer - 88 000 personer
* På grund av litet urval redovisas inte enskilda kommuner för statlig inkomstskatt (litet urval per kommun).
HUS-AVDRAGET: VILKEN KOMMUN ANVÄNDER HUS-AVDRAGET MEST?
De kommuner som använt sig mest av HUS-avdraget (d.v.s. de s.k. ROT- och RUT-avdragen tillsammans) per
skattebetalare i Örebro län är Ljusnarsberg och Hällefors, medan de minst HUS-användande kommunerna är Kumla och Örebro.
Totalt har invånarna i Örebro län fått 241 miljoner kronor i HUS-avdrag. Den genomsnittlige personen som använt HUS- avdraget i Örebro län har använt 12 050 kronor, marginellt mindre än den genomsnittlige användaren av HUS-avdraget sett till hela Sverige (12 234 kronor).
ROT- / HUS-AVDRAG PER SKATTEBETALARE OCH KOMMUN SKATTEREDUKTION (HUS)
PER SKATTEBETALARE
1 Ljusnarsberg 3 500
2 Hällefors 2 667
3 Askersund 2 200
4 Degerfors 2 200
5 Karlskoga 2 000
6 Nora 2 000
7 Lekeberg 2 000
8 Laxå 2 000
9 Lindesberg 1 917
10 Hallsberg 1 875
11 Kumla 1 636
12 Örebro 1 324
ROT- / HUS-AVDRAG PER KOMMUN
TOTAL SKATTREDUKTION (HUS)
1
Örebro 94 000 000 kr
2
Karlskoga 30 000 000 kr
3
Lindesberg 23 000 000 kr
4
Kumla 18 000 000 kr
5
Hallsberg 15 000 000 kr
6
Askersund 11 000 000 kr
7
Degerfors 11 000 000 kr
8
Nora 10 000 000 kr
9
Hällefors 8 000 000 kr
10
Lekeberg 8 000 000 kr
11
Ljusnarsberg 7 000 000 kr
12
Laxå 6 000 000 kr
KORTFAKTA KOMMUNERNAS EKONOMI : KOMMUNALSKATTEN
Ingen kommun i länet har sänkt kommunalskatten de senaste åren, medan fem har höjt skatten. De kommuner som höjt kommunalskatten mest är Laxå (119 öre), Hällefors (50 öre) och Degerfors (50 öre).
KOMMUN KOMMUNALSKATTESATS (TILL KOMMUN OCH LANDSTING)
FÖRÄNDRING KOMMUNALSKATTESATS
2006-2010
Laxå 33,23 % 1,19 %
Hällefors 33,23 % 0,50 %
Degerfors 33,10 % 0,50 %
Nora 32,85 % 0,30 %
Lekeberg 32,80 % 0,20 %
Askersund 32,48 % 0,20 %
Lindesberg 32,40 % 0,00 %
Hallsberg 32,35 % 0,00 %
Ljusnarsberg 32,10 % 0,00 %
Karlskoga 32,10 % 0,00 %
Örebro 32,10 % 0,00 %
Kumla 31,90 % 0,00 %
Källa: SCB (2010)
KOMMUNERNAS EKONOMI : UTGIFTSÖKNINGAR PER KOMMUN I ÖREBRO LÄN
Hur ser då utgiftsbilden i länets kommuner ut? Det senaste årtiondet har utgifterna ökat med ungefär 27 procent i reala termer i länets kommuner. För att läsa mer om kostnadsutveckling och kommunal ekonomi i länet, läs gärna vår rapport ”Välfärd och krishantering i Örebro län”. En länk till rapporten finns i faktarutan i rapportens Appendix.
TABELL 8: UTGIFTSÖKNINGAR I PROCENT 1999-2007 KOMMUN UTGIFTSÖKNING PER
INVÅNARE
UTGIFTSÖKNING SKOLA OCH OMSORG
Ljusnarsberg 18 30
Karlskoga 30 27
Lindesberg 37 26
Askersund 28 25
Laxå 31 25
Lekeberg 25 23
Kumla 30 23
Hallsberg 24 22
Örebro 20 21
Degerfors 26 20
Nora 24 18
Hällefors 27 5
Medel 27 22
Källa: ”Välfärd och krishantering i Örebro län” (2009)
APPENDIX: DECILGRÄNSER OCH RAPPORTLÄNK
DECILGRÄNSER DELTIDSARBETANDE
DECIL INTERVALL TAXERAD FÖRVÄRVSINKOMST / ÅR
Decil 1 ⌧73 100
Decil 2 73 100 – 104 000
Decil 3 104 000 – 146 300
Decil 4 146 300 – 162 500
Decil 5 162 500 – 179 600
Decil 6 179 600 – 195 500
Decil 7 195 500 – 210 200
Decil 8 210 200 – 239 700
Decil 9 239 700 – 278 100
Decil 10 278 100 –
DECILGRÄNSER HELTIDSARBETANDE
DECIL INTERVALL TAXERAD FÖRVÄRVSINKOMST / ÅR
Decil 1 ⌧222 500
Decil 2 222 500 – 254 600
Decil 3 254 600 – 275 600
Decil 4 275 600 – 295 600
Decil 5 295 600 – 317 000
Decil 6 317 000 – 335 900
Decil 7 335 900 – 354 200
Decil 8 354 200 – 397 200
Decil 9 397 200 – 487 600
Decil 10 487 600 –
LÄS MER OM ÖREBROS EKONOMI I VÅR RAPPORT ”VÄLFÄRD OCH KRISHANTERING I ÖREBRO LÄN”
I rapporten ”Välfärd och krishantering i Örebro län” från 2009 går vi igenom kostnadsutvecklingen och ekonomin i Örebro läns kommuner. Vill du läsa mer om kostnadsutveckling, välfärdskostnader och den ekonomiska utvecklingen i länet, hämta rapporten på vår hemsida:
http://www.skattebetalarna.se/LinkClick.aspx?fileticket=gc%2bzxi%2baLvQ%3d&tabid=3848&mid=18839
