KVALITETSPLAN. Morgon- och eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen samt skolans klubbverksamhet

(1)

1 KVALITETSPLAN

Morgon- och eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande

utbildningen samt skolans klubbverksamhet

(2)

2

Innehåll

1 Bakgrund till kvalitetsarbetet ... 3

Kvalitetskriterier för morgon- och eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen samt skolans klubbverksamhet ... 3

Kvalitetskriterier ... 5

Kvalitetsarbetet i Borgå inleds ... 7

2 Kartläggning av morgon-och eftermiddagsverksamheten samt skolans klubbar... 9

Morgon- och eftermiddagsverksamhet ... 9

Slutsatser ... 12

Skolans klubbverksamhet ... 12

Slutsatser ... 14

3 Kvalitetsgruppens förslag ... 14

1. Eftisplatser ... 14

2. Löneunderstöd ... 14

3. Dataöverföring och mångprofessionellt samarbete ... 15

4. Konsultation och utbildning ... 15

5. Samarbete med skolan ... 15

6. Lokaler ... 15

4 Mål och tidtabell för år 2013–2016 ... 17

Morgon- och eftermiddagsverksamhet ... 17

Skolans klubbverksamhet ... 18

5 Bilaga ... 19

Intervjufrågor till ansvariga ledare för

eftermiddagsverksamheten ... 19

(3)

3

1 Bakgrund till kvalitetsarbetet

Kvalitetskriterier för morgon- och eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen samt skolans klubbverksamhet

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska kommunen utvärdera den morgon- och eftermiddagsverksamhet som ges eller köps och delta i extern utvärdering av

verksamheten (48 c § i lagen om grundläggande utbildning (1136/2003)).

Undervisnings- och kulturministeriet har utarbetat kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen. Kvalitetskriterierna är ett arbetsredskap på regional nivå. Kvalitetskriterierna är ett arbetsredskap med vilket kommunen, arrangören för eftermiddagsverksamheten samt skolan kan utvärdera och utveckla sin verksamhet.

Nya kvalitetskriterier har utarbetats för morgon- och eftermiddagsverksamheten och

skolans klubbverksamhet. Dessa har bifogats till kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen. Kvalitetskriterierna kom ut hösten 2012. (Kvalitetskriterier för den

grundläggande utbildningen. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2012:29.)

Målet är att kommunerna gör upp sin egen kvalitetsplan för morgon- och

eftermiddagsverksamheten samt skolans klubbverksamhet. Utbildningssektionen

godkänner planen. Målet är att senare bifoga de viktigaste delarna till Serviceprogrammet för utbildningstjänsterna. Morgon- och eftermiddagsverksamhet samt skolans

klubbverksamhet ingår i utbildningstjänsternas årliga utvärderingsrapport.

Kvalitetskorten indelas i strukturell kvalitet och kvalitet ur elevperspektiv.

(4)

4

Kvalitetskorten är fyra till antalet och de avspeglar strukturerna inom följande områden:

Nio kvalitetskort som påverkar barnet

Kvalitetskorten bygger på en beskrivande del, kriterier för kvaliteten och frågor kring verksamheten. Varje kvalitetskort innehåller kriterier både för utbildningsarrangören och för skolorna.

Kvalitetskortets strukturer

Ledarskap

Personal

Ekonomiska resurser Utvärdering

Läroplanens verkställande

Delaktighet och påverkan

Trygg inlärningsmiljö

Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom

den grundläggande utbildningen Samarbete mellan skolan och

hemmet Undervisningen och undervisningsarrangemangen

Stöd för inlärning, tillväxt och välbefinnande

Fysisk lärmiljö

Skolans klubbverksamhet

(5)

5

Bakgrunden till kvalitetskriterierna är en organiserad utveckling av verksamheten.

Kvalitetskriterier

Nedan beskrivs de nationella kvalitetskriterierna för morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen:

En välorganiserad morgon- och eftermiddagsverksamhet ska stöda skolans

grundläggande uppgift, göra dagen till en harmonisk helhet för barnet, och verksamheten ska genomföras i enlighet med grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen 2011. De gemensamma riktlinjerna för skolan samt morgon- och eftermiddagsverksamheten ska stöda och stärka barnets välbefinnande och sociala utveckling. Verksamheten ska förebygga utslagning och stöda barnets skolgång, lärande och sociala färdigheter.

Morgon- och eftermiddagsverksamheten kan utgöra vid behov en del av elevens stöd för lärande och skolgång. Verksamheten grundar sig på frivillighet och sker under barnens fritid. Morgon- och eftermiddagsverksamhetens uppgift är att främja barnets

helhetsmässiga välbefinnande och förverkliga barnens rätt till fritid, lek och kultur där barnen erbjuds omvårdnad före och efter skoldagen, då föräldrarna är på jobb.

Verksamheten sker i form av gruppverksamhet, där det individuella som det gemensamma beaktas. De vuxna bör lyssna på barnen och barnen får delta i planeringen och

genomförandet av verksamheten.

Strategi Utvecklingsmål Verksamhetsplaner

Planera

Förverkliga

Värdera Utveckla

vidare

(6)

6

Ett tillräckligt antal behöriga, kunniga och professionella ledare ska ingå i verksamheten.

Ledarna är professionellt ansvariga för att fostra barnen som gruppmedlemmar i trygga och ändamålsenliga lokaler. Hemmen bör tas med i samarbete och i aktivt deltagande.

Stöd till hemmets och skolans fostrande roll förutsätter ett förhållande som grundar sig på ömsesidig respekt och jämlikhet mellan vuxna. (Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen, morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande

utbildningen och för skolans klubbverksamhet 2012.)

De nationella kvalitetskriterierna ur kommunens synvinkel samt ur eftisledarnas och deras synvinkel som arrangerar eftermiddagsverksamheten uttrycks på följande sätt:

Kommunens synvinkel:

Kommunen förbinder sig att ordna och utveckla verksamheten för elever i årskurs ett och två samt elever i behov av särskilt stöd. I planeringen av verksamheten beaktar man ett yrkesövergripande samarbete. Det finns tillräckliga resurser och yrkeskunnig personal för verksamheten. Antalet anställda och deras kompetens ska motsvara elevgruppens behov.

Lokalerna och utrustningen är ändamålsenliga och verksamhetsmiljön är trygg och trivsam. Verksamheten ska vara systematisk och beakta behoven. (Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen, morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet 2012.)

Ledarnas synvinkel samt deras synvinkel som arrangerar eftermiddagsverksamheten:

Verksamheten bör vara systematiskt upplagd, ha ett mångsidigt innehåll och stöda barnets uppväxt och utveckling. Verksamheten ska planeras och utvecklas i ett nära samarbete med skolan, hemmet och barnen. Verksamheten bör utvärderas regelbundet. I

verksamheten beaktas barn som är i behov av särskilt stöd samt barn med olika språkliga och kulturella bakgrunder. Information om verksamheten når eleverna, deras

vårdnadshavare samt olika samarbetsparter. (Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen, morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet 2012.)

Nedan beskrivs de nationella kvalitetskriterierna för skolans klubbverksamhet:

Skolans klubbverksamhet definieras som målinriktad verksamhet som stöder den grundläggande utbildningen samt elevernas fysiska, psykiska och sociala tillväxt och utveckling. Elevernas delaktighet ökas, deras etiska fostran samt fostran av dem i en gemenskap främjas. Inom elevvården kan verksamheten utgöra en stödform som förebygger utslagning. Verksamheten har en inverkan på skolsamfundet och på samhällsklimatet. Verksamheten utgör en mångsidig och kvalitativ fritidsverksamhet.

Kvaliteten förutsätter att verksamheten är välorganiserad, har resurser, är målinriktad och ett starkt engagemang hos arrangörer och ledare. Kommunen ska utvärdera

utvecklingsarbetet. Med hjälp av yrkeskunniga ledare som svarar för en välplanerad

(7)

7

verksamhet försäkrar man sig om dess kvalitet. En mångsidig verksamhet ger eleverna möjlighet till upplevelser av att lyckas och att kunna. Verksamheten ger möjlighet till meningsfull verksamhet och erbjuder nya saker att intressera sig för under hela den grundläggande utbildningen. Genom verksamheten stärks samarbetet mellan hem och skola.

Verksamheten ger läraren kunskap för att utveckla olika färdigheter hos eleverna.

Verksamheten ger möjlighet att dra nytta av och utveckla sin lärarroll. Verksamheten breddar skolans inlärnings- och verksamhetsmiljöer. Ett viktigt syfte med verksamheten är att förbättra trivseln i skolan, förhållandet mellan lärare och elever samt samarbetet mellan lärarna. (Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen, morgon- och

eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet 2012.)

Kommunens synvinkel:

Utbildningsanordnaren har förbundit sig att utveckla och etablera klubbverksamheten på lång sikt. Verksamheten koordineras och utvecklas i form av ett samarbete mellan olika förvaltningsområden, aktörer inom tredje sektorn och skolornas intressegrupper.

Verksamheten ska vara mångsidig och av hög kvalitet. Verksamheten anlitas inom ramen för allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Verksamheten ska följas upp och utvärderas regelbundet.

Skolans synvinkel:

Verksamheten ska vara mångsidig, utvecklande, beakta olika slags behov och utvärderas regelbundet. Det ska finnas gemensamma principer för verksamheten som omfattas av samtliga aktörer och ett välfungerande samarbete mellan dem. Verksamheten ska höra ihop med en trygg skoldag för eleverna. I planeringen av verksamheten ska responsen från eleverna beaktas. Ledaren ska ha tillräckliga kunskaper i ledarskap på individuell nivå, gruppnivå och innehållsmässig nivå.

Kvalitetsarbetet i Borgå inleds

En arbetsgrupp för kvalitetsarbetet grundades hösten 2012. Medlemmarna i gruppen är representanter för olika områden som på ett eller annat sätt arbetar med

eftermiddagsverksamhet eller skolans klubbverksamhet eller med kvalitetsfrågor.

Arbetsgruppen utvärderade kvaliteten i morgon- och eftermiddagsverksamheten samt skolans klubbverksamhet. Det gjordes en kartläggning över den nutida situationen och över utvecklingsbehoven.

Syftet med arbetet är att stöda kvalitetsutvecklingen på lokal nivå. Målet är att visa på utvecklingsbehoven och ge förslag till hur kvaliteten i praktiken kunde förbättras.

(8)

8

Medlemmarna i gruppen var följande: Susanna Kareinen och Tove Heinonen, som är kvalitetsansvariga för de finskspråkiga och svenskspråkiga utbildningstjänsterna, Piritta Simola, rektor i Kerkkoon koulu och ordförande för delaktighets- och samarbetsteamet, Tiina Välikangas, specialplaneraren inom utbildningstjänsterna, Ulrica Stråhlmann, ansvarig för eftermiddagsverksamhet inom Hem och skola i Kvarnbackens skola, de ambulerande ledarna för eftermiddagsverksamheten Kate Rannström och Maarit Tiilikka samt Anne Lindholm, koordinator för eftermiddagsverksamheten. Gruppen var tvåspråkig.

Det bestämdes att gruppen träffas ca fem gånger under läsåret 2012–2013. Målet var att gå igenom frågor som baserar sig på utvecklandet av kvaliteten inom morgon- och

eftermiddagsverksamheten samt skolans klubbverksamhet på kommunal nivå. Det gjordes en kartläggning över den aktuella situationen samt förslag över utvecklingsmålen.

Utbildningstjänsternas kvalitetsarbetsgrupp fastslog att kvalitetskorten för morgon- och eftermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet bifogas till delaktighets- och samarbetsteamet.

Kvalitetsarbetet behandlades på mötena för ledarna för eftermiddagsverksamhet.

Ansvarsledarna intervjuades i grupp på sitt eget modersmål. För arrangörerna för eftermiddagsverksamheten ordnades ett möte där kvalitetsfrågor behandlades.

Utbildningsstyrelsen har gjort en nationell enkät om kundtillfredsställelse till vårdnadshavarna inom eftermiddagsverksamheten och deras barn.

Utbildningsdirektörerna inom de båda språkgrupperna har hörts i beredningen av kvalitetsplanen. Utvecklingschef Monica Martens-Seppelin från Sydkustens

landskapsförbund deltog i ett möte om kvalitetsarbetet. Man har bett om respons på skolans klubbfrågor av rektorerna, eleverna och delaktighets- och samarbetsteamet.

Responsen har beaktats i kvalitetsgruppens förslag. Kvalitetsfrågorna som gäller eftermiddagsverksamheten har tillfogats i skolornas verksamhetsplan.

(9)

9

2 Kartläggning av morgon-och

eftermiddagsverksamheten samt skolans klubbar

Morgon- och eftermiddagsverksamhet

Man har bett om respons av vårdnadshavare till barn i eftermiddagsverksamhet via en nationell enkät on kundtillfredsställelse

Enkäten gjordes den 22.1–28.2.2013. Nationellt sett svarade 11 739 vårdnadshavare på enkäten. Antalet svar i Borgå var 98.

Följande utvecklingsbehov i Borgå lyftes fram: ändamålsenliga lokaler, möjlighet till lugna stunder, beaktande av barnens personliga behov och delaktighet i planeringen av

verksamheten. Samarbetet med ledarna upplevs som bra men det lyfts å andra sidan fram som utvecklingsfråga. Man kände inte så bra till möjligheten till nedsatt klubbavgift eller befrielse av klubbavgiften. Man känner inte heller så bra till ansvarsfrågor kring

verksamheten och verksamhetsprinciper och innehållet i verksamheten. Informationen kunde förbättras. Enligt vårdnadshavarnas svar förekommer mobbning i

eftermiddagsklubbarna. Det är viktigt att finna lösning på problemet och goda verksamhetsmodeller.

Man har bett om respons av de ansvariga ledarna för eftermiddagsverksamhet Gruppintervjun gjordes i mars 2013. Intervjuerna utfördes i två finskspråkiga grupper och i en svenskspråkig grupp. 81 % av ansvarsledarna i Borgå deltog i intervjun.

Följande utvecklingsbehov i Borgå lyftes fram:

Personalresurs

 Tillräckligt med personal

 Samma personal under hela läsåret, rollfördelning

 Omorganisering med personal

 Assistenthjälp till eftis från skolan, ifall barnet har assistent i skolan

 Specialbarnens anpassning i grupp, tryggheten minskar ibland, ökade resurser (färdighet räcker inte till)

 Utmanande barn, aggressivt beteende, tryggheten kan minska

 Tillbakadragna barn märks inte tillräckligt i gruppen Lokaler

 Ändamålsenliga lokaler – en plats där barnen alltid samlas

 Möjlighet till lugn stund, avslappning

(10)

10

Utbildning

 Utbildning för ledarna, möten om barn med särskilda behov Samarbete

 Samarbete med skola/förskola

 Dataöverföring, gäller särskilt barn med särskilda behov, för att kunna ta specialbehoven i beaktande, mångprofessionellt samarbete

 En verksamhetsmodell planeras (metoderna för kännedom)

 En dataöverföringsmodell planeras; diskussion med sakkunniga, tystnadsplikt, man borde få nödvändig bakgrundsinformation

 Eftermiddagsverksamhet som stöd i uppfostran

 Kontakt med skolan vid eventuella utmaningar och problem då det finns en växande oro, skoldagen inverkar på tiden i eftermiddagsklubben

 Möjlighet att delta i möten vid behov

 Att delta i föräldramöten, information om eftermiddagsverksamhet

 Allmän information från skolan

 Samarbete som gäller materialanvändning i gymnastiksalen

 Samarbete med föräldrar, speciellt i fråga om barn med särskilda behov.

Man ansåg att eftermiddagsklubben inte ska ses som en lösryckt del. Man ansåg också att det är viktigt att barnen har en trygg eftermiddag med möjlighet till mångsidig verksamhet där barnens behov och idéer beaktas. Man lyssnar på barnens åsikter och önskemål. Man vägleder barnen och deltar själva aktivt i verksamheten. Den fria leken anses vara viktig.

Överföringen av allmän information fungerar bättre ifall skolgångsbiträdet också jobbar på eftis. Ledarnas uppgift är att få barnen att klara sig efter skolan och att komma överens med människor. En ledare ansåg att verksamheten borde vara lagstadgad. Det

konstaterades att många ledare tog fram samma utvecklingsåtgärder.

Under diskussionen med arrangörerna för eftermiddagsverksamhet i november 2012 lyftes fram följande utvecklingsbehov:

Löneunderstöd

 Ökat löneunderstöd beviljas till arrangören, understöd direkt för två behöriga ledare

 Stöd för barn med särskilda behov (assistent, konsultation, utbildning) Samarbete med skola, förskola och hem

 Utvecklandet av kommunikationen mellan eftermiddagsverksamhet och skola

 Gemensamma möten med skolan

 Överflyttning/ deltagande i överlåtelsemötet mellan förskola och skola

 Mångprofessionellt samarbete och tillstånd till dataöverföring

 Samarbete med föräldrar Ledarfrågan

 Ledarnas motivation är viktig

 Utvärdering av den egna gruppen

(11)

11

Ersättning

 Ersättning för obetalda månadsavgifter

Kvalitetsfrågor har tillfogats i skolornas verksamhetsplan Frågor skolan bör tänka på är följande:

Morgon- och eftermiddagsverksamheten är en del av elevernas helhetsdag och bör beaktas i planeringen. Beskriv praxis i din egen skola:

Hur får arrangörerna och ledarna för morgon- och eftermiddagsverksamheten information om skolans verksamhet?

På vilket sätt stöder morgon- och eftermiddagsverksamheten, i samråd med skolan, elevens utveckling genom att ta del av informationen om den dagliga verksamheten, det multiprofessionella samarbetet och övergången från förskola till skola.

Kvalitetsarbetsgruppen har kartlagt morgon- och eftermiddagsverksamheten på kommunal nivå under läsåret 2012–2013 och tagit fram följande utvecklingsbehov:

Man ser beständigheten i gruppverksamheten som viktig och att få en trygg plats för alla som behöver en plats och som hör inom ramen för eftermiddagsverksamhet.

Tvåspråkigheten tas i beaktande.

För barn med särskilda behov ordnas extra resurser i en finsk- och svenskspråkig skola.

Konsultation som gäller barn med särskilda behov planeras för ledarna. Ett tillräckligt antal yrkeskunniga ledare bör finnas i verksamheten.

Stöd beviljas till arrangörerna för eftermiddagsverksamheten för minst två behöriga ledare.

När det gäller en större grupp med barn med särskilda behov beviljas stöd för en tredje ledare eller gruppen stöds på något annat sätt. Vid behov anställs skolgångsbiträden för att hjälpa i eftermiddagsgruppen.

Lokalbehoven beaktas vid planeringen av lokaler; trygghet, natur, ändamål, mångsidighet, barnens intresse. Säkerhetsfrågorna beaktas också.

Samarbetet mellan eftermiddagsverksamheten och skolan utvecklas, likaså samarbetet med förskolan. En modell för dataöverföring samt samarbete med skolan planeras. Hit hör bland annat ansvarsledarens möjlighet att delta i ett överflyttningsmöte mellan förskola och eftermiddagsverksamhet. Det ses som viktigt att man vid behov kan delta i andra möten med skolan. Ledarna för eftermiddagsverksamhet bör få uppgifter som är nödvändiga för att verksamheten ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Utbildningar för ledarna planeras regelbundet.

(12)

12

Slutsatser

De viktigaste utvecklingsförslagen visade sig vara följande:

 Att erbjuda en plats i eftermiddagsverksamheten till alla som behöver en plats och som hör inom ramen för eftermiddagsverksamhet

 Tillräckligt med behörig och yrkeskunnig personal – staden betalar ett ökat löneunderstöd till arrangörerna för eftermiddagsverksamhet

 Dataöverföring mellan förskola och eftermiddagsverksamhet, mellan skola och eftermiddagsverksamhet

 Stöd för barn med särskilda behov (extra resurser, mångprofessionellt samarbete, konsultation, utbildning)

 Samarbete mellan eftermiddagsverksamhet och skola

 Ändamålsenliga lokaler

 Ersättning för obetalda månadsavgifter

Skolans klubbverksamhet

I mars 2013 frågade man idéer till skolans klubbverksamhet av eleverna i åk 6–8 i svenskspråkiga och finskspråkiga skolor. Elevkåren har planerat undersökningen samt gjort ett sammandrag över resultaten. 9 av 28 skolor deltog i enkäten.

Eleverna i åk 6–8 hade många idéer till skolans klubbar. De tre klubbarna som mest önskades var konstklubben, matlagningsklubben och dramaklubben. Motions-, sång-, dans-, fotbolls-, airsoft- och bakningsklubben fick också stort understöd.

Större helheter inom olika ämnesområden var följande: musik, rörelse, dans, spelklubbar, handarbeten och andra idéer. Inom området andra idéer kan nämnas kompisklubben där man enligt förslaget kunde diskutera, spela och göra allt möjligt roligt. En god idé mot förebyggande av utslagning.

(13)

13

Idéer till klubbar som fick mest understöd av eleverna i åk 6–8

Man har bett om respons av delaktighets- och samarbetsteamet

Hur kan eleverna och vårdnadshavarna delta i och påverka utbudet på klubbarna?

Enkäten om kundtillfredsställelse skickas till eleverna via elevkåren, enkäter skickas till föräldrar t.ex. via Wilma eller under föräldrakvällar. Teman för klubbar och intresset för att arrangera klubbar tas upp.

Hur deltar eleverna i planeringen av innehållet och utvecklingen av klubbarna?

Enkäter skickas till eleverna t.ex. via elevkåren.

Hur beaktas responsen från eleverna i planeringen och utvecklingen av verksamheten?

Lärarna eller arbetsgruppen går igenom svaren och utvecklar verksamheten enligt responsen. Det ordnas inga klubbar i vilka barnen inte deltar.

Kvalitetsfrågor har tillfogats i skolornas verksamhetsplan

Hur beaktas klubbverksamheten vid planeringen av elevernas helhetsdag?

Hur beaktar man säkerhets- och ansvarsfrågor kring klubbverksamheten?

På vilket sätt deltar eleverna i planeringen och utvecklandet av klubbverksamheten?

Konstklubb; 12

Matlagningsklubb;

9

Dramaklubb; 9 Motionsklubb; 6

Sångklubb; 6

Dansklubb; 6 Fotbollsklubb; 6

Airsoft; 6

Bakningsklubb; 6 Musikklubb; 5

Bandklubb; 5 Fotograferingsklubb

; 5 Innebandyklubb; 5 Dataklubb;

4

Videospelsklubb; 4 Gitarrspelsklubb; 3 Skytte; 3 Dykning; 3

Boxning; 3

Flickklubb; 3 Pyssel-

klubb; 3 Handarbetsklubb; 3 Spelklubb; 3

(14)

14

Kvalitetsarbetsgruppen har kartlagt skolans klubbverksamhet på kommunal nivå:

Verksamheten ordnas i alla grundskolor och utvecklas genom olika samarbetsformer.

Klubbmodeller planeras. Mångsidiga klubbar planeras i alla grundskolor. Barnen görs delaktiga. Elevvården involveras i utvecklandet av verksamheten. Klubbar kan ledas av lärare, skolgångsbiträden eller utomstående personer. Samarbete med

föräldraföreningarna betonas. Föräldrarna informeras om verksamheten och involveras i klubbverksamheten. Säkerhets- och ansvarsfrågorna behandlas. Skolans klubbledare beaktas i planering av utbildning. Klubbaktiviteter kan ordnas också under skoldagen i samband med en förlängd matrast. Utbildning planeras. Målet är att ordna flera klubbar i byskolor där eftermiddagsverksamhet inte kan ordnas på grund av för få deltagare.

En högklassig klubbverksamhet består särskilt av samarbete, utvärdering samt av att verksamheten är väl planerad.

Slutsatser

Det konstateras att verksamheten ska vara mångsidig och av hög kvalitet. Man beaktar verksamheten vid planeringen av elevernas helhetsdag. Verksamheten koordineras och utvecklas i form av ett samarbete mellan olika förvaltningsområden, aktörer inom tredje sektorn och skolornas intressegrupper.

3 Kvalitetsgruppens förslag

Arbetsgruppens åtgärdsförslag för morgon- och eftermiddagsverksamheten i Borgå 1. Eftisplatser

En plats i eftermiddagsverksamheten erbjuds till alla som behöver en plats och som hör inom ramen för eftermiddagsverksamhet.

2. Löneunderstöd

 Staden stöder arrangörerna för eftermiddagsverksamhet med löneunderstöd för minst två ledare/eftermiddagsverksamhetsgrupp (rekommendation: 12 barn/vuxen, men gruppens struktur bedöms som en helhet).

 Lönestödet till arrangörerna för eftermiddagsverksamhet höjs eventuellt.

 Extra löneunderstöd beviljas till arrangörerna för eftermiddagsverksamhet för en grupp med särskilda behov (berör främst Keskuskoulun ip-kerho och Kvaba eftis).

 Vid behov stöds andra grupper där det finns utmanande barn.

(15)

15

3. Dataöverföring och mångprofessionellt samarbete

Ansvarsledaren bekantar sig med förskolebarnen samtidigt som barnen bekantar sig med skolan. Rektorn ansvarar över att ansvarsledaren deltar vid behov i möten gällande barn på eftis. Ansvarsledaren har möjlighet att diskutera med förskolan gällande barn i eftis vid behov. Ansvarsledaren/förskolan/skolan går igenom eftis barngruppen på hösten vid behov. Konsultation kan frågas av det mångprofessionella teamet.

I dokumentationen används samma överföringsblankett som vid överlåtelsemötet mellan förskola och skola. Ändringar görs i överlåtelseblanketten samt i ansökningsblanketten till eftermiddagsverksamhet när det gäller dataöverföring. Ändringar görs också i den

kommunala verksamhetsplanen för morgon- och eftermiddagsverksamhet samt i

förskoleplanen. Ansvarsledaren ansvarar för och utvärderar behovet av dataöverföring till de andra ledarna. De uppgifter som är nödvändiga för att kunna ordna verksamheten överförs.

Annat samarbete mellan förskola och eftermiddagsverksamhet planeras och utvecklas.

4. Konsultation och utbildning

Stöd för barn med särskilda behov (extra resurser, mångprofessionellt samarbete, konsultation, utbildning)

Utbildning ordnas för ledare med bl.a. temat ”Barn med särskilda behov”. Ledarna har möjlighet att delta i utbildningar i Kunnig-projektet om det finns lediga platser.

Skolan ger konsultation till ledarna vid behov när det gäller utmanande barn.

Från projektet Kelpo reserveras ca 3 150 euro hösten 2013 (beräknas till 30 barn/år, 3h/barn = 90 timmar, 90x35 = 3 150euro).

5. Samarbete med skolan

Skolan/rektorn ansvarar för samarbetet med eftermiddagsverksamheten, dvs.

ansvarsledaren, övriga ledare och arrangören. Skolan informerar

eftermiddagsverksamheten om allmänna ärenden, bl.a. om skolornas arbetstid, utfärder, ändringar via t.ex. veckobrev och månadsbrev. Skolan informerar de utomstående arrangörerna om skolans säkerhets- och trygghetsfrågor.

För ansvarsledaren ordnas en möjlighet att diskutera med barnens lärare. Ansvarsledaren informerar skolan, bl.a. verksamhetsplanen delges.

Föräldrar och lärare bekantar sig med eftermiddagsverksamheten. Ansvarsledaren och arrangören berättar om verksamheten i skolan på skolans föräldramöte för förstaklassare och på höstens föräldramöte.

6. Lokaler

Man strävar efter att ordna ändamålsenliga lokaler för verksamheten i samarbete med skolan.

(16)

16

Arbetsgruppens åtgärdsförslag för skolans klubbverksamhet

Man kan konstatera att skolans klubbverksamhet i Borgå har etablerat sig i alla

grundskolor. Det finns skolans klubbar i alla skolor för tillfället. Att aktivera elevkåren och fråga barnen hurdana klubbar de önskar hör till utvecklandet av verksamheten. Målet för verksamheten är att det finns skolans klubbar i alla grundskolor och målet är att planera klubbar med mångsidigt innehåll och att fundera på olika samarbetsformer. Utomstående aktörer tas med i verksamheten. Elevvården involveras i utvecklandet av verksamheten.

Föräldrarnas aktiva deltagande inom verksamheten önskas. Klubbverksamhet kunde ordnas i skolorna under skoldagen, t.ex. under en förlängd matrast.

Ledarna som hör till skolans personal har möjlighet att delta i utbildningar i Kunnig-

projektet. Det ordnas en gemensam utbildning både för ledare för eftermiddagsverksamhet och för skolans klubbledare.

(17)

17

4 Mål och tidtabell för år 2013–2016

Morgon- och eftermiddagsverksamhet Ett tillräckligt antal behöriga, kunniga och professionella ledare.

Mål 2013 2014–2016

Eftis för alla som behöver en plats och som hör inom ramen för eftermiddagsverksamhet

Personalresurs/ planering av lönestöd

Planering Kvalitetsgruppen

Förslag till utbildningsdirektören Sektion/Nämnd

Verksamhetsplanen,

understödsdirektiven uppdateras

Lönestöd för minst 2 behöriga ledare/eftis

Extra resurser: Kvaba eftis och Keskuskoulun ip-kerho (grupp med särskilda behov)

Extra stöd till eftisgrupper vid behov, ett tillräckligt antal behörig personal

Rekommendation:

1 vuxen/13-15 barn

Ansökningar bör vara minst 10

I planeringen av verksamheten beaktar man ett yrkesövergripande samarbete.

Mål 2013 2014–2016

Planering av samarbete förskola–skola–eftis, dataöverföring

Mångprofessionellt samarbete En modell utarbetas

Annat samarbete med förskolan

Samarbete med

skolan/mångprofessionellt samarbete, elevvården involveras

Utbildning

Konsultation

Förslag till utbildningsdirektören Sektion/Nämnd

Samarbete med

dagvården/specialdagvården/

förskolan

Gemensam utbildning för eftisledare/skolans klubbledare Utbildning i samarbete med Kunnig-projektet

Gäller hösten 2013

Från Kelpo-projektet reserveras ca 3 150 euro för hösten 2013.

(beräknas till 30 barn/höst, 3h/barn

= 90 timmar, 90x35 = 3 150 euro

En modell utarbetas (dataöverföring)

Annat samarbete med förskolan planeras

En modell utarbetas

Skolan ger konsultation vid behov

(18)

18

Verksamheten ska stöda och stärka barnets välbefinnande och sociala utveckling.

Mål 2013 2014–2016

Mångsidigt innehåll

Samarbete med hem

Ändamålsenliga och trygga lokaler

Förslag till utbildningsdirektören

Ansvarsledarna/arrangörerna för eftermiddagsverksamheten

Utbildning för eftisledarna

Enkäter om kundtillfredsställelse, andra regelbundna

samarbetsformer, utb.tjänsternas enkät till vårdnadshavare, regelbundna enkäter av UBS

Man kommer överens med skolan om utrymmen

Skolans klubbverksamhet Verksamheten ska vara mångsidig och av hög kvalitet.

Mål 2013 2014–2016

Barnets och föräldrarnas deltagande

Elevvården

Utbildning

Barnen och vårdnadshavarna aktivare med i planeringen Olika samarbetsformer samt tvåspråkiga klubbar

Klubbar under skoldagen – förlängd matrast (motionsstigen i Borgå)

Klubbverksamhet som en del av elevvården

Verksamheten koordineras och utvecklas i form av ett samarbete mellan olika förvaltningsområden, aktörer inom tredje sektorn och skolornas intressegrupper.

Mål 2013 2014–2016

Riktlinjer, bl.a.

säkerhets- och ansvarsfrågor

Modellen utvärderas och uppdateras ev. (säkerhetspärm) Eventuella avtal med tredje sektorn

(19)

19

5 ^Bilaga

Intervjufrågor till ansvariga ledare för eftermiddagsverksamheten

(20)

20

MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN KVALITETSUTVECKLING

INTERVJUFRÅGOR TILL EFTISLEDARNA 1. Verksamhetens betydelse

Vad är viktigt för dig i eftermiddagsverksamheten?

2. Verksamhetens mångsidighet

a) Vad innebär ett mångsidigt innehåll för dig?

b) Hur ser du till att innehållet är mångsidigt?

c) Vad tänker ni om verksamheten, hurdan ska den vara?

d) Hurdana verksamhetsformer används?

e) Vad är speciellt viktigt för första- och andraklassare?

f) Hurdan är din roll i eftermiddagsverksamheten?

3. Stöd för barnets utveckling i samarbete med skolan

a) Hur främjar du elevernas och vårdnadshavarnas aktiva deltagande i morgon- och eftermiddagsverksamheten?

b) Hur kan barnens röster bli hörda i verksamheten?

c) På vilket sätt stöder eftermiddagsverksamheten i samarbete med skolan barnets utveckling?

4. Beaktande av utvecklingsmål vid planering a) Hur ofta utvärderar du verksamheten?

b) På vilket sätt utvärderar du verksamheten?

c) Hur beaktas de utvecklingsmål som kommit fram i utvärderingen då du planerar verksamheten?

5. Beaktande av behov av barn med särskilt stöd, olika språkliga eller kulturella bakgrunder a) Vad anser du om din kompetens att beakta dessa barn?

b) På vilka sätt beaktar du i verksamheten barn med särskilt stöd, språkliga eller kulturella bakgrunder?

6. Informationens betydelse

a) Tankar om information till elever?

b) Tankar om information till vårdnadshavare?

c) Tankar om information till samarbetspartners?

d) På vilka sätt informerar du om verksamheten?

e) Hur utvärderar du om informationen nått fram?

(21)

21

Kvalitetsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen samt skolans klubbverksamhet