Rektor för Åbo Akademi Jorma Mattinen Förvaltningsdirektör Ulla Achrén
UTLÅTANDE OM UNDERVISNINGSMINISTERIETS RAPPORT OM FÖRFLYTTNINGEN TILL HÖGRE UTBILDNING OCH AVLÄGGANDET AV EXAMEN
Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) har med stort intresse tagit del av undervisningsministeriets rapport om försnabbning av övergång från andra stadiet till högskola och förkortning av studietiderna samt diskussionerna på dagstidningarnas debattsidor om dessa frågor. ÅAS tackar för möjligheten ge sina kommentarer till rapporten och vill på begäran avge följande utlåtande:
Allmänt
Förbättrad studievägledning under universitetsstudierna och ökad studiehandledning under andra stadiet anser ÅAS vara viktiga åtgärder för att förbättra högskolornas genomströmning och minska antalet mellanår. Dessa åtgärder borde omgående genomföras. ÅAS motsätter sig kraftigt planerna på att UVM skulle tvinga fram magisterexamina med hjälp av högre anslag för examina avlagda på kortare tid. Detta kan leda till ojämlikhet mellan branscher, högskolor och eventuellt också orättvis behandling av studeranden på basen av studieår.
ÅAS är medveten om att Finland har en stor utmaning i att befolkningen åldras snabbt och man därav måste förlänga tiden i arbetslivet för de yngre generationerna. Införandet av avgifter för högskolestudier skulle höja tröskeln för att inleda studier i och med nya begränsningar och ökad byråkrati. Studenter från studieovan bakgrund skulle bli ännu svårare att rekrytera. För de flesta studenter skulle avgifter, om än delvis subventionerade, höja tröskeln att avlägga enstaka studieprestationer de terminer man huvudsakligen är sysselsatt med annat. Det finns risk för att studietiderna tvärtom blir längre om avgifter införs.
Rapportens namn ’Inte på era platser utan färdiga gå!’ (Ei paikollanne, vann valmiit, hep!) upplevs av oss studenter som nedsättande och signalerar okunskap om vår vardag. Orsaken för de allra flesta som inte avlägger examina inom önskad tid är inte att man står stilla på plats och är inaktiv.
För många studenter används längre tid än fem år för examen p.g.a. arbete vid sidan av studierna, utbytesstudier, förtroendeuppdrag eller tillökning i familjen. De flesta studerandena vill avlägga studier i rimlig takt och uppnå en examen. Vi har redan i lag begränsad studietid och maximalt 55 studiestödsmånader, ytterligare tvång är inte det effektivaste sättet att uppnå förkortade studietider. Undervisningen och studiehandledningen måste ta i beaktande att studerandena är olika och behöver olika typer av undervisningsformer, handledning och fysiska förutsättningar för att framgångsrikt genomföra sina högskolestudier inom önskad tid. Hög kvalitet på utbildningen, kontaktundervisning i alla ämnen och pedagogisk kompetens hos den undervisande personalen ser ÅAS som den mest ändamålsenliga vägen till kortare studietider. Studiestöd som möjliggör heltidsstudier är också centralt för att studerandena skall kunna bli utexaminerade i snabb takt.
Antagning till universitet
ÅAS motsätter sig slopandet av inträdessprov och en övergång till att anta studeranden till universiteten på basen av betyg. I ämnen som inträdesproven från år till år alltid baserar sig på gymnasiekurser och man söker in till ett ämne man redan läst i gymnasiet kan antagningen eventuellt ske på basen av gymnasie- eller studentbetyg. För de allra flesta ämnen är dock inträdesprov det bästa sättet att hitta motiverade studeranden med intresse för ämnet. Man har motiverat slopandet av inträdesprov med att det nu redan är många som söker platser till utbildningar de egentligen inte vill ha. Men detta kan öka markant om inträdessproven inte längre finns och man t.ex. börjar söka ’reservstudieplatser’ vid universitet med hög antagningsprocent för att t.ex. kunna åtnjuta studieförmåner.
Studentexamen mäter till stor del mognad och allmänfärdigheter. Omfattande undersökningar borde därmed göras för att kartlägga i vilken omfattning proven alls fungerar som mätare av kunskaper i ämnet. Därtill är studentexamensproven avgiftsbelagda vilket kan höja tröskeln att delta i en extra omgång. En motivering till att frångå inträdesprov har varit att kostsamma förberedande kurser nu är vanliga och försätter mindre bemedlade studenter i en ojämlik situation. ÅAS håller inte med om detta för om antagningen skulle ske på basen av studentexamensbetygen flyttas säkerligen de s.k. prep-kurserna till abiturienttiden och gymnasiets sista sommar.
ÅAS hoppas att ÅA:s särställning också i framtiden beaktas då man planerar antagningen. Många ämnen finns bara på svenska på ÅA vilket gör det oändamålsenligt att delta i nationella antagningsprocesser. Därtill har ÅA rykte om sig att vara ett universitet man lätt får studieplats vid, vilket kan leda till att många söker in till vissa enheter utan att ha för avsikt att målmedvetet studera mot en examen. Universitetet besluter nu själv om hur studenterna skall antas och ÅAS hoppas att UVM inte i framtiden kommer med direktiv eller villkor för finansieringen som kräver ett system för alla universitet och branscher.
Humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen nämns som goda exempel på branscher där man kan frångå inträdesprov, ÅAS håller inte med om detta; t.ex. många språk man inte haft möjlighet att läsa i gymnasiet kan man läsa vid universitetet. Att söka till allmän linje kan fungerar inom t.ex. statsvetenskapliga enheter men inom många ämnen är studierna uppbyggda så att man måste anta direkt till huvudämnet. Studenternas rättsskydd lider om det egentliga urvalet till ämnet man vill studera sker först under studietiden då vissa huvudämnen på en enhet är populärare än andra. Det centrala i urvalsprocessen är att studenten får rätt studieplats, inte bara en studieplats. I Satu Merenluotos undersökning om studenter som snabbt avlagt examen (Nopeasti maisteriksi, tutkimus nopeasta valmistumisesta ja valmistujasta, TY 2005) ses tydligt att de allra flesta av de studenter som snabbt blir utexaminerade är mycket nöjda med sitt val av huvudämne.
Därtill vill ÅAS påminna om att också personer med yrkesskolebakgrund kan få tillträde till universitet och att antagningen av dessa i jämförelse med studenter från gymnasium måste vara jämlik.
Studiehandledning i högstadiet och på andra stadiet
ÅAS understöder varmt utvecklingen av utbildningen för studiehandledare på andra stadiet. I dagens läge jobbar studiehandledarna mest med stora elevgrupper och mycket av den personliga handledningen handlar om hur man skall få sin examen från andra stadiet. Med den strama tidtabell som föreslås behövs stora resurser för att omdefiniera den kompetens som behövs för handledarna samt för att fortbilda de nuvarande studiehandledarna och också anställa nya.
Att skriva ner en plan för sina mål och tankar om utbildning och jobb efter andra stadiet kan vara ett nyttigt verktyg som kan konkretisera framtidsdrömmarna för studerandena. ÅAS motsätter sig dock för rigid studieplanering redan under högstadiet och att man genom att frångå inträdesprov till högskolor tvingar de unga att välja hur de profilerar sina studier redan under andra stadiet.
ÅAS ser avgiftsfriheten som en viktig del av att ytterligare kunna öka jämlikheten i rekryteringen till universiteten, år 1970 var unga med högskoleutbildade föräldrar nitton gånger mer benägna att söka sig till universitetsutbildning än jämnåriga med föräldrar utan högskoleutbildning. Idag är siffran nere i sju och ÅAS hoppas att man kommer att fortsätta sträva till att rekrytera också unga från studieovan bakgrund, t.ex. invandrarbarn och barn till föräldrar utan utbildning.
Studievägledningen inom universitetet
UVM sätter höga krav på högskolornas studiehandledning i och med kraven på kortare studietider.
ÅAS hoppas att man kan frångå den traditionella studiehandledningen där högskolorna främst
fokuserar på att hitta kurser med rätt studiepoäng som snabbt går att genomföra. Starkare kvalitetskopplingar kunde uppnås med fördjupat samarbete med de akademiska rekryteringstjänsterna. Arbetsforum kan hjälpa studenterna med att profilera sin examen och planera vad man vill använda examen till i framtiden.
Studieförmåga och välmående under studietiden
Samhället och högskolan borde stöda studenter i olika livssituationer. Studieförmågan är grunden för arbetsförmågan. Det är omöjligt att försöka öka studietakten utan att förbättra stödfunktionerna. Välmående är en grundpelare i studieförmågan och utmattning är ett problem i allt ökande grad bland studerande på alla nivåer. Det krävs allt större satsningar på förebyggande åtgärder innan problemen uppstår. Studiepsykologstjänster som stöd för personer med problem med studieteknik, tidsanvändning och motivation och uppbyggandet av allmänfärdigheter redan under de första åren ökar studieförmågan.
Studerande måste också ha tid för att leva och ta till sig den information som utbildningen innehåller för att bli fungerande individer på arbetsmarknaden efter examen. Sommarmånaderna är en välkommen paus i studierna och ger studerande möjlighet att skaffa arbetserfarenhet inom sin egen bransch. Arbetserfarenhet inom den egna branschen bidrar till ökad studiemotivation.
Med tanke på studenternas ökade utmattning är det inte ändamålsenligt att förlänga läsåret till att även omfatta sommarmånaderna.
Rapporten beskriver väl hur finländska studerande arbetar vid sidan om studierna för att trygga sin utkomst. Även om arbete vid sidan av studierna ger arbetserfarenhet är motiveringen ändå att trygga sin utkomst. För att förkorta studietiden måste studier på heltid vara möjliga, för att klara kostnaderna för mat och hyra på dyrorterna krävs en höjd studiepenning och en indexbindning av denna. Studerande med barn borde därtill tas i beaktande genom mer flexibla föräldraledigheter och möjlighet till deltidsdagvård och barnparkering som stöder familjer med en eller två studerande föräldrar.
Det är en bra poäng att högskolorna har ett ansvar över studieomgivningen. En trivsam och trygg studieomgivning bidrar till ökad studieförmåga och ökat välmående bland studerande.
Högskolorna kan exempelvis bidra till trivsel och välmående genom att erbjuda studeranden möjlighet att använda kafferum och genom att planera studierna så att man t.ex. hinner med en tillräckligt lång lunchpaus.
Studiernas effektiva framskridande och tillgodoräknande av tidigare avlagda prestationer Trots att sommarstudier inte är aktuella för alla studeranden önskar ÅAS att möjligheterna att avlägga studieprestationer under sommarmånaderna ändå utvecklas. Eftersom salstentamina vid
de flesta enheter är begränsade till ett tillfälle under sommaren önskar ÅAS att all undervisande personal bereder studenterna möjlighet att tenta elektroniskt och utvecklar alternativa examinationsformer som t.ex. skrivuppgifter för att garantera ändamålsenliga studier året runt.
För stor fokusering på värnpliktens och civiltjänstgöringens tillgodoräknande i examen sätter kvinnor i en ojämlik position. Livslångt lärande borde stödas men tillgodoräknande av tidigare livserfarenhet måste ha klara riktlinjer och tillgodoräknas på jämlika grunder.
Den finländska högskoleutbildningen och finansieringen av studierna
Internationella jämförelser visar att de finländska nyutexaminerade placerar sig bättre på arbetsmarknaden både vad gäller bransch och avlöning än nyutexaminerade i de flesta andra europeiska länder. (Osmo Kivinen & Jouni Nurmi: Työ, koulutus ja osaaminen. Yliopisto ja
ammattikorkeakoulu yhdeksän maan eurooppalaisessa vertailussa.
http://ruse.utu.fi/publications/repo08.html) Detta är troligtvis en följd av att finländare jobbar under studietiden och många får nyttiga erfarenheter och kontakter via sommarjobb, praktik och examensarbeten med extern handledning. Studeranden är ofta i arbetslivet redan i slutskedet av studierna men räknas ändå som studerande. I många andra europeiska länder har man kortare anställningar med lägre lön och också oftare praktikplatser som utexaminerad. ÅAS anser att arbete och praktik och en bättre riktad placering på arbetsmarknaden då man är utexaminerad klart är att föredra framom att snabbt utexaminera magistrar som inte har samma kunskaper och förmågor och som får hanka sig fram på lågavlönade jobb i början av karriären. Finlands universitetsvärld och arbetsliv skiljer sig från många andra länders men det behöver inte ses som negativt. Den skatt man betalar under studietiden är värd lika mycket som den man betalar som utexaminerad.
Universitetens roll i den nationella ekonomiska utvecklingen och konkurrenskraften har på sistone betonats såväl i Finland som inom EU. Rapporten konstaterar också att den finländska ekonomin långt är uppbyggd på specialiserad industri som kräver högt utbildad arbetskraft. ÅAS håller med om att Finland klarar sig i internationell konkurrens genom bra utbildningar.
Högskoleutbildningens avgiftsfrihet ger dessutom jämlika möjligheter för alla unga att komma in på det område de har intresse och fallenhet för och tvingar inte studenterna att välja branscher med snabb utexaminering och de lättaste biämnesalternativen. Införande av terminsavgifter skulle troligtvis leda till att universiteten blir dyra och mindre dyra, d.v.s. en ranking skulle uppstå mellan högskolorna.
Då man jämför studietider och ålder vid examination mellan olika länder är det av yttersta vikt att komma ihåg att kandidatexamen inte är gångbar på den finländska arbetsmarknaden på samma sätt som i de flesta andra europeiska länder. Därtill har Finland allmän värnplikt och de flesta studerande är tvungna att jobba vid sidan av studierna för att finansiera mat och boende, i alla fall
på de dyra orterna. I bilaga ett beskrivs nuläget av det finska högskolesystemet med möjlighet till studiestöd och studielån. Man konstaterar i bilagan att tillräckligt studiestöd inte leder till snabbare examination. ÅAS anser inte att en studerande i dagens läge kan leva på studiestödet utan måste jobba vid sidan av studierna.
De flesta finländska studeranden vill inte skuldsätta sig under studietiden. Det borde ses som en hälsosam inställning hos studenterna att man inte vill bli skuldbelagd och hellre jobbar för sitt uppehälle. Samtidigt som man varnar unga för att skuldsätta sig och binda sin framtid till avbetalningar på lån kritiserar man dem för att de inte lyfter lån för att finansiera hyra, mat och studiematerial. Lyftandet av studielån kan leda till att man är tvungen att ta emot vilket jobb som helst efter utexaminering för att klara avbetalningarna. Detta i sin tur kan leda till en svag löneutveckling och att man fastnar i fel bransch. Sommarjobb för att finansiera studierna kan därtill erbjuda en välkommen paus i studierna och man återkommer på hösten med ny motivation för det egna ämnet.
Stora enskilda stipendier ur universitetens resurser och bonus på studiestöd för de som studerar snabbt och får höga vitsord ser ÅAS skeptiskt på. Man måste då överväga vilken vinst man får för investeringen. T.ex. 1000 euro då man blir färdig magister får knappast många att välja bort sommarjobb för att skriva klart ett slutarbete. Studieförmåner skall vara behovsprövade, examen upplevs som en belöning i sig och de fördelar den ger på arbetsmarknaden fungerar som en naturlig morot.
Examinas arbetamarknadsrelevans
I Johanna Penttiläs rapport (Kyllä sitä osaa ja pärjää, yliopisto-opiskelijoiden harjoittelukokemukset yleisillä akateemisillä aloilla. Otus r.s. 34/2010) om studerandens upplevelser och önskemål om praktik konstateras att det är centralt för kompetensen inom många examina att förankra den teoretiska kunskapen i arbetsuppgifter inom området. Arbete inom den egna branschen är ofta ett villkor för att kunna få jobb efter examen. Utkastet till ny strategi för ÅA lyfter starkt upp examinas arbetsmarknadsrelevans. För att de nyutexaminerade magistrarna skall vara attraktiva på arbetsmarknaden krävs att man skall kunna profilera sin examen och tillåtas t.ex. utbytesstudier.
Enligt statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004) skall en utexaminerad magister kunna fungera som självständig expert inom sin bransch samt kunna utveckla ämnesområdet.
Penttilä (Otus r.s. 34/2010) konstaterar att praktik utvecklar och fördjupar sakkunskapen man fått i det egna läroämnet. Universiteten skall inte endast snabbt utbilda generalister utan också specialister som jobbat inom sin bransch under studietiden.
Universitetens finansiering
Gruppen föreslår att de resurser UVM tilldelar universiteten skall utdelas på basen av de utexaminerades studietider så att snabbt utexaminerade är värda mer än magistrar med längre studietid. ÅAS motsätter sig starkt dessa förslag eftersom samma examen inte kan värderas på olika sätt. I värsta fall kunde denna trappstegsmodell leda till att universiteten inte ger jämlik studievägledning och möjligheter till handledning och flexibelt kurs- och biämnesval till alla studeranden. Merenluoto (Nopeasti maisteriksi, tutkimus nopeasta valmistumisesta ja valmistujasta, TY 2005) visar också att studietiderna skiljer sig markant mellan branscher.
Skilllnader i finansieringen som beror av studietider skulle innebära orättvisor mellan branscher och eventuellt leda till att ämnen som kräver mer tid skulle få minskade resurser. ÅAS hoppas att man utvecklar kvalitativa kriterier för finansieringen genom att t.ex. se på genomströmningen i en utbildning i procent av antal antagna. Om studerandena hittat rätt studieplats och blir klara med sina studier visar det på att högskolans marknadsföring, urvalsprocess och undervisning fungerar.
Slutligen
ÅAS uppskattar att arbetsgruppen lyfter upp studievägledning och välmående i studiemiljön som en viktig aspekt för att studierna skall framskrida smidigt. I dagens läge har ÅA ännu ingen studiepsykolog och ÅAS kräver att detta korrigeras. Studiepsykologens tjänster som stöd för såväl studenter som personal behövs både i Åbo och Vasa.
Studeranden jobbar mycket i Finland och man måste inte nödvändigtvis ändra på detta särdrag.
Så länge det är frågan om praktik eller jobb inom den egna branschen bidrar det ofta till att den utexaminerade magistern har goda möjligheter att placera sig bra på arbetsmarknaden. Brist på arbetserfarenhet har i Arbetsforums enkäter för nyutexaminerade konstaterats vara den största orsaken till att man inte får jobb.
För studenternas motivation och studietakt är utbildningens kvalitet central. Universiteten borde utveckla kopplingen mellan den pågående forskningen och undervisningen på kandidat- och magisternivå. Detta konstaterades vara fallet för Åbo Akademi i auditeringen utförd av RUH 2009.
Lika viktigt är det att den undervisande personalen och handledarna är kompetenta lärare med gedigna vetenskapliga meriter. Bolognaprocessen är inte ännu fullständigt genomförd, på vissa enheter finns det mycket kvar att göra gällande analysen av kärninnehållet i kurserna och dimensioneringen av studiepoäng i förhållande till arbetsbörda. ÅAS hoppas att detta åtgärdas i samband med införandet av lärandemål. Då säkerställs studenternas rättsskydd i frågan om vad kurser och examina utlovas innehålla och hur man går till väga för att mäta kunskapen.
Åbo Akademis Studentkår den 27 april 2010
Daniela Sund Anniina Pirttimaa Styrelseordförande Generalsekreterare
För ytterligare information kontakta:
Petra Lindblad, Högskolepolitisk sekreterare, Åbo Akademis Studentkår e-post: hs-karen@abo.fi, tfn: 02-2154139
