Ett forskarperspektiv på arbetsliv och hälsa - Samhällsomvandling och arbetsliv

Ett forskarperspektiv på arbetsliv och hälsa

- Samhällsomvandling och arbetsliv

Konferensen Den goda arbetsplatsen - hållbart arbetsliv 12-13 november 2012

Gunnar Aronsson

Psykologiska institutionen Stockholms universitet

Uppläggning

• Förväntningar på arbetet nu och förr

• Empirisk studie av långtidsfriska

• Några viktiga begrepp för Det goda arbetet

• Framåtblick för förebyggande arbete

Synen på arbete –fram till reformationen

• Antiken – Arbetet något som stod i vägen för människans självförverkligande. Arbetet ett plågsamt medel att skaffa fram de materiella nödvändigheterna. Lyckan något som kan realiseras genom fritid Aristoteles)

• Gammaltestamentliga skrifterna tycks betrakta arbete som en förbannelse från Gud för att

människan för för frestelsen och åt av kunskapens

träd

Reformatörerna - Luther och Calvin

Luther: människan skulle tjäna Gud genom sitt arbete och stanna livet igenom i det yrke hon fötts in i och den plats hon fått i den sociala

hierarkin. Klassresor brott mot Guds auktoritet Calvin: alla måste arbeta, även de rika. Man

skulle välja det yrke som gav mest pengar, Det var en religiös plikt att byta arbete om man på det sättet kunde tjäna mera pengar.

Källa Lars Fr Svendsen

Sekulariseringen

• Det teologiska motiven för arbete bleknar bort men kvar blir den protestantiska

arbetsetiken.

• Den unge Marx ser arbetet som människans väg till självförverkligande och ett mål i sig men då måste arbetet befrias från sin

kapitalistiska form och underställas den

enskilde individens fria vilja.

Inställningen till rörlighet -1800-tal

• Bönderna beklagade den stora rörligheten hos pigor och drängar och ville har mera fasta anställningsrelationer

• Agrara samhället stabilitet genom olika långa kontrakt

• Arrendatorer (långa kontrakt)

• Pigor och drängar (1-åriga)

• Daglönare

Inte bara behöva flytta –

industrisamhällets framväxt

• Framväxten av fackföreningsrörelsen

stärkte de anställdas ställning. Det fanns hopp om förbättring av arbetskontraktet också utan att behöva flytta.

• Arbetarskyddslagstiftning

Mellankrigstiden Arbetskraftens trögrörlighet sågs som en orsak till arbetslösheten

Efterkrigstiden 1945 -

Arbetskraftens rörlighet en av de stora frågorna. Under

efterkrigstidens expansion sågs flyttningen till städerna som överrörlighet med åtföljande sociala problem

50-talets symbolfigurer Hopp- Jerka

Stann-Anders Skrå-Åke

Arbete – från straff och

förbannelse till livets mening

Hälsobegreppet

Hälsa i arbetslivet: kunskapsläge

• Nästan all forskning är inriktad på sjukdom och ohälsa – fåtal studier om arbetsförhållanden som bidrar till hälsa.

• Svårare definiera hälsa - finns det universella värden? Lokala och kulturella olikheter?

• Utfallsmåtten i arbetsmiljöstudier är vanligen diagnoser och symptom – inte positiva tillstånd

• Självskattad hälsa – vanlig mätmetod

• Är det samma faktorer som bidrar till hög hälsa som bidrar till ohälsa? Är friskfaktorer bara en sorts omvända riskfaktorer?

Föga forskning om det finns symmetriska och asymmetriska variabler i förhållande till hälsa och ohälsa?

• Äta litet, dricka vatten

• Roligt sällskap, sömn om natten

• Käckt arbeta, lägligt bo

• Stillhet någon stund på dagen

• Det är lagen, det är lagen

• För min hälsa och min ro

• Olof von Dalin (1708-1763)

• Hvar plåga har ett skri för sig men helsan tiger still

• Erik Gustaf Geijer (1783-1847)

Kvalitativ utarmning och kvantitativ överbelastning

• ”Psykologiska anti-krav”

• mekaniskt styrd arbetstakt

• standardiserade arbetsmönster

• i detalj förutbestämda arbetsmetoder och arbetsredskap

• ständig upprepning av kortcykliga arbetsmoment

• höga krav på ytlig uppmärksamhet

• ianspråktagande av enbart eller i huvudsak motoriska funktioner hos individen

• kombination av ovanstående arbetsegenskaper med prestationslön

• snabba kast mellan under- och överstimulering

• nattarbete

Symmetriska och asymmetriska arbetsmiljövariabler

Ohälsa

Friska

Sjuka Sjuka Friska Sjuka Friska

+

-

Dessutom: Olika slags insatser har olika hälsofrämjande effekter på sjuka och friska

Variabel a,b,c,d

Hälsa

Utvecklings- och elimineringsspåren

Eliminering Utveckling

Generalitets- aspekten

Differen- tierings- aspekten

Ex generella gränsvärden För exponering av fysiska

skaderisker

Ex att tillgodose intellektuell

problemlösning i arbetet

Ex olika tolerans mot skaderisker, ex belastnings- skador bland kvinnor

Ex att tillgodose ungdomars krav på mening i

arbetet

En studie av långtidsfriskhet

Studien ”Långtidsfriskas arbetsvillkor”

• - Frågeställningar

• Vilka arbets- och privata förhållanden ökar sannolikheten för att en individ skall vara långtidsfrisk?

• Hur skiljer sig olika yrken och branscher åt vad gäller långtidsfriskhet?

• Är det samma faktorer som predicerar långtidsfriskhet som predicerar ohälsa?

•

Samband mellan hälsa och frånvaro/-närvaro

Sjuk

Frisk

Närvarande Frånvarande

Sjuknärvaro Sjukfrånvaro

Frisk och på jobbet

Frisk men

inte på jobbet

Hypotetisk modell för studier av sjuknärvaro och hälsa

Ohälsa, sjukdom, kapacitetsförlust

Sjuknärvaro Privatlivsrelaterade närvarokrav: ekonomi, prestationsbaserad

självkänsla

Arbetsrelaterade närvarokrav: egna, kollegor,

klienter/patienter

Effekter på hälsa?

Arbetets stärkande faktorer Arbetets

nedbrytande faktorer

Sjukfrånvaro Individens beslut och handlingsutrymme

Effekter på hälsa?

Åter i arbete

Annat Utslagning

från arbetslivet

Studiens definition av långtidsfriskhet

• Individer som under en tvåårsperiod har

• högst 1 tillfälle av sjuknärvaro per år och

• högst 1 tillfälle av sjukfrånvaro per år och då under som mest 5 dagar.

• Alltså en typ av definition som först fokuserar på en

intressant hälsonivå – full hälsa/långtidsfrisk – och sedan specificerar villkoren

Andel långtidsfriska under tvåårsperioden i olika yrkesgrupper.

Grupper <40 svarande redovisas inte separat.

• Chefer (n= 102) 32

• Sjuksköterskor/special

• sköterskor (n=90) 27

• Undersköt.(n=104) 16

• Vårdbiträden (n=58) 22

• Gymnasielärare (n=43) 26

• Grundskollärare, andra

lärare (n=71) 13

• Förskollärare,

fritidspedagoger (n=64) 11

• Barnskötare (n= 52) 21

• Civil- o andra ingenjörer

(n=124) 34

• Dataspecialister (n=52) 44

• Andra tekniker (n=49) 18

• Bygg, anläggningsarb

(n=99) 24

• Svetsare o plåtslagare

(n=82) 28

• Maskinoperatörer,

montering (n=145) 21

• Transport o maskinförare

(n=79) 33

Andel långtidsfriska under tvåårsperioden i olika yrkesgrupper.

Grupper <40 svarande redovisas inte separat.

• Ekonomer, personal- tjänstemän (n=68) 37

• Företagsförsäljning.

(n=92) 30

• Redov. ekon (n=46) 30

• Övrig kontorspers.

(n=74) 38

• Försäljare, fack o

detaljhandel (n=70) 27

• Sekreterare (n=41) 37

• Lagerarb. (n=45) 29

• Alla övriga mindre yrkesgrupper

(n=629) 30

• Totalt (n=2279) 28

Procentuella andelen långtidsfriska i respektive svarskategori

• Tvungen dra in på

luncher, arbeta över, ta med jobb hem

• Ställs inför

svårförenliga krav

• Nöjd med kvaliteten på egna arbetet

• Resurser finns för att utföra arbets-

uppgifterna bra

• Möjlighet få stöd från chef(er) när arbetet känns besvärligt

>3/4 av tiden 16

”ibland” 26

<1/4 av tiden 33

>3/4 av tiden 15

”ibland” 22

<1/4 av tiden 34

Aldrig 12

Oftast inte 28 För det mesta 36

Aldrig 12

Oftast inte 30 För det mesta 39

Aldrig 20

Oftast inte 30 För det mesta 42

Procentuella andelen långtidsfriska i respektive svarskategori

• Indragen i konflikt på jobbet

• Anser att målen är tydliga

• I önskat yrke och på önskad arbetsplats

• Relationer till närstående

• Kontantmarginal

Ja 15

Nej 30

Ja 30

Nej 19

Ja 35

Nej 19

Bra 33

Ganska bra 22

Varierat -dåliga 20

Ja 31

Nej 15

Oddskvoter för friskhet bland kvinnor och män– univariat analys

Kvinnor Män

Resurser Aldrig 1 1

för att göra Oftast inte 3.1 (1.9 –4.8) 3.3 (2.0 - 5.4) ett bra jobb Alltid 6.9 (4.0-11.9) 3.4 (1.9 - 6.0)

Nöjd med Aldrig 1 1

kvalitet Oftast inte 3.8 (1.9-7.3) 2.0 (1.1 – 3.9) Alltid 7.0 (3.4-14.5) 2.2 (1.1 – 4.4)

Stöd från Aldrig 1 1

Chef Oftast inte 1.8 (1.3-2.4) 1.8 (1.4 – 2.5) Alltid 4.3 (2.9-6.4) 2.0 (1.3 – 3.1)

Tydliga mål Nej 1 1

Ja 2.8 (1.8-4.7) 1.2 (0.9 – 1.8)

Beslut på strategisk och politisk nivå.

Implemen- tering

Arbets- ledare på operativ nivå,

uttolkare av mål

Arbetsmiljöns balanser

- Mål-resurser - Krav-kontroll - Ansträngning- belöning

- Kvantitet- kvalitet - Jobb-vila

Individens hälsa och utvecklings-

möjligheter, otillräcklighet

eller yrkesstolthet

Medborgarnas förväntningar

Social stöd, erkännande uppdragsdialogen uppdragsdialogen

Hur – en normativ modell om arbetsåtagandet

Hållbart arbete –

resursperspektiv på hälsa

• Hälsa kan i ett hållbarhetsperspektiv ses som en resurs där hållbarhet innebär att individen kan möta kraven i arbetet utan att sätta framtida resurser på spel, dvs att krav i det långa loppet står i balans med tillgängliga resurser.

• Resurser är kontextuella genom att förhållanden som i en viss situation utgör ett hinder kan vara resurser i ett annat sammanhang, eller åtminstone inte utgöra ett hinder - hälsoproblem som utgör hinder i ett visst

arbete behöver inte vara det i en annan typ av arbete.

Anpassningsåtgärder: arbetsintensitet, arbetstid

Typ av arbete

Samma

Annat, nytt

Ja Nej

Temporärt bra - 1 upprätthåller arbets-

livsanknytning men tveksamt om

långsiktigt hållbart

Ej hållbart, 2 ytterligare reversibel eller irreversibel

nedbrytning av hälsa och arbetsförmåga

Långsiktigt 3 hållbart, återskapar arbetsförmåga. Ger utrymme för nya konstruktiva

handlingsstrategier

Långsiktigt 4 hållbart, tidigare

hälsoproblem irrelevanta

Figur 1. Typfall i analys av arbetsbyten, anpassningsåtgärder och hållbarhet.

Framtiden några nyckelbegrepp och infallsvinklar

Kontroll i olika aspekter Tillit

Gränsarbete – gränssättningskompetens Resilience och besläktade begrepp

Omvärldsanalys

Ett utvidgat kontrollbegrepp

Kontroll i

Kontroll över

kontrollförlust

Kontroll i och kontroll över

M akroekonom iska strukturer och processer, variabler

- arbetslöshetsnivå

- sektor i ekonom in (periferi, kärna, off.

sektor)

- facklig styrka och m edlem sskap - institutionella förhållanden

Jobbstrukturer - kontroll

- krav

- socialt stöd

Stress och hälsoutfall

Kontrollförlust – fallet inlåsning

• Från början i rätt yrke. Förändringar i organiseringen av arbetet med ökade krav och mindre resurser

reducerar möjligheterna att utföra arbetet tillfredsställande - kontrollförlust i arbetet

• Kvar i ett arbete som man av arbetsmiljöskäl inte kan stanna i, tex vid nedsatt fysisk förmåga i kombination med bristande möjligheter att anpassa

arbetsuppgifterna.

• Kommit fel i yrkes/ arbetsplatsval, eller utvecklats bort ifrån det val man en gång gjorde. Svårt att bryta upp pga av arbetsmarknadsläge. Upplever sig ha förlorat kontroll över sin arbetsmarknads situation.

Tillit

37

TilliT

Förtroende

Godtrogenhet Tvivel

Skepticism

Misstänksamhet Paranoia

Misstro

Tillit svårdefinierat men tillit har släktingar

Kontroll

38

Humanitet, hederlighet och förtroende vore goda dygder om människan vore god

Machiavelli

Tilliten är en vild planta som bara blommar spontant José Luiz Ramirez

Tillit är en satsning på andras framtida möjliga handlingar

Sagt om TilliT

40

Tre perspektiv på tillit

• Psykologiskt - individuella skillnader i beredskap för tillit och de omständigheter - individuella och sociala, som skapar denna beredskap

• Sociologiskt och ekonomiskt - tillit som något som kan tillskrivas institutioner

• Socialpsykologiskt, mellanmänskliga processer och utbyten som skapar eller förstör tillit

• Kramer & Tyler Trust in organizations. Frontiers of theory and research, Sage 1995

43

Hög- och lågtillitsarbetsplatser

• Ékonomiska system, managementsystem och

produktionstekniska lösningar bestämmer individens kontroll i sin arbetssituation

• Ju mera detaljerade, desto mindre kontroll överlämnas till den enskilde och/eller kollektivet. Detaljerade styr- och kontrollsystem signalerar misstroende eller brist på tillit.

• Tillit och misstro finns sålunda inbyggda i en organisations belönings-, informations- och kontrollsystem och i

systemen för beslutsfattande. Om kontrollsystem tar stora resurser i anspråk undergrävs tilliten och misstron främjas och får fäste.

44

Tillitsbrist

• självtillit, tilltron till att av egen förmåga klara av livets besvärligheter

• förhållandet till medmänniskor,

närstående och andra och till samhällets politiska och sociala institutioner

• förmågan att finna godtagbara svar på

grundläggande existensiella frågor

45

Tillitsohälsa

• Psykologiska, emotionella, sociala och

somatiska tillstånd, som hänger samman

med gränserna för människors förmåga att

hantera risker och osäkerhet i tillvaron

Att konstruera och hantera

gränser

Arbete/familj gränsteori: centrala begrepp

Källa Campbell Clark S. Human relations, 2000; 5, 747

Gränsbegrepp, -egenskaper

48

Genomtränglighet (permeability) Flexibilitet

Vag, suddig, oklar (blending)

Gränsens styrka (genomtränglighet + flexibilitet)

Källa: Sue Campbell Clark Work/Family Border Theory: A New Theory of Work/Family Balance. Human Relations, 2000; 53; 747

Gränsbegrepp arbete – hem/fritid

• Gränsarbete (Nippert Eng, 1996; Clark,

2000; Kreiner m fl 2009)

• Segmentering (segmenterare)

• Integrering (integrerare)

• Gränsöverskridande

• Gränssättning/strategier

• Gränskonflikter

• Gränsöverträdelser

• Gränskränkningar

• Gränsförhandlingar

49

50

(In)kongruens

• Matchningen mellan individens konstruerade gränspreferenser och

• familjemedlemmar - närståendes

• överordnade

• underordnades

• klienters

• yrkesrollen

Litteratur: Kreiner,Hollensbe, Sheep.(2009) Balancing borders and bridges: Negotiating the Work home interface via boundary work tactics, Acad of Management Journal, nr 4.

Hantering och effekter av inkongruenser

• Man tar med hemsysslor till jobbet (barn, telefonsamtal)

• Överordnade - ofta samkonstruerade gränser

• Ideella organisationer – vanligt jobb kontra ett kall

• Brandväggar, röda lampor, stängda dörrar

• Klienter - präst som exempel, livsstil

• Yrkesrollen – vissa yrken fyllda med förväntningar, etik och koder

51

Några resultat intergrerare/segmenterare

52

Studien gjordes på en arbetsplats med stora möjligheter till eller krav på ett gränslöst arbetssätt. Ändå väljer en stor majoritet segmenteringsstrategin.

Andelen som upplevde att de lyckades med sin strategi var högre bland segmenterare än integrerare. Detta var dock könsrelaterat – andelen män (segmenterare) som upplevde att de lyckades var högre än andelen kvinnor.

För de som valde integrering och lyckades med integrering så upplevde en hög andel, särskilt kvinnor, god balans i livet.

Källa :Mellner, Aronsson, Kecklund: Segmentering och integrering – om mäns och kvinnors gränsättningsstrategier i högkvlaificerat arbete. Arbete och hälsa 2012; 46(4)

53

Utveckling av regleringsformer och strategier-

Extern reglering:

rum, tid, befattning, anställningskontrakt lagar, avtal, teknik, bestämmelser, etc

Moderna styrningstekniker:

målstyrning, uppföljning,

urvalsprocedurer, individuella avtal, utvecklingssamtal, etc

Stabiliserande lokal kollektiv normbildning t ex mellan

gränslösa och stationära, kring arbetstider

Individuella segmenterings- och integrationsstrategier i skärningen arbete och fritid

Ytterligare begrepp för det goda arbetet

• Resilience (förmåga att överleva en tung stressor)

• Conservation of resources, (att bevara resurser under påfrestning och inte ackumulera stress),

• Hardiness (belastning som leder till ökad motståndskraft)

• Rättvisa

Resilience – förmåga att komma tillbaka efter motgångar – till och med starkare än tidigare

Tid Funktions

nivå

Omvärldsanalys

Pågående och framtida

Sociala förändringar Ny teknik Ekonomisk struktur-

t ex nya organisations- t ex datorer, omvandling , modeller, invandrare robotar, in- t ex internationa- i arbetslivet, lagstift- formations- lisering, globali- ning, minskad offent- system, sering

lig sektor internet etc

Risker och möjligheter

Arbetsmiljö/arbetsinnehåll i olika branscher och yrken

Arbetstillfällen i olika branscher och yrken _G ^Aron

sson, Omvärldsanaly s

Hur kan man spana?

• Nyckeltrender – viktiga trender inom för organisationen centrala områden

• Nyckelfenomen – nya fenomen som kan få ett genomgripande inflytande på sikt

• Nyckelscenarier – tänkbara framtids-scenarier

G Aronsson, Omvärldsanalys

Omvärldsförändringar

• Variation = tillfällig förändring kring normalläge, bemöts med befintlig handlingsrepertoar

Strukturförändring = permanent avvikelse från normalläge, bemöts med intern strukturförändring

Paradigmatisk = omvärlden så förändrad att det behövs helt nya föreställningar för att hantera den - befintlig handlingsrepertoar eller strukturell

förändring otillräcklig

Från Bjerke, 1989

Framtidsstudiers inriktning

• Det sannolika

prognoser och trendframskrivningar

• Det möjliga

alternativanalyser, scenarier

• Det önskvärda

skiss av ett önskvärt scenario, som man sedan arbetar för att förverkliga

Vetbara utgångspunkter”för framtidsstudier

Wendell Bell och Jeffrey K. Olick (Ds 1994:116)

• Människors nuvarande föreställningar om en möjlig framtid

• förväntningar på en trolig framtid

• preferenser för olika framtidsalternativ

• nuvarande avsikter att handla i en bestämd riktning, t.ex. hur de tänker rösta, investera etc.

• skyldigheter och åtaganden gentemot varandra

• historia, traditioner, erfarenheter och deras tidigare beslut i en speciell fråga

• Trendanalyser av tidsseriedata

Utbildning Forskarstöd i utvecklingsprocesser

Begreppsutveckling och grundforskning om förändring och omvandling

National- Företagsekonomi Psykologi Kemi ekonomi Statsvetenskap Sociologi Fysiologi

E r g o n o m i A r b e t s r ä t t

M e d i c i n Förändrings-

dimensionen

O r g a n i s a t i o n s l ä r a

T e k n i k Kunskaps-

objektets aggregerings- nivå

V ä l f ä r d s f o r s k n i n g

Arbetslivsforskningens kraftfält