RAPPORT. Miljöteknisk markundersökning Solhöjden Rev Upprättad av: Astrid Göthe Granskad av: Mikael Persson

(1)

RAPPORT

Miljöteknisk markundersökning Solhöjden 31

2012-11-21 Rev 2012-11-26 Upprättad av: Astrid Göthe

Granskad av: Mikael Persson

(2)

L:\5526\10171279\3_Dokument\Rapport-PM\Miljö\Rapport Solhöjden 2012-11-26.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0

RAPPORT

Miljöteknisk markundersökning Solhöjden 31

Kund

Diös Fastigheter AB Box 179

SE 851 03 Sundsvall

Konsult

WSP Samhällsbyggnad Box 758

851 22 Sundsvall Besök: Landsvägsallén 3 Tel: +46 60 67 15 00 Fax: +46 60 61 63 70 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

Kontaktpersoner

Astrid Göthe, Uppdragsledare, Tel: 060-67 15 35 Epost: Astrid.gothe@wspgroup.se

(3)

3_Dokument\Rapport-PM\Miljö\Rapport Solhöjden 2012-11-26.docx l: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0

Innehåll

Sammanfattning 4

1 Uppdrag och bakgrund 4

2 Undersökningens syfte 4

3 Tidigare undersökningar 4 4 Undersökningens omfattning 5

5 Områdesbeskrivning 5

5.1 Allmänna geologiska förhållanden 6 5.2 Recipienter och skyddsområden 6

6 Verksamhetsbeskrivning 6

6.1 Tidigare verksamheter 6 6.2 Nuvarande och planerade verksamheter 9 6.3 Dag och spillvattenförhållanden 9 7 Genomförande av undersökningen 10

7.1 Laboratorieanalyser 10

8 Generella jämför- och riktvärden 11

8.1 Riktvärden i jord 11

8.2 Riktvärden i grundvatten 12

9 Resultat 12

9.1 Laboratorieanalyser av jord 12 9.2 Laboratorieanalyser av grundvatten 13

10 Slutsatser 13

11 Rekommendationer 13

12 Övrigt 14

13 Referenser 15

BILAGOR

Bilaga 1 Historisk karta inpassad i aktuell bakgrundskarta.

Bilaga 2 Jordartsprotokoll

Bilaga 3 Analysresultat med jämförvärden – jord Bilaga 4 Analysresultat, laboratorieoriginal

RITNINGAR

Ritning N10-01 Provtagningsrutor och punkters placering i plan

(4)

Sammanfattning

WSP har utfört en miljögeoteknisk markundersökning på fastigheten Solhöjden 31 i Sundsvall. Provtagning har utförs i två delar; som samlingsprov i sju delytor, som täckt hela fastigheten, samt som riktad provtagning i 2 borrpunkter. Ett grundvattenprov har uttagits.

Resultaten visar att det finns en ytlig påverkan av nedfall från luft med avseende på PAH. Källan till denna förorening antas vara aluminiumsmältverket Kubal, på södra sidan Sundsvallsfjärden. PAH-halterna överskrider riktvärdet för känslig markan- vändning på djupet 0-0,2 m, i sex av sju provtagna ytor.

Samlingsproven visar också på förhöjda metallhalter i en av delytorna för samlingsprov; ruta 6, väster om huset som finns på fastigheten. Huset är byggt på fyllnadsmassor med okänt ursprung. Metaller som uppmätts i halter över riktvärdet för mindre känslig markanvändning är bly, barium och zink. Arsenik och kadmium på- träffas i halter över riktvärdet för känslig markanvändning i samma prov. Det ytliga provet (0-0,2 m) har de högsta halterna, men även det underliggande provet (0,2-0,5 m) uppvisar halter över riktvärdena avseende samtliga ovan nämnda metaller utom kadmium.

Föroreningen av metaller i fyllnadsmassorna bör utredas vidare i yt- och djupled, via ytterligare markundersökning.

Den ytliga PAH-föroreningen kan åtgärdas i samband med de planerade byggnat- ionerna av bostäder.

1 Uppdrag och bakgrund

WSP Samhällsbyggnad har på uppdrag av Diös Fastigheter AB att utfört en miljö- geoteknisk mark- och grundvattenundersökning inom fastigheten Solhöjden 31 i Sundsvalls kommun.

En detaljplan ska tas fram för fastigheten och nya bostäder planeras.

2 Undersökningens syfte

Fastigheten står inför en eventuell exploatering och ett led i detta är att utröna bygg- barhet rent geotekniskt samt att utreda eventuella föroreningars art, koncentration och utbredning i mark.

3 Tidigare undersökningar

En översiktlig miljögeoteknisk undersökning utfördes av WSP 2007. Tre samlingsprov uttogs med fem delprov per samlingsprov. Varje samlingsprov representerade en yta på fastigheten. Proven uttogs i djupet 0-0,5 m och analyserade med avseende på alifater, aromater och PAH. Resultaten från undersökningen visade på något för- höjda PAH-halter i det östra av de tre samlingsprov. Grundvatten analyserades i en punkt och resultaten visade på låga halter. Resultaten redovisas i sin helhet i WSP Rapport, Översiktlig miljögeoteknisk undersökning, Solhöjden 31, 2007-09-14.

(5)

4 Undersökningens omfattning

Arbetet har genomförts i följande steg:

 Historisk inventering och upprättande av provtagningsplan.

 Fältarbete.

 Fält- och laboratorieanalyser.

 Rapportering.

5 Områdesbeskrivning

Fastigheten ligger i stadsdelen Haga centralt i norra Sundsvall, strax norr om nuvarande väg E4.

Fastigheten gränsas i söder av Bjälkvägen, i norr och öster av bostäder, samt i väster av en större kontorsbyggnad. Se Figur 1 för fastighetens placering i karta.

Figur 1. Solhöjden 31, Sundsvalls kommun, ungefärligt läge inritad i blått norr om väg E4 och Sundsvallsfjärden. (källa: Eniro.se, 2012-11-08).

Östra delen av området utgörs av en f d trädgård i en brant slänt som idag vuxit igen med slyskog.

Mellersta delen av området består av gräsbevuxna ytor, norra delen utgörs av en mycket brant sluttning mot ovanliggande bostäder.

Sydvästra området mellan Bjälkvägen och tomtgränsen i norr består av en relativt plan f d parkering. Grusplanen övergår norrut i en brant naturlig slänt med lutning ca 1:4 till 1:3.

(6)

Mitt på södra delen av fastigheten står en byggnad som fram till ca år 2007 använ- des som kontorslokaler. Ursprungligen tjänade huset som förvaltarbostad till Heff- ners sågverk, se vidare under Historik.

En gammal väg, idag stig, är uppfylld längs sluttningen, och löper från byggnaden nordöst mot bostadshuset.

5.1 Allmänna geologiska förhållanden

Hela norra och östra delen av området sluttar påtagligt och marknivån varierar från cirka +9 i sydvästra hörnet till +23 i nordöstra hörnet, nivåer angivna i Sundsvalls lokala höjdsystem.

Under ytskikt av vegetation och fyllning utgörs jorden av grusig sand och lokalt lera på morän. Berg har påträffats i östra delen av fastigheten på 5-10 meters djup.

Fyllning påträffas företrädesvis i södra delen av undersökt område, där fyllningen är 3-4 m tjock och i huvudsak består av friktionsjord med lokalt inslag av silt och lera.

Sand och lera påträffas över moränen, lerlagret är tunt och bara lokalt förekom- mande.

Moränen är fast lagrad, har stor mäktighet och är blockig lokalt med stora block främst i slänten mot norr. Moränen är tjälfarlig och erosionskänslig vid vattenmätt- nad, speciellt viktigt att beakta vid schaktning. Ytterligare information om markens geotekniska beskaffenhet redovisas i WSP Tekniskt PM Geoteknik daterat 2012-11- 22, reviderad 2012-11-26, uppdragsnummer 10171279 .

5.2 Recipienter och skyddsområden

Närmaste recipient är Sundsvallsfjärden, som är belägen ca 300 meter söder om fastigheten. Ett industriområde ligger mellan fastigheten och fjärden. Inga skyddsom- råden är registrerade i närheten (viss.lst.se). Ej heller finns några brunnar nedströms fastigheten, enligt SGU:s brunnsarkiv (SGU.se).

6 Verksamhetsbeskrivning

6.1 Tidigare verksamheter

Det aktuella kvarteret ligger i bostadsområdet Hagas södra del, Sundsvall.

Fram till ca 2007 använde byggnaden som kontorslokaler. Det är okänt hur länge huset användes för kontorsändamål.

Området disponerades fram till 1930-talet av Heffners sågverk, sista åren ägt av J.A. Enhörning. På fastigheten norr om E4, nu benämnda kvarteret Solhöjden, upp- fördes på 1888 en villa som benämndes Heffners herrgård. Huset användes som bo- stad till förvaltaren över sågarna, en s k förvaltarebostad eller disponentbostad. Se Figur 2 (sid 7) för plankarta från 1937 med förvaltarbostaden [1] med tillhörande byggnader: ladugårdsbyggnad [2], två källare [3 och 7], uthusbyggnad [4], boningshus [5], spruthus (brandskydd) [6], samt lusthus [8].

(7)

Figur 2. Plankarta från 1937 över Heffners västra sågen och förvaltarbostad med tillhö- rande byggnader. (källa: Sundsvalls kommunarkiv)

Placeringen valdes på grund av närheten till den heffnerska sågen. Heffners ångsåg och träsliperi var belägna vid kajen på södra sidan av nuvarande E4, ca 150 meter sydöst om förvaltarbostaden. Sågverksamheten upphörde 1936. Det är okänt om impregneringsverksamhet förekom på sågen (Uppgifter ur Länsstyrelsens MIFO- databas, 2012-09-17). Impregnering av trävaror med pentaklorfenol har påvisats från 1920-talet och framåt. Användning av fenylkvicksilver i massabruk skedde mellan 1941 och 1968, alltså efter det år som sågverket och träsliperiet lades ned.

Med hänvisning till ovan nämnda årtal är det därmed omöjligt att huset har byggts på massor med eventuellt innehåll av dioxin eller pentaklorfenol. Dessa ämnen av- handlas därför ej ytterligare i denna rapport.

Planritningen från 1937, med dåtidens byggnader, redovisas i förhållande till dagens fastighetskarta, i bilaga 1.

Trädgården har en brant lutning med ett par terrasser. Gamla äppelträd och andra trädgårdsväxter finns kvar. Grunden efter källare nr [3] finns kvar.

(8)

En gammal väg leder från herrgårdsvillan österut (mot uthusbyggnad [4] i Figur 2).

Vägen förefaller vara uppfylld med fyllnadsmassor av okänt ursprung, men anlades troligen samtidigt som herrgården, då den leder till f d uthuset [4] och ytterligare ett boningshus [5]. Själva herrgården står också på uppfylld mark. Det är rimligt att anta åtminstone massorna som huset är byggt på härstammar från 1888 eller tidigare. Sannolikheten att massor har tagits från sågverksområdet för att fylla upp på trädgårdstomten bedöms som mycket liten. Förmodligen har massor snarare omflyt- tats inom fastigheten, och schaktats ned från övre nivåer och på så sätt skapat den branta slänt som ligger norr om huset.

Ritningar över villan från 1937 visar att pannrummet låg mitt i huset och uppvärm- ning skedde då med kol. Se Figur 3 för ritning på husets källare och pannrummets lokalisering.

Det har inte framkommit vid den historiska inventeringen vilken typ av uppvärm- ning som funnits efter att koleldning upphörde. Det kan därför inte uteslutas att man haft oljeeldning, och det är i så fall oklart var den eventuella oljepannan ska ha stått.

Om det varit trångt att placera pannan nere i källaren kan den istället grävts ned på någon sida byggnaden.

Figur 3. Planritning av källaren i Heffners disponentbostad, 1937. Rummet i mitten är be- nämnt ”Pannrum” och rummet till höger om det ”Kol”. (källa: Sundsvalls kommunarkiv) Av ovannämnda byggnader finns endast den f d förvaltarbostaden kvar. Det är okänt när de andra byggnaderna revs. Öster om huset, d v s där de övriga byggnaderna

(9)

stod, är idag igenvuxet med sly samt den smala gamla vägen. Väster om huset är en f d parkering, idag igenvuxen.

6.2 Nuvarande och planerade verksamheter

Vägen som går uppför slänten öster om den f d förvaltarbostaden nyttjas av kring- boende som kant för tippning av trädgårdsavfall. Grenar och avklippt trädgårdsris finns tippat på nedsidan av vägen på ett antal ställen. På en plats har tippandet dock något större proportioner, och annat skräp som papper och en färghink påträffades vid platsbesök, se Figur 4.

Figur 4. Inte bara trädgårdsavfall tippas utför kanten på den väg som leder över fastigheten. (Foto: WSP)

På fastigheten planeras byggnation av nya bostäder, och inför detta ska en ny detaljplan tas fram.

6.3 Dag och spillvattenförhållanden

Ytvatten tillförs området från sluttningen i norr och bildar grundvatten efter infiltrat- ion i moränen. Inga dagvattenbrunnar finns på området, som ej har några hårdgjorda ytor. Grundvattnet ligger ca 4 m under markytan på södra delen av tomten. I punkt 10 har grundvatten påträffats på en nivå av +7,86 m i Sundsvalls lokala höjdsystem (4,45 m under markytan). Grundvattenrör W1202 var tomt 5 meter under markytan.

I slänten kan vatten påträffas i vattenförande grövre skikt över den uppmätta grund-

(10)

7 Genomförande av undersökningen

Provtagning har genomförts i två delar; ytlig provtagning av hela området, samt riktad provtagning i två borrpunkter. Ett grundvattenrör har installerats, men detta på- träffades torrt vid provtagning. Det gamla grundvattenröret från WSPs undersökning 2007 hade dock vatten, och röret kunde provtas.

Undersökningen har genomförts med följande aktiviteter:

 Provtagning med geokäpp utfördes i 7 delområden enligt ritning N10-01. I varje delområde uttogs prov i 5 slumpvis placerade punkter. Jorden från de fem punkterna i varje delområde sammanslogs till samlingsprov för djup 0- 0,2 m och 0,2-0,5 m. D v s två samlingsprov per delområde, totalt 14 samlingsprov. Syftet med den ytliga provtagningen var att upptäcka förorening orsakad av nedfall från luft. Provtagning utfördes även på tidigare under- sökta ytor (WSP, 2007), då prov vid det provtagningstillfället uttogs som samlingsprov av skiktet 0-0,5 meter, vilket gav sämre upplösning för att upptäcka ytligt liggande förorening pga luftnedfall Tidigare provtagning in- kluderade heller inte metallanalys.

 Provtagning med borrbandvagn i 2 punkter. Proverna uttogs som samlingsprov per halvmeter ned till 1 meters djup, därefter per meter ned till 2 meters djup eller till naturlig mark. Avvikande jordlager uttogs separat. Prov- punkternas placering var:

o W1201 En punkt i vägen öster om huset, fyllnadsmassor

o W1202 En punkt söder (nedströms) otillåten tippats i slyparti, bl a noterades en färgburk vid platsbesök. Se Figur 4. I denna punkt in- stalleras också ett grundvattenrör. Inget vatten påträffades dock vid provtagning.

 GV-rör 10 Äldre installerat grundvattenrör från WSPs undersökning 2007, provtogs efter omsättning.

WSP bedömning är att, för detaljplanenivå av en miljöteknisk markundersök- ning, är den utförda omfattningen tillräcklig.

7.1 Laboratorieanalyser

 Halter av metaller, oljeföroreningar och PAH i jord analyserades i 12 samlingsprov (7 områden med ca 2 djup per område).

 Halter av metaller, oljeföroreningar och PAH i jord analyserades i 3 samlingsprov från borrprovpunkterna.

 Halter av metaller, oljeföroreningar och PAH i vatten analyserades i 1 grundvattenprov.

 Jordprov från punkt W1202 analyserades även på bekämpningsmedel och lösningsmedel.

För analyser har det ackrediterade laboratoriet ALS Scandinavia AB anlitats.

(11)

8 Generella jämför- och riktvärden

8.1 Riktvärden i jord

Resultaten från laboratorieanalyserna jämförs med Naturvårdsverkets generella rikt- värden för förorenad mark (NV, 2009).

Naturvårdsverkets riktvärden är uppdelade i två typer av markanvändning:

Känslig Markanvändning (KM): Markkvaliteten begränsar inte val av markan- vändning och grundvattnet skyddas. Marken skall t.ex. kunna användas till bostäder, daghem, odling etc. Grundvatten inom området används till dricksvatten. De exponerade grupperna antas vara barn, vuxna och äldre som lever inom området under en livstid. De flesta typer av markekosystem skyddas. Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas.

Mindre Känslig Markanvändning (MKM): Markkvaliteten begränsar val av mar- kanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan t.ex. användas för kontor, indu- strier eller vägar. Grundvattnet skyddas som en naturresurs. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som tillfälligt vistas inom området. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbeläget ytvatten skyddas.

Följande exponeringsvägar beaktas vid de olika markanvändningsalternativen:

Exponeringsväg KM MKM Människor

Intag av jord (oralt) X X

Hudkontakt X X

Inandning av damm X X

Inandning av ångor X X

Intag av grundvatten X

Intag av växter X

Miljö

Effekter inom området X X

Effekter i ytvattenrecipient X X

Nuvarande riktvärde för fastigheten bedöms som MKM.

Framtida riktvärde för fastigheten är KM, då bostäder planeras.

(12)

8.2 Riktvärden i grundvatten

I denna PM jämförs resultaten av undersökningen av grundvattnet med SPI rekommendation för efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar (SPI 2011) för petroleumkolväten. De riktvärden i SPIs rapport som valts är miljö- risker ytvatten då inget dricksvattenuttag sker på eller nedströms fastigheten.

Halten metaller i grundvattenproven jämförs med Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten (SLV 2001). Även Naturvårdsverkets jämförvärde samt effektrela- terade tillståndsklasser (NV4915) har använts för jämförelse.

9 Resultat

Resultaten av fältobservationer redovisas i jordartsprotokoll i Bilaga 2. Analysresul- tat med jämförvärden redovisas i Bilaga 3. Samtliga laboratoriets analysrapporter redovisas i Bilaga 4. Provpunkternas lägen framgår av ritning N10-01.

9.1 Laboratorieanalyser av jord Organiska ämnen

Totalt 15 jordprover analyserades med avseende på följande organiska ämnen; alifa- tiska och aromatiska kolväten, BTEX samt 16 PAH. Ett prov, 1202, 0-0,5 meter, analyserades också med avseende på bekämpningsmedel och lösningsmedel.

Alifater >C5-C35, aromater >C8-C35, BTEX, bekämpningsmedel och lösningsme- del uppmättes i koncentrationer under analysernas rapporteringsgräns i samtliga analyserade jordprover.

PAH uppmättes i koncentrationer över det generella riktvärdet för känslig markan- vändning (KM) i sex av totalt sju ytliga samlingsprov (0-0,2 m). Ytliga samlingsprov från ruta 1, 2, 3, 4, 6 och 7 uppvisade halter av PAH med hög molekylvikt (PAH H) över riktvärdet för KM. Samlingsprov 1 hade också halter av PAH med medelhög molekylvikt (PAH M) över riktvärdet för KM.

Samlingsprov från ruta 5 och samtliga djupare samlingsprov (0,2-0,5 m), samt jordprov från borrpunkterna 1201 och 1202, uppvisade PAH-halter under laboratoriets rapporteringsgräns.

Metaller

Totalt 15 jordprover har analyserats med avseende på metaller.

Metallhalterna i 13 av de 15 analyserade proven understiger Naturvårdsverkets rikt- värde för KM.

Samlingsprov från ruta 6, i båda analyserade djup (0-0,2 m och 0,2-0,5 m), har metallhalter som överskrider både riktvärden för KM och mindre känslig markanvänd- ning, MKM.

I det ytliga provet, ruta 6, djup 0-0,2 m, överskrids riktvärdet för KM avseende arsenik och kadmium. I samma prov överskrids riktvärdet för MKM avseende barium, bly och zink.

(13)

I ruta 6, djup 0,2-0,5 m, överskrids riktvärdet för KM avseende arsenik, barium och zink. Uppmätt halt av bly överskrider riktvärdet för MKM.

Denna ruta är belägen på västra sidan om huset, och proven är uttagna i fyllnadsmassor.

9.2 Laboratorieanalyser av grundvatten Organiska ämnen

Ett grundvattenprov, GV10, har analyserats med avseende på organiska ämnen.

Alifater, aromater, BTEX och 16 PAH uppmättes i koncentrationer under analyser- nas rapporteringsgräns.

Metaller

Ett grundvattenprov, GV10, har analyserats med avseende på metaller.

Uppmätta halter arsenik, kadmium, krom, koppar, nickel och bly underskrider Livsmedelsverkets gränsvärde för otjänligt dricksvatten.

Uppmätta halter av arsenik, kadmium, bly och zink bedöms som mycket låga enligt Naturvårdsverkets bedömning av grundvattenkvalitet.

10 Slutsatser

Det ytliga jordlagret är förorenat av PAH-nedfall från luften, i sex av sju provtagna ytor. Halterna överskrider inte dagens riktvärde MKM, och en åtgärd bedöms därför inte nödvändig förrän en ändring av markanvändning till känslig markanvändning (bostäder) blir aktuell.

Fyllnadsmassorna kring huset har en förorening av metaller med okänd härkomst.

Föroreningen är ganska väl avgränsad då samlingsprover i omkringliggande provtagna rutor uppvisar låga halter avseende metaller. Utbredningen av eventuell för- orening under huset är okänt. Halterna överstiger riktvärdet för MKM vilket är gäl- lande riktvärde. Oavsett framtida markanvändning bör denna förorening utredas vidare och eventuellt åtgärdas.

11 Rekommendationer

Baserat på genomförda undersökningar rekommenderar vi följande åtgärder och ytterligare undersökningar:

 Det ytligaste 0,2 meter jordlagret är förorenat med halter över riktvärdet för känslig markanvändning. Vid förändring av markanvändning från mindre känslig markanvändning (aktuell markanvändning) till känslig markan- vändning (bostäder) bör jorden schaktas ur och transporteras till godkänd mottagningsanläggning.

 I samband med urgrävning bör kontroll-, hälso- och säkerhetsplan utarbetas

 Metallföroreningen i samlingsprov/ruta 6, på västra sidan huset, bör avgrän-

(14)

 Vi rekommenderar att en riskbedömning genomförs i samband med av- gränsning av metallföroreningen. Riskbedömningen bör inkluderaeventuella förorenade fyllnadsmassor under Heffnersvillan.

12 Övrigt

Provtagningsstrategi och urval av analysparametrar är grundade på erfarenhetsmäss- iga bedömningar och branschpraxis. Av naturliga skäl kan dock inte uteslutas att det finns förorening i punkter/områden som inte har undersökts eller att det förekommer ämnen och föreningar som inte analyserats.

Schakt i förorenad jord är anmälningspliktig. Anmälan bör lämnas in till den lokala tillsynsmyndigheten i god tid innan arbetena skall påbörjas. Inför schakt- och mark- arbetena bör kontrollplan samt miljö-, hälso-, och säkerhetsplan upprättas. Dessa dokument bifogas normalt anmälan om efterbehandlingsåtgärd.

Enligt miljöbalken 10 kap 11§ skall den som äger eller brukar en fastighet oavsett om område tidigare ansetts förorenat genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vi rekommenderar därför att Rapport och PM delges den lokala tillsynsmyndigheten.

Sundsvall den 21 november, 2012 WSP Samhällsbyggnad

Astrid Göthe

(15)

13 Referenser

Digitala källor:

Eniro.se, www.eniro.se, 2012-11-08

Brunnsarkivet, SGU. www.sgu.se, 2012-11-19 www.viss.lst.se, 2012-11-19

Litteratur:

SPI, 2011: SPI Rekommendation, Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar.

Livsmedelsverket, 2001: Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. SLVFS 2001:30.

Naturvårdsverket, 1994: Vägledning för miljötekniska markundersökningar del 1.

Rapport 4310.

Naturvårdsverket, 1994, Vägledning för miljötekniska markundersökningar del 2.

Rapport 4311.

Naturvårdsverket, 1999: Metodik för inventering av förorenade områden. Bedöm- ningsgrunder för miljökvalitet. Rapport 4918.

Naturvårdsverket, 1999: Bedömningsgrunder för miljökvalitet; grundvatten. Rap- port 4915.

Naturvårdsverket, 2009, Riktvärden för förorenad mark. Rapport 5976.