Dokument-id i Barium Dokumentserie Giltigt t.o.m. Version
25526 skas/med 2023-09-20 4
Innehållsansvarig: Anosheh Mohammadzadeh, Specialistläkare, Läkare M2 (anomo1) Granskad av: Fredrik Sahlin, Processchef, Läkare M2 (fresa)
Godkänd av: Carina Karlsson-Brännehed, Verksamhetschef, Ledningsgrupp M2 (carka9) verksamhetschef Publicerad för: K2 Kirurgi Urologi Palliativ vård Onkologi; M1 Medicin Skövde Neurologi och rehabilitering; M2 Akutmott Lidköping Med Falköping Sömn o Närsjukv
Revideringar i denna version
Förlängd giltighetstid
Bakgrund, syfte och mål
Patienter med nydebuterad IBD (Mb Crohn och Ulcerös kolit) kommer i mer än 50 % av fallen att behandlas med läkemedel som nedsätter immunförsvaret. Detta ökar risken för allvarliga
infektioner. Därför skall varje patient med IBD få adekvat information om förebyggande behandling och vaccinationer. Detta bör behandlande läkare och/eller IBD-sköterska bistå med i samband med debut av sjukdomen. Information och ordinationer dokumenteras i journal.
Bilaga 1 (Frågeformulär till patient.
Bilaga 2 (Patientinformation
Bilaga 3 (Ordination av vaccin (att ta med till vårdcentral/vaccinationscentral)
Arbetsbeskrivning
Vid diagnos eller inför immunmodulerande (IM) behandling (se definitioner sid 2):
Frågeformulär (se bilaga 1) och anamnes med utgångspunkt från formuläret. Ordination på vaccin ges till patient (se bilaga 3).
Provtagning:
1. Hepatit B (HbsAg/anti-HBc)
2. Varicella-serologi (Om patienten inte haft vattkoppor och inte är vaccinerad, eller inte vet) 3. Serologi för Mässling, Påssjuka, Röda hund (MPR) (om patienten inte är vaccinerad och inte
haft sjukdomarna eller inte vet).
4. HIV-test kan övervägas (beroende på anamnes/frågeformulär) Inför start av Biologiska läkemedel (t ex anti-TNF) även:
5. Quantiferon-test (IGRA-test). Detta test ger inte positivt svar efter vaccination. Vid oklart svar sätts även PPD-test (pos >5mm).
6. Lungröntgen.
Rekommendation vacciner till alla IBD-patienter:
Varicella-zoster och MPR (om negativa serologier). Obs levande vacciner (se
definitioner/allmän information), 2 doser med minst (4)-6 veckors mellanrum. Efter vaccination minst 3 veckor till start av IM läkemedel!
Hepatit A och B vaccination kan rekommenderas på seronegativ individ. Faktorer som etnisk härkomst, familjeanamnes, resvanor och riskbeteende vägs in i bedömningen. Twinrix (Hepatit A+B), Engerix-B (Hepatit B).
BCG övervägs till patienter som ska resa till tuberkulosendemiskt område en längre tid.
Rekommendationer inför start av IM-behandling:
Pneumokockvaccination – 2 doser av Prevenar 13 (konjugatvaccin) med 2 månaders
mellanrum. Efter ytterligare 2 månader ges Pneumovax (polysackarid-vaccin). Boosterdos efter 5 år med något av dessa.
Influensavaccination, Årligen i september till oktober.
Cervixscreening regelbundet (kvinnor)
Yngre kvinnor kan överväga HPV-vaccination
Översyn av hudkostymen vad gäller hudtumörer bör göras vid läkarbesök, sedan årligen vid återbesök.
Under IM-behandling:
Avdödade vacciner kan ges men kan vara mindre effektiva Vid trippel IM-behandling (där biologiskt läkemedel ingår)
skall profylax med Trimetoprim-Sulfa ges; Bactrim 1x1 alternnativt Bactrim Forte 3 ggr per vecka. Vid dubbel immunsuppression ska profylax övervägas.
Vid utlandsresa till riskområden:
Patienten uppmanas kontakta sin vårdcentral eller vaccinationsmottagning i god tid före sin resa. Måste dock uppge att levande vacciner ej kan ges om de behandlas med IM läkemedel.
Avråds från resa till endemiska områden för Gula febern vid IM-behandling (delar av centrala Afrika, Syd- och mellan-Amerika).
Fluorokinolon rekommenderas till patient som insjuknar i gastroenterit. I länder med hög resistens för kinoloner (Thailand, Indien) rekommenderas istället Azitromycin.
Definitioner/allmän information:
Immunmodulerande behandling (IM) = Kortikosteroider > 20 mg/dag i > 2 veckor, Azathioprin, 6- Mercatopurin , Metotrexate, Cyklosporin, anti-TNF (t ex. Remicade, Humira, Simponi), andra biologiska läkemedel.
Inaktiverade/avdödade vacciner:
Difteri, Tetanus (stelkramp), Pertussis (kikhosta), Hemofilus influenzae (Hib), pneumokocker, Hepatit A, Hepatit B, TBE, Tyfoidfeber (intramuskulärt!), Polio (intramuskulärt!), Meningokocker, Japansk encefalit, Rabies, Humant papillom virus (HPV), Kolera (oralt).
Levande vacciner:
Tuberkulos (BCG), Gula febern, Mässling/Parotit (påssjuka)/Rubella (röda hund) (MPR), Varicella (vattkoppor), Tyfoidfeber (oralt!), Rotavirus (oralt), polio (oralt!).
OBS! Levande vaccin får ej ges till patienter som behandlas med IM! Måste ges minst 3 veckor innan IM-behandling påbörjas! Kan ges först 3 månader efter att IM-behandling avslutats.
Kan inte heller ges till gravida kvinnor!
Alla vacciner kan ges i kombination med varandra samtidigt. Om de inte ges samtidigt bör man vänta 4 veckor mellan vaccinationer med 2 olika levande vacciner. Det kan dessutom vara en fördel att ge levande vacciner med 4 veckors mellanrum om tid finnes.
Allmänna vaccinationsprogrammet.
Barn födda före 2001:
Vid 3+5+12 månader: Difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, (1, 2, 3:e dos)
Vid 18 månader : MPR
Vid 5-6 år: Polio (4:e)
Vid 10-11 år: Difteri, stelkramp, kikhosta (4:e) Vid 11-13 år: HPV (flickor födda 1999 och senare)
Vid 12 år: MPR (2:a)
Barn födda 2002 och senare:
Från 2009 ingår dessutom pneumokocker vid 3, 5, 12 månader samt en 5:e inj. Difteri, stelkramp och kikhosta vid 14-16 år.
Sedan 1953 har difteri och stelkramp ingått i barnvaccinationsprogrammet. Övriga vacciner infördes stegvis. Polio 1957, Mässling 1971, Röda hund 1974, MPR 1982, Hib 1992, Kikhosta 1996, HPV 2010
BCG-vaccination mot Tuberkulos upphörde som del i vaccinationsprogrammet 1975.
Relaterad information
Frågeformulär till patient
Vid behandling av inflammatorisk tarmsjukdom används läkemedel som kan dämpa Infektionsförsvaret, vilket i sin tur kan leda till en ökad infektionsrisk. Vissa infektioner kan man undvika genom vaccination. Vi ber dig därför svara på följande frågor.
Vad har du för yrke? (För smittoexponering) ___________________________
I vilket land är du född? ___________________________
Vilka länder utanför Europa har du besökt
det senaste året? ____________________________
Har du haft vattkoppor (eller är vaccinerad)? Ja Nej Vet ej
Är du vaccinerad mot mässling, påssjuka Ja Nej Vet ej och röda hund?
Bär du, eller har du någonsin varit i nära Ja Nej Vet ej kontakt med person som har/haft tuberkulos
Är du vaccinerad mot tuberkulos? Ja Nej Vet ej
Är du vaccinerad mot hepatit A? Ja Nej Vet ej
Är du vaccinerad mot hepatit B? Ja Nej Vet ej
Är du vaccinerad mot pneumokocker? Ja Nej Vet ej Är du vaccinerad mot livmoderhalsvirus? Ja Nej Vet ej
Har du för avsikt i framtiden att åka till
områden där Gula febern finns Ja Nej Vet ej
(Centralafrika, Syd- och mellan-Amerika)
Har du varit utsatt för risk för blodsmitta –
Blodtransfusion, intravenöst missbruk eller Ja Nej Vet ej sexuell smitta?
Patientinformation
Till Dig som har behandling med Läkemedel som nedsätter immunförsvaret
Vid inflammatorisk tarmsjukdom (Inflammatory Bowel Disease-IBD) är det vanligt att man behandlas med läkemedel som kan minska kroppens försvar mot vissa infektioner. Det gäller de preparat som vi kallar immunmodulerande eller biologiska läkemedel. Om Du medicinerar med ett sådant läkemedel ska Du ha fått en informationsbroschyr/blankett om detta. Är Du osäker så fråga din IBD-sköterska.
Föreskrifter och råd för den som behandlas med immunmodulerande eller biologiska läkemedel:
Berätta alltid vid kontakt med sjukvården, inklusive sjukvårdsupplysningen (Vårdguiden 1177), att Du behandlas med ett immundämpande läkemedel.
Om du får en infektion med hög feber eller påverkat allmäntillstånd så kontakta sjukvårdsupplysningen eller din IBD-sköterska.
Följ rekommendationer om vaccinationer som Du får från din IBD-mottagning. Oftast innebär det en årlig vaccination mot influenza. Även vaccination mot lunginflammation (pneumokocker) rekommenderas regelbundet.
Det kan också vara aktuellt med vaccination mot andra smittämnen.
Kvinnor bör regelbundet gå på gynekologisk kontroll avseende cellförändringar på livmoderhalsen.
Om nya hudförändringar uppkommer eller gamla födelsemärken växer, ändrar sig eller kliar, så kontakta din läkare.
Inför utlandsresa till riskområde: Kontakta vårdcentral eller vaccinationsmottagning i god
tid, helst mer än 2 månader före avresa. Förutom att vaccinationsskydd ses över bör
personer med inflammatorisk tarmsjukdom ha antibiotika med sig, att ta vid magsjuka
under resan.
Ordination Vaccination
FödelsedataTas med till din vaccinationsmottagning/vårdcentral
Ja Nej
☐ ☐ Varicella-zoster (Obs! Levande vaccin, får ej gess om pat står på
Käll- och litteraturförteckning
Vid manifesta infektioner se SGF:s nationella riktlinjer
http://www.svenskgastroenterologi.se/sites/default/files/pagefiles/Nationella%20riktlinjer_infektionsproblem _immunmodulerande_IBD.pdf