• No results found

Del av Vingpennan 1 m.fl. (etapp 3)Kungsängen Jönköpings kommun

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Del av Vingpennan 1 m.fl. (etapp 3)Kungsängen Jönköpings kommun"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Detaljplan för

Del av Vingpennan 1 m.fl. (etapp 3)

Kungsängen Jönköpings kommun

Granskningshandling 2018-04-10 Dnr:2018:129

Planbeskrivning

Planområdet från väster.

Illustration: Alma arkitekter

(2)

Innehåll

Bakgrund, syfte och huvuddrag . . . 4

Revideringar efter samråd . . . 6

Planförslag . . . 8

Plankarta och planbestämmelser . . . 23

Planens konsekvenser . . . . 28

Förutsättningar . . . . 33

Genomförande av detaljplanen . . . . . 39

Handlingar

Planbeskrivning

Plankarta med bestämmelser Samrådsredogörelse

Bilagor

Behovsbedömning Fastighetsförteckning Grundkarta

Föreskrifter för vattenskyddsområde Vättern Tekniska utredningar

Samtliga handlingar och bilagor finns på www.jonkoping.se sökord:

Detaljplan Vingpennan 1 m.fl.

(3)

Så här görs en detaljplan med utökat förfarande

Planbesked

Ärendet påbörjas när en byggherre ansöker om planbesked. I planbeskedet uppges föreslagen markanvändning samt bebyggelsens placering och omfattning.

Planavdelningen sammanställer ansökan med kompletterande underlag, varpå stadsbyggnadsnämnden beslutar om ifall processen ska påbörjas eller inte.

Samråd

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en handling inför samrådet. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget genom att samla in kunskap och synpunkter, och att ge berörda insyn och möjlighet att påverka. De som har rätt att medverka vid samrådet är samrådskretsen, bestående av sakägare, Länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Tiden för samrådet annonseras i tidningen.

Synpunkter ska lämnas in skriftligen under samrådstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Efter samrådet sammanställs och kommenteras synpunkterna i en samråds- redogörelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Granskning

Efter samrådet, och innan planen kan antas, ska planen vara tillgänglig för granskning under minst tre veckor. Granskningen innebär att myndigheter och sakägare och andra som berörs av planen ges möjlighet att lämna synpunkter.

Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Kommunen sammanställer sedan synpunkterna i ett granskningsutlåtande. Utlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Antagande

När granskningsutlåtandet har skickats ut antas planförslaget av kommun- fullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden. Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda kan överklaga beslutet hos Mark- och miljödomstolen. Detta måste ske senast 3 veckor efter att antagandebeslutet har tillkännagetts.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut, om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av Mark- och miljödomstolen och kan därefter överklagas vidare för prövningsrätt till Mark- och miljööverdomstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när ärendet slutligen har avgjorts.

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.

Planbesked

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.

Samråd

Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.

Granskning

Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Samrådsredogörelse

Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.

Överklagande

Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.

Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.

Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.

§

Laga kraft

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.

Planbesked

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.

Samråd

Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.

Granskning

Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Samrådsredogörelse

Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.

Överklagande

Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.

Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.

Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.

Laga kraft

§

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.

Planbesked

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.

Samråd

Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.

Granskning

Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Samrådsredogörelse

Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.

Överklagande

Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.

Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.

Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark-

§

Laga kraft

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.

Planbesked

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.

Samråd

Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.

Granskning

Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Samrådsredogörelse

Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.

Överklagande

Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.

Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.

Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.

§

Laga kraft

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.

Planbesked

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.

Samråd

Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.

Granskning

Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Samrådsredogörelse

Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.

Överklagande

Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.

Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.

Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.

Laga kraft

§

(4)

Inledning

En detaljplan är en juridiskt bindande handling som bestämmer vilken användning av mark och vatten som är tillåten. Syftet med detaljplaneprocessen är att pröva om ett område kan anses lämpligt för en viss typ av användning och utformning. Detaljplanen är bindande vid prövning av bygglov.

En detaljplan innefattar en plankarta, en planbeskrivning och bilagor. Varje enskild kommun ansvarar för hur planbeskrivningen ser ut. I Jönköpings kommun används följande upplägg:

• Bakgrund, syfte och huvuddrag – En sammanfattande beskrivning av detaljplanen.

• Planförslag – En beskrivning av den markanvändning som föreslås i detalj- planen.

• Plankarta och bestämmelser - En förklaring av plankartan och dess bestämmelser.

• Planens konsekvenser – Här beskrivs eventuella följder av detaljplanen.

• Förutsättningar – Nulägesbeskrivning samt planförslagets relation till övriga styrdokument.

• Genomförande av detaljplanen – Beskrivning av ekonomiska frågor, fastighetsrättsliga frågor samt tidplan.

(5)

Bakgrund, syfte och huvuddrag

Kungsängsskolan är nedlagd och kommunen har beslutat att använda området för bostäder, vilket kräver en ny detaljplan. Planarbetet har föregåtts av parallella idéutredningar vars syfte var att få svar på frågan hur området ska disponeras för att möjliggöra en relativt hög täthet och samtidigt ta tillvara på områdets förutsättningar. Förutsättningarna var att området på ett naturligt sätt skulle kunna tomtindelas för fördelning till flera byggaktörer med skiftande resurser och olika upplåtelseformer. Kommunen ville se höga ambitioner vad gäller miljöfrågor och arkitektonisk utformning samt alternativa, kreativa lösningar för att lösa detta.

Efter utvärdering har kommunen valt att samarbeta med Alma arkitekter vid upprättandet av samrådsförslaget för detaljplan Vingpennan 1 m.fl. Efter samrådet har planområdet delats upp i flera etapper varav nu aktuell plan är den tredje etappen som omfattar ca 190 bostäder, kommunala gator och parkområden samt två mindre stadsdelstorg.

Planförslaget är en tredje etapp som tillsammans med övriga planetapper innebär att knappt 700 bostäder kan byggas jämte lokaler för förskola och kommersiell service i en högre centrumbyggnad. Avsikten är att Mobility management och trähusbyggnation ska prövas inom hela eller delar av planområdet.

Jönköpings kommun äger all mark inom planområdet och även merparten av omkringliggande natur- och gatumark.

Planområdet med pågående och antagna etapper.

Situationsplan: Alma arkitekter

(6)

Planområdet omfattar den västra delen av Kungsängen som ligger ca 5 km öster om Jönköpings centrum i anslutning till Bondbergets naturreservat. I norr gränsar planområdet till Kungsängsvägen och järnvägen Falköping-Nässjö, i öster av tidigare planetapper som är under utbyggnad samt av en kommande planetapp i mitten av området. Kungsängen gränsar till stadsdelarna Österängen, Ekhagen och Öxnehaga.

På ca 0,5 km avstånd från planområdet ligger Österängens centrum med dagligvarubutik, skola, kyrka, bibliotek m.m. Inom 1-2 km radie finns dessutom Ekhagens centrum samt Öxnehaga centrum med liknande utbud. Till Huskvarna centrum är avståndet ca 2 km och till A6 centrum ca 3 km.

Planområdes läge i Jönköpings kommun.

Kungsängen gränsar norrut mot stadsdelen Österängen och söderut mot Bondbergets naturreservat.

(7)

6

Revideringar efter samråd

Samrådshandlingen upptog ett större planområde omfattande hela Kungsängen.

Därefter har området successivt delats upp i etapper för granskning där denna planhandling utgör etapp 3.

Plankarta

Planområdet som behandlades till samrådsskedet.

Planområdet i etapp 3 omfattar kvarteren i den västra delen av Kungsängen.

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@

@@@@@@@@@

@@@@@@@@@

@@@@@@@@@

@@@@@@@@@

@@@@@@@@@

@@@@@@@@@

@@@@@@@@@

@@@@@@@@@

@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

Øl

lØ

b1

b1

m1

e1 20 %

e1 20 %

e1 20 %

)+156 )+154 )+154

)+154 )+154 )+155

)+153

)+152

G20 G20 G20

G32-38

G32-38 G32-38

G32-38 G32-38

G32-38 G32-38 G32-38

G32-38 G)+152,532-38 )+154 )+148 )+151

)+151

f1

f1 f1

f1 f1

f1

f1 f1

f1 f1 f2

f2 f2

)

)+154

)

)+158

)+155

)+156.5

)+155

)+156.5

G32-38 G32-38

G32-38 G32-38

f3 f3

f3

f1 f1

f1 f1 e2

f4 f4

f4 u1

g1

B

B

PARK GÅNG

CYKEL TORG

PARK

TORG

E

B

B

PARK C

C

GATA GATA

U U

U U U

U U

U U

U U

U U

U U

U

U U

U U U U U U U U

U U

U U

U U

U U

U U

U U

U U

U

U U U U U U U U U

U U

U U

U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U

U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U

P

PP P P P P P PP

P

P

P

P

P

PP P PP

PP

U U

U U

U U

U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U

U U

U U

U U

U

U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U

P

P U

U U U U U U U U U U

U U

U U U U U U U U U U U

q

q

q

U U

UU U U UU

U U

UU U U

UU UU

U

U

U

U

U U

UU

U U

UU

U U

UU U

U U

U

U U

U U

U

U

U U

U U

U U U

U U U

U

U UU UU UU U U

U

U

UU

U

U

U

G

G G G

GG GG

GG

G G

G G G G

G G G GG G G G

G G

G

G

G G

G G

G G

GG G

G G

G

G G G

G G

G G

G

G

G G

G G

G G

G G

G

G G

G G G G

G

G G

G G

G

G

G G

G G

G

G G

G G

G G

G

G G G

G

G G

G G G

G G

G G

G

G G

G G

G G G

G

G G G G

G

G

G G G

G G

G

G

G

G

G G

G

G G

G

G

G G

G G

GGGG GG G G G G G G

GG G

G G G G

G G

G G G

G G

G

G G G G G G

G G GG

G

G G G

G

G G

G G G G G G G

G G GG G

G GG

G GG GG G G

G G

G

GG

G

G G

G G

G G

G G

G

G

G G G

GG G G G GG G G G

G G G G

GG G G

G G G

G

G G G G G G

GG G GG G G G G G

G G G

G G

G G G

G

G G

GG G

GG G

G G G

G

G G G

G G G

G G

G

G G G

G

G G G

G G G

G

G G G

G G

G G

G G

G G

G

G

G

G

G

G G G

G G

G G

G

G

G G

G G G G

G G

G G G

G G

G G

G

G

G

G G

G G

G G G

G G

G G

G G

G

G G

G

G

G

G G G G

G G G G G

G G G G

G G G

G G

G

G G G G G

G G

d

d

d

d

n

d

n

n

d d

d

d

n

d

n

d d

d

n

d

n

d d

n

d

d d

d

d d

d

d

d

n n

n

d

d

d

n

d d

d

n

d

n

n

d

d

d

d

d

n

&

&

& &

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

& &

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

& &

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

& &

&

&

&

&

&

Casto rgatan Kungsängsvägen

Birger Jarlsgatan Duvgatan

Kungsängsvägen

Tellusg atan

Pegasusgatan Polluxgatan

Birger Jarlsgatan

Duvgatan

Kungsängstorget

2:1

1

2

s:1

\2\ 3

VILJAN

3:2

VOMBATEN 7

VISENTEN 2

5 WESTFALEN

VITLINGEN

8 VINGPENNAN 4

EKHAGEN ÖSTERÄNGEN

VIKAREN 4

2

1 1:6

VINGPENNAN

2

1

1

1:1

6

1

5 2

VIKVALEN VÄSTER

2:1

VÄSTER

6

3 1

9

EKHAGEN

3:1 3

GA SV

SV

SV

SV SV

SV

146 130

147 134

139 138 137

148 136

135

149 141

129

142

128

150 131

144 133

151

140 145

152 127

143 132

125126

153 124

122

121

119 123

120

118

129

124

132 121

120 128

128

135

131

145

129

139 135

133 123

139

145

126 129

125

129

145 128

144 121

136 129

132 128

135

131

128 131 119

133 125

145

124

131 130

144 124

129

135 124

129

130 123

135

134 129

131 127

132 129

133 128

130

129 128

138

129 129

145 119

132 126

120

132

142

130

129

129

131

127

122

134

145

130

132 126

135 128

129

138 130 128

123

135

133

139

145 129

124

141

129

131

129

132 126

134 129

133

143

145

135 121

128

123

132

130

139 128

133

149

141

133

124

133

140 135

134

131 120

137

139 129

137

143 127

126

126

127

138 131 129

131 128

131

140 129

131

130 127 128

125

127

129 122

122

142 133

127

130

131 132 130

135

127

131

131

136 123

120

121 119

145

140 122

130 132 124

131

135

127

138 136

143

126

133 129

129

128 127

135 127

133 132

133 128

131 131

125

129

145

132 126

138

144 129

128 126

126

133

136

144

125

118

131

130 128 129

142 128

129

125

128 131

134 130

136 130 131

123

145

128

120

131

145

125

129

140

140 126

129

141 126

135

125

125

141

130

145

137

138 128

128

130

142 128 126

134

139 129

131

131

132

141 129

129

128

127

137

132 124

194000 194100 194200 194300 194400 194500

6407000 6407000

6407100 6407100

6407200 6407200

6407300 6407300

6407400 6407400

b

Antagande: av:

Detaljplan för

Upprättad:

Del av Vingpennan 1 m.fl. (etapp 3)

Granskningshandling

2018-04-10

Stbn

PLANBESTÄMMELSER

Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. GRÄNSBETECKNINGAR

Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns Egenskapsgräns och administrativ gräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap

GATAGata, PBL 4 kap. 5 § 1 st 2 p.

PARKPark, PBL 4 kap. 5 § 1 st 2 p.

CYKELCykelväg, PBL 4 kap. 5 § 1 st 2 p.

TORGTorg. Trafik till och från angränsande fastigheter får förekomma., PBL 4 kap. 5 § 1 st 2 p.

GÅNGGångväg. Trafik till och från angränsande fastigheter får förekomma., PBL 4 kap. 5 § 1 st 2 p. Kvartersmark

B Bostäder, PBL 4 kap. 5 § 1 st 3 p.

BC Bostäder, Centrum, PBL 4 kap. 5 § 1 st 3 p.

E Tekniska anläggningar, PBL 4 kap. 5 § 1 st 3 p. EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Omfattning

Marken får endast förses med komplementbyggnad om maximalt 4,5 meter nockhöjd, samt i begränsad omfattning murar, trappor, plank, uteplatser och bullerskärmar. Loftgångar, balkonger samt burspråk får sticka ut 2,5 meter över mark eller gårdsbjälklag., PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.

@@@@@@@@

@@@@@@@@

@@@@@@@@

@@@@@@@@

@@@@@@@@

Marken får inte förses med byggnad, PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.

)+0 Högsta nockhöjd över angivet nollplan är angivet värde i meter, PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.

))+0 Högsta totalhöjd över angivet nollplan är angivet värde i meter, PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.

)+0 Högsta byggnadshöjd över angivet nollplan är angivet värde i meter, PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.

e1 20 %Marken får maximalt bebyggas med komplementbyggnader om angivet värde i % av gårdsytan., PBL 4 kap.

11 § 1 st 1 p. Utförande

b1 Garage får anläggas under mark eller bjälklag, PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p. Utformning

G32-38 Takvinkeln ska vara mellan 32 och 38 grader förutom där trapphus eller takkupor anordnas., PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.

G20 Största takvinkel är angivet värde i grader, PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.

f1 Tak på huvudbyggnad ska utformas som sadeltak med obrutet tak vid gavlar., PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.

f2 Utöver angiven byggnadshöjd får en takvåning anordnas med indragen fasad om minst 2 meter mot Kungsängsvägen och Tellusgatan. Trapphus får anordnas i fasadliv., PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.

f3 Takvåning ska utformas med pulpettak, PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.

f4 Minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet ska orienteras mot ljuddämpad sida, PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.

Utfart

Øl

ØlKörbar förbindelse får inte anordnas, PBL 4 kap. 9 § Störningsskydd

m1 Bullerskydd eller plank med en nockhöjd av +156 meter får anordnas., PBL 4 kap. 12 § 1 st 2 p. Användning

e2 Byggnadens vindsplan får inte inredas, PBL 4 kap. 11 § 1 st 2 p. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER

Markreservat för allmännyttiga ändamål

u1 Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar. Kvartersmark, PBL 4 kap. 6 § Genomförandetid

Genomförandetiden är 5 år., PBL 4 kap. 21 § Markreservat för gemensamhetsanläggningar

g1 Markreservat för gemensamhetsanläggning. Kvartersmark, PBL 4 kap. 18 § 1 st

Tellusgatan

Polluxgatan A

F

J

K

(8)

Efter samrådet har strukturen i aktuellt planområde förändrats något. Detta för att kommunen velat tillgodose fler allmänt tillgängliga gångvägar genom området och till Bondbergets naturreservat. En mindre torgbildning har utgått på grund av att en ändamålsenlig yta inte kunde skapas på den mindre platsen.

Istället har ett torg inom planområdet utökats i storlek vilket skapat en annan kvartersstruktur i planområdets mellersta del. Höjdsättningen av planområdets södra del har setts över där bebyggelse med trappning i fler nivåer har möjliggjorts genom fler öppningar mellan byggnaderna.

Till granskning har även mindre justeringar i planbestämmelserna utförts för att detaljplanen ska överensstämma med tilldelade markanvisningar inom planområdet samt att nya rekommendationer från Boverket har följts. Detta innebär bland annat att byggrätterna i höjdled begränsas av plushöjder istället för som tidigare av våningsantal.

Aktuell planetapp omfattar även en del av planområdet som ingår i planetapp 2 som vann laga kraft 18 mars 2016. Detta område är i etapp 2 planlagd som gångyta på kvartersmark. Då kommunen vill säkerställa att denna gångpassage blir allmänt tillgänglig är den i aktuell planetapp istället planlagd som gångväg på allmän platsmark. Fastigheten Vitlingen 1 öster om gångområdet har fastighetsbildats utanför kvartersmarken som föreslås ändras till allmän platsmark. Det nya gångområdet på planetapp 3 ansluter till denna fastighetsgräns.

Planbeskrivning

Planbeskrivningen har uppdaterats med material från tilldelade förslag från utförda markanvisningstävlingar. Strukturen ser även annorlunda ut då områdets förutsättningar och tidigare ställningstaganden förflyttats längre bak i dokumentet för att det aktuella planförslaget ska framträda tydligare.

Utredningar

Efter samrådet har två trafikutredningar utförts när tidigare planetapper tagits fram. Dessa visar på prognosticerad trafik för 2030 samt en beskrivning av trafiksituationen i ett större sammanhang med förslag på åtgärder. Hur trafikmängden och tillkommande trafikbuller hanteras genom planutformningen har därefter preciserats i plankartan och i planbeskrivningen. De tillkommande trafikutredningarna omfattar även planområdet för denna etapp och har bilagts planförslaget.

(9)

Planförslag

Helhetsstruktur

I det följande avsnittet beskrivs Kungsängen i dess helhet med de stadsbyggnadsidéer som återfanns i Alma arkitekters vinnande förslag i de parallella idéutredningarna. Därefter följer en beskrivning av bebyggelsen i planetapp 3 som omfattas i denna detaljplan.

Övergripande stadsbyggnadsidé

Kvarterstrukturen i Kungsängen bildar gaturum och torg som skapar trevliga mötesplatser för stadsdelens alla invånare. Skalan och utformningen på bebyggelsen ger tydliga revir för de boende att sätta egna märken, samt kontakter mellan de människor och djur som trivs i staden. Stadsdelen binds samman med omgivningen via Kungsängsvägen och de gång-och cykelstråk som passerar området redan idag. Den nya stadsdelen växer samman med omgivningen och blir en naturlig miljö mellan natur och stad.

Kungsängens utformning

Kvartersstrukturen med sina byggnader formas i nord-sydlig riktning för att ge möjlighet till utsikt och förstärka lutningen mot Vättern samtidigt som den drar in naturen och öppnar upp mot eklandskapet i söder. Naturen skapar tydliga kvaliteter för boendemiljön och blir mer tillgänglig för alla.

Tydliga kvarter formas med väl definierade gaturum och platsbildningar i småskaliga mått. Detta ger ett bra mikroklimat och trevliga mötesplatser.

Tydliga gränser ska finnas mellan offentliga rum och halvprivata respektive privata tomter.

Situationsplan över Kungsängen (Alma arkitekter)

(10)

Mot Kungsängsvägen skyddar en sammanhängande högre bebyggelse området från buller samtidigt som det avgränsar stadsdelen mot norr. Utmed Kungsängsvägen föreslås en kungsvåning, en indragen takvåning, för att ge husen karaktär och en extra våning med terrasser, sol och utsikt. För att klara buller från norr så har dessa hus lägenheter med minst hälften av bostadsrummen in mot den tysta gårdssidan.

Vy från nordost (Alma arkitekter)

Vy från nordväst

Vy från väster

(11)

Bebyggelsens höjd och placering utformas för utsikten mot norr. Högre hus i 4-6 våningar föreslås i den norra delen och lägre hus i 2-3 våningar upp mot naturreservatet Bondberget i söder. Bergen längs Vätterns östra dramatiska strand ligger i fokus för parken i den östra delen.

Inom stadsdelen ges utrymme för så kallade ekplatser, vilka består av mindre torgbildningar med en central ek som vårdträd. I de större stadsrummen skapar små trädgrupper avgränsningar, bra mikroklimat och lä för nordliga vindar.

Dagvattnet synliggörs där det är möjligt och lyfts fram som exempelvis små dammar på gårdar och kanaler i stråk och gator. På torgbildningarna studeras möjligheterna att anordna mindre fördröjningsdammar, slussar med vatten och lek. Kanaler och dammar utformas så att de är vackra även i uttorkat skick.

Gårdarna i kvarterstrukturen bildar gemensamma lummiga rum som är bilfria och ger utrymme för gemenskap. Markbehandlingen ska vara omsorgsfull och tydliga gränser skapas mellan privata uteplatser och den gemensamma gården genom att uteplatserna blir väl avgränsade. Portar in mot gårdarna förstärker gränserna mot de offentliga gaturummen samtidigt som det ger möjligheter att röra sig genom kvarteren. På gårdarna ska finnas intima vrår med träd och spaljéer samt gärna vatteninslag där synligt omhändertagande av dagvattnet berikar miljön. De stora gårdarna ger plats för odling och möjligheter att skapa ett bra mikroklimat.

I den södra delen där husen ligger under ekarnas kronor föreslås lägre bostadshus. Dessa kan vara mindre fyrfamiljshus kring ett trapphus eller radhus med inbyggt garage. Husen kan förses med inredd vind. Vid radhus med egen parkering ska parkeringsplatserna vara indragna under husen för att inte bilarna ska dominera i gaturummet.

Byggnadsteknik och karaktär

Samtliga hus ska så långt det är möjligt byggas i en byggnadsteknik med trä både i konstruktion och i uttryck. Detta ger husen karaktär och stadsdelen en egen identitet. Synliga elementskarvar bör undvikas. Detaljer och material får och bör varieras med en eftersträvan av trähuskaraktär. Carportar/garage och komplementbyggnader utformas i trä med fasader av varierad träpanel och gröna tak av sedumväxter eller liknande.

Vy från öster

(12)

Byggnaderna föreslås ha en stramare sida mot gatan och en mer upplöst sida med burspråk, balkonger och terrasser in mot gården. Burspråk är önskvärda på fasader för att öka lägenheternas kvalité och möjlighet till utblickar. Entréer ska placeras mot gator och platser. De ska vara välkomnande och omsorgsfullt utformade samt genomgående för god kontakt med gården. Entréburspråk får anordnas för passning mot gatunivån.

Bostäder i bottenvåningen på flerbostadshusen ligger minst 70 cm över gatans nivå för att begränsa insyn. Sockelvåningen i flerbostadshus mot torg och platser markeras. Tak och taklandskap ska utformas med omsorg och vara av varierande karaktär. Vindar kan med fördel inredas och förses med takkupor.

Bostadshusen bör huvudsakligen ha genomgående lägenheter för att ta vara på ljus och utsikt i flera riktningar och för att få trevliga rumssamband.

Trapphusen föreslås ljusa och genomgående för god kontakt mot både gård och gata. Färgsättning inom området ska varieras trapphusvis och kulörerna ska vara väl avstämda med varandra och med naturen omkring.

Tilldelade markanvisningar

Inom etapp 3 av bebyggelsen på Kungsängen som hanteras i denna detaljplan har tre markanvisningar tilldelats till två olika byggaktörer.

Kvarter A

Kvarter A närmast Kungsängsvägen planeras för ca 75 lägenheter i 4-6 våningar inklusive inredd vind och indragen takvåning. Mot Kungsängsvägen planeras lokaler för verksamheter i suterrängplan samt en lokal mot stadsdelstorget söder om kvarteret. Kvarteret är stort och hålls öppet mot Bondberget i väster vilket ger utblickar från bostäderna och bostadsgården. På gården planeras för cykelparkering med tillgång till en privat cykelväg som anläggs väster om kvarteret för att underlätta för cyklisten. Bilparkering löses med garage under bostadsgården med infart från Tellusgatan.

Perspektiv från Tellusgatan över stadsdelstorget med Bondbergets naturreservat i fonden.

References

Related documents

Syftet med utredningen var att ta reda på om det finns fasta forn- eller kulturlämningar i området som inte är kända sen förut, samt att ge länsstyrelsen underlag att bedöma om

Kommentar: Planområdet är tänkt att ansluta till Höjdstigen inte Kvillvägen. Där Höjdstigen ansluter till Kvillvägen är Kvillvägen i kommunal ägo. Kommunen anser därför

Avsikten är att Brannebol och angränsande Lappetorp vid Havet tillsammans ska kunna bilda en sammanhängande skärgårdsmiljö med fina möjligheter till boende, rekreation i form

 Vad som i förslaget skrivs om vägar, gc-vägar så måste detta vara genomfört innan byggnationen startas och det får inte bli som i Tabergsdalen där nu jordbrukets fordon

Planens konsekvenser för friluftsliv och spontanidrott inom området Planen bedöms inte påverka det friluftsliv eller den spontanidrott som är möjlig i dagsläget inom

Syftet med detaljplanen är att skapa helårsboende genom en utbyggnad av flerbostadshus inom den norra delen av Rossö 1:69 samt villatomter för Rossö 3:15.. Den södra delen av

Plan- och byggavdelningen gör bedömningen att genomförande av detaljplanen för Strömstad 3:16 m fl (Bojarskolan) inte kan antas medföra risk för betydande

Skriftliga synpunkter ska skickas senast den 12 januari 2022 via formulär på kommunens hemsida eller till:.