Detaljplan för
Del av Vingpennan 1 m.fl. (etapp 3)
Kungsängen Jönköpings kommun
Granskningshandling 2018-04-10 Dnr:2018:129
Planbeskrivning
Planområdet från väster.
Illustration: Alma arkitekter
Innehåll
Bakgrund, syfte och huvuddrag . . . 4
Revideringar efter samråd . . . 6
Planförslag . . . 8
Plankarta och planbestämmelser . . . 23
Planens konsekvenser . . . . 28
Förutsättningar . . . . 33
Genomförande av detaljplanen . . . . . 39
Handlingar
Planbeskrivning
Plankarta med bestämmelser Samrådsredogörelse
Bilagor
Behovsbedömning Fastighetsförteckning Grundkarta
Föreskrifter för vattenskyddsområde Vättern Tekniska utredningar
Samtliga handlingar och bilagor finns på www.jonkoping.se sökord:
Detaljplan Vingpennan 1 m.fl.
Så här görs en detaljplan med utökat förfarande
Planbesked
Ärendet påbörjas när en byggherre ansöker om planbesked. I planbeskedet uppges föreslagen markanvändning samt bebyggelsens placering och omfattning.
Planavdelningen sammanställer ansökan med kompletterande underlag, varpå stadsbyggnadsnämnden beslutar om ifall processen ska påbörjas eller inte.
Samråd
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en handling inför samrådet. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget genom att samla in kunskap och synpunkter, och att ge berörda insyn och möjlighet att påverka. De som har rätt att medverka vid samrådet är samrådskretsen, bestående av sakägare, Länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Tiden för samrådet annonseras i tidningen.
Synpunkter ska lämnas in skriftligen under samrådstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Efter samrådet sammanställs och kommenteras synpunkterna i en samråds- redogörelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Granskning
Efter samrådet, och innan planen kan antas, ska planen vara tillgänglig för granskning under minst tre veckor. Granskningen innebär att myndigheter och sakägare och andra som berörs av planen ges möjlighet att lämna synpunkter.
Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Kommunen sammanställer sedan synpunkterna i ett granskningsutlåtande. Utlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.
Antagande
När granskningsutlåtandet har skickats ut antas planförslaget av kommun- fullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden. Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda kan överklaga beslutet hos Mark- och miljödomstolen. Detta måste ske senast 3 veckor efter att antagandebeslutet har tillkännagetts.
Laga kraft
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut, om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av Mark- och miljödomstolen och kan därefter överklagas vidare för prövningsrätt till Mark- och miljööverdomstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när ärendet slutligen har avgjorts.
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
§
Laga kraft
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark-
§
Laga kraft
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
§
Laga kraft
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Inledning
En detaljplan är en juridiskt bindande handling som bestämmer vilken användning av mark och vatten som är tillåten. Syftet med detaljplaneprocessen är att pröva om ett område kan anses lämpligt för en viss typ av användning och utformning. Detaljplanen är bindande vid prövning av bygglov.
En detaljplan innefattar en plankarta, en planbeskrivning och bilagor. Varje enskild kommun ansvarar för hur planbeskrivningen ser ut. I Jönköpings kommun används följande upplägg:
• Bakgrund, syfte och huvuddrag – En sammanfattande beskrivning av detaljplanen.
• Planförslag – En beskrivning av den markanvändning som föreslås i detalj- planen.
• Plankarta och bestämmelser - En förklaring av plankartan och dess bestämmelser.
• Planens konsekvenser – Här beskrivs eventuella följder av detaljplanen.
• Förutsättningar – Nulägesbeskrivning samt planförslagets relation till övriga styrdokument.
• Genomförande av detaljplanen – Beskrivning av ekonomiska frågor, fastighetsrättsliga frågor samt tidplan.
Bakgrund, syfte och huvuddrag
Kungsängsskolan är nedlagd och kommunen har beslutat att använda området för bostäder, vilket kräver en ny detaljplan. Planarbetet har föregåtts av parallella idéutredningar vars syfte var att få svar på frågan hur området ska disponeras för att möjliggöra en relativt hög täthet och samtidigt ta tillvara på områdets förutsättningar. Förutsättningarna var att området på ett naturligt sätt skulle kunna tomtindelas för fördelning till flera byggaktörer med skiftande resurser och olika upplåtelseformer. Kommunen ville se höga ambitioner vad gäller miljöfrågor och arkitektonisk utformning samt alternativa, kreativa lösningar för att lösa detta.
Efter utvärdering har kommunen valt att samarbeta med Alma arkitekter vid upprättandet av samrådsförslaget för detaljplan Vingpennan 1 m.fl. Efter samrådet har planområdet delats upp i flera etapper varav nu aktuell plan är den tredje etappen som omfattar ca 190 bostäder, kommunala gator och parkområden samt två mindre stadsdelstorg.
Planförslaget är en tredje etapp som tillsammans med övriga planetapper innebär att knappt 700 bostäder kan byggas jämte lokaler för förskola och kommersiell service i en högre centrumbyggnad. Avsikten är att Mobility management och trähusbyggnation ska prövas inom hela eller delar av planområdet.
Jönköpings kommun äger all mark inom planområdet och även merparten av omkringliggande natur- och gatumark.
Planområdet med pågående och antagna etapper.
Situationsplan: Alma arkitekter
Planområdet omfattar den västra delen av Kungsängen som ligger ca 5 km öster om Jönköpings centrum i anslutning till Bondbergets naturreservat. I norr gränsar planområdet till Kungsängsvägen och järnvägen Falköping-Nässjö, i öster av tidigare planetapper som är under utbyggnad samt av en kommande planetapp i mitten av området. Kungsängen gränsar till stadsdelarna Österängen, Ekhagen och Öxnehaga.
På ca 0,5 km avstånd från planområdet ligger Österängens centrum med dagligvarubutik, skola, kyrka, bibliotek m.m. Inom 1-2 km radie finns dessutom Ekhagens centrum samt Öxnehaga centrum med liknande utbud. Till Huskvarna centrum är avståndet ca 2 km och till A6 centrum ca 3 km.
Planområdes läge i Jönköpings kommun.
Kungsängen gränsar norrut mot stadsdelen Österängen och söderut mot Bondbergets naturreservat.
6
Revideringar efter samråd
Samrådshandlingen upptog ett större planområde omfattande hela Kungsängen.
Därefter har området successivt delats upp i etapper för granskning där denna planhandling utgör etapp 3.
Plankarta
Planområdet som behandlades till samrådsskedet.
Planområdet i etapp 3 omfattar kvarteren i den västra delen av Kungsängen.
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@
@@@@@@@@@
@@@@@@@@@
@@@@@@@@@
@@@@@@@@@
@@@@@@@@@
@@@@@@@@@
@@@@@@@@@
@@@@@@@@@
@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
Øl
lØ
b1
b1
m1
e1 20 %
e1 20 %
e1 20 %
)—+156 )—+154 )—+154
)—+154 )—+154 )—+155
)—+153
)—+152
G20 G20 G20
G32-38
G32-38 G32-38
G32-38 G32-38
G32-38 G32-38 G32-38
G32-38 G)—+152,532-38 )—+154 )+148 )+151
)+151
f1
f1 f1
f1 f1
f1
f1 f1
f1 f1 f2
f2 f2
)
)+154)
)+158)—+155
)—+156.5
)—+155
)—+156.5
G32-38 G32-38
G32-38 G32-38
f3 f3
f3
f1 f1
f1 f1 e2
f4 f4
f4 u1
g1
B
B
PARK GÅNG
CYKEL TORG
PARK
TORG
E
B
B
PARK C
C
GATA GATA
U U
U U U
U U
U U
U U
U U
U U
U
U U
U U U U U U U U
U U
U U
U U
U U
U U
U U
U U
U
U U U U U U U U U
U U
U U
U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U
U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U
P
PP P P P P P PP
P
P
P
P
P
PP P PP
PP
U U
U U
U U
U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U
U U
U U
U U
U
U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U
P
P U
U U U U U U U U U U
U U
U U U U U U U U U U U
q
q
q
U U
UU U U UU
U U
UU U U
UU UU
U
U
U
U
U U
UU
U U
UU
U U
UU U
U U
U
U U
U U
U
U
U U
U U
U U U
U U U
U
U UU UU UU U U
U
U
UU
U
U
U
G
G G G
GG GG
GG
G G
G G G G
G G G GG G G G
G G
G
G
G G
G G
G G
GG G
G G
G
G G G
G G
G G
G
G
G G
G G
G G
G G
G
G G
G G G G
G
G G
G G
G
G
G G
G G
G
G G
G G
G G
G
G G G
G
G G
G G G
G G
G G
G
G G
G G
G G G
G
G G G G
G
G
G G G
G G
G
G
G
G
G G
G
G G
G
G
G G
G G
GGGG GG G G G G G G
GG G
G G G G
G G
G G G
G G
G
G G G G G G
G G GG
G
G G G
G
G G
G G G G G G G
G G GG G
G GG
G GG GG G G
G G
G
GG
G
G G
G G
G G
G G
G
G
G G G
GG G G G GG G G G
G G G G
GG G G
G G G
G
G G G G G G
GG G GG G G G G G
G G G
G G
G G G
G
G G
GG G
GG G
G G G
G
G G G
G G G
G G
G
G G G
G
G G G
G G G
G
G G G
G G
G G
G G
G G
G
G
G
G
G
G G G
G G
G G
G
G
G G
G G G G
G G
G G G
G G
G G
G
G
G
G G
G G
G G G
G G
G G
G G
G
G G
G
G
G
G G G G
G G G G G
G G G G
G G G
G G
G
G G G G G
G G
d
d
d
d
n
d
n
n
d d
d
d
n
d
n
d d
d
n
d
n
d d
n
d
d d
d
d d
d
d
d
n n
n
d
d
d
n
d d
d
n
d
n
n
d
d
d
d
d
n
&
&
& &
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
& &
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
& &
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
& &
&
&
&
&
&
Casto rgatan Kungsängsvägen
Birger Jarlsgatan Duvgatan
Kungsängsvägen
Tellusg atan
Pegasusgatan Polluxgatan
Birger Jarlsgatan
Duvgatan
Kungsängstorget
2:1
1
2
s:1
\2\ 3
VILJAN
3:2
VOMBATEN 7
VISENTEN 2
5 WESTFALEN
VITLINGEN
8 VINGPENNAN 4
EKHAGEN ÖSTERÄNGEN
VIKAREN 4
2
1 1:6
VINGPENNAN
2
1
1
1:1
6
1
5 2
VIKVALEN VÄSTER
2:1
VÄSTER
6
3 1
9
EKHAGEN
3:1 3
GA SV
SV
SV
SV SV
SV
146 130
147 134
139 138 137
148 136
135
149 141
129
142
128
150 131
144 133
151
140 145
152 127
143 132
125126
153 124
122
121
119 123
120
118
129
124
132 121
120 128
128
135
131
145
129
139 135
133 123
139
145
126 129
125
129
145 128
144 121
136 129
132 128
135
131
128 131 119
133 125
145
124
131 130
144 124
129
135 124
129
130 123
135
134 129
131 127
132 129
133 128
130
129 128
138
129 129
145 119
132 126
120
132
142
130
129
129
131
127
122
134
145
130
132 126
135 128
129
138 130 128
123
135
133
139
145 129
124
141
129
131
129
132 126
134 129
133
143
145
135 121
128
123
132
130
139 128
133
149
141
133
124
133
140 135
134
131 120
137
139 129
137
143 127
126
126
127
138 131 129
131 128
131
140 129
131
130 127 128
125
127
129 122
122
142 133
127
130
131 132 130
135
127
131
131
136 123
120
121 119
145
140 122
130 132 124
131
135
127
138 136
143
126
133 129
129
128 127
135 127
133 132
133 128
131 131
125
129
145
132 126
138
144 129
128 126
126
133
136
144
125
118
131
130 128 129
142 128
129
125
128 131
134 130
136 130 131
123
145
128
120
131
145
125
129
140
140 126
129
141 126
135
125
125
141
130
145
137
138 128
128
130
142 128 126
134
139 129
131
131
132
141 129
129
128
127
137
132 124
194000 194100 194200 194300 194400 194500
6407000 6407000
6407100 6407100
6407200 6407200
6407300 6407300
6407400 6407400
b
Antagande: av:
Detaljplan för
Upprättad:
Del av Vingpennan 1 m.fl. (etapp 3)
Granskningshandling
2018-04-10
Stbn
PLANBESTÄMMELSER
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. GRÄNSBETECKNINGAR
Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns Egenskapsgräns och administrativ gräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap
GATAGata, PBL 4 kap. 5 § 1 st 2 p.
PARKPark, PBL 4 kap. 5 § 1 st 2 p.
CYKELCykelväg, PBL 4 kap. 5 § 1 st 2 p.
TORGTorg. Trafik till och från angränsande fastigheter får förekomma., PBL 4 kap. 5 § 1 st 2 p.
GÅNGGångväg. Trafik till och från angränsande fastigheter får förekomma., PBL 4 kap. 5 § 1 st 2 p. Kvartersmark
B Bostäder, PBL 4 kap. 5 § 1 st 3 p.
BC Bostäder, Centrum, PBL 4 kap. 5 § 1 st 3 p.
E Tekniska anläggningar, PBL 4 kap. 5 § 1 st 3 p. EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Omfattning
Marken får endast förses med komplementbyggnad om maximalt 4,5 meter nockhöjd, samt i begränsad omfattning murar, trappor, plank, uteplatser och bullerskärmar. Loftgångar, balkonger samt burspråk får sticka ut 2,5 meter över mark eller gårdsbjälklag., PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.
@@@@@@@@
@@@@@@@@
@@@@@@@@
@@@@@@@@
@@@@@@@@
Marken får inte förses med byggnad, PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.
)—+0 Högsta nockhöjd över angivet nollplan är angivet värde i meter, PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.
))+0 Högsta totalhöjd över angivet nollplan är angivet värde i meter, PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.
)+0 Högsta byggnadshöjd över angivet nollplan är angivet värde i meter, PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.
e1 20 %Marken får maximalt bebyggas med komplementbyggnader om angivet värde i % av gårdsytan., PBL 4 kap.
11 § 1 st 1 p. Utförande
b1 Garage får anläggas under mark eller bjälklag, PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p. Utformning
G32-38 Takvinkeln ska vara mellan 32 och 38 grader förutom där trapphus eller takkupor anordnas., PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.
G20 Största takvinkel är angivet värde i grader, PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.
f1 Tak på huvudbyggnad ska utformas som sadeltak med obrutet tak vid gavlar., PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.
f2 Utöver angiven byggnadshöjd får en takvåning anordnas med indragen fasad om minst 2 meter mot Kungsängsvägen och Tellusgatan. Trapphus får anordnas i fasadliv., PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.
f3 Takvåning ska utformas med pulpettak, PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.
f4 Minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet ska orienteras mot ljuddämpad sida, PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.
Utfart
Øl
ØlKörbar förbindelse får inte anordnas, PBL 4 kap. 9 § Störningsskydd
m1 Bullerskydd eller plank med en nockhöjd av +156 meter får anordnas., PBL 4 kap. 12 § 1 st 2 p. Användning
e2 Byggnadens vindsplan får inte inredas, PBL 4 kap. 11 § 1 st 2 p. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Markreservat för allmännyttiga ändamål
u1 Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar. Kvartersmark, PBL 4 kap. 6 § Genomförandetid
Genomförandetiden är 5 år., PBL 4 kap. 21 § Markreservat för gemensamhetsanläggningar
g1 Markreservat för gemensamhetsanläggning. Kvartersmark, PBL 4 kap. 18 § 1 st
Tellusgatan
Polluxgatan A
F
J
K
Efter samrådet har strukturen i aktuellt planområde förändrats något. Detta för att kommunen velat tillgodose fler allmänt tillgängliga gångvägar genom området och till Bondbergets naturreservat. En mindre torgbildning har utgått på grund av att en ändamålsenlig yta inte kunde skapas på den mindre platsen.
Istället har ett torg inom planområdet utökats i storlek vilket skapat en annan kvartersstruktur i planområdets mellersta del. Höjdsättningen av planområdets södra del har setts över där bebyggelse med trappning i fler nivåer har möjliggjorts genom fler öppningar mellan byggnaderna.
Till granskning har även mindre justeringar i planbestämmelserna utförts för att detaljplanen ska överensstämma med tilldelade markanvisningar inom planområdet samt att nya rekommendationer från Boverket har följts. Detta innebär bland annat att byggrätterna i höjdled begränsas av plushöjder istället för som tidigare av våningsantal.
Aktuell planetapp omfattar även en del av planområdet som ingår i planetapp 2 som vann laga kraft 18 mars 2016. Detta område är i etapp 2 planlagd som gångyta på kvartersmark. Då kommunen vill säkerställa att denna gångpassage blir allmänt tillgänglig är den i aktuell planetapp istället planlagd som gångväg på allmän platsmark. Fastigheten Vitlingen 1 öster om gångområdet har fastighetsbildats utanför kvartersmarken som föreslås ändras till allmän platsmark. Det nya gångområdet på planetapp 3 ansluter till denna fastighetsgräns.
Planbeskrivning
Planbeskrivningen har uppdaterats med material från tilldelade förslag från utförda markanvisningstävlingar. Strukturen ser även annorlunda ut då områdets förutsättningar och tidigare ställningstaganden förflyttats längre bak i dokumentet för att det aktuella planförslaget ska framträda tydligare.
Utredningar
Efter samrådet har två trafikutredningar utförts när tidigare planetapper tagits fram. Dessa visar på prognosticerad trafik för 2030 samt en beskrivning av trafiksituationen i ett större sammanhang med förslag på åtgärder. Hur trafikmängden och tillkommande trafikbuller hanteras genom planutformningen har därefter preciserats i plankartan och i planbeskrivningen. De tillkommande trafikutredningarna omfattar även planområdet för denna etapp och har bilagts planförslaget.
Planförslag
Helhetsstruktur
I det följande avsnittet beskrivs Kungsängen i dess helhet med de stadsbyggnadsidéer som återfanns i Alma arkitekters vinnande förslag i de parallella idéutredningarna. Därefter följer en beskrivning av bebyggelsen i planetapp 3 som omfattas i denna detaljplan.
Övergripande stadsbyggnadsidé
Kvarterstrukturen i Kungsängen bildar gaturum och torg som skapar trevliga mötesplatser för stadsdelens alla invånare. Skalan och utformningen på bebyggelsen ger tydliga revir för de boende att sätta egna märken, samt kontakter mellan de människor och djur som trivs i staden. Stadsdelen binds samman med omgivningen via Kungsängsvägen och de gång-och cykelstråk som passerar området redan idag. Den nya stadsdelen växer samman med omgivningen och blir en naturlig miljö mellan natur och stad.
Kungsängens utformning
Kvartersstrukturen med sina byggnader formas i nord-sydlig riktning för att ge möjlighet till utsikt och förstärka lutningen mot Vättern samtidigt som den drar in naturen och öppnar upp mot eklandskapet i söder. Naturen skapar tydliga kvaliteter för boendemiljön och blir mer tillgänglig för alla.
Tydliga kvarter formas med väl definierade gaturum och platsbildningar i småskaliga mått. Detta ger ett bra mikroklimat och trevliga mötesplatser.
Tydliga gränser ska finnas mellan offentliga rum och halvprivata respektive privata tomter.
Situationsplan över Kungsängen (Alma arkitekter)
Mot Kungsängsvägen skyddar en sammanhängande högre bebyggelse området från buller samtidigt som det avgränsar stadsdelen mot norr. Utmed Kungsängsvägen föreslås en kungsvåning, en indragen takvåning, för att ge husen karaktär och en extra våning med terrasser, sol och utsikt. För att klara buller från norr så har dessa hus lägenheter med minst hälften av bostadsrummen in mot den tysta gårdssidan.
Vy från nordost (Alma arkitekter)
Vy från nordväst
Vy från väster
Bebyggelsens höjd och placering utformas för utsikten mot norr. Högre hus i 4-6 våningar föreslås i den norra delen och lägre hus i 2-3 våningar upp mot naturreservatet Bondberget i söder. Bergen längs Vätterns östra dramatiska strand ligger i fokus för parken i den östra delen.
Inom stadsdelen ges utrymme för så kallade ekplatser, vilka består av mindre torgbildningar med en central ek som vårdträd. I de större stadsrummen skapar små trädgrupper avgränsningar, bra mikroklimat och lä för nordliga vindar.
Dagvattnet synliggörs där det är möjligt och lyfts fram som exempelvis små dammar på gårdar och kanaler i stråk och gator. På torgbildningarna studeras möjligheterna att anordna mindre fördröjningsdammar, slussar med vatten och lek. Kanaler och dammar utformas så att de är vackra även i uttorkat skick.
Gårdarna i kvarterstrukturen bildar gemensamma lummiga rum som är bilfria och ger utrymme för gemenskap. Markbehandlingen ska vara omsorgsfull och tydliga gränser skapas mellan privata uteplatser och den gemensamma gården genom att uteplatserna blir väl avgränsade. Portar in mot gårdarna förstärker gränserna mot de offentliga gaturummen samtidigt som det ger möjligheter att röra sig genom kvarteren. På gårdarna ska finnas intima vrår med träd och spaljéer samt gärna vatteninslag där synligt omhändertagande av dagvattnet berikar miljön. De stora gårdarna ger plats för odling och möjligheter att skapa ett bra mikroklimat.
I den södra delen där husen ligger under ekarnas kronor föreslås lägre bostadshus. Dessa kan vara mindre fyrfamiljshus kring ett trapphus eller radhus med inbyggt garage. Husen kan förses med inredd vind. Vid radhus med egen parkering ska parkeringsplatserna vara indragna under husen för att inte bilarna ska dominera i gaturummet.
Byggnadsteknik och karaktär
Samtliga hus ska så långt det är möjligt byggas i en byggnadsteknik med trä både i konstruktion och i uttryck. Detta ger husen karaktär och stadsdelen en egen identitet. Synliga elementskarvar bör undvikas. Detaljer och material får och bör varieras med en eftersträvan av trähuskaraktär. Carportar/garage och komplementbyggnader utformas i trä med fasader av varierad träpanel och gröna tak av sedumväxter eller liknande.
Vy från öster
Byggnaderna föreslås ha en stramare sida mot gatan och en mer upplöst sida med burspråk, balkonger och terrasser in mot gården. Burspråk är önskvärda på fasader för att öka lägenheternas kvalité och möjlighet till utblickar. Entréer ska placeras mot gator och platser. De ska vara välkomnande och omsorgsfullt utformade samt genomgående för god kontakt med gården. Entréburspråk får anordnas för passning mot gatunivån.
Bostäder i bottenvåningen på flerbostadshusen ligger minst 70 cm över gatans nivå för att begränsa insyn. Sockelvåningen i flerbostadshus mot torg och platser markeras. Tak och taklandskap ska utformas med omsorg och vara av varierande karaktär. Vindar kan med fördel inredas och förses med takkupor.
Bostadshusen bör huvudsakligen ha genomgående lägenheter för att ta vara på ljus och utsikt i flera riktningar och för att få trevliga rumssamband.
Trapphusen föreslås ljusa och genomgående för god kontakt mot både gård och gata. Färgsättning inom området ska varieras trapphusvis och kulörerna ska vara väl avstämda med varandra och med naturen omkring.
Tilldelade markanvisningar
Inom etapp 3 av bebyggelsen på Kungsängen som hanteras i denna detaljplan har tre markanvisningar tilldelats till två olika byggaktörer.
Kvarter A
Kvarter A närmast Kungsängsvägen planeras för ca 75 lägenheter i 4-6 våningar inklusive inredd vind och indragen takvåning. Mot Kungsängsvägen planeras lokaler för verksamheter i suterrängplan samt en lokal mot stadsdelstorget söder om kvarteret. Kvarteret är stort och hålls öppet mot Bondberget i väster vilket ger utblickar från bostäderna och bostadsgården. På gården planeras för cykelparkering med tillgång till en privat cykelväg som anläggs väster om kvarteret för att underlätta för cyklisten. Bilparkering löses med garage under bostadsgården med infart från Tellusgatan.
Perspektiv från Tellusgatan över stadsdelstorget med Bondbergets naturreservat i fonden.