2. Godsmottagning
När godset, som skall varmförzinkas, anländer till varmförzinkaren skall godset kontrolleras med avseende på:
a. Överensstämmelse (krav, antal, kg) mot följesedel (order) b. Transportskador
c. Färg, fett, olja osv. som medför extra kostnader för rengöring d. Håltagning vid invändiga hålrum
e. Hanteringsmöjligheter f. Svetsar
Om felaktigheter förekommer skall avvikelserapport skrivas och kunden skall omedelbart underrättas så att åtgärder kan vidtagas. Om merkostnader uppstår, som kunden skall betala, skall detta helst skriftligen bekräftas av kunden.
Man bör kontrollera att godset har upphängningsmöjligheter så att det kan hanteras på ett fackmannamässigt sätt.
Om skadade detaljer varmförzinkas kan inte varmförzinkaren bevisa när skadan uppstått och får följaktligen betala för att rätta till felet.
Det är viktigt att godset som skall varmförzinkas är OK före behandlingen då detta ligger till grund för ett kvalitetsmässigt bra arbete.
2.1. Märkning
Kvalitetsarbetet i en förzinkningsanläggning börjar redan vid godsmottagningen. En av de första åtgärderna skall vara att märka godset så att man under hela processen vet vilket gods man hanterar och att man efter förzinkningen skickar tillbaka rätt gods i rätt kvantitet till rätt kund.
Permanent märkning kan ske genom instansning av bokstäver eller siffror direkt på föremåIet. Detta är vanligt vid grovt gods och märkningen sker ofta med svets.
Vanligare är att man på föremåIet fäster plåtbrickor med i förväg instansade kombinationer av bokstäver och siffror. Viktigt är att all stansning sker tillräckligt djupt så att märkningen kan avläsas även efter förzinkningen.
2.2. Håltagning
Rengöringsoperationerna före, liksom själva varmförzinkningen, innebär att inkommande gods doppas och nedsänks helt i vattenlösningar eller smält zink. Detta betyder att gods med håIrum som t ex rörkonstruktioner och behåIlare kan flyta i framförallt den smälta zinken. De kan då bli mycket svåra att förzinka. Sådant gods liksom balkkonstruktioner svetsade runt en förbindningspunkt måste ha håI för utluftning och dränering.
Inneslutna ytor större än 70 cm3 (var gränsen för denna yta går är något oviss eftersom den inte är distinkt utan också är beroende av volymen) bör luftas.
Finns inte tillräckligt med hål är det dessutom stor risk att konstruktionen sprängs.
Betsyran har stor förmåga att tränga in i mycket små porer i svetsar. Vid doppningen i den smälta zinken förångas då resterna av betvätska och trycket blir så stort att föremåIet sprängs. Risken för person och materialskador är mycket stor vid sådana sprängningar.
Godsmottagaren skall se till att behövlig håltagning har gjorts. Bedömer han att ytterligare håltagning måste göras skall han ta kontakt med arbetsledningen som sedan kontaktar kunden för gemensam överläggning om vilka åtgärder som kan vidtas.
Håltagning kan ske med borrning, slipning eller med gasskärning
Nedanstående tabell ger en uppfattning om vilka håldimensioner som anses vara minimum för rörkonstruktioner:
Inre rördiameter, mm Hålstorlek, mm Under 13 5 - 6
13 – 25 6 – 8
25 – 40 8 – 10
40 – 50 10 – 15
Över 50 > 15
Tabell 1. Minimum hålstorlekar
De upptagna hålen kan gärna vara större, vilket ger en bättre kvalitet på invändiga ytor. Det är viktigt att få zink även på invändiga ytor eftersom dessa kan utsättas för kondens med kraftig korrosion som följd.
Endast materialets hållfasthet bör vara begränsande för hålens storlek.
2.3. Färg
Tillfällig märkning av stål som skall varmförzinkas bör endast göras med vattenlösliga färger.
Har andra färgmaterial kommit till användning måste de avlägsnas före rengöring (avfettning) och förzinkning. För detta används mekaniska hjälpmedel som bläster, filar, skrapor eller lämpligt färgborttagningsmedel.
Blir sådan rengöring tidskrävande skall arbetsledningen underrättas (eller skrivas på avvikelserapporten) så att debitering kan ske.
2.4. Glödskal
Föreligger onormala mängder glödskal eller bedöms det att godset av andra skäI kommer att ta lång tid att göra rent kan blästring vara ett bra rengöringsalternativ. Blästring kan också vara ett sätt att åstadkomma tjockare zinkskikt på stål i de fall detta är önskvärt. Ibland kan detta senare vara en nackdel då godset förbrukar större mängd zink.
Kom ihåg att blästring är en dyr rengöringsmetod och en kort doppning i betsyra före förzinkning nästan alltid är nödvändig trots den mest noggranna blästring.
2.5. Skador
Godsmottagaren skall också se till att inkommande gods är fritt från mekaniska skador. Finns sådana skador vid mottagande skall arbetsledning och kund meddelas så att behövliga reparationer kan vidtas.
2.6. Svetsar
Svetsar skall vid ankomsten vara renade från sprut och slagg. Är detta inte fallet meddelas arbetsledningen före rensning så att kunden kan debiteras för det arbete rensningen kräver (se bild 1).
Finns synliga porer eller spalter i svetsar bör kunden göras uppmärksam på att risken för rostrinningar från dessa porer är stor. Betsyra tränger nämligen lätt in i porerna men kan sedan inte avlägsnas. Zinken som är mer trögflytande än syran lägger sig sedan som ett lock över poren eller spalten. Efter en tid fräter sedan syra och järnsalter hål i "locket". Rostfärgad vätska rinner sedan ut över godset och skämmer utseendet.
Dubbelsidiga svetsar bör förseglas i ändarna för att undvika ovanstående fenomen.
Bild 1, Obelagda ytor orsakade av tunna slagghinnor efter svetsning. Liknande fel kan också orsakas av inbränd svetsspray i svetszonen. Sådana ytor kan ej rengöras i betbadet utan måste åtgärdas före betning.
2.7. Konstruktioner
Det är viktigt att kontrollera att det finns upphängningsmöjligheter på godset liksom håltagning (se avsnitt 6.2). Håltagning kan också behöva göras för upphängning. Vid
hängning av godset skall man hänga så att bästa varmförzinkningsresultat kan uppnås dvs i mesta möjliga mån minska rinningar och droppar och se till att invändiga hålrum dråneras.
Konstruktionsanvisningar i övrigt skall ges kunden redan på offertstadiet. Eventuellt kan utbildning komma ifråga.
2.8. Laserskurna ytor
I bearbetande industri har laserskärning blivit en mycket använd teknik och användningen ökar hela tiden. Dessa laserskurna ytor har blivit en utmaning för varmförzinkaren, eftersom varmförzinkningen ger tunna skikt eller också erhålls dålig vidhäftning.
Standarden SS EN-ISO 1461 anger att man ej skall ta hänsyn till skikttjockleken på laserskurna ytor så skikttjockleksproblematiken klarar vi - men dålig vidhäftning med avskalade zinkskikt ger problem hos vår kund.
Genom att bearbeta den laserskurna ytan med lätt slipning undviker vi problemen men detta görs ej av kostnadsskäl. Därför måste andra vägar hos varmförzinkaren provas.
Vad är orsaken till ovanstående problem och vad kan vi göra för att undvika dem?
Undersökningar visar att:
• Det har betydelse om man använder syr- eller kvävgas vid skärningen.
• Det förekommer olika stabila oxidskikt i snittytan.
• Värmen gör att snittzonerna härdas.
Vid laserskärningen byggs det upp oxidskikt i snittytan. Dessa oxidskikt finns kvar sedan zinkskiktet skalats av och består av FeO, Fe2O3 och Fe3O4. Det bildas också ett icke oxidinnehållande martensitskikt av värmen.
Dessa skikt är spröda och sprickor i skikten ger dålig vidhäftning för zinkskiktet eftersom de är svåra att få bort fullständigt vid betningen.
Provning visar att en blandning av salt- och svavelsyra gav bästa resultatet när det gällde att avlägsna de störande skikten. Trots den bättre betningen fanns det fortfarande
vidhäftningsproblem och orsaken till detta var järn. Det visar sig att man har en betydligt högre järnhalt i lasersnittzonen (29 %) än utan laserskärning (ca 20 %), vilket ger sprödare skikt vid varmförzinkning.
Efter en glödgning vid 900 grader C erhålls en god vidhäftning vid varmförzinkning. Detta visar att även martensitskiktet påverkar vidhäftningen (martensitskikt ger högre zinkdiffusion) Genom att välja stål där man undviker martensitbildning vid laserskärning elimineras denna inverkan.
Efter val av stål samt betning i salt/svavelsyra undersöktes också temperaturens och doppningstidens betydelse för vidhäftningen. Tabellen nedan visar resultatet.
Zinkbadstemperatur ºC Uppehållstid i zinkbad Vidhäftning % 460 1 minut 100 460 2 minut 80 470 3 minut 60
Slutsatser:
• Genom att välja en betsyra som tar bort de bildade oxiderna optimalt minskas problemet (saltsyra/svavelsyra).
• Minimera doppningstiden i zinkbadet och varmförzinka vid max. 460 grader C..
• Välj stål utan martensitbildare (stål med låg kolhalt).
Utöver detta kan troligen normalisering efter laserskärning lösa problemen liksom lätt slipning. Båda dessa innebär dock ökade kostnader.
