På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet

132  Download (0)

Full text

(1)

På tal om kvinnor och män

Lathund om jämställdhet 2022

(2)

SCB 2022

På tal om kvinnor och män 2022

Lathund om jämställdhet

Tidigare publicering På tal om kvinnor och män, Lathund om jämställdhet, har utkommit i 17 utgåvor sedan 1984.

Producent

Statistiska centralbyrån, Avdelningen för social statistik och analys

SE-701 89 Örebro Förfrågningar jamstalldhet@scb.se Statistikservice 010-479 50 00

Previous publication

Seventeen versions of Women and men in Sweden, Facts and figures, have been published since 1984.

Producer Statistics Sweden,

Social Statistics and Analysis SE-701 89 Örebro

Enquiries

jamstalldhet@scb.se Statistics Service +46 10 479 50 00

Delar av innehållet i denna publikation ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet.

Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2022.

Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken.

Elements in this publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS).

It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Women and men in Sweden 2022.

Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics.

Omslag/Cover: Ateljén, SCB Illustrationer/Illustration: SCB Printed in Sweden

Åtta.45, Stockholm 2022.08 ISBN: 978-91-618-1666-8

URN:NBN:SE:SCB-2022:X10BR2201_pdf

(3)

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

Innehåll

Jämställdhet 2

Befolkning 17

Hälsa, vård och omsorg 26

Utbildning 38

Föräldraförsäkring 50

Obetalt hem- och omsorgsarbete 56

Förvärvsarbete 59

Lön 84

Inkomst 90

Brott 101

Makt och inflytande 115

(4)

Jämställdhet

innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden.

Jämställdhet – jämlikhet

Ordet jämställdhet används i Sverige när det gäller förhål- landet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera.

Svensk jämställdhetspolitik

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån detta arbetar regeringen efter sex delmål:

En jämn fördelning av makt och inflytande

Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att

vara aktiva medborgare och att forma villkoren för

beslutsfattandet.

(5)

Ekonomisk jämställdhet

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Jämställd utbildning

Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjlig- heter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

Jämställd hälsa

Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt

och möjlighet till kroppslig integritet.

(6)

Nationell organisation av jämställdhetsarbetet Jämställdhetsministern samordnar regeringens jämställd- hetspolitik. Alla ministrar i regeringen har ansvar för jämställdhet inom sina politikområden. Jämställdhetsenheten svarar under jämställdhetsministern för samordning av regeringens jämställdhetsarbete och särskilda jämställd- hetssatsningar. Jämställdhetsmyndigheten är en förvaltnings- myndighet som har till uppgift att bidra till ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken. Myndigheten arbetar med uppföljning, analys, samordning, kunskap och stöd i syfte att nå de jämställdhetspolitiska målen och har även i uppdrag att fördela statsbidrag för jämställdhetsprojekt och kvinnors organisering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över att diskrimineringslagen och föräldra- ledighetslagen följs. Nämnden mot diskriminering kan vid vite ålägga arbetsgivare och utbildningsanordnare att fullgöra sina skyldigheter att bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att motverka diskriminering på grund av bl.a. kön.

Länsstyrelsen i Östergötland har i uppdrag att stärka statliga

och kommunala verksamheters förmåga att bekämpa heders-

relaterat våld och förtryck och Nationellt centrum för kvinno-

frid (NCK) vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset

har i uppdrag att höja kunskapen om mäns våld mot kvinnor,

hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade rela-

tioner. NCK ska även ge stöd till våldsutsatta kvinnor.

(7)

Jämställdhet berör alla samhällsområden Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att nå ett jämställt samhälle. Jämställdhetsintegrering utgår från insikten om att jämställdhet skapas där beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas. Därför måste jämställdhetsperspektivet integreras i alla beslutsprocesser av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.

Jämställdhet och statistik

Kvinnor och män ska vara synliga i statistiken För att detta ska vara möjligt måste statistiken vara uppdelad efter kön. Av 14 § förordning (2001:100) om den officiella statistiken framgår att individbaserad officiell statistik skall vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. SCB har tagit fram riktlinjer och stöd vid tillämpningen av 14 § som kan laddas ned från SCB:s webbplats. Könsuppdelad statistik är dock inte tillräckligt för att göra jämställdhetsanalyser. För detta ändamål är det även nödvändigt med statistik som belyser jämställdhetsfrågor i samhället. På SCB:s webbplats finns, utöver den här fickboken, en temasida med ytterligare jämställdhetsstatistik; www.scb.se/

jamstalldhet.

(8)

Vad innebär en jämn könsfördelning?

Det kan finnas olika definitioner av vad som menas med

en jämn könsfördelning. I statistiken är det vanligt att

en jämn könsfördelning betyder att minst 40 procent

är kvinnor och minst 40 procent är män. Om en grupp

består av mer än 60 procent kvinnor är den kvinnodo-

minerad och om den består av mer än 60 procent män är

den mansdominerad. Det är den definition som används

i den här boken. Samtidigt går det att reflektera över om

könsfördelningen är jämn om det alltid är kvinnor som

ligger nära 40 procent och alltid är män som ligger nära

60 procent, eller tvärtom.

(9)

Så här långt har vi hunnit

1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs.

1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor får lagenlig rätt att bedriva näringsverksamhet inom hantverk och viss handel.

1858 Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbe- slut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig.

1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster.

1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder.

1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru.

1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister.

1873 Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur. lic. och teologi).

1874 Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst.

1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.

1901 Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barns- börd.

1918 Alla kvinnor får rösträtt, och blir valbara, i kommunalval.

1919 Första kommunalvalet där alla kvinnor har rösträtt.

Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen.

1921 Första riksdagsvalet där kvinnor får rösta. De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen.

Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.

Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermåls- balken.

1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster.

(10)

1927 Statliga läroverk öppnas för flickor.

1931 Moderskapsförsäkringen införs.

1935 Lika folkpension för kvinnor och män införs.

1938 Preventivmedel tillåts genom att 1910 års förbud upphävs.

Bidragsförskott införs.

Mödrahjälp till behövande införs.

Moderskapspenning för alla införs.

1939 Förvärvsarbetande kvinnor får inte, med vissa undantag, avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål.

1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock.

Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda.

1948 Allmänt barnbidrag införs.

1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare.

1955 Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader.

1958 Kvinnor får rätt att bli präster.

1960 SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna.

1964 P-piller godkänns i Sverige.

1965 Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras.

1969 Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet.

1970 Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet.

(11)

1971 Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbetsin- komst, ersätter sambeskattning.

1974 Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela ledigheten vid barns födelse.

1975 FN:s kvinnoår.

Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan.

Förskolelagen.

1976 FN:s internationella kvinnoårtionde inleds.

Förordning om jämställdhet inom den statliga sektorn.

Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv.

1977 Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK.

1979 Rätt till sex timmars arbetsdag för småbarns föräldrar utan inkomstkompensation.

1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs.

JämO bildas.

Sverige undertecknar FN:s konvention om av skaffande av diskriminering av kvinnor (CEDAW).

Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas.

Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting.

Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet.

Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen.

1982 Misshandel på enskild plats faller under allmänt åtal.

Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats.

ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet.

Statliga bidrag till kvinnoorganisationer.

Ny namnlag. Vid giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha.

(12)

1983 Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK.

1984 Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn.

1985 FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2000 antas.

Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen.

1987 Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambo- lagen.

1988 Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet.

1989 Nordisk handlingsplan för jämställdhet.

Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret.

1992 Ny jämställdhetslag.

1993 FN:s generalförsamling antar en deklaration om avskaf- fande av våld mot kvinnor.

1994 Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet.

Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik.

Till valet inför flera partier listor där kandidater som är kvinnor respektive män varvas (varannan damernas). Köns- fördelningen i Sveriges riksdag hamnar för första gången inom intervallet 40/60.

1995 Vid FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking antas en deklara- tion och en handlingsplan för jämställdhetsarbete.

En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern respektive fadern (”pappamånad”) och kan inte överlåtas.

Lag om registrering av partnerskap.

1998 Kvinnofridslagstiftning. Ändring i brottsbalken.

Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor.

Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier.

(13)

1999 Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster.

2000 FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet.

Nationellt råd för kvinnofrid inrättas.

2001 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsa- nalys av löner.

2002 Antal dagar i föräldraförsäkringen utökas med 30 s.k. sjuk- penningdagar till 480 dagar. Av dessa reserveras 60 för vardera föräldern och kan inte överlåtas.

2003 Ändring i lagen om besöksförbud. Besöksförbud kan avse det gemensamma hemmet.

2004 Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhets- integrering inom Regeringskansliet.

2005 Ny sexualbrottslagstiftning.

2006 Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken.

Europeiska rådet beslutar om en europeisk jämställdhets- pakt.

2007 Regeringen lägger fram en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.

2009 Diskrimineringslagen träder i kraft. Den omfattar bland annat diskriminering på grund av kön och diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck.

Jämställdhetslagen upphör att gälla. En ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, DO, bildas och JämO upphör.

Könsneutral äktenskapslag.

Det europeiska jämställdhetsinstitutet inrättas i Vilnius, Litauen.

(14)

2010 En ändring i lagen om totalförsvarsplikt gör värnplikten könsneutral.

2011 Sverige undertecknar Europarådets konvention om före- byggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i hemmet.

2013 Sexualbrottslagstiftningen skärps. Fler fall av sexuella utnyttjanden kriminaliseras som våldtäkt.

Steriliseringskravet tas bort ur könstillhörighetslagen.

Regeringen ger vissa statliga myndigheter i särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering. Sats- ningen på jämställdhetsintegrering i myndigheter har sedan dess utökats i etapper.

2014 Nordiskt Forum om kvinnors rättigheter och jämställdhet.

Regeringen betecknar sig som en feministisk regering.

Strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

2016 Antalet dagar i föräldraförsäkringen som inte kan överlåtas ökas från 60 till 90 dagar.

Ensamstående kvinnor får rätt till insemination i Sverige.

Jämställdhetsdagarna arrangeras, som den första av en årligt återkommande konferens med fokus på jämställdhets- integrering.

2017 Nya jämställdhetspolitiska delmål och den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor börjar gälla.

Nya regler om aktiva åtgärder och lönekartläggning i diskrimineringslagen.

#metoo-uppropen.

(15)

2018 Jämställdhetsmyndigheten bildas.

Ny sexualbrottslagstiftning som bygger på samtycke.

Brottet olaga integritetsintrång införs.

Examensmål om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer införs för flera professionsutbildningar.

Riksdagen fattar beslut om ett utökat straffrättsligt skydd för transpersoner.

2019 ILO antar en konvention om att avskaffa våld och trakasse- rier i arbetslivet.

2020 Barnkonventionen blir svensk lag.

Skärpt lagstiftning kring hedersbrott.

2021 En kvinna blir för första gången Sveriges statsminister.

Införandet av brottet barnfridsbrott gör det straffbart att utsätta barn för att bevittna brott i nära relation.

Förbud mot erkännande av utländska månggiften.

Åtgärdsprogram med 99 åtgärder för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Programpunkterna inkluderar till exempel förändringar i socialtjänstlagen, offentlighets- och sekretesslagen och en ny förordning som styr länsstyrelsernas uppdrag i det regionala arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjlig- heter.

2022 Införande av ett särskilt brott för hedersförtryck.

Skärpt straff för grov kvinnofridskränkning och överträ- delse av kontaktförbud.

(16)

Läsanvisning

Uppgifterna i denna lathund kommer till övervägande del från SCBs och andra statistikansvariga myndig heters produktion.

Källan anges i anslutning till respektive tabell/diagram. Tabeller och diagram ger i de flesta fall uppgifter om antal och/eller andelar (%) med olika egenskaper för kvinnor respektive män.

Andel (%) redovisas på två sätt:

• Andel (%) av alla kvinnor och andel (%) av alla män som har en viss egenskap, t.ex. arbetar deltid.

• Könsfördelningen (%) inom en viss grupp, t.ex. gymnasie- lärare.

Vissa så kallade ytdiagram beskriver både det absoluta antalet och könsfördelningen inom olika grupper. Sådana diagram finns bland annat i avsnittet Utbildning. Ytan för varje program visar hur många som examinerats från programmet, jämfört med andra program.

Totaluppgiften i tabeller stämmer inte alltid med deluppgifterna på grund av avrundningar.

Statistik som ingår i har märkts ut

med symbolen . Arbetskraftsundersökningarna (AKU) ingår i systemet för den officiella statistiken. Tabeller och diagram i denna bok är dock specialbearbetningar och är inte officiell statistik.

När det gäller statistikens kvalitet hänvisas till angivna källor.

Se också SCB:s webbplats: www.scb.se.

Delar av statistiken i den här fickboken kommer från urvals- under sökningar. Värden som hämtats från urvalsundersök- ningar är skattningar som är behäftade med en viss osäkerhet.

Denna osäkerhet kan uttryckas med hjälp av osäkerhetstal.

(17)

I den här publikationen finns inte osäkerhetstalen redovisade.

Istället kommer de att finnas tillgängliga på SCBs webbplats;

www.scb.se/LE0201.

Teckenförklaring:

– Inget finns att redovisa (värdet noll).

0 Mindre än hälften av den använda enheten.

.. Uppgift är inte tillgänglig eller alltför osäker för att anges.

. Uppgift kan inte förekomma.

(18)
(19)

Befolkning

Sveriges folkmängd 1900-2021

0 2 4 6 8 10 12

Män Kvinnor

202020142008200219961990198419781972196619601954194819421936193019241918191219061900

Antal i miljoner

Källa: Befolkningsstatistik, SCB

Sedan år 1900 har Sveriges befolkning fördubblats. Under

hela 1900-talet bestod befolkningen av något fler kvinnor

än män, men år 2015 var antalet män för första gången

större än antalet kvinnor. Två år senare, år 2017, passe-

rade vi 10 miljoner och 2021 var vi ungefär 5,2 miljoner

kvinnor och 5,3 miljoner män.

(20)

Den årliga folkökningen har varierat över tid och beror på hur många som föds, dör, invandrar och utvandrar. Under 1900-talets början och fram till 1970-talet berodde folkök- ningen i Sverige främst på att antalet födda översteg antalet döda. Varje år föds det något färre flickor än pojkar. Antalet kvinnor och män som dör under ett år beror till stor del på tidigare dödlighet och på förändringen i medellivslängden.

Kvinnor lever i genomsnitt något längre än män.

Under mitten av 1900-talet ökade antalet personer som invandrade. Det berodde bland annat på arbetskraftsinvand- ring under 1950- och 1960-talen och senare på flykting- och anhöriginvandring. Idag beror folkökningen främst på att antalet invandrade är större än antalet utvandrade, d.v.s.

att det finns ett invandringsöverskott. Det är oftast färre

kvinnor än män både bland de som invandrar och bland de

som utvandrar. Det får till följd att invandringsöverskottet

oftast är ungefär lika stort för kvinnor och män. Under

perioder med ett större invandringsöverskott, till exempel i

mitten av 2010-talet, har dock ökningen tenderat vara större

för män än för kvinnor.

(21)

Befolkning efter ålder 1900 och 2021

Antal i 1 000-tal och andel (%) av alla kvinnor och män

1900Kvinnor

2 630 Män

2 506

Procent Ålder

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10

0 2 4 6

6 4 2 0

2021 Ålder

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10

0 2 4 6

6 4 2 0

Procent Kvinnor

5 192 Män

5 261

Källa: Befolkningsstatistik, SCB

Under 1900-talet har flera stora förändringar skett.

Kvinnor föder i genomsnitt färre barn, livslängden har ökat och Sverige har gått från att vara ett utvandrings- land till att bli ett invandringsland. Det är framförallt de två första faktorerna som medfört att åldersstrukturen i befolkningen har förändrats då andelen barn har minskat och andelen äldre har ökat.

Kvinnor Män

(22)

Befolkning efter födelseregion och ålder 1985, 2000 och 2021 Procentuell fördelning och antal i 1 000-tal

Ålder 1985 2000 2021

Födelseregion Kv M Kv M Kv M

25–44 år

Sverige 89 89 84 85 70 71

Norden utom Sverige 6 5 3 3 1 1

Europa utom Norden 4 4 5 5 9 10

Asien 1 1 4 4 13 13

Afrika 0 0 1 1 4 4

Övriga länder 1 1 1 1 2 2

Totalt procent 100 100 100 100 100 100

antal 1 177 1 232 1 193 1 244 1 349 1 420 45–64 år

Sverige 89 90 86 87 77 78

Norden utom Sverige 7 5 6 5 3 3

Europa utom Norden 4 4 5 5 8 8

Asien 0 0 1 2 9 8

Afrika 0 0 0 1 2 2

Övriga länder 0 0 1 1 2 2

Totalt procent 100 100 100 100 100 100

antal 917 899 1 121 1 138 1 264 1 293

Källa: Befolkningsstatistik, SCB

(23)

Befolkning efter svensk/utländsk bakgrund och ålder 2021 Procentuell fördelning och antal i 1 000-tal

0–19 år 20–64 år 65– år

Kv M Kv M Kv M

Utrikes födda 11 11 26 26 14 13

Bosatta i Sverige 0-4 år 1 5 5 6 6 0 0

Bosatta i Sverige 5- år 1 6 6 20 20 14 13

Födda i Sverige 89 89 74 74 86 87

med båda föräldrarna

födda utomlands 16 16 4 4 1 1

med en förälder född

utomlands 12 12 7 7 3 4

med båda föräldrarna

födda i Sverige 61 61 62 62 81 82

Totalt procent 100 100 100 100 100 100

antal 1 179 1 251 2 883 3 020 1 129 990 1) Antal år sedan senaste invandring.

Källa: Befolkningsstatistik, SCB

Ensamstående och gift/sambo efter ålder 2021 Procentuell fördelning och antal i 1 000-tal

20–24 år 25–29 år 30–34 år

Kv M Kv M Kv M

Ensamstående 68 83 38 54 24 33

Gift/sambo 32 17 62 46 76 67

Totalt procent 100 100 100 100 100 100

antal 267 299 339 356 364 382

35–39 år 40–49 år 50–64 år

Kv M Kv M Kv M

Ensamstående 20 25 22 23 29 24

Gift/sambo 80 75 78 77 71 76

Totalt procent 100 100 100 100 100 100

antal 322 342 635 657 931 949

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB

(24)

Befolkningen i åldern 65 år och äldre efter civilstånd och ålder 2021 Procentuell fördelning och antal i 1 000-tal

Civilstånd 65–69 år 70–74 år 75–79 år

Kv M Kv M Kv M

Ogifta 16 21 12 16 8 12

Gifta 54 57 53 61 48 62

Skilda 22 19 22 18 21 17

Änkor/änklingar 8 3 13 5 23 9

Totalt procent 100 100 100 100 100 100

antal 273 268 275 261 251 232

Civilstånd 80–84 år 85–89 år 90– år

Kv M Kv M Kv M

Ogifta 6 8 5 6 5 5

Gifta 36 61 21 56 8 41

Skilda 19 16 15 13 11 9

Änkor/änklingar 39 15 59 25 77 44

Totalt procent 100 100 100 100 100 100

antal 159 132 100 67 70 31

Källa: Befolkningsstatistik, SCB

Förstagångsföräldrar

År 2020 var medelåldern för förstagångsmammorna 30 år och medelåldern för förstagångspapporna 32 år.

Källa: Befolkningsstatistik, SCB

(25)

Familjehushåll efter hushållstyp 2020

Antal i 1 000-tal och procentuell fördelning, barn i åldern 0-18 år

Hushållstyp 20–44 45–64

Antal % Antal %

Sammanboende utan barn 290 13 422 26

Sammanboende med barn 655 29 470 28

Ensamstående kvinna med barn 140 6 155 9

Ensamstående man med barn 58 3 81 5

Ensamboende kvinna 239 10 222 13

Ensamboende man 470 21 263 16

Övriga familjehushåll 437 19 39 2

Totalt 2 288 100 1 652 100

Ålder avser intervjupersonens ålder.

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), SCB

Barnlösa av inrikes födda efter ålder 1970, 1985, 2000 och 2021 Andel (%) av alla i åldersgruppen

Ålder 1970 1985 2000 2021

Kv M Kv M Kv M Kv M

25 42 63 62 81 78 89 86 93

30 20 33 29 48 41 60 52 69

35 14 23 15 27 20 34 26 41

40 14 22 13 20 15 26 16 27

45 16 23 12 18 14 22 13 22

50 .. .. .. .. 12 19 13 21

Uppgifter avseende utrikes födda är alltför osäkra för att redovisas.

Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB) och Flergenerationsregistret, SCB

(26)

Summerad fruktsamhet 1890–2021 Antal barn per kvinna respektive man

2021 2000 1980 1960 1940 1920 1900 Antal

0 1 2 3 4 5

Kvinnor 2021: 1,67 Män 2021: 1,53

Källa: Befolkningsstatistik, SCB

Verkställda aborter 1951–2020 Antal i 1 000-tal

2021 2010 2000 1990 1980 1970 1960 1950 Antal

0 10 20 30

40 Abortlag 1975

Insamlingen av abortstatistiken stoppades under 2013 och återupptogs 2014 med en ny metod. 2013 innehåller ett uppskattat värde.

(27)

Återstående medellivslängd vid födelsen 1885–2021

2021 2005 1985 1965 1945 1925 1905 1885 Ålder

0 20 40 60 80

100 Kvinnor 2021: 84 år

Män 2021: 81 år

Källa: Befolkningsstatistik, SCB

Återstående medellivslängd efter utbildningsnivå 2020 Befolkningen född i Sverige

Ålder

Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kön

30 år

Kvinnor 50,6 54,4 57,1

Män 48,3 51,3 54,1

65 år

Kvinnor 20,1 21,4 23,4

Män 17,9 19 20,7

Källa: Befolkningsstatistik, SCB

(28)

Hälsa, vård och omsorg

Återstående år med och utan nedsatt aktivitetsförmåga 2019-2020 Antal återstående år

Aktivitetsförmåga 16 år 30 år 65 år

Kv M Kv M Kv M

Utan nedsatt

aktivitetsförmåga 57,8 57,1 44,9 44,3 16,0 14,6 Med nedsatt

aktivitetsförmåga 11,0 8,1 10,0 7,4 5,7 4,5 Med i hög grad nedsatt

aktivitetsförmåga 3,8 3,2 3,6 3,0 2,2 1,9

Totalt 68,8 65,2 54,9 51,7 21,7 19,2

Skattningarna i tabellen har tagits fram genom att kombinera mått på dödlighet och överlevnad i olika åldrar med mått på nedsatt aktivitets- förmåga. Måttet på nedsatt aktivitetsförmåga bygger på frågor som ställts i Undersökningarna av levnadsförhållanden.

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) och Befolkningsstatistik, SCB

(29)

Självskattad hälsa för personer 16 år och äldre efter ålder 2021 Andel (%) i respektive åldersgrupp som själv uppger sig ha bra respektive dålig hälsa i allmänhet

Kvinnor

Ålder Bra hälsa

0 20 40 60 80 100

Procent 65–74

75–84 85+

55–64 45–54 35–44 25–34 16–24

Dålig hälsa

65–74 75–84 85+

55–64 45–54 35–44 25–34 16–24

Män

Självskattad hälsa för personer i åldern 25–64 år efter utbildningsnivå 2021 Andel (%) i respektive grupp som själv uppger sig ha bra respektive dålig hälsa i allmänhet

Utbildningsnivå Bra hälsa Dålig hälsa

Kvinnor Män Kvinnor Män

Förgymnasial 61 73 15 11

Gymnasial 68 73 8 6

Eftergymnasial 78 82 3 4

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), SCB

(30)

Personer i åldern 16-84 år med besvär av ängslan, oro eller ångest efter ålder 2014-2021

Andel (%) av alla i respektive åldersgrupp

16–24 år 25–44 år 45–64 år 65–74 år 75–84 år

2014–2015 2016–2017 2018–2019 2020 2021 40

20 60 80

0 Procent

100 Kvinnor

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), SCB

16–24 år 25–44 år 45–64 år 65–74 år 75–84 år

2014–2015 2016–2017 2018–2019 2020 2021 40

20 60

0 Procent

100 Män

80

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), SCB

(31)

Personer som uppger att deras mentala hälsa har påverkats på grund av covid-19-pandemin 2021 Andel (%)

Kvinnor Män

Negativt 52 39

Positivt 4 3

Inte alls 45 58

Totalt 100 100

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), SCB

Personer 16 år och äldre som röker dagligen 2008–2021 Andel (%)

0 10 2030 40 50 6070 80

10090 Kvinnor

Män

2008- 20092010-

20112012- 20132014-

20152016- 20172018-

2019 2020 2021 Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), SCB

(32)

Personer 16 år och äldre med BMI över 25, 2008-2021 Andel (%)

100 20 3040 50 60 7080 90

100 Kvinnor

Män

2008- 20092010-

20112012- 20132014-

20152016- 20172018-

2019 2020 2021

Gränsvärdena är enligt WHO:s klassificering och gäller för vuxna över 20 år.

Övervikt innebär BMI mellan 25,0–29,9, fetma BMI 30 eller högre.

BMI är ett internationellt accepterat mått, som dock har vissa brister.

Måttet tar till exempel inte hänsyn till hur stor del av kroppsmassan som är muskler respektive fett.

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), SCB

(33)

Kv M

Kv M

Ohälsotalet efter ålder 2021

Kv M

16–19 1,72 1,94

20–29 13,51 12,25

30–39 17,63 12,48

40–49 24,23 14,91

50–59 41,95 26,34

60–64 60,36 42,07

Samtliga 26,35 17,78 Ohälsotalet är ett mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade i åldrarna 16–64 år.

I ohälsotalet ingår sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar.

Källa: Försäkringskassan

Sjukpenningtalet efter ålder 2021

Kv M

16–19 0,18 0,16

29–29 5,64 3,17

30–39 12,64 6,52

40–49 14,25 6,62

50–59 17,06 9,77

60–64 16,87 12,68

Samtliga 11,97 6,60

Ersättningar som ingår är sjukpenning och rehabiliteringspenning.

Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar. Nettodagar innebär att dagar med partiell ersättning räknas om till hela dagar.

Källa: Försäkringskassan

(34)

Personer som har fått sjuk- och rehabiliteringspenning 1999–2021 Antal

0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000

2021 2018 2015 2012 2009 2006 2003 2000

Kvinnor Män

Antal mottagare avser antalet personer som fått minst en utbetalning av sjuk- och/eller rehabiliteringspenning under respektive år.

Källa: Försäkringskassan

(35)

Pågående sjukfall med sjuk-, rehabilitering- och arbetsskadesjukpenning i december åren 1974–2021 Antal i 1 000-tal

1980 1990 2000 2010 2021

60 40 20 80 100 120

0

180 dagar Kvinnor Män 60–179 dagar

Kvinnor Män

Källa: Försäkringskassan

Pågående sjukfall på grund av anpassningsstörningar och reaktion på svår stress 2005-2021

Antal

Kvinnor

5 000 15 000 25 000

0 10 000 20 000 30 000 35 000

Män

2005 2008 2011 2014 2017 2021

Källa: Försäkringskassan

(36)

Dödsorsaker för personer i åldern 35-84 år efter utbildningsnivå 2020 Åldersstandardiserade dödstal

Dödsorsak Kvinnor

Förgym. Gym. Eftergym.

Andningsorganens sjukdomar 78,1 55,4 26,6

Hjärt-kärlsjukdomar 216,9 168,2 105,5

Självmord och skadehändelse med oklar avsikt 16,4 13,3 9,2 Skador och förgiftningar exkl självmord

och skadehändelse med oklar avsikt 26,2 21,1 15,2

Tumörer 343,5 303,3 241,7

Övrigt 190,1 136,8 89,9

Totalt 1017,2 819,4 582,3

därav Alkoholrelaterad dödlighet 25,9 20,6 10,5

Covid-19 80,5 54,8 38,4

Män Förgym. Gym. Eftergym.

Andningsorganens sjukdomar 85,3 64,5 39,3

Hjärt-kärlsjukdomar 378,4 321,9 214,4

Självmord och skadehändelse med oklar avsikt 34,6 26,5 17,3 Skador och förgiftningar exkl självmord och

skadehändelse med oklar avsikt 62,9 43,3 26,6

Tumörer 415,7 370,4 283,9

Övrigt 269,9 218,2 161,3

Totalt 1438,9 1219,7 890,3

därav Alkoholrelaterad dödlighet 70,7 62,4 27,9

Covid-19 126,4 114,0 89,1

Dödstal: Antal döda per 100 000 av medelfolkmängden.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

(37)

Spädbarnsdödlighet 1885–2021

Döda under det första levnadsåret per 1 000 levande födda Antal

0 30 60 90 120 150

1885 1905 1925 1945 1965 1985 2005 2021

Flickor 2021: 1,65 Pojkar 2021: 2,03

Flickor Pojkar Källa: Befolkningsstatistik, SCB

Mödradödlighet

År 2020 avled 8 kvinnor i samband med komplikationer under graviditet eller förlossning. Under året föddes 114 467 barn.

Källa: Dödsorsaker, Socialstyrelsen

(38)

Personer 65 år och äldre som har särskilt boende respektive hemtjänst i ordinärt boende efter ålder 2020

Andel (%) av alla i gruppen

Ålder Särskilt boende Hemtjänst i

ordinärt boende

Kvinnor Män Kvinnor Män

65-79 1,5 1,6 5,1 4,4

80+ 18,2 11,8 33,5 25,1

65+ 6,4 3,9 13,3 9,1

Källa: Socialstyrelsen

Föräldrar som är mottagare av omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning för barn 2021

Antal avrundat till tiotal och könsfördelning (%)

Antal Könsfördelning

Kvinnor Män Kvinnor Män

Mottagare av omvårdnads-

bidrag 50 380 12 640 80 20

Merkostnads- ersättning för

barn 1 180 360 77 23

Omvårdnadsbidrag är ett bidrag till föräldrar vars barn på grund av en funktionsnedsättning har ett särskilt behov av omvårdnad och tillsyn.

Merkostnadsersättning betalas ut till föräldrar som har merkostnader till följd av sitt barns funktionsnedsättning.

Källa: Försäkringskassan

(39)

Personer med närståendepenning 2000–2021 Antal

Kvinnor

2000 2005 2010 2015 2021

0 10 000

5 000 15 000

Män

Den som avstår från arbete för att vårda någon som är svårt sjuk kan få närståendepenning. Med svårt sjuk menas att det ska finnas ett påtagligt hot mot den sjukes liv. Vid jämförelser över tid kan det vara bra att känna till regeländringar som gjorts. Information om detta finns hos Försäkringskassan.

Källa: Försäkringskassan

(40)

Utbildning

Utbildningsnivå för befolkningen 25–64 år 1990, 2000 och 2021 Procentuell fördelning och antal i 1 000-tal

Utbildningsnivå 1990 2000 2021

Kv M Kv M Kv M

25–44 år

Förgymnasial 21 24 11 14 8 11

Gymnasial 51 49 52 54 32 43

Eftergymnasial 28 25 36 31 57 41

Därav

kortare än 3 år 15 12 17 15 16 15

3 år eller längre 13 13 19 15 41 26

Uppgift saknas 1 2 1 1 3 4

Totalt procent 100 100 100 100 100 100

antal 1 188 1 244 1 193 1 244 1 349 1 420 45–64 år

Förgymnasial 46 45 27 31 10 13

Gymnasial 35 36 44 42 43 49

Eftergymnasial 18 18 29 25 46 36

Därav

kortare än 3 år 8 7 13 10 16 15

3 år eller längre 10 11 16 15 30 21

Uppgift saknas 1 1 1 1 1 2

Totalt procent 100 100 100 100 100 100

antal 960 959 1 121 1 138 1 264 1 293

(41)

Utbildningsnivå för befolkningen efter födelseregion 25–64 år 2021 Procentuell fördelning och antal i 1 000-tal

Utbildningsnivå Sverige Norden

utom Sverige Europa utom Norden

Kv M Kv M Kv M

Förgymnasial 6 10 8 13 11 11

Gymnasial 40 51 37 41 30 34

Eftergymnasial 54 39 50 36 51 38

Därav

kortare än 3 år 16 16 14 12 13 13

3 år eller längre 37 23 36 24 38 25

Uppgift saknas 0 1 5 10 8 17

Totalt procent 100 100 100 100 100 100

antal 1 920 2 009 53 46 226 243

Utbildningsnivå Asien Övriga länder Totalt

Kv M Kv M Kv M

Förgymnasial 21 22 22 20 9 12

Gymnasial 28 30 32 36 38 46

Eftergymnasial 45 41 39 39 52 39

Därav

kortare än 3 år 15 15 13 15 16 15

3 år eller längre 29 26 25 23 36 24

Uppgift saknas 6 7 7 6 2 3

Totalt procent 100 100 100 100 100 100

antal 286 281 128 134 2 612 2 713

Källa: Utbildningsregistret, SCB

(42)

Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 1972–2021 i kommunal regi

Antal barn i befolkningen i 1 000-tal och andel (%) inskrivna i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i respektive åldersgrupp

Ålder 1972 1980 1990 2000 2021

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

1–5 1 689 12 604 36 641 57 471 65 599 68

6–9 2 360 6 338 22 289 50 482 62 498 71

10–12 316 1 332 3 294 7 367 6 379 15

1) År 1972, 1980 och 1990 avser uppgiften åldern 1–6.

2) År 1972, 1980 och 1990 avser uppgiften åldern 7–9.

Källa: Barnomsorg, 1972–90 SCB, Förskoleverksamhet, annan pedagogisk verksamhet och fritidshem, Skolverket

Inskrivna barn i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg efter verksamhetsform och barnets ålder 2021 Andel (%) av alla barn i åldersgruppen

1–5 år 6–9 år 10–12 år

Förskola i kommunal regi 68 0 .

Förskola i enskild regi 18 0 .

Fritidshem i kommunal regi 0 71 15

Fritidshem i enskild regi 0 11 4

Pedagogisk omsorg i kommunal regi 1 0 0

Pedagogisk omsorg i enskild regi 1 0 0

Källa: Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg, Skolverket

(43)

Barn i åldern 12-18 år som uppger att de ofta är stressade på grund av läxor eller prov 2018-2019

Andel (%)

Ålder Flickor Pojkar

12–15 32 16

16–18 48 19

Totalt 39 17

Källa: Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB

Meritvärde för elever som avslutat årskurs 9 1998–2021 Genomsnittligt meritvärde

0 40 80 120 160 200 240 280 320

2019 2016 2013 2010 2007 2004 2001 1998

Flickor Pojkar

Tabellen omfattar elever som avslutat åk 9 som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.

Meritvärde inkluderar här summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng.

Källa: Skolverket

(44)

Meritvärde för elever som avslutat årskurs 9 efter svensk/utländsk bakgrund 2021

Genomsnittligt meritvärde

Flickor Pojkar

Poäng

Poäng Svensk

bakgrund Utländsk bakgrund

0 40 80 120 160 200 240 280 320

0 40 80 120 160 200 240 280 320

Källa: Skolverket

Nedre kvartil Median Övre kvartil

P10

30 40 60

0 50 70

P25 P50 P75 P90

P10 = det värde under vilken 10 % av gruppen ligger P25 = det värde under vilken 25 %

av gruppen ligger P50 = det värde under vilken 50 %

av gruppen ligger P75 = det värde under vilken 75 %

av gruppen ligger P90 = det värde under vilken 90 %

av gruppen ligger

(45)

Elever på gymnasiet efter programtyp och efter föräldrarnas utbildningsnivå samt svensk och utländsk bakgrund 2021 Antal avrundat till tiotal och procentuell fördelning Föräldrar med högst förgymnasial utbildningsnivå

Elevernas inriktning Svensk bakgrund Utländsk bakgrund

Kv M Kv M

Högskoleförberedande program 44 32 63 52

Yrkesprogram 56 68 38 48

Antal 1 470 1 500 5 870 6 140

Föräldrar med högst gymnasial utbildningsnivå

Elevernas inriktning Svensk bakgrund Utländsk bakgrund

Kv M Kv M

Högskoleförberedande program 53 39 76 63

Yrkesprogram 47 61 25 37

Antal 38 520 40 020 12 340 12 670

Föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå

Elevernas inriktning Svensk bakgrund Utländsk bakgrund

Kv M Kv M

Högskoleförberedande program 81 72 86 78

Yrkesprogram 19 29 14 22

Antal 78 420 82 260 16 280 17 210

Källa: Skolverket och SCB

(46)

Avgångna från gymnasieskolan

efter program eller anknytning till program 2020/21 Antal och könsfördelning (%)

Kvinnor: 45 230 Män: 48 383

100

% 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 %

100

% 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 %

Samhällsvetenskap

Naturbruk Hotell och turism

Barn och fritid

Restaurang o livsmedel

Estetiska

Teknik Fordon och transport

Industritekniska

Riksrekryterande utbildningar

Bygg och anläggning El och energi VVS och fastighet

Naturvetenskap

Vård och omsorg Humanistiska Hantverk

Handel och administration

Ekonomi

(47)

Av alla nationella program på gymnasieskolan har fyra program en jämn könsfördelning. Dessa är restaurang och livsmedel, handel och administration, naturvetenskap respektive ekonomi. 54 procent av kvinnorna går på kvinnodominerade program och 44 procent av männen går på mansdominerade program. På program med en jämn könsfördelning går 39 procent av kvinnorna och 32 procent av männen.

Elever som började gymnasieskolan hösten 2017 och som fullföljt utbildningen inom 4 år efter svensk och utländsk bakgrund Antal avrundat till tiotal och andel (%) av alla i gruppen

Bakgrund Antal Procent

Kvinnor Män Kvinnor Män

Svensk bakgrund 32 180 33 850 86 85

Utländsk bakgrund 8 890 9 200 66 53

Totalt 41 090 43 060 81 75

Källa: Skolverket

(48)

Betygspoäng för elever på gymnasieskolan

med slutbetyg efter svensk och utländsk bakgrund 2020/21 Genomsnittlig betygspoäng1

1) Högsta möjliga värde är 20.

Bakgrund Kvinnor Män

Svensk bakgrund 15,4 14,2

Utländsk bakgrund 14,3 13,0

Totalt 15,2 13,8

Källa: Skolverket

Registrerade studenter läsåren 1977/78-2020/21 Antal

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000

2020/21 2010/11

2000/01 1990/91 1980/81

Kvinnor Män

Källa: Universitetskanslersämbetet

(49)

Examina på grundnivå och avancerad nivå i högskolan efter inriktning 2020/21 Antal och könsfördelning (%)

Kvinnor: 55 342 Män: 31 759

Hälso- och sjukvård samt social omsorg

Pedagogik och lärarutbildning Lant- och skogsbruk samt djursjukvård

Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration

Tjänster Humaniora

och konst Naturvetenskap,

matematik och informations- och kommunikations- teknik (IKT) Teknik och

tillverkning 100

% 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 %

100

% 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 %

Inriktning enligt klassifikationen Svensk utbildningsnomenklatur, SUN 2020 (1-siffernivå).

En studerande kan ha examina inom fler än en inriktning.

Källa: Universitetskanslersämbetet

(50)

Studerande och examinerade från högskolan 1985/86, 1999/00 och 2020/21

Könsfördelning (%)

1985/86 1999/00 2020/21

Kv M Kv M Kv M

Grundnivå och avancerad nivå

Högskolenybörjare 58 42 58 42 59 41

Studenter 57 43 59 41 62 38

Examinerade 66 34 60 40 63 37

Forskarnivå 1

Doktorandnybörjare 31 69 45 55 50 50

Doktorander 30 70 43 57 50 50

Licentiatexamen 22 78 37 63 35 65

Doktorsexamen 24 76 39 61 46 54

1) Avser kalenderåren 1986, 2000 och 2021.

Källa: Universitetskanslersämbetet

Personal i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg efter huvudman 2021 Antal i 1 000-tal och könsfördelning (%)

Antal Könsfördelning

Kv M Kv M

Förskola i kommunal regi 76 3 96 4

Förskola i enskild regi 20 1 94 6

Fritidshem i kommunal regi 14 6 69 32

Fritidshem i enskild regi 2 1 64 36

Pedagogisk omsorg i kommunal regi 1 0 98 2 Pedagogisk omsorg i enskild regi 1 0 94 6 Antal årsarbetare som arbetar med barn.

Källa: Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Skolverket

(51)

Lärare och skolledare i grundskolan och gymnasieskolan 1985/86, 2000/01 och 2021/22

Könsfördelning (%)

Kategori 1985/86 2000/01 2021/22

Kv M Kv M Kv M

Lärare

Grundskolan 68 32 73 27 75 25

Gymnasieskolan 44 56 48 52 52 48

Rektorer

Grundskolan 19 81 62 38 71 29

Gymnasieskolan 29 71 34 66 57 43

Övriga skolledare

Grundskolan .. .. 68 32 76 24

Gymnasieskolan .. .. 44 56 59 41

Källa: Registret över pedagogisk personal, Skolverket

Undervisande och forskande personal efter anställningskategori 2020 Antal avrundat till tiotal och könsfördelning (%)

Tjänstekategori Antal Könsförd.

Kv M Kv M

Professorer 1 970 4 660 30 70

Lektorer 5 290 5 800 48 52

Meriteringsanställning 1 810 2 120 46 54

Adjunkter 3 810 2 510 60 40

Annan forskande och undervisande

personal med doktorsexamen 2 140 2 600 45 55 Annan forskande och undervisande

personal utan doktorsexamen1 3 340 3 470 49 51

Totalt 18 120 20 930 46 54

1) I gruppen annan forskande och undervisande personal utan doktors- examen ingår annan forskande och undervisande personal för vilka uppgift om examen saknas.

Om en person har två anställningar med olika kategori räknas personen en gång för varje anställningskategori men bara en gång på den aggre- gerade nivån samtlig personal.

Källa: Universitetskanslersämbetet

(52)

Föräldraförsäkring

Föräldraförsäkringen 1974–2019

1974 Föräldrapenningen införs. Ersättningen är 90 procent av lönen under 180 dagar och ska utnyttjas innan barnet fyller 8 år. Föräldraförsäkringen ersätter den tidigare moderskaps- försäkringen. Män får därmed rätt till ersättning för vård av barn på samma villkor som kvinnor.

Sjukpenning för vård av sjukt barn införs. 10 dagar per familj och år för barn under 10 år. Ersättningen är 90 procent av lönen.

1976 Föräldrapenningen utökas till 210 dagar.

1977 Sjukpenning för vård av barn ersätts av föräldrapenning för vård av barn. Antalet dagar beror av antalet barn.

1978 Föräldrapenningen förlängs till 270 dagar, varav 30 dagar med endast garantibelopp.

1980 Havandeskapspenning införs och omfattar kvinnor som har fysiskt ansträngande arbete. Den kan ges från 60:e till 11:e dagen före förlossning.

Den tillfälliga föräldrapenningen kan utnyttjas i 60 dagar per barn och år, åldersgränsen höjs till 12 år.

Fadern får rätt till föräldrapenning i 10 dagar i samband med barnets födelse, med en ersättning av 90 procent av lönen.

1985 Havandeskapspenningen utvidgas till att omfatta även kvinnor med arbeten där det p.g.a. arbetsmiljön kan finnas risker för fosterskador.

1986 Benämningen tillfällig föräldrapenning införs. Antalet föräldra- penningdagar utökas till 360.

1988 Tillfällig föräldrapenning får betalas ut under högst 90 dagar

(53)

1989 Föräldrapenningen ges i 450 dagar, varav 90 med endast garanti belopp.

1990 Den tillfälliga föräldrapenningen förlängs till 120 dagar per barn och år.

1991 Tillfällig föräldrapenning ges med 80 procents ersättning under de första 14 dagarna per barn och år. Tid därefter ersätts med 90 procent.

1995 ”Mamma-/pappamånad” införs och antalet föräldrapenning- dagar utökas till 450. Vardera föräldern har 30 dagar som inte kan överlåtas till den andra. Ersättningen är 90 procent av lönen. Av resterande dagar med föräldrapenning ersätts 300 med 80 procent av lönen och 90 med garantibelopp.

Rätten till tillfällig föräldrapenning kan överlåtas till annan person som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete för att vårda barnet.

1996 Ersättningsnivån under ”mamma-/pappamånad” sänks till 85 procent. Av övriga 390 dagar ersätts 300 med 75 procent av lönen och 90 med garantibeloppet.

Den tillfälliga föräldrapenningen och havandeskapspenningen sänks till 75 procent av lönen.

1997 Ersättningsnivån för ”mamma-/pappamånad” sänks till 75 procent.

1998 Ersättningsnivån för föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning höjs till 80 procent.

2002 Föräldrapenningdagarna utökas med 30 s.k. sjukpenningdagar till 480 dagar. 60 av dessa reserveras för vardera föräldern och kan inte överlåtas.

Tillfällig föräldrapenning kan utbetalas till annan försäkrad person när föräldern är sjuk och därför varken kan arbeta eller vårda sitt barn. De 10 s.k. pappadagarna kan i vissa fall tas ut av annan försäkrad person.

(54)

2006 Inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst höjs till 10 prisbasbelopp för föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning.

2007 Inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst sänks till 7,5 prisbasbelopp för tillfällig föräldrapenning och havande- skapspenning. För föräldrapenning är inkomsttaket oförändrat 10 prisbasbelopp.

2008 Jämställdhetsbonus i form av skatteavdrag införs vid uttag av föräldrapenning. Bonus kan utgå för föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå, exklusive de dagar som är reserverade för respektive förälder. Maximal bonus kan ges om dessa dagar delas lika.

Kommunerna ges rätt att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag för barn i åldern 1–3 år för barn som inte använder offentligt finansierad barnomsorg.

2010 För ensamstående föräldrar som blir sjuka och inte kan vårda sitt barn (barn under 3 år) införs möjlighet att låta någon annan person som avstår från förvärvsarbete att få tillfällig föräldra- penning för vård av barnet.

2012 Dubbeldagar införs inom föräldrapenning. Föräldrar ges rätt att ta ut föräldrapenning samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår. Dubbeldagarna får inte ligga till grund för beräkning av jämställdhetsbonus.

Jämställdhetsbonus i form av skatteavdrag ändras. Kravet att ansöka om jämställdhetsbonus tas bort och berättigad bonus betalas ut samtidigt som föräldrapenningen. Detta gäller jämställdhetsbonus för 2012 och framåt.

2014 Högst 20 procent av de 480 föräldrapenningdagarna kan sparas till tid efter barnets fyraårsdag.

Gränsen för uttag av föräldrapenning förlängs till 12 år för barn födda eller adopterade 2014 eller senare.

De 390 dagarna med föräldrapenning på sjukpenningnivå respektive de 90 dagarna på lägstanivå fördelas med hälften

(55)

2016 För barn födda 1 januari 2016 eller senare reserveras en tredje månad för vardera föräldern som inte kan överlåtas.

Grundnivån höjs till 250 kronor för föräldrapenning som avser tid från och med 1 januari 2016. Detta gäller samtliga barn.

Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas.

2017 Jämställdhetsbonusen avskaffas.

Föräldrar till barn över ett år får ett mindre antal föräldra- penningdagar när de flyttar till Sverige.

2019 Möjlighet för förälder att överföra en eller flera av sina föräldra- penningdagar till sin sambo införs. Sambon kan då vara föräldra ledig och ta hand om sitt bonusbarn.

Lagändringen förenklar även för samkönade par som genom- gått insemination utomlands. Den som födde barnet kan överföra föräldrapenningdagar till sin sambo i väntan på att närståendeadoptionen blir klar.

Lagändringen innebär dessutom att en förälders sambo får rätt till ledighet från arbete under föräldraledighetsperioden. Detta gäller även om föräldern och sambon inte är gifta med varandra eller har barn tillsammans.

Källa: Riksförsäkringsverket, Försäkringskassan och SOU 2005:73

(56)

Ersatta dagar för vård av barn 1974–2021 Antal dagar i 1 000-tal och könsfördelning (%)

År Föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning

Antal Könsförd. Antal Könsförd.

Kv M Kv M

1974 19 017 100 0 689 60 40

1980 27 020 95 5 3 042 63 37

1985 33 193 94 6 4 156 67 33

1990 48 292 93 7 5 731 66 34

1995 47 026 90 10 4 890 68 32

2000 35 661 88 12 4 403 66 34

2005 42 659 80 20 4 421 64 36

2010 49 719 77 23 4 657 64 36

2015 53 177 74 26 6 069 62 38

2016 53 776 73 27 6 301 62 38

2017 55 798 72 28 6 551 62 38

2018 57 375 70 30 6 904 62 38

2019 56 503 70 30 6 694 61 39

2020 53 321 70 30 8 310 61 39

2021 50 350 70 30 8 381 60 40

Antal dagar med partiell ersättning är omräknade till hela dagar.

Källa: Försäkringskassan

(57)

Utbetalda föräldrapenningdagar efter uppnådd ålder på barn med födelseår 2012

Genomsnittligt antal dagar och procentuell fördelning Uppnådd ålder

på barnet Antal dagar Procentuell

fördelning

Kv M Totalt Kv M

0 8 0 8 100 0

1 216 25 241 90 10

2 58 38 95 60 40

3 10 8 18 54 46

4 8 7 14 52 48

5 7 6 13 52 48

6 8 7 15 53 47

7 9 9 18 52 48

8 15 14 30 51 49

Totalt 338 115 452 75 25

Antal dagar med partiell ersättning är omräknade till hela dagar.

Källa: Försäkringskassan

(58)

Obetalt hem- och omsorgsarbete

Ersatta dagar med föräldrapenning och antal dagar utan föräldrapenning under föräldraledighet för barn i åldern 0–2 år med födelseår 2016 Antal

Kvinnor Män

350

200 300 250 400

150 100 50 0

Skattade dagar utan föräldra- penning Nettodagar med föräldra- penning

Statistiken bygger på en undersökning som Försäkringskassan genomfört. Både föräldraledighetens längd och antalet dagar utan föräldrapenning är skattade uppgifter som tagits fram utifrån i ett antal antaganden. Se Försäkringskassan (2020), Betald och obetald föräldra- ledighet - Hur flexibla är föräldrar under barnens två första levnadsår?, Stockholm: Försäkringskassan

Källa: Försäkringskassan

(59)

Det är möjligt att vara föräldraledig utan att uppbära föräldrapenning. Enligt Försäkringskassans undersök- ning uppskattades kvinnor vara föräldralediga utan ersättning ungefär 31 procent av tiden och män 27 procent av tiden fram till dess att barnet fyllde två år. I dagar räknat innebär det att kvinnor i genomsnitt beräk- nades vara föräldralediga utan föräldrapenning i 118 dagar och män i 34 dagar.

Personer i åldern 20-64 år som ofta känner sig stressade på grund av att de har för mycket att göra efter hushållstyp 2021

Andel (%) i respektive grupp

Kvinnor Män

Ensamstående utan barn 25 19

Ensamstående med barn 41 28

Sammanboende utan barn 24 16

Sammanboende med barn 39 23

Källa: TID, SCB

Not till efterföljande diagram:

För mer detaljerade beskrivningar av vilka aktiviteter som ingår i de olika kategorierna i diagrammet, se SCB (2022), En fråga om tid – En studie av tidsanvändningen bland kvinnor och män 2021, Örebro: SCB.

Ett flertal aktiviteter kan utföras samtidigt vilket är en skillnad jämfört med de tidigare Tidsanvändningsundersökningarna som avsåg huvud- sakliga aktiviteter.

Aktiviteter som omfattar barn avser barn i det egna hushållet, förutom aktiviteten att passa andras barn.

Källa: TID, SCB

(60)

Tid för obetalt hem- och omsorgsarbete efter olika aktiviteter för personer i åldern 20-64 år 2021

Minuter och könsfördelning (%)

Hjälpa andra vuxna i ditt hushåll med olika aktiviteter Kvinnor

Laga mat, duka m.m.

Handla dagligvaror

Män 100

% 80 60 40 20 0 20 40 60 80100%

100

% 80 60 40 20 0 20 40 60 80100% Städa, diska m.m.

Tvätta, sy, stryka kläder m.m.

Ta hand om sällskapsdjur Tillsyn av barn

Hantera ekonomi

Planera och organisera hushållets aktiviteter Omsorg av barn

Läsa och leka med barn

Installationer, underhåll av bostad och möbler Ta hand om tomt,

trädgård, växter m.m.

Handla andra varor än dagligvaror

Närvara vid barns aktiviteter

Underhåll och reparationer av fordon

Göra olika ärenden Passa andras barn

Hjälpa barn med läxor Hjälpa en vuxen

utanför ditt hushåll som behöver hjälp pga ålder, funktions- nedsättning, sjukdom

Hjälpa andra vuxna utanför ditt hushåll

(61)

Förvärvsarbete

I avsnittet förekommer ett antal begrepp som förklaras här.

Arbetskraften omfattar personer som antingen är syssel- satta/förvärvsarbetande eller arbetslösa.

Ej i arbetskraften är personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa.

Sysselsatta är personer som utfört arbete minst en timme under referensveckan eller varit tillfälligt frånva- rande från arbetet.

Arbetslösa är personer som inte är sysselsatta och som har sökt arbete och kunnat arbeta. Även de som har fått ett arbete som de ska påbörja inom tre månader räknas till de arbetslösa, förutsatt att de hade kunnat jobba under referensveckan eller börja arbeta inom två veckor därefter.

Sysselsättningsgrad är andel (%) sysselsatta av befolk- ningen.

Faktiskt arbetad tid är det antal timmar en person arbetar under referensveckan.

Vanligen arbetad tid är den arbetstid som personen

skulle arbeta enligt överenskommelse.

(62)

Frånvarande är personer som varit borta från sitt arbete på grund av semester, sjukdom, ledighet för vård av barn, studier m.m.

Relativa arbetskraftstalet anger andel (%) av befolk- ningen som är i arbetskraften.

Relativa arbetslöshetstalet anger andel (%) av arbets- kraften som är arbetslös.

Latent arbetssökande är personer som vill och kan arbeta men inte sökt arbete. Latent arbetssökande står utanför arbetskraften.

Undersysselsatta är personer som vill öka sin arbetstid och kan börja arbeta mer.

Sedan år 2005 räknas personer som är folkbokförda i Sverige och jobbar utomlands som sysselsatta i Arbetskraftsundersökningarna. Tidigare räknades dessa personer till de som inte är i arbetskraften. Från år 2007 räknas personer som är heltidsstuderande, och som sökt arbete och kunnat ta det, som arbetslösa. Förändringarna som skedde innebar att det uppstod tidsseriebrott men är i tabeller och diagram omräknade bakåt till och med år 1987. I berörda diagram markeras detta med ett lodrätt streck. I januari 2021 anpassades AKU till EU:s nya förordning för den sociala statistiken, vilket har orsakat tidsseriebrott.

(63)

Befolkningen 20–64 år i och utanför arbetskraften 2021 Andelar (%) av befolkningen 1 i olika grupper

1) Arbetslösa redovisas som andel av arbetskraften.

Befolkning 2021 i åldern 20–64 år Kvinnor:2,9

milj

Män:3,0 milj I arbetskraften Kv:

85 % M:90 % Sysselsatta Kv:

78 % M:83 % Sysselsatta, arbetar vanligen Heltid 35- tim Kv:59 % M:73 %

Deltid 20-34 tim Kv:13 % M:6 %

Deltid 1-19 tim Kv:3 % M:2 %

I arbete Kv:

65 % M:73 %

Frånvarande Kv:

14 % M:11 % Frånvaroorsak Sjukdom Kv:3 % M:2 %

Semester Kv:6 % M:6 %

Föräldra- ledighet Kv:3 % M:1 %

Övrigt Kv:2 % M:2 %

Arbetslösa 1 Kv:

8 % M:8 %

Arbetslösa heltidsstuderande 1 Kv:2 % M:2 %

Ej i arbetskraften Kv:15 % M:10 % Huvudsaklig verksamhet Hemarbetande Kv:1 % M:0 % Arbetssökande Kv:1 % M:1 %

Sjukdom Kv:

5 % M:3 %

Studier Kv:

5 % M:4 %

Pension Kv:

1 % M:1 %

Övrigt Kv:

2 % M:1 % Velat ha arbete och kunnat arbeta Kv:2 % M:1 %

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB

(64)

Kvinnor i åldern 20–64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970–2020

Procent

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 80

60 40 20 0 100

Heltid 35– timmar Lång deltid 20–34 timmar Kort deltid 1–19 timmar Ej i arbets- kraften Arbetslösa1

1) Antal arbetslösa ställt i proportion till befolkningen (per kön). Notera att detta är ett särskilt framtaget mått av arbetslöshet där antalet arbetslösa ställs i proportion till befolkningen.

Den internationellt överenskomna definitionen av ett arbetslöshetstal, som normalt sett används på SCB, ställer istället antalet arbetslösa i proportion till arbetskraften.

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB

Andelen kvinnor i arbetskraften ökade markant under 1970- och 80-talen. En stor del av ökningen utgjordes av kvinnor som började arbeta lång deltid. Under 1990-talet ökade andelen arbetslösa och i viss mån även andelen kvinnor utanför arbetskraften. Arbetslösheten hade åter sjunkit vid 2000-talets inledning, men andelen arbetslösa kvinnor var fortsatt högre än den var på 1970- och 1980-talen. Andelen kvinnor som arbetar heltid har, grovt beskrivet och med variationer över åren,

(65)

Män i åldern 20–64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970–2020

Procent

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 80

60 40 20 0 100

Heltid 35– timmar Lång deltid 20–34 timmar Kort deltid 1–19 timmar Ej i arbets- kraften Arbetslösa1

1) Antal arbetslösa ställt i proportion till befolkningen (per kön). Notera att detta är ett särskilt framtaget mått av arbetslöshet där antalet arbetslösa ställs i proportion till befolkningen.

Den internationellt överenskomna definitionen av ett arbetslöshetstal, som normalt sett används på SCB, ställer istället antalet arbetslösa i proportion till arbetskraften.

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB

Andelen män i arbetskraften var i princip konstant under 1970- och 1980-talen. Under 1990-talet ökade arbetslösheten bland män s amtidigt som andelen män utanför arbetskraften också ökade något. Vid inledningen av 2000-talet hade andelen arbetslösa män sjunkit även om andelen arbetslösa fortsatt var högre än den var på 1970- och 1980-talen. Andelen män som arbetar hel- respektive deltid har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Ser vi däremot till utvecklingen under de senaste decennierna så har andelen män som arbetar deltid ökat något.

(66)

År 2021 var det relativa arbetskraftstalet för åldern 20-64 år 84,7 procent för kvinnor och 90,3 procent för män. Den relativa arbetslösheten var, för samma åldersgrupp, 7,9 procent för kvinnor och 7,7 procent för män.

Sysselsättning, arbetslöshet och arbetskraftstal för personer i åldern 25-64 år efter utbildningsnivå och in- respektive utrikes född 2021 Andelar (%)

Utbildningsnivå Syssel-

sättningsgrad 1 Relativ

arbetslöshet 2 Relativt arbetskraftstal 3 Inrikes

födda Utrikes födda Inrikes

födda Utrikes födda Inrikes

födda Utrikes födda Kvinnor

Förgymnasial 52 32 12 51 59 65

Gymnasial 80 63 4 20 84 79

Eftergymnasial 90 77 2 11 93 86

Uppgift saknas .. .. .. .. .. ..

Samtliga 86 64 3 20 89 80

Män

Förgymnasial 80 51 6 38 85 82

Gymnasial 88 76 4 15 92 89

Eftergymnasial 91 84 3 9 94 93

Uppgift saknas .. 88 .. .. .. 93

Samtliga 89 76 4 15 92 90

1) Sysselsatta i procent av befolkningen.

2) Arbetslösa i procent av arbetskraften.

3) Arbetskraften i procent av befolkningen.

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

(67)

Sysselsatta i åldern 20–64 år efter sektor 1970–2020 Antal i 1 000-tal

1970 1980 1990 2000 2010 2020 1970 1980 1990 2000 2010 2020 1 500

1 000 500 0

2 000 Kvinnor Män

Egen företagare

Statlig Privat Kommunal

År 1987 infördes en ny mätmetod. Alla som arbetade i aktiebolag räknades som anställda före 1987. Därefter räknas företagsledaren som egen företagare. Eftersom fler män än kvinnor är egna företagare blir brottet synligare för män än för kvinnor.

Uppgifter för 1970–1986 avser åldersgruppen 16–64 år.

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB

Under 1970- och 1980-talen ökade antalet kvinnor på

arbetsmarknaden. Detta framförallt till följd av att antalet

kvinnor i kommunal sektor fördubblades. Under 1980-

och 1990-talen arbetade ungefär lika många kvinnor i

kommunal som i privat sektor. I dag är dock privat sektor

den enskilt största bland kvinnor. Under hela tidsperioden

har män till största delen arbetat i privat sektor. Minsk-

ningen i statlig sektor beror delvis på personalminskningar

men också på bolagiseringen av flera statliga verk under

1990-talet. Anställda där räknas därefter in i privat sektor.

Figure

Updating...

References

Related subjects :