RISKHÄNSYN I DETALJPLAN KV FYRKLÖVERN UPPLANDS VÄSBY

RAPPORT

RISKHÄNSYN I DETALJPLAN KV FYRKLÖVERN UPPLANDS VÄSBY

2014-11-28

Uppdrag:

Titel på rapport: Riskhänsyn i detaljplan-Kv Fyrklövern Upplands Väsby Status: Slutgiltig handling

Datum: 2014-11-28

Medverkande

Beställare: Upplands Väsby kommun Kontaktperson: Agnes Hustad

Konsult: Tyréns AB

Uppdragsansvarig: Cecilia Sandström Handläggare: Emma Dahlstrand Kvalitetsgranskare: Cecilia Sandström

Revideringar

Revideringsdatum: 2014-11-28

Version: C

Initialer: ULD, Tyréns AB

Tyréns AB

118 86 Stockholm

Besök: Peter Myndes Backe 16

Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986

Sammanfattning

Upplands Väsby kommun planerar att området Fyrklövern ska förtätas med bostäder, lokaler, service och mötesplatser. Idag utgörs bebyggelsen av bostäder i flervåningshus samt en skola.

En förtätning av bebyggelsen planeras mot Dragonvägen, Mälarvägen, Husarvägen samt Drabantvägen. Tyréns har fått i uppdrag att göra en utredning avseende olycksrisker och förutsättningar att ha fler bostäder på området. Utredningen är underlag till ny detaljplan.

Mälarvägen som går längs med området är en sekundärled för transport av farligt gods, vilket innebär att vägen rekommenderas för farligt godstransporter som ska till målobjekt längs med vägen, men inte för genomfartstrafik. Inga andra risker har identifierats i närområdet som bedöms kunna få en betydande påverkan på de planerade bostäderna.

Den största risken från Mälarvägen utgörs av transporter av brandfarlig vätska (ADR-klass 3) samt brandfarliga gaser, (ADR-klass 2). Brandfarlig vätska som strömmar ut i samband med en olycka breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Antänds vätskan bildas en pölbrand som kan påverka omgivningen. Brandfarlig gas kan ge upphov till gasmolnsexplosion eller

jetflamma. En trycksatt behållare med gas som värms upp, till exempel av extern brand, kan brista explosionsartat och resultera i en BLEVE (boiling liquid expanding vapor explosion).

Individ- och samhällsrisk har beräknats för den planerade bebyggelsen. Individrisken vid närmaste fasaden (10 meter från Mälarvägen) är mindre än 1·10^-7 per år. Det motsvarar risken för att omkomma för en enskild individ som vistas vid fasaden dygnet runt, året runt och inte heller förflyttar sig vid uppfattad fara. Det innebär att risken är tolerabel enligt DNVs kriterier och inga ytterligare åtgärder krävs. Dock kan åtgärder som ger stor riskreducering i förhållande till kostnad ändå övervägas.

Samhällsrisken beräknas för ett område på en kvadratkilometer. Inom detta område ligger Väsby centrum och Vittraskolan och Vilundahallen, vilket medför att bakgrundspopulationen är relativt hög. Riskbidraget för den tillkommande bebyggelsen påverkar riskbilden endast i mindre utsträckning. För samhällsrisken är risken är tolerabel enligt DNVs kriterier och inga ytterligare åtgärder krävs. Dock kan åtgärder som ger stor riskreducering i förhållande till kostnad ändå övervägas.

Diskussioner har förts om att inte längre ha Mälarvägen som en rekommenderad transportled för farligt gods förbi planområdet. Det kommer ytterligare att minska flödet, men eftersom farligt gods inte förbjuds kan det fortfarande förekomma transporter. Vid en sådan förändring bör det också undersökas vilken påverkan en omledning av farligt gods har på bebyggelse nära den nya sträckningen.

Tyréns AB rekommenderar att följande åtgärder ska beaktas vid utformning av området:

 Avåkningsskydd längs med Mälarvägen, i form av exempelvis räcke eller mur vid vägkanten, som säkerställer att fordon inte kan komma närmare byggnaden.

Avåkningsskydd ska placeras så nära vägen som möjligt.

 Om avåkningsskyddet inte förhindrar att spill rinner mot planområdet ska det kombineras med ytterligare åtgärder, exempelvis kant eller lutning på väg, för att förhindra att ev. spill rinner mot planområdet.

 Området mellan bebyggelse och Mälarvägen ska inte uppmuntra till stadigvarande vistelse.

 Tillgång till väg ut som vetter bort från Mälarvägen ska finnas.

 Friskluftsintag till bostäderna placeras bort från Mälarvägen.

Innehållsförteckning

1 Inledning... 5

1.1 Uppdragsbeskrivning ... 5

1.2 Mål och syfte ... 5

1.3 Omfattning ... 5

1.4 Revidering ... 5

1.5 Tillgängligt underlag ... 5

1.6 Metod ... 6

2 Riskvärdering ... 6

2.1 Riskvärderingskriterier ... 8

3 Förutsättningar ... 9

3.1 Regionala och nationella riktlinjer avseende riskvärdering ... 9

3.2 Området ... 9

3.3 Mälarvägen ... 10

3.4 Övriga verksamheter ... 11

4 Analys ... 12

4.1 Inledande riskidentifiering ... 12

4.2 Mälarvägen ... 14

5 Beräkningar ... 15

5.1 Individrisk ... 15

5.1.1 Individrisk Mälarvägen ... 16

5.2 Samhällsrisk ... 16

5.3 Osäkerheter ... 17

6 Åtgärdsförslag ... 19

7 Resultat och diskussion ... 20

8 Referenser ... 21

1 Inledning

1.1 Uppdragsbeskrivning

Upplands Väsby kommun planerar att området Fyrklövern ska förtätas med bostäder, lokaler, service och mötesplatser. Fyrklövern är området som inramas av Husarvägen, Mälarvägen och Dragonvägen och ligger nära Väsby Centrum. Idag utgörs bebyggelsen av bostäder i

flervåningshus samt en skola. En förtätning av bebyggelsen planeras mot Dragonvägen, Mälarvägen, Husarvägen samt Drabantvägen. Idag är Mälarvägen en sekundär transportled för farligt gods. E4:an, som är en primär farligt transportled för farligt gods, passerar på ca 300 meters avstånd.

Tyréns har fått i uppdrag att göra en utredning avseende olycksrisker och förutsättningar att ha fler bostäder på området. Riskutrednigen utgör underlag till detaljplan.

Då planerad bebyggelse ligger närmare farligt godsled än 150 meter rekommenderar Länsstyrelserna i storstadslänen att en riskanalys tas fram för att avgöra om planerad

bebyggelse är lämpligt utifrån ett olycksperspektiv. Denna rapport är ett steg för att visa om det ur riskperspektiv är möjligt att bygga bostäder och handelsverksamhet nära Mälarvägen. Ett annat alternativ som diskuterats parallellt är att göra om Mälarvägen så att den inte är en rekommenderad transportled för farligt gods.

1.2 Mål och syfte

Syftet med analysen är att göra en bedömning om planerad bebyggelse är lämplig med hänsyn till olycksrisker och att göra en bedömning av åtgärder som kan bli nödvändiga att vidta.

1.3 Omfattning

Analysen avser olycksrisker som kan påverkan den föreslagna bebyggelsen. Vid utformning av en detaljplan är det betydelsefullt att visa riskhänsyn. Plan och bygglagen utgår från att

kommunerna i sina planer och beslut beaktar sådana risker för säkerhet som har samband med markanvändning och bebyggelseutveckling. Analysen är begränsad till transporter med farligt gods längs med Mälarvägen och andra eventuella riskobjekt i närområdet.

Analysen omfattar inte buller, vibrationer, elektromagnetisk strålning, översvämning, ras, skred, luft- eller markföroreningar.

1.4 Revidering

Denna rapport är en uppdatering av Riskhänsyn i detaljplan kv Fyrklövern Upplands Väsby daterad 2013-04-08. Revideringen har utförts med avseende på att ytterligare en bensinstation i närheten av det aktuella området, din-X, har sökt tillstånd för brandfarlig vara.

1.5 Tillgängligt underlag

Rapporten är upprättad med utgångspunkt från följande underlag:

 Uppdatering av MSB:s väginformation om farligt gods 2010 samt Trafikverkets informationskarta. PM Upplands Väsby kommun, Dnr BN 2010:488

 Planprogram för Fyrklövern, Upplands Väsby kommun, mars 2012

 Brandkonsulten AB, Översiktlig riskanalys Vilunda 1:575, 2010

1.6 Metod

Den inledande riskanalysen utgår från följande schema:

 Identifiering av vilka risker kan påverka de planerade bostäderna.

 Avstånd till planerad bebyggelse relaterat till Länsstyrelsen i Stockholms riktlinjer.

 Översiktlig bedömning av omfattning av riskerna.

 Identifiering av möjliga åtgärder, inklusive en beräkning av individ- och samhällsrisk för att avgöra om åtgärder krävs.

Materialet som ligger till grund för analysen inhämtas från myndigheter, kommun och verksamheter inom området.

2 Riskvärdering

Värdering av risker har sin grund i hur riskerna upplevs. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande:

 Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras.

 Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta i form av exempelvis produkter och tjänster verksamheten medför.

 Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället.

 Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer.

Risker kan kategoriskt placeras i tre fack. De kan anses vara tolerabla, tolerabla med restriktioner eller oacceptabla. Figur 1 beskriver principen för riskvärdering. (Davidsson m fl, 1997).

Figur 1 Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Davidsson m fl, 1997)

Det är nödvändigt att skilja på två grupper av personer när kriterier för risktolerans diskuteras för människors liv och hälsa. Dessa är dels personer ur allmänheten, s.k. ”tredje man” och dels personer med anknytning till den analyserade riskkällan.

Privatpersoner, människor i sina bostäder, människor på offentliga platser och exempelvis i affärer etc. är att betrakta som ”tredje man”.

Område med oaccptabla risker

Område där risker kan tolereras om alla rim liga åtgärder är vidtagna

Område där risker kan anses små

Risk tolereras ej

Risk tolereras endast om riskreduktion ej praktiskt genomförbart eller om kostnader är helt oproportionerliga

Tolerabel risk om kostnader för riskreduktion överstiger nyttan

Nödvändigt visa att risker bibehålls på denna låga nivå Område med

oaccptabla risker

Område där risker kan tolereras om alla rim liga åtgärder är vidtagna

Område där risker kan anses små

Risk tolereras ej

Risk tolereras endast om riskreduktion ej praktiskt genomförbart eller om kostnader är helt oproportionerliga

Tolerabel risk om kostnader för riskreduktion överstiger nyttan

Nödvändigt visa att risker bibehålls på denna låga nivå

Denna indelning grundar sig i fördelningsprincipen, vilken innebär att enskilda grupper inte skall vara utsatta för oproportionerligt stora risker från en verksamhet i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem.

För ”tredje man” innebär detta att risken från ett analysobjekt inte bör utgöra en betydande del av den totala risken som personer i denna grupp utsätts för eftersom ”tredje man” har mycket liten, eller ingen nytta av att utsättas för risken.

Som antytts ovan bör omfattningen av de risker som påverkar analysobjektet även vara rimlig i förhållande till andra risker som vi människor utsätter oss för i samhället. I

Tabell 1 följer en sammanställning av risknivåer avseende individuell risk att relatera toleranskriterierna till. Risknivåerna gäller en svensk medelperson (Räddningsverket 2004, Räddningsverket 2004b, Arbetsmiljöverket 2007).

Tabell 1 Årlig genomsnittlig risk att omkomma på grund av olika orsaker i Sverige

Dödsorsak Årlig individrisk

Träffas av blixten och omkomma 110^7per år (1/10 000 000 per år, 0,00001 % per år) Omkomma på grund av brand 1.410^5per år (1/71 500 per år, 0,0014 % per år) Omkomma i arbetsolycka¹ 1.310^5per år (1/77 000 per år, 0,0013 % per år) Omkomma i trafiken 510^5per år (1/20 400 per år, 0,005 % per år) Omkomma i hem- och fritidsolycksfall 2.210^4per år (1/4 550 per år, 0,022 % per år) Alla dödsorsaker sammantaget för

personer 20-40 år gamla

103

1 ^ per år (1/1 000 per år, 0,1 % per år)

Alla dödsorsaker sammantaget för personer 60 år gamla

102

1 ^ år-1 (1/100 per år, 1 % per år)

1avser de personer som arbetar heltid

2.1 Riskvärderingskriterier

I Sverige finns i dagsläget inget nationellt beslut om vilka riskvärderingskriterier som ska användas. År 2003 publicerade Länsstyrelsen i Stockholms län en rapport (Slettenmark O., 2003) där riskvärderingskriterierna som togs fram av Det Norske Veritas DNV (Davidsson m fl, 1997) föreslås. I Stockholms läns senaste remiss av riktlinjer avseende riskhänsyn vid

planläggning av ny bebyggelse anges inga nya riskvärderingskriterier utan man hänvisar till riskvärderingskriterierna i ”Värdering av risk”(Stockholms länsstyrelse, 2012).

Riskvärderingskriterierna omfattar två olika värderingsmått, dels individrisk och dels

samhällsrisk. Individrisk är ett mått på risken för en person som befinner sig utomhus dygnet runt på en specifik plats, till exempel på ett visst avstånd från en transportled. Samhällsrisken är ett mått på risken för en population. Samhällsrisken inkluderar risker för alla personer som utsätts för en risk även om den bara sker vid enstaka tillfällen längs en 1 km lång sträcka.

För individrisk föreslås följande kriterier av DNV:

 Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 10^-5/år

 Övre gräns för område där risker kan anses som små: 10^-7/år För samhällsrisk föreslås följande kriterier av DNV:

 Övre gräns där riskerna under vissa förutsättningar anses som acceptabla:

F=10^-4 per år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1.

 Övre gräns där risker anses vara acceptabla:

F=10^-6 per år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1.

Toleranskriterierna för samhällsrisk som DNV har föreslagit för Sverige visas i Figur 2.

Figur 2 Av DNV föreslagna samhällsriskkriterier för Sverige.

Området mellan den övre och undre gränsen kallas för ALARP-området. ALARP står för As Low As Reasonably Practicable och innebär att riskera kan tolereras om alla rimlig åtgärder är vidtagna.

I analysen används de toleranskriterier för individrisk och samhällsrisk som DNV har föreslagit.

Vidare används nationella råd och regionala riktlinjer enligt avsnitt 3.

3 Förutsättningar

3.1 Regionala och nationella riktlinjer avseende riskvärdering

Länsstyrelserna i storstadsregionerna (Stockholm, Skåne och Västra Götaland) har gemensamt tagit fram Riskhantering i detaljplaneprocessen -Riskpolicy för markanvändning intill

transportleder för farligt gods (2006). Riskhanteringspolicyn rekommenderar att riskhanteringsprocessen beaktas inom 150 m avstånd från en farligt gods-led.

Länsstyrelsen i Stockholm har även gett ut riktlinjer i form av rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. I rapporten redovisas följande:

Vägar med transporter av farligt gods

 25 m byggnadsfritt bör lämnas närmast transportleden.

 Tät kontorsbebyggelse närmare än 40 m från vägkant bör undvikas.

 Sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiva verksamheter

(centrumanvändning i form av mindre galleria eller dylikt) närmare än 75 m från vägkant bör undvikas.

Längs de sekundära transportlederna för farligt gods, där endast enstaka bensintransporter sker, kan kortare avstånd tillämpas.

Bensinstationer

 Ett minimiavstånd på 25 m bör hållas från bensinstation till kontor och liknande.

 Ett minimiavstånd på 50 meter bör hållas till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus samt samlingsplatser där oskyddade människor uppehåller sig.

 I nyplaneringsfallet bör alltid ambitionen vara att hålla ett avstånd på 100 meter från bensinstationen till bostäder, daghem, åldershem och sjukhus.

Länsstyrelsen arbetar för närvarande med en revidering av rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer.

Samma avstånd som ovan för vägar och järnvägar kvarstår i det förslag som varit på remiss.

3.2 Området

Fyrklövern är beläget söder om Väsby Centrum i Upplands Väsby kommun. Fyrklövern gränsar till Mälarvägen i söder, Dragonvägen i väster och Husarvägen i öster.

Figur 3 Karta Kv Fyrklövern från planprogram. Aktuellt planområde är markerat med rött.

E4

Befintlig bebyggelse utgörs av bostäder i flerbostadshus samt Vittraskolan som är en grundskola med ca 400 elever. Norr om området ligger Väsby centrum, ett köpcentrum med butiker och restauranger. Öster om området, på andra sidan Husarvägen ligger Vilundahallen som är en sportanläggning. På andra sidan Vilundahallen ligger E4:an.

Väster om området ligger småhusbebyggelse och söder om området, på andra sidan Mälarvägen består bebyggelsen främst av bostadsbebyggelse.

I programförlaget föreslås en förtätning av bebyggelsen i området, nya torg och parker.

Mälarvägen föreslås på längre sikt kunna bli en gata med publika bottenvåningar. Alternativt planeras för bostäder som kan fungera som verksamhetslokaler, sk bokaler, i bottenvåningarna.

Den nya bebyggelsen längs med Mälarvägen föreslås placeras längs med Mälarvägen på ett avstånd om ca 10 meter från Mälarvägens körbana enligt planprogrammet.

En bensinstation ligger sydost om området på andra sidan Mälarvägen i korsningen

Mälarvägen-Ekebovägen. Planerad bebyggelse längs med Mälarvägen kommer att ligga på ca 70 meters avstånd till denna bensinsation, Statoil.

Figur 4 Kv Fyrklövern, bild från planprogram. Planområde är markerat med rött.

3.3 Mälarvägen

Mälarvägen är en sekundärled för transport av farligt gods, vilket innebär att vägen rekommenderas för transporter som ska till målobjekt längs med vägen, men inte för genomfartstrafik. Avståndet till närmaste planerade bebyggelse är ca 10 meter.

Vägen är entrén till centrala Upplands Väsby via Glädjens trafikplats från E4:an. Vägen har förutom lokala transporter trafik från nordost mot E18.

Vägen har ett körfält i varje körriktning förbi området utan räcke som åtskiljer körriktningarna.

Hastigheten på vägen är idag 50 km/h. I kommunens trafikplan som är på remiss föreslås en temporär höjning av hastighetsbegränsning till 60 km/h. (Upplands Väsby kommun, 2012). När utbyggnadsfasen är klar kommer hastigheten att sänkas till 40 km/h. Trolig tidplan är om ca 3 år.

Skola Väsby C

Mälarvägen

Vilundahallen

Enligt uppgifter i trafikplanen trafikerades Mälarvägen av ca 16 400 fordon/dygn 2011. En siffra som legat relativt stabilt i de senast genomförda mätningarna 2005-2011. Den prognos som finns för år 2020 är ca 21 000 fordon. I beräkningarna antas 21 000 fordon/dygn. Andelen tunga transporter idag ligger på ca 6 %.

3.4 Övriga verksamheter

Följande verksamheter finns identifierade i området som kan ge upphov till transporter av farligt gods på Mälarvägen. (Brandkåren Attunda, 2012-11-13 samt 2013-12-05)

 Runby centrum-ett tiotal verksamheter med mindre mängder i lösa behållare. Bedöms inte ge upphov till transport av större mängder och utreds inte vidare.

 Brista kraft, Vilundaverket. Utreds vidare i 4.1.

 Sörab renhållningsverk på Smebyvägen. Utreds vidare i 4.1.

 Marabou chokladfabrik. Utreds vidare i 4.1.

 Statoil bensinstation i korsningen Mälarvägen/Ekebovägen. Utreds vidare i 4.1.

 Din-X bensinstation på Edsvägen 10, Runby, söker nytt tillstånd för brandfarlig vara.

Utreds vidare i 4.1.

 OKQ8 bensinstation vid Trafikplats Glädjen. Utreds vidare i 4.1.

 Skanska maskin på Jupitervägen. Utreds vidare i 4.1

 Edsby gård-skjutbana. Utreds vidare i 4.1

 Vilundaverket. Utreds vidare i 4.1.

Ingen farlig verksamhet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor finns identifierad i området.

(Handlingsprogram Brandkåren Attunda, 2011-2014).

4 Analys

4.1 Inledande riskidentifiering

De olika riskobjekten har inledningsvis utvärderats baserat på riktlinjerna från Länsstyrelsen i Stockholms län, redovisade i avsnitt 3.1. Avstånden från olika riskobjekt till planområdet är uppskattade från kartbilder.

Tabell 2 Inledande riskinventering för området Riskobjekt Rek.

avstånd enligt Läns- styrelsens riktlinjer

Aktuellt avstånd till närmaste planerade bostäder

Omfattning av transport med farligt gods

Fortsatt utredning?

Mälarvägen 75 m 10 m Sekundärled Ja, ligger inom det

rekommenderade avståndet.

E4.an 75 250 m Primärled Nej, avståndet är längre än

Länsstyrelsens rekommendationer.

Bensinstation, Statoil, korsningen Mälarvägen- Ekebovägen

50 m 70 m Leverans av

bensin ca 4 ggr/vecka och fordonsgas ca1 ggr/vecka.

Nej, befintligt avstånd är betydligt längre än Länsstyrelsens riktlinjer.

Olyckor förväntas inte kunna få betydande påverkan vid de planerade bostäderna.

Transporter antas gå på Mälarvägen Mellan trafikplats glädjen och Ekebovägen.

Bensinstation, din-X, Edsvägen 10

50 m 1100 meter Leverans ca 2 -3 ggr/vecka.

Söker tillstånd för 50 m² brandfarlig vätska klass 1.

10 000 liter E85 20 000 liter bensin 20 000 liter diesel

Nej, befintligt avstånd är betydligt längre än

Länsstyrelsens riktlinjer och olyckor förväntas inte kunna få betydande påverkan vid de planerade bostäderna.

Transporter antas gå på Mälarvägen förbi planområdet.

Bensinstation, OKQ8, Glädjens Trafikplats

50 m 400 m Nej, befintligt avstånd är

betydligt längre än

Länsstyrelsens riktlinjer och olyckor förväntas inte kunna få betydande påverkan vid de planerade bostäderna.

Transporter till

bensinstationen antas inte använda Mälarvägen i större utsträckning utan gå direkt via E4:an.

Riskobjekt Rek.

avstånd enligt Läns- styrelsens riktlinjer

Aktuellt avstånd till närmaste planerade bostäder

Omfattning av transport med farligt gods

Fortsatt utredning?

Sörab

Renhållningsverk

Riktlinjer saknas

1100 meter Tillstånd för 3000 liter brandfarlig vätska klass 3.

Nej, olyckor förväntas inte kunna få betydande påverkan vid de planerade bostäderna.

Transporter till verksamheter på Smedbyvägen antas inte använda Mälarvägen i större utsträckning utan gå direkt via E4:an.

AB Marabou Riktlinjer saknas

700 meter Tillstånd för 90 m³ brf vätska klass 3.

Ca 6 leveranser/år.

Lut och syra varannan vecka.

Enstaka flaskor svetsgaser ca 2 ggr/månad.

Nej, olyckor förväntas inte kunna få betydande påverkan vid de planerade bostäderna.

Transporter antas gå på Mälarvägen.

Skanska maskin Riktlinjer saknas

>1000 meter Tillstånd för 10 m³ brandfarlig vätska klass 3.

Nej, olyckor förväntas inte kunna få betydande påverkan vid de planerade bostäderna.

Transporter antas gå på Mälarvägen.

Edsby gård Riktlinjer saknas

>1000 meter Tillstånd för 11 200 liter gasol.

Nej, olyckor förväntas inte kunna få betydande påverkan vid de planerade bostäderna.

Transporter antas gå på Mälarvägen.

Vilundaverket Riktlinjer saknas

ca 600 meter

Leverans av eldningsolja 1 ggr/år

Nej, olyckor förväntas inte kunna få betydande påverkan vid de planerade bostäderna.

Transporter antas gå på Mälarvägen, men är mycket begränsade.

I Väsby Sjöstad har det tidigare planerats för bebyggelse och en eventuell biogasanläggning.

En folkomröstning har genomförts som röstade nej för mer bebyggelse i Väsby Sjöstad och analysen utgår från att bebyggelsen och eventuella transporter inte tillkommer.

Endast Mälarvägen bedöms ligga så pass nära planerade bostäder att fortsatt utredning behövs. Övriga verksamheter utreds ur perspektivet att de genererar transporter av farligt gods på Mälarvägen.

4.2 Mälarvägen

För att uppskatta antalet transporter som kan gå förbi planområdet har en inventering av Mälarvägen utförts. Området som inventerats sträcker sig mellan de närmaste primära

transportvägarna för farligt gods, vilka är E4:an, öster om planområde. Och längs Mälarvägens sträckning så länge den är sekundärled, dvs fram till Lövstavägen.

Längs med Mälarvägen och närområdet har två bensinstationer identifierats som skulle kunna ha transporter som passerar planområdet. Den ena bensinstationen är en befintlig Statoil som har fordonsgas (Gasbilen, 2013). Den andra bensinstationen, din-X, söker tillstånd och kommer troligtvis att öppna inom en snar framtid. Övriga verksamheter genererar enstaka transporter brandfarlig vara klass 3 samt brännbar gas. I beräkningarna antas att all brandfarlig vätska är bensin, vilket är ett konservativt antagande.

Transporter bedöms därför dels bestå av bensin (80 %) och dels brandfarlig gas (20 %).

Antagandet görs att alla transporter kan gå via aktuellt område, vilket bedöms som konservativt.

Troligen går den största andelen av transporter till Statoil via E4:an och passerar då inte planområdet, dock antas den största andelen av transporterna till din-X troligen att passerar planområdet.

Inga verksamheter har identifierats som omfattas av lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) i närområdet, så kallade farliga verksamheter enligt 2 kapitlet 4§.

Utifrån ovanstående har fördelningen mellan olika transportslag uppskattas i Tabell 3.

Tabell 3 Uppskattat antal farlig gods transporter på Mälarvägen

ADR-klass Kategori ämne Antalet transporter (per år) Fördelning mellan olika klasser 2.1 Gaser, brandfarliga Biogastransport till

bensinstationen Statoil,

Mälarvägen/Ekebovägen. Ca 1 transport/vecka.

Gasoltransporter Edsby gård och svetsgaser Marabou. Enstaka transporter per månad.

Ca 20 %

3 Brandfarliga

vätskor

Ca 7 transporter/veckan till bensinstationerna din-X samt Statoil.

Övriga verksamheter genererar tillsammans några transporter brandfarlig vara klass 3/år.

Ca 80 %

Totalt 8 transporter/vecka 100 %

5 Beräkningar

Den största identifierade risken i området är på grund av transporter av brandfarlig vätska (ADR-klass 3). Vätskor som strömmar ut i samband med en olycka breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort.

Antänds vätskan bildas en pölbrand. Strålningen från branden kan skada människor i

omgivningen, vilka i värsta fall även kan omkomma. Byggnader i närheten av branden kan även antändas och börja brinna. Vanliga konsekvensavstånd är att en pölbrand kan få påverkan inom 25-30 meter från vägkant, men så långa avstånd som upp till 50 meter från vägkant är möjligt om pölen kan rinna i riktning mot bebyggelsen (Länsstyrelsen i Skåne, 2007).

På Mälarvägen transporteras även naturgas/biogas antingen i tankbil eller i flaskor. Gasen är lagrad kyld i vätskeform eller komprimerad i gasform. Skadas en tankbil eller flaska, så att gas kommer ut, kan gasmolnet som bildas antingen antändas direkt och bilda en jetflamma, ansamlas i en pöl på vägen (förutsätter att gasen är nedkyld och i vätskeform) eller driva iväg med vinden. Antänds pölen bildas en pölbrand och antänds molnet uppstår en gasmolnsbrand (flash fire). En trycksatt behållare med flytande gas som uppvärms, till exempel av en extern brand, kan även brista explosionsartat och resultera i en BLEVE och splitter som kan påverka omgivningen. En trycksatt behållare som exploderar kan få påverkan på flera hundra meter (Länsstyrelsen i Skåne, 2007). En gasmolnsbrand är ett kortvarigt scenario som kan ge en hög strålningspåverkan momentant. En jetflamma eller pölbrand kan pågå längre, men har ett relativt begränsat konsekvensområde.

Strålningsnivån på byggnaden från en eventuell pölbrand beror bland annat av hur ett utsläpp med brandfarlig vätska kommer att sprida ut sig i det aktuella området där olyckan sker.

Området närmast Mälarvägen sluttar svagt ner mot diket längs med vägkanten. I den västra delen finns en gång/cykelväg under Mälarvägen. Denna del har avåkningsskydd i form av vägräcke.

Trolig utbredning är en rektangulär pöl som, om utsläppet sker på vägen, ansamlas på vägen eller rinner ned mot planområdet. Då det inte finns något avkörningsskydd från vägen för större delen av planområdet skulle en tankbil kunna komma närmare bebyggelsen.

Stockholms brandförsvar, numera Storstockholms brandförsvar, har utfört försök för att

undersöka utbredning av ett utsläpp från en tankbil på asfalt. I försöken uppskattades pölarean bli cirka 300-350 m² för ett flöde på cirka 12,5 kg/s och ett utsläpp på 10 m³ (Stockholms brandförsvar, 1998). En pöl i ungefär samma storleksordning bedöms kunna bildas i området vid en olycka. Antagandet görs att vid tankbilsolycka kan cirka 25 m³ komma ut. Vegetationen och lutningen kommer till viss del att hjälpa till att begränsa utsläppet, vilket medför att storleken bedöms vara en konservativ uppskattning, det vill säga att utsläppet är överskattat för att vara på den säkra sidan.

5.1 Individrisk

Sannolikheten för att en olycka med farligt gods ska ske har beräknats enligt VTI metoden, se Bilaga 1. En farligt gods olycka som leder till utsläpp beräknas att ske med en frekvens på 0,0002per år på Mälarvägen.

För att uppskatta risknivån för transporterna med farligt gods inom området har individrisken beräknats. Individ- och samhällsrisk har beräknats med 10 000 iterationer i programvaran

@risk. Beräkningarna och antagande redovisas i bilaga 2.

5.1.1 Individrisk Mälarvägen

Figur 5 Individrisk på olika avstånd från Mälarvägen, 21000 fordon/dygn, 8 transporter/vecka, 50 km/h.

I Figur 5 framgår att risken för att omkomma för en enskild individ som vistas dygnet runt, året runt, vid närmaste fasaden på fastigheten (10 meter från vägen) som vetter mot Mälarvägen är mindre än 1·10^-7 per år, vilket innebär att risken är tolerabel enligt DNVs kriterier och inga ytterligare åtgärder krävs. Dock kan åtgärder som ger stor riskreducering i förhållande till kostnad ändå övervägas.

5.2 Samhällsrisk

En samhällriskberäkning har utförts för risken längs med Mälarvägen för att ge en indikation över hur stor risken för samhället är inom området. Beräkningen och antaganden redovisas bilaga 2. Resultatet framgår i Figur 6.

Figur 6 Samhällsrisken inom 1 km² längs med Mälarvägen.

För samhällsrisken är risken tolerabel enligt DNVs kriterier och inga ytterligare åtgärder krävs.

Dock kan åtgärder som ger stor riskreducering i förhållande till kostnad ändå övervägas.

Samhällsrisken beräknas för ett område på en kvadratkilometer. Inom detta område ligger Väsby centrum, Vittraskolan och Vilundahallen, vilket medför att bakgrundspopulationen är relativt hög. Riskbidraget för den tillkommande bebyggelsen påverkar riskbilden endast i mindre utsträckning.

5.3 Osäkerheter

Det största antalet transporter utgörs av brandfarliga vätskor. En olycka med brandfarliga vätskor, som leder till utsläpp, förväntas ske betydligt oftare än en olycka med

tryckkondenserad gas på grund av hållfastheten hos de olika transportbehållarna. Detta medför att brandfarliga vätskor ger ett högt riskbidrag i närområdet från en farligt gods-led och det är den risk som åtgärder primärt behöver vidtas mot. Åtgärderna kommer även till viss del att skydda mot risken från olyckor med brandfarlig gas.

En osäkerhet i resultatet är val av pölstorlek. Pölstorleken och lokaliseringen av pölen har en stor påverkan på resultatet. Genom att välja en relativt konservativ pölstorlek för området förväntas risken vara överskattad snarare än underskattad. Beräkningarna är gjorda med @risk som varierar ett antal variabler, bland annat pölstorleken.

Beräkningsmodellen för att räkna fram individrisken utomhus på olika avstånd, liksom andra modeller, är en förenkling av verkligheten. Beräkningsmodellen är uppbyggd av underliggande modeller kring olycksfrekvenser och konsekvenser från skadehändelser. Genom att basera resultatet på beräkningar med 10000 stycken iterationer, körningar av modellen, fångas dock bredden i utfallen upp och man kan lindra faktumet att det i grund och botten är förenklingar.

Beräkningsmodellen skiljer inte på gas som transporteras i tankbil eller gas som transporteras som flaskor i flak, utan förutsätter att all brännbar gas transporteras i tankbil. Konsekvensen vid en olycka med ett biogasflak blir troligtvis lindrigare än vid olycka med en tankbil eftersom det sannolikt endast är en eller några gastuber som går sönder och ger läckage. Beräkningarna är konservativa och överskattar risken, framförallt vid de scenarion som påverkar på långt avstånd från vägen.

Sannolikheten för olycka med farligt gods kan i hög utsträckning påverkas av den prognos på trafikflöde som används samt den hastighet som används. För att ta hänsyn till detta har dagens trafikflöde räknats om till prognosår 2020 i tidigare utförda beräkningarna. För att se hur resultatet påverkas ytterligare vid ändrade trafikflöden och hastigheter har ytterligare en

individriskberäkning genomförts med ett trafikflöde på 35 000 fordon per dygn samt ett ökat antal transporter farligt gods (10 transporter/vecka) samt en höjd hastighet till 70 km/h på sträckan. (Modellen kan endast beräkna för 50 eller 70 km/h). I figur 7 presenteras den framräknade individriskkurvan. Denna kurva visar att individrisken hamnar i nederkant på ALARP-området, även med det högre trafikflödet och de högre hastigheterna, vilket innebär att beräkningsmodellen är robust.

Figur 7 Individriskkurva med ÅDT 35000 fordon/dygn, 10 transporter/vecka, 70 km/h

6 Åtgärdsförslag

Den största risken utgörs av utsläpp av brandfarliga vätskor. Då det inte finns något som förhindrar att ett fordon åker av i riktning mot bebyggelsen samt att det är en svag sluttning ned mot bebyggelsen skulle ett utsläpp kunna komma närmare bebyggelsen. Avkörningsskydd, i form av exempelvis räcke eller mur vid vägkanten, som säkerställer att fordon inte kan komma närmare byggnaden är en lämplig åtgärd. Avåkningsskydd ska placeras så nära vägen som möjligt. Kombineras med dike för uppsamling av spill.

Diskussioner har förts om att inte längre ha Mälarvägen som en rekommenderad transportled för farligt gods förbi planområdet. Det kommer ytterligare att minska flödet, men eftersom farligt gods inte förbjuds kan det fortfarande förekomma transporter. Det bör också undersökas vilken påverkan en omledning av farligt gods har på bebyggelse nära den nya sträckningen.

Fasadåtgärder kan utgöras av brandklassade fönster eller att fasaden helt sätts igen. På grund av det låga flödet av farligt gods som medför låg individ och samhällsrisk bedöms inte fasadåtgärder vara befogade. Fasader uppfyller oftast EI30. Brandklassade fönster får inte vara öppningsbara förutom med specialverktyg, vilket kan vara svårt att ha i bostäder, särskilt om vissa lägenheter inte är genomgående och därmed kan ha öppningsbara fönster på baksidan.

På Mälarvägen transporteras också brännbar gas och därför ska även åtgärder för att begränsa konsekvenserna vid dessa scenarion utredas. Exempel på åtgärder är:

 Utrymningsmöjligheter som vetter bort från riskkällan. Goda möjligheter bör finnas att införa utrymningsmöjligheter bort från Mälarvägen.

 Friskluftsintag till bostäderna placeras bort från Mälarvägen.

 Central avstängning av ventilation. Eftersom det är bostäder utan reception eller liknande kan det vara en åtgärd som är svår att få att fungera effektivt. Bedöms inte vara en befogad åtgärd.

Ytterligare åtgärder för att mildra konsekvenserna vid en BLEVE har inte bedömts vara kostnadseffektiva.

7 Resultat och diskussion

Tyréns AB rekommenderar att följande åtgärder ska genomföras/beaktas vid utformning av området:

 Avkörningsskydd, i form av exempelvis räcke eller mur vid vägkanten, som säkerställer att fordon inte kan komma närmare byggnaden. Avåkningsskydd ska placeras så nära vägen som möjligt.

 Om avåkningsskyddet inte förhindrar att spill rinner mot planområdet ska det kombineras med ytterligare åtgärder, exempelvis kant eller lutning på väg, för att förhindra att ev. spill rinner mot planområdet.

 Området mellan bebyggelse Mälarvägen ska vara bebyggelsefritt och inte uppmuntra till stadigvarande vistelse.

 Utrymningsmöjligheter som vetter bort från Mälarvägen ska finnas.

 Friskluftsintag till bostäderna placeras bort från Mälarvägen.

8 Referenser

Brandteknik, Lunds Tekniska Högskola, Brandskyddshandboken, rapport 3134, Lund, 2005 Brandkåren i Attunda, mail från Daniel Malm 2012-11-13

Gasbilen, Tankställen, Uppgiften erhållen: 2013-02-06, http://www.gasbilen.se/Att-tanka-din- gasbil/Tankstallen.aspx

Handlingsprogram Brandkåren Attunda, 2011-2014, Dnr 2011-08

Svenska brandskyddsföreningen, Brandskydd i Boverkets byggregler BBR, Stockholm, 2006.

Statoil Glädjens trafikplats, telefonsamtal 2013-02-06

Trafikverket, årmedeldygnstrafik, län AB, Mälarvägen, 2013-01-22.

Upplands Väsby kommun, Trafikplan remissversion, 2012 Upplands Väsby kommun, mail från Tomas Bogren, 2013-01-25

Bilaga 1– Individ- och samhällsriskberäkningar

B 1.1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farligt gods på Mälarvägen

Hastighetsbegränsningen förbi området är 50 km/h. Vägen har en fil i vardera riktningen och körfälten separeras inte av ett mitträcke.

Enligt uppgifter i trafikplanen trafikerades Mälarvägen av ca 16 400 fordon/dygn 2011. En siffra som legat relativt stabilt i de senast genomförda mätningarna 2005-2011. Den prognos som finns för 2020 anger ca 21 000 fordon/dygn. I beräkningarna antas 21 000 fordon/dygn. Andelen tunga transporter ligger idag på ca 6 %.

En beräkning med en ökning av trafiken till 35 000 fordon samt med ökning av hastigheten till 70 km/h (beräkningsmodellen gäller för 50 eller 70 km/h) har gjorts för att undersöka

känsligheten för ökad trafikmängd och redovisas under avsnittet osäkerheter.

Transporterad mängd farligt gods på vägen sammanställs i tabell 3 till ca 8 tranporter/vecka vilket innebär 416 transporter/år dvs. 0,0054 % av transporterna är farligt gods. Enligt statistik minskar andelen transporter av farligt gods på väg varför ingen uppräkning av mängden har gjorts.

Förväntat antal farligt gods olyckor på väg beräknas enligt VTI-metoden med antaganden och indata redovisade i Tabell 4 (Räddningsverket, 1996).

Tabell 4 Indata för beräkning av förväntat antal farligt gods olyckor per år på Mälarvägen. Data hämtad från Räddningsverket 1996.

Mälarvägen

Vägtyp Tätort, 50 km/h, gata/väg

Vägsträcka 300 meter

ÅDT 21 000 fordon/dygn

Andel transporter skyltade med farligt gods 0,0054 % Olyckskvoten (antal olyckor per miljon

fordonskm)

0,6

Andel singelolyckor 0,3

Index för farligt gods-olycka 0,13 Förväntade antalet olyckor med farligt

gods

0,00022 per år Förväntade antalet olyckor med farligt

gods som leder till utsläpp

9,7*10^-6 per år

B2.3 Konsekvensberäkningar

Beräkningar och antaganden är i huvudsak de som redovisas i Øresund Safety Advisers rapport Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (avseende transport av farligt gods på väg och järnväg), Bilaga A, Riskanalys, 2004 som togs fram på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne.

Följande justeringar av antaganden har utförts:

Justering av sannolikheten för farligt gods olycka för individrisk

Då frekvensen för en farligt gods-olycka beror på hur stort konsekvensområdet för de enskilda klasserna blir, justeras frekvensen. Frekvensen för en olycka beräknas för en sträcka på 500 m.

Denna justeras sedan för respektive klass baserat på konsekvensavståndet som anges i

Frekvensen minskas eller ökas baserat på följande formel:

Tabell 5 Dimensionerande avstånd för olika scenarier

Scenario Typ av gods Skadehändelse Dimensionerande

avstånd

2 Tryckkondenserad gas, B UVCE 20

3 Tryckkondenserad gas, B BLEVE 310

6 Vätska, B Pölbrand direkt 20

8 Vätska, B Pölbrand fördröjd

antändning

40

B 2.4 Beräkning av samhällsrisk

En bedömning av samhällsrisken inom området har utförts. Den yta som undersökts är för 1 km² runt om Mälarvägen. Detta område innefattar hela planområdet. Befolkningsmängden i Uppland Väsby kommun var år 2011, 39 000 personer(SCB, 2012). Kommunens areal är 75 km² vilket ger en befolkningstäthet på 520 personer/km². Enligt uppgifter i trafikplanen antas antalet innevånare i kommunen ökan med ca 40 % fram till 2030. Med en uppräkning som kompenserar för ökningen motsvarar det en bofolkningstäthet på 645 personer/km². 50 % av bakrundspopulationen antas arbeta i området och därmed vistas där dagtid.

I samhällsriskberäkningen antas att befolkningstätheten är samma på hela planområdet. För området närmst Mälarvägen (0-10 meter från vägen) antas dock att det inte vistas några människor. Befolkningstätheten i byggnaderna har beräknats utifrån antaganden i Boverkets Byggregler enligt följande.

Befolkningspopulation i området

Uppgifter har inhämtats från SCB över populationsstatistik över området (SCB, 2012). Området är avgränsat som en cirkel med diametern 1 km där mitten utgörs av planområdet. I området ligger befintliga bostäder(flerfamiljshus) personintenisva verksamheter som Väsby centrum, Vittraskolan och Vilunda sportcenter samt en mindre del småhus bebyggelse.

Tabell 6 Antagen populationsstatistik för området kring Kv Fyrklövern

Bebyggelse Yta (m²) Persontäthet Uppskattat antal

personer Bakgrundspopulation

i området

645 personer/km² 645

Väsby centrum Bruttoarea cirka 4000 (nettoarea cirka 3200 (0,8 av bruttoarea)

Antar 0,5 personer/m² 1600

Vittraskolan 400 elever 500

Vilundahallen Bruttoarea cirka 2000 Antar 0,5 personer/m² 800

Bebyggelse Yta (m²) Persontäthet Uppskattat antal personer

(0,8 av bruttoarea) Tillkommande

bostäder Mälarvägen

8 kvarter om 80 lägenheter

2 personer/hushåll 1300

Tillkommande bostäder Dragonvägen

60 lägenheter på västra sidan samt 180 lägenheter på östra sidan

2 personer/hushåll 500

Djärknevägen 550 bostäder 2 personer/hushåll 1100

Summa 6550

Området som statistiken är insamlad för upptar en yta på cirka 1 km². Detta resulterar i en total populationsdensitet på cirka 6 600 personer/km².

Dygnet delas in i natt (kl 22-07) och dagtid (kl 07-22). I beräkningarna har det antagits att det är mest folk i området under dag- och kvällstid.

Under dag och kvällstid antas personantalet vara 6600 personer/km², dvs. cirka 0,0066

person/m². Med avseende på befolkningsmängden i kommunen antas detta uppskattade värde vara konservativt.

Nattetid är butikerna, sportanläggningen och skolan, i beräkningarna har det antagits att det endast vistas personer i bostäderna dvs. 3500 personer/km², dvs. 0,0035 person/m².

Tabell 7 Andel personer som befinner sig ute/inne för vid olika tider

Tid Ute Inne

Natt (22-07) 5 % 95 %

Dagtid (07-22) 15 % 85 %

Referenser

Räddningsverket, Farligt gods riskbedömning vid transport, Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg, 1996.

Ekonomifakta, http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Stockholms- lan/Upplandsväsby/

SCB, Statistik, Hushållens ekonomi (HEK), Antal hushåll efter hushållstyp, 2011-03-03, http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____163554.aspx