Mall: VS-14568 Version: 2.0 Status: Godkänd PM Miljöteknisk markundersökning19U3056 PM Miljöteknisk undersökning Eklövet rev_JGG.docx Sparat: 2020-02-26 12:06
PM Miljöteknisk markundersökning
Eklövet 3, Sollentuna kommun
Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se
Mall: VS-14568 Version: 2.0 Status: Godkänd PM Miljöteknisk markundersökning19U3056 PM Miljöteknisk undersökning Eklövet rev_JGG.docx Sparat: 2020-02-26 12:06
Uppdragsnamn Eklövet 3 MMU Sollentuna kommun Skyttevägen 27
Uppdragsgivare Sollentunahem Oscar Charpentier
Uppdragsansvarig Johan Gelting Handläggare David Barkels
Datum 2020-02-26
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
1.1 Administrativa uppgifter ... 3
1.2 Bakgrund och syfte ... 3
1.3 Omfattning ... 3
1.4 Underlag ... 3
2 Områdesbeskrivning ... 4
3 Historik ... 5
3.1 Tidigare verksamheter ... 5
3.2 Tidigare undersökningar ... 6
4 Klorerade lösningsmedel ... 6
5 Markförhållanden och hydrogeologi ... 7
6 Genomförande ... 11
6.1 Jordprovtagning ... 11
6.2 Vattenprovtagning ... 11
6.3 Fältanalyser ... 11
6.4 Laboratorieanalyser ... 12
7 Bedömningsgrunder ... 12
7.1 Bedömningsgrunder för jord ... 12
7.2 Bedömningsgrunder för vatten ... 13
8 Resultat ... 13
8.1 Fältobservationer ... 13
8.2 Fältanalyser ... 14
8.3 Laboratorieanalyser av jord ... 14
8.4 Laboratorieanalyser av vatten ... 14
9 Utvärdering ... 14
10 Slutsats och rekommendationer ... 15
11 Anmälan om förorening ... 15
Bilagor
Bilaga 1 Provtagningsprotokoll
Bilaga 2 Resultatsammanställning laboratorieanalyser Bilaga 3 Analysrapporter
Bilaga 4 Jorddjupskarta och berggrundskarta från SGU
1 Inledning
Bjerking AB har på uppdrag av Sollentunahem genomfört en miljöteknisk markundersökning på del av fastigheten Eklövet 3 i Sollentuna.
1.1 Administrativa uppgifter
Oscar Charpentier Sollentunahem
Johan Gelting Uppdragsansvarig, Bjerking AB David Barkels Handläggare, Bjerking AB Niklas Christell Borrvagnsförare, Bjerking AB Dimitrios Karamavros Utsättare, Bjerking AB
1.2 Bakgrund och syfte
Sollentunahem skall exploatera del av aktuell fastighet avseende bostäder. Ca 100 m söderut har en kemtvätt varit verksam. Syftet med föreliggande undersökning är att utreda
• undersökningsområdets generella föroreningsstatus
• huruvida undersökningsområdet förorenats med klorerade lösningsmedel från kemtvätten
• bedöma om miljö- och hälsorisker förekommer samt utreda eventuellt behov av efterbehandling.
1.3 Omfattning
Uppdraget omfattar provtagning och analys av jord och grundvatten inför exploatering av området samt inför bortforsling av eventuella överskottsmassor i samband med markarbeten.
I uppdraget ingår
• Översiktlig historisk inventering av eventuella miljöfarliga verksamheter
• Framtagande av provtagningsplan.
• Utsättning av provtagningspunkter med GPS för jord och grundvatten
• Provtagning av jord i 6 punkter och grundvatten i 1 punkt.
• Bedömning av prover avseende lukt, utseende och jordart.
• Fältanalyser av jordprover med PID- instrument
• Laboratorieanalys av 8 jordprov och 1 vattenprov.
• Sammanställning och utvärdering av resultat samt översiktlig riskbedömning.
• Redovisning i skriftligt PM.
1.4 Underlag
Bjerking har tidigare utfört geotekniska och miljötekniska undersökningar i området då bland annat grundvattenrör installerades. Vissa av dessa har använts för att uppmäta
grundvattenytans trycknivå.
• PM geoteknik – Sollentuna, Edsberg, Ellipsen 1 och 2. Bjerking AB, daterad 2018-09- 24. Uppdragsnummer 18U1716.
• PM geoteknik – Sollentuna, Edsberg, Esplanaden 1 & 3 och Eklövet 3. Bjerking AB, daterad 2018-09-24. Uppdragsnummer 18U1716.
• PM Miljöteknisk markundersökning – Sollentuna kommun, Esplanaden. Bjerking AB, daterad 2019-01-08.
• PM Miljöteknisk markundersökning – Sollentuna kommun, Ellipsen. Bjerking AB, daterad 2019-01-08.
2 Områdesbeskrivning
Fastigheten Eklövet 3 är belägen strax norr om Edbergs centrum, se Figur 1 nedan.
Undersökningsområdet utgörs i dagsläget av en parkeringsyta som omgärdas av skog åt väst och nord, Ribbings väg i öst samt Skyttevägen i syd. Området öster om Ribbings väg utgörs till största del av bostäder och parkmark, söder om Skyttevägen ligger Edbergs centrum. Närmsta Naturreservat är Rösjöskogens naturreservat, lokaliserat en knapp km österut.
Figur 1. Provtagningsområde och fastighet ungefärligt markerad.
3 Historik
3.1 Tidigare verksamheter
Enligt Länsstyrelsen förekommer det inga förorenade eller potentiellt förorenade objekt i direkt anslutning till det aktuella undersökningsområdet. De närmsta belägna objekten enligt
Länsstyrelsens databas, EBH-stödet, är lokaliserade cirka 80-100 meter söder om undersökningsområdet. En av dem är kemtvätten vars potentiella påverkan på undersökningsområdet utreds i föreliggande undersökning. Föroreningsspridning från kemtvätten har ej utretts, ett utdrag som erhölls från Länsstyrelsen 2020-01-20 visade att kemtvättens driftstart var före 1985, möjligen innan 1972. Kemtvättens ID-nummer i Länsstyrelsens EBH-stöd är 126992. Undersökningsområdet är lokaliserat ca 90 m från kemtvätten och på en nivå som är 4-5 meter över den nivå där hemtvätten var lokaliserad.
Figur 2. Potentiellt förorenade områden (Länsstyrelsens EBH-stöd).
3.2 Tidigare undersökningar
Utförd miljöteknisk markundersökning inom fastigheten Esplanaden, lokaliserad öster om Ribbings väg, visade sammanfattningsvis på måttliga metallhalter i jord. Uppmätta halter låg generellt mellan Naturvårdsverkets generella riktvärde för Känslig Markanvändning och Mindre Känslig Markanvändning (KM och MKM). Resultaten av den miljötekniska markundersökningen utförd inom fastigheten Ellipsen (ca 250 m öster om undersökningsområdet) visade på låga föroreningshalter. I samtliga analyserade jordprover var halterna < KM.
• PM Miljöteknisk markundersökning – Sollentuna kommun, Esplanaden. Bjerking AB, daterad 2019-01-08.
• PM Miljöteknisk markundersökning – Sollentuna kommun, Ellipsen. Bjerking AB, daterad 2019-01-08.
4 Klorerade lösningsmedel
Klorerade lösningsmedel har använts i stor utsträckning inom svensk industri, bl.a. som avfettningsmedel. Kända och stora förbrukare är kemtvättar och verkstadsindustrier med ytbehandlig. Trikloreten (TCE) har varit det vanligaste lösningsmedlet inom svensk industri medan tetrakloreten (PCE) dominerat vid kemtvättar.
Klorerade lösningsmedel tillhör en grupp ämnen som inom miljösammanhang brukar kallas sjunkare eller DNAPL (Dense Non Aqueous Phase Liquids) eftersom de är tyngre än vatten och har relativt låg vattenlöslighet. I vätskeform sjunker de därför genom jord och grundvatten och kan vid ogynnsamma förhållanden spridas i mycket höga koncentrationer till mycket höga djup.
I det fall ett tätt lager (ex berg eller lera) lutar mot grundvattenytan kan klorerade lösningsmedel rinna längs ytan tills dess att tätlagrets lutning förändras. De kan däremot inte spridas långa sträckor uppför en tät yta i det fall grundvattenflödena sker i omvänd riktning (se Figur 3). Vidare har de en låg viskositet och god inträngningsförmåga vilket gör att de via diffusion kan spridas in i täta jordar (som finsand, silt och lera) och mikrosprickor i t.ex. berg (SGF, 2011).
Figur 3. Spridning av klorerade lösningsmedel i jord och grundvatten (Naturvårdsverket, 2007).
I allmänhet bryts högklorerade alifatiska kolväten (CAH) ned genom s.k. reduktiv deklorering medan lägre klorerade CAH sker genom både reduktion och oxidation. Vilken typ av process som dominerar beror av reduktions- och oxidationsförhållandena samt de mikrobiella
förhållandena i grundvattenmagasinet. PCE och vinylklorid (VC) är exempel på högklorerade och lågklorerade CAH respektive, i Figur 4 nedan illustreras nedbrytningsprocessen och dess ingående steg (Naturvårdsverket, 2007).
Figur 4. Nedbrytningsprocess av PCE. DCE=dikloreten,
5 Markförhållanden och hydrogeologi
Rent generellt följer grundvattenytan markens topografi och det är trycknivåer som styr grundvattenflödets riktning (se Figur 5). Grundvatten i jord och berg letar sig alltså från högre belägna områden till lägre och avvattnas ofta av vattendrag, sjöar och hav. Edsviken är lokaliserad ca 800 m söder om och 28 m lägre än aktuellt undersökningsområde.
Figur 5. Vattnets kretslopp i naturen (Morfeldt, 2002).
Enligt SGU:s jordartskarta utgörs de naturliga jordarterna inom området av främst lera och sandig morän ovan berg (se Figur 6) vilket stämmer väl överens med fältobservationerna.
Asfalten inom undersökningsområdet underlagras av mellan 0,4 m fyllningsmaterial i norr till 1,7 m i syd ovan lera och sandmorän.
Marken sluttar med en ungefärlig gradient av 0,09 (9 cm/m) från undersökningsområdet mot centrum (se Figur 6). Grundvattenbildningen i området bedöms vara liten då stora delar utgörs av hårdgjorda ytor som asfalt. Vidare bedöms ytvattenavrinningen ske i topografins riktning samt infiltreras i befintliga grönytor eller avbördas inom eventuellt dagvattensystem.
Figur 6. Geologi och ungefärliga markhöjder.
Grundvattenytan sluttar i ungefär samma riktning med en gradient av 0,04 (mätt mellan 18B20GV och 18B05GV i Figur 7) och är lokaliserad mellan 1,2 – 2,5 m under markytan (mumy). Inom undersökningsområdets norra del är grundvattenytan lokaliserad 1,7 mumy, i södra delen var det torrt.
Figur 7. Interpolerade grundvattennivåer 2020-01-03 (RH2000) samt använda grundvattenrör.
Berggrunden inom området utgörs av porfyrisk granit (se Figur 8). Inga större sprickzoner är identifierade i närområdet, endast en plastisk deformationszon ca 100 m sydost om kemtvätten.
Plastiska deformationszoner (eller skjuvzoner) bildas under högt tryck på högt djup. Dessa är generellt tätare än spröda deformationszoner (sprickzoner) vilka ofta utgör betydande ledare för grundvatten. Kemtvätten var lokaliserad ca 4-5 m lägre än undersökningsområdet. Enligt SGU´s jorddjupskarta är jorddjupet detsamma vid kemtvätten som i föreliggande
undersökningsområde, d.v.s. omkring 2 m. Således sluttar bergytan generellt från
undersökningsområdet mot kemtvätten. Jorddjupet i Edsvikens norra spets är enligt SGU´s jordartskarta 10-20 m. Höjdskillnaden mellan berggrunden inom undersökningsområdet och vid kemtvätten är alltså jämfört med Edsvikens norra spets minst 36 och 31 m respektive.
Grundvatten i jord och berggrund bedöms därför avvattnas i riktning mot Edsviken.
Figur 8. SGU´s bergartskarta, höjder och tolkad flödesriktning för grundvatten.
En brunn med osäker användning är lokaliserad ca 80 m norr om undersökningsområdet men både dess exakta läge och driftstatus är okänt (Källa: SGUs brunnsarkiv, 2018-01-24).
Jorddjupskarta och bergartskarta redovisas i Bilaga 4.
6 Genomförande
Den miljötekniska markundersökningen genomfördes 2019-12-20 av Anders Karlsson, Bjerking AB. Provpunkterna (M01-M06) placerades ut jämnt över undersökningsområdet för att ge en god geografisk spridning.
Provtagningspunkterna är numrerade 19BM01-06 (där B står för Bjerking, M för miljö och 19 för år 2019). Punkterna har satts ut på morgonen 2019-12-20 med nätverks RTK-GPS i
koordinatsystem SWEREF99 1800 och höjdsystem RH2000.
6.1 Jordprovtagning
Jordprover togs ut genom skruvborrprovtagning i 6 punkter med hjälp av borrbandvagn.
Samtliga jordprover togs som samlingsprov, vars mäktighet anpassades till variationer i jordens karaktär för att utbredning av de potentiella föroreningarna i djupled skulle kunna avgränsas.
Provtagningen gjordes ned till bergets överyta eller där skruvstopp inträffade. Vidare uttogs dubbelprover, d.v.s. två samlingsprover från varje provtagningsintervall. Det ena provet förvarades kylt och det andra i rumstemperatur för att eventuella, flyktiga kolväten (som lösningsmedel) skulle avgå till påsen och medge en mätning av hög kvalitét avseende flyktiga kolväten med en s.k. PID (PhotoIonizationDetector). På så vis optimerades provurvalet utan att sänka kvalitén på de jordprover som valdes ut för analys på laboratoriet.
Jordproverna förvarades i diffusionstäta påsar som förslöts med buntband och märktes med uppdrag, provtagningspunkt och nivå direkt efter provtagning. Proverna förvarades mörkt och kylt genom hela kedjan i väntan på urvalsprocessen och därefter följande laboratorieanalyser.
Fältprotokoll redovisas i Bilaga 1.
6.2 Vattenprovtagning
Ett grundvattenrör i PEH-plast (Ø 63 mm) för miljöprovtagning installerades 2019-12-20, se Tabell 1. Punkt för installation av grundvattenrör valdes ut i fält där förutsättningarna att få ut erforderlig provmängd av grundvatten bedömdes vara bäst.
Grundvattenröret omsattes med peristaltisk pump strax innan provtagning, 2020-01-03. Vattnet innehöll mycket partiklar som silt och sand och var fortfarande siltigt då prov uttogs.
Sammanlagt omsattes totalt 3,5 l vid tre tillfällen med ca en timme emellan, därefter uttogs vattenprovet. Provet togs i för ändamålet avsedda provtagningskärl som tillhandahållits från laboratorium.
Tabell 1. Grundvattenrör installerat på undersökningsområdet.
Grundvattenrör Överkant rör (RH2000)
Total rörlängd (filterlängd/rörlängd)
Spetsnivå (RH2000)
Marknivå (RH2000)
19BM04GV 27,21 1/1,8 24,4 27,28
Fältprotokoll redovisas i Bilaga 1.
6.3 Fältanalyser
Fältanalys på jordprov utfördes med en s.k. PID (PhotoIonizaton Detector) av märket Mini Rae 3000. Metoden ger en indikation avseende förekomst av lättflyktiga kolväten, exempelvis gasavgång från lösningsmedel eller drivmedel. Fältanalys utfördes på 21 stycken jordprover, resultaten redovisas i Bilaga 1.
6.4 Laboratorieanalyser
Samtliga kemiska analyser utfördes av det ackrediterade laboratoriet ALS Scandinavia AB. I Tabell 2 redovisas en sammanställning av utförda analyser.
Tabell 2. Sammanställning över antal utförda laboratorieanalyser.
Analys Parametrar Antal analyser
Jord Vatten
Metaller As, Ba, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Pb, V, Zn, Sr, Ti 5 -
Oljekolväten Alifater och aromater 5 -
PAH-16 PAH-H, PAH-M, PAH-L. Se bilaga 4. 5
Lösningsmedel Klorerade alifater 5 1
7 Bedömningsgrunder
7.1 Bedömningsgrunder för jord
Uppmätta halter av förorenande ämnen i jord jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2009) (Naturvårdsverket, 2016).
Riktvärdena bygger på ett antal exponeringsvägar för människor: intag av jord, intag av växter, hudkontakt, inandning av ångor och inandning av damm, se Figur 9.
Figur 9. Exponering (hälsorisker) som beaktas i Naturvårdsverkets riktvärdesmodell (Naturvårdsverket, 2009).
Riktvärdena ger även ett skydd för miljöeffekter genom att markmiljö, grund- och ytvatten skyddas.
Det finns generella riktvärden för två typer av markanvändning.
• Känslig Markanvändning (KM): Markkvaliteten begränsar inte val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken ska t.ex. kunna användas till bostäder, förskolor, odling etc. Grundvatten inom området används till dricksvatten. De exponerade grupperna antas vara barn, vuxna och äldre som lever inom området under en livstid.
De flesta typer av markekosystem skyddas. Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas.
• Mindre Känslig Markanvändning (MKM): Markkvaliteten begränsar val av
markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan t.ex. användas för kontor, industrier eller vägar. Grundvattnet skyddas som en naturresurs. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som tillfälligt vistas inom området. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbeläget ytvatten skyddas.
Planerad markanvändning är bostadsområde. Riktvärden för känslig markanvändning (KM) bedöms vara lämpliga bedömningsgrunder.
I fall det blir aktuellt med borttransport av massor jämförs uppmätta halter i jord även mot Naturvårdsverkets nivåer för mindre än ringa risk (MRR) och Avfall Sveriges gränsvärde för farligt avfall. Mindre än ringa risk (MRR), avser nivåer för massor som kan återanvändas för anläggningsändamål utan anmälan till tillsynsmyndigheten enligt förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) (Naturvårdsverket, 2010:1). Farligt avfall (FA) avser haltgränser för förorenade massor som klassificeras som farligt avfall vid deponering (Avfall Sveriges Utvecklingskommite, 2019).
7.2 Bedömningsgrunder för vatten
Uppmätta halter av klorerade alifater (lösningsmedel) jämförs mot SGU:s riktvärden för grundvatten som redovisas i SGU:s författningssamling 2013:2. Dessa riktvärden utgör den koncentration av ett särskilt förorenande ämne eller föroreningsindikator i grundvatten som inte bör överskridas, fastställd som en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. 2 § 2 miljöbalken. Vid
fastställandet av riktvärdena har hänsyn tagits till de förorenande ämnenas ursprung, eventuella naturliga förekomst, toxikologiska egenskaper, spridningsbenägenhet, persistens och potential för bioackumulering (SGU, 2013:2).
8 Resultat
8.1 Fältobservationer
Fyllningsmaterialet inom undersökningsområdet varierar i mäktighet mellan 0,4 m i norr till 1,7 m i syd ovan lera och sandmorän. Ingen avvikande lukt noterades, ej heller rivningsrester i någon punkt.
Grundvattnet innehöll mycket jordmaterial som silt och sand och det var dålig tillrinning till installerat grundvattenrör. Ingen doft eller oljefilm noterades.
Provtagningsprotokoll och fältanteckningar redovisas i Bilaga 1.
Tabell 3. Registrerade grundvattenobservationer inom undersökningsområdet samt intilliggande fastighet.
Grundvattenrör Markyta
(RH2000) Datum Grundvattennivå
(RH2000) Anmärkning
19BM04GV 27,28 2020-01-03 25,56 Inom undersökningsområdet, installerat 2019-12-20
1805GV 26,95 2020-01-03 25,70 Fastighet Esplanaden
18B20GV 30,57 2020-01-03 27,95 Fastighet Esplanaden
18B70GVR 27,38 2020-01-03 Torr Inom undersökningsområdet. Gammalt
rör, böjt, sannolikt p.g.a. påkörning.
8.2 Fältanalyser
Utförda fältanalyser med PID visar genomgående låga halter (<10 ppm) vilket indikerar låga halter av flyktiga kolväten.
8.3 Laboratorieanalyser av jord
Uppmätta halter av metaller och oljekolväten är generellt låga, <MRR och <KM. Samtliga uppmätta halter av PAH och klorerade alifater är under laboratoriets rapporteringsgräns och följaktligen även KM.
En sammanställning av resultat och jämförelse med bedömningsgrunder redovisas i Bilaga 2.
Fullständiga analysrapporter redovisas i Bilaga 3.
8.4 Laboratorieanalyser av vatten
I analyserat grundvatten förekom endast kloroform i halter över laboratoriets
rapporteringsgräns. Uppmätt halt var dock mycket låg, 0,07 µg/l, vilket är väl under SGU:s riktvärde för grundvatten som är 100 µg/l.
Fullständiga analysrapporter redovisas i Bilaga 3.
9 Utvärdering
Utvärdering av markföroreningar
Jordprover som analyserats avseende lösningsmedel har valts ut genom att beakta lösningsmedels spridningsegenskaper, d.v.s. från djupt lokaliserade jordprover eller från kohesionsmaterial. Vidare har prover valts m.h.a. resultaten av fältmätningarna som grund.
Samtliga uppmätta halter avseende lösningsmedel är under laboratoriets rapporteringsgräns och följaktligen under KM. Uppmätta halter av övriga parametrar är även de under KM. Således utgör jordmassorna inom undersökningsområdet ingen risk varken för människa eller miljö med nuvarande eller planerad markanvändning.
Utvärdering av spridningsförutsättningar från Kemtvätt
Enligt SGUs jorddjupskarta är jorddjupet vid kemtvätten ungefär samma som i
undersökningsområdet, d.v.s omkring 2 m. Marknivån är 4-5 m lägre vilket innebär att bergytan vid kemtvätten är belägen ca 4-5 m lägre än vid undersökningsområdet. I det fall ett tätskikt lutar mot grundvattenflödet kan klorerade lösningsmedel rinna längs detta, mot
grundvattenriktningen. Inom och strax nedströms undersökningsområdet lutar dock både bergyta och grundvattenyta söderut mot kemtvätten och därefter vidare ned mot Edsviken.
Vidare visar bergartskartan från SGU att inga större sprickzoner är identifierade i området.
Sammanfattnignsvis bedömer Bjerking att risken för spridning av klorerade lösningsmedel genom mark och grundvatten från kemtvätt till undersökningsområde är mycket liten. Eftersom klorerade lösningsmedel i porgas härrör ur förorening från jord och grundvatten bedömer Bjerking att risk avseende klorerade lösningsmedel i porgas inom undersökningsområdet ej föreligger.
Utvärdering av vattenföroreningar
Uppmätta halter av klorerade alifater i grundvatten är under laboratoriets rapporteringsgräns undantaget halten av kloroform som är mycket låg och under SGU:s riktvärde. Kloroform har använts historiskt i Sverige som bedövningsmedel, samt som laboratoriekemikalie inom
läkemedelsindustrin. Inom kemtvättsverksamhet har det endast använts i mycket små mängder
som extra fläckborttagningsmedel innan tvätt. Hydrogeologiskt sett är undersökningsområdet lokaliserat uppströms den nedlagda kemtvätten. Slutledningsvis bedömer Bjerking att den uppmätta men låga halten av kloroform i grundvatten ej härrör från kemtvättens verksamhet.
Värdering av undersökning
Provtagningspunkterna är placerade jämt över området för att ge en god rumslig täckning.
Analysresultat är samstämmiga med tidigare utförda undersökningar. Således bedöms föreliggande undersökning vara tillfyllest som underlag avseende markföroreningar i framtida exploatering av aktuellt undersökningsområde.
10 Slutsats och rekommendationer
Uppmätta grundvattennivåer visar att undersökningsområdet är lokaliserat uppströms den nedlagda kemtvätten. Uppmätta halter i jord och grundvatten visar att marken inom
undersökningsområdet ej är förorenat av lösningsmedel eller andra föroreningar. Sammantaget visar det att den nedlagda kemtvätten i Edsbergs centrum ej förorenat marken inom
undersökningsområdet via grundvattentransport. Vidare bedöms medelhalten i området vara lägre än riktvärdena för KM samt gränsvärdena för MRR. Det innebär att eventuella
överskottsmassor kan användas fritt inom området samt vid användning för andra anläggningsändamål.
Inför fortsatta arbeten rekommenderas dock följande:
• Generellt bör uppmärksamhet iakttas vid schaktningsarbeten avseende avvikande syn- och luktintryck vilket kan ge misstanke om föroreningar. Om avvikande jord-, vatten eller lukt observeras bör miljökonsult eller ansvarig för miljöfrågor i projekt-
/entreprenadorganisationen kontaktas för en bedömning av fortsatt hantering.
• Med hänsyn till hälsa och miljö samt resurshushållning bör en provtagningsplan
upprättas för att tillse att överskottsmassor hanteras på ett lämpligt sätt. Denna plan kan t.ex. upprättas i samråd med mottagare för massor som återvinns så att
analysparametrar etc. anpassas till deras vidare hantering och villkor.
Vidare bedömer Bjerking att området omkring kemtvätten bör undersökas avseende
föroreningsgrad av klorerade lösningsmedel. Detta för att bedöma riskerna avseende boende och arbetande i Edsbergs centrum. Det ligger dock inte inom ramen för detta uppdrag att utreda risker nedströms och utanför aktuellt undersökningsområde.
11 Anmälan om förorening
Om föroreningar upptäcks vid schaktning ska Miljökontoret i Sollentuna kommun informeras omgående i enlighet med Miljöbalken kap 10 § 11.
Referenser
Avfall Sveriges Utvecklingskommite, 2019. Rapport 2019:01, Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor., u.o.: Avfall Sveriges Utvecklingskommite.
Morfeldt, K. o., 2002. Grundvatten, teori och tillämpning, Stockholm: Svenskt Tryck AB.
Naturvårdsverket, 1999. Metodik för inventering av förorenade områden. Rapport 4918, Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket, 2007. NV Rapport 5663. Klorerade lösningsmedel - Identifiering och val av efterbehandlingsmetod., Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket, 2009. Riktvärden för förorenad mark - Modellbeskrivning och vägledning.
Rapport 5976., Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket, 2010:1. Återvinning av avfall i anläggningsarbeten, Handbok 2010:1, Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket, 2016. Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. [Online]
Available at: http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/fororenade- omraden/berakning-riktvarden/generella-riktvarden-20160707.pdf
NFS, 2004:10. Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall. NFS 2004:10, :
Naturvårdsverket.
SGF, 2011. Klorerade lösningsmedel i mark och grundvatten - att tänka på inför provtagning och upphandling, Göteborg: SGF.
SGU, 2013:01. Bedömningsgrunder för grundvatten, SGU rapport 2013:01, Uppsala: Sveriges geologiska undersökning.
SGU, 2013:2. SGU-FS 2013:2, Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten, Stockholm: SGU.
SPI, 2011. Rekommendation om efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar, : Svenska petrolium institutet.
Stockholms Stad, Göteborgs Stad & Malmö Stad, 2003. Tjära i asfaltsbeläggningar - Gemensamma rutiner för Stockholm, Göteborg och Malmö, 2003-09-01, : .
Vägverket, 2004:90. Hantering av tjärhaltiga beläggningar. Publikation 2004:90., : Vägverket.
Bjerking AB
David Barkels
Telefon: 0706 - 51 00 17 Mail: david.barkels@bjerking.se
Granskad av
Johan Gelting
Bjerking AB Box 9251 102 73 Stockholm Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis
Mall: VS-14055 Version: 9.0 Status: Godkänd SVOA - Bilaga 1 RapportBilaga 1_JGG.docx Sparat: 2020-01-28 15:54
Sammanställning av fältobservationer
Jord - Fältnoteringar och utförda laboratorieanalyser
Provtagningsdatum: 2019-12-20 Provtagare: Anders Karlsson
Tabell 1. Punktnummer föregås av prefixet 19B där 19 står för år då undersökningen utfördes, B för borrhål och M för miljö. Jordtyp är preliminär jordtyp enligt SGF.
Punkt
Nivå [m u my]
Jordtyp Kommentar
PID [ppm]
Utförda laboratorieanalyser PAH
Met- aller Olja
Klor.
ali.2 19BM04 0-0,4 F:grSa
0,4-1,6 siLet Fukt vid 1,6 mumy och vid 0,8 mumy 0,1
1,6-2 Mn:grSa Fuktigt 5,5 X X X X
2-2,5 Mn:grSa -
2,5-2,9 Mn:grSa Lite provmaterial på skruv, svårt att få upp
jord - X
2,9 B Skruvstopp. Installerar GV-rör med spets mot berg.
19BM03 0-0,2 F:stgrSa 2,8
X X X
0,2-0,4 F:Sa 2,8
0,4-1,1 siLet 0,1
1,1 Bl/B Skruvstopp
19BM01 0-0,5 F:stgrSa 0,5 X X X
0,5-0,7 Sa Inget prov
0,7-1,4 siLet 0,1
1,4-1,9 Mn:siSa Torrt 1,8 X
1,9 Bl/B Skruvstopp
19BM06 0-0,5 F:stsaGr 1,0 X X X
0,5-1,25 F:stgrSa 0,3
1,25-1,7 Sa Ser naturligt ut 0,3
1,7-2 Let 0,1
2-3 Mn:grSa Rödaktig färg 0,3
3-3,3 Mn:grSa Rödaktig färg -
3,3 Bl/B Skruvstopp -
19BM05 0-0,6 F:Sa 0,6 X X X
0,6-1,3 saLe 0,5
1,3-2,0 saMn Lete material på skruv, hårt (kompakterat) -
2-3 Mn:siSa Torr 1,5 X
3 Bl/B Skruvstopp -
19BM02 0-0,4 F:Sa 0,3
0,4-0,9 siSa 0,3
0,9-1,6 Let 0,1
1,6-1,9 Let Inget prov -
1,9-2,6 Mn:siSa Rödaktig färg 9,8 X X X X
2,6-3,1 Mn:siSa Rödaktig färg 0,3
3,1 Bl/B Skruvstopp
1Prel. geoteknisk benämning enligt SGF
2Klorerade alifater, lösningsmedel
Bjerking AB
Provtagningsdatum: 2020-01-03 Provtagare: David Barkels
Tabell 2. Fältanteckningar avseende nivåmätning och provtagning av grundvatten.
Punkt RÖK
-GVY [m]
RÖK [RH2000]
GVY [RH2000]
RÖK -MY [m]
Djup [m]
Rörtyp Kommentar
19BM04GV 1,65 27,21 25,56 - 0,075
2,8 PEH Skyddad av dexel. Rörvolym ca 1,5 l. Vatten innehåller mycket jordpartiklar (mestadels silt och lera), doftfritt, ingen oljefilm. Omsätter ca 2 l kl 11, 1 l kl 12 och tar prov kl 13. Fortfarande väldigt siltigt vatten vid provtagning. Dålig tillrinning.
18B05 1,2 26,89 25,70 -0,05 - 1” stål Ingen provtagning 18B20GVR 3,65 31,6 27,95 1,02 8 1” stål Ingen provtagning 18B70GVR Torr - - 1,02 - 1” stål Ingen provtagning.
Böjd, påkörd av bil, se nedan
Koordinater – provpunkter och grundvattenrör
Tabell 3. Koordinater avseende punkter som använts för provtagning samt nivåmätning av grundvattenyta.
Punkt X [m] Y [m] MY [m] GVY
[m]
Typ Kommentar
19BM01 148034,42 6592410,19 27.42 - Skruvborr Provtagning jord 19BM02 148039,73 6592414,75 27,31 - Skruvborr Provtagning jord 19BM03 148036,58 6592419,59 27,49 - Skruvborr Provtagning jord
19BM04GV 148042,49 6592423,18 27,28 25,56 Grundvattenrör Provtagning jord och grundvatten 19BM05 148036,97 6592403,64 27,27 - Skruvborr Provtagning jord
19BM06 148036,29 6592398,49 27,29 Skruvborr Provtagning jord 18B20GV 148083,82 6592486,43 30,57 27,95 Grundvattenör Nivämätning 18B05GV 148072,64 6592431,75 26,95 25,70 Grundvattenör Nivämätning
Punkt / Parameter Enhet MRR KM MKM 19BM01 19BM01 19BM02 19BM03 19BM04 19BM04 19BM05 19BM06
Djup (m u my) 0-0,5 1,4-1,9 1,9-2,6 0-0,4 1,6-2 2,5-2,9 2-3 0-0,5
TS_105°C % 98,1 96,8 92,5 95,7 90,7 92,3 96,1 94,5
Metaller
Arsenik As (mg/kg TS) 10 10 25 9,12 2,43 8,42 1,33 8,4
Barium Ba (mg/kg TS) - 200 300 25,9 25,6 27,4 24,1 26
Kadmium Cd (mg/kg TS) 0,2 0,8 12 0,109 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1
Kobolt Co (mg/kg TS) - 15 35 5,18 3,58 3,66 2,58 5,53
Krom Cr (mg/kg TS) 40 80 150 23,5 16,9 12,3 9,4 21
Koppar Cu (mg/kg TS) 40 80 200 17 20,8 5,9 3,78 17,4
Kvicksilver Hg (mg/kg TS) 0,1 0,25 2,5 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2
Nickel Ni (mg/kg TS) 35 40 120 11,5 12,3 6,54 3,18 11,3
Bly Pb (mg/kg TS) 20 50 400 14,5 11,6 8,41 6,94 10,3
Vanadin V (mg/kg TS) - 100 200 15,8 16,4 14,2 12,9 19
Zink Zn (mg/kg TS) 120 250 500 35,7 27,1 24,4 19,3 38,8
Alifater och aromater och BTEX
Alifater C5-C8 (mg/kg TS) - 25 150
Alifater >C8-C10 (mg/kg TS) - 25 120 <10 <10 <10 <10 <10
Alifater >C10-C12 (mg/kg TS) - 100 500 <20 <20 <20 <20 <20
Alifater >C12-C16 (mg/kg TS) - 100 500 <20 <20 <20 <20 <20
Alifater >C5-C16 (mg/kg TS) - 100 500
Alifater >C16-C35 (mg/kg TS) - 100 1000 <20 25 <20 <20 21
Aromater >C8-C10 (mg/kg TS) - 10 50 <1 <1 <1 <1 <1
Aromater >C10-C16 (mg/kg TS) - 3 15 <1 <1 <1 <1 <1
Aromater >C16-C35 (mg/kg TS) - 10 30 <1 <1 <1 <1 <1
PAH
PAH-L (mg/kg TS) 0,6 3 15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15
PAH-M (mg/kg TS) 2 3,5 20 <0.25 <0.25 <0.25 <0.25 <0.25
PAH-H (mg/kg TS) 0,5 1 10 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3
Klorerade alifater
Diklormetan (mg/kg TS) 0,08 0,25 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010
1,2-dikloretan (mg/kg TS) 0,02 0,06 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010
triklormetan (mg/kg TS) 0,4 1,2 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010
tetraklormetan (koltetraklorid) (mg/kg TS) 0,08 0,35 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010
1,1,1-trikloretan (mg/kg TS) 5 30 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010
trikloreten (mg/kg TS) 0,2 0,6 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010
tetrakloreten (mg/kg TS) 0,4 1,2 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010
Motsvarar halter över riktvärden för MRR Motsvarar halter över riktvärden för KM Motsvarar halter över riktvärden för MKM
Halter över riktvärdet för KM markeras med fet stil, halter över MKM med understruken fet stil.
Riktvärden
