Nämndberedning preliminär budget 2014

(1)

Nämndberedning preliminär budget 2014

Barn- och ungdomsnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Beredning resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag ... 3

1.1 Är beskrivna volymer korrekta? Beskriv annars nämndens syn på volymer. ... 3

1.2 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget? ... 3

1.3 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning? ... 3

1.4 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma? ... 3

2 Förslag åtaganden ... 4

2.1 Ansvarsfull ekonomisk politik ... 4

2.2 Utbildning ... 6

2.3 Miljö och klimat ... 7

2.4 Integration och kommunikation ... 8

3 Återredovisning av utredningsuppdrag i budgetprocessen... 11

3.1 Nämnden får i uppdrag att återkomma med förslag till hur nämnden vill förändra verksamheten och finansieringen av förberedelseklasserna ... 11

(3)

1 Beredning resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag

1.1 Är beskrivna volymer korrekta? Beskriv annars nämndens syn på volymer.

Volymerna som är beräknade för befintliga verksamheter med volymkompensation bedöms vara korrekta. I samband med budget 2014 kommer även fritidshem för åk 4-6 bli en verksamhet med volymkompensation. I budget 2012 beräknades 879 elever gå i verksamheten, prognosen för 2014 är 1233 elever. Det innebär en ökning jämfört med 2012 på 354 elever. Varje elev beräknas kosta cirka 12 100 kronor netto (check - avgift). Totalt innebär det en kostnad om cirka 4,3 miljoner kronor. I budget 2013 beräknades cirka 943 elever gå i verksamheten. Jämfört med prognosen för 2014 innebär det en ökning om 290 elever, vilket kostar cirka 3,5 miljoner kronor.

1.2 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget?

Från och med den 1 juli 2015 måste alla lärare ha legitimation för att få undervisa självständigt och sätta betyg. För närvarande pågår ett arbete med att kartlägga hur många lärare som saknar behörighet för att kunna få lärarlegitimation. För att säkerställa att alla lärare har legitimation 2015 kommer det krävas fortbildningsinsatser. Flera kommuner har tillskjutit resurser för att stödja lärare som fortbildar sig. I Örebro kommun skjuter kommunen till resurser så att lärarna får 80 procent av lönen under studietiden. Uppvidinge kommun ger lärarna ledigt med lön ett visst antal dagar beroende på utbildningens längd. Sollentuna kommun skulle på liknande sätt kunna stödja lärare som behöver fortbilda sig för att klara legitimations kraven.

1.3 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning?

Den föreslagna resurstilldelningen motsvarar drygt två procent av nämndens budget. I tilldelningen finns en ambition att kunna satsa på lärarlöner. Då resurstilldelningen enbart är två procent, vilket i stort motsvarar pris och lönekompensation, kommer skolorna behöva minska ner på andra kostnader för att kunna prioritera lönesatsningar.

Merparten av nämndens budget är dedikerad till förskole- och skolpeng, vilket innebär att möjligheten att göra andra effektiviseringar på central nivå är begränsad.

1.4 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma?

Den föreslagna resursförstärkningen motsvarar knappt två procent av nämndens budget.

Det innebär att förstärkningen i stort sett motsvarar kompensation för löneökningar och inflation.

(4)

2 Förslag åtaganden

2.1 Ansvarsfull ekonomisk politik

2.1.1 Säkerställa ett effektivt resursutnyttjande med bibehållen eller förbättrad kvalitet

Beskrivning

För att på bästa sätt kunna utnyttja kommunens finansiella resurser krävs en god kontroll över den löpande användningen av fördelade medel. Det krävs också ett större fokus på att utveckla verksamheternas effektivitet och kvalitet. Både ur det politiska perspektivet och på olika nivåer i tjänstemannaorganisationen behövs bra underlag för uppföljning, analys och beslut. För att åstadkomma detta behöver kommunens

ledningssystem med därtill kopplade stöd- och styrprocesser utvecklas.

Ur det finansiella perspektivet handlar ett effektivt resursutnyttjande på alla nivåer om respekt för den resurstilldelning som gjorts och en aktiv kontroll av hur medlen används samt beredskap att hantera avvikelser. Ur verksamhetsperspektivet handlar det om att utveckla former för att inventera, utveckla, analysera och kommunicera verksamhetens kvalitet och effektivitet

Att bedriva verksamheten med bibehållen kvalitet men med ett minskat

resursutnyttjande är ett sätt att öka effektiviteten. Ett annat sätt är att höja kvaliteten med oförändrat resursutnyttjande. För att lyckas med ökad effektivitet krävs öppenhet för nya tankesätt, lösningar och idéer och en vilja att ständigt utveckla och förbättra. Det kommer också vara nödvändigt att lyssna mot omvärlden och samverka med andra aktörer både inom kommunen, med andra kommuner och med olika typer av externa aktörer.

Ett led i att utveckla organisationens effektivitet handlar också om att tydligt definiera vad som ska åstadkommas, både i den dagliga driften och ur ett utvecklingsperspektiv, samt att följa upp och utvärdera resultatet.

Nämndövergripande åtagande

Nämndens åtaganden Beskrivning

Implementera effektiva stöd- och styrprocesser (Samtliga nämnder)

Nämnden ska utifrån redan initierat utvecklingsarbete kring ledningssystem implementera effektiva stöd- och styrprocesser.

Etablera samarbete(n) som kan bidra till högre effektivitet för respektive verksamhet (Samtliga nämnder)

Nämndens tjänstemannaorganisation, och om applicerbart även nämnden själv, ska under året etablera samarbete(n) som kan bidra till högre effektivitet för respektive verksamhet (bättre resursutnyttjande med bibehållen eller högre kvalitet). (Åtaganden utgår från att inledande analyser har gjorts utifrån 2013 års åtagande om analys av möjliga samarbeten.)

Utveckla den systematiska

kvalitetsuppföljningen och formerna för ständiga förbättringar (Samtliga nämnder)

Enligt ekonomi- och verksamhetsstyrningsreglerna ska varje nämnd internt behandla en fördjupad kvalitetsredovisning minst en gång per år.

Nämnden ska också redovisa verksamheternas kvalitet inom ramen för framförallt årsredovisning och resultatanalysdagar. Vid 2014 års slut ska samtliga nämnder ha etablerade former för nämndens kvalitetsuppföljning/redovisning med tydlig koppling till arbete med ständiga

förbättringar inom nämndens verksamheter.

(5)

Handlingsplaner definieras utifrån nämndens utvecklingsbehov inom detta område.

Genomföra prioriterade utvecklingsinsatser för att höja eller möjliggöra höjning av

verksamheternas kvalitet och effektivitet (Samtliga nämnder)

Detta generella åtagande fungerar som "paraply"

för viktiga effektiviserings- och kvalitetsåtgärder som identifieras under höstens

verksamhetsplanering på nämnder/förvaltningar.

2.1.2 Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som skapar attraktiva arbetserbjudanden

Beskrivning

Kommunen ska skapa förutsättningar för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Genom olika insatser ska attraktionen för att arbeta inom kommunen öka.

Arbetserbjudandet ska vara attraktivt genom rätt lön och möjlighet till flexibla villkor.

Äldre medarbetare ska uppmuntras till att arbeta kvar längre.

För att säkerställa en god kvalitét och minska risken för felrekryteringar ska rekrytering ske enligt framtagen process.

En god introduktion till arbetsuppgifterna och kommunen ska genomföras för att underlätta för nyanställda att snabbt och effektivt sätta sig in i sitt arbete.

För att säkerställa god fysisk och psykosocial arbetsmiljö ska alla verksamheter arbeta efter arbetsmiljöprocessen.

Aktivt arbeta för att implementera arbetsgivarvarumärket internt och externt (Samtliga nämnder)

Utifrån det koncept som framtagits för Sollentuna kommuns arbetsgivarvarumärke ska nämnden marknadsföra kommunen som arbetsgivare både internt till medarbetare och externt.

Aktivt arbeta för att väcka intresse för kommunen som arbetsgivare (Samtliga nämnder)

Kartläggning av kompetens utifrån behov och tillgång ska göras på varje nämnd. Riktade aktiviteter ska planeras och genomföras för att stärka Sollentunas möjlighet att rekrytera framtida behov av medarbetare.

Genomföra nämndspecifika insatser utifrån jämställdhetsplanen (Samtliga nämnder)

Varje nämnd och förvaltning ska utifrån

jämställdhetsplanens nio målområden analysera behov av särskilda insatser inom nämndens ansvarsområde. Handlingsplan(er) formuleras utifrån genomförd analys.

Målområdet ”Karriärmöjligheter” ska särskilt fokuseras under 2014 och samtliga nämnder bör därför särskilt överväga möjliga handlingsplaner kopplat till detta målområde.

Aktivt arbeta för att implementera reviderad personalpolicy (Samtliga nämnder)

Nämndspecifikt åtagande

2.1.3 Medarbetare och chefer ska utveckla sig själva och kommunens verksamheter

Beskrivning

Varje medarbetare/chef ska ha ett årligt medarbetarsamtal där en individuell utvecklingsplan fastställs.

(6)

Medarbetares/chefers förmåga och vilja till utveckling inom kommunen ska uppmuntras.

En medarbetare/chef som söker en intern tjänst och kvalificerar sig enligt gällande kravprofil ska alltid kallas till intervju.

Medarbetare/chef har både rättighet och skyldighet att vara delaktiga i verksamhetens utformning och utveckling.

Stödja och stimulera chefer och medarbetare att vidareutvecklas i sina yrkesroller (Samtliga nämnder)

All kompetensutveckling ska planeras i ett årligt medarbetarsamtal där utvecklingsplan fastställs.

Chefer ska uppmuntras och stödjas i att delta i kommunens ledarutvecklingsprogram.

Medarbetare ska uppmuntras till

kompetensutveckling som leder till att utveckla sig själv och verksamheten.

Medarbetares delaktighet och inflytande ska öka (Samtliga nämnder)

Alla verksamheter ska leva upp till

samverkansavtalets intentioner att ta tillvara på all gemensam kompetens och erfarenhet inom verksamheterna. Arbetsplatsträffar och möten i samverkansgrupper ska genomföras regelbundet.

2.2 Utbildning

2.2.1 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög och jämn kvalitet

Beskrivning

Sollentunas barn och ungdomar ska ha möjligheter att utvecklas och att möta

utmaningar på sin egen nivå oavsett viken skola de väljer att gå i. Det innebär att det måste skapas en likvärdighet mellan skolorna och samtliga skolor ska ha höga och jämna kunskapsresultat. Likvärdigheten gäller även den fysiska och psykiska skolmiljön.

En förutsättning för goda resultat är att det finns tillräckligt med tid för det pedagogiska arbetet. Det är därför viktigt att begränsa och effektivisera det administrativa arbetet för både lärare och skolledare så att tid frigörs för kärnuppdraget. Det är även viktigt att lärare och skolledare är motiverade, engagerade och kompetenta.

Varje elev är unik och har sina speciella förutsättningar. Skolans uppgift är att ge alla elever möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Det är även viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla sina egna intressen.

Alla skolor ska förbättra sina resultat Sollentuna kommun arbetar för att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit behöver alla skolor förbättra sina resultat. Det är viktigt att inga skolor hamnar efter. Likvärdigheten inom Sollentunas skolor måste förbättras. Detta gäller både mellan skolor men även utifrån kön och social bakgrund m.m. Det får dock inte innebära att ambitionsnivån för de skolor som har de bästa resultaten sänks.

Sollentunas elever ska uppleva trygghet i För att Sollentunas elever ska kunna prestera så

(7)

skolan bra som möjligt i skolan är det viktigt att de känner

sig trygga. Det är därför viktigt att arbetet mot mobbning fortsätter och det långsiktiga målet är att ingen elev ska känna sig mobbad.

2.2.2 Skapa förutsättningar för ett livslångt lärande

Beskrivning

Det livslånga lärandet börjar i förskolan och fortsätter sedan genom hela livet. Det sker inom ramen för den reguljära skolgången men även inom andra former av studier senare i livet. Det livslånga lärandet omfattar både lärande med koppling mot arbetslivet och lärande för ett gott liv, t.ex. kulturskola, svenska för invandrare (SFI), studiecirklar, utbildning kring hälsa etc. Det är viktigt att bejaka lusten att lära i livets alla stadier. För att ge alla elever goda möjligheter senare i livet är det viktigt att snabbt fånga upp de ungdomar som hoppar av skolan för att de snabbt ska få hjälp att finna en ny väg, Valfrihet är en viktig komponent för att bemöta olika människors behov, alla lär inte på samma sätt. Med en stor valfrihet behövs bra vägledning för de individer som har svårt att göra sina val.

För att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande är det viktigt att som arbetsgivare erbjuda en flexibel arbetsmiljö där vidareutbildning blir möjlig.

Det pedagogiska arbetet i förskola, fritidshem och förskoleklass ska stärkas

För att ytterligare kunna förbättra elevernas resultat ska förskola, fritidshem och förskoleklass få ett förstärkt pedagogiskt innehåll. Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet och blir stratpunkten för många barns lärande.

2.3 Miljö och klimat

2.3.1 Minska utsläppen av växthusgaser från kommunens verksamheter och skapa förutsättningar för invånare och verksamma inom kommunens gränser att minska sina utsläpp av växthusgaser

Beskrivning

Kommunens antagna klimatstrategi ger en bakgrund till det kommunövergripande målet.

”Nettoutsläppen av växthusgaser behöver reduceras och minska till noll i en takt som innebär att den globala temperaturökningen inte överstiger 2 grader Celsius. Detta kräver kraftfulla åtgärder.

Strategin för kommunens klimatarbete är:

1. Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs klimatpåverkan.

2. Skapa förutsättningar för klimatsmarta val.

3. Minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter.”

Åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser kan även leda till andra positiva

(8)

effekter. Exempelvis leder minskad biltrafik till såväl lägre utsläpp, som mindre buller och färre partiklar.

Det är viktigt att se klimatpåverkan i ett helhetsperspektiv, exempelvis genom att beakta den totala påverkan från varor och tjänster.

Måltidssituationen i skolan ska förbättras och matsvinnet ska minska

För att minska skolans miljöbelastning ska måltidssituationen i skolan förbättras. Genom en förbättrad måltidssituation ska även matsvinnet minska.

2.4 Integration och kommunikation

2.4.1 Öka öppenhet och mångfald, så att barn, ungdomar och vuxna är trygga och engagerade

Beskrivning

FN:s barnkonvention utgör en grund för att skapa öppenhet och mångfald bland barn och ungdomar. De ska påminnas om sina rättigheter och förutsättningar för att ta ansvar för sin egen utveckling och att aktivt kunna ta del i utformningen av Sollentuna.

Kommunens, företagens och arbetsgivarnas delaktighet är viktigt i ett aktivt mångfaldsarbete för ett mer inkluderande arbetsliv för alla.

Alla barn och vuxna ska uppleva trygghet t.ex. genom att kommunens personal kraftigt markerar om mobbing eller andra förtryckande attityder förekommer inom kommunens verksamheter. Nolltolerans ska alltid gälla. Trygga barn och ungdomar innebär ett bättre resultat för elever och skola.

En förutsättning för att känna trygghet i sin vardag är en bostad och möjlighet till egen försörjning.

Kommunen, med sina olika verksamheter, ska börja med att vara en god förebild när det gäller rekrytering av personal – rekryteringen syftar till att på arbetsplatsen återspegla den naturliga blandning, som finns i befolkningen. Detta skapar i sin tur en större öppenhet för mångfald.

Att kunna förstå och prata svenska är avgörande för delaktighet i samhället.

Integrationen av nyanlända elever ska bli snabbare.

Alla elever ska få en så bra skolgång som möjligt.

Det är därför viktigt att även de nyanlända får bästa möjliga förutsättningar. Mottagandet av nyanlända elever ska utvecklas. Yngre elever ska gå direkt till ordinarie klass. Äldre elever går under en begränsad tid i förberedelseklasser som ska finnas på flera skolor i kommunen.

2.4.2 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Beskrivning

Invånarna ges möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av kommunen.

Det kan till exempel innebära att man skapar en dialog med olika intressenter inför ett

(9)

politiskt beslut. Syftet med dialogen måste vara klargjort och en plan för hur man ska informera om resultatet av dialogen samt hur processen ska går vidare måste finnas.

För att stärka dialogen behövs samlingslokaler i alla kommundelar för att främja samhörighet och underlätta för föreningslivet.

Ett annat exempel är att planera för hur en verksamhet kan höja kvaliteten och effektiviseras med hjälp av brukardialoger eller e-tjänster.

Ett tredje exempel är att sprida information och nyheter om vad som händer i

kommunen och dess verksamheter. Information ska utformas så att den är begriplig för alla oavsett kanal. Att nå olika språkgrupper i kommunen bör eftersträvas.

Vi ska ha enkla och tydliga kontaktvägar och de styrdokument reglerar hur vi hanterar information och kommunikation ska beaktas.

Målet innebär, att nämndernas arbete inom ramen för gällande lagstiftning och kommunuppdrag, aktivt ska planeras och genomföras på sådant sätt att tecken på utanförskap och segregation uppmärksammas, förebyggs och åtgärdas.

FN:s konventioner om mänskliga rättigheter är grundläggande i all kontakt mellan kommunen och kommunens invånare.

Eftersträva ett enkelt och begripligt språk i information och texter som är avsedda för invånarna (Samtliga nämnder)

För att stärka demokratin och människors delaktighet behöver kommunens information som riktar sig till invånarna vara begriplig. Det innebär både övergripande information och texter som riktar sig till enskild, såsom beslut.

Underlätta för invånarna att kunna jämföra alternativen i valsituationer (BUN, KS, VON)

I takt med att kommunen utvecklar och bygger ut valfriheten behöver vi se till att invånarna har goda möjligheter att välja rätt utifrån sina behov och önskemål. Kommunen ska erbjuda lättillgänglig information om vilka alternativen är, hur

alternativen förhåller sig till varandra, hur man gör för att ändra sitt val samt ge ett stöd för att enkelt genomföra valet. Även brukarnas egna synpunkter kan ges utrymme som stöd i valet. Detta kräver en kommungemensam strategi samt att ansvar för utveckling och uppdatering tydliggörs.

När det gäller att underlätta för invånarna att kunna jämföra alternativen i valsituationer pågår ett arbete inom SKL när det gäller grundskolan. Då detta är ett rikstäckande arbete har nämnden för avsikt att prioritera detta framför en lösning enbart för

Sollentuna. Det är dock aktuellt med funktionen för de verksamheter som inte omfattas av SKL:s arbete.

2.4.3 Utveckla den interna kommunikationen

Beskrivning

En god och tillfredsställande intern kommunikation skapar en känsla av samhörighet, och ger möjlighet till värdefull kunskapsöverföring.

Vi måste arbeta för att påminna varandra om att driva den interna kommunikationen.

Ansvar, roller och beslut måste tydliggöras på ett medvetet sätt. Chefens har en viktig roll som budbärare och kulturskapare och den interna kommunikationen är ett viktigt styrmedel.

Tillgång till rätt information är en förutsättning för överblick, sammanhang och för att veta vad som gäller. Vi måste arbeta för att säkerställa att alla medarbetare har tillgång

(10)

till rätt information och att vi anordnar forum för dialog, detta är viktigt för att kunna bidra till utvecklingen av verksamheten.

Tillgång till information ökar kunskapen om kommunens uppdrag, styrning och arbetssätt detta skall utvecklas och gemensamma modeller och processer för styrning och uppföljning ska följas.

En god intern kommunikation är en förutsättning för sammanhållen och trovärdig extern kommunikation.

Vårt kommungemensamma intranät ska vara navet för den interna informationen och utgöra ett stöd i arbetet samt underlätta dialog och samarbete. Det är viktigt att resurser för förvaltning, underhåll och utveckling av intranätet avsätts och att vi gemensamt tar ansvar för att utnyttja intranätet för att utveckla den interna kommunikationen.

Tydliggöra kommunens och förvaltningarnas interna kommunikationssystem och

tillhandahålla verktyg för att tydliggöra vem, hur och vad som kommuniceras (Samtliga nämnder)

Arbetet syftar till att öka effektiviteten i verksamheten, hålla ordning och reda i

kommunikationen och ge goda förutsättningar för ledning, styrning och lärande.

(11)

3 Återredovisning av utredningsuppdrag i budgetprocessen

3.1 Nämnden får i uppdrag att återkomma med förslag till hur nämnden vill förändra verksamheten och finansieringen av

förberedelseklasserna Kommentar

Bakgrund

Barn- och ungdomsnämnden fattade 2012-04-24, § 43, ett inriktningsbeslut för elever med utländsk bakgrund i syfte att öka måluppfyllelsen. Inriktningsbeslutet i enlighet med kursiverade punkter nedan återfinns i tjänsteutlåtande daterat 2012-03-27 under

”Kontorets förslag”.

Tidigare inriktningsbeslut

Varje punkt kommenteras här kortfattat utifrån dagsläget.

1. Försöksverksamheten med språkutvecklande arbetssätt permanentas i den reguljära skolverksamheten.

På grund av att ansvarig befattningshavare lämnade kommunen sommaren 2012, har denna punkt inte kunnat följas upp under läsåret 2012/2013. Ny

befattningshavare som tillträdde januari 2013 har tillfört annan kompetens av betydelse på det aktuella området, se punkt 2 och 4 nedan.

2. Elever till och med årskurs 2 placeras i första hand regelmässigt i vanlig klass och ska där få tillgång till kvalificerat stöd så att skolgången fungerar väl.

Genomfört i och med innevarande läsår 2012/2013. Ny befattningshavare på barn- och utbildningskontoret (jan -13) handleder. Inventering av kompetensen på kommunens skolor pågår. Kompetensutveckling är inplanerad till läsåret 2013/2014 (Svenska som andraspråk 7,5 Hp respektive Språk- och

kunskapsutvecklande arbetssätt 7,5 Hp; den senare kursen riktas även till modersmålslärare)

3. Elever skrivs in i sin vanliga skola direkt, även om eleven går i förberedelseklass i ett inledande skede.

Ej helt genomfört än; beroende av organisationsförändring.

4. Ytterligare minst en enhet startar verksamhet med förberedelseklasser.

Genomfört läsåret 2012/2013; Edsbergsskolan åk 7-9. Kärrdalsskolan startar åk 3-6 läsåret 2013/2014. Verksamhet på ytterligare en enhet planeras för åk 3-6. I samband med detta kommer verksamheten på Sofielundsskolan att förändras till att endast omfatta åk 7-9. Ny befattningshavare på barn- och utbildningskontoret (jan -13) handleder nya enheter.

5. Hög grad av flexibilitet i organisation och struktur med möjlighet till

omprövning och förändring, en förutsättning för en verksamhet av detta slag.

Kontoret har bedrivit ett fortsatt utvecklingsarbete med omvärldsbevakning i form av studiebesök, nätverk/externa kontakter och inläsning av olika rapporter.

Området har från kontorets sida lyfts centralt i kommunen för att prioriteras i utvecklings- och budgetarbete. Som ett led i detta var professor Nihad Bunar en av föreläsarna i kommunfullmäktige den 30 januari 2013. Kontorets arbete har resulterat i att ett förslag till förändrad organisation vuxit fram.

(12)

Förslag till förändrad organisation

Redan våren 2007 fattade nämnden beslut om ett antal utvecklingsinsatser på området.

Utfallet av dessa har redovisats i nämnda tjänsteutlåtande. Förändringar i struktur och organisation har funnits på agendan och under våren 2013 har kontoret funnit att man fått ett samlat underlag för ett förslag till förändring.

Centralt belägen mottagningsenhet – Internationella klasser

En mottagningsenhet inrättas i centralt belägna lokaler (några olika alternativ finns idag på Malmvägen). Enheten ska ansvara för kartläggning av eleven psykosocialt och kunskapsmässigt samt modersmåls-undervisningen. Ingen undervisning ska ske på enheten. Endast själva mottagningsprocessen förläggs dit. För enheten ansvarar en chef (heltid) med en personalgrupp bestående av en beteendevetare och en lärare för själva kartläggningen, modersmålslärarna samt administrativt stöd. Förutom chefsuppdraget är omfattningen på respektive tjänster i dagsläget inte helt klargjord. Enheten föreslås få heta ”Centrum för tvåspråkighet”.

Verksamheten ute på skolorna föreslås i samband med organisationsförändringen byta namn till ”Internationell klass”.

Modell i enlighet med forskning

Den föreslagna förändringen av organisation har direkt koppling till den modell som Nihad Bunar visade på i fullmäktige i januari. Västerås är en av de tre kommuner som ingår i ett forskningsprojekt under Bunars ledning och där tillämpas modellen i princip.

Resultatutvecklingen för den aktuella elevgruppen där är positiv sedan ett flertal år.

Kontoret har gjort studiebesök i Västerås vid två tillfällen det senaste halvåret och även haft kontakt med Linköping som har en snarlik modell. Järfälla, Luleå och Stockholm stad är några andra kommuner som kontaktas angående förbättringsåtgärder på området.

Politisk vilja

I forskningen är det väl känt att goda kunskaper, hög kompetens och professionalisering hos befattningshavare har avgörande betydelse för elevers resultatutveckling i alla sammanhang. Betydelsen av övergripande organisation liksom integrering av flerspråkighet i skolans vardag och en vidgad syn på språk lyfts i Vetenskapsrådets rapport ”Flerspråkighet – en forskningsöversikt” (5:2012). Här liksom från Bunars sida framhålls vikten av höjd status och inte minst att den politiska viljan spelar roll, i bästa fall ett samlat politiskt grepp nationellt och lokalt.

Anslagsfinansiering

Beträffande finansiering finns goda erfarenheter av anslagsmodellen i flera kommuner.

Erfarenhet visar att den inte är kostnadsdrivande jämförelsevis. Däremot kan ökad kvalitet och effektivitet förväntas.

Finansieringsmodell Mottagningsenhet

Den centrala mottagningsenheten blir anslagsfinansierad och beräknas leda till ökade kostnader om cirka 2 miljoner kronor. Kostnaderna avser lokaler och personal samt en förstärkning av resurserna till nuvarande modersmålsenheten som i dagsläget är något

(13)

underfinansierad.

Internationell klass

De internationella klasserna för elever i årskurs 3-9, som förläggs på fyra olika skolor, förslås anslagsfinansieras. Detta för att verksamheterna annars blir väldigt sårbara. De behöver även ha möjlighet att planera sin verksamhet långsiktigt och inte tvingas till snabba förändringar beroende på att en elev försvinner. Totalt beräknas platser för cirka 100 elever behövas. Den totala kostnaden för verksamheten beräknas rymmas inom ramen för 1,5 skolpeng, vilket motsvarar cirka 12 miljoner kronor. För att möjliggöra detta överförs cirka 8 miljoner kronor från skolpeng till anslagsfinansiering. Resterande fyra miljoner kronor finansieras genom att dels ianspråkta nuvarande budget för

förberedelseklasser om cirka 3,3 miljoner kronor, och dels genom att 0,7 miljoner kronor tillskjuts från de hos kommunstyrelsen avsatta medlen.

Efter att eleverna blivit färdiga i de internationella klasserna och ska gå ut i vanliga klasser föreslås den mottagande skolan få 1,5 skol- och fritidshemspeng under 6 månader. Detta beräknas kosta cirka 2,3 miljoner kronor.

Elever i F-2 föreslås gå direkt till ordinarie skola. Skolan föreslås få 1,5 skol- och fritidshemspeng under 18 månader. Detta beräknas kosta cirka 1,5 miljoner kronor.

Övriga kostnader

Utöver ovanstående behövs medel för utbildning av personal på skolorna. Detta beräknas kosta cirka 0,5 miljoner kronor.