1 Innehållet i förvaltningsstadgans bestämmelser och tillämpningen av dem

FÖRVALTNINGSSTADGA

I KAPITLET

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 § Innehållet i förvaltningsstadgans bestämmelser och tillämpningen av dem

I förvaltningsstadgan ingår förutom vad som bestäms i lag och HNS grundavtal bestämmelser om

− fullmäktiges, styrelsens och de övriga organens uppgifter och befogenheter;

− verkställande direktörens, chefsöverläkarens, direktörernas för ett resultatområde och verksam- hetschefernas uppgifter och befogenheter;

− de centrala principerna för den ekonomiska styrningen

− granskningen av förvaltningen och ekonomin;

− sådana ärenden som gäller tjänsteinnehavare om vilka inte annat bestämts någon annanstans;

samt

− beslutsfattandet och sammanträdesförfarandet.

Med direktör för ett resultatområde avses nedan i denna förvaltningsstadga direktör för ett sjukvårds- område, direktör för ett annat resultatområde samt chef för en balansenhet.

2 § Allmänna principer för samkommunens organisationsstruktur och organiseringen av ledarskapet och förvaltningen

Bestämmelser om de förtroendevaldas organisation ingår i grundavtalet för samkommunen.

För organiseringen av sjukvårdsverksamheten indelas sjukvårdsdistriktet enligt kommungrupper i sjukvårdsområden om vilka bestämmelser ingår i HNS grundavtal.

Sjukhusen inom HNS bildar en sådan verksamhetsenhet för sjukvård som avses i 12 § i lagen om specialiserad sjukvård. Personalens enhet för företagshälsovård bildar en separat verksamhetsen- het.

Samkommunens ledarskap grundar sig på ett system med endast en chef på varje organisationsni- vå. En direktör och chef på respektive organisationsnivå har det övergripande verksamhets-, perso- nal- och budgetansvaret.

För den interna styrningen och ledningen indelas samkommunen i en samförvaltning och sjukvårds- områden som producerar sjukvårdstjänster samt i affärsverk, balansenheter och resultatområden som producerar sjukvådsrelaterade och andra stödtjänster.

Dessutom lyder resultatområdet extern revision under revisionsnämnden.

Samkommunens sjukvårdsområden är:

HUCS sjukvårdsområde;

Hyvinge sjukvårdsområde;

Lojo sjukvårdsområde;

Västra Nylands sjukvårdsområde; och Borgå sjukvårdsområde.

Följande affärsverk producerar sjukvårdsrelaterade och andra stödtjänster:

HUSLAB;

HNS-Bilddiagnostik, HNS-Apoteket;

HNS-Desiko;

HNS-Logistik Ravioli; och HNS-Servis

Följande balansenheter producerar stödtjänster:

Balansenheten IT-förvaltning och Hjälpmedelscentralen

samt följande resultatområden HNS-Lokalcentralen och Företagshälsovården

Om den externa revisionens verksamhet föreskrivs i kommunallagen och bestäms i verksamhetsan- visningarna.

Om verksamheten vid affärsverken föreskrivs i kommunallagen och bestäms i instruktionerna och anvisningarna för respektive affärsverk.

3 § Ledarskapsprinciper

Samkommunen HNS leds enligt den godkända strategins värderingar och mål som en helhet, sålun- da att varje organisationsnivå har tydliga ansvarsroller och befogenheter enligt principen en chef på varje nivå. Samkommunen HNS verksamhetsätt baserar sig på beställar-utförarkonceptet mellan de sjukvårdsrelaterade tjänsterna och stödtjänsterna.

Personalen deltar aktivt i planeringen och utvecklingen av verksamheten på sin arbetsplats.

Samkommunen har ett nära samarbete med Helsingfors universitet samt andra högskolor och läro- anstalter för att organisera och utveckla undervisningen och den vetenskapliga forskningen.

4 § Verksamhets- och ekonomiplanering

I strategin definieras samkommunens vision, verksamhetsidé, värderingar, strategiska mål samt de ur dem härledda mätbara målen. Man följer regelbundet upp hur målen utfaller. Fullmäktige godkän- ner för respektive fullmäktiges mandattid en strategi som styr den årsvisa utvecklingen av verksam- heten. Strategin justeras vid behov.

Genom budgeten genomförs strategins riktlinjer och mål. I budgeten formuleras samkommunens mål för ett år och anges de resurser som finns att tillgå för att nå dem. Budgetåret utgör det första året i ekonomiplanen som görs upp för tre år.

Investeringsplanen görs upp för fyra år av vilka det första året är budgetåret.

Medlemskommunerna i samkommunen HNS gör upp för respektive fullmäktiges mandattid en plan för ordnande av hälso- och sjukvården i samarbete med samkommunen HNS. Planen för ordnande av hälso- och sjukvården görs upp som en plan på HNS-nivå och specifikt för sjukvårdsområdena.

Planen för ordnande av hälso- och sjukvård godkänns av sjukvårdsdistriktets samkommunsfullmäkti- ge.

För att samordna specialistvården ingår HNS, Södra Karelens social- och hälosvårdsdistrikt och Samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen för respektive fullmäktiges man- dattid ett avtal för ordnandet av specialistvården inom specialupptagningsområdet. Planen för ord- nandet av specialistvården ska godkännas i det organ i samkommunerna som avses i 81 § 1 mom.

i kommunallagen.

I HNS verksamhetsplanering beaktas dessutom behovet av de tjänster som samkommunen har pro- duktionsansvar för på nationell nivå.

II KAPITLET

ORGANENS UPPGIFTER OCH BESLUTANDERÄTT 5 § Fullmäktige

Bestämmelser om fullmäktiges uppgifter finns i 13 § i kommunallagen och i vissa kompletterande bestämmelser.

Fullmäktigeförsamlingen fattar beslut i frågor som den enligt lag uttryckligen ska besluta om och i frågor där den inte genom denna stadga delegerat beslutanderätten till samkommunens styrelse eller ett annat organ eller en tjänsteinnehavare.

Utöver vad som särskilt bestämts ska fullmäktige

1.

godkänna samkommunens strategi;

2.

besluta om inrättande och tillsättande av tjänsten som verkställande direktör för samkommunen och om uppsägning av denne samt om indragning av tjänsten;

3.

besluta om överlåtelse av fast egendom då köpeskillingen eller det gängse värdet på egendomen överskrider 1 miljon euro;

4.

besluta om investeringsprogram för projekt som överskrider 10 miljoner euro;

5.

besluta om principerna för ledningen och styrningen av HNS och dess koncern; och

6.

besluta om grundande av aktiebolag.

6 § Styrelsen

Bestämmelser om styrelsens uppgifter ingår i kommunallagen och i grundavtalet för samkommu- nen.

Enligt grundavtalet leds sjukvårdsdistriktet av en styrelse som lyder under fullmäktige.

Styrelsen ansvarar för sjukvårdsdistriktets förvaltning och ekonomi och koncentrerar sig särskilt på att sjukvårdsdistriktets

a)

strategiska verksamhetsmål genomförs och ekonomin hålls i balans,

b)

verksamhet effektiviseras och för detta behövliga strukturomorganiseringar genomförs,

c)

verksamhet samordnas;

d)

uppgifter som gäller riksansvaret och upptagningsområdet för högspecialiserad vård uppfylls,

e)

undervisnings- och forskningsverksamhet på universitetsnivå inom hälsovetenskaper ordnas samt

f)

arbetsgivarfunktion och

g)

styrning av förvaltningen.

Styrelsen bevakar sjukvårdsdistriktets intressen, företräder sjukvårdsdistriktet och ingår avtal för dess räkning, såvida dessa uppgifter inte genom någon instruktion delegerats till ett annat organ eller en tjänsteinnehavare.

Dessutom ska styrelsen behandla uppföljningsrapporterna om samkommunens verksamhet och ekonomi samt besluta om de åtgärder som dessa föranleder.

Styrelsen ska besluta om:

1. verkställande av koncernstyrningen;

2. principerna för intern kontroll och riskhantering;

3. frånsett tjänsten som verkställande direktör och utvärderingsdirektör inrättande och

indragning av tjänsterna som direktör för ett resultatområde, verksamhetschef, verkställande direktör för ett affärsverk samt av tjänsterna vid samförvaltningen, Hjälpmedelscentralen, HNS-Lokalcentralen, IT-förvaltningen och Företagshälsovården;

4. tillsättande av tjänsterna som chefsöverläkare, förvaltningsdirektör, förvaltningsöverläkare, förvaltningsöverskötare, personaldirektör, ekonomidirektör och kommunikationsdirektör vid samförvaltningen samt direktör för ett resultatområde, verksamhetschef, verkställande direktör för ett affärsverk samt arkivchef;

5. personalpolitik, de allmänna principerna för en sporrande lönepolitik samt om styrningen av de övergripande personalresurserna på samkommunsnivå;

6. priset på samkommunens sjukvårdstjänster samt grunderna för priset på andra tjänster, såvida inte annat bestäms i instruktionerna för affärsverken;

7. investeringsprogram på 500 000 euro till 10 miljoner euro projektspecifikt;

8. upphandling av konsumtionsvaror och läkemedel samt ramavtalsupphandling och hyra av lokaler och markarrende på det sätt som styrelsen bestämt samt annan upphandling än den som lyder under direktionerna för affärsverken och nämnderna för sjukvårdsområdena, vilkas kostnadsförslag utan mervärdesskatt är 500 000–4 000 000 euro och all upphandling inom HNS vars totala kostnadsförslag utan mervärdesskatt är över 4 miljoner euro om inte annat nedan bestäms;

9. överlåtelse av fast egendom då köpeskillingen eller det gängse värdet är högst 1 miljon euro;

10. köp av fast egendom och aktier;

11. försäljning av lös egendom och aktier då det totala värdet överskrider 500 000 euro;

12. långfristig upplåning inom de gränser som fullmäktige angett i budgeten eller i särskilda beslut, såvida inte annat bestäms i affärsverkens instruktioner;

13. företrädare för samkommunen i privaträttsliga sammanslutningars, stiftelsers eller institutioners organ och till deras sammanträden till den del beslutanderätten inte har delegerats i denna stadga eller i övrigt:

14. frågor som gäller verkställande direktören;

15. avge förklaring med anledning av besvär över fullmäktiges beslut, och;

16. andra frågor som anses höra till styrelsens befogenhet.

6 a § Koncernsektion som lyder under styrelsen

Styrelsen tillsätter för styrelsens mandattid en koncernsektion som lyder under styrelsen. Sektionen har sex (6) ledamöter och sex (6) personliga ersättare av vilka en ledamot och en personlig ersättare för denna utses av Helsingfors universitet. Ledamöterna och ersättarna väljs bland styrelsens leda- möter och ersättare. Styrelsen utser en (1) ledamot i sektionen till ordförande och en (1) till vice ord- förande.

Koncernsektionen har till uppgift att

1. lägga fram förslag till koncernstyrningens riktlinjer och principer samt till de mål som ställs på af- färsverken och dotterbolagen;

2. följa att affärsverken och dotterbolagen arbetar enligt de mål fullmäktige och styrelsen satt upp samt för sin del sköta koncernkontrollen i praktiken;

3. behandla affärsverkens och dotterbolagens uppföljningsrapporter samt också annars följa deras verksamhet; och

4. behandla till koncernstyrningen relaterade riktlinjer som gäller affärsverken och dotterbolagen.

Koncernsektionen kan i ett enstaka fall delegera ett ärende som hör till sektionens befogenhet till styrelsen för beslut.

7 § Nämnd för sjukvårdsområde

Sjukvårdsområdets nämnd ska för sin del genomföra koncernens strategi och ansvara för ekonomi- förvaltningen. Enligt grundavtalet för samkommunen ska nämnden för ett sjukvårdsområde under styrelsens styrning leda sjukvårdsområdets verksamhet, bereda sådana ärenden som gäller sjuk- vårdsområdet och ska behandlas av styrelsen och fullmäktige och ansvara för att besluten verk- ställs samt för samarbetet med primärvården i sjukvårdsområdets kommuner.

Dessutom ska nämnden göra framställningar om utvecklingen av verksamheten inom sitt område samt behandla uppföljningsrapporterna om sjukvårdsområdets verksamhet och ekonomi samt be- sluta om de åtgärder som rapporterna föranleder.

Sjukvårdsområdets nämnd ska besluta om

1 frånsett tjänsten som direktör för ett sjukvårdsområde och verksamhetschef inrättande och in- dragning av sjukvårdsområdets tjänster inom ramen för beviljade anslag;

2. val av en ställföreträdare och ersättare för sjukvårdsområdets direktör;

3. frånsett verksamhetscheferna, tillsättning av tjänsterna för de ledande tjänsteinnehavare som direkt lyder under sjukvårdsområdets direktör och avge utlåtande till styrelsen om tillsättande av tjänsten som direktör för ett sjukvårdsområde och verksamhetschef. Nämnden för HUCS sjuk- vårdsområde beslutar om avgivande av utlåtande till styrelsen också om tillsättande av tjänsten som chef för en resultatenhet vid HUCS;

4. upphandling som gäller den verksamhet som lyder under nämnden då det totala kostnadsförsla- get utan mervärdesskatt uppgår till 500 000 – 4 000 000 euro;

5 införande av ett sporrande lönesystem med beaktande av styrelsens beslut;

6 andra frågor som styrelsen särskilt ålagt;

7 andra frågor som kan anses höra till sjukvårdsområdets nämnds befogenhet.

8 § Nämnden för den språkliga minoriteten

Utöver vad som bestäms i lag, ska nämnden enligt grundavtalet under styrelsen ansvara för att pati- enterna i sjukvårdsdistriktet får specialiserad sjukvård på sitt modersmål, finska eller svenska.

Dessutom ska nämnden för sin del främja tillkomsten av svenskspråkiga vårdmiljöer.

I detta syfte ska nämnden

1 se till att den rätt som den språkliga minoriteten enligt lagen om specialiserad sjukvård har att få vård och att uträtta ärenden på sitt modersmål tryggas samt göra framställningar om detta;

2 för sin del behandla frågor som gäller tryggandet av förutsättningarna för undervisningen och forskningen inom medicin och annan hälso- och sjukvård på svenska samt till styrelsen avge utlåtanden och göra framställningar om detta;

3 göra framställningar om och följa upp personalens kunskaper i minoritetsspråket samt bevaka att kraven på språkkunskaper iakttas;

4 till styrelsen avge ett utlåtande om förslaget till verksamhets- och ekonomiplan;

5 till styrelsen avge en berättelse över sin verksamhet; samt

6 ansvara för andra uppgifter som styrelsen särskilt ålagt nämnden.

9 § Sektionerna för den språkliga minoriteten och deras uppgifter

Inom HUCS sjukvårdsområde och sjukvårdsområdena med minoritetsspråk finns det sektioner för språkliga minoriteter som lyder under nämnden för den språkliga minoriteten.

Sektionerna ska lokalt följa upp den rätt som den språkliga minoriteten har att få vård på sitt mo- dersmål och för sin del behandla undervisningen i minoritetsspråket för hälsovårdspersonalen.

Styrelsen väljer i sektionen tre (3) till sex (6) ledamöter jämte personliga ersättare för dem, vilka re- presenterar den minoritetsspråkliga delen av befolkningen. Styrelsen väljer en (1) ledamot i sektio- nen till ordförande och en (1) till vice ordförande.

10 § Nämnden för den psykiatriska sjukvården

Nämnden för den psykiatriska sjukvården ska enligt grundavtalet bistå styrelsen när det gäller att ansvara för utvecklingen och samordningen av den psykiatriska vården.

Dessutom ska nämnden för den psykiatriska sjukvården

1 följa upp tillgången på psykiatrisk sjukvård och det övergripande läget inom den psykiatriska sjukvården i samkommunen och medlemskommunerna och göra framställningar om detta;

2 till styrelsen avge utlåtanden om budgetplanen och andra planer och förslag som gäller den psy- kiatriska sjukvården;

3 till styrelsen avge en berättelse över sin verksamhet; samt

4 ansvara för andra uppgifter som styrelsen särskilt ålagt nämnden.

11 § Instruktion för kommunalt affärsverk

Respektive affärsverk har en egen direktion om vars uppgifter och befogenheter bestäms i kommu- nallagen och i instruktionen för det kommunala affärsverket i fråga.

12 § Delegering av befogenhet

Styrelsen kan delegera sin beslutanderätt i ärenden som tas upp i 6 § punkterna 6, 11-14 till organ, ordförande eller tjänsteinnehavare som lyder under styrelsen och sjukvårdsområdets nämnd i ären- den som tas upp i 7 § punkt 4.

III KAPITLET

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN OCH SAMFÖRVALTNINGEN, SAMKOMMUNENS LED- NINGSGRUPP OCH DEN UTVIDGADE LEDNINGSGRUPPEN

13 § Verkställande direktörens uppgifter och verkställande direktörens ställföreträdare Verkställande direktören ska leda samkommunens verksamhet, ansvara för koncernledningen och för egen del svara för att de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige och styrelsen satt upp nås. Till verkställande direktörens centrala uppgifter hör dessutom HNS intressebevakning och samhällskontakter samt nationell och internationell nätverksbildning.

Verkställande direktören är chef för chefsöverläkaren, förvaltningsdirektören, förvaltningsöverlä- karen, förvaltningsöverskötaren, personaldirektören, ekonomidirektören och kommunikationsdi- rektören vid samförvaltningen samt för direktörerna för sjukvårdsområdena

.

Verkställande direktören ska fatta beslut i frågor som inte ålagts fullmäktige, styrelsen eller andra organ eller delegerats till andra tjänsteinnehavare.

Verkställande direktörens ställföreträdare när verkställande direktören är förhindrad är chefsöverläka- ren och när denne är förhindrad förvaltningsdirektören såvida styrelsen inte särskilt har annat be- stämt.

14 § Samförvaltningen, ledningsgruppen och den utvidgade ledningsgruppen

Samförvaltningen som lyder under verkställande direktören har som sin centrala uppgift att skapa förutsättningar för vården av samkommunens patienter samt för undervisningen och forskningen.

Samförvaltningen ska ansvara för samkommunens operativa ledning och ekonomihantering enligt samkommunens strategi. Dessutom ska samförvaltningen ansvara för verksamhetspolicyn för hela samkommunen, arbetsgivarfunktionen, intressebevakningen, ordnandet av finansieringen, egen- domshanteringen, riskhanteringen, miljövårdsfrågorna, kommunikationen, den interna revisionen och de juridiska frågorna.

Samförvaltningen ansvarar för beredningen av ärendena till styrelsens sammanträden och verk- ställigheten av besluten.

Under verkställande direktören lyder samkommunens ledningsgrupp som verkställande direktören har tillsatt samt den utvidgade ledningsgruppen. Helsingfors universitets medicinska fakultet utser en representant till samkommunens ledningsgrupp samt till den utvidgade ledningsgruppen. Sam- kommunens ledningsgrupp har till uppgift att stödja verkställande direktören i hans uppgift och ansvara för att besluten verkställs och att verkställigheten följs upp. Den utvidgade ledningsgrup- pen har till uppgift att styra och följa upp verksamheten och ekonomin samt se till att besluten verkställs.

Chefsöverläkaren är den i hälso- och sjukvårdslagen avsedda ansvariga läkaren.

I den av verkställande direktören godkända och av styrelsen fastställda verksamhetsanvisningen för samförvaltningen bestäms om uppgifterna och beslutanderätten för de ledande tjänsteinnehava- re vid samförvaltningen som direkt lyder under verkställande direktören. I verksamhetsanvisningen bestäms om ansvarsfördelningen vid samförvaltningen när det gäller dotterbolagen, affärsverken och de övriga stödtjänstenheterna.

IV KAPITLET

RESULTATOMRÅDETS DIREKTÖRS OCH VERKSAMHETSCHEFENS UPPGIFTER 15§ Resultatområdets direktörs och verksamhetschefens uppgifter

Direktören för ett resultatområde ska leda resultatområdets operativa verksamhet och för sin del svara för att de mål som satts upp för resultatområdets verksamhet och ekonomi nås.

Direktören för ett resultatområde ska

1. leda verksamheten vid resultatområdet och ansvara för dess verksamhet och ekonomihantering;

2. tillsätta en ledningsgrupp för resultatområdet och fastställa dess uppgifter;

3. utse en ställföreträdare och ersättare för resultatenhetens chef;

4. fatta beslut i de ärenden som gäller resultatområdet för vars del beslutanderätt har delegerats till honom samt i ärenden som inte har ålagts styrelsen, sjukvårdsområdets nämnd eller något annat organ eller delegerats till andra tjänsteinnehavare

Direktören för ett resultatområde har rätt att delegera sin befogenhet.

Verksamhetscheferna har under chefsöverläkarens ledning till uppgift att i samarbete med direktö- rerna för sjukvårdsområdena ansvara för utvecklingen och koordineringen av sina egna specialiteter inom hela HNS.

Verksamhetscheferna är chefer för de kliniska resultatenheterna inom HUCS sjukvårdsområde.

Som chef för en resultatenhet har verksamhetschefen som uppgift inom HUCS sjukvårdsområde att 1. leda verksamheten vid resultatenheten och ansvara för resultatenhetens verksamhet och ekono-

mihantering;

2. tillsätta en ledningsgrupp för resultatenheten, fastställa dess uppgifter; och 3. vara ledande överläkare vid sin resultatenhet.

4. fatta beslut i de ärenden som gäller resultatenheten och har delegerats till chefen för resultaten- heten.

Om utvärderingsdirektörens uppgifter bestäms dessutom i VIII kapitlet i förvaltningsstadgan.

V KAPITLET

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS, RESULTATOMRÅDETS DIREKTÖRS OCH VERKSAMHETSCHEFENS BEFOGENHET

16 § Val och uppsägning av personal

Om behörighetsvillkoren för tjänster och befattningar bestäms i beslutet om inrättande av en tjänst/befattning eller i styrelsebeslut.

Vid val av personal tillämpas principen en över en enligt vad som anges nedan.

Verkställande direktören anställer personalen vid samförvaltningen frånsett de tjänsteinnehavare för vars del styrelsen beslutar om tjänstetillsättningen.

Resultatområdets direktör och verksamhetschefen anställer enligt principen en över en personal som lyder under dem på förslag av respektive chef, frånsett de tjänsteinnehavare om vars tjänstetillsätt- ning beslutet fattas av något annat organ eller någon annan tjänsteinnehavare. Framställningar om dem som ska väljas till läkarnas utbildningstjänster och deras placering görs av professor-

överläkaren inom respektive medicinsk specialitet.

Om avslutande av tjänsteinnehavares och i arbetsavtalsförhållande anställd persons anställningsför- hållande beslutar den anställande tjänsteinnehavaren.

Vid tillsättande av en tjänst eller anställning i arbetsavtalsförhållande eller vid avslutande av anställ- ningsförhållande ska man alltid höra den närmaste chefen.

Beslutanderätten i dessa frågor kan delegeras.

17 § Övrig beslutanderätt inom personalförvaltningen

Verkställande direktören och direktören för ett resultatområde ska för sin underlydande verksam- hets eller tjänsteinnehavares del besluta om

1. anställningsvillkoren enligt de principer och beslut som styrelsen godkänt 2. anställning av tjänsteinnehavare för viss tid

3. låta bli att tillsätta en tjänst som blivit vakant och att ändra användningen av en vakant tjänst 4. placering av tjänster, ändring av en tjänsteinnehavares tjänsteuppgifter och överföring av en

tjänsteinnehavare till en annan tjänst

5. avstängning av tjänsteinnehavare från tjänsteutövning 6. beviljande av semester

7. tjänstledighet jämte löneförmåner och andra ersättningar 8. utfärdande av förordnande om tjänsteresa

9. rätt att använda egen bil eller hyrbil i tjänsteuppgifter

10. kvittering av lön som grundar sig på tjänsteförhållande samt 11. övriga ärenden inom personalförvaltningen

Verkställande direktören beslutar om tillämpningen av bestämmelserna i tjänste- och arbetskollek- tivavtalen till den del som de i avtalet inom vissa gränser lämnats till samkommunens prövning samt om lokala avtal som baserar sig på nämnda avtal, det kommunala huvudavtalet och samarbetsavtal samt på arbets- och tjänsteinnehavarlagstifttningen.

Frånsett utvärderingsdirektören beslutar verkställande direktören beslutar om anställningsvillkoren för resultatområdets direktör och verkställande direktören för ett affärsverk efter att tjänsten tillsatts och avvikande från bestämmelsen i 17.1 § också för verksamhetschefen.

Verksamhetschefen har rätt att i fråga om sin underlydande personal fatta beslut för ovan nämnda punkters 2-4 och 6-11 del.

Med beaktande av bestämmelserna i arbetslagstiftningen tillämpas ovan nämnda i tillämpliga delar i fråga om personer i arbetsavtalsförhållande.

Beslutanderätten i dessa frågor kan delegeras, frånsett beslut som fattas enligt punkt 5.

18 § Upphandlig

En upphandlingsfullmakt bestäms enligt värdet på avtalet sålunda att avtalets värde utgörs av avtals- periodens totalvärde. Som beräkningsgrund för värdet på ett avtal som är i kraft tills vidare eller har en osäker giltighetstid ska användas avtalets månatliga värde multiplicerat med 48. Detta tillämpas också i hyresavtal för lokaler. Vid beräkningen av upphandlingens värde ska de options- och förläng- ningsvillkor som ingår i upphandlingen beaktas.

Upphandlingsfullmakten bestäms alltid enligt upphandlingens momsfria totalvärde.

Om styrelsens upphandlingsfullmakt bestäms i 6 §, sjukvårdsområdenas upphandlingsfullmakt i 7 § och om affärsverkens direktioners upphandlingsfullmakt i instruktionen för respektive affärsverk.

Verkställande direktören beslutar om samförvaltningens upphandling av varor och tjänster vars totala kostnadsförslag är under 500 000 euro.

Direktören för ett resultatområde beslutar om investeringsprogrammet för utrustning som är under 500 000 euro samt upphandling av varor och tjänster vars totala kostnadsförslag är under 500 000 euro.

Chefen för balansenheten IT-förvaltningen beslutar om investeringsprogrammet för IT-projekt som är under 500 000 euro och IT-upphandlingar som är under 2 miljoner euro.

Direktören för HNS-Lokalcentralen beslutar om investeringsprogrammet för bygginvesteringar som är under 500 000 euro samt bygginvesteringar, hyres- och arrendeavtal för lokaler och mark och upphandling i anslutning till skötsel och underhåll av fastigheter vars totala kostnadsförslag är under 1 miljon euro.

Chefen för balansenheten Hjälpmedelscentralen beslutar om upphandlingsprogrammet för hjälpme- del och upphandlingar som är under 500 000 euro.

Utvärderingsdirektören beslutar om upphandlingar som är under 50 000 euro.

Beslutanderätten i upphandlingsfrågor kan delegeras.

19 § Övrig beslutanderätt

Verkställande direktören, chefen för en resultatenhet och verksamhetschefen beslutar i fråga om den personal som lyder under dem, om

1. erläggande av skadestånd; och

2. visande av gästfrihet och ordnande av representationstillställningar inom ramen för tillgängliga anslag.

Direktören för ett sjukvårdsområde beslutar om

1. beviljande av forskningstillstånd enligt samkommunens instruktioner; och 2. avgiften för långvarig anstaltsvård.

Verksamhetschefen beslutar

• vid sin resultatenhet om årsvisa ändringar i investeringsprogrammet för små upphandlingar av utrustningsprojekt inom ramen för de anslag som direktören för sjukvårdsområdet godkänt för resultatenheten;

• om att ge betalningsförbindelser inom de medicinska specialiteterna inom sitt ansvarsområde till andra sjukvårdsdistrikt och då patienten söker sig utomlands för vård;

• för sin del om användningen av specialstatsandelens anslag för undervisning och forskning som anvisats resultatenheten;

• om beviljande av forskningstillstånd inom sin resultatenhet enligt samkommunens instruktioner;

och

• om bestämmande av avgiften för långvarig anstaltsvård.

Beslutanderätten i dessa frågor kan delegeras.

VI KAPITLET

UNDERVISNING OCH FORSKNING PÅ UNIVERSITETSNIVÅ 20 § Styrgrupp

För samarbetet mellan HNS och Helsingfors universitet finns det en styrgrupp och i den ingår som medlemmar ordförande i styrelsen för HNS som ordförande för styrgruppen, verkställande direktören, chefsöverläkaren och forskningsdirektören samt fyra (4) företrädare som utses av medicinska fakul- teten vid Helsingfors universitet.

Styrgruppen ska

1. koordinera, följa upp och utveckla samarbetet mellan HNS och HU,

2. komma med initiativ om hur HNS och Helsingfors universitets undervisnings- och forskningssam- arbete kan utvecklas,

3. främja HNS och HUs möjligheter till samarbete med tredje part, dvs. andra forskningsinstitut, kommuner och företag.

21 § Kommittén för hälsovetenskaplig forskning

Samkommunen HNS har en forskningskommitté för hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå.

HNS styrelse väljer för sin mandattid 12 medlemmar och 12 ersättare i kommittén. Ordförande i kommittén är HNS forskningsdirektör, kommittén väljer vice ordförande inom sig. Av medlemmarna i kommittén för hälsovetenskaplig forskning utser HNS fyra medlemmar och medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet fyra medlemmar samt samkommunen Södra Karelens social- och

hälsovårdsdistrikt och Samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen vardera en medlem.

Dessutom väljs i kommittén en medlem från primärvården inom specialupptagningsområdet och en medlem från verksamhetsenheter inom specialupptagningsområdet och som genom separat förordning har rätt till forskningsfinansiering.

Forskningskommittén beslutar på ansökan om beviljande av forskningsfinansiering.

22 § Universitetskommittén

För att utveckla samarbetet mellan undervisning och forskning tillsätts en universitetskommitté i vil- ken HNS utser 6 medlemmar och medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet 6 medlemmar.

Ordförande i universitetskommittén är HNS chefsöverläkare och dekanus vid Helsingfors universitets medicinska fakultet eller en av dekanus utsedd person turvis ett år åt gången. HNS och medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet utser vardera tre ersättare i universitetskommittén.

Kommittén ska

1. vara ett samarbetsorgan i koordineringen av forskningen och undervisningen (universitetsnivå, den specialiserade sjukvården, primärvården) mellan HNS och Helsingfors universitet,

2. avge utlåtanden vid tillsättning av gemensamma tjänster (t.ex. professurer på deltid) och följa upp tjänstetillsättningsprocessen,

3. delta i planeringen av den ersättning staten ger för utbildning och av den finansiering som staten ger för hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå,

4. följa upp användningen av undervisnings- och forskningslokaler och göra framställningar om en bättre användning av lokalerna

Kommittén är ett beredande, inte ett beslutande ”organ”.

Professor-överläkarna/de utbildningsansvariga ska

1. ansvara för utbildningen av läkarna och forskningspersonalen och den vetenskapliga forsk- ningen inom sin medicinska specialitet; och

2. göra framställningar om dem som ska utses till utbildningstjänster och om deras placering.

VII KAPITLET

SAMKOMMUNENSEKONOMI 23 § Verksamhetsprinciper

Samkommunens verksamhet ska organiseras och uppgifternas skötas på ett produktivt, lönsamt, effektivt och kostnadseffektivt sätt sålunda att

1. de mål som fullmäktige satt upp för verksamheten och ekonomin nås;

2. samkommunens ekonomi hålls i balans;

3. ansvaret för resultaten av verksamheten och ekonomin inom varje resultatområde framgår klart;

4. det på alla nivåer och i all verksamhet inom organisationen finns en tillräcklig intern kontroll och att varje organ och var och en i chefsställning bär ansvar för att tillbörlig kontroll utövas;

5. eventuella verksamhetsrisker, ekonomiska risker och andra risker utreds och undviks samt att det finns beredskap för skador så att kostnaderna för dem inte stör samkommunens verksamhet och finansieringen av verksamheten;

6. betalningsrörelsen, finansieringsverksamheten och placeringsverksamheten sköts tryggt och ekonomiskt och så att den ger avkastning;

7. räntebärande främmande kapital används endast då det ur verksamhetens och ekonomins syn- vinkel är motiverat; och

8. verksamhetsstyrningen ordnas så att inom kapitalmedelsförvaltningen och -användningen ägnas uppmärksamhet åt att verksamheten binder så litet kapital som möjligt.

24 § Budget och ekonomiplan

I ekonomiplanen anges målen för utvecklingen av samkommunens verksamhet och redogörs för hur verksamheten och investeringarna ska finansieras.

Utgångspunkten för budgeten och den årliga verksamhetsplanen är de strategiska målen och de ur dem härledda målen i ekonomiplanen. Fullmäktige sätter upp målen för verksamheten och anvisar de resurser som behövs för att nå dem.

Ekonomiplanen görs upp för tre år, varav det första året utgör budgetåret.

Investeringsplanen görs upp för fyra år, varav det första året utgör budgetåret.

Budgeten och ekonomiplanen görs upp enligt den uppställning som fullmäktige godkänt. I motiver- ingen till budgeten bestäms i vilken grad budgeten är bindande.

25 § Verkställighet av budgeten

Styrelsen godkänner resultatområdenas dispositionsplaner utgående från den budget som god- känts av fullmäktige.

Sjukvårdsområdenas nämnder godkänner för sin del motsvarande planer för sjukvårdsområdenas resultatenheter.

I dispositionsplanen ingår resultatmålen samt de åtgärder och resurser som de kräver samt inkoms- terna av och utgifterna för dessa åtgärder. I dispositionsplanen tas på respektive organisationsnivå betydande interna inkomster och utgifter mellan enheterna upp också i form av inkomster och utgif- ter.

26 § Ändringar i budgeten

Ändringar i budgeten ska föreläggas fullmäktige före utgången av budgetåret.

Ett förslag till ändring av budgeten ska innehålla en redogörelse för hur ändringarna inverkar på må- len för verksamheten och de beräknade inkomsterna samt räkenskapsårets resultat.

27 § Godkännande av avskrivningar

Med avskrivning enligt plan avses bokföring av en bestående aktiverad anskaffningsutgift som kost- nad i balansen enligt planenlig avskrivning. Grunderna för planenliga avskrivningar ska godkännas av fullmäktige.

28 § Finansförvaltning

Upplåning och utlåning samt investeringsverksamhet.

Fullmäktige beslutar om principerna för upplåning och utlåning samt för investeringsverksamheten. I samband med att budgeten godkänns beslutar fullmäktige om ändringar i utlåning samt långfristigt främmande kapital.

Avgifter

Fullmäktige bestämmer de allmänna grunderna för avgifterna och styrelsen de detaljerade grunderna för avgifterna och avgifternas storlek, om inte något annat bestäms.

Likviditet

Likviditeten tryggas genom en likviditetsplan. Ekonomidirektören ger anvisningar om likviditetsplane- ringen.

Betalningsrörelse

Beslut om att öppna och avsluta konton för samkommunen i penninginstitut fattas av ekonomidirektö- ren som också ser till att en förteckning förs över alla dessa konton och över dem som använder dem.

Den som har till uppgift att betala utgifter och ta emot inkomster för samkommunen ska se till att ut- betalningarna sker i tid och att inkomsterna inflyter till rätt belopp och i tid.

Kontanta medel

Ekonomidirektören bestämmer beloppet för sjukvårdsområdenas och affärsverkens kontanta medel.

Ekonomidirektören ger också anvisningar om användningen av kontanter, betal- och kreditkort samt andra betalmedel.

Direktören för ett sjukvårdsområde och verkställande direktören för ett affärsverk beslutar om för- delningen av de kontanta medlen vid sjukvårdsområdet och affärsverket.

Anvisningar om ekonomin

Styrelsen, verkställande direktören eller ekonomidirektören ger vid behov närmare anvisningar om hur samkommunens ekonomi ska skötas.

VIII KAPITLET REVISION

29 § Kontrollsystem

Kontrollen av samkommunens förvaltning och ekonomi organiseras så att den externa och interna kontrollen tillsammans bildar ett täckande kontrollsystem.

För den externa kontrollen svarar revisionsnämnden, revisorerna och utvärderingsdirektören.

Styrelsen ansvarar för organiseringen av den interna kontrollen. Den interna revisionen lyder under verkställande direktören. Verkställande direktören fattar beslut om den interna revisionens årliga ar- betsprogram och revisionsdirektören rapporterar till verkställande direktören. Den interna revisionen rapporterar revisionsresultatet också till dem som ansvarar för revisionsobjektet.

30 § Revisionsnämnden

Bestämmelser om revisionsnämndens sammansättning och uppgifter ingår i kommunallagen och i grundavtalet för samkommunen.

Utöver vad som särskilt bestäms någon annanstans ska revisionsnämnden

1.

i allmänhet följa upp HNS-koncernens förvaltning och ekonomi samt förändringarna i dem;

2.

utveckla den externa revisionen, sätta upp mål för den och följa upp hur de nås;

3.

godkänna verksamhetsanvisningen för den externa revisionen;

4.

godkänna en plan för hur revisionen av koncernsamfunden ska organiseras och utse revisors- kandidater för dessa;

5.

besluta om huruvida revisionssamfundets separatupphandlingar som inte hör till revisionen kan godkännas;

6.

övervaka att de redovisningsskyldiga har vidtagit nödvändiga åtgärder med anledning av de anmärkningar som granskningen av förvaltningen och ekonomin samt revisionen föranlett;

7.

besluta om inrättande och indragning av de tjänster som lyder under revisionsnämnden;

8.

besluta om anställning i tjänst och uppsägning av utvärderingsdirektören; och

9.

besluta om utvärderingsdirektörens anställningsvillkor och övriga frågor som gäller utvärderingsdi- rektören.

Revisionsnämnden tillställer fullmäktige före utgången av maj

1.

en revisionsberättelse;

2.

förklaringar som de redovisningsskyldiga gett med anledning av eventuella anmärkningar i revi- sionsberättelsen och styrelsens utlåtande; och

3.

revisionsnämndens egen utvärderingsberättelse.

Styrelsen avger ett utlåtande om revisionsnämndens utvärderingsberättelse som ska föreläggas full- mäktige senast före utgången av december.

Revisionsnämnden kan delegera beslutanderätt enligt punkt 5 och 9 till revisionsnämndens ordföran- de.

31 § Enheten för extern revision

Enheten för extern revision lyder under revisionsnämnden och är oberoende av samkommunens styrelse och organisationen under den. Utvärderingsdirektören är chef för enheten för den externa revisionen. Ordföranden i revisionsnämnden är hans/hennes administrativa chef.

Om utvärderingsdirektörens befogenheter i personaladministrativa frågor bestäms i 16 och 17 § och om upphandlingsfullmakterna i 18 § i förvaltningsstadgan. Utvärderingsdirektören beslutar om övri- ga ärenden som gäller den externa revisionen enligt revisionsnämndens beslut.

Utvärderingsdirektörens ställföreträdare är utvärderingschefen.

32 § Revisorer Val av revisorer

För granskning av förvaltningen och ekonomin väljer fullmäktige en eller flera revisorer som utför sitt uppdrag under tjänsteansvar. Revisorerna kan väljas för granskning av förvaltningen och ekonomin för högst sex räkenskapsperioder. Om fullmäktige väljer endast en revisor och om denna revisor inte är ett samfund, ska fullmäktige också välja en revisorsersättare. (Fullmäktige 13.12.2012) Planering av revisionen

Revisorerna utarbetar en revisionsplan för sin mandattid och årligen ett arbetsprogram för respektive räkenskapsperiod. Revisionsplanen och arbetsprogrammet föreläggs revisionsnämnden för kännedom.

Behandling av revisionsberättelsen

Revisorerna ska före utgången av mars till revisionsnämnden avge en revisionsberättelse, som sedan tillställs fullmäktige.

Revisionsprotokoll

I revisionsprotokollet kan en revisor till ett organ inom samkommunen eller till den som ansvarar för uppgiftsområdet i fråga framföra anmärkningar om sådant som inte tas upp i revisionsberättelsen.

Organet eller tjänsteinnehavaren i fråga behandlar anmärkningen i protokollet utan dröjsmål.

Revisionsprotokollet och de åtgärder som vidtagits med anledning av det föreläggs revisionsnämn- den för kännedom.

Redogörelse om revisionen

Revisorn lämnar en redogörelse om de iakttagelser som han gjort under revisionen till revisions- nämnden på det sätt som nämnden beslutar.

IX KAPITLET

BESLUTSFATTANDEOCHSAMMANTRÄDESFÖRFARANDE 33 § Sammanträdesförfarande

Tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på alla organ inom samkommunen utom fullmäktige.

Sammanträden

Ett organ sammanträder på de tider det bestämmer eller då det sammankallas av ordföranden eller, då denna är förhindrad, av vice ordföranden.

Inkallande av ersättare

En ledamot i ett organ ska, om han är förhindrad att närvara vid sammanträdet, inkalla en ersättare i sitt ställe. Då en ledamot är jävig eller förhindrad att delta i behandlingen av ett ärende, kan le- damoten be sin ersättare att delta i behandlingen av ärendet.

Sammanträdesrutiner

Efter att ordföranden öppnat sammanträdet, ska ordföranden konstatera huruvida sammanträdet är lagenligt sammankallat och beslutfört.

Ärendena tas upp i den ordning som anges i föredragningslistan, om inte organet beslutar något an- nat.

Arbetsordningen för fullmäktige iakttas i tillämpliga delar i fråga om

− val av tillfällig ordförande

− konstaterande av jäv

− avbrott i behandlingen

− framställning av förslag och förslag som förfaller

− omröstningssätt

− omröstningsförfarande och

− val

Närvaro- och yttranderätt

Rätt att närvara och yttra sig vid organens sammanträden har utom föredraganden

• i styrelsen fullmäktiges ordförande och vice ordförandena samt verkställande direktören samt övriga tjänsteinnehavare enligt styrelsens särskilda beslut;

• i övriga organ, frånsett revisionsnämnden, styrelsens presidium, verkställande direktören samt den företrädare som styrelsen förordnat; och

• i sjukvårdsområdenas nämnder och affärsverkens direktioner dessutom av nämnden och direktio- nen särskilt förordnade tjänsteinnehavare

Styrelsens företrädare i andra organ

Styrelsen utser enligt sitt övervägande i början av sin mandattid bland sina ledamöter och ersättare sina företrädare och ersättare i nämnder och i de direktioner som lyder under styrelsen.

Styrelsen utser inte egna företrädare i revisionsnämnden eller kommittéer.

34 § Beslutsfattande Föredragning

Vid organens sammanträden fattas besluten, med undantag av den interna organiseringen av orga- nets verksamhet, på föredragning. Föredragandens förslag ligger till grund för behandlingen.

Föredragande är

− i styrelsen och i en koncernsektion som lyder under styrelsen verkställande direktören;

− i sjukvårdsområdets nämnd sjukvårdsområdets direktör;

− i nämnden för den språkliga minoriteten den tjänsteinnehavare som verkställande direktören för- ordnat;

− i nämnden för den psykiatriska sjukvården verksamhetschefen inom psykiatrin;

− i kommittén för hälsovetenskaplig forskning av styrelsen särskilt förordnad tjänsteinnehavare; och

− i revisionsnämnden utvärderingsdirektören.

Om föredraganden är förhindrad eller jävig är ställföreträdaren föredragande.

Om föredraganden återtar sitt förslag innan frågan diskuteras en första gång, ska ärendet strykas i föredragningslistan.

Om föredraganden har återtagit sitt förslag innan diskussionen kring ärendet förklarats avslutad, ska ärendet strykas i föredragningslistan, om inte organet beslutar något annat.

Protokoll

Protokollet ska undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av protokollföraren.

Protokollet ska justeras av två ledamöter som organet väljer vid sammanträdet, om inte organet be- slutar något annat.

I protokollet ska antecknas tiden och platsen för sammanträdet, deltagarna, de behandlade ärende- na, förslagen, omröstningarna, besluten och avvikande mening.

Innehållet i protokollet bestäms av ordföranden, om det råder meningsskiljaktighet om protokollet mellan ordföranden och protokollföraren.

Om protokolljusterarna inte godkänner protokollet, ska det justeras vid organets följande sammanträ- de.

Protokollet ska hållas offentligt framlagt under den tid och på den plats som organet beslutat enligt vad som meddelats minst en dag tidigare på det sätt som styrelsen bestämt.

Beslutsförteckning

Över styrelseordförandens, verkställande direktörens och övriga tjänsteinnehavares beslut ska föras beslutsförteckning.

Besluten fattas på föredragning i enlighet med vad som särskilt föreskrivs om detta.

Styrelsens, revisionsnämndens, nämndens för ett sjukvårdsområde och direktionens för ett affärs- verk upptagningsrätt

Beslut om att ta upp ett ärende till behandling i styrelsen fattas av styrelsen, styrelseordföranden eller verkställande direktören.

Beslut om att ta upp ett ärende till behandling i revisionsnämnden fattas av nämnden, nämndens ordförande eller utvärderingsdirektören.

Beslut om att ta upp ett ärende till behandling i nämnden för ett sjukvårdsområde fattas av nämnden, nämndens ordförande eller sjukvårdsområdets direktör.

Beslut om att ta upp ett ärende till behandling i affärsverkets direktion fattas av direktionen, direktio- nens ordförande eller affärsverkets verkställande direktör

Meddelande av beslut i ärenden som ett högre organ kan ta upp till behandling

En myndighet som lyder under styrelsen ska inom tre dagar meddela styrelsen sina beslut utom i ärenden där styrelsen i förväg beslutat att den inte utnyttjar sin rätt att överta ärendet.

En myndighet som lyder under en nämnd ska inom tre dagar meddela nämnden sina beslut utom i ärenden där nämnden i förväg beslutat att den inte utnyttjar sin rätt att överta ärendet.

En myndighet som lyder under en direktion ska inom tre dagar meddela direktionen sina beslut utom i ärenden där direktionen i förväg beslutat att den inte utnyttjar sin rätt att överta ärendet.

En myndighet som har rätt att ta upp ett ärende till behandling ska meddela att den tar upp ärendet till behandling inom den tid som myndigheten beslutat räknat från att den fått del av beslutet med beaktande av vad som särskilt bestäms.

En myndighet som har rätt att ta upp ett ärende till behandling kan också ta upp till behandling ett ärende som den inte underrättats om.

X KAPITLET

ÖVRIGABESTÄMMELSER 35 § Övriga bestämmelser

Tvåspråkighet i samkommunens verksamhet

De finskspråkiga och svenskspråkiga befolkningsgruppernas behov ska beaktas jämbördigt vid orga- niseringen av samkommunens verksamhet i enlighet med det språkprogram som styrelsen godkänt.

Samkommunens tjänster ska organiseras så att kunderna kan få tvåspråkig betjäning på alla områ- den av samkommunens verksamhet.

Beträffande de språkkunskaper som krävs av tjänsteinnehavare och arbetstagare gäller vad som särskilt bestäms eller föreskrivs.

Kommunikationen i samkommunen

Styrelsen leder koncernens kommunikationsverksamhet genom att fastställa principerna för kommu- nikationsverksamheten.

Initiativ från invånare i samkommunens medlemskommuner

Styrelsen ska för varje kalenderår till fullmäktige lämna en förteckning över de initiativ som har tagits i frågor som hör till fullmäktiges befogenhet och gäller samkommunens verksamhet samt över de åtgärder som vidtagits med anledning av initiativen. Fullmäktige kan samtidigt konstatera vilka initia- tiv som är slutbehandlade.

Styrelsen ska på det sätt som den beslutat underrättas om initiativ som tagits i frågor som hör till sty- relsens uppgiftsområde.

Om ett initiativ kräver särskild beredning, ska den myndighet som ska behandla ärendet underrätta initiativtagaren inom en månad om hur länge behandlingen av initiativet beräknas ta samt om vem som kan lämna närmare upplysningar om behandlingen av initiativet.

Rätt att teckna samkommunens namn samt underteckna skrivelser och avtal

Samkommunstyrelsens skrivelser och de avtal som ingås på dess vägnar undertecknas av den per- son som varit ordförande eller av verkställande direktören och kontrasigneras av protokollföraren eller beredaren, såvida styrelsen inte beslutar annorlunda.

Stämningar och tillkännagivanden som kommer till samkommunen tas emot av styrelsens ordföran- de och vid sidan av denna av verkställande direktören, förvaltningsdirektören eller någon annan tjänsteinnehavare som styrelsen förordnat.

En öppen eller specificerad fullmakt som ges i samkommunens namn undertecknas av samkommu- nens verkställande direktör eller av denne befullmäktigad person.

Nämndens, dess sektions och en kommittés skrivelser undertecknas av den person som varit ordfö- rande eller av föredraganden och kontrasigneras av protokollföraren eller beredaren, såvida inte or- ganet beslutar annorlunda. Avtal som ingås på basis av beslut undertecknas av ärendets föredra- gande och kontrasigneras av beredaren, såvida inte organet beslutar annorlunda.

Direktören för ett resultatområde undertecknar de skrivelser och avtal som undertecknas på orga- nens vägnar och beslutar om kontrasigneringen.

Direktören för ett resultatområde kan fatta beslut om andra tjänsteinnehavare som kan underteckna och kontrasignera skrivelser och avtal som ges på deras vägnar.

Avtal som gäller projekt och upphandlingar undertecknas av den tjänsteinnehavare som fattar beslu- tet om dem tillsammans med föredraganden.

Styrelsen kan bestämma vilka andra tjänste- eller befattningsinnehavare som har rätt att underteckna avtal och andra handlingar för samkommunen.

Lösen för handlingar

För handlingar ska till samkommunen betalas en avgift som täcker kostnaderna för handlingen, kopi- an eller utdraget.

36 § Anställning i tjänsteförhållande utan offentligt ansökningsförfarande

Utöver vad som sägs i lag får en tjänst tillsättas utan att den ledigförklaras då det är fråga om 1) att tillsätta en tjänst på nytt bland dem som tidigare sökt tjänsten och uppfyller behörighetsvillko-

ren, då den som valts till tjänsten sagt upp sig före den dag då han/hon enligt förordnandet skulle inleda tjänsteutövningen,

2) att välja den som ska få tilläggsutbildning i primärvård för läkare eller utföra den praktiska tjänst- göringen för tandläkare,

3) att tillsätta en tjänst med en innehavare av bitjänster som avses i 6 kapitlet i lagen om specialise- rad sjukvård (1062/1989).

37 § Anställning i tjänsteförhållande

Till tjänsten som verkställande direktör för samkommunen och till sådan bitjänst som avses i 6 kapit- let i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989) kan även antas en person som inte har sökt tjäns- ten om han/hon ger sitt samtycke och behörigheten har utretts.

38 § Ikraftträdande

Denna förvaltningsstadga träder i kraft 1.1.2013. Samtidigt upphävs den förvaltningsstadga som full- mäktige godkänt 15.12.2009 jämte ändringar som gjorts senare i förvaltningsstadgan.