ÅF-Infrastructure AB
Grafiska vägen 2 A, Box 1551 SE-401 51 Göteborg
Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 30 09. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001
LILLA EDETS KOMMUN
NORRA GOSSAGÅRDEN-LÖDÖSE PM GEOTEKNIK
UNDERLAG FÖR DETALJPLAN
2016-01-22
DOKUMENTINFORMATION
Uppdrag Norra Gossagården - Lödöse Uppdragsnummer 710460
GNR 15053
Datum 2016-01-22
Revidering
Beställare Lilla Edets kommun Beställarens referens Martin Hallberg
Tfn. 0520 65 95 68
Uppdragsledare Lena Ekmark Tfn. 010 505 06 70
Lena.ekmark@afconsult.com Upprättad av Björn Pedersen 2016-01-22
Granskad av Lena Ekmark 2016-01-22
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Objekt ... 5
1.1 Bakgrund ... 5
2 Syfte ... 5
3 Styrande dokument ... 6
4 Underlag ... 6
4.1 Planerad konstruktion ... 6
4.2 Geotekniska undersökningar ... 7
5 Befintliga förhållanden ... 7
5.1 Topografi ... 8
5.2 Befintliga byggnader och anläggningar ... 8
5.3 Geotekniska förhållanden ... 9
5.3.1 Jorddjup och jordlagerföljd ... 9
5.3.2 Jordegenskaper... 10
5.4 Hydrogeologiska förhållanden ... 11
5.5 Radon ... 11
6 Geotekniska problem ... 12
6.1 Stabilitet ... 12
6.2 Sättningar ... 13
7 Slutsats och rekommendation ... 14
7.1 Blocknedfall ... 14
7.2 Stabilitet ... 14
7.3 Sättning ... 15
7.4 Grundläggning ... 15
7.4.1 Västra geologiska lokalen ... 15
7.4.2 Östra geologiska lokalen ... 16
8 Övrigt ... 16
BILAGOR
Nummer Typ Antal
sidor
Bilaga 1 Stabilitetsberäkningar 5
Bilaga 2 Parametrar stabilitetsberäkningar 1 Bilaga 3 Parametrar sättningsberäkningar 1 Bilaga 4 Kvicklereutvärdering av CPT-
sondering enligt SGI
7
1 Objekt
På uppdrag av lilla Edets kommun har ÅF Infrastructure AB utfört geotekniska undersökningar samt mätning av markradon i del av Norra Gossagården, Lödöse.
1.1 Bakgrund
Undersökningarna har utförts i två etapper. Den första etappen utfördes under augusti 2015 i samband med framtagande av underlag för detaljplan för område 1, se Figur 1.1.
Den senare etappen utfördes under dec 2015 till följd av en tilläggsbeställning på
intilliggande område 2. De två etapperna har slagits ihop till ett område i denna rapport.
Figur 1.1 Översiktsbild över utbredningen av utredningens två etapper.
2 Syfte
Följande utredning ”PM Geoteknik” är framtaget för ett utgöra ett planeringsunderlag för framtagande av detaljplan. Utredningen ska klargöra:
o Beskrivning av de geotekniska förhållandena inom området, samt utvärdering och sammanställning av geotekniska egenskaper.
o Beskrivning av förutsättningar samt rekommendationer för planerad byggnation inom detaljplaneområdet. Detta innefattar bl.a. stabilitet och
grundläggningsförhållanden, risk för blocknedfall samt radonförekomst.
2
1
3 Styrande dokument
Utredning av stabilitetsförhållanden görs enligt IEG Rapport 4:2010
”Tillståndsbedömning/ klassificering av naturliga slänter och slänter med befintlig bebyggelse och anläggningar”.
För beräkningar gäller SS EN 1997-1, Boverkets nationella bilaga BFS 2013:10 EKS9, samt IEG rapport 6:2008 Slänter och bankar.
Metod och gränsvärden för markradonundersökning beskrivs i ”Markradon, riktlinjer för markradonundersökningar”, BRF T20:1989.
4 Underlag
Grundkarta har tillhandahållits av beställaren.
Position för fornminnen har tillhandahållits av länsstyrelsen i Västra götalands län.
Tidigare undersökningar och utredningar som har använts som underlag finns listade i tillhörande MUR, daterad 2016-01-22.
4.1 Planerad konstruktion
Information om planerad konstruktion har tillhandahållits av beställaren. Detaljplanen ska pröva ny bostadsbebyggelse i form av flerbostadshus upp till sju våningar, radhus, parhus och/eller friliggande småhus samt ett område för skoländamål. Detaljplaneområdet är uppdelat i fem delområden enligt Figur 4.1, med tänkt bebyggelse uppdelad i respektive område enligt nedan:
o Delområde 1 - Förskola i två plan samt skola och möjligtvis en sporthall.
Tillfälliga skolbaracker kommer att uppföras.
o Delområde 2 - Bostäder, flerfamiljshus i upp till sju våningar.
o Delområde 3 - Radhus, 5-7 stycken, á 2 våningar.
o Delområde 4 - Skogsparti där villor planeras att uppföras o Delområde 5 - Radhus, parhus och/eller friliggande småhus.
Figur 4.1 Uppdelning av detaljplaneområdet I delområden.
4.2 Geotekniska undersökningar
ÅF Infrastructure har utfört fältundersökningar under augusti och december 2015.
Dessutom har tidigare utförda undersökningar, i anslutning till planområdet, arbetats in i underlaget. Utförda undersökningar redovisas i Markteknisk undersökningsrapport, MUR, daterad 2016-01-22.
5 Befintliga förhållanden
Norra Gossagården ligger söder om Lödöse och öster (ca 600 m) om Göta älv.
Planområdet har en storlek på ca 11 hektar, se Figur 5.1. Området består idag av åkermark samt ett skogsparti i den östra delen. Åt väster avgränsas området av Göteborgsvägen. Åt söder samt väster om Göteborgsvägen fortsätter den plana
terrängen i form av jordbruksmark. Åt norr och öster angränsas området av bebyggelse i form av villor. Området korsas av Ekebergsvägen i syd-västlig riktning. I skogspartiet förekommer det ytliga block och det finns även en fornlämning intill Ekebergsvägen, se planritning 15053-G01 i tillhörande MUR daterad 2015-09-30.
Enligt kommunen är det flacka jordbrukspartiet gammal sjöbotten. För ca 100 år sedan sträckte sig vattennivån ungefär till foten av sluttningen, nedanför skogspartiet.
Figur 5.1 Översikt av planområde
5.1 Topografi
Topografin inom området är relativt plan bortsett från skogspartiet där terrängen stiger.
Marknivån är ca +2 i väster ,vid Göteborgsvägen, och stiger sedan succesivt åt öster till en nivå på ca +10 i foten på skogspartiet. Skogspartiets brantaste del inom området har en lutning på ca 1:6. Skogsdelen har där aktuellt område slutar i öster en nivå på ca + 20.
Öst och nordöst om området stiger terrängen kraftigt i ett skogsparti likt det som återfinns inom aktuellt detaljplaneområde.
Enligt kommunen har området väster om Göteborgsvägen haft problem med översvämningar från älven. Översvämningarna sträcker sig som längst upp till järnvägsbanken, se Figur 5.1. Sockelnivån på framtida byggnader bör därför ligga på åtminstone ca +3, vilket innebär att vissa delar av området kommer behöva fyllas upp.
5.2 Befintliga byggnader och anläggningar
Planområdet är i dagsläget obebyggt och inte tidigare planlagt. I angränsning till området åt norr och öster finns det bebyggelse i form av villor.
Järnväg
Göteborgsvägen
5.3 Geotekniska förhållanden
Inom planområdet återfinns två geologiska lokaler:
”Västra geologiska lokalen” - Den platta jordbruksmarken, som tidigare utgjordes av sjöbotten. Hit hör detaljplanens delområde 1, 2, 3 och 5.
”Östra geologiska lokalen” - Den stigande terrängen som övergår i ett skogsparti. Hit hör delområde 4.
Uppdelningen är illustrerad i Figur 5.2.
5.3.1 Jorddjup och jordlagerföljd
5.3.1.1 Västra geologiska lokalen
Jordbruksmarken bedöms överst generellt bestå av ett tunt lager mulljord. Under mulljorden följer lera som vilar på friktionsjord ovan berg. De översta metrarna av jordprofilen har inslag av silt och sand. Djup till berg ökar mot väst samt nordväst.
Mulljordens tjocklek uppskattas till ca 0,3 – 0,4 m. Mulljorden underlagras av
torrskorpelera med en tjocklek på ca 1-1,5 m. Lerans mäktighet uppgår vid planområdets sydvästra gräns till ca 40 m. Vid den nordvästra gränsen uppgår lerans mäktighet till ca 14 m. Mot öster avtar lerans mäktighet.
Inom området finns ett tydligt skikt av friktionsjord på varierande djup från ca 3 till 11 m.
Skiktet återfinns på större djup åt väster. Tjockleken på lagret är ca 1 m och består av silt och sand.
5.3.1.2 Östra geologiska lokalen
Skogspartiet består av en brant slänt, vid borrpunkt AF2, och ett plattare område längst åt nordöst vid undersökningspunkt AF1. I den branta slänten består jorden av grusig sand med ett jorddjup på ca 1,5 m. Uppe i det flackare partiet utgörs jordlagerföljden överst av mulljord, som underlagras av en blandning mellan silt och sand. På ett djup av ca 4 m återfinns ett tunt lager av lera. Detta underlagras av morän.
Figur 5.2 Områdets uppdelning i geologiska lokaler.
Söder om skogspartiet, vid befintliga bostäder (utanför detaljplaneområdet), består jordlagerföljden generellt av torrskorpelera underlagrat av silt och lera som i sin tur underlagras av friktionsjord vilande på berg. Denna jordlagerföljd sträcker sig norrut till undersökningspunkt B-15, inom delområde 3. Norr om B-15, mot undersökningspunkt AF3, övergår jordlagerföljden succesivt till att bestå av torrskorpelera underlagrat av silt och sand samt friktionsjord vilande på berg.
5.3.2 Jordegenskaper
5.3.2.1 Västra geologiska lokalen
Lerans uppmätta densitet varierar mellan ca 1,5 och 1,65 t/m3. Vid inslag av sand i jordprofilen ökar densiteten till upp mot ca 1,9 t/ m3. I bottenfriktionen är den uppmätta densiteten ca 2 t/m3.
Uppmätta värden för lerans naturliga vattenkvot varierar mellan ca 30 och 90 %.
Torrskorpan har en uppmätt naturlig vattenkvot på ca 20-30 %. De översta metrarna av jordprofilen, med inslag av silt och sand, har en uppmätt naturlig vattenkvot på ca 20- 80%. Därunder följer ”ren” lera med uppmätt naturlig vattenkvot mellan ca 60 och 90 %, med avtagande trend mot djupet.
Leran i området klassas som mellan- till högplastisk med uppmätta konflytgränser varierande mellan ca 70 och 40%, med avtagande trend mot djupet.
Enligt kolvprovtagningen i punkt AF5 så utgörs lerlagret av kvicklera från ett djup av ca 10 m. I punkt A10 visar kolvprovtagningen att det finns kvicklera från ett djup av ca 3 m.
Även CPT-sonderingarna, utvärderade enligt SGI:s metod för kvicklereutvärdering, tyder på att kvicklera återfinns inom området, framförallt norr om punkt AF 5, se bilaga 4. Ner till 10 m i borrhål AF5 är leran mellan- till högsensitiv med uppmätt sensitivitet mellan 24 och 38.
Lerans odränerade skjuvhållfasthet är utvärderad till ca 10 kPa i toppen av lerlagret.
Därunder ökar den med ca 0,4 kPa/m ner till nivån -6. Lera under nivån -6 bedöms öka med ca 1,32 kPa/m. Den odränerade skjuvhållfastheten för torrskorpeleran har
uppskattats till ca 15 kPa.
Leran är lätt överkonsoliderad de översta metrarna. Mot djupet övergår den till normalkonsoliderad. Utvärderingen av överkonsolideringsgrad är baserad på ostörda rutinprover samt CRS-försök i borrhål AF5. Portrycket är räknat hydrostatiskt från ett djup på 1 m under markytan.
5.3.2.2 Östra geologiska lokalen
Den uppmätta naturliga vattenkvoten i silten varierar mellan ca 15 och 25%, och för leran mellan ca 30 och 50 %.
Skjuvhållfastheten för leran i den östra geologiska lokalen är utvärderad till ca 17 kPa ner till nivån +11. Därunder ökar den mot djupet med ca 2,14 kPa/m.
5.4 Hydrogeologiska förhållanden
Inom den lägre liggande marken har den fria grundvattenytan observerats på ett djup av ca 0,3-1,4 m under befintlig markyta.
I skogspartiets sluttning finns ingen stående vattenyta. I borrhål AF1 har grundvattenytan observerats på att djup av ca 1,4 m under befintlig markyta.
Tryckutjämningen i bottenfriktionen gjord i samband med CPT-sonderingen visar att det förekommer ett övertryck på ca 5-25 kPa. Övertrycket har en ökande trend med
sonderingsdjupet.
5.5 Radon
Radon är en gas som bildas i jord och berg vid sönderfall av uran och radium. Jordluft och vatten kan på grund av berggrunden innehålla höga radonhalter vilket i sin tur kan ge upphov till förhöjda halter inomhus då jordluften sugs in i otäta byggnader eller vatten pumpas ur borrade brunnar. Även stenbaserade byggnadsmaterial kan avge radongas.
Markegenskaper, förutom innehållet av radon, uran och kalium, som har stor betydelse vid bedömning av radonrisker är kornstorlek, porositet, vattenhalt och jordlagrens mäktighet. Radongasen transporteras genom jordlagren med jordluft och grundvatten.
Hos leror är vattenhalterna vanligtvis höga vilket medför att transporten av radongas försvåras. Jordarter, som sand, grus och grusiga moräner, med hög porositet och genomsläpplighet innehåller stora mängder luft. En byggnad har normalt ett svagt undertryck gentemot jordluften och kan därför suga in markradon.
Metod och gränsvärden för markradonundersökning beskrivs i ”Markradon, riktlinjer för markradonundersökningar”, BRF T20:1989. Denna standard används även för
klassificering av berg och stenmaterial för gränsvärden av gammastrålning, se Tabell 5.1 nedan.
Tabell 5.1 Ungefärligt samband mellan radonrisk och radonhalt I jordluft.
Radonrisk Radonhalt i jordluft, morän, grus och/eller sand
Högriskområde
(Huvudsakligen högradonmark) Berggrund med uranrika bergarter
> 50 kBq/m3
Normalriskområde (Huvudsakligen
normalradonmark) Berggrund med normal uranhalt
10 – 50 kBq/m3
Lågriskområde
(Huvudsakligen lågradonmark) Berggrund med låg uranhalt
< 10 kBq/m3
Mätning av radonhalt i jordluft har utförts med mätinstrument Marcus 10. Mätvärdena varierar mellan 23 kBq/m3 och 117 kBq/m3, Tabell 5.2 nedan, dvs. normal- till
högradonmark.
Tabell 5.2 Resultat från mätnng av radonhalt I jordluft.
Undersökningspunkt Resultat (kBq/m3)
AF1 117
AF2 23
6 Geotekniska problem
6.1 Stabilitet
Stabilitetsberäkningar har utförts med programmet Geosuite Stability i kombinerad analys med beräkningsmetoden Beast 2003. Analysen är utförd m.a.p. cirkulärcylindriska glidytor med dimensionerande värden enligt IEG rapport 6:2008 ”Slänter och bankar”
Beräkningarna hänförs till säkerhetsklass 2 (SK2) och DA3 enligt Boverkets nationella bilaga BFS 2013:10 EKS 9. För att den beräknade sektionen ska anses stabil enligt IEG rapport 6:2008 ”Slänter och bankar” gäller att beräknad säkerhet överstiger FEN. Beräknad säkerhet ska jämföras med gränsvärden för olika säkerhetsklasser enligt IEG rapport 6:2008 ”Slänter och bankar”, se Tabell 6.1.
Tabell 6.1 Gränsvärden för olika säkerhetsklasser.
Säkerhetsklass FEN
SK 1 0,9
SK 2 1,0
SK 3 1,1
Beräkningar har gjorts för fem sektioner, placerade enligt Figur 6.1. Alla fem sektioner har modellerats efter nuvarande förhållanden. För sektion 1,2,3 och 5 har portrycket
modellerats efter det uppmätta portrycket i tryckutjämningsförsöken. Sektion 4 är inte påverkad av det artesiska trycket och har därför modellerats med hydrostatiskt
porvattentryck från grundvattenytan. Grundvattenytan har för samtliga sektioner antagits ligga ungefär i markytan. Beräkningen för glidytan med lägst säkerhetsfaktor inom varje sektion redovisas i bilaga 1. Ingångsparametrarna för stabilitetsberäkningarna redovisas i bilaga 2. Över nivån +4 används den odränerade skjuvhållfastheten från den östra geologiska lokalen och under nivån +4 används den odränerade skjuvhållfastheten från den västra geologiska lokalen.
Figur 6.1 Position för beräkningssektioner.
Alla fem sektioner har tillfredställande stabilitet enligt Tabell 6.2.
Tabell 6.2 Lägst framräknad säkerhetsfaktor för respektive sektion.
Sektion Fkomb
Sektion 1 1,57
Sektion 2 1,60
Sektion 3 1,73
Sektion 4 1,48
Sektion 5 1,01
En sektionsinmätning utfördes ner till Göta älv. Sektionen har en nästintill obefintlig lutning och anses därför ha en tillfredställande säkerhet.
6.2 Sättningar
Översiktliga sättningsberäkningar, inklusive krypsättningar, har utförts. En lastutbredning på 100*100 m har modellerats med två olika lastscenarion på 10 respektive 20 kPa. Det motsvarar en uppfyllning i området på ca 0,5 m respektive ca 1 m. Lerdjupet är antagit till 40 m
Sättningar är beräknade med programmet Geosuite Settlements. Sättningsförloppet är beräknat över en tidsperiod som sträcker sig från pålastning och 100 år framåt.
Beräkningsparametrar för sättningar finns redovisade i bilaga 3. Grundvattenytan är antagen till ett djup av 1 m under befintlig markyta, portrycket räknas som hydrostatiskt från den.
Sättningsresultat presenteras i Figur 6.2 nedan.
Figur 6.2 Sättningsresultat.
7 Slutsats och rekommendation
7.1 Blocknedfall
Med nu kända förutsättningar bedöms ingen risk för blocknedfall samt ytliga ras inom området finnas. Vid schaktning i samband med byggnation ska försiktighet vidtas vid exponering av större block som kan komma i rörelse.
7.2 Stabilitet
Stabiliteten inom området samt mot älven bedöms under befintliga förhållanden vara tillfredställande med avseende på marklutning, djup till fast botten och jordlagerföljd. I Göta älvutredningen klassas även aktuellt område som ett lågriskområde för skred.
I byggskede behöver vaksamhet tas vid arbete i släntfot för sektion 5. Jorddjup och jordförhållanden är okända utanför aktuellt detaljplaneområde, vilket skapar en osäkerhetsfaktor vid beräkning av stabiliteten. Enligt SGU:s jordartskarta ska det branta skogspartiet bestå av sandig morän, vilket är gynnsamt ur stabilitetssynpunkt . Dessutom bidrar träden och annan växtlighet i det branta partiet till en ökad stabilitet.
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90 1,00
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Sättning [m]
Tid [år]
20 kPa med kryp 10 kpa med kryp
7.3 Sättning
Då området enligt utvärderat förkonsolideringstryck samt ovanstående
sättningsberäkningar i kapitel 6.2 är mycket sättningskänsligt bör ingen tillskottslast påföras.
Vid eventuell uppfyllnad av den västra delen av området bör lättfyllnadsmaterial användas. Lättfyllnadskonstruktionen bör dimensioneras för upplyft.
7.4 Grundläggning
7.4.1 Västra geologiska lokalen
Små, lätta och sättningståliga byggnader kan grundläggas med platta på mark under förutsättning att kompensationsgrundläggning utförs, så att ingen nettobelastning tillkommer.
Övriga byggnader grundförstärks med pålar. Beroende på djup till berg kan valet mellan spetsburna- och kohesionspålar variera mellan olika byggnader. Vid grundläggning med pålar bör befintlig jord, under och omkring de nya husen, skiftas ur och ersättas med lättfyllnadsmaterial.
Källare bör undvikas med tanke på att intilliggande område kan översvämmas.
I samband med bygglovsansökan bör kompletterande geotekniska undersökningar utföras för att i detalj bestämma grundläggning så som förväntade pållängder.
Även vid projektering av ledningar ska sättningsförhållandena beaktas.
Ledningsanslutningar till kohesionspålade konstruktioner ska göras flexibla så att vissa sättningar kan upptas.
Då de ytliga jordlagren utgörs av lera, bedöms marken som låg radonmark vilket innebär att enklare byggnader med platta på mark kan byggas traditionellt.
Vid grundläggning med pålar till friktionsjord bör konstruktionerna hänföras till normal- till högradonmark, dvs nykonstruerade byggnader ska vara radonsäkrade.
Med hänsyn till förekomsten av kvicklera i området behöver pålarbeten utföras med försiktighet.
I byggskedet bör sand- och siltskiktet på 3-11 m djup beaktas. Vid t.ex. schaktarbeten bör hänsyn tas till ett potentiellt förhöjt portryck i skiktet samt att siltig jord har
flytjordtendenser.
7.4.2 Östra geologiska lokalen
Nedanför skogspartiet bedöms mindre byggnader kunna grundläggas med platta på mark under förutsättning att kompensationsgrundläggning utförs, så att ingen nettobelastning tillkommer. I skogspartiet kan, beroende på jorddjup, befintlig ovanliggande jord grävas ur för att möjliggöra grundläggning på morän eller berg. I annat fall bör tillskottslast från ny byggnation föras ner till morän eller berg via plintar eller liknande.
Vid schakt ska det beaktas att jorden innehåller silt och därmed har flytjordtendenser.
Då delar av området sluttar bör det även beaktas att silt är ett lätteroderat material.
Området klassas som normal- till högradonmark. Nya byggnader inom detta område ska uppföras radonsäkrade.
Beroende på höjdsättning och i den händelse att terrassytan utgörs av berg
rekommenderas att gammastrålningsmätning utförs över terrassnivå i samband med byggnation.
8 Övrigt
Undersökningsresultaten redovisas på bifogade handlingar och ritningar. För förklaring till de geotekniska benämningarna hänvisas till SGF:s hemsida: www.sgf.net (Svenska
Geotekniska Föreningen).
BILAGA 1
LILLA EDETS KOMMUN
NORRA GOSSAGÅRDEN-LÖDÖSE PM GEOTEKNIK
Stabilitetsberäkningar
BILAGA 2
LILLA EDETS KOMMUN
NORRA GOSSAGÅRDEN-LÖDÖSE PM GEOTEKNIK
Parametrar,
Stabilitetsberäkningar
Friktionsvinkel
γm
1,3
Material Vald ϕ' η1,2 η3 η4,5,6,7 η8 η ϕ'd
Fyllning 32 1 1 1 1 1 25,7
Let 30 1 1 1 1 1 23,9
Le 30 1 1 1 1 1 23,9
Bottenfriktion 35 1 1 1 1 1 28,3
Odränerad skjuvhållfasthet
γm
1,5
Material Vald cu η1,2 η3 η4,5,6,7 η8 η cuk cud
Let kPa 15 1 1 1 1 1 15 10
Le (nivå 11 ) 17 1 1 1 1 1 17 11,3
Le (nivå 4) 32 1 1 1 1 1 32 21,3
Le (nivå 4) 10 1 1 1 1 1 10 6,7
Le (nivå -6) 14 1 1 1 1 1 14 9,3
Le (nivå -40) 58,7 1 1 1 1 1 58,7 39,1
Effektiv kohesion
γm 1,3
η1,2 η3 η4,5,6,7 η8 η c'd (% av cuk) c'd (% av cud)
Let kPa 1 1 1 1 1 7,69% 11,54%
Le (nivå 11 ) 1 1 1 1 1 7,69% 11,54%
Le (nivå 4) 1 1 1 1 1 7,69% 11,54%
Le (nivå 4) 1 1 1 1 1 7,69% 11,54%
Le (nivå -6) 1 1 1 1 1 7,69% 11,54%
Le (nivå -40) 1 1 1 1 1 7,69% 11,54%
Last
SK1 SK2 SK3
0,83 0,91 1
Permanent last (Gkj) dim SK1 dim SK2 dim SK3
20 18,26 20,02 22
′ = ( ∗ η ∗ ′)
= η ∗
= γ ∗1,1*Gkj
Norra Gossagården, Lödöse
Björn Pedersen, ÅF Infrastructure AB, 2016-01-22
BILAGA 3
LILLA EDETS KOMMUN
NORRA GOSSAGÅRDEN-LÖDÖSE PM GEOTEKNIK
Parametrar,
Sättningsberäkningar
Djup σ0 (kPa) u σ'0 (kPa) σ'C (kPa)
utv. OCR wN Mo ML Ki[m/s] sigma'L
1 17 0 17,0 34,5 2,0 90,00% 10000 1000,0 1,50E-09 167,0
4 64 30,0 33,5 50,9 1,5 90,00% 2900 120,0 1,3E‐09 183,5
10 157 90,0 66,5 83,6 1,3 90,00% 3500 185,0 1,2E-09 216,5
18 281 170,0 110,5 127,3 1,2 85,00% 6342 450 5,8E‐10 260,5
24 374 230,0 143,5 160,0 1,1 70,00% 8474 980 6,6E-10 293,5
40 622 390,0 231,5 247,3 1,1 70,00% 14158 2300 3,00E‐10 381,5
Djup r1 b0 (σ'0/σ'C) r0 (σ'0+Δσ>σ'c)
σref (σ'c/1,35)
Tillskottslas
t Bousinesq σ'0+Δσ r0 (σ'0+Δσ≤σ'c)
1 88 0,49 1608 25,6 10,0 27,0 8000
4 88 0,66 1193 37,7 10,0 43,5 3581
10 88 0,80 850 62,0 9,9 76,4 1668
18 96 0,87 675 94,3 9,7 120,2 1118
24 128 0,90 636 118,5 9,4 152,9 978
40 128 0,94 538 183,2 8,0 239,5 774
Djup r1 b0 (σ'0/σ'C) r0
(σ'0+Δσ>σ'c)
σref
(σ'c/1,35)
Tillskottslas
t Bousinesq σ'0+Δσ r0
(σ'0+Δσ≤σ'c)
1 88 0,49 1608 25,6 20,0 37,0 1741
4 88 0,66 1193 37,7 20,0 53,5 1368
10 88 0,80 850 62,0 19,9 86,4 1025
18 96 0,87 675 94,3 19,4 129,9 839
24 128 0,90 636 118,5 18,7 162,2 796
40 128 0,94 538 183,2 16,0 247,5 694
Krypparametrar 10 kPa
Krypparametrar 20 kPa
Norra Gossagården, Lödöse
Björn Pedersen, ÅF Infrastructure AB, 2016-01-22
BILAGA 4
LILLA EDETS KOMMUN
NORRA GOSSAGÅRDEN-LÖDÖSE PM GEOTEKNIK
Kvicklereutvärdering av CPT-sondering
enligt SGI
0
4
8
12
16
20
24
28
32
36
40
44
0,0 4,0 8,0 12,0 16,0 20,0
Mobiliserad friktion, kN
AF3
Mantelfriktion CPT
Mantelfriktion CPT 1kPa Mantelfriktion CPT anpassad Kvicklera CPT
Uk torrskorpa
Kvicklera ostörd provtagning Ostörd provtagning Sensitivitet > 50
Sensivitet > 200
0
4
8
12
16
20
24
28
32
36
40
44
0,0 4,0 8,0 12,0 16,0 20,0
Mobiliserad friktion, kN
AF4
Mantelfriktion CPT
Mantelfriktion CPT 1kPa Mantelfriktion CPT anpassad Kvicklera CPT
Uk torrskorpa
Kvicklera ostörd provtagning Ostörd provtagning Sensitivitet > 50
Sensivitet > 200
0
4
8
12
16
20
24
28
32
36
40
44
0,0 4,0 8,0 12,0 16,0 20,0
Mobiliserad friktion, kN
AF6
Mantelfriktion CPT
Mantelfriktion CPT 1kPa Mantelfriktion CPT anpassad Kvicklera CPT
Uk torrskorpa
Kvicklera ostörd provtagning Ostörd provtagning Sensitivitet > 50
Sensivitet > 200
0
4
8
12
16
20
24
28
32
36
40
44
0,0 4,0 8,0 12,0 16,0 20,0
Mobiliserad friktion, kN
AF8
Mantelfriktion CPT
Mantelfriktion CPT 1kPa Mantelfriktion CPT anpassad Kvicklera CPT
Uk torrskorpa
Kvicklera ostörd provtagning Ostörd provtagning Sensitivitet > 50
Sensivitet > 200
0
4
8
12
16
20
24
28
32
36
40
44
0,0 4,0 8,0 12,0 16,0 20,0
Mobiliserad friktion, kN
AF9
Mantelfriktion CPT
Mantelfriktion CPT 1kPa Mantelfriktion CPT anpassad Kvicklera CPT
Uk torrskorpa
Kvicklera ostörd provtagning Ostörd provtagning Sensitivitet > 50
Sensivitet > 200
0
4
8
12
16
20
24
28
32
36
40
44
0,0 4,0 8,0 12,0 16,0 20,0
Mobiliserad friktion, kN
AF11
Mantelfriktion CPT
Mantelfriktion CPT 1kPa Mantelfriktion CPT anpassad Kvicklera CPT
Uk torrskorpa
Kvicklera ostörd provtagning Ostörd provtagning Sensitivitet > 50
Sensivitet > 200
0
4
8
12
16
20
24
28
32
36
40
44
0,0 4,0 8,0 12,0 16,0 20,0
Mobiliserad friktion, kN
AF12
Mantelfriktion CPT
Mantelfriktion CPT 1kPa Mantelfriktion CPT anpassad Kvicklera CPT
Uk torrskorpa
Kvicklera ostörd provtagning Ostörd provtagning Sensitivitet > 50
Sensivitet > 200
