”När vi arbetar i team är kommunikationen
det viktigaste”
Sjuksköterskors erfarenhet av akuta
situationer på en barnklinik
Ellen Åkerblad, Olivia Öblom.
Examensarbete, 15hp
Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar,15hp
Vt 2022
i
Innehåll
Abstrakt ... i
Abstract ... ii
Introduktion ... 3
Bakgrund ... 3
Sjuksköterskors ansvar i barnsjukvården ... 3
Kommunikation ... 4
Teamarbete ... 6
Motiv för studien ... 7
Syfte ... 7
Metod ... 7
Design ... 7
Studiekontext ... 8
Deltagare ... 8
Datainsamling ... 9
Analys ... 9
Forskningsetiska överväganden ... 11
Resultat ... 12
Att skapa förutsättningar för god kommunikation ... 12
Möjligheter i kommunikationen ... 12
Hinder i kommunikationen ... 13
Att arbeta säkert ... 14
Samarbete och ledarskap ... 14
Förväntningar i teamet ... 16
Träning och reflektion ... 16
Diskussion ... 17
Resultatdiskussion ... 17
Metoddiskussion ... 21
Konklusion ... 23
Referenser ... 24
Bilagor ... 31
i
”När vi arbetar i team är kommunikation det viktigaste”
Abstrakt
Bakgrund: För att optimera vården av svårt sjuka eller skadade barn är kommunikationen i teamarbetet viktigt. Att arbeta i stressande akuta situationer innebär att kommunikationen kan brista och utgöra en risk för barnets säkerhet. För att optimera samarbetet under teamarbete är kommunikationen viktig.
Motiv: Få studier rapporterar teamarbete och kommunikation vid vård av svårt sjuka eller skadade barn. För att säkra vården av akut sjuka och skadade barn finns behov av att undersöka kommunikation under teamarbete vid akuta situationer som inkluderar barn.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation och teamarbete vid vård av svårt sjuka eller skadade barn.
Metod: Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod. Tre sjuksköterskor och sju barnsjuksköterskor anställda på en barnklinik på ett sjukhus i södra Sverige deltog i studien. Individuella semistrukturerade intervjuer användes för att samla data och intervjuerna transkriberades i sin helhet. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera texten vilket resulterade i två kategorier och fem subkategorier.
Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i kategorin “Att skapa förutsättningar för god kommunikation” baserade på subkategorierna “Möjligheter i
kommunikationen” och “Hinder i kommunikationen”. Kategorin “Att arbeta säkert”
baserades på subkategorierna “Samarbete och ledarskap”, “Förväntningar i teamet”
och “Utveckla träning och reflektion”.
Konklusion: Studien beskriver betydelsen på god kommunikation för ett gott samarbete med vårdteamet. Resultatet indikerar att det finns behov av
scenarioträning, vilket kan ge sjuksköterskorna möjlighet att öva på kommunikation och teamarbete i en lugn och kontrollerad miljö. Kommunikation och teamarbete är centrala och viktiga begrepp inom vården, därför är framtida forskning väsentlig för en säker och jämställd vård.
Tabell 1. Översikt över arbetets omfattning Magister (max 8000 ord) Antal sidor 23
Antal ord 7895 Antal tabeller 3 Antal figurer 0
Nyckelord: Akuta situationer, teamarbete, kommunikation, pediatrisk akutsjukvård, erfarenheter
ii
“When we work in teams, communication is the most important thing”
Abstract
Background: To optimize the care of seriously ill or injured children, communication in during teamwork is important. Working in stressful emergency situations means that communication is lacking and thus increase the risk to jeopardize the children’s safety. In order optimize the collaboration during teamwork in critical situations, communication is important.
Motive: Few studies report teamwork and communication in the care of seriously ill or injured children. To ensure the care of critical ill and injured children, there is a need to explore communication during teamwork in critical situations that include children.
Aim: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of communication and teamwork in the care of critical ill children.
Methods: In this study a qualitative method was used. Three nurses and seven pediatric nurses employed at a pediatric clinic at a hospital in southern Sweden participated.
Individual semi-structured interviews were used to collect data and the interviews were transcribed verbally. Qualitative content analysis was used to analyze the text, which resulted in two categories and five subcategories.
Result: The analysis resulted in the category “Creating conditions for good communication” based on the subcategories “Opportunities in communication” and
“Obstacles in communication”. The category "Working safely" was based on the subcategories "Cooperation and leadership", "Expectations in the team" and "Develop training and reflection".
Conclusion: The study describes the importance of good communication for a good collaboration in the team when caring for critical ill or injured children. The results indicate that there is a need for scenario training, which can give nurses the opportunity to practice communication and teamwork in a calm and controlled environment. Communication and teamwork are central and important concepts in healthcare, therefore future research is essential for safe and equal care.
Keywords: Critical situation, teamwork, communication, pediatric emergency medicine, experience.
3
Introduktion
Akuta situationer med barn kan upplevas stressande (Pulcini et al., 2020), vilket ofta leder till att kommunikationen kan brista och utgöra en risk för barnets säkerhet (Scarfone & Nagler, 2021; Sherman et al., 2020). För att optimera vården för ett barn är kommunikation ett viktigt hjälpmedel (Fronda et al., 2020). Flera studier visar att effektiv kommunikation minskar risken för brister i kommunikationen som leder till medicinska fel och därmed förbättras vårdens kvalité vilket ökar patientsäkerheten (Hallman & Bellury., 2020; Sherman et al., 2020). Vårdpersonal uttrycker att det är stressande att ta hand om barn i akuta situationer och för att få en effektiv och fungerande vård vid akuta situationer krävs att kommunikationen inte brister (Sherman et al., 2020; Pulcini et al., 2020). För att ha ett gott samarbete och god struktur inom ett team så har kommunikationen visat sig vara en viktig förutsättning (Lingard et al., 2006). Föreliggande studie fokuserar därför på kommunikation i team inom pediatrisk akutsjukvård.
Bakgrund
Sjuksköterskors ansvar i barnsjukvården
Sjuksköterskors ansvarsområde innebär att all vård ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet, samt följa svenska lagar och författningar (Lundqvist, 2015). För att optimera mötet med barn och deras familjer krävs kompetens och kunskap, där sjuksköterskor har en viktig och avgörande roll (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2016; Fronda et al., 2020). Sjuksköterskor ska oberoende av barnets livssituation bemöta barnets alla känslor oavsett utvecklingsnivå, ålder, familjesituation, bakgrund eller om barnet har en funktionsnedsättning eller sjukdom ([SSF], 2016). Det kan verka skrämmande att som barn bli vårdad på sjukhus. Ovanan och rädslan för att vara sjuk kan göra situationen till en traumatisk upplevelse (Hallström, 2015).
Barnkonventionen (Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, 2018) är sedan år 2020 lag och i artikel tre beskrivs att vid alla åtgärder som berör barn ska vad som bedöms vara barnets bästa beaktas i första hand.
Enligt Hudson et al. (2015) reagerade sjuksköterskor olika vid akuta händelser när ett barn var skadat eller sjukt. Sjuksköterskor menade på att det var viktigt att ha en tydlig roll i akuta situationer (Hudson et al., 2015) och för sjuksköterskor som arbetar med svårt sjuka barn var det av vikt att balansera mellan att vara personlig och
professionell (Grimston et al., 2018). I Newman med medarbetares studie (2019)
4
beskrev sjuksköterskorna att tydlighet behövdes i vad som egentligen är
sjuksköterskans roll vid akuta situationer, något som har visat sig vara svårt för både nyutbildade och erfarna sjuksköterskor. För att säkerställa vården vid akuta
situationer har det visat sig att fungerande teamarbete var att föredra (Newman et al., 2019).
Vårdpersonal anser att kommunikationsprocessen är avgörande för att förbättra patientsäkerheten (Gawande et al., 2003). Patientsäkerhet anses främjas genom att använda SBAR (Situational, Background, Assessment, Recommendation) eftersom användandet minskar risken för att missa viktiga delar i en rapportering (Blom et al., 2015). I Sutcliffe med medarbetares studie (2004) beskrivs det att det kan uppstå problem för patienter om vårdpersonal var oense om beslut gällande patientens vård eller omhändertagande, det kunde leda till missförstånd i kommunikationen som i sin tur ledde till att patienter skadades eller blev försämrade. Förutom betydelsen av god kommunikation beskrev vårdpersonal att arbete i team var betydelsefullt för att uppnå god vårdkvalitet (Bellury et al., 2016).
Kommunikation
För att uppnå god vård behöver vårdpersonal ha ett gott samarbete och
förhållningssätt mellan varandra, därför är kommunikation ett viktigt verktyg inom barnakutsjukvården. Flera studier menar att kommunikationen ofta är ett hinder för god vård och för att förbättra vården av barn och deras familjer behöver vårdpersonal vara medveten om kommunikationens betydelse (Fronda et al., 2020; Pulcini et al., 2020). I en review av Hallman och Bellury (2020) framkom det att tidsbegränsningar, brist på kommunikationsträning och eftersatt behov av att utveckla effektiva
kommunikationsstilar var vanliga hinder för god vård i akuta situationer.
Kommunikation innefattar både verbal och icke-verbal kommunikation och syftet med verbal kommunikation kan vara att få information, ge information, skapa relationer eller endast fylla en social funktion (Hallström, 2015), medan icke-verbal
kommunikation innebär exempelvis kroppsspråk som ansiktsuttryck, handrörelser, hållning eller ögonkontakt (Hills, 2012). Inom alla team kan den verbala
kommunikationen brista (Arora et al., 2005; Nagpal et al., 2012). En vanlig orsak till fel som begås inom vården är brister i kommunikationen och i Gawande med medarbetares studie (2003) rapporterades att bristerna var vanligare vid akuta situationer än vid icke akuta situationer. I samma studie rapporterades även att avbrott i kommunikationen var en orsak till medicinska fel under en operation och
5
risken för misskommunikation fördubblades när arbetsbelastningen var extra hög (Gawande et. al., 2003). Det finns brister i kommunikationen där exempelvis
språksvårigheter och missförstånd har rapporterats (Sutcliffe et al., 2004; Gawande et al., 2003; Lingard et al., 2006).
Effektiv kommunikation är avgörande i kritiska situationer och det finns olika metoder för att förbättra kommunikationen. Användning av SBAR ansågs enligt Blom et al.
(2015) vara användbar och gav en bra struktur vid muntlig rapportering om en patients tillstånd. SBAR betraktas som ett kommunikationsverktyg som ökar
patientsäkerheten under kritiska situationer (Dunsford, 2009). Kyeong Ryong och Eun Jung (2020) beskrev SBAR Read back (SBAR-R) som är en utveckling av SBAR.
Kyeong Ryong och Eun Jung (2020) menar att SBAR-R kommunikation är viktig då resultaten i författarnas studie tyder på att SBAR-R kommunikation är viktigt för prestationen i ett akutvårdsteam. Schmutz och Manser (2013) beskrev vikten av att kunna säkerställa att båda parter förstår informationen och även kan koordinera situationen, två saker som var beroende av effektiv kommunikation och var avgörande i akuta situationer för att undvika misstag.
Closed-loop communication (CLC) är ett annat kommunikationsverktyg som innebär att avsändaren sänder ett meddelande, mottagaren bekräftar meddelandet och därefter verifierar avsändaren att meddelandet har tolkats korrekt (Salas et al, 2005).
CLC är ett kommunikationsverktyg som används i vården vid exempelvis akuta situationer och CLC är avgörande för att ett teamarbete ska fungera, särskilt när komplexiteten ökar (Bellury et al., 2016; Salas et al., 2005). Komplexa situationer inom akutsjukvård leder till stressiga miljöer och informationsöverbelastning hindrar effektiv kommunikation (Salas et al., 2005). Genom att inte vara säker på att
mottagaren förstår informationen kan familjen och övrig vårdpersonal missa viktig information angående barnets tillstånd (Hallman & Bellury, 2020). I studien av Sutcliffe och medarbetare (2004) beskrivs att makt och hierarki kunde försämra kommunikationen eftersom det fanns en oro att kränka personen som hade makt i den aktuella situationen. Rollkonflikter mellan läkare tycks också kunna försämra effektiv kommunikation (Sutcliffe et al., 2004). Resultatet av Härgestam med medarbetares studie (2013) visade att användningen av CLC och Call out (CO) i traumateam var begränsad och tidigare erfarenhet av att ha deltagit i traumateamträning visade sig inte öka frekvensen av användningen av CLC. Slutsatsen av Härgestam med medarbetares studie (2013) var att CO används till viss del men återkoppling och bekräftelse från avsändaren var mer sällsynt.
6
Teamarbete
Kvarnström (2007) definierar teamarbete som en grupp av människor med ett gemensamt mål som arbetar tillsammans för att öka effektiviteten i uppgiften. Att arbeta som team i utmanande situationer är vanligt i sjukvården (Chen et al., 2019).
Teamarbete ses som en helhet och innebär att medlemmarna hjälper varandra (Colebrusco de Souza et al., 2016). Vårdpersonalens olika arbetsstilar, relationer och roller beskrivs påverka teamarbetet (Bellury et al., 2016). När teamarbetet fungerar bra leder det till en högre kvalité på vården och kommunikation, förtroende och samarbete har betydelse för ett fungerande teamarbete (Yanchus et al., 2017). I en annan studie framkom att ömsesidig respekt och erkännande av varandras arbete var viktigt för ett gott teamarbete (Colebrusco de Souza et al., 2016). Enligt Reader med medarbetare (2009) innebär teamarbete att koordinera aktiviteter i teamet, informationsutbyte, bedöma förmågor samt stötta andra.
I en studie gjord av Riskin med medarbetare (2015) visade det sig att om någon i teamet var otrevlig påverkades situationen och samarbetet i teamet negativt. I en annan litteraturöversikt fann man att allvarliga komplikationer och/eller till och med dödsfall var vanligare vid bristfälligt teamarbete (Harris et al., 2017). Konflikter både mellan teammedlemmar i samma team och konflikt mellan olika team anses som ett hinder för att uppnå samarbete och integrering mellan medlemmarna i teamet (Colebrusco de Souza et al., 2016).
Teamledaren har betydelse för teamets prestation (Gundrosen et al., 2018). I Jacobsson med medarbetares studie (2012) framkom att när teamet har en ledare så var målet att teamet skulle lyssna på och agera efter ledarens beslut för att gemensamt kunna arbeta mot samma mål. Studien visade att ledaren kunde behöva använda olika stilar för att få kontroll på situationen. I en metaanalys utförd av Ford och
medarbetare (2016) framkom att starkt ledarskap och teamarbete förbättrade vårdprocesser vid trauman. I analysen framkom att “Directive leadership” med fördel användes när patienten var svårt skadad eller när teamet hade bristande erfarenhet, medan “Empowering leadership” var mer effektivt för mer erfarna team. Det beskrevs vidare att ledarskap och teamarbete bidrog till kortare återupplivningstid vid
hjärtstopp, effektivare utförd uppgift och därmed bättre utfall på vården av patienter (Ford et al., 2016). Samma studie visade också att när olika läkare samarbetar och tillsammans delar ledarrollen var besluten snabbare och gav därmed en snabbare vård än om läkarna hade fattat sina beslut individuellt.
Kommenterad [ÅH1]: Oklart vad som framkom, förtydliga!
7
Motiv för studien
Sjuksköterskor har i regel otillräckliga kunskaper om kommunikation som enligt Tingberg (2004) kan medföra svårigheter att bedöma ett svårt sjukt barn på ett tillförlitligt sätt. Forskning tyder på ett samband mellan brist i kommunikationen och exempelvis felbehandling. Dessutom ökar risken för felbehandling om
kommunikationen brister i teamarbetet vid akuta händelser (Hallman & Bellury., 2020; Sherman et al., 2020). Vårdpersonal beskriver att kommunikationen under akuta situationer påverkas positivt av om teamet tidigare hade arbetet tillsammans (Scarfone & Nagler, 2021; Sherman et al., 2020).
Kommunikation är viktigt för att teamarbete ska fungera och för att bygga förtroende och respekt (Colebrusco de Souza et al., 2016). Personliga egenskaper kan påverka hur kommunikationen fungerar och det kan leda till interpersonella konflikter (Sutcliffe et al., 2004). Att ha ett ömsesidigt förtroende främjar teamarbete, samarbete och kommunikation. Utan att ha ett ömsesidigt förtroende kan teammedlemmarna tolka olika handlingar felaktigt (Salas et al., 2005). Under litteratursökningen påträffades flera studier som berör ämnet kommunikation mellan vårdpersonal vid vård av svårt sjuka eller skadade vuxna personer. Studier om kommunikation och teamarbete i akuta situationer inom pediatrisk akutsjukvård var däremot bristfällig. För att vårda akut sjuka barn på ett säkert och tryggt sätt finns behov av att undersöka vårdteamets kommunikation under akuta situationer som omfattar svårt sjuka eller skadade barn.
Syfte
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation och teamarbete vid vård av svårt sjuka eller skadade barn.
Metod
Design
I denna studie användes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av kommunikation och teamarbete vid vård av svårt sjuka eller skadade barn. Kvalitativ metod är passande för att beskriva människors erfarenheter och upplevelser för att därmed få en djupare förståelse av fenomenet som studeras. Metoden ger informanterna möjlighet att med egna ord öppet dela med sig av sina erfarenheter (Henricson & Billhult, 2017).
Kommenterad [ÅH2]: Men hur? Positivt eller negativt?
8
Insamlat material analyserades med hjälp kvalitativ innehållsanalys (Graneheim &
Lundman, 2004). Enligt Graneheim och Lundman (2004) kan resultaten beskrivas på manifest eller latent nivå. Det manifesta innehållet presenteras som kategorier och kan exempelvis presentera åsikter, attityder, uppfattningar eller erfarenheter. Teman enligt Graneheim och medarbetare (2017) beskrivs som en “röd tråd” som håller ihop kategorierna och ger mening åt ämnen eller upplevelser som är återkommande. Det latenta innehållet presenteras vanligen som teman. I föreliggande studie presenteras kategorier.
Studiekontext
Studien genomfördes på barnkliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Sjukhuset har bland annat en barnavdelning för inneliggande patienter och en
barnakutmottagning. Till barnakutmottagningen söker barn mellan 0-18 år för akuta medicinska besvär och kommer till mottagningen med ambulans eller på remiss. Från barnakutmottagningen blir barnet eventuellt inlagd på barnavdelningen och vårdas där av omvårdnadsansvarig sjuksköterska tillsammans med en undersköterska i parvård. På avdelningen finns 21 vårdplatser och där vårdas barn och ungdomar för sjukdomar och skador inom ortopedi, kirurgi och medicin. På kliniken arbetar 58 sjuksköterskor varav 34 är specialistutbildade inom barn och ungdom, de flesta sjuksköterskorna arbetar på både barnakuten och barnavdelningen. Den
omvårdnadsansvariga sjuksköterskan leder arbetet i akuta situationer tills dess att ansvarig läkare ansluter. All personal som finns på avdelningen kommer för att hjälpa till, det finns inga tydliga roller för vem som gör vad i den akuta situationen. På akutmottagningen är det två sjuksköterskor som är ansvariga tills ansvarig läkare kommer. Beroende på barnets tillstånd eller besvär, så ansluter lämplig personal till situationen, exempelvis kommer narkosläkare vid andningsstopp.
Deltagare
Studien omfattar sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom barn och ungdom med klinisk erfarenhet av vård av barn i en akut situation på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Urvalet gjordes genom ändamålsenligt-strategiskt urval (Henricson &
Billhult, 2017). Inklusionskriterier för denna studie var att deltagarna skulle vara legitimerade sjuksköterskor, arbeta på en barnklinik samt att ha erfarenhet av en akut situation på sin arbetsplats. Fem sjuksköterskor och nio specialistsjuksköterskor inom barn och ungdom tillfrågades via informationsbrev (Bilaga 1) om deltagande i studien,
9
varav 12 tackade ja och två avstod att svara. I informationsbrevet framgick mer specifik information kring bakgrunden till studien, studiens syfte samt hur metoden skulle genomföras. Information kring forskningsetiska principer framgick samt en samtyckesblankett för att delta i studien. Tio sjuksköterskor valdes ut för att delta, varav tre grundutbildade sjuksköterskor och sju specialistsjuksköterskor inom barn och ungdom. Deltagarna bekräftade sitt deltagande via en samtyckesblankett (Bilaga 1). Endast kvinnor i åldrarna 24-46 år med varierande erfarenhet av arbetet på åtta månader till över 20 år deltog i studien. Sex sjuksköterskor arbetade på både barnavdelningen och barnakuten, tre sjuksköterskor arbetade endast på barnavdelningen och en sjuksköterska endast på barnakuten.
Datainsamling
Innan urval av deltagare och datainsamlingen skickades en förfrågan till verksamhetschefen (Bilaga 2) för godkännande att genomföra studien. Efter att verksamhetschefen godkänt studien informerades de berörda vårdenhetscheferna.
Därefter kontaktades potentiella deltagare personligen via mail med ett bifogat informationsbrev (Bilaga 1).Inför datainsamlingen utformades en intervjuguide med semistrukturerade frågor (Bilaga 3) som diskuterades med handledare, reviderades och testades i en provintervju. Intervjuguidens fokus var på deltagarnas erfarenheter av kommunikation och teamarbete i akuta tillstånd som drabbade barn. Följdfrågor som; ”Kan du utveckla? Vill du berätta mer? Hur upplevde du det? Kan du ge exempel?” användes för att få en djupare förståelse av deltagarnas erfarenheter.
I början av intervjun ställdes frågor om ålder och arbetserfarenhet. Intervjuerna genomfördes enskilt på deltagarnas arbetsplats, författarna till studien bokade lokal och intervjuerna genomfördes utanför deltagarnas arbetstid. Intervjuerna tog 15-40 minuter och inleddes med en kort beskrivning av studiens tillvägagångssätt, forskningsetiska principer samt en sammanfattning av samtyckesblanketten.
Intervjuerna transkriberades av författarna.
Analys
De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysen av data genomfördes gemensamt av författarna. För att få en helhetsbild av texten, lästes materialet igenom flertalet gånger. Intervjuerna fick en siffra för att enkelt kunna gå tillbaka till
ursprungsmaterialet. Meningsenheter som svarade på syftet markerades och sedan kondenserades för att därmed minska ner text men samtidigt bevara innehållet.
Kommenterad [ÅH3]: Semistrukturerad?
Kommenterad [ÅH4]: Förtydliga vad ni menar med text.
Är det samma som meningsenheter?
10
Därefter skrevs de kondenserade meningsenheterna in i ett gemensamt
Exceldokument. De kondenserade meningsenheterna fick en kod som överensstämde med innehållet i meningsenheten. Koder med gemensamt innehåll lades samman och analyserades vilket resulterade i att det kunde bildas en subkategori. Subkategorier som beskrev liknande innehåll bildade en kategori. För att underlätta kategoriseringen färglades koderna, subkategorierna samt kategorierna. Enligt Lindgren med
medarbetare (2020) handlar sortering om att sammanfoga grupper av koder som är relaterade till varandra och skiljer sig från andra koder. Materialet, så som
kondenserade meningsenheter, koder, subkategorier och kategorier diskuterades med handledare.
Enligt Graneheim och Lundman (2004) handlar resultatets trovärdighet om att inkludera all relevant data och utesluta icke relevant data. En annan faktor för trovärdighet är att bedöma likheter och skillnader mellan kategorierna. För att försöka uppnå högre trovärdighet har därför citat använts för att betona det deltagarna framfört. I tabell 1 presenteras exempel på analysprocessen.
Tabell 2. Exempel på analysprocess Kondenserad
meningsenhet
Kod Subkategori Kategori
För att kommunikationen i teamet ska fungera så gäller det att alla i teamet är villiga att lyssna på varandra och att ingen kör sitt eget race.
Vikten av att lyssna och samarbeta
Ledarskap och samarbete
Att arbeta säkert
Kommunikationen fungerar mindre bra när man inte känner varandra i ett vårdteam, det kan ske missförstånd och
misstolkningar på grund av att man inte vet vad varandra går för.
Kommunicera med personal som man inte känner
Förväntningar i teamet
Att arbeta säkert
Kommenterad [ÅH5]:
Kommenterad [ÅH6R5]: Beskriv den analytiska processen bättre. Subkatgorierna och kategorierna bildades väl inte av sig själva? Koppla ihop bättre med det som står nedan om sortering…
11
Forskningsetiska överväganden
Forskningsetiska överväganden begränsas i många sammanhang av just etiska frågor som berör deltagarna som medverkar i forskningen (Vetenskapsrådet, 2017). För att skydda deltagarnas självbestämmande, identitet och integritet har studiens
genomförande utgått ifrån Helsingforsdeklarationen (2013) som är en central riktlinje inom forskningsetik som framkom år 1964 av World Medical Association (WMA).
Studien har även utgått från Vetenskapsrådet (2002) som också är en forskningsetisk riktlinje. Vetenskapsrådet (2002) beskriver fyra huvudkrav på forskningen för det grundläggande individskyddskravet och dessa krav är informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet innebär att forskarna informerade deltagarna om dess uppgift i att vara med i studien och vad det gäller för villkor att delta.
Konfidentialitetskravet innefattar att deltagarnas personuppgifter till största möjliga mån ska förvaras så att obehöriga inte kan ta del av materialet. Samtyckeskravet innefattar att deltagarna i studien själva bestämmer över sin medverkan och
nyttjandekravet innefattar att de uppgifter som är insamlade om en enskild individ får endast nyttjas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002).
Deltagarna fick information om samtycke och forskningsetik både skriftligt och muntligt. Det innebar att de fick information om att det var helt frivilligt att delta i studien, de kunde avbryta deltagandet av studien när som helst utan att ange anledning. De fick information att de kommer att avidentifieras gällande namn och personuppgifter samt att materialet kommer att hanteras konfidentiellt.
I denna studie var de etiska övervägandena få. Det identifierades en etisk svårighet, vilken var att deltagarna är kollegor till författarna och det kan ha påverkat datainsamlingen. En risk kan vara att deltagarna inte vågar uttrycka känslor och anpassar svaren efter att tillfredsställa författarnas syfte. Detta tillsammans med att deltagarna inte vågar motsätta sig författarna på grund av att de är kollegor gör att författarna ständigt behöver ta etiska ställningstaganden. En åtgärd är att deltagarna får både skriftlig och muntlig information om att det är frivilligt att delta i studien och att författarna informerar i informationsbrevet att de undviker allt som kan uppfattas som påtryckning till att vara med i studien. En annan åtgärd som vidtogs var
godkännande från klinikens verksamhetschef. Ytterligare en åtgärd var att
intervjuerna görs utanför arbetstid, vilket gör att deltagarna verkligen får ta ställning till om de vill vara med eller inte.
12
Resultat
Av intervjuerna framkommer två kategorier som lyfter fram sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation och teamarbete vid vård av svårt sjuka eller skadade barn på en barnklinik. Kategorierna är “Att skapa förutsättningar för en god
kommunikation” och “Att arbeta säkert”. Kategorierna grundar sig sammanlagt i fem subkategorier. Kategorier och subkategorier redovisas i tabell 2.
Tabell 3. Beskrivning av kategorier och subkategorier
Kategorier Subkategorier
Att skapa förutsättningar för god kommunikation
- Möjligheter i kommunikationen - Hinder i kommunikationen
Att arbeta säkert - Samarbete och ledarskap
- Förväntningar i teamet - Träning och reflektion
Att skapa förutsättningar för god kommunikation
Sjuksköterskornas erfarenheter av kommunikation vid akuta situationer med barn handlade om att det ska finnas förutsättningar att kommunicera. Förutsättningar omfattade både möjligheter och hinder, där möjligheter beskrevs som vikten av att lyssna, prata och bekräfta varandra. Ibland fanns hinder som innebar att
kommunikationen påverkades negativt.
Möjligheter i kommunikationen
Av intervjuerna framkom att sjuksköterskorna upplevde lugn och mjuk ton som en möjlighet i kommunikationen. Ett strukturerat arbete och en återkommande återkoppling ansågs också positivt för teamets kommunikation.
Sjuksköterskorna beskrev att tidigare erfarenhet påverkade förberedelser och agerande under kommunikationen. Kommunikationens funktion var enligt sjuksköterskorna avgörande för utfallet av åtgärder som baseras på god kommunikation. Deltagarna ansåg att ett lugnt beteende var viktigt för att kommunicera information till övriga teamet. Att vara lugn var en möjlighet för att enklare tänka och kommunicera samt skapa delaktighet i teamet. Delaktighet och trygghet uppnåddes hos sjuksköterskorna
Kommenterad [ÅH7]: Det hade varit underbart för läsaren att här få veta vilka möjligheter och hinder som fanns, men inget som ni kan göra något åt nu. Det är dock poängen med analysen att man ska få hjälp att förstå utan att läsa originaltexterna. Nu måste man leta själv i styckena som inte är helt lätt. Tänk på det till nästa gång ni skriver uppsats…;)
13
när läkare kontinuerligt informerade övriga i teamet. För att uppnå god
kommunikation var det enligt deltagarna i studien viktigt att få en tydlig uppgift, bekräftelse av varandra samt att arbeta mot ett gemensamt mål. Av intervjuerna framkom att det var enklare att kommunicera med någon man tidigare arbetat med.
För att ha flyt i kommunikationen beskrev sjuksköterskorna vikten av rak och tydlig kommunikation i teamet. Att kommunicera med namn ökade möjligheten att saker blev gjorda samt minimerade risken för att missa viktig information och därmed viktiga arbetsuppgifter. De beskrev vidare att ögonkontakt och att inte prata i mun på varandra var viktigt för en god kommunikation. Dessutom framkom att för att optimera
förutsättningarna för en god kommunikation behövde teammedlemmarna stanna upp och lyssna för att sedan kunna agera.
“När vi arbetar i team är kommunikation det viktigaste vi har” (3).
SBAR var ett kommunikationsverktyg som sjuksköterskorna ansåg vara effektivt i akuta situationer. Verktyget hjälpte sjuksköterskorna att strukturera relevant information vid rapportering av det akut sjuka barnet. Sjuksköterskorna beskrev också vikten av återkoppling, ett effektivt sätt på återkoppling var att använda sig av Closed loop Communication (CLC) i akuta situationer. Användning av CLC gav möjlighet till en lugn och tydlig kommunikation. Sjuksköterskorna beskrev att när CLC användes
uppmärksammades alla i teamet på vad som skulle göras och vad som blivit gjort.
Sjuksköterskorna upplevde CLC mer effektivt när det användes tillsammans med ögonkontakt.
“Det är viktigt att återkoppla allt man säger, så man vet vem som gör vad” (10).
Hinder i kommunikationen
Av intervjuerna framkom att förutsättningar för att skapa god kommunikation kunde påverkas av olika hinder, exempelvis påverkade stress och avsaknad av struktur kommunikationen, vilket skapade nervositet och otrygghet. Sjuksköterskorna beskrev att stress påverkade både kroppsspråk och på vilket sätt man pratar, så som tonläge eller volymen på rösten. Deltagarna beskrev att om ljudnivån var för hög försämrades kommunikationen, vilket kunde leda till att budskapet inte gick fram. Även vid situationer där någon viskade var ett hinder för kommunikationen. Vidare beskrevs det som en svårighet att nå fram till varandra när någon i teamet var stressad. Vilket kunde leda till en känsla av ensamhet. Ett annat hinder för god kommunikation var när tydlig
14
återkoppling eller tydlig plan saknades, vilket var stressande och gav en känsla av osäkerhet hos sjuksköterskorna.
“Har man en bra kommunikation då blir teamarbetet ofta väldigt bra, men brister kommunikationen då blir allt bara skit, helt ärligt” (8).
Sjuksköterskorna ansåg att tydliga roller var viktigt för att hantera akuta situationer, dock framkom att sjuksköterskorna saknade tydliga roller. Informanterna beskrev också att om man tappade fattningen och inte visste sin roll kunde kommunikationen bli otydlig. Sjuksköterskorna beskrev att vid akuta situationer där läkare inte lyssnade var ett hinder för att optimera kommunikationen. Ett sådant hinder innebar att det blev svårt att veta vad som skulle göras. Sjuksköterskorna berättade också att om man inte blev hörd kunde man känna en känsla av hjälplöshet.
“Fungerar inte kommunikationen blir min osäkerhet större” (5).
Av intervjuerna framkom det att för mycket folk i ”rummet” kunde leda till oljud, många som pratade i mun på varandra samt svårigheter att lyssna. För mycket folk kunde även leda till en rörig och ostrukturerad situation, där rätt utrustning hindrades från att nå barnet.
“En HLR situation som jag var med om, där det kändes som att det var hundra miljarder människor inne i rummet och det var väldigt jobbigt, för jag visste inte vad
som förväntades av just mig” (6).
Att arbeta säkert
Sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta i team vid akuta situationer med barn handlade om att arbeta säkert som baserades på erfarenheter av samarbete och ledarskap, förväntningar hos sjuksköterskorna samt utvecklingen av reflektion och träning för en säkrare vård.
Samarbete och ledarskap
Av intervjuerna framkom att samarbete och ledarskap var viktigt för att arbeta säkert och därmed genomföra god vård vid akuta situationer. För att skapa ett gott samarbete var teamets samansättning viktigt enligt sjuksköterskorna. Vidare beskrevs att eftersom sammansättningen av teamet aldrig var detsamma, kunde sjuksköterskorna aldrig känna sig helt säkra på sin och andras roller. Deltagarna beskrev att det var viktigt att
Kommenterad [ÅH8]: Berörs även I nästa kategori
15
ha en kollega att diskutera och samarbeta med. Att samla ihop teamet innan en akut situation ansågs leda till ett bättre samarbete. Arbetet i teamet var olika beroende på vem som var ledare för teamet. Sjuksköterskorna beskrev att när ledaren hade en negativ attityd i sättet att delegera och leda teamet påverkades stämningen i teamet.
Sådana situationer gav en dålig stämning och en känsla av hierarki vilket förstärktes när ledaren dessutom pekade med hela handen och skrek sina ordinationer. Det beskrevs vidare att om ledaren var lugn, blev stämningen lugn, var ledaren stressad, blev stämningen stressad. Deltagarna berättade att när ledaren tänkte högt och involverade sjuksköterskorna upplevdes teamarbetet fungera bra.
“Om ledaren är lugn och tydlig blir jag trygg och det känns i hela atmosfären att jag har en ledare här inne” (9).
Deltagarna berättade att vid osäkerhet hos ledaren skapades även en osäkerhet hos deltagarna. Sjuksköterskorna berättade att de behövde tydlighet från ledaren för att optimera den akuta situationen. Fanns en tydlig ledarroll kunde sjuksköterskorna fokusera på sin uppgift och känna trygghet i att ledaren hade kontroll över helheten.
När ledaren tog kommandot utan att rikta kommunikationen upplevde
sjuksköterskorna situationen rörig och stressande. Detta kunde undvikas om ledaren använde sig av ögonkontakt.
“Om det inte finns en tydlig ledarroll så blir det ingen bra teamkänsla. Det blir splittrat i små team när kommunikationen inte fungerar bra” (4).
Sjuksköterskorna beskrev att om det fanns två potentiella ledare i en situation var det viktigt att en tog kommandot för att inte teamet skulle arbeta åt olika håll. Deltagarna upplevde att det var jobbigt att inte veta vem man skulle lyssna på. Sjuksköterskorna beskrev att teamet behövde bli bättre på att utse en tydlig ledare, de ansåg att det inte spelar så stor roll vem det var. Sjuksköterskorna beskrev att SBAR var ett bra hjälpmedel när ledarrollen skulle rapporteras över till nästkommande ledare.
“Jag är arbetsledare fram tills dess att ansvarig läkare kommer och tar över” (1).
Sjuksköterskorna berättade att för mycket folk ”i rummet” påverkade samarbetet i teamet vilket ökade risken för felbehandling som äventyrade barnets vård.
Patientsäkerheten för barnet påverkades också när ledaren inte visste vem som skulle ta emot ordinerade arbetsuppgifter vilket upplevdes som om arbetet stannade upp. I sådana situationer upplevde sjuksköterskorna i studien en känsla av osäkerhet. Vidare
Kommenterad [ÅH9]: Berört tidigare, kanske kan sammanföras?
16
framkom att om ledaren inte riktade kommunikationen eller använde sig av CLC upplevdes situationen osäker.
Förväntningar i teamet
Av intervjuerna framkom att sjuksköterskorna upplevde att tydliga direktiv uppfyllde förväntningarna vilket hade betydelse för att arbeta säkert. Sjuksköterskorna kunde känna en känsla av osäkerhet när de arbetade med personal de inte var vana att arbeta med. Detta ledde till att sjuksköterskorna inte visste deras ansvar i situationen.
Sjuksköterskorna beskrev att ett problem i arbetet som kunde leda till missförstånd var när teamet inte kände varandra och inte visste förväntningarna på varandra,
exempelvis varandras specialiteter och kunskaper. Sjuksköterskorna beskrev att vid situationer där mindre erfarna kollegor närvarade ställdes inte lika höga krav och förväntningar på kollegor var olika beroende på erfarenhet.
“Man känner sig frustrerad när man inte vet vad andra personer kan, man vågar inte delegera eller riktigt lita på dem” (8).
Deltagarna berättade att tydlighet var viktigt för att underlätta teamarbetet och förväntningarna på teamet. Sjuksköterskorna i studien förväntade sig att teamet skulle kunna arbeta tillsammans med övriga professioner i den akuta situationen, vilket ibland uppfylldes men ibland införlivades inte förväntningarna. Deltagarna upplevde att förväntningarna minskade när teamet inte sammanstrålade under den akuta situationen.
“Jag berättade för mina kollegor vad jag förväntade mig utav mitt team, för utan dem hade jag inte klarat av en akut situation” (9).
Av intervjuerna framkom att sjuksköterskorna inte bara hade förväntningar, de beskrev också att de förväntades vara tillfällig ledare tills dess att ansvarig läkare anslöt och tog över ledarskapet. Att ha erfarenhet av att vårda akut sjuka barn gjorde det enklare för sjuksköterskorna att ta initiativ till att leda teamet och förväntningarna på dem uppfylldes därmed.
Träning och reflektion
Av intervjuerna framkom att det ansågs vara för lite träning av akuta situationer för att optimera ett säkert arbete för att minska risken för misstag i vården. Överlag beskrev informanterna att träning och reflektion framförallt bör fokusera på kommunikation
Kommenterad [ÅH10]: Här står det utan Utveckla, vilket är bra.
Kommenterad [ÅH11R10]:
17
vid akuta situationer. Sjuksköterskorna berättade att de behövde träna på att kommunicera i akuta situationer i ett lugnt skede för att vara mer förberedd när situationen väl uppstår för att därmed säkerställa patientvården. Träningen behöver genomföras tillsammans med de olika professionerna.
“Vi behöver träna på kommunikation i lugna situationer, för sen i akuta situationer så kanske det sitter i ryggmärgen” (1).
Av intervjuerna framkom också att personal som ingick i team behövde reflektera efter akuta situationer där kommunikationen varit bristande, för att därmed ha möjlighet till att säkerställa teamets arbete. Sjuksköterskorna beskrev att för att förbättra ett säkert arbetssätt var det viktigt att prata om hur man kommunicerar när det inte är en akut situation. Efter en akut situation ansåg sjuksköterskorna att det var viktigt att reflektera över hur de hade kommunicerat i teamet, men även hur det hade bekräftat varandra för att lära sig vad som var bra och mindre bra. Bekräftelsen var viktigt för att utföra ett kvalitetssäkrat arbete.
Diskussion
Resultatdiskussion
Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation och teamarbete vid vård av svårt sjuka eller skadade barn på en barnklinik. Av
huvudresultatet framkom att “att skapa förutsättningar för god kommunikation” och
“att arbeta säkert” är viktigt för att kommunikation och teamarbete ska fungera i akuta situationer. Resultatet i de båda kategorierna kommer att diskuteras i löpande text. I diskussionen av vårt resultat används aktuell forskning i området teamarbete och kommunikation och dessutom används socialkonstruktivism som teoretisk förståelse.
Socialkonstruktivism handlar om interaktion och samspel mellan människor, både verbalt och icke-verbalt (Berger & Luckmann, 1966). Sands (1993) beskriver att mötas ansikte mot ansikte är högst viktigt för social interaktion som är grunden för teorin socialkonstruktivism. Socialkonstruktivism är brett och användbart i många
forskningsområden, inte minst i omvårdnadsforskning. I föreliggande studie används socialkonstruktivism för att djupare förstå teamarbete och uppmärksamma det komplexa sätt som arbetet är uppbyggt på vilket bland annat omfattar tydlig kommunikation. Socialkonstruktivism innefattar meningen av arbetet i stort med teamet och patienterna genom användning av kommunikation (Sands, 1993).
18
Föreliggande studie visade att sjuksköterskors erfarenhet av kommunikation påverkades av både möjligheter och hinder i kommunikationen. Att lyssna, prata och bekräfta varandra var viktiga möjligheter för att få goda förutsättningar för
kommunikationen i teamet vilket också stöds i beskrivningen av socialkonstruktivismen (Sands, 1993). Vidare framkom att SBAR och CLC var effektiva
kommunikationsverktyg. Stress, otydliga roller och för mycket folk var erfarenheter som ansågs påverka kommunikationen negativt. Av resultatet framkom även att erfarenheter av samarbete och ledarskap, förväntningar hos sjuksköterskorna samt utvecklingen av träning och reflektion påverkade en säker vård.
Enligt Lancaster et al. (2015) är kommunikation avgörande för säker vård inom hälso- och sjukvården. God kommunikation är viktig för att undvika misstag inom vården. Det beskrivs vidare att kommunikation alltid är viktigt och särskilt när man ska delegera arbete. Enligt samma författare gäller det att vara tydlig i sin plan. I vår studie framkom att sjuksköterskorna hade svårare att kommunicera och delegera arbetsuppgifter till personer som de inte kände, för att det fanns en osäkerhet kring deras kunskap.
För att uppnå ett gott resultat och ett gott samarbete så krävs det en god kommunikation inom teamet. Av intervjuerna i föreliggande studie framkom att sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt med teamets sammansättning för att uppnå god kommunikation. Weldon et al. (2013) beskrev att när ett team fungerar så
kännetecknas det av ömsesidig respekt gentemot varandra samt att man arbetar mot ett gemensamt mål. I vår studie framkom det att teamets sammansättning var viktigt för ett gott samarbete. I Lancaster et al. (2015) styrks detta och det beskrivs att det tar tid att bygga relationer mellan sjuksköterskor och läkare för ett gott samarbete. De beskriver vidare att det är viktigt att känna personalen man arbetar med. Även Carlström et al. (2013) beskrev att när ett team med olika professioner arbetar tillsammans, sker inte samarbetet automatiskt. Inom ett team behöver det finnas kompetens för varandras olika professioner, detta för att teammedlemmarna ska kunna stötta och hjälpa varandra. Det är även viktigt att teamet har en tydlig
ansvarsfördelning och tydliga roller (Carlström et al., 2013). I föreliggande studie beskrevs det att det var viktigt med tydlighet för att underlätta teamarbetet.
Carlström et al. (2013) beskrev att ett team är beroende av kommunikationen mellan teamets medlemmar, där arbetsklimatet är en del av kommunikationen. Att samarbeta i ett team där arbetsklimatet är negativt är påfrestande, däremot när arbetsklimatet är positivt kan både teammedlemmarna må bra och teamet prestera bättre.
19
Sjuksköterskorna i föreliggande studie beskrev att ett hinder i kommunikationen var när ledaren domderade och hade ett stramt tonläge. Den negativa attityden påverkade även stämningen i teamet. Leonard et al. (2004) och Kirschbaum et al. (2018) beskrev att läkare och sjuksköterskor är utbildade i att kommunicera på olika sätt. Där
sjuksköterskor lär sig vara beskrivande i sin kommunikation och läkare lär sig vara mer kortfattande. Läkare ansåg att sjuksköterskor ofta kommunicerar onödig information medan sjuksköterskor ansåg att det var viktigt att informationen kom fram.
Kirschbaum et al. (2018) menar att de olika kommunikationsstilarna kan leda till att patientsäkerheten äventyras eftersom det kan uppstå konflikter som påverkar kommunikationen. Resultaten i vår studie och andras studier tyder på att skillnader i sättet att kommunicera kan ligga till grund för hinder i kommunikationen. Leonard med medarbetare (2004) menar att det är viktigt att skapa en miljö som känns trygg för teammedlemmarna vilket minskar risken för brister i kommunikationen och ökar patientsäkerheten.
Av resultatet i föreliggande studie framkom att sjuksköterskorna ansåg att CLC var användbart och effektivt i kommunikationen vid akuta situationer. Däremot nämndes inte CO. Deltagarna i studien använde begreppet CLC men beskrev inte samtliga tre delar i kommunikationssättet utan CLC var enligt deltagarna likvärdigt med CO som det beskrivs av Burke et al. (2004) och Wilson et al. (2017). Enligt Burke et al. (2004) och Wilson et al. (2007) är skillnaden mellan CO och CLC att CO görs först när något uppmärksammats och gör teamet medvetet på förändring. CLC omfattar däremot tre steg där tredje steget är en verbal feedback som används för att säkerställa att mottagaren förstått budskapet korrekt (Burke et al., 2004; Wilson et al., 2007). Det förefaller som om att deltagarna i vår studie inte var medvetna om att de inte använde CLC, däremot använde teamet ofta CO. Även Härgestam (2015) beskriver att
användningen av CLC var begränsad i akutvårdsteam under simuleringsövningar medan användning av CO var vanligare. Användning av CLC och CO varierade mellan professioner och mellan utbildningsnivå. I en studie gjord utav Carlström et al. (2013) framkom att feedback är viktigt för teamets arbetsklimat, att inte få feedback i sitt arbete i vården är allvarligt och kan påverka individen negativt.
I vår studie framkom att sjuksköterskorna ansåg att SBAR var ett effektivt
kommunikationsverktyg som kan användas i akuta situationer. Även Leonard et al.
(2004) beskriver att SBAR är ett mycket effektivt kommunikationsverktyg för både sjuksköterskor och läkare när de ska arbeta mot ett gemensamt mål. Sjuksköterskorna i föreliggande studie beskrev SBAR som ett effektivt kommunikationsverktyg vid
20
rapportering i akuta situationer vilket Uhm et al. (2019) styrker i sin studie. Uhm et al.
(2019) beskrev SBAR som ett kommunikationsverktyg som hjälper personen som fokuserar på det viktiga och mest väsentliga i budskapet. Uhm med medarbetare (2019) menar att eftersom SBAR är tydligt och effektivt är metoden ett hjälpmedel som tillvaratar teamets kompetens. Samma författare har även rapporterat att med hjälp av SBAR ökar patientsäkerheten, vilket leder till en ökad möjlighet att ta rätt beslut samt att arbeta strukturerat.
Av resultaten i föreliggande studie framkom att sjuksköterskorna förväntade sig tydliga direktiv från ledaren vilket de ansåg ledde till en säkrare vård. Liknade resultat har rapporterats av Härgestam (2015) som beskrev att ledare som involverade
teammedlemmarna i beslutsfattandet och tillsammans diskuterade möjliga orsaker till patientens tillstånd gav en gemensam förståelse för situationen. Det framkom även att om ledaren inte lyckades leda teamet framgångsfullt utsågs en annan inofficiell ledare och arbetet med patienten försenades. Även Leonard et al. (2004) beskrev vikten av att effektiva ledare skapar förtroende hos teammedlemmarna. Förutom ledarens verbala kommunikationsstil är även ledarens icke verbala kommunikation viktig. Enligt Berger och Luckmann (1966) är det vokabulära språket viktigt i den sociala interaktionen mellan människor vilket är en viktig grund i socialkonstruktivismen. Collier (1998) menar att den sociala interaktionen som exempelvis känslor och moraliskt omdöme kan kommunicera mer än bara det verbala språket. Enligt Härgestam (2015)
kommunicerade ledaren med blickar, röstläge, kommandon och gester för att nå fram med sitt budskap. Samma författare beskriver också i sin avhandling (2015) att om ledarskapet förändrades krävdes att teamet var uppmärksam eftersom förändringarna ofta genomfördes utan verbal kommunikation. Teammedlemmarna verkade i de flesta fall vara medvetna om och känna till varandras uppgifter. Av resultaten i vår studie framkom att det vanligen inte fanns någon tydlighet i vem som skulle ta på sig rollen som ledare i teamet, vilket uppfattades rörigt. Resultatet i vår studie visade att ett hinder i kommunikationen var när ledaren viskade, vilket även framkom i Hägerstams avhandling (2015). Sjuksköterskorna i vår studie uttryckte en känsla av hierarki när ledarens attityd var negativ. Enligt Lancaster et al. (2015) fanns det en hierarki mellan läkare och sjuksköterska. Leonard et al. (2004) beskrev att hierarki ofta hämmar människor från att säga till, vilket leder till att auktoritära och hierarkiska ledare kan förstärka onödiga risker i vården.
I vår studie framkom att det var viktigt att känna till teamets kompetens och kliniska erfarenhet. Det framkom också att risken för missförstånd ökade när deltagarna i
21
studien arbetade tillsammans med okända personer vilket innebar att informanterna inte kände till kompetensen i teamet. Frey (1995) beskriver att socialkonstruktivism och kommunikation handlar om att kommunikationen inte endast är ett verktyg som används i grupper, utan gruppen ses som ett fenomen som uppstår ur
kommunikationen. Resultaten i vår studie och Freys beskrivning tyder på att kommunikation har stor betydelse för teamarbetet.
I föreliggande studie framkom att samarbete, ledarskap och för mycket folk på rummet kunde påverka att arbeta säkert och därmed hota patientsäkerheten. Därför ansåg deltagarna i studien att träna på akuta situationer och inte minst reflektion är viktigt för att i framtiden säkerställa vården av kritiskt skadade eller sjuka barn. I en studie av Magill et al. (2017) beskrev operationssjuksköterskorna i studien att det var viktigt att reflektera efter en operation och lyfta eventuella problem som hade uppstått,
reflektionen hjälpte till att hindra att fel uppstod i det fortsatta arbetet vilket ansågs leda till en ökad patientsäkerhet.
Metoddiskussion
I föreliggande studie användes kvalitativ metod vilket enligt Henricson och Billhult (2017) är en lämplig metod när människors erfarenheter av ett fenomen ska studeras.
I studien intervjuades endast kvinnor, anledningen till detta var att det endast fanns kvinnor som legitimerade sjuksköterskor på barnkliniken som intervjuerna
genomfördes på. Överförbarheten begränsades då endast en barnklinik inkluderades i studien vilket kan ses som en nackdel. Nackdel kunde vara att kunskap och erfarenhet endast studerats inom ett litet geografiskt område i Sverige. Ändamålsenligt strategiskt urval användes för att uppnå inklusionskriterier, detta valdes för att få en variation och bredd hos deltagarna för att ha möjlighet att besvara syftet och öka överförbarheten.
Enligt Graneheim och Lundman (2004) ökas trovärdigheten om deltagarna har med sig olika erfarenheter. En styrka i denna studie är att deltagarna har olika lång
arbetserfarenhet, från åtta månader till 20 år samt att det var en varierad ålder på deltagarna. En nackdel var att alla som ingick i inklusionskriterierna inte blev tillfrågade, vilket leder till att relevant information omedvetet kan ha uteslutits.
Innan datainsamlingen påbörjades genomfördes en provintervju för att öva på intervjutekniken samt att granska frågorna i intervjuguiden. Intervjuguiden skickades till handledare för revidering. Det kan vara en svaghet i att det är första gången som författarna intervjuar (Graneheim & Lundman, 2004). Pålitligheten i studien kan enligt
22
Graneheim och Lundman (2004) påverkas positivt om datainsamlingen är begränsad, som i vår studie var begränsad till två veckor. Å andra sidan kan den begränsade perioden ses som en nackdel eftersom processen är föränderlig och en datainsamling under längre tid kan öka variationen i intervjuerna.
Alla deltagare fick samma grundfrågor men under tidens gång i takt med att vi som intervjuare förbättrade intervjutekniken utvecklades följdfrågorna vilket enligt Kvale och Brinkmann (2014) ger en ökad kvalité på intervjuerna. För att öka trovärdigheten anpassades följdfrågorna till syftet vilket var möjligt eftersom båda författarna till studien har erfarenhet i området. Dock är det viktigt att påpeka att vår förförståelse i området kan ha påverkat informanterna i intervjusituationen. Det fanns en kollegial relation mellan oss som intervjuare och deltagarna vilket kan ha påverkat innehållet i intervjuerna och därmed resultatet i studien. För att vara neutrala och säkerställa att alla deltagarna vågade uttrycka sina åsikter eftersträvades ett neutralt och professionellt förhållningssätt vid intervjuerna.
Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes med stöd av en intervjuguide och med uppföljande frågor som anpassades till det som beskrevs av informanten, vilket gav möjlighet att få intervjuer som svarade mot syftet (Danielsson, 2017). För att neutralisera situationen vid intervjuerna använde båda intervjuarna neutral klädsel och intervjuerna genomfördes enskilt i en avskild lokal (Danielsson, 2017). Intervjuerna spelades in med mobiltelefoner med god ljudkvalité, vilket innebar att de kunde transkriberas i sin helhet utan störande ljud. Att spela in intervjuerna kan leda till en känsla av osäkerhet hos deltagarna vilket kan ses som en nackdel då de eventuellt inte vågar tala helt fritt (Polit & Beck, 2018).
När människors erfarenheter ska studeras kan trovärdigheten ökas med hjälp av kvalitativ metod (Graneheim & Lundman, 2004). För att öka trovärdigheten i resultatet användes citat. Texten lästes om för att inte tappa sitt sammanhang (Graneheim &
Lundman 2004; Graneheim, Lindgren & Lundman, 2017). För att analysera innehållet användes Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys för kvalitativa metoder. Vi författare (EÅ, OÖ) genomförde analysen gemensamt för att minimera risken för eventuella tolkningar av texten och därmed öka tillförlitligheten. Eftersom intervjuerna skrevs ut i pappersform som lästes igenom flertalet gånger innan meningsenheter identifierades säkerställdes tillförlitligheten ytterligare (Graneheim & Lundman, 2004).
För att strukturera upp arbetet så färglades kondenserade meningsenheter, koder och subkategorier. I rapporten har metoden beskrivits tydligt vilket ökar möjligheten för
23
överförbarhet (Graneheim & Lundman, 2004). Vår förförståelse kan ha bidragit till egen tolkning av intervjuerna under analysprocessen, vilket kan ses som en svaghet, men å andra sidan kan förförståelsen också ökat förståelsen av intervjuerna som har underlättat analysen.
Konklusion
Att kommunicera är något vi gör dagligen både med verbal och icke verbal kommunikation. Det finns faktorer som både underlättar och försvårar
kommunikationen. I det vardagliga livet kan kommunikation mellan människor brista och när det blir akuta och stressade situationer kan kommunikationen bli ännu mer bristfällig. Resultatet i föreliggande studie beskriver att kommunikation är
grundläggande för att teamarbetet i akuta situationer med barn ska fungera. En väsentlig faktor var känsla av hierarki, vilket är och har alltid varit ett stort problem inom vården. I takt med att vi blir bättre på att kommunicera och arbeta inom team kan hierarkin minska. Men vår känsla är att det kan vara en lång bit kvar.
Resultaten i studien indikerar på stora behov i klinisk praxis genom scenarioträning på kliniken. Sjuksköterskorna var i stort behov av träning som innefattar kommunikation för att ge möjlighet åt att lyfta teamarbetet i akuta situationer. Att träna i en lugn miljö kontinuerligt med fokus på kommunikationen var centralt. Att få möjlighet att reflektera efter akuta situationer kan ge möjlighet till att diskutera händelser där kommunikationen fungerade mindre bra. Vilket kan bidra till ny kunskap och att kommunikationen blir bättre inför nästkommande akut situation.
Framtida forskning inom ämnet är viktigt för att utveckla kommunikationen och teamarbetet för att sjuksköterskorna ska känna sig trygga och ha möjlighet att leverera en trygg och säker vård för barnet. I takt med att forskningen och samhället utvecklas tror vi de intersektionella aspekter så som hierarki på lång sikt kommer att jämnas ut och minska klasskillnader mellan professioner, vilket kan leda till ökad jämställdhet inom vården.
24
Referenser
Arora, V., Johnson, J., Lovinger, D., Humphrey, H. J., & Meltzer, D. O. (2005).
Communication failures in patient sign-out and suggestions for improvement: A critical incident analysis. Quality and Safety in Health Care, 14(6), 401-407.
http://dx.doi.org/10.1136/qshc.2005.015107
Bellury, L., Hodges, H., Camp, A., & Aduddell, K. (2016). Teamwork in acute care:
Perceptions of essential but unheard assistive personnel and the counterpoint of perceptions of registered nurses. Research in Nursing & Health, 39(5), 337-346.
https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1002/nur.21737
Berger, P. L., & Luckmann, T. (1966). The social construction of reality – a treatise in the sociology of knowledge. Anchor Books.
Blom, L., Petersson, P., Hagell, P., & Westergren, A. (2015). The Situation, Background, Assessment and Recommendation (SBAR) Model for communication between health care professionals: A clinical intervention pilot study. International Journal of Caring Sciences, 8(3), 530-535.
Burke, CS., Salas, E., Wilson-Donnelly, K., & Priest, H. (2004) How to turn a team of experts into an expert medical team: Guidance from the aviation and military communities.
Quality And Safety Health Care, 13(1), 96-104.
http://dx.doi.org/10.1136/qshc.2004.009829
Carlström, E., Kvarnström, S., & Sandberg, H. (2013). Teamarbete i vården. I AK. Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk & J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområde (1 uppl., s. 63-97).
Studentlitteratur.
Chen, AS., Yau, B., Revere, L., & Swails, J. (2019). Implementation, evaluation, and outcome of TeamSTEPPS in interprofessional education: A scoping review. Journal Interprofessional Care, 33(6), 795-804. https://doi.org/10.1080/13561820.2019.1594729
Colebrusco de Souza, G., Peduzzi, M., Alcantara Marcelino da Silva, J., & Gimenez Carvalho, B. (2016). Teamwork in nursing: restricted to nursing professionals or an interprofessional collaboration? Journal of School of Nursing, 50(4), 640-647.
http://dx.doi.org/10.1590/S0080-623420160000500015
Kommenterad [ÅH12]: Även om referenserna I original skrivs så här med versaler för viktiga ord så ska ni väla en form, inte blanda mellan olika referenser, ta bort versaler!
Kommenterad [ÅH13]: Ta bort versaler
Kommenterad [ÅH14]: Inte förkortat tidskriftsnamn
25
Collier, A. (1998). Language, Practice and Realism. I I. Parker (Red.), Social constructionism, discourse and realism. SAGE Publications Ltd.
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I Henricson, M (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s 143-154).
Studentlitteratur.
Dunsford, J. (2009). Structured Communication: Improving patient safety with SBAR.
Nursing for Women´s Health, 13(5), 384-390. https://doi.org/10.1111/j.1751- 486X.2009.01456.x
Ford, K., Menchine, M., Burner, E., Arora, S., Inaba, K., Demetriades, D., & Yersin, B.
(2016). Leadership and teamwork in trauma and resuscitation. Western Journal of Emergency Medicine, 17(5), 549-556. doi: 10.5811/westjem.2016.7.29812
Frey, L. R. (1995). Group communication in context: Studies of natural groups. Public Relations Review,21(2), 163-164. https://doi.org/10.1016/0363-8111(95)90007-1
Fronda, C. L., Jawid, M. Y., Alhusen, J., Muheriwa, S. R., Ramunas, M. M., & Hooshmand, M. (2020). Healthcare providers' experiences with gaps, barriers, and facilitators faced by family caregivers of children with respiratory diseases. Journal of Pediatric Nursing, 52, 49-53. doi: 10.1016/j.pedn.2020.03.003
Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (SFSR 2018:1197).
Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-20181197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-2018-1197
Gawande, A. A., Zinner, M. J., Studdert, D, M., & Brennan T. A. (2003). Analysis of errors reported by surgeons at three teaching hospitals. Surgery, 133(6), 614-621.
https://doi.org/10.1067/msy.2003.169
Graneheim, U-H. & Lundman B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-12. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Graneheim, U., Lindgren, B-M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34.
Kommenterad [ÅH15]: Ta bort versaler
26
https://doi.org/10.1016/j.nedt.2017.06.002
Grimston, M., Butler, A.E., & Copnell, B. (2018). Critical care nurses’ experiences of caring for a dying child: A qualitative evidence synthesis. Journal of Advanced Nursing, 74(8), 1752-1768. https://doi.org/10.1111/jan.13701
Gundrosen, S., Thomassen, G., Wisborg, T., & Aadahl, P. (2018). Team talk and team decision processes: A qualitative discourse analytical approach to 10 real-life medical emergency team encounters. BMJ Open, 8(11), e023749-e023749.
http://dx.doi.org/10.1136/bmjopen-2018-023749
Hallman, M., & Bellury, L. (2020). Communication in pediatric critical care units: a review of the literature. National Library of Medicine, 40(2), 1-15.
https://doi.org/10.4037/ccn2020751
Hallström, I. (2015). Kommunikation med barn och föräldrar. I I. Hallström, & T. Lindberg (Red.), Pediatrisk omvårdnad (2 uppl., s. 107-115). Liber.
Harris, K.R., Eccles, D.W., & Shatzer, J. H. (2017). Team deliberate practice in medicine and related domains: a consideration of the issues. Advances in Health Sciences Education, 22(1), 209-220. https://doi.org/10.1007/s10459-016-9696-3
Helsingforsdeklarationen. (2013). Hämtad 2022-02-09 från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for- medical-research-involving-human-subjects/
Henricson, M. & Billhult, A., (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 111–116).
Studentlitteratur.
Hills, L. (2012). Reading and using body language in your medical practice: here are 25 interesting research findings. Journal of Medical Practice Management, 26(6), 357-362.
Hudson, A.P., Duncan H.P., Pattison, H.M., & Shaw, R.L. (2015). Developing an intervention to equip nurses for acute life threatening evants (ALTEs) in hospital: a phenomenological approach to healthcare research. Health Psychology, 34(4), 361-370.
http://dx.doi.org/10.1037/hea0000193
27
Härgestam, M. (2015). Negotiated knowledge positions - communication in trauma teams.
[Doktorsavhandling, Umeå Universitet]
Härgestam, M., Lindqvist, M., Brulin, C., Jacobsson, M., & Hultin, M. (2013).
Communication in interdisciplinary teams: exploring closed-loop communication during in situ trauma team training. BMJ open, 3(10), Artikel e003525.
http://dx.doi.org/10.1136/bmjopen-2013-003525
Jacobsson, M., Härgestam, M., Hultin, M. & Brulin, C. (2012). Flexible knowledge
repertoires: communication by leaders in trauma teams. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, 20(1), 44-44. https://doi.org/10.1186/1757-7241- 20-44
Kirschbaum, K., McAuliffe M. S., & Swanson, M. (2018). Team Communication in the operating room: A measure of latent factors from a national sample of nurse anesthetists.
AANA Journal, 86(1), 11-18.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3 uppl.).
Studentlitteratur.
Kvarnström, S. (2007). Interprofessionella team i vården. En studie om samarbete mellan hälsoprofessioner. [Licentiat-uppsats, Linköpings Universitet]
Kyeong Ryong., L., & Eun Jung, K. (2020). Relationship between interprofessional communication and team task performance. Clinical Simulation in Nursing, 43, 44- 50. https://doi.org/10.1016/j.ecns.2020.02.002
Lancaster, G., Kolakowsky-Hayner, S., Kovacich, J., & Geer-Williams, N. (2015).
Interdisciplinary communication and collaboration among physicians, nurses, and unlicensedassistive personel. Journal of Nursing Scholarship, 47(3), 275-84.
https://doi.org/10.1111/jnu.12130
Leonard, M., Graham, S. & Bonacum, D. (2004). The human factor: the critical importance of effective teamwork and communication in providing safe care. Quality Safe in Health Care 13(1), 85-90. http://dx.doi.org.proxy.ub.umu.se/10.1136/qshc.2004.010033
Lindgren, B-M., Lundman, B., & Graneheim, U. (2020). Abstraction and interpretation during the qualitative content analysis process. International Journal of Nursing Studies,
Kommenterad [ÅH16]: Ta bort versaler
Kommenterad [ÅH17]: Ta bort versaler
Kommenterad [ÅH18]: Hela tidskriftsnamnet
