• No results found

Kostnad Per Brukare. och personer med funktionsnedsättning utfall 2009

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kostnad Per Brukare. och personer med funktionsnedsättning utfall 2009"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kostnad Per Brukare

ReSultat ocH jämföRelSeR inom omSoRg om äldRe

ocH peRSoneR med funktionSnedSättning – utfall 2009

(2)
(3)

Kostnad Per Brukare

Resultat och jämföRelseR inom omsoRg om äldRe

och peRsoneR med funktionsnedsättning – utfall 2009

(4)

upplysningar om innehållet:

peter nilsson, peter.nilsson@skl.se tfn 08-452 78 75

camilla eriksson, camilla.eriksson@skl.se tfn 08-452 79 21

Yvonne thorell, yvonne.thorell@borlange.se tfn 0243-74 570

andreas johansson

andreas.johansson@ensolution.se tfn 0709-90 00 30

© sveriges kommuner och landsting, 2010 isBn 978-91-7164-584-5

produktion: forsbergvonessen tryck: cicero tryck & media

(5)

Förord

En förutsättning för att kunna bedriva en effektiv verksamhet är att det finns kunskap om vad som görs, till vilken kostnad och vilka resultat som uppnås. Un- der de senaste åren har det utvecklats flera metoder som knyter samman dessa tre dimensioner. Inom hälso- och sjukvårdsområdet används alltmer Kost- nad per patient (KPP) som är en metod att knyta kostnaderna till det enskilda vårdtillfället och därmed få kunskap om kostnaderna för olika slags patienter beroende på diagnos, ålder etc. Inom den kommunala omsorgen om äldre och funktionshindrade har nyligen ett motsvarande instrument utvecklats i form av Kostnad per brukare (KPB). Med hjälp av KPB kan kommunen få en bild av kost- nadernas fördelning, t.ex. hur stor andel av brukarna som svarar för en viss andel av kostnaderna. KPB ger också stora möjligheter att jämföra kostnadsstrukturen i den egna kommunen med andra kommuners.

KPB har rönt stort intresse bland kommunerna sedan starten med nationella jämförelser 2006. I denna rapport redovisas jämförelser mellan femtiotvå kom- muner avseende år 2009. I dagsläget har sammanlagt sjuttiofem kommuner in- fört KPB och fler väntas att ansluta under året. Vi hoppas med denna rapport bidra till kommunernas förbättringsarbete genom ett underlag för jämförelser och goda exempel från deltagande kommuner.

Rapporten har sammanställts av Peter Nilsson, Camilla Eriksson och Yvonne Thorell från SKL i samarbete med Andreas Johansson och Karin Isaksson från Ensolution AB.

Stockholm i oktober 2010

Stefan Ackerby

Bitr. avdelningschef, Sveriges Kommuner och Landsting

(6)

Innehåll

5 Inledning 5 syfte 5 Vad är kpB?

6 Rapport i fyra delar 7 Översikt

8 Varför skiljer sig kostnaderna mellan kommunerna?

8 prioritering, styrning och ledning 10 Jämförelser mellan kommuner 10 insatsmix, konsumtion och brukarmix

11 insatsmix – fördelning av kostnader mellan verksamhetsområden

12 konsumtion – insatser i hemtjänst och särskilt boende för personer över 80 år 12 Brukarmix – ordinärt och särskilt boende

13 Brukarmix, lss 14 produktivitet

15 kostnad per hemtjänsttimme 17 kostnad per dygn i särskilt boende

19 kostnad per dygn i lss boende för vuxna, gruppbostad, egen regi 21 nettotimkostnad, personlig assistans, lass

(lagen om assistansersättning), egen regi

22 kostnad per dag med beslut, daglig verksamhet lss, egen regi 24 Lokala obse rvationer

24 Brukarmix och insatsmix 25 produktivitet

28 Resultat och kvalitet 30 Sammanfattande jämförelse

(7)

KAPITEL

1

Inledning

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2005 publicerat fem rapporter från Kostnad Per Brukare

1

(KPB). Den här rapporten är den tredje i ordningen av årliga rap- porter där resultatet från kommuner som deltar i Kostnad Per Brukare jämförs med var- andra. Nytt för i år är t.ex. att spridningen av kostnaden på enhetsnivå

2

inom respektive kommun illustreras med hjälp av diagram.

1 Samtliga rapporter finns att hämta på SKL:s webbplats www.skl.se/web/KPB_-_Kostnad_Per_Brukare

2 Med enhetsnivå avses en ekonomisk ansvarsenhet till exempel en hemtjänstgrupp eller särskilt boende

Det pågår ett omfattande arbete med lokala ana- lyser av resultatet från KPB. Materialet används i kommunernas praktiska arbete med att förbättra verksamheten. Ett urval av åtgärder och analyser presenteras i rapporten.

Kostnad Per Brukare drivs i nära samarbete med andra nationella projektet, som Öppna jämförelser.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att, i samverkan med SKL, intensifiera utvecklingen av Öppna jämförelser inom socialtjänsten. I det arbe- tet kan uppgifterna från Kostnad Per Brukare vara ett värdefullt komplement till kvalitetsindikato- rer för att till exempel beräkna effektivitetsmått.

Resurser har även avsatts till KPB från regeringen inom ramen för satsningen ”Program för en god äld- reomsorg”.

Syfte

Syftet med denna rapport är att presentera jämfö- relser mellan de kommuner som använder Kostnad Per Brukare.

Syftet är också att visa exempel som kan vara an- vändbara för att få bättre underlag till verksamhets- utveckling, förbättringsarbete och resursfördelning i den egna kommunen.

Vad är KPB?

Kostnad Per Brukare är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren.

Genom att KPB bygger på avidentifierade individ- data kan kostnaden för vård och service för olika ty- per av brukare sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv.

Viktigt att beakta i analysen av uppgifterna från

(8)

kapitel 1. inledning

KPB är att samtliga kostnader i en kommun ingår.

Uppgifterna ska inte förväxlas med den ersättning som ges till olika utförare, som ofta bestäms på andra grunder. Kostnaderna avser helår.

Nya perspektiv på styrning och ledning

Vård och omsorg om äldre och personer med funk- tionsnedsättning är verksamheter som har genom- gått och genomgår stora förändringar. KPB skapar förutsättningar för en förbättrad verksamhetsupp- följning och kan ge kommunerna följande möjlig- heter:

Kostnader och insatser på brukar- och enhets-

nivå underlättar analyser av behov, effektivitet och kvalitet

Insatser och konsumtion per brukare kan följas

över tid. Det finns möjlighet att göra prognoser av framtida behov

Uppföljning av vilken typ av vård- och omsorg

som ges till olika målgrupper och till vilken kostnad

Kontroll av verkställda insatser och dess volym

per brukare

Kan användas som underlag vid upphandlingar,

till exempel vid införande av LOV (Lagen om valfrihetssystem)

Underlag för jämförelser eftersom metoden är

standardiserad. Tydliga nyckeltal för interna och externa jämförelser

Rapport i fyra delar

Rapporten är uppdelad i fyra delar. Efter en översikt av årets utfall från KPB följer en jämförande del där kommunernas kostnader ställs mot varandra. Sedan redovisas ett antal observationer och lärdomar från lokalt arbete med KPB. I slutet av rapporten finns en sammanfattande tabell där samtliga indikatorer från rapporten presenteras.

(9)

KAPITEL

2

bild 1: Kommuner med i KPB

3 För kungsbacka kommun avser materialet endast äldreomsorg.

orsaken till att alla inte finns redovisade i rapporten är att flera kom- muner har anslutit under året och därmed inte hunnit ta fram materialet i tid inför jämförelsen. likaså finns det kommuner som inte har kunnat redovisa resultat på grund av byte av verksamhetssystem eller tidsbrist.

Översikt

I den här rapporten redovisas jämförande analyser från femtiotvå kommuner med utfall för 2009. I dagsläget är sjuttiofem kommuner med i Kostnad Per Brukare och fler väntas ansluta under året

3

.

alvesta askersund Bengtsfors Berg Boden Bollebygd Bollnäs Borlänge Borås Bräcke Båstad dals-ed enköping eslöv fagersta falun flen färgelanda gagnef gislaved gotland grästorp gällivare gävle hallsberg

hammarö heby herrljunga högsby jokkmokk karlstad katrineholm knivsta kumla kungsbacka laholm laxå lindesberg ljusdal ludvika luleå lysekil mellerud mora mullsjö norberg oxelösund partille Robertsfors Ronneby

skara skurup sotenäs sundbyberg svedala säffle tanum tierp tingsryd uddevalla ulricehamn umeå Vansbro Varberg Vänersborg Växjö Åmål Åstorp älmhult älvkarleby älvsbyn ängelholm örebro östersund övertorneå

(10)

kapitel 2. översikt

Kommunerna i analysen utgörs av både större och mindre kommuner, av storstad och landsbygd och de är spridda över hela landet.

Rapporten har följande utgångspunkter:

Den totala summan brukarrelaterade kostnader

som redovisas på individnivå är 21,0 miljarder kronor för de femtiotvå kommunerna. Totalt finns 23,1 miljarder kronor med i materialet.

Skillnaden beror på att kostnader för öppen verk- samhet inte ska redovisas på brukarnivå och på att vissa insatser i dagsläget inte kan redovisas på individnivå. Det senare gäller i huvudsak insatser utförda av legitimerad personal inom ordinärt boende

De deltagande kommunerna har tillsammans

ca 1,6 miljoner invånare, vilket motsvarar ca 18 procent av Sveriges befolkning

Kalkylen innefattar ca 89 600 brukare.

Kostnaderna i kalkylen är fördelade per verksam- hetsområde enligt bild 2.

bild 2: Kostnadsfördelning i procent mellan olika verksamhetsområden

LSS Ordinärt boende

Särskilt boende Öppen verksamhet

25%

33%

41%

1%

Varför skiljer sig kostnaderna mellan kommunerna?

Det finns stora skillnader mellan de olika kommu- nernas kostnader för äldre och personer med funk- tionsnedsättning vilket åskådliggörs i Kostnad Per Brukare. Skillnaderna beror på många olika fakto- rer varav de mer generella presenteras nedan.

Strukturella faktorer

En stor del av kostnadsskillnaderna beror på att be- hovet av äldreomsorg skiljer sig åt, ofta på grund av strukturella faktorer som kommunen inte kan på- verka. För att skapa mer rättvisa förutsättningar för kommunerna att bedriva omsorg om äldre och per- soner med funktionsnedsättning tar det kommunala utjämningssystemet4 hänsyn till ett antal sådana faktorer, till exempel ålderstruktur, yrkesbakgrund, andel utomnordiskt födda, civilstånd, könsfördel- ning och glesbygd.

Vårdtyngd och ytterfall:

Inom varje kommun finns även stora skillnader mellan kostnader för enskilda brukare. I rapporten benämns brukare som kostar mer än 600 000 kr per år inom ordinärt eller särskilt boende som ytterfall.

Inom Lagen om stöd och service för vissa funktions- hindrade (LSS) är ytterfallsgränsen 1 miljon kr per år. Ytterfallen är med andra ord brukare som har ett mycket stort behov av omsorg och i bland behöver personal dygnet runt vilket blir kostnadsdrivande.

Till exempel står de 20 procent av brukarna med högst kostnad i KPB för ca 60 procent av kommu- nernas totalkostnad för vård- och omsorg. Det är därför viktigt att identifiera och följa upp kostna- derna för dessa brukare. Andelen ytterfall är till stor del ett resultat av kommuninvånarnas behov av äld- reomsorg och de strukturella faktorer som beskrivs ovan. Men kommunerna kan i många fall påverka brukarmixen genom val av insatser samt god plane- ring och uppföljning.

Prioritering, styrning och ledning

Kommunen har stora möjligheter att utforma verk- samheten för äldre och personer med funktions- nedsättning. Olika politiska ambitioner bestämmer verksamheternas prioritet och resurser. Höga kost- nader kan vara resultatet av en medveten politisk strategi. Det finns också skillnader i hur man väljer att utforma verksamheten, både genom organisa- tion och arbetsätt.

4 http://www.skl.se/web/Kommunalekonomisk_utjamning_2008_

Utjamningssystemet_Publikationer

(11)

Ledning och styrning

En kostnadseffektiv verksamhet ställer höga krav på chefer och ledare i socialtjänsten. För att fatta kor- rekta beslut och planera verksamheten krävs ett bra underlag om verksamhetens kostnader. De kommu- ner som har infört Kostnad Per Brukare har fått ett bättre beslutunderlag än tidigare och har i flera fall kunnat minska sina kostnader.

Organisationskultur

Även om strukturen är likartad kan konsumtionen skilja sig åt mellan kommuner. En kommun kan vara mer generös med att bevilja hemtjänstinsatser än en annan. Det är inte nödvändigtvis en medveten strategi utan kan bero på historik, lagtillämpning, arbetssätt och ekonomistyrning m.m. Hur bistånds- bedömningen görs kan också förklara skillnader i konsumtion.

Personal

Personalkostnaderna står för ca 75 procent av kom- munernas totala kostnader5 för omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. Faktorer som lönenivå, kompetensnivå och framförallt per- sonaltätheten, det vill säga antal årsarbetare per brukare, får därför stor betydelse för kostnaden per brukare. Hög personaltäthet kan vara resultatet av ett stort behov hos brukarna men kan även vara en medveten kvalitetsinsats eller resultatet av dålig planering.

Arbetssätt

Kostnadsskillnader mellan kommuner kan även bero på olika arbetssätt som planering, dokumenta- tion, kontinuitet hos brukarna, organisering av kon- taktmannaskap och nyckelhantering m.m En effek- tiv omsorg förutsätter att personalens tid planeras efter brukarnas behov.

5 Räkenskapssammandraget 2009

(12)

KAPITEL

3

kapitel 3. jämförelser mellan kommuner

För att underlätta analysen har tre olika presta- tionsnivåer valts och dessa skiljs åt med hjälp av olika färger. Nivåerna har valts utifrån analyser och värderingar som bland annat bygger på:

Diskussioner i expertgrupp med representanter

från några kommuner

Resultat för enskilda kommuner där utrymmet

för förbättring kunnat beräknas

Nivå på utförd brukartid i förhållande till beviljad

och arbetad tid

Variation mellan kommunerna

Variation inom de enskilda kommunerna

Indexuppräkning för att ta hänsyn till inflation

och löneförändringar

Jämförelser mellan kommuner

Detta avsnitt inleds med jämförelser mellan kommuner med avseende på insatsmix, brukarmix och konsumtion. Därefter presenteras de olika indikatorerna för produktivitet.

Nivåerna ska ses som en vägledning för kommu- nerna att analysera vilka områden de behöver lägga mer eller mindre fokus på. En hög dygnskostnad för särskilt boende kan indikera att verksamheten inte är effektiv, men kan också vara resultatet av en med- veten satsning på högre kvalitet. Därför har färg- valet för indikatorerna förändrats från rött – gult – grönt till en mindre framträdande skala. Flertalet intervall ligger på samma nivå som i 2009-års rap- port eftersom inflationen under förra året var låg och utfallet för kommunerna ligger i paritet med 2008-års nivå.

Insatsmix, konsumtion och brukarmix

I följande fyra diagram redovisas hur kommunerna skiljer sig i organisation och val av strategi. Genom analysen åskådliggörs andel ytterfall i förhållande till andra kommuner samt hur balansen ser ut mel- lan ordinärt och särskilt boende. I analyserna ingår både egen och privat regi.

(13)

Insatsmix – fördelning av kostnader mellan verksamhetsområden

bild 3: Fördelning av kostnader mellan olika insatsområden

Diagrammet visar att spridningen är stor för fördel- ningen av kostnader mellan olika verksamhetsom- råden. Av den totala kostnaden i Övertorneå står särskilt boende för 60 procent. Motsvarande andel är 29 procent i Skara.

Kommunernas fördelning av insatser kan bero på strukturella faktorer. Kommuner i norra Sverige har ofta längre resavstånd och då kan det vara mer effektivt att lägga en större andel insatser inom sär- skilt boende än inom ordinärt boende. Likaså ger en högre andel äldre i befolkningen ett större behov av särskilt boende. Skillnaderna mellan kommuner- nas utformning av insatser förklaras inte enbart av struktur utan också av historik eller av en medveten eller omedveten satsning på en högre andel av en in- sats. Exempelvis har flera kommuner byggt särskil- da boenden när det har funnits statsbidrag att söka för detta medan andra kommuner har fokuserat på kvarboendeprincipen (ordinärt boende).

SÄB = Insatser inom särskilt boende enligt SoL, ORB = Insatser inom ordinärt boende enligt SoL, Öppen = Öppen verksamhet, LSS = Insatser inom LSS

0 20 40 60 80 100

Övertorneå Färgelanda Gislaved Gagnef Gällivare Jokkmokk Heby Högsby Gävle Luleå Vansbro Ljusdal Ludvika Norberg Åstorp Sotenäs Oxelösund Varberg Lindesberg Älmhult Ängelholm Ronneby Tingsryd Tanum Svedala Askersund Älvsbyn Grästorp Gotland Alvesta Tierp Katrineholm Boden Älvkarleby Bollnäs Eslöv Ulricehamn Växjö Mora Borlänge Falun Båstad Östersund Laxå Enköping Borås Örebro Karlstad Kumla Skara

Öppen LSS

SÄB ORB

Andel av totalkostnad

(14)

kapitel 3. jämförelser mellan kommuner

bild 4: Konsumtion av hemtjänsttimmar och dygn inom särskilt

boende per invånare och år för personer över 80 år

Konsumtion – insatser i hemtjänst och särskilt boende för personer över 80 år

Diagrammet visar att variationen i konsumtion av hemtjänst och särskilt boende är stor. Antal dygn i särskilt boende per invånare över 80 år varierar mel- lan 28 och 74 dygn medan antalet beviljade timmar i hemtjänst per invånare över 80 år varierar mellan 26 och 130 timmar.

Skillnaderna avspeglar kommunernas val av stra- tegi. Exempelvis har Övertorneå en hög konsum- tion av dygn i särskilt boende (hög andel platser) medan Gotland har en hög andel hemtjänsttimmar (t.ex. satsning på kvarboendeprincipen). För att för- stå dessa skillnader är det viktigt att analysera olik- heter i förutsättningar och prioriteringar. Det kan röra sig om skillnader i utbud, satsningar på öppen verksamhet, geografiska förutsättningar storstad/

glesbygd och riktlinjer för biståndsbedömning.

0 20 40 60 80 100 120 140

Gällivare Färgelanda Vansbro Luleå Övertorneå Ljusdal Jokkmokk Gislaved Kungsbacka Älmhult Tingsryd Boden Högsby Älvsbyn Tanum Växjö Östersund Ronneby Alvesta Enköping Heby Ulricehamn Oxelösund Eslöv Sotenäs Gagnef Grästorp Gävle Svedala Ängelholm Lindesberg Askersund Varberg Tierp Gotland Falun Katrineholm Mora Örebro Bollnäs Åstorp Kumla Skara Laxå Borlänge Ludvika Borås Älvkarleby Båstad Karlstad

Boendedygn Hemstjänsttimmar

(15)

Brukarmix – Ordinärt och särskilt boende

Syftet med följande diagram är att illustrera hur stor andel kostnadskrävande brukare kommunen har inom ordinärt och särskilt boende i jämförelse med andra kommuner.

I diagrammet visas tre olika kostnadsnivåer. Inom intervallet 0-50 000 kr återfinns de brukare som har få insatser, t.ex. serviceinsatser inom hemtjänsten eller trygghetslarm. Brukare som kostar mer än 600 000 kr avser de så kallade ytterfallen, det vill säga brukare som är mycket resurskrävande.

Diagrammet visar att andelen brukare med en kostnad över 600 000 kr varierar mellan ca 1 och 17 procent i kommunerna. Inget samband ses mellan storlek på kommun och andel ytterfall (resurskrä- vande brukare).

Andelen ytterfall påverkas av nivån på enhets- kostnaden. Om kommunen har dålig beläggning inom särskilt boende kan enhetskostnaden vara så hög att detta skapar en högre andel ytterfall. Det finns också kommuner som med en medveten stra- tegi väljer kvalitetshöjande insatser i ordinärt och särskilt boende vilket kan påverka andelen ytterfall (det kan handla om en satsning på ett specialteam för dementa). Andelen ytterfall kan minskas med förebyggande åtgärder, t.ex. genom ett hälsofräm- jande arbetssätt.

Brukarmix – LSS

Syftet med följande diagram är att illustrera hur stor andel kostnadskrävande brukare kommunen har inom LSS i jämförelse med andra kommuner.

Brukare som kostar mer än 1 000 000 kr avser de så kallade ytterfallen, d.v.s. brukare som är resurskrä- vande.

bild 5: Brukarmix inom ordinärt och särskilt boende uppdelat i olika kostnadsintervall

600 000-1 000 000 kr 50 000-600 000 kr 0 - 50 000 kr

Heby Svedala ÄlvkarlebyGagnef KatrineholmKungsbackaÖvertorneåFärgelandaÄngelholmBorlängeGällivareGislavedVansbroSotenäsÄlvsbynGotlandHögsbyLudvikaBollnäsÖrebroTanumBåstadBodenVäxjöFalunLuleåLaxå Åstorp RonnebyMora OxelösundAskersundEnköpingNorbergKarlstadÄlmhultKumlaBoråsSkaraEslövTierp UlricehamnLindesbergÖstersundJokkmokkGrästorpTingsrydVarbergAlvestaLjusdalGävle

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Andel av brukare Säffle

(16)

kapitel 3. jämförelser mellan kommuner

bild 6: Brukarmix inom LSS inom olika kostnadsintervall Det finns två olika huvudtyper av kommuner, dels sådana som har en hög andel gruppbostäder för vuxna och dels sådana som har en högre andel personlig as- sistans och servicebostäder. Det finns en ”brytpunkt”

mellan LSS-boende och personlig assistans, där ett visst ”val” av insatser påverkar andelen ytterfall. Har kommunen t.ex. en hög andel personlig assistans och om andelen äldre är hög påverkar detta antalet tim- mar och därigenom andelen ytterfall. Utbudet av servicebostäder i kombination med personlig as- sistans eller gruppboende för vuxna påverkar också andelen ytterfall eftersom det aktuella utbudet kan styra möjligheten att verkställa olika beslut.

Det kan även finnas skillnader i bedömning inom Försäkringskassan för personlig assistans. Flertalet kommuner menar att bedömningen av antalet tim- mar för en LSS-boende skiljer sig åt mellan kommu- nerna och därigenom kan vissa kommuner ha fler kostnadskrävande brukare.

En annan viktig faktor är kombinationen av in- satser. Det är vanligt att en brukare har både grupp- bostad, kontaktperson och daglig verksamhet. Om brukarna i genomsnitt har ett högre antal insatser påverkar detta totalkostnaden och därigenom an- talet ytterfall. Vissa kommuner har haft brist på gruppbostäder och har därför tvingats utforma dyra lösningar med korttidsvistelse och ledsagning. En hög andel externa placeringar och avtalens utform- ning påverkar också andelen ytterfall.

I mindre kommuner kan även enskilda individer påverka kostnader och därigenom antalet ytterfall.

Kommuner som av historiska skäl har haft många vårdhemsplaceringar på orten, exempelvis före psy- kiatrireformen kan vara exempel på detta.

Produktivitet

Syftet med följande avsnitt är att jämföra produkti- viteten dels inom kommunen, dels med andra kom- muner, en så kallad nyckeltalsjämförelse. Produkti- vitet definieras som hur stor produktionsvolym som åstadkoms med de resurser som används, mätt med kostnaderna. Produktionen är de tjänster som pro- duceras, exempelvis utförda hemtjänsttimmar. För samtliga produktivitetsmått redovisas endast kost- nader för verksamheter i egen regi.

I KPBs insatslista6 finns totalt ca 60 stycken olika insatser som skulle kunna användas för jämförelser.

Av dessa har de fem indikatorer som representerar en större andel av kostnaderna valts ut för produk- tivitetsanalys.

600 000-1 000 000 kr 50 000-600 000 kr 0 - 50 000 kr

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Högsby GällivareTanumVäxjö Askersund RonnebyLjusdalFalun AlvestaBorås Älvkarleby Norberg Vansbro FärgelandaBorlänge EnköpingSotenäsÖrebroHeby Luleå KatrineholmKarlstad SvedalaLudvikaBodenTierp Gävle ÄngelholmÄlmhultGotland Laxå BåstadSkara Bollnäs KumlaEslöv Lindesberg Gagnef UlricehamnÅstorpMora OxelösundÖstersundGrästorpTingsryd Varberg Älvsbyn ÖvertorneåJokkmokk Gislaved

Över 1 000 000- kr

Andel av brukare Säffle

Diagrammet visar att andelen resurskrävande bru- kare inom LSS, med en kostnad över 1 000 000 kr varierar mellan 0 procent och 25 procent. I dia- grammet framgår inget tydligt samband mellan kommunstorlek och brukarmix.

6 Insatslistan innehåller alla de insatser och verksamheter som används i KPB

(17)

Hemtjänsttimme – Kostnad per hemtjänst-

timme, egen regi (exkl. delegerad hemsjukvård, anhörigvård, boendestöd)

Särskilt boende – Kostnad per dygn inom

äldreboende, egen regi (exklusive boende för psykiskt funktionshindrade, exklusive boende utan heldygnsomsorg (servicehus) men inklusive demensboende)

LSS-boende – Kostnad per dygn, boende för

vuxna, gruppboende, egen regi

Personlig assistans, LASS – Nettotimkostnad,

egen regi

Daglig verksamhet – Kostnad per dag med beslut,

egen regi

Kostnad per hemtjänsttimme

Kostnad per beviljad hemtjänsttimme, egen regi, exklusive delegerad hemsjukvård, anhörigvård och boendestöd.

Det vore önskvärt att använda utförd tid för jämfö- relser. Dock saknas denna uppgift i flertalet kom- muner. Traditionellt har det varit en skillnad mel- lan utförd tid och beviljad tid. Det finns en tydlig tendens till att beviljad och utförd tid harmoniseras mer och mer. Det beror på att kommunerna gör oli- ka satsningar på planeringssystem och resursfördel- ningssystem som bygger på timmar och mätning av utförd tid. Åtskilliga kommuner har dock problem med att få fram tillförlitliga uppgifter på utförd tid.

Det är inte ovanligt att den utförda tiden endast ut- gör ca 70 procent av den beviljade. Jämförelser med beviljad tid är i dagsläget bättre än jämförelser med utförd tid. Inom några år kommer sannolikt de båda typerna av mätningar visa ungefär samma resultat7.

Nivåer inom hemtjänsten:

1. Timkostnad under 385 kr/timme 2. Timkostnad 385-440 kr/timme 3. Timkostnad över 440 kr/timme

Kostnaden per hemtjänsttimme inkluderar kostna- der för administration, förvaltning och övergripan- de kommunnivå.

bild 7: Kostnad per hemtjänsttimme, egen regi

Kommun Kostnad per timme

norberg 307

östersund 316

Växjö 319

Bollnäs 330

gävle 333

luleå 336

gotland 338

Boden 376

älvsbyn 380

Borlänge 398

Varberg 405

högsby 406

ludvika 410

Ronneby 411

älvkarleby 412

falun 414

svedala 416

tanum 423

gislaved 425

kungsbacka 427

älmhult 429

laxå 430

oxelösund 431

karlstad 437

ljusdal 438

ulricehamn 439

Båstad 442

gällivare 443

skara 444

eslöv 449

askersund 452

ängelholm 455

enköping 459

Borås 468

katrineholm 468

grästorp 470

färgelanda 476

heby 482

tierp 482

övertorneå 488

alvesta 490

sotenäs 490

örebro 504

gagnef 508

jokkmokk 511

Vansbro 515

lindesberg 524

säffle 529

mora 550

kumla 558

Åstorp 581

Ovägt medel 440 7 Borlänge, Gagnef, Gotland och Kumla har likvärdiga resultat för beviljad

och utförd tid. Därför har den utförda tiden tagits med i brukaranalysen

(18)

kapitel 3. jämförelser mellan kommuner

Tabellen visar att kostnaden för en hemtjänsttimme varierar från 307 till 581 kr/timme mellan kommu- nerna. I tabellen framträder inget tydligt samband mellan storlek på kommun och hög enhetskostnad.

Det finns flera faktorer som förklarar skillnader- na i kostnaden per hemtjänstimme mellan kommu- nerna. Det finns tre övergripande faktorer, skillna- der i kostnadsnivå, brukarmix samt arbetssätt.

Eftersom hemtjänsten är en särskilt personalin- tensiv insats får lönenivåer, rätt till heltidstjänster samt personaltäthet därför stor betydelse för kost- naden. Brukarmixen påverkar också enhetskostna- den. Om en hemtjänstgrupp har många tunga bru- kare kan detta leda till att det är svårt att planera effektiva rutter, på grund av eventuell dubbelbe- manning och om många brukare behöver flera be- sök om dagen.

Hur kommunerna har organiserat och planerat arbetet kan påverka kostnaderna. Vissa kommuner kan t.ex. ha långa restider mellan brukarna. Storle- ken på hemtjänstgrupperna har också betydelse; en liten hemtjänstgrupp är t.ex. känslig för minskat el- ler ökad behov hos brukarna. Faktorer såsom kon- tinuitet för brukarna, organisering av kontaktman- naskap, nyckelhantering och andel nedlagd tid på hemsjukvård har betydelse.

Detaljerade analyser på hemtjänstgruppsnivå vi- sar att det sällan är en eller två faktorer som enskilt förklarar höga kostnader för en kommun utan fak- torerna är oftast specifika för olika grupper. Grupp 1 kan ha problem med planering, medan grupp 2 har problem med ledarskapet etc.

bild 8: Spridning av kostnad per hemtjänsttimme, egen regi på enhetsnivå (hemtjänstgruppsnivå)

Bild 8 visar spridningen av kostnader för hem- tjänstgrupper i de kommuner där det är möjligt att redovisa det. Kostnaden för en hemtjänsttimme varierar från intervallet 250-300 kr till intervallet 800-850 kr.

Kommuner med resursfördelningssystem har en lägre variation på enhetsnivå. Deras enheter får resurser efter beviljade, inrapporterade eller utför- da timmar och inte utifrån en rambudget.

bild 9: Spridning av kostnad per hemtjänsttimme, egen regi inom respektive kommun

0 10 20 30 40 50 60 70 80

850 750800 700 650 550600 500 450 350400 250300

Kostnad per hemstjänsttimme

Anatal enheter

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 Åstorp

Kumla Mora Säffle Lindesberg Vansbro Gagnef Örebro Sotenäs Alvesta Övertorneå Tierp Heby Borås Katrineholm Enköping Ängelholm Askersund Eslöv Skara Båstad Ulricehamn Karlstad Laxå Älmhult Tanum Falun Ronneby Ludvika Svedala Varberg Borlänge Älvsbyn Boden Gotland Växjö Östersund

Min Max Medel

Kostnad per hemtjänsttimme

(19)

Ovanstående diagram visar kostnadsspridningen av hemtjänstgrupperna inom varje kommun.

Kommuner med en låg genomsnittlig kostnad per hemtjänsttimme kan ändå ha grupper med höga kostnader. Orsaken till detta kan vara att det är små grupper som påverkar medelvärdet i liten utsträck- ning. Om kostnaderna bryts ner till enhetsnivå ökar möjligheterna för förbättringsarbete. En satsning på att få ner kostnaderna på de enheter som kostar mest kan få en stor påverkan på medelkostnaden

Kostnad per dygn i särskilt boende

Kostnad per dygn inom särskilt boende, egen regi, exklusive boende för psykiskt funktionshindrade Kommunerna är grupperade i tre olika nivåer uti- från kostnaden per dygn

1. Dygnskostnad under 1 500 kr/dygn 2. Dygnskostnad 1 500-1 640 kr/dygn 3. Dygnskostnad över 1 640 kr/dygn

Kostnaderna per dygn inkluderar kostnader för admi- nistration, hälso- och sjukvårdspersonal och lokaler.

bild 10: Kostnad per dygn inom särskilt boende, egen regi

Kommun Kostnad per dygn

tingsryd 1 262

eslöv 1 297

alvesta 1 325

östersund 1 347

lindesberg 1 368

Ronneby 1 398

Varberg 1 422

ulricehamn 1 424

kumla 1 425

säffle 1 432

ljusdal 1 443

Åstorp 1 455

skara 1 455

grästorp 1 460

norberg 1 466

älmhult 1 467

Vansbro 1 470

ängelholm 1 490

tierp 1 490

gällivare 1 512

Växjö 1 515

oxelösund 1 516

enköping 1 523

karlstad 1 534

Boden 1 563

luleå 1 577

askersund 1 601

färgelanda 1 602

mora 1 606

gävle 1 606

högsby 1 612

tanum 1 617

Borlänge 1 627

jokkmokk 1 628

Borås 1 632

laxå 1 635

sotenäs 1 652

Bollnäs 1 660

gotland 1 678

älvsbyn 1 681

gislaved 1 694

Båstad 1 704

örebro 1 711

ludvika 1 716

kungsbacka 1 742

katrineholm 1 781

heby 1 788

övertorneå 1 791

gagnef 1 806

falun 1 816

älvkarleby 1 923

svedala 2 005

Ovägt medel 1 577

(20)

kapitel 3. jämförelser mellan kommuner

Tabellen visar att kostnaden per dygn i särskilt bo- ende i egen regi varierar mellan 1 262 kr och 2 005 kr. Inget samband mellan storlek på kommunerna och hög enhetskostnad framgår.

Den faktor som främst påverkar dygnskostnaden är personaltäthet. Dygnskostnaden bestäms av or- ganiseringen av dag-, kvälls- och nattpersonal lik- som samarbetet med andra avdelningar. En annan viktig faktor är andelen brukare i särskilt boende. Å ena sidan har kommuner med en hög andel i regel lägre vårdtyngd inom särskilt boende och därige- nom en lägre dygnskostnad. Å andra sidan kan en hög andel i särskilt boende innebära att kommunen har låg beläggning vilket resulterar i hög dygnskost- nad. Beläggningen är i sig en faktor som påverkar dygnskostnad.

Val av inriktning för boenden (demens- eller om- sorgsboende) och mix av brukare/vårdtyngd påver- kar kostnaderna. Det kan gälla om det finns renodla- de boenden eller ej, insprängda korttidsvårdsplatser o.s.v. Även andra faktorer såsom lokalkostnader (nya eller gamla lokaler), kostnader för gemensamhets- utrymmen, satsningar på kvalitet påverkar kostna- derna. Detaljerade analyser på boendenivå visar att det ofta är enskilda boenden som också påverkar medelkostnaden per dygn.

bild 11: Spridning av kostnaden per dygn inom särskilt boende, egen regi inom respektive kommun

Min Max Medel

0 500 1000 1500 2000 2500 3000

Svedala Falun Gagnef Övertorneå Heby Katrineholm Ludvika Örebro Båstad Älvsbyn Gotland Bollnäs Sotenäs Laxå Borås Borlänge Färgelanda Tanum Högsby Mora Askersund Enköping Boden Karlstad Oxelösund Växjö Tierp Ängelholm Vansbro Älmhult Norberg Grästorp Skara Åstorp Ljusdal Säffle Kumla Ulricehamn Varberg Ronneby Lindesberg Östersund Eslöv

Kostnad per dygn

(21)

Vid närmare analys framkommer inget tydligt sam- band mellan beläggning och hög variation av en- hetskostnad.

En faktor som har betydelse för kostnaden per dygn är hur stor del av personalen som är legitime- rad hälso- och sjukvårdspersonal (HSL).

bild 12: Antal kommuner fördelat på andel kostnader för HSL personal av totalkostnaden inom särskilt boende, egen regi

0 5 10 15 20 25

20%

17%

14%

11%

8%

5%

Procent av totalkostnad

Antal kommuner

2 9

21

16

3 1

Bild 12 visar spridningen av andelen kostnader för hälso- och sjukvårdspersonal av totalkostnaden inom särskilt boende. Variationen är från 5 procent av totalkostnaden till 20 procent.

De kommuner som inte har tagit över hemsjukvår- den har i regel en lägre andel eftersom det huvudsakli- ga ansvaret för rehabilitering då finns i landstingsregi.

Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppbostad, egen regi

Kostnad per dygn i LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) boende för vuxna, gruppbostad i egen regi. Kostnaden inkluderar ej boenden i extern regi, boende för barn eller boende för vuxna i servicebostad. Kostnaderna per dygn in- kluderar kostnader för administration och lokaler.

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer uti- från kostnaden per dygn.

1. Dygnskostnad under 1 950 kr/dygn 2. Dygnskostnad 1 950-2 350 kr/dygn 3. Dygnskostnad över 2 350 kr/dygn

bild 13: Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppboende egen regi8

Kommun Kostnad per dygn

Varberg 1 694

oxelösund 1 759

Bollnäs 1 778

lindesberg 1 832

kumla 1 838

östersund 1 861

Åstorp 1 888

tanum 1 933

eslöv 1 955

ulricehamn 2 004

gagnef 2 022

mora 2 058

grästorp 2 070

laxå 2 099

sotenäs 2 101

svedala 2 107

färgelanda 2 114

ängelholm 2 145

jokkmokk 2 168

säffle 2 178

tingsryd 2 179

skara 2 202

Borlänge 2 219

Boden 2 234

gotland 2 236

luleå 2 249

örebro 2 269

Växjö 2 310

askersund 2 362

tierp 2 372

katrineholm 2 374

ljusdal 2 445

Borås 2 447

ludvika 2 473

karlstad 2 525

högsby 2 532

Ronneby 2 549

älmhult 2 558

enköping 2 581

gävle 2 649

älvkarleby 2 665

gällivare 2 699

heby 2 758

norberg 3 113

falun 3 132

Båstad 3 572

Ovägt medel 2 289

8 Kommunerna Bollnäs och Östersund kan inte tydligt dela på insatserna för gruppbostäder och servicebostäder. Dessa kommuners resultat bör därför användas med försiktighet

(22)

kapitel 3. jämförelser mellan kommuner

Tabellen visar en stor variation mellan kommunerna, skillnaden mellan den kommun som ligger lägst och den som ligger högst är det en dubbel kost- nad. Kostnaden per dygn för LSS boende för vuxna, gruppboende i egen regi varierar från 1 694 kr till 3 572 kr.

I små kommuner kan enskilda brukares behov slå igenom i dygnskostnaden. Stor andel köp av re- surskrävande platser innebär vanligtvis en minskad kostnad för boenden i egen regi.

Den vanligaste förklaringen till variation i kost- nader är storleken på boendena i kommunen. En stor andel boenden med få platser ger en högre dygnskostnad. En annan viktig faktor är vårdtyngd och personaltäthet, det vill säga vilken grundbe- manning som behövs för att möta behoven. En hög andel serviceboenden (lägre personaltäthet) eller hög andel beslut som har verkställts som SoL-beslut (Socialtjänstlagen) påverkar dygnskostnaden.

Även arbetssättet påverkar produktiviteten och dygnskostnaden. Vissa boenden har äldre brukare som är ”kvar” på gruppboendet och inte är på daglig verksamhet vilket kan försvåra bemanningen. Tom- ma platser påverkar dygnskostnaden avsevärt i vis- sa boenden. Att ett boende har tomma platser kan i sin tur bero på ett minskat behov inom vissa mål- grupper eller att utbudet inte motsvarar de behov som finns. En del kommuner delar resurser mellan boenden, daglig verksamhet och personlig assistans och kan därmed sänka dygnskostnaden.

En annan faktor som påverkar totalkostnaden för LSS-boendena, men som inte har inkluderats i in- dikatorn är andelen hälso- och sjukvårdsinsatser i kommunal regi inom dessa boenden. Kostnader för dessa varierar mycket på grund av olika arbetssätt, tradition och vårdtyngd.

Diagrammet visar spridningen av kostnader för LSS-gruppbostad inom varje kommun.

Det är större spridning inom LSS boende för vux- na än inom särskilt boende eftersom antalet platser är betydligt färre och enskilda brukares behov på- verkar personaltätheten.

bild 14: Spridning av kostnad per dygn på enhetsnivå inom LSS gruppbostad för vuxna, egen regi

Min Max Medel

Kostnad per dygn

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 Båstad

Falun Heby Gällivare Älvkarleby Enköping Ronneby Högsby Karlstad Ludvika Borås Ljusdal Katrineholm Tierp Askersund Växjö Örebro Luleå Gotland Boden Borlänge Skara Säffle Ängelholm Svedala Sotenäs Mora Ulricehamn Eslöv Åstorp Kumla Lindesberg Bollnäs Oxelösund

(23)

Nettotimkostnad, personlig assistans, LASS (Lagen om assistansersättning), egen regi

Nettotimkostnaden är den kostnad per timme som belastar kommunen efter avdrag för ersättning från Försäkringskassan. Indikatorn inkluderar inte insat- ser som utförs i privat regi (eller kooperativ) eller in- satser inom personlig assistans som utförs enligt LSS.

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer uti- från kostnaden per timme.

1. Timkostnad under 60 kr/timme 2. Timkostnad 61-80 kr/timme 3. Timkostnad över 80 kr/timme

Kostnaderna per timme inkluderar kostnader för de 20 första timmarna, administration, lokaler, kom- munnivå, dubbelbemanning och jour.

bild 15: Nettotimkostnad för personlig assistans, LASS, egen regi

Kommun Kostnad per timme

Varberg 23

övertorneå 32

ängelholm 39

grästorp 42

gagnef 47

älvsbyn 49

Vansbro 50

askersund 52

tanum 52

enköping 42

eslöv 53

tierp 54

sotenäs 55

ljusdal 56

säffle 60

lindesberg 61

örebro 62

Boden 63

kumla 66

Åstorp 68

gislaved 70

Bollnäs 70

alvesta 73

karlstad 74

mora 74

högsby 80

ulricehamn 80

Ronneby 86

tingsryd 86

älmhult 88

svedala 90

färgelanda 90

luleå 91

östersund 92

gotland 93

Båstad 94

katrineholm 97

Växjö 99

heby 99

jokkmokk 103

falun 104

oxelösund 105

gällivare 105

laxå 105

älvkarleby 110

ludvika 115

Borlänge 119

norberg 121

Ovägt medel 76

(24)

kapitel 3. jämförelser mellan kommuner

Tabellen visar att nettotimkostnaden varierar mel- lan 23 kr och 121 kr. Inget tydligt samband mellan storlek på kommun och timkostnad framgår.

En vanlig orsak till höga kostnader är övertalighet i organisationen. När en brukare avlider eller avsä- ger sig insatsen från en specifik assistans, leder det- ta ofta till övertalighet eftersom det på kort sikt kan vara svårt att omplacera assistenten till andra arbets- uppgifter. Förmågan att planera i framför allt större och medelstora kommuner (som har fler brukare) är en viktig faktor för en produktiv verksamhet särskilt som flera brukare har behov av dubbelbemanning.

Likaså kompliceras planeringen av att andelen äldre brukare med personlig assistans ökar och därmed ökar också behovet av HSL-insatser i kommunal regi.

Produktiviteten påverkas också av en stor ad- ministration. För att uppfylla Försäkringskassans strikta krav på redovisning av timmar och underlag krävs ett omfattande arbete för att samla in statistik, vilket kräver administrativ personal. Det finns ofta särskilda akutrekryterare anställda för att hantera korttidsrekryteringar. Hur många enhetschefer det finns i förhållande till assistanser skiljer sig också åt mellan kommunerna.

Kostnad per dag med beslut, daglig verk- samhet LSS, egen regi

Antal dagar med beslut överensstämmer inte alltid med utnyttjade dagar, oftast är de utnyttjade dagar- na färre, men analyser av kommuner som har statis- tik för utnyttjade dagar visar att det finns ett starkt samband mellan beslutade dagar och utnyttjade da- gar. Ett utvecklingsarbete pågår i kommunerna för att ta fram utnyttjade dagar.

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer uti- från kostnaden per dag.

1. Dagskostnad under 360 kr/dag 2. Dagskostnad 361-460 kr/dag 3. Dagskostnad över 460 kr/dag

bild 16: Kostnad per dag med beslut, daglig verksamhet LSS, egen regi

Kommun Kostnad per dag

övertorneå 143

älvsbyn 171

lindesberg 231

Boden 259

skara 267

Bollnäs 318

säffle 388

Borlänge 332

grästorp 336

falun 340

örebro 348

Varberg 358

Båstad 359

mora 360

Vansbro 364

svedala 375

eslöv 378

katrineholm 378

östersund 382

oxelösund 382

säffle 388

ängelholm 388

tingsryd 403

heby 408

högsby 409

Borås 416

älmhult 420

gagnef 421

askersund 422

älvkarleby 423

jokkmokk 424

laxå 428

Ronneby 431

ludvika 433

karlstad 433

gislaved 433

tierp 436

gotland 441

ulricehamn 448

norberg 452

alvesta 485

luleå 505

ljusdal 508

kumla 509

enköping 516

Växjö 543

sotenäs 598

färgelanda 678

tanum 683

gällivare 884

Ovägt medel 425

(25)

Tabellen visar att kostnaden per dag med beslut va- rierar mellan 143 och 884 kr. I tabellen framträder inget tydligt samband mellan kommunstorlek och kostnad.

Det finns flera orsaker till kostnadsskillnader mellan kommunerna. Den främsta är gruppstorlek i förhållande till personaltäthet. Kostnaden påverkas också i hög utsträckning av olika inriktningar (t.ex.

för personer med autism) och om det finns olika de- linsatser inom den dagliga verksamheten (t.ex. ute- grupper med särskilda handledare). Behovet av spe- cialanpassade lösningar och inriktningar förväntas öka de närmaste åren, då det kommer in unga per- soner med nya behov och krav. Därmed är det troligt att fler kommuner kommer att få en högre kostnad för att möta dessa behov.

Kostnadsskillnader förklaras även av boende- nas brukarmix. En del kommuner har en hög andel personer med daglig verksamhet och praktikplats vilket medför att enhetskostnaden blir lägre. Andra har verksamhet där brukarna har SoL-beslut (och således inte kommer med i indikatorn). Hur LSS och SoL beslut hanteras varierar mellan olika kom- muner.

Även andelen daglig verksamhet i egen regi (t.ex.

upphandlad verksamhet för brukare med specifika behov), andelen extern försäljning, samarbete med gruppbostäder (hur bemanningen är upplagd), kostnaden för lokaler och nivåerna på den habilite- ringsersättning som ges påverkar produktiviteten.

(26)

KAPITEL

4

kapitel 4. lokala observationer

Brukarmix och insatsmix

Beläggning och antal platser inom särskilt boende Om beläggningen är låg inom kommunens särskilda boenden är det viktigt att analysera varför. Den van- ligaste orsaken är att kommunen saknar väl fung- erande rutin för omsättning av platser på boendena.

Regler och avtal med brukaren påverkar omsätt- ningen. Vissa kommuner måste exempelvis hålla en plats öppen månaden ut när någon flyttat eller avlidit eftersom avtalet måste löpa ut innan en ny brukare kan flytta in. En annan orsak kan vara hög omsättning under året. Detta kan vara svårt att på- verka samtidigt som det kan fördyra enhetskostna- den. I en kommun kunde tydliga skillnader ses mel- lan äldre- och demensboendena. Omsättningen var betydligt högre på äldreboendena och beläggningen var också lägre.

Balans mellan ordinärt- och särskilt boende Att hitta den optimala balansen mellan ordinärt- och särskilt boende är en utmaning för kommuner- na. En kommun med stor andel platser inom särskilt boende har möjlighet att ge brukarna insatser med särskilt boende tidigt. Detta kan dock bli ett dyrt och ineffektivt arbetssätt. Motsvarande kan gälla om det finns ett lågt utbud av särskilt boende. Biståndsbe- slutet ska grunda sig på brukarens behov och inte på vilka resurser som finns tillgängliga.

Inom KPB har kommunerna stöd i sin analys ge- nom redovisningen av andelen ytterfall inom ordi- närt- och särskilt boende. KPB möjliggör även en djupare analys av vilka beslut och insatser en bru- kare beviljats innan flytt till ett särskilt boende. Var detta det bästa beslutet oberoende av utbud? I en del kommuner har analyser visat att för de brukare som flyttar in på särskilt boende ökar de i genomsnitt med över 100 000 kr. I andra kommuner sker ökning- en gradvis. Detta är ett tecken på att det inte bara är behovet som styr utan även nivån på utbudet.

Lokala observationer

I detta avsnitt redovisas några observationer från kommunernas arbete med Kostnad Per

Brukare som kan inspirera till förbättringsarbete. Grundläggande åtgärder såsom gott le-

darskap, bra arbetssätt m.m. redovisas inte specifikt. Här lyfts i stället områden fram där

kommunerna har lagt större fokus under året. Analyserna och åtgärderna är indelade i

fyra olika avsnitt - brukarmix och insatsmix, produktivitet, konsumtion och prognoser

samt resultat och kvalitet.

(27)

Korttidsvård

Antalet platser inom särskilt boende för korttids- vård och renodlad korttidsvårdsboende varierar stort mellan olika kommuner. Ofta handlar det om hur det sett ut i kommunen tidigare. Det händer att kommunen har svårt att belägga sina korttidsplat- ser. När man minskat dessa i antal och istället ökat de insprängda korttidsplatserna inom särskilt bo- ende har det i vissa kommuner medfört en bättre flexibilitet och en lägre dygnskostnad för korttids- boende.

Det är också viktigt att analysera hur stor andel korttidsvård som kommunen behöver. Korttidsvår- dens främsta uppgift är att effektivisera vårdkedjan från sjukhus till insatser utförda i brukarens hem.

Integrerad verksamhet

Traditionellt sett har omsorgen om äldre respek- tive personer med funktionsnedsättning rört sig inom olika verksamhetsområden. Det sker nu en utveckling mot ökad andel integrerad verksamhet oberoende av verksamhetsområden. Därigenom ut- nyttjas personalen mer produktivt. Integrering kan gälla flera olika områden, t.ex. att hemtjänstperso- nalen utför insatser på natten till brukare med be- hov av personlig assistans, att den är ansvariga för vissa ärenden och samarbete mellan servicehusen (boende utan heldygnsomsorg) och hemtjänsten.

Personalen utgår från boendet och jobbar även i hemtjänsten.

Produktivitet

Resultatenheter

Det ekonomiska ansvaret inom socialtjänsten är ofta centraliserat. För att öka medvetenheten och det ekonomiska ansvarstagandet har en del kommu- ner bildat resultatenheter vilket har givit konkreta resultat på kort sikt. Ofta är det svårt för personalen att känna engagemang för verksamhetens ekono- miska resultat. Med hjälp av resultatenheterna kän- ner sig enhetscheferna mer delaktiga vilket leder till ökad kostnadsmedvetenhet. Organisationen börjar ifrågasätta verksamheten och agerar för bättre lös- ningar.

Organisation av hemtjänsten

Flera kommuner har genomfört en översyn av den geografisk indelningen av hemtjänsten. Var utgår personalgrupperna från geografiskt? Hur kan res- tiden minskas? Även gruppstorleken analyseras. Är grupperna tillräckligt stora i förhållande till brukar- nas behov? Tendensen är färre grupper inom större

områden för att öka planeringsflexibiliteten. Detta kan dock ha negativa konsekvenser på kontinuite- ten för brukaren.

Planeringssamordnare

Kommuner planerar och organiserar till exempel hemtjänst och personlig assistans på olika sätt. I vissa kommuner finns specifika samordnare i grup- perna vars främsta uppgift är att synkronisera pla- neringen för rutter m.m. Då kan enhetschefer och övrig personal lägga mindre tid på administration och planering. Andra kommuner har centraliserat samordningen och de olika samordnarna sitter till- sammans och arbetar för en effektiv planering över flera olika verksamhetsområden.

Bemanningsenhet

Vid ökat fokus på planering och produktivitet kom- mer ofta behovet av pooler och bemanningsenhe- ter upp. Detta blir särskilt viktigt när den offentliga verksamheten som bedrivs i egen regi konkurrens- utsätts. En åtgärd för att öka möjligheten att påverka kostnadsnivån har varit att skapa centrala beman- ningsenheter så att den enskilda enheten lättare kan styra sina direkta kostnader. Om en brukare väljer en annan utförare, ska den enskilda enheten inte bära kostnaderna för övertaligheten utan den hanteras centralt. Detta möjliggör också en effek- tivare planering på förvaltningsnivå för att hantera svängningar över flera olika verksamhetsområden.

Rätt till heltid och bemanning

I flertalet kommuner har det beslutats om rätt till heltid vilket betyder att kommunen kan få högre personalkostnader om inte bemanning och behov synkroniseras. Detta märks främst inom hemtjäns- ten och inom LSS, där det ofta är små enheter och speciella inriktningar inom daglig verksamhet.

Resultaten från KPB har satt enheter och perso- nalkostnader i fokus, så att kommunen har kunnat identifiera vad som är kostnadsdrivande och initiera åtgärder för att anpassa bemanningen till behoven.

KPB och LOV

En stor del av landets kommuner har infört eller pla- nerar att införa LOV. Viktigt är då att beräkna vilken ersättning de olika utförarna ska få per timme och vilken enhet som ska användas (beviljad, utförd). Det är viktigt att kommunen har god kontroll på vad den aktuella självkostnaden är. KPB är en kvalitetssäk- rad metod för att göra en sådan beräkning, eftersom hänsyn tas till utfall, detaljerade fördelningar samt validering och korrigering av verksamhetsstatistik.

References

Related documents

• Bilden visar totala kostnader - ekonomiskt bistånd inom respektive ålderskategori år 2016 och 2015, samt antal månader med utbetalt stöd. • Föregående år ökade kostnaderna

Diagrammet i bild 26 visar utbetalning av ekonomiskt bistånd och ger en indikation om normer och regler tillämpas olika i kommunerna för brukare 20-24 år, men även till

I den här rapporten redovisas hur Kostnad per brukare (KPB), dvs. en in- dividrelaterad insats- och kostnadsredovisning kan beräknas inom vård och omsorg i Östersunds kommun. Den

Kostnad per brukare (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning.. Metoden bygger

Kostnad Per Brukare (KPB) är en metod för att beräkna kostnader per insats och brukare inom kommunal vård och omsorg.. Metoden kan användas för att få fram bättre information om

● Den högre kostnaden inom gruppbostad visade sig framför allt ha sin grund i en ovanligt hög andel brukare med stora behov, vilket styrktes genom vårdtyngdsmätningen. ● Även

Kostnad per brukare (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. Genom att KPB bygger

Detta leder å ena sidan till få ytterfall inom ordinärt boende men å andra sidan till att kostnaderna inom särskilt boende ökar, eftersom vissa brukare hade kunnat bo kvar i det