Personlig assistans grundkurs
Föreläsare Katarina Lindblad och Beatrice Nordebrink, SocLex AB
SocLex
Följ oss gärna på Facebook där vi lägger upp svar på frågor från kommuner samt juridiska analyser
Vi tillhandahåller även:
Juridisk rådgivning i enskilda ärenden Företräde i domstol
Genomlysningar
Juridisk handledning
Disposi&on
Del 1. Rä)sliga förutsä)ningarna. 8 §,
1 §, 16 § samt 9 b §.
Del 2. Grundläggande behov. Bedömning av varje enskilt moment.
Del 3. Bedömning om det grundläggande behovet är uppfyllt.
Bedömning av tid, omfattning, art, karaktär, personnära och integritetskänsligt.
Del 4. Bedömning av andra personliga
behov
Del 1. Rättsliga
förutsättningarna
Begära insatser
8 § Insatser enligt denna lag ska ges den enskilde endast om han eller hon begär det.
Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare, förvaltare eller
framtidsfullmaktshavare begära insatser för honom eller henne.
När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Begäran kan vara muntlig
En begäran om insatser enligt LSS kan göras muntlig
Kommunen är skyldig att kartlägga huruvida en muntlig
viljeyttring är avsedd ska bedömas vara en formell
ansökan
KR Gbg 110201 mål nr. 2009- 5401
Ansökan när e8 barn är föremål för LVU
Kr Gbg 170313 mål 2017-567
” då ett barn är föremål för LVU övertar socialnämnden vårdnadshavarnas behörighet att ansöka om
insatser enligt LSS för barnet. Det innebär att en vårdnadshavare ansöker om insatser enligt LSS för barnet och barnet därefter bereds vård enligt LVU saknar vårdnadshavaren behörighet att överklaga ett beslut om LSS insatser”
11 § LVU samt prop. 1979/80:1
”Socialnämnden träder in föräldrarnas ställe”
Socialstyrelsen handbok säger följande (s 91). ”Gäller det ett barn som är omhändertaget på grund av brister i föräldrarnas omsorg enligt 2 § LVU kan insatsen bostad med särskild service eller kortidsvistelse ges enligt LSS, förutsatt att barnet eller ungdomen tillhör boendets målgrupp. Det gäller att hitta den bästa lösningen för barnet. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att personalen är införstådd med vad det
innebär att ta emot ett barn som är omhändertaget enligt LVU.”
Insatser på egen begäran eller vårdnadshavarens begäran
Insatser enligt denna lag ska ges den enskilde endast om han eller hon begär det. Om den
enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare eller framtidsfullmaktshavare begära
insatser för honom eller henne.
0-14 år vårdnadshavare söker
15-18 år och förstår vad saken gäller söka tillsammans med vårdnadshavare 15-18 år och uppenbart saknar förmåga kan ovanstående söka
Båda vårdnadshavarna måste stå bakom ansökan
JO 2008 dnr nr 2008-1105
”då eI barn har två vårdnadshavare måste båda stå bakom en ansökan om insats enligt LSS för barnet. Socialnämnden är skyldig aI kontrollera vem som är vårdnadshavare för barnet. I det fall vårdnadshavarna inte bor Lllsammans ska kommunicering som
huvudregel ske med var och en”
”när vårdnadshavare bor Lllsammans måste kan kunna utgå ifrån aI båda vårdnadshavarna får en försändelse som skickas Lll adressen”
Om endast en vårdnadshavare samtycker 6 kap. 13 a FB
Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare och samtycker endast den ena 4ll en åtgärd 4ll stöd för barnet får socialnämnden besluta a; åtgärden får vidtas utan den andre vårdnadshavarens
samtycke om det krävs med hänsyn 4ll barnets bästa om åtgärden gäller;
1. Psykiatrisk eller psykologisk behandling enligt HSL
2. Behandling i öppna former som ges med stöd av 4:1 SoL 3. Insatser enligt LSS 9 § 4, 5,6
Således; kontaktperson, avlösarservice i hemmet samt korNdsvistelse utanför det egna hemmet
Åldersgränsen
9 b § Insatser enligt 9 § 2 avser tid efter det att den insatsberättigade har fyllt 65 år endast om
1. insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller
2. ansökan om sådan insats inkommer till kommunen senast dagen före 65-årsdagen och därefter blir beviljad.
Insatser enligt 9 § 2 får dock inte utökas efter det att den insatsberättigade har fyllt 65 år.
Personkretsarna
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer
1. med utvecklingsstörning, auLsm eller auLsmliknande Lllstånd,
2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funkLonshinder eQer hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yIre våld eller kroppslig sjukdom, eller
3. med andra varakLga fysiska eller psykiska funkLonshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed eI omfaIande behov av stöd eller service.
Ansvarig kommun
16 § En kommuns ansvar enligt denna lag gäller gentemot dem som är bosa4a i kommunen. Ansvaret för insatser enligt 9 § 2-10 omfa4ar dock inte dem som är bosa4a i kommunen genom beslut av en annan kommun i fall som avses i 16 c eller 16 d §.
16 c § Om det finns särskilda skäl, får en kommun verkställa e4 beslut enligt 9 § 8 eller 9 i en annan kommun. Den kommun som har beslutat om boendet har ansvaret enligt denna lag gentemot den person som Ill följd av beslutet är bosa4 i den andra
kommunen.
16 d § En kommun har ansvar enligt denna lag gentemot en person som Ill följd av e4 beslut av kommunen är bosa4 i en annan kommun i
1. familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende enligt 6 kap. socialtjänstlagen (2001:453),
2. särskild boendeform för äldre människor enligt 5 kap. 5 § andra eller tredje stycket eller 7 kap. 1 § första stycket 2 socialtjänstlagen, eller
3. bostad med särskild service enligt 5 kap. 7 § tredje stycket eller 7 kap. 1 § första stycket 2 socialtjänstlagen.
Flödeschema
Är det rätt sökande? 8 §. Om inte uppfyllt be om vidta rättelse därefter ev.
skriftligt avvisningsbeslut
Är någon av personkretsarna uppfylld? Om nej avslå
Är din kommun ansvarig kommun enligt 16 §. Om nej, avslå
Är personen över 65 år? 9 b §. Om ja, avslå
Del 2. Grundläggande
behov
Stora och varaktiga funktionshinder
Stora och varak+ga funk+onshinder
För aQ man ska ha räQ Rll personlig assistans enligt 9 a § LSS ska man på grund av stora och varak+ga funk+onshinder behöva hjälp med något av de grundläggande behoven. AQ
funkRonshindren ska vara varakRga, innebär aQ de inte ska vara av Rllfällig eller mer övergående natur (prop. 1992/93:159, avsniQ 14.1, s. 169).
Bedömningen om den försäkrade har stora och varakRga funkRonshinder kan göras dels när vi bedömer personkretsen enligt 1 § 3 LSS, dels när vi bedömer om den enskilde behöver hjälp med grundläggande behov enligt 9 a § LSS. Det är två separata bedömningar
VarakRghetskriteriet i 1 § 3 och 9 a § LSS bör ha samma innebörd. Det inte finns någon fast
Rdsgräns för vad som ska anses som eQ varakRgt funkRonshinder. När vi bedömer varakRgheten ska vi göra en samlad bedömning av utredningen.
Grundläggande behov
9 a § Med personlig assistans enligt 9 § 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med andning, sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Hjälp med andning eller med måltider i form av sondmatning ska anses som sådant stöd, oavsett hjälpens karaktär.
Gör en bedömning av dessa kriterier:
- Krävs ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer?
- Är hjälpbehovet stort och varaktigt?
- Krävs hjälp med andning, personliga hygien, måltider, klä av och på sig, kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper?
Avslå om ovanstående inte är uppfyllt.
Checklista
grundläggande behov
Enligt 9 a § LSS är hjälp med
• andning
• personlig hygien
• måltider
• att klä av och på sig
• a= kommunicera med andra, eller
• annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade
Andning
Det ska finnas risk för den enskildes hälsa, y)erst den enskildes liv.
Ingår inte under andning:
Hjälpåtgärder som mer allmänt syLar Mll a) förbä)ra andningsförmågan, eller underlä)a andning är alltså inte e) grundläggande behov. (Prop. 2018/19:145 s. 29)
Ingår under andning:
Både prakMsk hjälp och övervakning. Enligt förarbetena kan det Mll exempel gälla avancerad
andningsgymnasMk (jfr hjälpbehovet i HFD 2015 ref. 46), respiratorvård, hantering av trakealkanyl vid trakeostomi, slemsugning i andningsvägarna och övervakning på grund av risk för kvävning.
AndningsgymnasMk är olika övningar och moment som görs för a) få upp slem från luLvägarna. Det är en fysioterapeut som tar fram en individuell plan uMfrån varje persons behov. I HFD 2015 ref. 46 var det fråga om a) personen flera gånger om dagen behöver hjälp med andningsgymnasMk för a) lossa och hosta upp slem från lungorna (jämför HFD 2015 ref. 46).
Är allMd grundläggande oavse) hjälpens karaktär. Det saknar betydelse i vilken utsträckning hjälpen är av privat eller integritetskänslig karaktär. Hjälp med andning innefa)ar all hjälp som u\örs under Mden som det grundläggande behovet varar. Hjälp som u\örs före eller eLer det grundläggande behovet omfa)as däremot inte.
Rättspraxis andning
Förvaltningsrä-en Umeå 210413 mål 2247-20
Förvaltningsrä-en Umeå 210309 mål 1454-20
Personlig hygien
HFD har slagit fast att med personlig hygien avses att hålla människokroppen ren från smuts och andra ohälsosamma ämnen (HFD 2019 ref. 56).
Det är alltså endast hjälp som syftar till att hålla kroppen ren från smuts.
Kan falla inom:
Tvätta hår och kropp, borsta tänderna torkning sig efter dusch. Toalettbesök.
Faller troligtvis utanför personlig hygien:
sminkning, hårklippning, hårinpackning, trimning av skägg och insmörjning i syfte att hålla huden mjuk.
Utred vad som i momentet faller in under begreppet att hålla kroppen ren.
Hjälpen ska vara av mycket privat eller integritetskänslig karaktär (HFD 2019 ref. 56).
Mål1d
HJÄLP ATT INTA MÅLTID
Hjälp att inta måltid. KR Jönköping mål 3650-10 kan även gälla personer med kognitiva funktionsnedsättningar och demenssjukdomar. Hjälp om personen sätter i halsen ingår under grundläggande behov. Matning anses vara privat - och integritetskänsligt.
INGÅR INTE I GRUNDLÄGGANDE BEHOV:
Laga mat, duka fram och av mat, att få mat på tallriken, att skära och dela mat anses inte vara hjälp med grundläggande behov (RÅ 2009 ref. 57).
SONDMATNING
Hjälp med måltider i form av sondmatning innefattar all hjälp som utförs under tiden som det grundläggande behovet varar. Hjälp som utförs före eller efter det grundläggande behovet omfattas däremot inte. (Prop. 2019/20:92 s. 22). Lagändringen innebär att det saknar betydelse i vilken utsträckning hjälpen är av privat eller integritetskänslig karaktär.
Alla hjälpmoment är alltså assistansgrundande när det gäller måltider i form av
sondmatning. När det gäller sondmatning har HFD konstaterat att själva näringstillförseln, från påkoppling av sondslang till urkoppling av denna, ingår i begreppet måltid. Däremot ingår inte förberedelse och efterarbetet, som till exempel att göra rent sondsprutan (HFD 2018 ref 21.)
Vid bedömningen av måltid ska alltid prövning göras om hjälpbehovet är av krävande eller på annat sätt komplicerad natur, i regel av mycket personligt slag.
Klä av och på sig
I det grundläggande behovet att klä på och av sig kan det förutom kläder ingå hjälp med att ta på och av vissa proteser och ortopediska skydd .
Ingår inte:
Hjälp med andra moment som är kopplat till kläder, till exempel klädvård och att plocka fram eller undan kläder ingår inte i det grundläggande behovet att klä på och av sig.
Sådan hjälp kan räknas som andra personliga behov. Ytterkläder och ytterskor.
Gör en bedömning om hjälpen i sin helhet eller delvis är av tillräckligt privat karaktär.
Det beror på att det ska handla om situationer som är av krävande eller på annat sätt komplicerad natur, i regel av mycket personligt slag
Bedöms i regel vara privat och känsligt:
Ta av och på kläder som är närmast kroppen, som underkläder, tröja, kjol och byxor.
Hjälp med att ta på och av sig ytterkläder och skor är normalt inte mycket privat och känsligt för den personliga integriteten eftersom man har kläder under.
Kommunicering
Ett grundläggande behov av assistans för att kunna kommunicera med andra innebär att personen med funktionsnedsättning behöver ha ytterligare en person, det vill säga den
personliga assistenten, närvarande för att en kommunikation över huvud taget ska vara möjlig.
För att kommunikation ska bedömas som ett grundläggande hjälpbehov krävs att tre förutsättningar är uppfyllda. Kunskap om:
• kommunikationsformen
• funktionsnedsättningen
• om personen med funktionsnedsättningen.
Enbart tolkhjälp ligger utanför. Det ska krävas särskild kunskap om personen för att kommunicera med honom eller henne, exempelvis hur han eller hon reagerar i olika
situationer och på olika stimuli samt vad olika uttryck betyder. Särskild kunskap handlar om vad som krävs för att hjälpa personen att kommunicera med andra. Att en personlig relation kan underlätta och förbättra tolkningen påverkar inte bedömningen. (HFD 2018 ref. 44)
Tre förutsättningar ska vara uppfyllda
Kunskap om
kommunika,onsformen Kunskap om
funktionsnedsättningen
Kunskap om personen
funktionsnedsättningen med
Analys kommunika&on
Kunskap om personen, funk/onshindret samt kommunika/onssä5et
Ingående kunskap om kommunikationssättet
– behov av 3 utomstående person
Oftast avsaknad av språk
Aggressiva utbrott till följd av att inte blivit
förstådd
OBast /d utanför
familj och skola Ska finnas ett klart
hjälpbehov Jfr kommunikation på
sjukhus Föräldraansvar
Kan beviljas såväl som grundläggande och
övrigt
Kommunikation inom ramen för andra insatser t ex ledsagning
Beviljas inte för att assistent och brukare ska kommunicera med
varandra
Följande rättsfall har vi analyserat:
RÅ 2010 ref 17 KR Gbg 140117 mål nr
9036-12 KR Gbg 141230 mål nr.
7130-13 KR Jkp 170407 mål nr. 403- 16
KR Gbg 170711 mål nr.
6201-16 KR Gbg 140109 mål nr
1980-13 KR Gbg 150513 mål nr.
531014
Kommunicering – flödesschema
Gör en bedömning om det behövs:
Kunskap om personen, funktionshindret och kommunikationssättet
Krävs det en tredje utomstående person för att
kommunikationen ska möjliggöras?
I vilka situa]oner behöver personen hjälp med
kommunika]on?
Tillgodoses behovet på något sä_? Anhöriga, dv, skola
Krävs det särskilda kunskaper?
Ingående kunskaper
Kvalificerade aktiverings- och
motiveringsinsatser
Ak6v 6llsyn av övervakande
karaktär
Kvalificerade
aktiverings och
motiveringsinsatser
Sy#et är a* förmå personen a*
3llgodose e*
grundläggande behov
Kvalificerade mo3verings och ak3veringsinsatser
Mer än bara påminnelser och
instruktioner
Ingående kunskaper
RÅ 2003 ref 33 RÅ 1997 not 60 RÅ 2000 not 97
Psykiskt tillstånd där ett begränsat antal personer som innehar ingående kunskaper om funktionshindret där behovet närmast har karaktären av övervakning
Aktiv tillsyn Steg för steg
1.
Begränsa allvarliga konsekvenser
2.
Utåtagerande beteende
3.
Svårigheter att
kommunicera – det krävs ingående kunskaper (jfr kommunikationsavsnittet)
4. Tillsyn behövs för att begränsa risken att den enskilde skadar sig själv,
andra personer eller
egendom
Del 3 Sammantagen
bedömning av grundläggande
behov
Bedömning av tid och omfattning
”Den som behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 § p 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på ett annat sätt”
Försäkringskassan ansvarar för assistansersättning för de personer som har ett grundläggande behov över 20 timmar per vecka
Kommunen ansvarar för personer som har ett grundläggande behov men där behovet understiger 20 timmar per vecka
Hur stor omfattning av grundläggande behov krävs per vecka för att grundläggande behov ska anses vara uppfyllt?
Jfr Sollentuna fallet samt RÅ 2009 REF 57
Omfattningen av grundläggande behov
HFD 2009 ref 57 Fråga om en funktionshindrad persons behov av hjälp med de
grundläggande behoven är av den karaktär och omfattning som förutsätts för rätt till personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Sollentuna fallet 180313 mål 1057-17
Högsta förvaltningsdomstolen har i ett mål prövat om ett hjälpbehov med personlig hygien om cirka tre timmar per vecka är av sådan karaktär och omfattning att det ger rätt till personlig
assistans. För att avgöra om en person har rätt till personlig assistans, ska det göras en individuell bedömning i varje enskilt fall med en sammanvägning av såväl kvalitativa som kvantitativa
aspekter. Domstolen konstaterar att det i målet handlar om hjälpbehov som uppkommer
dagligen, men vid få tillfällen under dagen och mycket liten tidsåtgång vid de flesta tillfällena.
Det finns vidare inget som tyder på att hjälpbehovet är sådant att det krävs en specifik
kompetens som enbart av denna anledning gör att det bör vara endast ett fåtal personer som utför hjälpen. Högsta förvaltningsdomstolen fann att i fråga om en person med ett behov av den karaktär av hjälp som är aktuell i målet är ett hjälpbehov om tre timmar per vecka inte tillräckligt omfattande för att medföra rätt till personlig assistans
Analys Sollentuna fallet
Innebär domen att den vanliga ordningen alltjämt gäller kring tid/omfattning?
Hur kan vi tolka HFD uttalande om; tidsåtgången, personligt utformat stöd samt specifik kompetens – förändrar det kommunens bedömning och i så fall hur?
Vi analyserar SKR yttrande i domen om bemanningsproblem
Jfr RÅ 2009 ref 27 samt KRJ 071023 (6,75 tim./v) mål 905-07 samt KRG 060227/4013-05 (3,30 timmar vecka)
Analys grundläggande behov
Sammantagen bedömning ska göras
Vilken är tiden
Hur ser hjälpbehovets karaktär ut
Är hjälpbehovet personnära och integritetskänsligt Krävs en särskild kompetens
Kvalitativa och kvantitativa aspekter Hur ofta ges hjälpen
Väntetid, beredskap, aktivitet, dubbelbemanning
1. under den enskildes dygnsvila när en assistent behöver vara tillgänglig i väntan på att den enskilde behöver hjälp utan att det är fråga om tillsyn (väntetid),
2. tid under den enskildes dygnsvila när en assistent i stället behöver finnas till
förfogande på annan plats i väntan på att den enskilde behöver hjälp (beredskap), och 3. tid när en assistent behöver vara närvarande i samband med en aktivitet utanför den enskildes hem på grund av att ett hjälpbehov kan förväntas uppstå.
Den som har behov av mer än en personlig assistent samtidigt, har rätt till två eller flera assistenter endast om möjligheterna att få bidrag enligt lagen om
bostadsanpassningsbidrag eller hjälpmedel enligt HSL har utretts.
Tillsyn mellan behov
Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 § 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt.
Personlig assistans för andra personliga behov avser även
1. tid under den enskildes dygnsvila när en assistent behöver vara tillgänglig i väntan på att den enskilde behöver hjälp utan att det är fråga om tillsyn (väntetid),
2. tid under den enskildes dygnsvila när en assistent i stället behöver finnas till
förfogande på annan plats i väntan på att den enskilde behöver hjälp (beredskap), och 3. tid när en assistent behöver vara närvarande i samband med en aktivitet utanför den enskildes hem på grund av att ett hjälpbehov kan förväntas uppstå.
Tillsyn mellan behov
FRL 140205/7058-12 (Lennart) KRS 140303 (Johan)
Tid mellan behov beviljas i regel inte mellan behov men beviljas om behov finns för att uppnå goda levnadsvillkor
Dubbelassistans
9 a 4st § LSS
Om en person har behov av mer än en personlig assistent samtidigt har den endast rätt till insatsen om bidrag enligt BAB eller hjälpmedel utretts
I det fall personen inte önskar hjälpmedel eller avstår en utredning är detta inte ett skäl till avslag
Sjukhusvistelse
Huvudregel att assistans inte kan ges vid sjukhusvistelse (106 kap. 25 § SFB)
Undantagen – under en kortare tid :
Karaktären av funktionshindret gör det särskilt angeläget att assistent finns tillgänglig eller,
hälsotillståndet kräver ett starkt begränsat antal personer med ingående kunskaper eller,
personens möjligheter till kommunicering är starkt begränsad
Med kortare sjukhusvistelse menas enligt förarbetena en oplanerad, akut intagning på sjukhus
Analog tillämpning?
Rättsfall sjukhusvistelse
Vi analyserar följande rättsfall
KRS 140708/208-14, KRJ 161124/444-16, KRG 160314/2015-3791, KRJ 150422/2014-3068 Det senaste rättsfallet KR Sundsvall 181008 mål nr 2883-2884-17
För att assistansersättning ska lämnas ut under sjukhusvistelse krävs det att vistelsen är kortvarig och att det finns
särskilda skäl. En kvinna med cerebral pares ska därmed inte få ersättning för sjukhusvistelse vid en inplanerad operation.
Hon har inte heller visat att hon har några sådana perceptionssvårigheter eller svårigheter att kommunicera som gör att det finns särskilda skäl för att hon ska ha rätt att ha sina personliga assistenter närvarande vid framtida sjukhusvistelser.
Sjukhusvistelse
Sammanfattning av rättsfallsanalysen:
Barnets ålder Föräldraansvar Sjukhusansvar
Analog tillämpning av SFB Kortare tid
Vilken omfattning
Dubbelassistans
Rättsfall vi diskuterade:
KRG 160429/6857-15 KRG 120618/4143-11 KR 131003/5754-12 KR 170203/3394-16
Analys:
Hänsyn tas inte till schema tekniska behov, det gäller den aktiva tiden för momentet men undantag kan göras om hälsotillståndet är förenat med risker
Tillfällig utökning vid sjukdom
Vårdnadshavare ansvarar för barnets omvårdnad och trygghet samt svarar för att barnet får den tillsyn som behövs utifrån ålder, utveckling samt övriga omständigheter
Insatser beviljas endast för det som går utöver normalt föräldraansvar
Tillfällig utökning vid sjukdom
Rättsfall
7-åring
KR Gbg 150904 mål nr.
6151-14
11-åring
KR Sv 131119 mål nr.
2742-12
13-åring
KR Gbg 050803/2004- 7226
9-åring
KR Sth 131218 mål nr.
2292-13
Sammanfattningsvis kan konstateras att
föräldraansvaret är
långtgående för föräldrar
som vårdar sitt sjuka barn
Tillfällig utökning sjukt barn- senaste avgörandet
KRG 171107, 3664-17
En tolvåring ansökte om tillfälligt utökad personlig assistans när hon varit sjuk och inte kunnat vara i skolan eller på korttidshemmet.
Men kammarrätten menar att hennes behov grundade sig i att hon hade varit förkyld och okontaktbar på grund av hög feber. I en sådan situation behöver även barn utan
funktionsnedsättning omsorg av sina föräldrar.
Eftersom flickans sjukdomstillstånd saknar samband med funktionsnedsättningen tillgodoses hennes behov genom
föräldraansvaret.
Ny dom HFD
Högsta förvaltningsdomstolen 25 november 2021 mål nr 5505-20
HFD avgjorde föräldraansvaret vid tillfällig utökning för 12-årigt barn med beviljade insatser enligt SFB
Tillfällig utökning sjukt barn- intressant avgörande
KRG 171107, 3664-17
En tolvåring ansökte om tillfälligt utökad personlig assistans när hon varit sjuk och inte kunnat vara i skolan eller på korttidshemmet. Men kammarrätten menar att hennes
behov grundade sig i att hon hade varit förkyld och okontaktbar på grund av hög feber. I en sådan situation behöver även barn utan funktionsnedsättning omsorg av sina
föräldrar. Eftersom flickans sjukdomstillstånd saknar samband med
funktionsnedsättningen tillgodoses hennes behov genom föräldraansvaret.
Tillfällig utökning vid sjukt barn
FRSt 2018-11-16 mål nr 159-18 Vid sjukhus vistelsen:
Vid /den för opera/onen var barnet sex år. Förvaltningsrä5en konstaterar a5 även barn utan funk/onshinder i hans ålder har behov av sina föräldrar vid sjukhusvistelser i samband med opera/oner samt vid eBerföljande konvalescens. Under vistelsen på sjukhuset anser förvaltningsrä5en med hänsyn /ll den omvårdnad som en sjukvårdsinrä5ning är skyldig a5 ge samt med beaktande av föräldrars ansvar enligt föräldrabalken a5 barnets behov av hjälp får anses ha varit /llgodose5 under den /d som han har vistats på sjukhus.
Konvalescensen:
När det gäller /den eBer sjukhusvistelsen får det enligt förvaltningsrä5ens mening anses ingå i en förälders ansvar för en sexåring a5, oavse5 om barnet har e5 funk/onshinder eller inte, eBer en opera/on vårda si5 barn i
hemmet under den /d som eBervården kräver. Det innebär a5 det även i denna del finns e5 föräldraansvar a5 beakta.
Retroaktiv ersättning
RÅ 2000 not 176
Assistansen ska ha lämnats under den tiden som ersättningen avser
Kostnad som uppkommit ska vara av ersättningsgill natur – med andra ord ska ha blivit uppfylld när arbetet utfördes
Retroaktiv ersättning
SFB 51 kap. 7 §
”Assistansersättning får inte lämnas för längre tid tillbaka än en månad före den månad när ansökan gjorts eller det kommit in en anmälan från kommunen att det kan antas att den enskilde har rätt till assistansersättning. Assistansersättning som avser assistans
som utförs innan beslut har fattats i ett ärende lämnas endast om den enskilde
månadsvis under handläggningstiden redovisar till Försäkringskassan att assistansen utförs i enlighet med kraven i denna lag”
Make/Maka ansvar
RÅ 1997 not 165
Makar har ett gemensamt ansvar för hushållet, vilket medför att icke funktionshindrad make anses kunna stå för en stor del av göromålen.
Däremot med tanke på ass-reformen kunna leva som andra – om det utförs med den
funktionshindrade som ett led i det personliga stödet
Meningen med assistansen är inte att den ska ersätta hemtjänsten. Det ska utföras som ett led i det personliga stödet prop. s 176
Makeansvar
Vi analyserade följande räQsfall:
KRG 437-11
KRG 080708/300-07 KRG 130213/2012-5012 KRG 120306/2086-11 KRG 120510/277-11
SammanfaQningsvis så är LSS tänkt aQ den enskilde ska kunna leva som andra och aQ insatsen ska ges som eQ led i det personliga stödet.
Personlig assistans skola
Barn med funktionshinder har ofta särskilda hinder och behov i förskola, skola och fritids. Om barnets behov av särskilt stöd i t ex skola och förskola inte tillgodoses inom ramen för den ordinarie verksamheten, bör det vara huvudmannens uppgift att de till att resurser tillförs verksamheten med hänsyn till barnets behov vilket kan
innebära att personaltätheten höjs eller att elev assistent tillförs Prop.
92/93:159 s 65.
Personlig assistans skola
Avsikten är inte att den personlige assistenten ska ersätta personal som behövs för att bedriva en verksamhet t ex barnomsorg, skola samt daglig verksamhet prop. s 67
106 kap 24§ SFB assistansersättning ska inte lämnas för den tid när den funktionshindrade deltar i barnomsorg, skola samt dv
Föräldraansvar
7 kap 17 §, 20 § Skollagen ”elev i grundskola, särskola ska delta i undervisningen om inte eleven har ett giltigt skäl. Vårdnadshavaren ska se till att barnet fullgör sin skolplikt!
Personlig assistans i skolan
Särskilda skäl
1. Särskilda svårigheter att kommunicera 2. Funktionshindrades hälsotillstånd
KR 160818/2016-1766 – särskilda skäl förelåg inte KR 110601/2010-5660 – särskilda skäl förelåg
Beslutsmening
Bifall
Socialnämnden beslutar a_ du omfa_as av personkrets 1 enligt 1 § LSS. Du har ansökt om personlig assistans enligt 9 § 2 LSS med 10 ]mmar per vecka.
Din ansökan beviljas i enlighet med enligt 9 § 2 LSS med 10 ]mmar per vecka. Genom beviljad insats ]llförsäkras du goda levnadsvillkor.
Beslutet grundar sig på utredning som avser personlig assistans daterad 20XX-XX-XX.
Delavslag
Socialnämnden beslutar a_ du omfa_as av personkrets 1 enligt 1 § LSS. Du har ansökt om personlig assistans enligt 9 § 2 LSS med 10 ]mmar per vecka.
Socialnämnden beviljar delvis bifall för ansökan om personlig assistans enligt 9 § 2 LSS med 5 ]mmar per vecka/månad.
Eder bedömning av 7 § LSS avslås övriga ]mmar som ansökan om personlig assistans enligt 9 § 2 LSS avser.
Du har behov såsom avses enligt 9 § LSS men behovet är ]llgodose_ genom (lägg ]ll individuell bedömning och eventuellt stöd för mo]veringen i läkarutlåtande, praxis eller förarbeten). Du är därmed ]llförsäkrad goda levnadsvillkor.
Beslutet grundar sig på utredning som avser personlig assistans daterad 20XX-XX-XX.
Förslag på beslutsmotivering
Avslag
NN har ansökt om personlig assistans enligt 9 § 2 LSS med X timmar per vecka/månad.
NN har bedömts omfattas av personkretsen enligt 1 § X punkten LSS.
Efter prövning enligt 7 § LSS avslår X stadsdelsnämnd ansökan om personlig assistans enligt 9 § 2 LSS med X timmar per vecka/månad.
Motivering
Med personlig assistans enligt 9 § 2 avses ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stor och varaktig funktionsnedsättning behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov 9 a § LSS). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 § 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Den som har behov av mer än en personlig assistent samtidigt, har rätt till två eller flera assistenter endast om möjligheterna att få bidrag enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m., eller hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), har utretts.
Ex 1: NN bedöms inte ha sådant behov av stöd för sina grundläggande behov som medför rätt till personlig assistans, enligt 9 a § LSS. (Lägg till individuell bedömning och eventuellt stöd för motiveringen i läkarutlåtande, praxis eller förarbeten).
Beslutsmallar enligt SoL och LSS 10 (51)
Ex 2: NN bedöms ha behov av stöd för att klara sina grundläggande behov såsom avses enligt 9 § LSS men behovet är tillgodosett genom (lägg till individuell bedömning och eventuellt stöd för motiveringen i läkarutlåtande, praxis eller förarbeten). NN är därmed tillförsäkrad goda levnadsvillkor.
Beslutet grundar sig på utredning som avser personlig assistans daterad 20XX-XX-XX.
Retroaktiv ersättning
Hur långt tillbaka kan man söka sjuklön?
Kr i Göteborg, meddelad 2019-08-28 mål nr 728-19 samt Kr Göteborg 190612 mål 5879- 18
Konsument – Näringsidkare. Brukaren anses vara en konsument och anlitat en juridisk person för tjänst för enskilt bruk. Preskriptionstiden är tre år.
Omvärldsbevakning kring tillfälliga utökningar
Omvärldsbevakning kring Illfälliga utökningar och Corona
Förvaltningsrä4en Göteborg. 2021-04-14 mål nr 6454-20. Ansökan om Illfällig utökning då barnet inte kunde delta på förskolan pga. smi4orisk. Beviljad SFB.
”Högsta förvaltningsdomstolen har i rä4sfallet RÅ 2009 ref. 61 slagit fast a4 regleringen i LSS innebär a4 om någon som Illhör lagens personkrets ansöker om personlig assistans är kommunen allId skyldig a4 pröva rä4en Ill assistans och i förekommande fall bevilja insatsen i den utsträckning som behövs för a4 den enskilde ska Illförsäkras goda levnadsvillkor. De4a gäller även om den funkIonshindrade sedan Idigare är beviljad assistansersä4ning med stöd av socialförsäkringsbalken och oavse4 om det är frågan om e4 varakIgt behov hos den enskilde”
FR Linköping 210519 mål 7701-20. Ansökan om Illfällig utökning för barn född 2009 som normalt vistas i skolan. Hemma pga.
Corona. FR avslår med hänvisning Ill a4 det inte fans skäl a4 vara hemma och skolan Illgodosåg behovet.
Omvärldsbevakning kring tillfälliga utökningar
Omvärldsbevakning kring Illfälliga utökningar och Corona
Förvaltningsrä4en Göteborg. 2021-04-14 mål nr 6454-20. Ansökan om Illfällig utökning då barnet inte kunde delta på förskolan pga. smi4orisk. Beviljad SFB.
”Högsta förvaltningsdomstolen har i rä4sfallet RÅ 2009 ref. 61 slagit fast a4 regleringen i LSS innebär a4 om någon som Illhör lagens personkrets ansöker om personlig assistans är kommunen allId skyldig a4 pröva rä4en Ill assistans och i förekommande fall bevilja insatsen i den utsträckning som behövs för a4 den enskilde ska Illförsäkras goda levnadsvillkor. De4a gäller även om den funkIonshindrade sedan Idigare är beviljad assistansersä4ning med stöd av socialförsäkringsbalken och oavse4 om det är frågan om e4 varakIgt behov hos den enskilde”
FR Linköping 210519 mål 7701-20. Ansökan om Illfällig utökning för barn född 2009 som normalt vistas i skolan. Hemma pga.
Corona. FR avslår med hänvisning Ill a4 det inte fans skäl a4 vara hemma och skolan Illgodosåg behovet.
Statligt huvudmannaskap för personlig assistans Dir 2021:76
analysera för- och nackdelar med förändrat huvudmannaskap för personlig assistans,
− föreslå hur eQ statligt huvudmannaskap kan ucormas,
− överväga förslag Rll alternaRva lösningar Rll eQ statligt
huvudmannaskap, beskriva organisatoriska och finansiella förändringar och beräkna kostnaderna och finansiering för personlig assistans för var och en av de alternaRva lösningar som föreslås,
− lämna förslag om hur överföring och anpassningar av kommunala beslut om personlig assistans Rll assistansersäQningen enligt socialförsäkringsbalken kan genomföras.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2023.
Nya bestämmelser från 1 november
Kommunerna ska ha i uppgift att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg om det finns
anledning att anta att en enskild bedriver yrkesmässig verksamhet med personlig assistans utan tillstånd enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Även Försäkringskassan ska anmäla till inspektionen om det finns anledning att anta att en enskild bedriver sådan verksamhet utan tillstånd.
15 § p. 11
11. anmäla till Inspektionen för vård och omsorg om det finns anledning att anta att en enskild bedriver yrkesmässig verksamhet med personlig assistans utan tillstånd enligt 23 § eller att en tillståndshavares lämplighet för att bedriva sådan verksamhet kan ifrågasattas.
Nya bestämmelser från 1 november
9d§
Som kostnad för personlig assistans enligt 9 § 2 anses inte ersä4ning för assistans som uaörs av någon 1. som inte har fyllt 18 år,
2. som är bosa4 utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
3. som Ill följd av sjukdom, ålderdom eller liknande orsak saknar förmåga a4 uaöra arbete som personlig assistent, eller
4. på̊ arbetsId som översIger den Id som anges i 2–4 §§ lagen (1970:943) om arbetsId m.m. i husligt arbete, 5–10 b §§
arbetsIdslagen (1982:673) eller kollekIvavtal som uppfyller kraven i 3 § arbetsIdslagen.
Kostnad för personlig assistans som har u4örts i en yrkesmässig enskild verksamhet utan 9llstånd enligt 23 § ger inte rä> 9ll ekonomiskt stöd enligt 9 § 2. Även om assistansen har u4örts utan 9llstånd lämnas ekonomiskt stöd enligt 9 § 2 om1.
verksamheten har haC 9llstånd under avtals9den och assistansen har u4örts senast två̊ veckor eCer den dag då den assistansberäGgade underrä>ades om a> 9llståndet har upphört a> gälla, eller
2. det finns särskilda skäl.