Skolan - en plattform för relationsbyggande
_______________________________________
Betydelsen av relationen mellan lärare och elever utanför klassrummet ur ett hälsofrämjande perspektiv
_______________________________________
The school - a platform for relationship building
________________________________
The importance of the relationship between teachers and students outside the classroom from a health promotion
Perspective
__________________________________________________
Lena Jonsson
Fakultet Hälsa, natur och -teknikvetenskap Folkhälsovetenskap mastersprogram
Examensarbete i Folkhälsovetenskap, FHABE1, 15 hp Handledare: Louise Persson
Examinerande lärare: Malin Knutz Datum: 2021-02-25
Förord
Alla har säkert den där läraren, kuratorn eller kanske vaktmästaren som var det ”lilla extra” i skolan. För mig blev det en livslång vänskap som såg till att jag klarade mina år i grundskolan, HON fanns alltid där på raster, luncher och även utanför skolan. Denna person har funnits för mig i mitt liv i över 20 år. Jag önskar att alla som går i skolan får uppleva en sådan relation, en vuxen förebild som kan vara en vägledning och ett stöd i livet.
Jag vill belysa hur viktig den positiva feedback och ”peppen” som jag har fått och behövt under uppsatsens gång. Utan detta hade jag inte klarat arbete, skola och familjeliv. Under denna process har jag fått min energi ifrån bland annat studerande mödrar till handledning av Louise Persson, universitetslektor på Karlstads universitet som varit tydlig, inspirerande och vi har haft ett bra samarbete. Alla individer jag träffat under denna tid som har gett mig hejarop och en klapp på axeln, allt detta har gett mig energi till att fortsätta alla dagar jag känt att uppsatsen har varit en omöjlighet.
Tack till min fina dotter, som har stått ut med att hennes mamma har suttit och skrivit vid läggningar, sena kvällar på balkongen och inte minst i soffan. Du gör så att jag vill göra världen bättre för dig.
Med vänlig hälsning
Lena Jonsson
Karlstad den 20210129
Sammanfattning
Bakgrund: Tidigare forskning har senaste tiden fokuserat på relationen mellan lärare och elever i klassrummet och vilken betydelse det har för elevers välmående och skolgång.
Forskningen visar på att relationen är viktig för elever, inte minst för att underlätta skolgången och klara kunskapsmålen. Sammantaget är det av vikt för elevers välbefinnande och framgång.
Många studier fokuserar dock på det som sker i klassrummet, den här studien lyfter istället betydelsen av relationen mellan lärare och elev i ett vidare perspektiv.
Syfte: Syftet var att studera hur lärare och elever ser på deras relation utanför klassrummet och vilken betydelse det har ur ett hälsofrämjande perspektiv.
Metod: En kvalitativ studie har genomförts våren 2020, med ett strukturerat urval som utgjordes av tre elever och tre lärare, vilka intervjuades från en semistrukturerad intervjuguide.
Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Studien resulterade i två kategorier socialt stöd och kommunikation samt den fysiska miljön som är viktig för att skapa en bra relation mellan lärare och elever utanför klassrummet för att öka ett hälsofrämjande skolklimat. Av analysen framkom två kategorier och åtta subkategorier som är betydelsefulla för elever och lärare ur ett hälsofrämjande perspektiv.
Slutsats: En god relation mellan elever och lärare är viktig för båda parter, detta genom att ge och få socialt stöd, där det sociala samspelet är en central faktor och att ha ett personligt engagemang för att skapa och bibehålla relationen. Även den fysiska miljön i korridorerna är viktigt för att kunna främja hälsan, att exempelvis lärare befinner sig oftare i korridoren för att bygga och bibehålla relationer.
Nyckelord: Hälsa, Hälsofrämjande arbete, Lärare-elev-relationer, Skola, Ungdomar.
Abstract
Background: Previous research has recently focused on the relationship between teachers and students in the classroom and what significance it has for students' well-being and schooling.
Research shows that the relationship is important for students, not least to facilitate schooling and achieve the knowledge goals. Overall, it is important for students' well-being and success.
However, many studies focus on what happens in the classroom, this study instead highlights the importance of the relationship between teacher and student in a broader perspective.
Aim: The purpose was to study how teachers and students view their relationship outside the classroom and what significance it has from a health-promoting perspective.
Method: A qualitative study was conducted in the spring of 2020, with a structured sample consisting of three 15-year-old students and three teachers, who were interviewed from a semistructured interview guide. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis.
Result: The study resulted in two categories of social support and communication as well as the physical environment that is important for creating a good relationship between teachers and students outside the classroom to increase a health-promoting school climate. The analysis revealed two categories and eight subcategories that are important for students and teachers from a health-promoting perspective.
Conclusion: A good relationship between students and teachers is important for both parties, by giving and receiving social support, where social interaction is a central factor and having a personal commitment to create and maintain the relationship. The physical environment in the corridors is also important in order to be able to promote health, for example teachers are more often in the corridor to build and maintain relationships.
Keywords: Health, Health-promoting work, Teacher-student relations, School, Teenagers.
Innehåll
FÖRORD 2
SAMMANFATTNING 3
1 INLEDNING 7
2 CENTRALA BEGREPP 7
3 BAKGRUND 8
3.1 Folkhälsovetenskap, folkhälsa och hälsofrämjande arbete 8
3.2 Barns och ungas välmående i skolan 9
3.3 Bestämningsfaktorer för barns och ungas hälsa 10
3.3.1 Centrala bestämningsfaktorer för elever 10
3.3.2 Kompetens och utbildning 12
3.3.3 Miljö och kultur i skolmiljön 12
3.4 Folkhälsopolitik och folkhälsomål av relevans för skolan 13
3.4.1 Globala mål för hållbar utveckling och trygga utbildningsmöjligheter 13 3.4.2 Barnkonventionen och dess betydelse att ha rätt till utbildning 14
3.4.3 De åtta nationella folkhälsomålen 14
3.4.4 Arbetsmiljöverket och Skollagen 15
3.5 Problematisering 15
4 SYFTE 16
4.1 Frågeställning 16
5 TEORETISKA REFERENSRAMAR 17
5.1 Salutogenes 17
5.1.1 SOC 17
5.1.2 Empowerment 18
5.2 Health Literacy - en arbetsmetod för att öka elevers välbefinnande? 18
6 METOD 20
6.1 Studiedesign 20
6.2 Urval och informanter 20
6.3 Datainsamling 21
6 .4 Dataanalys 21
6 .5 Etiska överväganden 22
7 RESULTAT 24
7.1 Socialt stöd och Kommunikation 24
7.1.1 Respekt 25
7.1.2 Omsorg 25
7.1.3 Samspel 25
7.1.3.1 Det sociala ansvaret? 26
7.1.4 Motivation och ett personligt engagemang 27
7.1.5 Samtal 27
7.2 FYSISK MILJÖ 28
7.2.1 Kultur 28
7.2.2 Korridorsklimat 28
7.2.3 Vuxnas närvaro 29
8 DISKUSSION 30
8.1 Resultatdiskussion 30
8.1.1 Att gå från teori till praktik 30
8.1.2 Socialt stöd en viktig del i skolans hälsofrämjande arbete 32
8.1.3 Den fysiska miljöns påverkan på välmående 33
8.1.4 ”Det hälsofrämjande mötet” 34
8.2 Metoddiskussion 36
9 SLUTSATS 38
9.1 Vidare forskning 39
10 REFERENSER 40
11 BILAGOR 45
Information om deltagande i intervjustudie 45
Samtyckesblankett för deltagande 46
Intervjuguide 47
7
1 Inledning
Skolan är en viktig arena för elever och merparten av deras vakna tid tillbringas där. Skolans fysiska och psykiska miljö påverkar barns och ungas hälsa och har en stor betydelse för deras framtid (Persson 2016). Något som forskare är överens om är att personal under skoltiden har en stor betydelse för elevers välmående. Gunnarsson (2015) skriver i sin doktorsavhandling att skolan har ett ansvar för att förebygga den ökade psykiska ohälsan som finns i samhället. Då skolans personal möter ungdomar i verksamheten och därför kan vara ett skyddsnät vid ohälsa som är något som ökat i samhället
Relationsbyggande är en viktig del i skolans arbete där både elever och skolpersonal behöver vara delaktiga för att skapa en trygg och positiv miljö där relationer kan skapas. Den lärare som har skapat en god och nära relation till eleven får också ett förtroendekapital som är viktigt när skolpersonal bygger en trygg lärmiljö. Detta gäller all personal inom skolan, då det bygger speciella band och det är viktigt att inte missa någon. Goda relationer är en friskfaktor, speciellt för de elever som har det svårt och jobbigt (Lundin 2019). Det finns tidigare forskning som visar att relationen mellan lärare och elev påverkar elevernas motivation, trivsel och intresse, men även prestationen i att nå kunskapsmålen (Skolverket 2017).
2 Centrala begrepp
Föreliggande studie är ett examensarbete på magisternivå i Folkhälsovetenskap. Inledningsvis kommer för studien viktiga begrepp och definitioner tas upp kopplat till ämnet och syftet med studien.
Skolmiljö: Rektorer, lärare, annan personal och elever ska tillsammans skapa ett hållbart klimat i skolan som är positivt. Värderingar, förhållningssätt och normer ska vara tydliga i allt handlande på skolan. Skolor ska ha ett regelbundet arbetsmiljöarbete, där det är väsentligt att varje individ har möjlighet att delta i detta arbete. Alla kan delta med rapporter, förslag på åtgärder och synpunkter Skolverket (2020).
Elev: Vanligen barn (upp till 18 år) som får undervisning (Nationalencyklopedin 2020).
Lärare: Individ som yrkesmässigt ägnar sig åt undervisning oftast i skola eller under skolliknande former (Nationalencyklopedin 2020).
Skola: En plats och en organisation för undervisning. Skolväsendet i Sverige består av obligatoriska respektive frivilliga skolformer enligt Nationalencyklopedin (2020).
Hälsa: ”Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning” (WHO 1948).
Sociala relationer: En relation är ömsesidig, det vill säga den bygger på att de som är med i relationen både ger och tar emot exempelvis omtanke och uppmärksamhet (Nationalencyklopedin 2020). Aspelin (2010) beskriver sociala relationer inom skola i termer av att man kan tolka varandras känslor, motiv, intentioner och tankar.
3 Bakgrund
Vidare redogörs för relevant forskning och litteratur med fokus på relationer mellan lärare och elever utanför klassrummet.
3.1 Folkhälsovetenskap, folkhälsa och hälsofrämjande arbete
Folkhälsovetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som innefattar ämnen som psykologi, sociologi och epidemiologi (Naidoo, Wills 2007). Andersson och Ejlertsson red. (2009) beskriver att det folkhälsovetenskapliga ämnet handlar om forskning som finns inom arbetsliv, levnadsvanor, miljön, samhällsstruktur och vårdsystemets betydelse för folkhälsan på olika nivåer i samhället. Ett fokus ligger på hälsans bestämningsfaktorer, samt att utgångspunkten ska vara att förbättra hälsan för den allmänna befolkningen. Skolan är en viktig arena för att arbeta förebyggande och främjande kopplat till välmående och hälsa (Persson 2016).
I dagens svenska språkbruk är innebörden för folkhälsa: Befolkningens hälsotillstånd.
Skillnaden mellan svenska och engelska språkbruket skiljer på ämnet folkhälsovetenskap och folkhälsoarbete enligt Andersson och Ejlertsson red. (2009). Enligt WHO från 1948 så definieras hälsa som ”ett tillstånd fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning”. Naidoo, Wills (2007) beskriver att
hälsofrämjande arbete innehåller aktivt arbete med att förebygga ohälsa och främja god hälsa.
Hälsofrämjande arbete definierades på WHO-konferensen 1986 i Ottawa, som en process för att stärka människors egen förmåga att ta kontroll över sin egen hälsa.) Ottawa Charter for Health Promotion, (1986). Hälsofrämjande arbete i skolan kan ses på olika sätt Persson (2013).
I den Svenska artikel fortsätter Persson (2013) att skriva att bygga sociala nätverk visade sig vara avgörande för att arbeta hälsofrämjande. Främst mellan studenter men också mellan studenter och personal.
3.2 Barns och ungas välmående i skolan
I rapporten från folkhälsomyndigheten ”Skolbarns hälsovanor i Sverige” (2017/18) beskrivs att de sociala relationerna spelar en viktig roll för barns hälsa i olika faser i livet. Bristfälliga sociala relationer kan leda till faktorer som skapar ohälsa. Socialt stöd karakteriseras av den interaktion som uppstår med andra människor, där förutsättningar för ett gott och varaktigt socialt stöd är att relationen ska vara ömsesidig. Undersökningen visar att de allra flesta elever i Sverige är tillfreds med livet och skattar sin hälsa som god. Däremot är utvecklingen oroande när det gäller skolan och elevernas psykiska hälsa (Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18). Löfstedt (2019) har forskat på sambandet mellan skolrelaterad stress och ohälsa. Syftet var att uppskatta trender för upplevd skolstress av pojkar och flickor 11–16 år i de nordiska länderna. Studien visade att Sverige, Norge och Danmark hade lägre förekomst av skolstress jämfört med Finland och Island. Island, Finland och Danmark ökade, medan ungdomar från Sverige visade en minskande trend. I Norge var nivån stabil. Något som visades i studien var att utbildningssystemen i de nordiska länderna behöver utveckla policyer och metoder för att ge barn nödvändiga verktyg för att uppnå kunskap och samtidigt minimera stress i skolan Löfstedt (2019).
I en amerikanskt studie av Tennant (2015) fanns det en förutfattad mening i början av studien att flickor behöver mer känslomässigt stöd av lärare jämfört med pojkar, resultatet visade något helt annat. Slutsatsen visade att positivt lärarstöd såsom vägledande och emotionellt stöd påverkar elevernas akademiska och sociala resultat oavsett kön. Lärare och pedagogisk personal som har direkt kontakt med elever bör göras medvetna om vikten av att ge elever emotionellt stöd. För eleverna är det viktigt oavsett ålder då det har en hälsofrämjande effekt.
3.3 Bestämningsfaktorer för barns och ungas hälsa
Blair, Stewart- Brown, Hjern & Svanberg (2010) beskriver att en bestämningsfaktor kan vara en faktor eller en egenskap som kan öka risken för sjukdom, en positiv eller negativ förändring av hälsan. Faktorerna är kopplade till tid och rum, och kan beskrivas som samspelet mellan den fysiska och sociala miljön, näringsförhållanden, känslomässigt välbefinnande och hälsa. Dessa har vi försökt att förklara i alla tider. I dagens samtid med epidemiologiska och biologiska metoder börjar forskningen kunna analysera detta komplexa samspel av bestämningsfaktorer och hur det påverkar vår hälsa. Blair et al (2010) har anpassat den teoretiska ramen för att beskriva bestämningsfaktorer för barns hälsa och hur de samverkar med varandra. Där de delar in på tre olika nivåer, familjenivå, grannskap och lokalsamhälle samt politisk makt. På familjenivå inverkas att stödja individen genom omvårdnad, och stimulans på språk, utvecklingen av den sociala och emotionella hälsan. Familjen påverkas i sin tur av resurser av trygghet i samhället, som en stadig inkomst och god ekonomi. Grannskap och lokalsamhällen har en stor roll i vad familjen kan erbjuda sina barn. Här spelar faktorer som säkerhet, social arv och social miljö in.
Vidare skriver Blair et al (2010) att den högsta nivån handlar om politisk makt där lagar, regler, statliga myndigheter spelar in. Där samhällets attityder till barn och ungas rättigheter påverkar i synnerlighet var individen bor och i vilken miljö personen växer upp i.
3.3.1 Centrala bestämningsfaktorer för elever
Några bestämningsfaktorer som är viktiga att belysa hos barn och unga är relationer, socialt stöd och miljö.
3.3.1.1 Relationer
För barn och unga är relationer viktiga både till sina föräldrar, vänner och andra vuxna i sin omgivning. I en artikel av Persson et al. (2017) framkommer att vuxnas roll i skolan är väldigt viktig för en bra psykosocial miljö. De svenska skolbarnen vill ha en förbättrad psykologisk miljö och mer inflytande för att få ett ökat intresse samt få förbättrade sociala relationer.
3.3.1.2 Föräldrarnas roll
Föräldrarnas omsorg för barnen är avgörande, speciellt under det första året men som påverkas under hela barnets barndom. Tre principer kan ligga till grund för hälsofrämjande åtgärder och kan vara viktiga för barnet under uppväxten enligt Blair et alt (2010).
3.3.1.3 Lärares roll
Det är sällan som en lärares individuella kvalitéer betraktas som betydelsefulla för att uppnå det pedagogiska resultatet i undervisningsforskning. Betydelsen av lärarens individuella kompetens uppmärksammas inte vid undersökningar som rör effekter av undervisning. Det är mer vanligt att forskning behandlar elevernas förmåga av inlärning skriver Svedberg et al.
(2012).
När lärare skapar goda relationer är det viktigt att skapa kontinuitet. Anknytning mellan lärare och elev kan ta upp till nio månader att bygga upp, och för otrygga barn kan det ta ännu längre tid. Det är viktigt för en lärare att vara förberedd och att introducera regler och krav i början av en termin exempelvis vikten i att vara förberedd och i tid för lektionerna, hur vi behandlar varandra i klassrum och korridoren (Valsö & Malmgren 2019). En lärares relationskompetens påverkar kvalitén i relationer med eleven, en kompetent lärare ser den enskilde som en självständig aktör och visar respekt för elevens integritet (Drugli 2014).
Aspelin (2019) beskriver att flera tidigare studier påvisar att lärarnas förmåga att skapa positiva relationer med elever har en viktig roll i utbildningen för att de är ett är ett skydd i hälsofrämjande arbete. Vidare har Aspelin (2019) specifikt fokuserat sin forskning på fenomenet socioemotionell kompetens. Resultaten i studien visade att lärarnas förståelse förbättrades i flera avseenden under studiens gång: lärarna började använda olika ord för specifika känslor, förstå känslor som aspekter av interaktion och att stödja elevernas tolkningar med beteendemässiga ledtrådar.
3.3.1.4 Vänskapsrelationer
Ju äldre ett barn blir desto fler relationer skapar barnet utanför hemmet. Både kamrat- och vuxenkontakter blir mer viktiga ur ett hälsofrämjande perspektiv. Nya relationer speglar ofta dem som barnen har upplevt tidigare inom familjen medan barn som kommer från dysfunktionella familjeförhållanden kan vara i ett extra utsatt läge. Då möjligheten att ha dysfunktionella relationer både i hemmet och i kamratskapet, ökar risken att inte klara av skolan (Blair et al. 2010). Därför är relationerna i skolan väldigt viktiga.
3.3.2 Kompetens och utbildning
Blair et. al (2010) beskriver att skolans främsta uppgift är att utveckla elevers kompetenser, därav kan man förvänta att en elev som klarar skolan bra även håller sig frisk och lever längre, men menar att det inte finns något tydligt sätt hur skolan ska utvecklas för att barns prestationer ska bli bättre.
Om fler elever inte klarar skolan så kommer det belasta Sveriges ekonomi då den delen av befolkningen behöver hjälp med att kunna försörja sig. Elever med psykisk ohälsa får en obalans i levnadsvanorna, såsom minskad sömn, minskad fysisk aktivitet som gör att eleven inte orkar eller klarar av skolan (Blair, et al.2010).
Detta bekräftar Rostila och Toivanen (2012) där de beskriver att det finns ett tydligt samband mellan socioekonomisk position och hälsoutfall. Vidare förklarar de social position såsom en högre position är starkt kopplad till bättre hälsa och ett längre liv. Vanliga indikationer på social position är utbildning, klass och inkomst. När en individ har en högre utbildning har individen mer kunskap och kan lättare ta in information om att förbättra sina levnadsvanor. Har individen en högre utbildning är det lättare att få ett kvalificerat arbete, vilket leder till högre lön och har lättare att främja sin egen hälsa.
Under hösten 2020 kom en promemoria som redovisar statistik över slutbetygen 2020. Den visar att andelen behöriga elever ökade med 1,3 procent jämfört med det föregående läsåret.
Tittar man utifrån en migrationsbakgrund framgår det att andelen behöriga elever ökat i samtliga grupper våren 2020 jämfört med det föregående läsåret, även elever utifrån föräldrarnas utbildningsnivå hade ökat i samtliga grupper våren 2020 jämfört med det föregående läsåret (Skolverket 2020).
3.3.3 Miljö och kultur i skolmiljön
Blair et al (2010) beskriver att den fysiska miljön påverkar barns hälsa. I skollagen 3 § skrivs att utbildningen ska utformas på ett sätt att alla elever garanteras en skolmiljö som ger trygghet och studiero. I skollagen 4 § arbetsmiljölag (1977:1160) finns bestämmelser om krav på en god arbetsmiljö ska finnas och följas.
Svedberg et al. (2012) skriver att barn föds in i ett samhälle där kulturella särdrag fanns före dem och troligen kommer att finnas efter dem. När individen föds finns det ingen medfödd kultur utan får den aktuella kulturen genom sin egen inlärningsprocess, där barnen allt eftersom internaliseras med föräldrars och andra människors handlingsmönster. (Svedberg et al. 2012).
Skolmiljön är en viktig del för att främja hälsa, både för elever och lärare. I skolan idag är det mer vanligt för elever att ha huvudvärk, ont i magen och sömnsvårigheter än att elever känner sig trygga. Dessa hälsoeffekter kan ha sin grund i kränkningar, och det är därför viktigt att skolan genomför åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts (Valsö & Malmgren 2019). Har en skola långa korridorer utan tillsyn är det stor risk för kränkningar, även vid avskilda toaletter kan sexuella trakasserier förekomma (Robinson 2015). Arbetet med att skapa en trygg och säker skola handlar i botten om att öka elevernas fysiska, känslomässiga och kognitiva engagemang. Detta kan göras genom att möta elevernas relationer byggda på omtanke och delaktighet i att kunna styra sitt lärande. Elevernas engagemang i skolan påverkas starkt om de känner fysisk och psykisk trygghet och att de känner att lärare känner omtanke om dem (Robinson 2019).
3.4 Folkhälsopolitik och folkhälsomål av relevans för skolan
Politik med fokus på befolkningens hälsa är inte ett nytt fenomen, men har utvecklats snabbt under de senaste åren. När WHO startades 1946 definierades hälsobegreppet och fick en global politisk uppstyrning med uppslutning av medlemsländer. Politik, ekonomi och sociala krafter är förklaringsfaktorer för hälsan i befolkningen. Folkhälsopolitiken har som mål att genom politik förbättra folkhälsan med fokus på de frågor som har med hälsa och fördelning i befolkningen att göra. Målet är att skapa stödjande miljöer som möjliggör för individerna att leva ett hälsosammare liv (Andersson och Ejlertsson red. 2009). I Sverige har vi flera lagar och föreskrifter som förespråkar hälsofrämjande arbete inom skolan (Skollagen 2010:800).
3.4.1 Globala mål för hållbar utveckling och trygga utbildningsmöjligheter
FN:s utvecklingsprogram (UNDP) samordnar Globala målen för hållbar utveckling för som idag finns som är implementerade i 170 länder för att avskaffa fattigdom, minska ojämlikheter, främja fredliga samhällen och stötta länder att nå Globala målen till år 2030.
Organisationen hjälper länder att förebygga kriser och konflikter, stärka demokratiska institutioner och bygga partnerskap för en hållbar utveckling där ingen människa lämnas utanför. I Sverige arbetar UNDP för att stärka partnerskapet mellan Sverige och UNDP, samt
att öka människors kunskap och engagemang för FN:s arbete och ”Globala målen” för hållbar utveckling. Det finns 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling. Målen ska underlätta och stödja ett sektorsövergripande arbete på alla nivåer i samhället, För en god utveckling av hälsan (Prop. 2017/18:249) Mål 4 i agenda 2030 handlar om skolan och god utbildning för alla (Agenda 2030).
”Mål 4A Skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer.
Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning, samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla” (Agenda 2030 ).
3.4.2 Barnkonventionen och dess betydelse att ha rätt till utbildning
Enligt Rädda barnen (2020) instiftade FN år 1989 en konvention om barnets rättigheter.
Barnkonventionens syfte är att ge alla barn, oavsett, bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. I artikel 29 menar att skolan ska hjälpa barnet att utvecklas och lära barnet om mänskliga rättigheter enligt UNICEF (2020). Barnkonventionen blev lag i Sverige 1 januari 2020. Genom en nationell lagstiftning har lagstiftaren valt hur Sverige tolkar barnkonventionens krav när det gäller rätten till utbildning (Skolverket 2019).
3.4.3 De åtta nationella folkhälsomålen
Mål för folkhälsan enligt God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik (prop.
2017/18;249) där regeringen gjorde bedömningen att folkhälsan måste förbättras och att skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället måste motverkas. Målområde 2:
Ekonomisk och social trygghet ”Regeringens bedömning: Att utveckla människors kompetenser och kunskaper genom lärande och utbildning är centralt för att uppnå jämlik hälsa.
Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Livsvillkor, levnadsvanor och andra förhållanden som bidrar till god hälsa är bättre och mer hälsofrämjande bland personer med högre utbildningsnivå” (prop. 2017/18:249). För att tydliggöra arbetet för en god och jämlik hälsa i skolor för; en likvärdig utbildning, en god lärandemiljö i skolan med utgångspunkt i att skapa goda och trygga uppväxtvillkor och tidigt identifiera elever som behöver stödinsatser för att fullfölja utbildningen eller har andra svårigheter för att säkerställa att alla får möjlighet att nå sin fulla potential i skolan enligt God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik (prop. 2017/18:249).
3.4.4 Arbetsmiljöverket och Skollagen
Både lärare och elever behöver känna sig trygga i den miljö de vistas i för att skapa relationer till varandra. I Kap.5 i skollagen beskrivs vikten av trygghet och studiero för elever och lärare ur ett hälsoperspektiv. I § 3 och kap.4 i skollagen beskrivs att arbetsmiljön ska präglas av att ge alla elever samma förutsättningar (Riksdagen 2020).
Arbetsmiljöverket (2020) understryker att det är viktigt med flera olika myndigheter som arbetar för att skapa en bra skola. De olika myndigheterna såsom Skolverket, Skolinspektionen, Barn- och elevombudet och Arbetsmiljöverket ansvarar för olika skolfrågor och på olika sätt.
Skolans arbete styrs av skollagen och arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverkets uppgift är att följa upp att skolorna följer arbetsmiljölagen och inspekterar att arbetsmiljön på skolan och skolgården är säkra för elever och lärare (Arbetsmiljöverket 2020).
Skolinspektionen följer upp att skollagen efterlevs och har ansvar för att inspektera att elever inte utsätts för kränkande behandling. Skolverkets uppgift är att följa upp så att skollagen och läroplanerna följs. De tar även fram kursplaner och betygskriterier och har hand om nationella prov. Barn- och elevombudet (BEO) utreder anmälningar om mobbning och kränkande behandling i skolan. Skollagen lägger stor vikt vid elevens kunskapsutveckling i relation till den sociala utvecklingen. (Arbetsmiljöverket 2020)
Enligt skollagen (SFS 2010:800) bör skolan minst en gång varje termin ha ett utvecklingssamtal där eleven, läraren och vårdnadshavaren tillsammans ska samtala om elevens utveckling.
Samtalet ska handla om vilka åtgärder som skolan ska ta initiativ till för att utveckla elevens olika förmågor, både socialt och kunskapsmässigt. I skollagen står det att ” Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning”
(SFS 2010:800, kap. 3, 15 §)
3.5 Problematisering
I tidigare forskning har fokus varit på relationen mellan lärare och elever i klassrummet då denna är centralt för att skapa goda förutsättningar för elever att hantera sin skolgång på bästa sätt. Denna studies syfte är att, utifrån ett svenskt perspektiv, belysa vilken betydelse relationen mellan lärare och elev har utanför klassrummet, utifrån en upplevd hälsoaspekt. Att kvalitativt
studera svenska elevers och lärares tankar och upplevelser om vilken betydelse relationen har utanför klassrummet.
Det är ett således värdefullt att studera vidare hur lärare och elever upplever relationen mellan varandra utanför klassrummet för att exempelvis kunna belysa hur skolpersonal skulle kunna främja elevers välmående i skolan.
4 Syfte
Syftet är att studera hur lärare och elever ser på betydelsen av deras relation utanför klassrummet ur ett hälsofrämjande perspektiv.
4.1 Frågeställning
Vilka faktorer är centrala för en god relation mellan lärare och elever?
Hur skulle förtroendet och tilliten mellan lärare och elev kunna främjas genom en god relation?
Hur upplever lärare och elever deras skolmiljö?
Hur ser lärare och elever på relationens betydelse för ökat välmående?
5 Teoretiska referensramar
I denna del presenteras studiens teoretiska perspektiv, det salutogena perspektivet som är myntat av Aron Antonoysky, samt andra teorier som begrepp som SOC och Empowerment.
Strategin Health Literacy kommer även tas upp och förklaras.
5.1 Salutogenes
Salutogenes betyder hälsans ursprung och fokuserar på faktorer som bidrar och vidmakthåller hälsan. Motsatsen till salutogenes är patogenas, som försöker förklara varför människor blir sjuka (Eriksson 2015). Två viktiga begrepp som tillhör den salutogena forskningen är känsla av sammanhang, som benämns med det engelska begreppet Sense of Coherence som förkortas SOC. Det andra begreppet är Empowerment. En del i skolans arbete är det viktiga att arbeta för det positiva och friska hos elever (Eriksson 2015).
5.1.1 SOC
Ett centralt begrepp i det salutogena perspektivet är SOC som är myntat av Aaron Antonovsky.
SOC består av tre komponenter som är meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Ett frågeformulär utformades för att mäta fenomenet SOC. Formuläret har empiriskt testats på olika urval, kulturer, samt språk vilket har lett till ny kunskap om salutogenes och dess nyckelbegrepp enligt (Eriksson 2015). I boken Hälsans mysterium beskriver Antonovsky (2007) att Känslan av sammanhang är ett globalt förhållningssätt som ger uttryck åt i vilken utsträckning det finns en varaktig känsla av tillit till att de olika stimuli som härstammar från ens inre och yttre värld under livets gång. Om de resurser som krävs finns för att individen skall kunna möta de krav och påfrestningar som kommer att uppstå, samt att utmaningarna är värda investeringen och engagemanget för individen Antonovsky (2007).
Relationer är en viktig del i skolans arbete som även visas i styrdokumenten, där skolans skyldighet att skapa en trygg positiv miljö lyfts fram på flera ställen såsom i Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem (2011 kap 1 förståelse och medmänsklighet). Då läroplanen är tolkningsbar finns det stora möjligheter för lärare att använda olika undervisningsformer. Betoningen i läroplanen är att läraren genom sin undervisning ska utveckla elevernas kunskaper, förståelse, omsorg och respekt. Syftet är att eleven får möjligheten att lära sig på olika sätt och eleverna får verkligheten kopplat till fakta. Det bidrar till en helhetsbild för eleven vilket kan kopplas till Antonovskys ”SOC”. Antonovsky
framhåller att genom att individen upplever förståelse, känner meningsfullhet och begriplighet skapas SOC, en känsla av sammanhang (Valsö & Malmgren 2019).
5.1.2 Empowerment
Inom det Folkhälsovetenskapliga perspektivet beskrivs empowerment som ett sätt att öka den svaga gruppens möjligheter att påverka sitt eget liv. Begreppet på svenska benämns som egenmakt, medinflytande, möjliggörande (Eriksson 2015). Det finns flera definitioner av empowerment-begreppet då det används inom flera olika teorier inom det samhällsvetenskapliga ämnet, och kan ske på både individuell nivå och på samhällsnivå. Enligt Naidoo, Wills (2016) är definitionen empowerment en metod som möjliggör för människor att ta ansvar för sitt liv, inklusive att ändra beteende om så önskas.
Ringsberg, Olander, Tillgren (2017) beskriver att inom hälsofrämjande arbete är definitionen
”empowerment is a process through which perplext garn greater control over decisions and actions affecting their health” vilket förtydligas genom att empowerment är en lärandeprocess där reflektion och medvetandegörande är centrala faktorer som kan förbättra möjligheter för att människor ska kunna hantera färdigheter och kompetenser. Elevers delaktighet och inflytande finns inskrivet i Barnkonventionen som blev svensk lag i januari 2020, barns rätt att uttrycka sina åsikter och få bli tillfrågade i frågor som rör dem finns beskrivet i Barnkonventionens artikel 12 (Skollagen §4 2010:800). I avhandlingen ”Där eleverna är” av Warne (2013) presenteras att elevernas syn på främjande faktorer relaterade till hälsa och lärande är: lärarnas bemötande, personligt och pedagogiskt stöd samt att man har möjlighet till återhämtning under och efter skoldagen. Eleverna upplevde även att skolan bidrar till att öka skillnaderna mellan låg- och högpresterande elever. Där menar Warner (2013) att utvecklandet av en stödjande miljö är delaktighet och empowerment centralt.
5.2 Health Literacy - en arbetsmetod för att öka elevers välbefinnande?
Ringsberg, Olander, Tillgren (2017) beskriver att Health Literacy handlar om att ha förmågan att ta bra beslut i vardagslivet, hemma, utanför eller på skolan. Strategin är att öka människors kontroll över hälsan och förmågan att söka upp information samt att vara ansvarstagande. Detta genom att bygga vidare på de kognitiva och sociala färdigheter som är avgörande för elevers motivation och förmåga att få tillgång till att förstå och använda information på ett sätt som
främjar en god hälsa. En utmaning med arbetssättet är att informationen som ges inte alltid är anpassad till elevers ålder, språk, mognad samt kognitiva och psykosociala utveckling. Här har föräldrar ett ansvar och här möter skolan en utmaning att få ett välfungerande samarbete. I barns lärande finns fyra aspekter; sociokulturellt, meningsfullt, konkretisering och visualisering (Ringsberg, Olander, Tillgren 2017).
För att elever ska kunna lagra kunskap i hjärnan krävs att eleven känner sig avslappnad. Känner elever och lärare emotionell belastning och stress slutar minnesmekanismerna och mottagligheten för ny kunskap att fungera och istället används bara lagrad kunskap (Valsö &
Malmgren 2019). Därför är raster och återhämtning en viktig del under dagen i elevens vardag Warne (2013).
6 Metod
I detta avsnitt redogörs för val av metod, urval, hur datasamling gått till, analysens olika moment, samt de etiska överväganden som gjorts. Kvalitativa forskningsmetoder använder sig av systematisk insamling, organisering och tolkning av material från samtal eller observation (Bryman 2004). Metoden används för att granska betydelse av sociala fenomen som upplevs av individerna själva, i sitt naturliga sammanhang (Malterud 2001). Bryman (2004) framhåller att kvalitativ metod är mer inriktad på ord än på siffror. I kvalitativ metod sker analys av den skriftliga datan med stöd av dokumentation. Yin (2019) beskriver kvalitativ forskning som en mosaik av inriktningar och metodiska val och det finns flera olika möjligheter att skräddarsy sin egen studie.
Kvalitativ metod har valts för att studera elevers och lärares syn på deras relation utanför klassrummet. Studien bygger på ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Kvale (1997) beskriver att hermeneutiken studerar tolkning av texter där syftet är att hitta en gemensam förståelse av textens mening.
6.1 Studiedesign
Studien är en kvalitativ intervjustudie som består av en kvalitativ innehållsanalys. Krag (1993) formulerade att en intervju ger kunskap, upplevelser, erfarenheter, åsikter, attityder, värderingar och annat från intervjupersonens sida till en åskådare med intervjuaren som mellanled.
Intervjuerna var i denna studie semistrukturerade med förberedda frågor att utgå ifrån, som tillåter viss flexibilitet (Bryman 2004). Valet av kvalitativ innehållsanalys beror på att den behandlar tolkning av utskrivna texter, exempelvis intervjuer och används ofta inom vårdvetenskap, humanvetenskap och beteendevetenskap (Graneheim & Lundman 2003). I kvalitativ innehållsanalys ligger fokus på att beskriva variationer genom att identifiera mönster i textmassan. I denna studie kommer det att plockas ut skillnader och likheter i kategorier och teman på olika abstraktions- och tolkningsnivåer (Nielsen & Granskär 2018).
6.2 Urval och informanter
I början av december 2019 togs kontakt med en skola som visat intresse för att delta i denna studie inom folkhälsovetenskap. Under diskussion tillsammans med skolans idrottslärare och rektor framgick att det finns intresse och nytta för alla parter att undersöka relationen mellan
lärare och elever. Under februari månad 2020 tillfrågades muntligt informanter som fyllt 15 år på skolan om de ville delta i studien. Alla informanter tilldelades ett informationsbrev (Bilaga 1). Valet av urval i denna studie är strategiskt urval, vilket innebär en möjlighet att välja informanter som passade för studiens syfte för att få en spridning av informanterna (Polit och Beck 2012). Det var tre elever som fyllt 15 år och alla dessa var flickor. Pojkar tillfrågades men ville inte medverka i studien. Av de tre lärarna var två män och en kvinna. Dessa personer tillfrågades personligen om att vara med i studien, och informerades om samtyckesblanketten (Bilaga två). Samtliga var verksamma på en högstadieskola inom Karlstads kommun.
6.3 Datainsamling
Insamlingen av data genomfördes i februari 2020 i form av semistrukturerade intervjuer (Bilaga 3), detta för att kunna ha ett öppet samtal (Bryman 2004). I sådana intervjuer krävs ett intensivt lyssnande och en förståelse för vad individen berättar och höra meningen i det sagda (Yin 2019).
Krag (1995) skriver att tala är ett behov, men att lyssna är en konst, vilket han framhåller är viktigt för en intervjuare, nämligen att koppla bort förförståelse och vara i nuet. Det innebär att forskaren bör vara medveten om sin förförståelse och inte lägga in sina egna tankar för att vara en aktiv lyssnare. Intervjuerna genomfördes i ett konferensrum som bokades på den aktuella skolan. Respektive intervju tog cirka 30 till 60 minuter. Inspelningarna förvarades på en krypterad hårddisk under studiens genomförande och kommer raderas när uppsatsen är godkänd. Informanterna informerades om studiens syfte och etiska aspekter, så som sekretess, konfidentiell behandling samt radering av inspelningar vid färdigställd analys.
6 .4 Dataanalys
I ett första steg transkriberades respektive intervju noggrant för att sedan plocka ut citat eller meningsenheter. Detta kodades och sedan bildade kategorier. Kvalitativ innehållsanalys är en metod som till stor del fokuserar på ämnet och sammanhanget, men även betonar skillnader och likheter mellan koder och kategorier. Metoden handlar även om två olika nivåer såsom manifest och latent innehåll i texten. Det manifesta innehållet presenteras ofta i kategorier, medan teman ses som uttryck för det latenta innehållet, det vill säga vad texten talar om (Graneheim &
Lundman 2003). Eleverna intervjuades den ena veckan och lärarna den andra, intervjuerna utfördes på samma sätt. Transkriberingen skedde samma dag som intervjuerna och inspelningarna och transkriberingen förvarades på en krypterad disk. Samtliga intervjuer har
analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys (Yin 2019). Av analysen framkom två kategorier med åtta tillhörande subkategorier. I tabell 1 nedan visas utdrag från analysen.
Tabell 1 Utdrag från analysen
6 .5 Etiska överväganden
En viktig del i forskningsetiken rör frågor om hur personer som medverkar i forskning som försökspersoner eller informanter får behandlas enligt Vetenskapsrådet (2017). De grundläggande etiska frågorna rör frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet för de personer som deltar i studien. Några av de etiska principerna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Bryman 2004). Bryman (2004) framhäver att höga krav ställs på forskaren att studien ska innehålla hög vetenskaplig kvalitet.
Såsom validitet vilket avser att det som mäts är relevant i sammanhanget, om att använda rätt sak vid rätt tillfälle medan reliabilitet mäter om studien är gjord på ett tillförlitligt sätt. Forskaren bör alltid sträva efter hög validitet och reliabilitet. För att eftersträva trovärdighet har forskaren
Meningsbärande-enhet Mening- kondencering
Koder Subkategorier Kategorier som vill lyssna på vad man
har att säga och tar åt sig
(Lärare) som lyssnar in och tar åt sig.
Lyssna Omsorg Socialt stöd och
kommunikation tidigare att man laddar upp
mest för nästa lektion på rasterna, så det är skönt att kunna ha nån lugn plats att sitta ner på ner i. Exempel i biblioteket är skönt att sitta i ibland bara för att lugna ner sig lite för man behöver inte alltid vara ute och spela fotboll eller si sådär utan man kan ju vara.
Mellan lektionerna så vill man ladda batterierna och återhämta sig då är det skönt att kunna gå undan så som biblioteket .
Rast,
Återhämtning
Korridorsklimat Fysisk miljö
Å i vissa fall är det bra att de kan säga till och kan göra saker som vara oro för eleven.
Bra att lärare säger till vid oro för eleven.
Omtanke Personligt engagemang
Socialt stöd och kommunikation
man kan prata med den läraren om allt ää på vad händer på fritiden hemma, i skolan, skratta och ha kul ämmm det har jag med dem lärare som jag känner att jag är trygg med.
Känner jag mig trygg kan jag ta upp olika ämnen som hemma, fritiden och i skolan där vi kan skratta tillsammans
Föra ett samtal Samtal Socialt stöd och Kommunikation
noggrant beskrivit studiens samtliga processer och förhållit sig neutral, forskaren har även följt alla direktiven från Vetenskapsrådet (2017).
Informanterna tillfrågades muntligt och i samband med tillfrågande fick informanterna samma information om studien att det var frivilligt, materialet bara kommer att användas för detta examensarbete samt att intervjun spelas in. Denna information framfördes även vid intervjutillfälle och då samtyckesblankett signerades. I studien intervjuades lärare och elever som är över 15 år, personuppgifterna är konfidentiella under transkriptionen och när uppsatsen är färdigställd kommer intervjuerna att raderas. Transkriberingen skedde direkt efter varje intervju med förekommande pauser och kommentarer, i ett enskilt dokument.
7 Resultat
I det här avsnittet kommer resultatet från innehållsanalysen att presenteras i en övergripande tabell och vidare i löpande text med stärkande citat från lärare och elever.
Syftet med studien var att klargöra hur lärare och elever ser på betydelsen av deras relation utanför klassrummet och vilken betydelse det har ur ett hälsofrämjande perspektiv. Analysen av intervjumaterialet resulterade i fyra olika kategorier som bygger på 8 subkategorier. Den första kategorin Socialt stöd och Kommunikation vilket innefattar kategorierna: Respekt, Omsorg, Samspel, Personligt engagemang och Samtal. Andra kategorin handlar om Den fysiska miljön vilket innefattar subkategorierna Korridorsklimat, kultur och den vuxnas närvaro. Nedan i tabell 2 redovisas studiens tillhörande kategorier och subkategorier
Tabell 2 Kategorier och subkategorier
7.1 Socialt stöd och Kommunikation
Kategorin beskriver och lyfter fram faktorer som elever och lärare ser som viktiga delar i relationen mellan varandra utanför klassrummet. Dels för att främja välmående hos båda grupperna, dels för att bygga vidare på relationer. I intervjuerna framkom att subkategorierna, respekt, omsorg, samspel personligt engagemang och samtal är viktiga komponenter i det sociala stödet. I alla intervjuer så framkom det att hur relationer är och förvaltas samt utvecklas handlar om den kommunikation lärare och elever har.
”Ju mer tillit man har till en person, desto bättre relation får man. En öppen kommunikation det är väl egentligen grunden för att skapa en bra relation tycker jag.” (intervju 5, lärare).
Att skapa tillit sker genom kommunikation, social omsorg för att bygga upp relationen vilket är grunden i relationsskapande. Återkommande var även “tillit” till varandra som en viktig faktor för att lärare och elever ska kunna ha en öppen kommunikation.
Kategorier Subkategorier
Socialt stöd och kommunikation Respekt, Omsorg, Samspel, Motivation och Personligt engagemang, Samtal
Fysisk Miljö Korridorsklimat, Kultur och Vuxnas närvaro
7.1.1 Respekt
Resultatet visar att respekt innebär att kunna visa en sårbarhet och att vara öppen för att olika relationer behöver olika komponenter, men att de flesta vill bli sedda och hörda.
Intervjupersonerna beskrev att det är viktigt att prata om saker som inte rör skolan. Att våga ställa personliga frågor där det finns en omtanke bakom. Det framkom att elever och lärare ska kunna prata om saker i korridorerna som inte rör skolarbetet eller ens mående utan en mer personlig fråga.
”Det är bra att lärare pratar om något annat än skolarbete hela tiden. Speciellt till de elever som behöver tänka på något annat på rasten för sedan fokusera på skolarbetet på lektionerna.”
(Intervju 3, elev).
Det visade sig att det fanns en stark känsla av osäkerhet för varandra och att de inte alltid kan eller vill skapa en relation, men ändå så finns det en känsla av att våga lita på läraren då de är där för att de vill det bästa för eleverna och vill det bästa för deras framtid.
7.1.2 Omsorg
Omtanke, tillit och förståelse är faktorer som lett till nästa subkategori. Det framkom att en bra relation bygger på att lärare och elever har tillit för den andra personen och att känna sig lyssnad på och sedd. Det underströks även att elever känner att lärare har ett intresse för elever och att de är där för att hjälpa dem genom skolgången, men lärare och elever behöver kommunicera det på ett mer öppet sätt. Under intervjuerna framkom en egenskap som var tydlig från båda grupperna och det visade sig vara Lyhördhet. Vilket betyder att lyssna in varandra och visa sin tillit och förståelse för varandra. Detta är en del i grunden till en kommunikation och genom detta visa en omsorg för varandra: ”Vara lyhörd och visa att man bryr sig.” (Intervju 4, lärare).
7.1.3 Samspel
Resultatet visade att bygga relationer är en av lärarnas viktigaste verktyg, både för att bygga upp tillit och förtroende men också för att kunna finnas där som en extra vuxen för elever som ska utvecklas till vuxna individer.
”En god relation är att man har ett ömsesidigt förtroende och man kan lita på varandra. sen är det viktigt att det är en professionell relation och att det inte går över till en privat relation och att man håller en professionell distans men ändå lyhörd.” (Intervju 4, lärare).
Det visade sig i intervjuerna att relationen mellan lärare och elev vara en komplex situation där lärare har en känsla av att som individ inte alltid räcka till, vilket har upplevts som en negativ relation och att lärare lagt mer tid på de negativa relationerna istället för på de goda relationerna.
Elever upplever att lärare ofta har mycket att göra och känner sig stressade, och att de inte har den tiden som krävs eller räcker till.
”Så de elever man lägger mest tid med är de man har sämst relation med. Det betyder att man lägger mindre tid på andra elever som man skulle kunna ha en bättre relation till.” (Intervju 6, lärare).
7.1.3.1 Det sociala ansvaret?
I intervjuerna med lärarna lyftes uttryck om ett socialt ansvar som handlar om att lärare tycker sig ha ett mer socialt ansvar idag än vad man har behövt ha tidigare då samhället har ändrat sig så mycket. Vidare beskrevs digitaliseringen med bland annat sociala medier har stor påverkan då lärare får hantera konflikter som inte rör skolans verksamhet. ”Det har blivit ett annat jobb, det har blivit ett socialtjänst jobb mer än ett lärarjobb.” (Intervju 6, lärare).
När lärare känner att dem har svårt att skapa en bra relation med en elev är det ofta att man som lärare lägger mer tid och energi på just det. Men upplevelsen är att läraren har ett stort ansvar för många elever. Något som framkommer är att både lärare och elever känner är att de vill ha mer tid med varandra under mindre stressiga förhållanden, för att kunna bygga upp relationerna på ett hållbart sätt.
”Ja, jag skulle önska att man fick mer tid till varje elev, jag menar inte att man ska ha mindre undervisning utan att man ska ha undervisning i färre grupper och lära känna de elever ännu mer.” (Intervju, 6, Lärare).
7.1.4 Motivation och ett personligt engagemang
Med ett personligt engagemang till sitt arbete, för sina arbetsuppgifter och även för alla skolans elever, så krävs det att läraren har engagemang för de unga för att kunna bygga upp relationen utanför klassrummet. Det handlar om hur lärare peppar och motiverar sina elever till både relationsbyggande samt till själva lärandet i skolan vilket verkar ha en sammanflätande effekt.
”Det är klart att jag blir mer motiverad att gå till skolan efter att jag haft det ganska jobbigt förut, så är jag mer motiverad till att göra saker. Mina betyg har blivit mycket bättre än tidigare. När man får en bra relation med lärare så tycker jag att det blir enklare att visa vad man kan och vad man vill uppnå. Då blir det enklare att sträva efter dom målen.” (Intervju 3, elev).
Studien visar att lärarna har en tilltro till elevernas prestationer och att en lärare behöver ha motivation till sitt jobb, dels för att känna sig trygg i sin lärarroll, dels för att orka med jobbet som i vissa fall kan vara rätt krävande.
”Tror jag kan skilja mig en del från hur andra lärare ser på relationer till elever det kanske också är för att jag är…. tror att jag är väldigt ung jämfört med de andra flesta som arbetar, för mig handlar det någonstans om, att för det första så måste man vilja jobba med ungdomar för att man ska tycka att det är roligt för att det här ska gå bra.” (Intervju 4, lärare).
7.1.5 Samtal
Denna subkategori handlar om att elever gärna är kontaktsökande och pockar på uppmärksamhet på olika sätt från en lärare eller annan vuxen, men en del känner sig väldigt obekväma i sin roll som lärare, hur lärare ska hantera elever på rätt sätt. Det handlar om de mjuka värdena i kommunikation eller samtalet, som att ha en öppen kommunikation där lärare och elever kan lära känna varandra och att båda har en förståelse för varandra där man kan ha olika behov.
”Generellt hade jag önskat mer under samtalsmetodik i lärarutbildningen så man lär sig hur man pratar med eleverna. Samt att kommunikation är nyckeln till allt, till hur relationerna stärks för att vi får förtroende och tillit av eleverna. Genom att kommunicera och samtala så
får vi en bättre relation till varandra och det får vi genom kommunikation och genom samtal.”
(Intervju 4, lärare).
I studien upplever vissa lärare att det inte finns tillräckligt med kunskap om metoder i hur lärare samtalar med barn eller unga.
7.2 Fysisk miljö
Kategorin består av hur elever och lärare ser på den fysiska miljön utanför klassrummet, vilket i detta fall innebär korridorsmiljö. Subkategorierna har delats in för att få fram vilka delar som beskriver hur kulturen är i korridoren, korridorsklimatet och hur viktig vuxnas närvaron är.
7.2.1 Kultur
Denna subkategori handlar om hur stämningen är i korridoren och hur trivseln är i korridoren.
Hur individen beter sig i korridorerna spelar en stor roll, vilka som är där och hur det påverkar stämningen i korridoren. Det finns önskemål om en mer harmonisk miljö där det finns tid för konversationer och återhämtning mellan lektionerna. Något som framkom i intervjuerna var hur lärare och elever beter sig mot varandra och det visades att i vissa fall är det inte alltid det bästa. Detta beteende var märkbart både mellan elever men även mellan lärare och elev. I vissa situationer framkom både elever emellan och mellan lärare och elev. I vissa situationer kan unga känna sig förminskade och elever blir behandlad ut efter det.
”Sen tycker jag att man alltid ska ha ett bra bemötande i korridorerna att man hälsar och man är trevlig. Det är klart att man ska säga till varandra. Vi är ju ganska gamla nu, vi är ju inte barn längre så det finns ett (med ”ett” menas samspel, förståelse.) och man ser att vi är mognare och att vi blir det med åren.” (Intervju 3, elev).
7.2.2 Korridorsklimat
Subkategorin handlar om hur upplevelsen av klimatet i korridoren kan bli bättre. Det är fortsatt upplevda höga ljudnivåer på rasterna även om skolan fått mer klädda möbler. På senare tid har det infunnit sig en oro och konflikter i korridorerna vilket har lett till att skolan har fått använda sig av konflikthantering. Uppfattningen skiljer sig lite, allt från att det uppfattas som ett hårt klimat med hårda ordval och en viss jargong till att man trivs och tycker att det är en bra miljö man vill vara i.
”Jag tycker ju att ordvalet inte är det bästa… Det är mer manér nu än det var förut kan jag tycka, sen har vi ju fler och fler som också mår dåligt, men är trygga i skolan bara de slipper vara på lektionerna.” (Intervju 5, lärare).
Korridorerna på denna skola är en lång catwalk där både lärare och elever kan bli utsatta och utan möjlighet att undvika konflikt eller möte. Detta kan även skapa problem och kan uppfattas som stökigt, såsom höga ljud, många individer på samma plats för både lärare och elever i perioder.
7.2.3 Vuxnas närvaro
Denna subkategori är en av de starkaste och tydligaste som kom fram i intervjuerna. Eleverna uttrycker att dem vill ha fler lärare eller vuxna ute på raster och i korridoren. Lärarna har dock svårt att se vilket syfte det har att vara där. Att det ska finnas vuxna i korridoren är något som alla var överens om, men i vilken form har alla olika idéer om.
”Även om jag vet att läraren har mycket att göra, men en halvtimme här och där är kanske inte så mycket att begära.” (Intervju 2 elev).
Några lärare upplever att det tar energi och ork att vara i korridorerna då det upplevs att det är så mycket som händer och lärare upplever en del som ett hot mot sig själv och skolan.
8 Diskussion
I denna del av studien kommer de centrala resultaten med tidigare forskning, teorier samt relevant litteratur att diskuteras. Vidare kommer metoden och resultatets trovärdighet, styrkor och svagheter med avseende på bland annat överförbarhet, tillförlitlighet, bekräftelsebarhet och giltighet att diskuteras. Medier och samhället i stort har en stor påverkan vilket leder till nästa rubrik.
8.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att klargöra hur lärare och elever ser på betydelsen av deras relation utanför klassrummet och vilken betydelse det har ur ett hälsofrämjande perspektiv. Av resultatet framkom att relationen mellan lärare och elever har en stor betydelse för elevers välmående i skolan, där kommunikationen och det personliga engagemanget samt motivation har en stor betydelse för att de ska trivas både på raster och på lektioner. Något som framkom tydligt i studien var att både lärare och elever vill ha mer tid tillsammans för att lära känna varandra och bygga på relationerna, för att främja välmående hos båda parter. Detta visar att en relation utanför klassrummet har en betydelse ur ett hälsofrämjande perspektiv.
8.1.1 Att gå från teori till praktik
Resultatet i studien resulterade i två kategorier som viktiga; socialt stöd och kommunikation samt den fysiska miljön. Att skapa en bra relation mellan lärare och elever utanför klassrummet ökar ett hälsofrämjande skolklimat. I de Globala målen från Agenda 2030 så beskrivs Mål 4A:
Skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer, vilket innebär att skolan ska erbjuda en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla elever (Globalamålen.se 2020). En trygg lärandemiljö möjliggör att tillgodose elevers olikheter och hitta en miljö i skolan där alla syns och kan bygga upp relationer även utanför klassrummet.
Enligt Blair et al. (2010) finns det inget tydligt sätt för hur skolan behöver utvecklas för att öka elevernas prestationer. Elever med psykisk ohälsa har oftast en obalans i sina levnadsvanor, såsom minskad sömn och minskad fysisk aktivitet som kan vara orsaker till att elever inte klarar av skolan. Rostila och Toivanen (2012) beskriver att det finns tydligt samband mellan socioekonomisk position och hälsoutfall. Hög utbildning och ökad kunskap hos individen gör att den lättare kan ta till sig information för hur dennes levnadsvanor kan förbättras.
I resultatet framkommer att om elever har en bra relation med sin lärare så har eleven mer motivation till att vara i skolan och motivationen ökar för ämnet. Valsö, Malmgren (2019) beskriver för att en elev ska öka kunskaps lärandet behöver eleven känna ett välbefinnande.
Warne (2013) styrker resultatet från sin studie att elevernas syn på främjande faktorer relaterade till hälsa och lärande är: lärarnas bemötande, personligt och pedagogiskt stöd samt att man har möjlighet till återhämtning under och efter skoldagen. Därför är en trygg skolmiljö viktigt i en elevs vardag för återhämtning, för att öka elevernas chanser till ett maximalt lärande. Något som framkom i studiens resultat var att bygga relationer är en av lärarnas viktigaste verktyg, för att bygga upp tillit och förtroende men också för att kunna finnas där som en extra vuxen för elever och visa omsorg för eleven men även respekt. En elev uttrycker att motivationen ökar om man har en bra relation med läraren och om man haft det tufft tidigare så blir det enklare att visa vad man vill uppnå och det blir enklare vid en bra relation med läraren. För att skolpersonalen ska lyckas få in SOC i skolan är de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet en central del. Där läraren kan lyckas fånga elever så att undervisningen blir mer meningsfull och eleverna känner att deras tid tas på allvar (Valsö & Malmgren 2019).
Att få ha en delaktighet är en viktig del, Ringsberg, Olander, Tillgren (2017) beskriver att inom hälsofrämjande arbete är definitionen ”empowerment is a process through which perplext garn greater control over decisions and actions affecting their health” vilket förtydligas genom att empowerment är en lärandeprocess där reflektion och medvetandegörande är centrala faktorer som kan förbättra möjligheter för att människor ska kunna hantera färdigheter och kompetenser.
I resultatet framkom att det finns en omsorg för varandra, även om relationen mellan lärare och elev upplevs som en komplex relation, men att man har tillit och tilltro till varandra.
Att veta vad som är bra och vad elever behöver finns det forskning och direktiv från skollagen om, för att lägga fokus på detta i skolan krävs mer arbete. Exempelvis i skolans arbete är det viktiga att arbeta för det positiva och friska ur ett salutogenes perspektiv för elever (Eriksson 2015). Valsö & Malmgren (2019) menar att i och med läroplanen är tolkningsbar finns det stora möjligheter för lärare att använda olika undervisningsformer. Betoningen i läroplanen är att läraren genom sin undervisning ska utveckla elevernas kunskaper, förståelse, omsorg och respekt vilket studies resultat även framhäver som tydliga verktyg i vad som styrker en bra relation. Syftet är att eleven får möjligheten att lära sig på olika sätt och att eleverna får verkligheten kopplat till fakta. Det bidrar till en helhetsbild för eleven vilket kan kopplas till Antonovskys ”SOC”. Något som skolan skulle arbeta mer efter är begreppet Health Literacy
som bygger på de kognitiva och sociala färdigheter som är avgörande för elevers motivation och förmåga att få tillgång till att förstå och använda information på ett sätt som främjar en god hälsa (Ringsberg, Olander, Tillgren 2017). Studiens resultat visar att lärarna har en tilltro till elevernas prestationer, men behöver ha motivation till sitt jobb, för att känna sig trygg i sin roll men även att orka med jobbet utanför klassrummet som kan vara krävande.
8.1.2 Socialt stöd en viktig del i skolans hälsofrämjande arbete
Blair et al. (2010) beskriver några bestämningsfaktorer som är viktiga att belysa hos unga är relationer, socialt stöd och miljö. Vilket även visas i studiens resultat, att både elever och lärare tycker att det sociala stödet är viktigt. Lundin (2019) menar att den lärare som har skapat en god och nära relation också får ett förtroendekapital som är viktigt när lärare bygger upp en trygg lärmiljö.
Några verktyg som framkom i resultatet som är viktiga i relationsbyggandet är att man har ett personligt engagemang och motivation för båda parter, men för lärare är det viktigt att man tar ett socialt ansvar för att hjälpa eleverna att vara och bli motiverade till skolarbete men även bygga relationer. Resultatet visar även att eleverna upplever att det finns ett socialt stöd i form förtroende och tillit, att man kan prata med varandra när det uppstår konflikter eller situationer men att det är på en professionell nivå. Något som framkom i studien var att elever och lärare gärna ser att det finns vuxna ute i korridoren. Vilket även leder till en tryggare skolmiljö för alla som arbetar inom skolan.
I Persson, Haraldsson, & Hagquist (2016) studie framkommer att vuxnas roll i skolan är väldigt viktig för en bra psykosocial miljö och att barnen ville ha en förbättrad psykologisk miljö och ha mer inflytande för att få ett ökat intresse samt få förbättrade sociala relationer i skolan. I denna studies resultat framkom det tydligt att både lärare och elever vill ha mer social kontakt med varandra och att det är viktigt för båda gruppers hälsa. I resultatet framkom att det fanns en stark känsla av osäkerhet för varandra och att de inte alltid kan eller vill skapa en relation, men ändå så finns det en känsla av att våga lita på läraren då de är där för att de vill det bästa för eleverna och deras framtid. Här kan skolmiljön och kulturen spela en central roll. Har skolan ett salutogent perspektiv som fokuserar på det positiva hos en elev, eller att man inte pratar negativt om varandra samt att det finns möjligheter att spontant samtala under dagen skulle detta medföra att elever och lärare närmar sig varandra.
