Prognos för utbetalningar 2018-2021
2018-02-16
© Arbetsförmedlingen, 2018
Författare: Kristina Schönberg och Rickard Wihlmér Datum: 2018-02-16
Diarienummer: Af-2018/0007 6768
3
Prognoser för utbetalningar 2018 - 2021
Arbetsförmedlingen ska redovisa prognoser för 2018 – 2021 till regeringen den 17 januari, den 16 februari, den 2 maj, den 29 juli och den 8 november 2017. Prognoserna ska även lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket.
Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Vidare bör prognosen, där det är relevant, kommenteras i relation till myndighetens egna prioriteringar och resultat.
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Mikael Sjöberg.
Ärendet har föredragits av Kristina Schönberg. I den slutliga handläggningen har ekonomichef Fredrik Modigh deltagit.
Mikael Sjöberg
Arbetsförmedlingens generaldirektör
Kristina Schönberg
Finansiell controller
5
Innehåll
1 Sammanfattning ... 7
2 Inledning ... 9
2.1 Antal deltagare i program och utgifter ... 12
3 Anslag inom Utgiftsområde 14 ... 14
3.1 Anslag 1:1 ... 14
3.1.1 Anslag 1:1 ap1 – Förvaltning ... 14
3.2 Anslag 1:2 – Aktivitetsstöd och arbetslöshetsersättning ... 16
3.2.1 Anslag 1:2 ap1 – Aktivitetsstöd ... 16
3.2.2 Anslag 1:2 ap2 - Bidrag till arbetslöshetsersättning .... 29
3.3 Anslag 1:3 – Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ... 31
3.3.1 Anslag 1:3 ap1 kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ... 31
3.3.2 Anslag 1:3 ap5 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare ... 36
3.3.3 Anslag 1:3 ap6 Främjande- och utvecklingsinsatser för snabbspår... 42
3.4 Anslag 1:4 – Lönebidrag ... 43
3.5 Anslag 1:12 – Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar ... 48
3.5.1 Anslag 1:12 ap1 – Nystartsjobb ... 48
3.5.2 Anslag 1:12 ap2 – Stöd för yrkesintroduktionsanställningar ... 49
4 Anslag inom Utgiftsområde 13 ... 50
4.1 Anslag 1:3 – Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare ... 50
4.2 Efter etableringsplan ... 52
5 Bemyndiganderedovisning ... 53
6 Tabeller ... 54
7
1 Sammanfattning
Under senare delen av 2017 började antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen åter att minska. Detta är en utveckling som bedöms fortsätta under de närmaste åren. Samtidigt fortsätter andelen inskrivna arbetslösa som står längre från arbetsmarknaden att öka. Mer än var tredje inskriven arbetslös saknar fullständig gymnasiekompetens och den andelen bedöms stiga framöver.
Den starka sysselsättningsutvecklingen väntas bestå under perioden till och med 2021. Tillväxten av nya jobb trappas dock ned successivt. Den allt mer utbredda bristen på arbetskraft är en bidragande faktor bakom denna utveckling. Även fortsättningsvis kommer sysselsättningsökningen till största del att ske bland utrikes födda.
I likhet med lämnad utgiftsprognos i januari framför myndigheten i denna prognos behov av anslagsförstärkningar på anslaget 1:2, både vad avser aktivitetsstöd och arbetslöshetsersättning.
Även om antalet deltagare med och utgifterna för aktivitetsstöd beräknas minska under prognosperioden så bedömer Arbetsförmedlingen att anslaget behöver förstärkas redan under 2018 samt åren därefter. De prognostiserade utgifterna för aktivitetsstöd i denna prognos ligger 1 472 miljoner kronor högre än det tilldelade anslaget 2018. I dagsläget bedöms anslagskrediten därmed att överskridas med 513 miljoner kronor efter att möjligheten att föra över utgifter om 450 miljoner kronor till anslag 1:3 ap1 nyttjats enligt möjlighet i myndighetens regleringsbrev. En grundläggande orsak till differensen mellan myndighetens bedömda kostnader och tilldelat anslag är de olika bedömningar som görs av hur mycket och snabbt som antalet deltagare inom garantierna kommer att minska. Om myndighetens bedömning av antalet deltagare inom garantierna för helåret stämmer, och om anslaget för aktivitetsstöd inte utökas, skulle myndighetens ambitioner att förhindra
långtidsarbetslöshet genom insatser utanför garantier behöva minskas kraftigt. Arbetsförmedlingen ser därför ett behov av tidiga signaler från regeringen i denna fråga. En kraftig neddragning av den nuvarande planeringen av antalet insatser utanför garantierna skulle t.ex. innebära att arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning skulle behöva minskas ner ordentligt. Det i sin tur skulle innebära att behovet av fördjupade insatser utanför garantierna inte skulle kunna tillgodoses för utsatta grupper t.ex. arbetslösa med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning eller arbetslösa med en historik av ohälsa, utrikesfödda samt lågutbildade.
8
Även utgifterna för arbetslöshetsersättning bedöms överskrida anslaget.
Differensen mellan myndighetens bedöma kostnader och tilldelat anslag baseras på att myndigheten och regeringen gör olika bedömningar av arbetslöshetens utveckling. Arbetsförmedlingens bedömning utgår från en prognostiserad arbetslöshet på 6,6 %. I denna prognos bedöms ett högre anslagsöverskridande än i januariprognosen, motsvarande 1 637 miljoner kronor 2018. En orsak till de stigande kostnaderna är att andelen öppet arbetslösa som har rätt till inkomstrelaterad ersättning har ökat. Då arbetslöshetsersättningen är en rättighet finns inga möjligheter till besparingar på denna anslagspost. Myndigheten ser därför behov av att anslaget förstärks redan innevarande år samt kommande år jämfört med de föreslagna anslagsnivåerna i budgetpropositionen.
Antalet extratjänster har ökat stadigt sedan införandet och ökningen har varit särskilt kraftig de senaste månaderna. Ökar anställningsstöden mer än den nu lagda prognosen minskar möjligheten att föra över utgifter avseende aktivitetsstöd som beskrivits ovan. Det ökande antalet anställda med subventionerade anställningar i kombination med stigande
snittkostnader, till följd av att lönetaket höjts, gör att även de tilldelade bemyndigandebeloppen för anslaget 1:3 ap1 kostnader för
arbetsmarknadspolitiska program bedöms överskridas 2018.
Det nya etableringsprogrammet har nu trätt ikraft. Implementeringen har förlöpt väl. Myndigheten är nu inne i en tvåårsperiod av parallella regelverk som ska hanteras, vilket kommer att medföra både
kompetensmässiga och organisatoriska utmaningar.
Antalet deltagare inom etableringsuppdraget bedöms minska under hela prognosperioden. Andelen som lämnat etableringsuppdraget för arbete eller studier ökar. I januari 2018 uppgick den till 41,4 %, vilket är den högsta andelen någonsin och kan jämföras med januari 2017 då andelen var 29 %. Bidragande orsaker till att fler har gått till arbete är den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden samt att extratjänsterna haft en mycket stark utveckling.
9
2 Inledning
Arbetsförmedlingen ska enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 redovisa prognoser för hur mycket som beräknas utbetalas 2018 – 2021 per anslag och anslagsposter som disponeras av myndigheten. Detta är den andra av fem utgiftsprognoser som Arbetsförmedlingen lämnar 2018.
Till grund för beräkningarna ligger den arbetsmarknadsprognos som Arbetsförmedlingen lämnade i december 2017 samt Migrationsverkets prognos från den 16 februari 2018 vad avser etableringsuppdraget.
Aktiviteten i den svenska ekonomin och på arbetsmarknaden fortsätter att vara hög. Efterfrågan på arbetskraft är mycket god och
sysselsättningen utvecklas mycket starkt. Högkonjunkturen i ekonomin fortsätter således att mogna och förutsättningarna för en fortsatt god utveckling av såväl tillväxten i ekonomin som av sysselsättningen är goda. Parallellt har även arbetslösheten enligt
Arbetskraftsundersökningarna (AKU) fortsatt att minska.1 Den starka efterfrågan på arbetskraft har samtidigt inneburit att bristen på
arbetskraft ökat, vilket gäller såväl privata som offentliga arbetsgivare.2 Den starka sysselsättningsutvecklingen väntas bestå under perioden till och med 2021. Tillväxten av nya jobb trappas dock ned successivt. Den allt mer utbredda bristen på arbetskraft är en bidragande faktor bakom denna utveckling. Även fortsättningsvis kommer sysselsättningsökningen till största del att ske bland utrikes födda, till vilka mer än åtta av tio nya jobb väntas gå under perioden 2017-2019.3 Den starka tillväxten av nya jobba innebär även att sysselsättningsgraden fortsätter att stiga bland både inrikes och utrikes födda.
Samtidigt fortsätter utbudet av arbetskraft att öka i god takt också under de närmaste åren. I likhet med tillväxten av nya jobb ökar dock även utbudet av arbetskraft i avtagande takt under åren som kommer.
Parallellt bedöms utrikes födda svara för i princip hela tillskottet till arbetskraften under de närmaste åren. Samtidigt bedöms en allt större andel av denna ökning bestå av personer som är relativt nya i landet.
Trots en fortsatt mycket stark utveckling för sysselsättningen bland utrikes födda innebär detta att arbetslösheten enligt
Arbetskraftsundersökningarna (AKU) sammantaget väntas förändras relativt lite under de närmaste åren.
1 SCB, AKU, 16-64 år.
2 Läs mer om läget och utvecklingen i ekonomin och på arbetsmarknaden i
”Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017”, Arbetsförmedlingen 2017.
3 Av sysselsättningsökningen under 2016 gick omkring 2 av 3 nya jobb till utrikes födda. Under 2017 steg de utrikes föddas andel av sysselsättningsökningen ytterligare.
10
Det starka tillskottet av nyanlända till befolkningen gör samtidigt att AKU har svårt att fullt ut fånga utvecklingen för utrikes födda på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen bedömer därför att mycket talar för att AKU för närvarande något överskattar sysselsättningstillväxten samt på motsvarande sätt underskattar arbetslösheten för utrikes födda.
Under de närmaste åren väntas dock denna situation klinga av successivt.4
Nyckeltal arbetskraft och arbetslöshet utfall för 2016-2017 samt
prognos för 2018-2021, tusental/procent
2016 2017 2018 2019 2020 2021
Befolkning (16-64 år) 6 108 6 178 6 225 6 266 6 310 6 357 Arbetskraft (16-64 år) 5 084 5 169 5 245 5 313 5 369 5 403 Sysselsatta (16-64 år) 4 728 4 822 4 899 4 955 5 005 5 050 Arbetslösa (16-64 år) 356 347 346 358 364 353
Arbetslöshet (16-64 år) 7,0% 6,7% 6,6% 6,7% 6,8% 6,5%
Relativa arbetskraftstal (16-64 år) 83,2% 83,7% 84,3% 84,8% 85,1% 85,0%
Sysselsättningsgrad (16-64 år) 77,4% 78,1% 78,7% 79,1% 79,3% 79,4%
Inskrivna arbetslösa (16-64 år) 363 363 357 351 345 340
Källa: SCB och Arbetsförmedlingen
Under senare delen av 2017 började antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen åter att minska. Detta är en utveckling som bedöms fortsätta under de närmaste åren. Samtidigt fortsätter andelen inskrivna arbetslösa som står längre från arbetsmarknaden att öka. Mer än var tredje inskriven arbetslös saknar fullständig gymnasiekompetens och den andelen bedöms stiga framöver. En allt större andel av de arbetslösa saknar därmed de kompetenser som arbetsgivarna efterfrågar.
Samtidigt som arbetsmarknaden fortsatt att utvecklas mycket starkt har många nyanlända registrerat sig som arbetssökande på
Arbetsförmedlingen. Av de inskrivna arbetslösa var under det fjärde kvartalet 2017 närmare 60 % utrikes födda. Utvecklingen förklaras helt av ett ökat antal utomeuropeiskt födda och denna delgrupp utgör nu närmare 50 % av samtliga inskrivna arbetslösa. Parallellt har
arbetslösheten bland inrikes födda sjunkit till en så låg nivå att de lediga arbetskraftsresurserna i denna grupp måste betraktas som mycket små.
Skillnaderna mellan olika grupper på arbetsmarknaden är därmed fortsatt stora.
4 För en förklaring se fördjupningsruta i ”Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017”, Arbetsförmedlingen 2017.
11
Parallellt fortsätter antalet inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i 12 månader eller mer att stiga. Under det fjärde kvartalet 2017 uppgick denna grupp till drygt 150 000 personer, vilket är drygt 6 000 fler än under samma period i fjol. Gruppen som varit utan arbete mer än ett år utgör nu 42 % av samtliga inskrivna arbetslösa, vilket är
2 procentenheter högre än under det fjärde kvartalet 2016 och hela 4 procentenheter högre än under det fjärde kvartalet 2015. Andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i 12 månader eller mer har ökat gradvis ända sedan 2013.
Ökningen av antalet inskrivna arbetslösa med långa tider utan arbete förklaras helt av det fortsatt omfattande antalet inskrivna arbetslösa i etableringsuppdraget5. Under det fjärde kvartalet 2017 uppgick antalet inskrivna arbetslösa i etableringsuppdraget som varit utan arbete i 12 månader eller mer till närmare 31 000 personer. Detta är en ökning med drygt 7 000 personer jämfört med samma period året innan. Bland övriga inskrivna arbetslösa med inskrivningstider på 12 månader eller mer har således antalet samtidigt fortsatt att minska.
Samtidigt fortsätter antalet inskrivna arbetslösa ungdomar (18-24 år) att minska tydligt. Under det fjärde kvartalet 2017 uppgick gruppen till närmare 54 000 personer, en minskning med närmare 7 000 jämfört med samma period året innan. Bland ungdomar minskar arbetslösheten både bland män och kvinnor. Arbetslöshetsnivån är dock fortsatt
påtagligt lägre bland unga kvinnor än bland unga män, 8,2 % respektive 12,1 % av den registerbaserade arbetskraften för åldersgruppen.
5 Sedan årsskiftet 2017-2018 avses även Etableringsprogrammet.
12
2.1 Antal deltagare i program och utgifter
I beloppsbilagan redovisas antalet deltagare i program samt utgifterna för detta. Antalet deltagare i program enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik består både av deltagare med och utan aktivitetsstöd.
Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som inte uppbär aktivitetsstöd består till stor del av personer med ersättning från
sjukförsäkringen eller etableringsersättning. Utgifterna för programmen för deltagare i samarbetet med Försäkringskassan belastar utgiftsområde 10 anslag 1:6 och deltagare inom etableringsuppdraget belastar
utgiftsområde 14 anslag 1:3 ap5.
13
Nedanstående tabell visar tilldelning, föreslagen tilldelning, utgifter och sparande/underskott för 2017 – 2021.
Miljoner kronor
UO 14
(Arbetsmarknad & arbetsliv)
UO 13 (Integration &
jämställdhet) UO14 S:a UO13 S:a Totalt
1:1
ap1
1:2 ap1
1:2 ap2
1:2 ap3
1:3 ap1
1:3 ap3
1:3 ap5 *
1:3 ap6 *
1:4 ap1
1:12 ap1
1:12 ap2
1:3 ap1
Tilldelning & förslag till tilldelning
2018 8 278 10 183 10 569 1 948 10 588 70 2 664 55 13 797 5 698 59 5 179 63 909 5 179 69 088 Regleringsbrev 8 402 10 183 10 569 1 948 10 588 2 664 13 797 5 698 59 5 179 63 908 5 179 69 087
Överföring -124 -124 0 -124
Förslag till tilldelning BP 2018 inklusive prognostiserad överföring från 2017
2019 8 040 8 833 10 560 1 563 13 502 1 783 14 520 5 516 90 3 901 64 407 3 901 68 309 2020 7 973 8 251 10 645 1 778 15 067 1 540 15 472 5 462 122 3 255 66 311 3 255 69 566
Kostnader
2017 8 501 12 329 12 168 2 293 9 374 107 2 511 25 12 544 5 992 40 5 355 65 883 5 355 71 238 2018 8 362 11 205 12 206 1 948 11 090 70 2 462 55 13 300 4 840 47 5 279 65 585 5 279 70 863 2019 8 424 10 358 11 908 1 563 13 583 1 891 13 992 4 134 54 3 700 65 908 3 700 69 607 2020 8 355 9 842 11 869 1 778 15 696 1 493 15 054 4 028 61 2 807 68 177 2 807 70 984 2021 8 269 9 242 11 801 1 778 16 108 1 242 16 010 3 967 67 2 507 68 484 2 507 70 991
Sparande
2017 -124 -41 696 1 700 1 1 074 10 1 178 127 56 1 073 3 603 2 147 5 750
2018 -84 -1 022 -1 637 -502 202 497 858 12 -100 -1 676 -100 -1 776
2019 -384 -1 525 -1 348 -81 -108 528 1 382 36 201 -1 500 201 -1 299
2020 -382 -1 591 -1 224 -629 47 418 1 434 61 448 -1 866 448 -1 418
* 2017 fanns dessa anslagsposter under utgiftsområde 13, anslag 1:4
14
3 Anslag inom Utgiftsområde 14
Arbetsförmedlingen disponerar inom Utgiftsområde 14 följande anslag och anslagsposter 2018:
1:1 ap1 Förvaltningskostnader
1:2 ap1 Aktivitetsstöd
1:2 ap2 Bidrag till arbetslöshetsersättning
1:2 ap3 Statliga ålderspensionsavgifter
1:3 ap1 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
1:3 ap3 Statsbidrag till kommuner för främjande av lokala överenskommelser
1:3 ap5 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare
1:3 ap6 Främjande- och utvecklingsinsatser för snabbspår
1:4 ap1 Lönebidrag m.m.
1:12 ap1 Nystartsjobb
1:12 ap2 Stöd för yrkesintroduktionsanställningar
3.1 Anslag 1:1
Anslag 1:1 ap1
Miljoner kronor
2017 2018 2019 2020 2021
Tilldelning/förslag till tilldelning 8 377 8 278 8 040 7 973
Beräknade utgifter 8 501 8 362 8 424 8 355 8 269
Beräknat sparande/underskott -124 -84 -384 -382
Beräknat sparande/underskott i
föregående prognos -120 -80 -945 -910
3.1.1 Anslag 1:1 ap1 – Förvaltning
Kostnaderna under anslaget 2018 beräknas till 8 362 miljoner kronor, vilket är samma nivå som i föregående prognos och medför ett
anslagsöverskridande på 84 miljoner kronor. Att nyttjandet av
anslagskrediten ökat beror på ett större överskridande 2017 än vad som bedömdes i föregående prognos då bokslutet ännu inte var klart.
Prognosen för 2019 – 2021 utgår från de bedömningar som görs i Arbetsförmedlingens budgetunderlag 2019 – 2021. Arbetsförmedlingens bedömning av de aviserade anslagsnivåerna för åren 2019 till 2021 är att dessa inte är tillräckliga för att svara mot myndighetens alltmer
15
komplexa uppdrag med en ökande andel arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden.
Enligt arbetsmarknadsprognosen från december 2017 kommer antalet öppet arbetslösa och inskrivna i program att minska under perioden, samtidigt som andelen sökande med utsatt ställning på arbetsmarknaden fortsatt ökar. Att andelen arbetssökande med utsatt ställning ökar beror i hög grad på att många av deltagarna som lämnar etableringsuppdraget övergår till jobb- och utvecklingsgarantin. Det innebär att
Arbetsförmedlingen fortsatt har en stor andel inskrivna arbetssökande som kräver mycket personalresurser. Förnyelseresan och realiseringen av kund- och kanalstrategin, med bland annat kraftigt utbyggda digitala självservicetjänster och en utvecklad kundtjänst, förväntas frigöra resurser för att kunna ge ett fördjupat stöd till dessa sökande på sikt.
Förverkligandet av myndighetens kund- och kanalstrategi är därmed en väsentlig ingrediens för att öka kund- och samhällsnyttan samt för att effektivisera myndigheten och därmed kunna rikta de personella resurserna dit de behövs som mest.
Under en övergångstid kommer dock läget på förvaltningsanslaget att vara extra ansträngt eftersom det samtidigt behöver finansiera arbetet med en alltmer komplex sökandesammansättning och myndighetens förnyelseresa, och som del av del av den uppbyggnaden av myndighetens investeringar i en kund- och kanalförflyttning.
I takt med att andelen arbetssökande som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden ökar behöver Arbetsförmedlingen lägga mer tid på att ge stöd till arbetssökande utifrån var och ens unika behov. Denna grupp riskerar därför att drabbas hårdast av minskade resurser. Detta gäller inte minst personer i omställning på grund av ohälsa som skrivs ut från Försäkringskassan och skrivs in på Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen ser behov av utökade resurser för denna målgrupp för att dessa individer ska få det stöd som de behöver i syfte att motverka risken för långtidsarbetslöshet. Det utökade resursbehovet för denna målgrupp beräknas uppgå till 84 miljoner kronor årligen och ingår i beräknat medelsbehov för perioden 2019 - 2021.
Arbetsförmedlingen ser positivt på att nuvarande etableringsuppdrag görs om till ett arbetsmarknadspolitiskt program och bedömer att en harmonisering av regelverket på sikt kommer att bidra till att underlätta myndighetens verksamhet. Möjligheten till besparingar kopplat till detta är dock begränsade, dels på grund av att införandet kommer att kräva hantering av två parallella system med åtföljande informations- och utbildningsinsatser, dels på grund av att nya arbetsuppgifter tillkommer i form av hantering av sjukanmälan och läkarintyg.
16
3.2 Anslag 1:2 – Aktivitetsstöd och arbetslöshetsersättning
3.2.1 Anslag 1:2 ap1 – Aktivitetsstöd Anslag 1:2 ap1
Miljoner kronor
2017 2018 2019 2020 2021
Tilldelning/förslag tilldelning 12 288 10 183 8 833 8 251
Beräknade utgifter 12 329 11 205 10 358 9 842 9 242
Beräknade sparande/underskott -41 -1 022 -1 525 -1 591 Beräknat sparande/underskott i
föregående prognos -41 -928 -1 355 -1 421
Utgifterna under anslaget 2018 beräknas till 11 205 miljoner kronor, vilket är 94 miljoner kronor högre än i föregående prognos. De
prognostiserade utgifterna för aktivitetsstöd i denna prognos ligger 1 472 miljoner kronor högre än anslaget 2018. Anslagskrediten räcker inte för att täcka detta medelsbehov. I dagsläget görs bedömningen att
anslagskrediten kommer att överskridas med 513 miljoner kronor efter att möjligheten att föra över utgifter till anslag 1:3 ap1 nyttjats.
Arbetsförmedlingen prognostiserar att föra över utgifter på 450 miljoner kronor till anslag 1:3 ap1 enligt möjlighet i myndighetens regleringsbrev.
Myndigheten ges enligt regleringsbrevet möjlighet att föra över utgifter om 750 miljoner kronor, men myndigheten bedömer inte att det finns finansiellt utrymme på anslag 1:3 för att nyttja denna möjlighet fullt ut innevarande år. Ökar de subventionerade anställningarna mer än den nu lagda prognosen minskar möjligheten att föra över utgifter ytterligare.
I denna prognos har hänsyn tagits till de beräkningar som gjorts i budgetunderlaget över resursbehovet för ökningen av antalet personer i omställning på grund av ohälsa. Dessa personer är i behov av åtgärder som är av förberedande, utredande eller vägledande slag vilket innebär ökade utgifter för aktivitetsstöd i samband med programinsatser.
I de beräknade utgifterna kommande år ingår inte någon beräknad överföring av utgifter till anslag 1:3 ap1 eftersom möjligheten till överföring beslutas inför respektive år i regleringsbrevet. Att
anslagskrediten nyttjas ett år innebär att anslaget kommande år behöver förstärkas med motsvarande belopp, vilket inte ingår i de beräknade utgifterna.
Den nu lagda prognosen förutsätter att växlingen från garantiprogrammen till subventionerade anställningar sker i prognostiserad omfattning samt att antalet i program utanför
garantierna minskar. I denna prognos utgår Arbetsförmedlingen alltjämt från den planering som organisationen gjort av insatser utanför
17
garantierna eftersom myndigheten ser ett fortsatt behov av programinsatser även utanför garantierna, för att förhindra
långtidsarbetslöshet och därmed inflöde till garantiprogrammen. Skulle inte anslaget förstärkas både innevarande och kommande år kommer ambitionerna att behöva revideras och antalet insatser utanför garantierna att minskas ner kraftigt.
En kraftig neddragning av den nuvarande planeringen av antalet insatser utanför garantierna skulle t.ex. innebära att arbetspraktik och
arbetsmarknadsutbildning skulle behöva minskas ner ordentligt. Det i sin tur skulle innebära att behovet av fördjupade insatser utanför garantierna inte skulle kunna tillgodoses för utsatta grupper t.ex.
arbetslösa med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning eller arbetslösa med en historik av ohälsa, utrikesfödda samt
lågutbildade.
Om myndigheten av ekonomiska skäl inte skulle kunna ge dessa grupper ovan nämnda stöd riskerar det att bl.a. påverka målen negativt att öka andelen personer med en funktionsnedsättning som övergår till arbete eller studier och att öka andelen inskrivna utan fullständig
gymnasieutbildning som påbörjar reguljära studier. Sannolikt skulle det även påverka anställningar med lönebidrag på anslag 1:4 ap1 negativt, och därmed förbrukningen, då sådana anställningar ofta föregås av arbetspraktik. Att exempelvis inte kunna erbjuda
arbetsmarknadsutbildning utanför garantiprogrammen minskar därtill möjligheten att svara upp mot arbetsgivarnas
kompetensförsörjningsbehov. Framförallt kan urvalet till
rekryteringsutbildningar som skapats genom nära samarbete med arbetsgivare bli för litet.
Arbetsförmedlingen ser sammantaget behov av förstärkta resurser för aktivitetsstöd och är mot bakgrund av ovan i behov av tidiga signaler från regeringen i denna fråga. I annat fall riskeras en kraftig nedgång i antalet insatser utanför garantierna, en trend som myndigheten av erfarenhet vet kan vara svår att sedan bryta.
Arbetsförmedlingen har under 2017 initierat ett antal aktiviteter för att utveckla arbetet med att matcha till jobb genom utbildning. Bland annat pågår det ett arbete med att förbättra samverkan med aktörer på
utbildningsområdet. Under 2018 kommer också Arbetsförmedlingens arbete med vägledning att intensifieras, vilket är viktigt för att skapa förutsättningar för fler att ska gå vidare till studier. Förutsättningar att arbeta med att matcha fler personer till jobb genom utbildning har förändrats genom att nya insatser och verktyg har tillkommit. Flera av dessa har som syfte att genom ekonomiska incitament öka individens drivkrafter att gå vidare till utbildning och därmed lämna program med aktivitetsstöd.
18
Genom arbetsmarknadspolitiska insatser kan arbetssökande studera inom ramen för kommunens vuxenutbildning, på högskola, universitet, yrkeshögskola eller på folkhögskola. I vissa fall kan den arbetssökande ta del av aktivitetsstöd eller etableringsersättning under studieperioden. I andra fall kan det vara aktuellt med studiestartsstöd eller andra
studiemedel från CSN. Studiestartstödet är ett ekonomiskt stöd som ska öka incitamenten till studier för personer med behov av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå. Stödet betalas ut av CSN, och ansökan sker genom kommunen. Till och med den 4 februari 2018 hade 1 585 personer beviljats studiestartsstöd om studiestartsstöd för studier som äger rum under tidsperioden 2017-2019. Användningen av det nya studiestartsstödet har därmed varit lägre än beräknat.6
Deltagare månadsvis i jobb- och utvecklingsgarantin 2017 – 2021 jämförelse mellan Arbetsförmedlingens prognoser i januari 2018 och februari 2018
Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin bedöms successivt minska i år och kommande år. Antalet deltagare bedöms i genomsnitt bli 89 200 personer under 2018, vilket är 300 personer fler än i föregående prognos.
Det prognostiserade ökade utflödet från garantiprogrammen motverkas till viss del av ett stort inflöde av deltagare från etableringsuppdraget. De närmaste åren bedöms både antalet och andelen deltagare som tidigare tillhört etablering öka markant.
Prognos garantier gällande sökande i garantiprogrammen Årssnitt
2017 2018 2019 2020 2021
Deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin 99 100 91 700 87 500 80 600 77 100 - varav tidigare tillhört etablering 18 700 22 600 29 600 28 900 23 300 Deltagare i jobbgaranti för ungdomar 15 700 13 600 13 400 12 500 11 900 - varav tidigare tillhört etablering 1 400 1 500 1 600 1 500 1 100
6 CSN:s verksamhetsstatistik 0
20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000
2017 2018 2019 2020 2021
Utgiftsprognos januari 2018 Utgiftsprognos februari 2018
19
Andel i jobb- och utvecklingsgarantin med registrerad aktivitet januari 2014 till september 2017
De arbetsplatsförlagda aktiviteterna7 inom jobb- och utvecklingsgarantin ökade under 2017 till följd av den åtgärdsplan som Arbetsförmedlingen tog fram med det övergripande målet att förebygga och minska
långtidsarbetslösheten genom att fler i jobb- och utvecklingsgarantin får rätt insatser.
Bland de deltagare som tidigare haft sysselsättningsplats och återfått beslut om jobb-och utvecklingsgarantin finns en stor variation av aktiviteter. Av samtliga personer som övergått från sysselsättningsfasen till jobb- och utvecklingsgarantin under de senaste två åren hade i genomsnitt 21 % en arbetsplatsförlagd aktivitet i slutet av månaden de lämnade sysselsättningsfasen för 2017. Denna andel har legat relativt oförändrad sedan avvecklingen påbörjades. Den genomsnittliga andelen av personer som hade aktiviteter i form av upphandlade
arbetsförmedlingstjänster hos kompletterande aktör har varit kring 11 % under de senaste två åren. Denna andel har minskat något under 2017 jämfört med året innan. I genomsnitt har 48 % av de personer som lämnade sysselsättningsfasen under de senaste två åren haft aktiviteter i Arbetsförmedlingens egen regi såsom kartläggning, vägledning,
matchning och uppföljning. 20 % har inte haft några registrerade aktiviteter under 2016 och 2017.
7 Som arbetsplatsförlagd aktivitet räknas: arbetspraktik, arbetsträning, deltidsarbete, förstärkt arbetsträning, praktisk kompetensutveckling, projekt, start av näringsverksamhet, tillfälligt arbete i önskad omfattning, timanställning, utbildning, praktikantprogram och Samhall.
0%
20%
40%
60%
80%
100%
2015 2016 2017 2018
20
Deltagare månadsvis i jobbgarantin för ungdomar 2017 – 2021 jämförelse mellan Arbetsförmedlingens prognoser i januari 2018 och februari 2018
Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar beräknas fortsatt minska successivt under prognosperioden till i genomsnitt 12 500 personer år 2021. Antalet deltagare bedöms i genomsnitt bli 13 900 personer under 2018, vilket är 200 personer fler än i föregående prognos.
Målet med 90-dagarsgarantin uppnåddes i slutet av november 2017.
Ungdomsarbetslösheten i Sverige är den lägsta sedan 2003 och sysselsättningen bland unga stiger.
0 5 000 10 000 15 000 20 000
2017 2018 2019 2020 2021
Utgiftsprognos januari 2018 Utgiftsprognos februari 2018
21
Deltagare månadsvis i program utanför garantierna 2017 – 2021
Antalet deltagare i program utanför garantierna beräknas successivt minska under prognosperioden. Antalet deltagare 2018 bedöms uppgå till 45 200 personer, vilket är 400 personer fler än i föregående prognos, men alltjämt på en betydligt lägre nivå än föregående år.
De deltagare som skrivs in i etableringsprogrammet kommer inte i statistiken redovisas i andra program som deltagare med en
etableringsplan har gjort. Detta kommer att minska antalet deltagare i program utanför garantierna. Deltagarna kommer att ta del av insatser men dessa kommer att redovisas i form av aktiviteter inom
etableringsprogrammet.
Antalet deltagare i program utanför garantierna har justerade jämfört med prognosen i januari då hänsyn nu tagits till de beräkningar som gjorts i budgetunderlaget över det utökade resursbehovet för personer i omställning på grund av ohälsa.
För 2018 beräknas utgifterna för i genomsnitt 29 700 personer belasta anslag 1:2 ap1 Aktivitetsstöd. Utgifterna för 13 000 personer beräknas belasta etableringsuppdraget och 6 100 personer samarbetet med Försäkringskassan. Ersättningen till deltagarna i etableringsuppdraget och eventuella programkostnader belastar utgiftsområde 13 (Integration och jämställdhet) och utgifterna för ersättning till deltagarna i
samarbetet med Försäkringskassan samt eventuella programkostnader belastar utgiftsområde 10 (Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp).
0 20 000 40 000 60 000 80 000
2017 2018 2019 2020 2021
Anslag 1:2 ap1 Aktivitetsstöd Etableringsuppdraget Samarbete med Fk
22
Deltagare månadsvis i kartläggning, vägledning och rehabilitering 2017 – 2021
jämförelse mellan Arbetsförmedlingens prognoser i januari 2018 och februari 2018
Programmen beräknas under 2018 i genomsnitt ha 22 400 deltagare per månad, vilket är 900 personer fler än i föregående prognos. Av
deltagarna i år beräknas 2 400 tillhöra etableringsuppdraget.
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000
2017 2018 2019 2020 2021
Utgiftsprognos januari 2018 Utgiftsprognos februari 2018
23
Deltagare månadsvis i förberedande utbildning 2017 – 2021 jämförelse mellan Arbetsförmedlingens prognoser i januari 2018 och februari 2018
Programmet förberedande utbildning beräknas under 2018 i genomsnitt ha 10 500 deltagare, vilket är samma nivå som i föregående prognos. Av deltagarna i år beräknas 7 000 tillhöra etableringsuppdraget. Den kraftiga minskningen de kommande åren beror på att deltagare inom etableringsuppdraget kommer övergå till programbeslut för programmet etablering och där få denna insats som en aktivitet.
Antal kvarstående i förberedande utbildning (inom och utanför garantierna)
2017 2018
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan
Totalt 17 788 18 852 18 672 17 688 17 681 16 562 15 685 15 546 16 534 17 629 16 774 15 182 17 188 - varav kvinnor 7 604 7 903 7 977 7 611 7 666 7 122 6 696 6 768 7 656 8 190 7 958 7 423 8 126
- varav män 10 184 10 949 10 695 10 077 10 015 9 440 8 989 8 778 8 878 9 439 8 816 7 759 9 062 Utanför
garantierna 15 551 16 450 16 160 15 420 15 508 14 778 14 254 13 942 14 566 15 317 14 659 13 399 14 628 - varav
nyanlända inom etablerings- uppdraget
12 797 13 540 13 310 12 763 12 908 12 727 12 616 12 086 12 115 12 485 11 992 11 267 11 040
Inom garantierna 2 237 2 402 2 512 2 268 2 173 1 784 1 431 1 604 1 968 2 312 2 115 1 783 2 560
- varav JOB 1 854 1 942 2 067 1 839 1 822 1 518 1 230 1 381 1 604 1 901 1 779 1 525 2 195
- varav UGA 383 460 445 429 351 266 201 223 364 411 336 258 365
Källa: Arbetsförmedlingen, statistik avseende deltagare i utbildning 0
5 000 10 000 15 000 20 000
2017 2018 2019 2020 2021
Utgiftsprognos januari 2018 Utgiftsprognos februari 2018
24
Arbetsförmedlingen har flera gemensamma uppdrag tillsammans med Folkbildningsrådet och Sveriges folkhögskolor, som berör tre olika insatser i form av folkhögskoleutbildningar för inskrivna arbetslösa.
Antal kvarstående med beslut om deltagande i folkhögskoleutbildning i
studiemotiverande syfte
2017 2018
Program jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan
Totalt 699 887 1 080 1 083 907 540 376 453 907 1 197 1 134 932 1 056
- Utanför garantier 353 429 509 505 383 212 141 216 484 674 628 500 485
- varav kvinnor 146 180 232 238 182 103 71 115 256 344 320 263 271
- varav män 207 249 277 267 201 109 70 101 228 330 308 237 214
- JOB 209 267 375 373 381 244 179 186 291 369 360 314 440
- varav kvinnor 102 137 193 189 190 120 86 99 151 202 186 167 221
- varav män 107 130 182 184 191 124 93 87 140 167 174 147 219
- UGA 137 191 196 205 143 84 56 51 132 154 146 118 131
- varav kvinnor 44 66 77 82 56 34 25 29 67 67 56 47 54
- varav män 93 125 119 123 87 50 31 22 65 87 90 71 77
Andel deltagare från garantiprogram
49% 52% 53% 53% 58% 61% 63% 52% 47% 44% 45% 46% 54%
Nyttjandet av den förberedande insatsen folkhögskoleutbildning i studiemotiverande syfte (SMF) har varit lägre än förväntat under en längre tid. Under 2017 användes något fler än hälften av de platser som beräknats för 2017. Dock har det skett en viss ökning under 2017 i jämförelse med hur det sett ut tidigare år, främst under årets senaste månader. I januari 2018 fattades 507 beslut om anvisning till SMF, vilket är dubbel så många som under samma månad 2016. Könsfördelningen inom SMF består av 48 % kvinnor och 52 % män.
Att nyttjandet av SMF har ökat i omfattning under 2017, vilket bedöms vara en följd av det pågående arbetet med att få fler arbetssökande att gå vidare till studier och införandet av Arbetsförmedlingens strategi för matchning till jobb genom utbildning. Att öka antalet studieövergångar bland inskrivna utan fullföljd gymnasieutbildning kommer att fortsätta att vara en prioritering även under 2018, med fokus på reformer som studiestartsstöd och utbildningsplikt. Med tanke på att SMF är ett verktyg med syftet att motivera personer med studiebehov att påbörja reguljär utbildning, kommer ett ökat nyttjande av SMF vara önskvärt för 2018. Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådets gemensamma målbild är att 7 000 platser ska användas under 2018.
25
Deltagare månadsvis i arbetsmarknadsutbildning 2017 – 2021 jämförelse mellan Arbetsförmedlingens prognoser i januari 2018 och februari 2018
Programmet arbetsmarknadsutbildning beräknas under 2018 i genomsnitt ha 4 800 deltagare, vilket är 200 personer färre än i föregående prognos. Av deltagarna i år beräknas 1 100 tillhöra etableringsuppdraget.
Antal kvarstående i arbetsmarknadsutbildning (inom och utanför garantierna)
2017 2018
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan
Totalt 9 053 9 288 9 256 9 169 9 105 8 195 7 638 7 611 7 732 8 484 9 336 8 888 9 338
- varav kvinnor 3 164 3 094 2 975 2 916 2 806 2 337 2 094 2 184 2 121 2 184 2 303 2 135 2 199 - varav män 5 889 6 194 6 281 6 253 6 299 5 858 5 544 5 427 5 611 6 300 7 033 6 753 7 139
Utanför garantierna 5 047 5 169 5 171 5 065 5 080 4 575 4 210 4 265 4 347 4 852 5 374 5 082 5 323 - varav nyanlända
inom
etableringsuppdraget
1 547 1 525 1 444 1 501 1 483 1 362 1 294 1 394 1 458 1 535 1 656 1 684 1 690
Inom garantierna 4 006 4 119 4 085 4 104 4 025 3 620 3 428 3 346 3 385 3 632 3 962 3 806 4 015
- varav JOB 3 392 3 454 3 400 3 440 3 387 3 065 2 918 2 886 2 920 3 063 3 322 3 203 3 395
- varav UGA 614 665 685 664 638 555 510 460 465 569 640 603 620
Andel deltagare från
etableringsuppdraget 17% 16% 16% 16% 16% 17% 17% 18% 19% 18% 18% 19% 18%
Källa: Arbetsförmedlingen, statistik avseende deltagare i utbildning
Antalet deltagare har ökat under hösten 2017. En bidragande anledning till ökningen är att flera stora avtal tecknades under 2017. Ett närmare samarbete med arbetsgivare inte minst inom bristyrken är väsentlig för att åstadkomma ytterligare förbättrade resultat.
0 2 000 4 000 6 000 8 000
2017 2018 2019 2020 2021
Utgiftsprognos februari 2018 Utgiftsprognos januari 2018
26 Yrkesinriktade folkhögskoleutbildningar
Arbetsförmedlingen, Folkbildningsrådet och Sveriges folkhögskolor samarbetar för att ge arbetssökande möjlighet att studera på
yrkesinriktade folkhögskola under max 24 månader. Utbildningarna finns framförallt inom sociala och pedagogiska yrken, t.ex.
boendestödjare, behandlingsassistent och lärar- eller elevassistent.
Utbildningarna varierar i längd och kan vara maximalt två år.
Majoriteten av de pågående utbildningarna är på ett år.
Antal kvarstående vid Yrkesinriktade folkhögskoleutbildningar
2017 2018
Program jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan
Totalt 65 64 76 85 94 90 89 195 240 257 273 302 343
- varav
kvinnor 43 44 49 54 59 56 55 119 146 165 177 196 229
- varav män 22 20 27 31 35 34 34 76 94 92 96 106 114
Det skedde en stor volymökning i insatsen under 2017, dock från mycket låga nivåer under 2016. Könsfördelningen bland det totala antalet utbildningsdeltagare är 34 % män och 66 % kvinnor. Könsfördelningen varierar mellan olika utbildningsinriktningar, och följer ett mönster av en könsuppdelad arbetsmarknad.
Från den 2 januari 2018 utvidgades målgruppen för insatsen till att även inkludera deltagare i etableringsprogrammet, utöver deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som sedan tidigare ingår i målgruppen.
Målgruppsutvidgningen bedöms inte att leda till någon större
volymökning, men samtidigt är det troligt att den positiva utvecklingen av antalet deltagare kommer att fortsätta. Målvolymen för insatsen är 1 000 deltagare per år, enligt avtal mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet.
27
Deltagare månadsvis i arbetspraktik 2017 – 2021
jämförelse mellan Arbetsförmedlingens prognoser i januari 2018 och februari 2018
Arbetspraktik beräknas minska successivt under prognosperioden.
Arbetspraktik bedöms under 2018 ha i genomsnitt 4 400 deltagare, vilket är 200 personer färre än i föregående prognos. Av deltagarna i år
beräknas 1 100 tillhöra etableringsuppdraget.
Deltagare månadsvis i start av näringsverksamhet 2017 – 2021 jämförelse mellan Arbetsförmedlingens prognoser i januari 2018 och februari 2018
Start av näringsverksamhet beräknas under 2018 i genomsnitt ha 1 400 deltagare, vilket är 100 personer fler än i föregående prognos.
0 2 000 4 000 6 000 8 000
2017 2018 2019 2020 2021
Utgiftsprognos februari 2018 Utgiftsprognos januari 2018
0 500 1 000 1 500 2 000
2017 2018 2019 2020 2021
Utgiftsprognos januari 2018 Utgiftsprognos februari 2018
28
Deltagare månadsvis i utbildningskontrakt 2017 – 2021 jämförelse mellan Arbetsförmedlingens prognoser i januari 2018 och februari 2018
Antalet arbetssökande med utbildningskontrakt bedöms öka successivt under prognosperioden. Utbildningskontrakt beräknas under 2018 i genomsnitt ha 3 500 deltagare, vilket är 100 personer fler än i föregående prognos.
Antalet personer med ett utbildningskontrakt har ökat successivt och uppgick i januari 2018 till drygt 3 500. Hittills har ökningen skett stötvis, i samband med de traditionella terminsstarterna av utbildningar.
Tillfälliga minskningar syns även i samband med terminsslut.
Antal kvarstående sökande i utbildningskontrakt
2017
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan
Totalt 2 541 2 535 2 658 2 672 2 555 2 254 2 141 2 770 2 815 3 028 3 001 2 897 3 522 I kombination med arbete
hos kommunen 1 063 1 071 1 152 1 149 1 112 982 935 1 213 1 238 1 316 1 319 1 276 1 537 I kombination med praktik
hos kommunen 1 478 1 464 1 506 1 523 1 443 1 272 1 206 1 557 1 577 1 712 1 682 1 621 1 985
Heltidsstudier: 91 115 129 143 133 106 91 107 125 146 136 109 164
- varav inom garantierna 33 36 50 47 15 6 4 22 26 27 24 19 32
- UBK i komb. med annat
subventionerat arbete 2 417 2 384 2 479 2 482 2 407 2 142 2 046 2 641 2 664 2 855 2 841 2 769 3 326 - UBK i komb. med annan
insats 188 181 163 168 149 117 100 136 122 134 126 119 137
- Ingen annan insats 14 13 13 16 15 12 13 9 6 4 6 6 5
I januari var 94 % av pågående utbildningskontrakt i form av heltidsstudier.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000
2017 2018 2019 2020 2021
Utgiftsprognos januari 2018 Utgiftsprognos februari 2018
29
3.2.2 Anslag 1:2 ap2 - Bidrag till arbetslöshetsersättning Anslag 1:2 ap2
Miljoner kronor
2017 2018 2019 2020 2021
Tilldelning/förslag tilldelning 12 864 10 569 10 560 10 645
Beräknade utgifter 12 168 12 206 11 908 11 869 11 801
Beräknade sparande/underskott 696 -1 637 -1 348 -1 224 Beräknat sparande/underskott i
föregående prognos 696 -1 183 -1 165 -1 059
Utgifterna under anslaget 2018 beräknas till 12 206 miljoner kronor, vilket ger ett anslagsöverskridande på 1 637 miljoner kronor. Det innebär att anslagskrediten beräknas överskridas med 1 109 miljoner kronor. De högre kostnaderna jämfört med föregående prognos beror på att andelen av öppet arbetslösa som uppbär inkomstrelaterad ersättning har ökat.
Myndigheten ser därför ett stort behov av att anslaget förstärks under innevarande år. Då arbetslöshetsersättningen är en rättighet finns inga möjligheter till besparingar på denna anslagspost. Skillnaden mellan myndighetens bedömda kostnader för arbetslöshetsersättning och regeringens anslagna medel för ändamålet baseras på att myndigheten och regeringen gör olika bedömningar av arbetslöshetsnivån.
Utgifterna för arbetslöshetsersättning riskerar att öka ytterligare något om medel till 1:2 ap1 inte tillförs då arbetssökande ofta uppbär
arbetslösersättning när de inte uppbär aktivitetsstöd. Skulle färre personer på grund av bristande ekonomiskt utrymme ges möjlighet till insatser utanför garantierna och därmed aktivitetsstöd kommer många av dessa att behöva hänvisas till arbetslöshetsersättning istället.
Utbetalningarna av bidrag till arbetslöshetsersättning bestäms av antalet dagar med inkomstrelaterad ersättning, den genomsnittliga
inkomstrelaterade dagpenningen, antalet dagar med ersättning i form av grundbelopp och grundbeloppets storlek. Av utbetalningarna avser 96 % inkomstrelaterad ersättning och 4 % avser grundbeloppet.
