Top-styrd implementering av evidensbaserade modeller Professioner och deras professionsutövande påverkas av omgi- vande förändringar, både på ett samhälleligt och övergripande plan, men också på ett mer lokalt plan. Implementering och användning av EBP kan i allra högsta grad ses som en samhälle- lig och övergripande förändring som i sin tur även kommit att påverka på lokal nivå. Till exempel genomförde Socialstyrelsen år 2008 en inventering av Sveriges kommuner och landsting och dess användning av metoder för att främja barns psykiska hälsa (Socialstyrelsen, 2008). Ett syfte med inventeringen var att stödja implementeringen av evidensbaserade metoder och mo-
Ny förståelse för forskningsbaserade
modeller i familjebehandlande socialt arbete
Jennie Ryding
Doktorand i Pedagogik med inriktning mot arbets inte grerat lärande, Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön, Högskolan Väst
jennie.ryding@hv.se
Emma Sorbring
Professor i Barn och ungdomsvetenskap, Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön, Högskolan Väst
emma.sorbring@hv.se
Evidensbaserad praktik (EBP) har sedan 2000talet
fått en ökad användningsgrad inom människo
relaterade yrken, t ex inom verksamheter såsom elevhälsan och socialtjänsten, vars professioner uppmuntras till att arbeta evidensbaserat för att höja graden av kunskapsanvändning och kunskaps
utveckling inom fältet.
I den här artikeln kommer vi att beskriva hur för
ståelsen, inställningen och kunskapen kring EBP och dess relaterade arbetssätt är i stort behov av att problematiseras, då dessa inte sällan bygger på förutfattade meningar och okunskap, vilket i sin tur har resulterat i ett för EBP oförtjänt rykte.
deller, vilket kan kopplas samman med den statliga utredning som gjordes 2008 där ett behov av en förstärkt kunskapsutveck- ling inom socialtjänsten identifierades (SOU 2008:18). En lång- siktig implementering av evidensbaserad praktik sågs som en lämplig insats för att öka kunskapsutvecklingen.
Tio år senare, genom fördes ytterligare en utredning med fo- kus på social tjänstens förebyggande arbete och där behovet av kunskapsutveckling inom området återigen betonades. Likt före gående utredning, pekade den aktuella på att förebyggande arbete bör samordnas med utveckling och förvaltning av evi- densbaserade metoder för att nå resultat (SOU 2018:32). Den ökade användningen av EBP är således ett resultat av ett antal identifierade behov och utvecklingsområden. Trots att skälen och bakgrunden för ökad implementering och användning av EBP kan anses positiva, ledde det hierarkiskt styrda initiativet till ett varierat mottagande på lokal nivå. Hierarkisk styrning medför många gånger, både en minskad grad av handlingsut- rymme, inflytande, autonomi och möjlighet till reflektion samt till att andra typer av problem och begränsningar uppkommer, vilket potentiellt kan upplevas negativt av både professionella tillika chefer på mer lokal nivå (t ex Avby, 2018b; Ponnert &
Svensson, 2016; Skillmark & Oscarsson, 2018).
Den ökade styrningen av välfärdssektorn och kommunala verksamheter har således medfört en del negativa konnotationer,
exempelvis i form av ökat fokus på effektivitet och ekonomi.
Många anser det som riskabla drivkrafter inom människorelate- rade yrken då det kan leda till fokus på fel saker, som t ex på drift och en akutstyrd verksamhet snarare än utveckling och långsiktighet (Avby, 2018b; Denvall & Johansson, 2012; Hasen- feld i Gibson, Samuels & Pryce, 2018). I ljuset av förändringar och prioriteraringar som dessa, och med EBP som ett hierar- kiskt styrt initiativ, är det heller inte anmärkningsvärt att olika attityder och uppfattningar kring EBP och dess modeller/
metoder råder. Ett resultat av detta är att både förståelse, inställ- ning och kunskap kring EBP, samt dess relaterade arbetssätt behövs problematiseras, då dessa inte sällan bygger på förutfat- tade meningar och okunskap, vilket i sin tur har resulterat i ett för EBP oförtjänt rykte.
Erfarenhetsbaserad, reflekterad och vetenskaplig kunskap EBP är ett mångfacetterat begrepp med ursprung i evidensba- serad medicin (EBM). Förenklat kan EBP beskrivas som en kombination av professionell expertis, klientens önskemål och förut- sättningar samt bästa tillgängliga forskning (Sackett m fl, 2000, i Mullen, Shlonsky, Bledsoe & Bellamy, 2005). Även kontextu- ella förutsättningar kan inkluderas som ytterligare komponent vid sidan av dessa tre (t ex Haynes , Deveraux & Guyatt, 2002).
Med andra ord är det inte bara evidens, eller forskning, som står i fokus vid användning av EBP, utan också klientens önskemål och behov samt den professionelles kunskap och förmåga. Detta kräver både analys- och reflektionsförmåga, ett kritiskt förhåll- ningssätt samt en kontinuerlig utvärdering av det egna arbetet (t ex Mullen et al., 2005). Detta bör tala för EBP som en utveck- lande och kontinuerligt föränderlig approach till klientarbetet snarare än som kontrollerande och manualstyrt. Inte sällan kri- tiseras införandet/användningen av EBP som ett sätt att både försöka kontrollera och styra professionella genom en miljö som både är planerad och systematiskt organiserad (Webb, 2001).
Därtill anser många kritiker att EBP reducerar, eller utgör ett
”hot” mot, professionellas handlingsutrymme och autonomi samt möjlighet till användning av reflektion, relations baserat arbetssätt, beprövad erfarenhet och intuition (D’Cruz, Gilling- ham & Melendez, 2007; Ingram, Fenton, Hodson & Jindal- Snape, 2014; Liljegren & Parding, 2014). Frågan är dock om verkligheten är så svart eller vit, om forskning verkligen kan utgöra en sådan ”negativ” inverkan på praktiken? Torde inte forskning och forskningsbaserade modeller snarare utgöra ett positiv tillskott till en praktik så komplex, varierande och dyna- misk? Att ta stöd i både evidens och beprövad erfarenhet kan
snarare antas utgöra en stabil grund att stå på. För yrken, där högre utbildning krävs, kan en fortsatt användning av forsk- ningsbaserad kunskap ses som naturligt och inte som någonting skrämmande. Med anledning av detta vill vi belysa vikten av både forskning och erfarenhet i ett dynamiskt och komplext professionsområde såsom t ex socialt arbete eller vård- och om- sorg.
Exempel från praktiken
Men hur ser då användningen av forskning och erfarenhet ut i praktiken? Hur tänker man som yrkesverksam kring EBP och forskningsbaserade modeller och dess nytta och användbarhet i praktiken? Ges det, trots användning av sådana modeller, ändå utrymme för tidigare erfarenhet samt reflektion- och analysför- måga? Vi genomförde en studie på socialarbetare aktiva inom familjebehandling och deras användning av och utrymme för reflektion i relation till deras arbete med den forskningsbasera- de modellen Family Check-Up (FCU). Resultaten visade att det inte nödvändigtvis behöver finnas en motsättning mellan kun- skap baserad på forskning och kunskap baserad på erfarenhet, utan att de båda snarare kan ses som ett komplement till varan- dra i arbetet med klienten.
Att ta stöd i både evidens och beprövad erfarenhet kan snarare antas utgöra en stabil grund att stå på. För yrken, där högre utbildning krävs, kan
en fortsatt användning av forsk ningsbaserad kunskap ses som naturligt och inte som någonting skrämmande.
tema ungdomshälsa
Family Check-Up
En familjecentrerad och styrkebaserad intervention med fokus på familjens styrkor och svårigheter.
Anpassningsbar efter varje familjs unika behov och situation.
Basen för Family CheckUp är en kartläggning bestående av tre steg: första möte; familjeobservation och enkäter; feedback.
Efter detta beslutar föräldrarna, i samråd med den professionelle, kring vidare insats, baserat på egna behov, motivation samt målsättning.
FCUmodellens egen fortsättning heter Föräldraskap i Vardagen (FiV) i vilken man fortsätter att arbeta med föräldraskapet och strategier knutna till detta. Här ingår 12 olika moment, vilka berör positivt beteendestöd, hälsosam gränssättning samt bygga familjerelationer, där en eller flera väljs ut av föräldern i samråd med den professionelle för det fortsatta arbetet.
Modellens grundare är professor Thomas Dishion i USA.
Har funnits i Sverige sedan 2009, då beslut kring implementering fattades. Modellen har anpassats till en svensk kontext.
Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa, Västra Götalands
regionen, har i uppdrag att utveckla och utbilda i modellen, samt bistå verksamheter i deras implementering av modellen.
Källa: Bengtsson, Lundgren, Thunberg, Wallentin & Östnäs, 2018.
I studien genomfördes fokusgruppsintervjuer med totalt 40 familjebehandlare i en större stad i Sverige. Två olika grupper av behandlare deltog: en med utbildning samt praktiskt verk- samma i FCU och en utan utbildning och praktisk erfarenhet av modellen. Familjebehandlarna arbetade på sju olika arbets- platser och hade erfarenhet från samma typ av arbete, dock med ett varierat antal år i yrket (mellan 3,5 och 40 år). Deltagarna i fokusgrupperna fick öppna, och mer generella, frågor kring re- flektion, professionellt lärande och utveckling samt om FCU (för de med utbildning och som var aktiva i användning av mo- dellen). Anledningen till frågornas mer generella karaktär var att nå insikt i hur dessa professionella pratar om, förstår, värde- rar och använder sig av både reflektion och FCU som en forsk- ningsbaserad modell. Ett annat syfte var att få mer insikt i hur de uppfattar resurser och möjligheter från organisationens sida samt hur de ser på både reflektion och forskningsbaserade mo- deller, i detta fall FCU, i relation till deras egen utveckling i yrket.
Resultaten visar tydligt hur reflektion uppfattades som ovär- derligt i det sociala arbetets praktik, och så av många skäl. Re- flektion beskrevs som nödvändigt i det direkta klientarbetet, för att nå olika perspektiv, för att nå progression i arbetet, för att bättre förstå andras situation, men också som en coping-meka- nism för dem som professionella, dvs för att hantera de kom- plexa och ibland känslomässigt laddade situationer som uppstår i arbetet. Reflektion som aktivitet beskrevs ske på både en indi- viduell och kollektiv nivå, därtill med olika struktur och for- malitet. I likhet med att det för dem som professionella är vik- tigt att reflektera, betonades även vikten av reflektionsförmåga hos klienten. Detta är något man som behandlare ibland behö- ver assistera klienten i för att förmågan ska utvecklas, ett arbete vilket i sin tur beskrevs som professionellt utvecklande.
I avseendet resurser och möjligheter för reflektion i den dag- liga praktiken blev det tydligt hur det kommit att bli allt svå- rare att finna tid för reflektion. Deltagarna betonade hur fokus för socialtjänstens arbete kommit att förändrats, att det skett en förskjutning från en ”reflektions-domän” till en ”produktions- domän”. Detta ansågs i sin tur ha medfört ett ökat antal klienter
att behandla, kortare behandlingstid, mer administration och möten samt ökad dokumentationsgrad av ”icke reflektions- främjande typ”. För att möjliggöra för den mycket nödvändiga reflektionen i samband med det praktiska arbetet, t ex innan eller efter ett klientmöte, var man tvungen att planera och ef- fektivt disponera sin egen tid, dock med resultatet att någonting annat blev lidande eftersom denna tid egentligen inte finns.
Å andra sidan betonades hur olika handledningstillfällen inom yrket uppmuntrade till reflektion och därmed i hög grad ansågs reflektionsfrämjande samt betydande för att erhålla reflektions- tid och möjlighet att ventilera, diskutera och nå progression ge- nom samtal med andra (antingen handledare och/eller kollegor).
Det praktiska arbetet med FCU beskrevs som reflektionsfräm- jande, då många av dess delar ansågs kräva reflektion av dem som behandlare. Mer om detta nedan.
En modell som främjar reflektion
Tittar man specifikt på behandlarna med utbildning och prak- tiskt aktiva i FCU och deras diskussioner kring reflektion och möjlighet till reflektion i den dagliga praktiken, visar det sig, att FCU, snarare än att utgöra ett hot, tycktes främja både använd- ning och förmåga till reflektion. Detta gällde både dem som professionella men också klienterna de möter i sitt arbete. Be- handlarna talade i termer av att FCU ”kräver” reflektion, vilket anspelar på vikten av reflektion för att som behandlare kunna utföra och hantera modellens olika delar och innehåll. Exempel på sådant innehåll var kartläggningen och den efterföljande feedbacken till familjen, observationer av videofilmade familje- situationer, utbildning i och användning av MI (Motivational Interviewing) samt den specifika FCU-handledningen.
En av behandlarna menade att reflektion även förekommer i andra metoder/modeller, men att det i FCU blir en mer massiv insats av reflektion och som måste göras innan du t ex ska leve- rera en feedback-session till en klient. En feedback-session är en situation som kräver en noggrann genomgång av de enkätsvar som erhållits från både föräldrarna, barnet och läraren, innan en sammanfattning, dvs feedback, ges tillbaka till klienten av behandlaren. En process vilken beskrevs kräva hög grad av re- flektion från behandlarens sida. All tillgänglig information om klienten behöver bearbetas för att en så fullständig bild som möjligt ska kunna levereras, vilket ansågs utgöra en grundläg- gande skillnad mellan FCU och andra typer av metoder/mo- deller inom det familjebehandlande arbetet. Behandlarna be- skrev även att de upplevde att det var mer ”tillåtet” att spendera tid på reflektion i arbetet med FCU, jämfört med andra meto- der och modeller. Den höga graden av reflektion, men också struktur, i arbetet med FCU ansågs även ha påverkat deras ar-
tema ungdomshälsa
I avseendet resurser och möjligheter
för reflektion i den dagliga praktiken
blev det dock tydligt hur det kommit
att bli allt svårare att finna tid för
reflektion.
bete på ett mer generellt plan, dvs att de som professionella blivit mer strukturerade och re- flekterande även i andra situationer.
Tillgången till tid upplevs utgöra en viktig och avgörande faktor, både för arbetet med FCU mer generellt samt för modellens möjlig- het att främja reflektion. Som en relativt tids- krävande modell är det viktigt att verksamhe- ten avsätter tillräckligt med tid för arbetet med modellen, vilket deltagarna inte alltid upplev- de var fallet. Tidskrävande kan säkerligen upp- fattas som en beskrivning av negativ klang.
Behandlarna påpekade dock att FCU som mo- dell tillhandahåller en stor mängd information
om klienten, varför den tid som krävs i arbetet med modellenen också kan rättfärdigas. En ökad grad av arbete i par, snarare än enskilt som behandlare, beskrevs som en annan svårighet kring att rent praktiskt arbeta med FCU. Något som beslutsfattare och chefer bör ta i beaktande i planeringen av organisationens verksamhet.
Som en modell med så många (positiva) fördelar och möjlig- heter, behöver också förutsättningar för de professionella att arbeta med den skapas och tillhandahållas. Med tid och resurser som en avgörande faktor för professionellas användning av re- flektion, och med alla de fördelar reflektion som aktivitet/verk- tyg i praktiken möjliggör, är det därtill mycket viktigt att be- slutsfattare tar reflektion på allvar och därmed skapar förut - sättningar för det praktiska utförandet.
I avseendet modeller och metoder, likt FCU, finns det en problematik med att erbjuda professionella utbildning för att sedan inte tillhandahålla tillräckligt med resurser och skapa för- utsättningar för det praktiska utförandet/applicerandet av dessa modeller och metoder, något som dessutom utgör, och fortsätt- ningsvis kommer att utgöra, en kostnad för verksamheten i fråga.
Detta belyser behovet av att verksamheter/organisationer bättre planerar för vilka utbildningar medarbetarna ska gå, för att på så sätt också ges möjlighet att stå förberedda och i god tid skapa förutsättningar för det påföljande praktiska arbetet.
Avslutande tankar och råd
I tider av ökat inflytande från privata sektorns styrande ideal på svensk offentlig sektor och dess områden är det viktigt att be- tona dessa verksamheters mål och fokusområde, dvs människor.
Som människorelaterade yrken innebär det således att tjänster, i nuläget, utförs av en människa (eller fler) för att erhållas av en annan. Detta indikerar också problematiken i ett alltför stort fokus på process framför förändring (dvs processing people rather
Studien som denna artikel baseras på indikerar hur reflektion som verktyg inom socialt arbete är av yttersta vikt.
than changing them, se Hasenfeld, i Gibson, Samuels & Pryce, 2018). Offentligt omsorgsarbete kan och bör, i likhet med andra områden, arbeta mot effektivitet, fokus bör dock inte placeras på produktion utan på att hjälpa den aktuella målgruppen. Detta kräver inte bara forskningsbaserad kunskap utan även en reflek- tiv, analytisk och kritisk förmåga samt intuition och kunskap baserad på tidigare erfarenhet. För att detta ska vara möjligt krävs att tid och utrymme för viktiga komponenter i bedrivandet av denna typ av verksamhet tillhandahålls. Allt kan inte standar- diseras, mätas eller indikeras. Inte heller kan verksamheten en- bart styras av ett kostnadsekonomiskt effektivt fokus. Givetvis bör också dessa faktorer tas i beaktande, men kan inte vara de enda som styr välfärdssektorns långsiktiga arbete med männi- skor.
Studien som denna artikel baseras på indikerar hur reflektion som verktyg inom socialt arbete är av yttersta vikt. Tidigare forskning visar bland annat hur reflektion kan leda till ökad produktivitet (t.ex. Cressey, Boud & Docherty, 2006; Yliruka
& Karvinen-Niinikoski, 2013), samt bidra till ökad effektivitet inom socialt arbete genom dess möjlighet till identifiering av fel och undvikande av misstag på både en individuell och organi-
Referenser
Avby, G. (2018). En lärande socialtjänst. I SOU 2018:32, Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst (s. 227–256). Hämtad från https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga- utredningar/2018/04/sou-201832/
Bengtsson, Lundgren, Thunberg, Wallentin & Östnäs, W. S. (2018). Imple- mentering av Family Check-up i Göteborg: en rapport om arbetet på Närhälsans Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa. Hämtad från https://www.narhalsan.se/contentassets/aad0f2895a804c7c8407e- 24b4e01b542/family-check-up.pdf
Boud, D., Cressey, P., & Docherty, P. (2006). Setting the scene for productive reflection. In D. Boud, P. Cressey, & P. Docherty (Eds.), Productive reflection at work: learning for changing organizations (pp.
3-10). London: Routledge.
Cressey, P., Boud, D., & Docherty, P. (2006). The emergence of productive reflection. In D. Boud, P. Cressey, & P. Docherty (Eds.) Productive reflection at work: learning for changing organizations (pp. 11-26).
London: Routledge.
D’Cruz, H., Gillingham, P., & Melendez, S. (2007). Reflexivity, its meanings and relevance for social work: A critical review of the literature. The British Journal of Social Work, 37, 73–90. doi: 10.1093/
bjsw/bcl001
Denvall, V., & Johansson, K. (2012). Kejsarens nya kläder: implementering av evidensbaserad praktik i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, (1), 26–45. Hämtad från http://journals.lub.lu.se/index.php/svt/article/
view/15726
Ellström, P-E. (2001). Integrating learning and work: Problems and prospects. Human resource development quarterly, 12, 421–435. doi:
10.1002/hrdq.1006
Ellström, P-E. (2006). The meaning and role of reflection in informal learning. In D. Boud, P. Cressey, & P. Docherty (Eds.), Productive reflection at work – learning for changing organisations (pp. 43-54).
London: Routledge.
Fook, J. (2004). Critical reflection and organizational learning and change:
A case study. In N. Gould & M. Baldwin (Eds.) Social work, critical reflection and the learning organization (pp. 57-73). Aldershot:
Ashgate.
Haynes,R. B., Devereaux, P. J., & Guyatt, G. H. (2012). Editorial: clinical expertise in the era of evidence-based medicine and patient choice.
APC Journal Club, 136, A11-14. Ingram, R., Fenton, J., Hodson, E. &
Jindal-Snape, D. (2014). Reflective social work practice. Palgrave McMillan.
Kolb, D. A. (2015). Experiential learning: Experience as the source of learning and development (2ndEdition). Upper Saddle River, NJ:
Pearson.
Liljegren, A., & Parding, K. (2010). Ändrad styrning av välfärdsprofessio- ner: exemplet evidensbasering i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, 27(3–4), 270–288.
Mullen, E. J., Shlonsky, A., Bledsoe, S. E., & Bellamy, J. L. (2005). From concept to implementation: Challenges facing evidence-based social work. Evidence & Policy: A Journal of Research, Debate and Practice, 1, 61-84. Hämtad från https://doi-org.ezproxy.server.hv.
se/10.1332/1744264052703159
Ponnert, L., & Svensson, K. (2016). Standardisation – the end of professio- nal discretion? European Journal of Social Work, 19, 586-599. doi:
10.1080/13691457.2015.1074551
Sicora, A. (2017). Reflective practice, risk and mistakes in social work.
Journal of Social Work Practice, 31, 491-502.
Skillmark, M., & Oscarsson, L. (2018). Applying standardisation tools in social work practice from the perspectives of social workers, managers, and politicians: a Swedish case study. European Journal of Social Work, 1-12.
Socialstyrelsen. (2008). Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn: En nationell inventering i kommuner och landsting.
Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/
Attachments/8794/2008-126-50_200812650_rev.pdf
SOU 2008:18. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren. Hämtad från https://www.regeringen.se/49b6a8/contentas- sets/c33ab37b7bcc4512a1d07992ddfad267/evidensbaserad-praktik- inom-socialtjansten---till-nytta-for-brukaren-sou-200818
SOU 2018:32. Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst.
Hämtad från https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/
statens-offentliga-utredningar/2018/04/sou-201832/
Webb, S. A. (2001). Some considerations on the validity of evidence-based practices in social work. British Journal of Social Work, 31, 57-79. doi:
10.1093/bjsw/31.1.57
Yliruka, L., & Karvinen-Niinikoski, S. (2013). How can we enhance productivity in social work? Dynamically reflective structures, dialogic leadership and the development of transformative expertise. Journal of Social Work Practice, 27, 191–206. doi:10.1080/ 02650533.2013.798157 Vill du läsa mer om studien som denna text baseras på?
Ryding, J., Sorbring, E., & Wernersson, I. (2018). The Understanding and Use of Reflection in Family Support Social Work. Journal of Social Service Research, 44(4), 494–508. https://doi.org/10.1080/01488376.2018.1476300 Ryding, J. & Wernersson, I. (2019). The role of reflection in family-support social
work and its possible promotion by a researchsupported model. Journal of EvidenceBased Social Work, 16, 322345.
tema ungdomshälsa
satorisk nivå (Sicora, 2017). Därtill beskrivs reflektion som cen- tralt för både erfarenhetsbaserat-, arbetsplatsrelaterat- samt organisatoriskt lärande (t ex Boud, Cressey & Docherty, 2006;
Ellström, 2001, 2006; Fook, 2004; Kolb, 2015; Schön, 1991).
Om reflektion kan främjas genom användning av en forsk- ningsbaserad modell, som FCU, torde också två flugor fångas i en smäll, varför det inte finns några argument för att inte foku- sera, och prioritera, dem båda, dvs såväl EBP som reflektion.
För att främja användningen av forskningsbaserade model- lerer och för att öka möjligheten till reflektion, behövs dock såväl förståelsen som innebörden av EBP förändras. Alltför många exempel på förutfattade meningar och missuppfattning- ar kring vad EBP faktiskt är och vad det har möjlighet att till- föra människorelaterade yrken existerar. En förändrad och mer nyanserad förståelse av EBP kan bidra till att både beslutsfattare och professionella blir insatta i de fördelar som en sådan ap- proach kan tillföra praktiken och i slutändan leda till nytta för klienten och dess långsiktiga välmående. Denna artikel utgör bara en liten del av ett försök till en sådan förändrad syn på
EBP. Det handlar inte om att standardisera arbete och kontrol- lera medarbetare i en Tayloristisk anda; det handlar inte om att professionella ska sluta tänka, reflektera, analysera och vara kri- tisk; det handlar inte om att ersätta erfarenhet med forsknings- baserad kunskap. EBP, i dess sanna mening, som en filosofi och approach till praktiken (se t ex Mullen et al., 2005), handlar snarare om att kombinera erfarenhet med evidens, vilket behö- ver betonas för att spridning och förståelse av dess sanna inne- börd också ska kunna möjliggöras.
