Kvisthamraskolans plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Kvisthamraskolans plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Planen gäller för verksamhetsåret

augusti 2020 - augusti 2021

Innehåll

Introduktion och vision ... 3

Delaktighet – alla som deltar i arbetet ... 3

Så här gör vi planen känd och tillgänglig ... 3

Utvärdering – så här gick arbetet med förra årets plan ... 3

Kartläggning ... 7

Verksamhetens analys efter kartläggningen ... 7

Det här kommer vi att göra för att förebygga kränkningar i vår verksamhet ... 8

När personal får kännedom om att ett barn/elev utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier hanterar vi det på följande sätt ... 10

Arbetet med att skapa trygghet och studiero för alla elever i skolan och i fritidshemmet ... 11

Polisanmälan av brottsliga handlingar ... 12

Barnperspektivet ... 12

Bilaga 1 Definitioner av kränkande behandling enligt skollagen (2010:800) kap. 6 ... 13

Definitioner av trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) ... 13

Definitioner av sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) ... 13

Bilaga 2 Diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567)... 14

Hur diskriminering kan gå till... 14

Diskrimineringsgrunderna ... 14

Bilaga 3 Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling ... 15

Samband mellan skollagens och diskrimineringslagen i upprättandet av planen mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier ... 15

Förbud mot repressalier ... 15

Bilaga 4 Tips på information och material som verksamheter kan använda i sitt förebyggande arbete ... 16

Introduktion och vision

Norrtälje kommuns alla verksamheter – från förskolan till vuxenutbildningen bedriver ett målinriktat och förebyggande arbete för att motverka att barn och elever utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier.

I alla våra verksamheter råder nolltolerans mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Med nolltolerans menar vi på Kvisthamraskolan att alla vuxna agerar som goda förebilder. All personal reagerar och agerar för att motverka kränkningar. Det är skollagen och diskrimineringslagen som styr vårt arbete på det här området. Det förebyggandet arbetet som beskrivs i den här planen syftar till att skapa en miljö som är trygg och säker för alla elever i våra verksamheter.

Delaktighet – alla som deltar i arbetet

I kommunens förskolor och skolor deltar personal, elever och vårdnadshavarna i arbetet med att förebygga kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.

På våra skolor gör vi så här för att alla ska bli delaktiga och informerade om planens innehåll:

- Eleverna deltar i den årliga kartläggningen genom att de besvarar frågor i trygghetsenkäten.

- Eleverna deltar i klassråd, elevråd och mentorstid.

- Vårdnadshavarna i förskoleklass, årskurs 3 och årskurs 6 får möjlighet att delta i den årliga

”våga-visa”-enkäten.

- Varje verksamhet går igenom planen på föräldraråden och/eller föräldramöten.

- Skolans trygghetsenkät och elevråd och de synpunkter som kommer fram där beaktas i upprättandet av planen mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.

Så här gör vi planen känd och tillgänglig

Planen finns på Norrtälje kommuns webbplats under varje skolas verksamhet. En ny plan uppdateras senast 30 november varje år. Den finns också tillgänglig för personal i OneNote/ Kvisthamraskolan.

Utvärdering – så här gick arbetet med förra årets resultat från trygghetsenkäten:

Förskoleklassen:

Vi inledde året med TEMA trygghet för att skapa en så god grund som möjligt. Trygga elever är en förutsättning för lärande och välmående. Vi deltar på skolans ROSEN-dag där vi i förskoleklassen går i en egen grupp. Vi ser ”vara vänner” filmerna och diskuterar kring dessa. Vi är närvarande vuxna i skoldagens alla moment och stödjer eleverna i det sociala samspelet såväl i klassrummet, på lekstunderna och rasten. Vi arbetar med värdegrundsfrågor och för samtal utifrån skolans värdegrund.

Förskoleklass fritids:

Vi börjar terminen med fokus på trygghet. Trygghet är ett grundläggande behov för att både våga och kunna utvecklas. Att eleverna lär känna sina lokaler, pedagoger, skolområdet och dess gränser etc. En naturlig förlängning av detta är att skapa relationer. Relationer till de vuxna man skall ha sin trygghet hos, och till sina klasskamrater. Detta gör vi bl.a. genom att arbeta förebyggande med

aktiviteter och samarbetslekar kring värdegrund och samarbete bl.a. via UR-serierna “Vara vänner”

och “Ugglan och kompisproblemet” med följande diskussioner i smågrupper där alla får möjlighet att uttrycka sig. Vi har också bollat snälla, upplyftande ord till varandra i omgångar.

Lågstadiet

Kvisthamraskolan har arbetat med utvecklingsområdet: rastvärdar med gula västar och fasta positioner där vi fokuserat på tre områden, fotbollsplanen, Lillkvistra och skolgården i mitten. Vi har hägnat in fotbollsplanen och har tydliga regler för spelandet. Den nya basketplanen har fasta veckor för olika klasser. Den gamla basketplanen är fri att spela på hela tiden. Vi upplever att strukturen och reglerna kring fotboll och basketplan har gjort att antalet konflikter relaterade till detta har minskat och spelet på respektive plan har blivit lugnare och mer strukturerat.

Vi upplever att arbetet med rastvärdar (med gula västar och fasta positioner) har resulterat i färre antal konflikter. Vi behöver fortfarande tänka på att inte stå och prata med varandra, samt se till att vi får tid i schemat till att kunna lämna över sitt rastvärdsområde till nästa rastvärd. Något vi kan se över till nästa läsår är om rastvärdstider kan överlappa varandra med ett par minuter för att hinna lämna över.

Vi har genomgående under läsåret arbetat förebyggande mot konflikter och kränkningar genom att diskutera och arbeta med kompisskap och inkludering i elevgrupperna. Vi har också tittat på film och arbetat praktiskt med gruppstärkande övningar och diskussionsfrågor kring kompisskap. Vi har arbetat med kompispromenader där eleverna tex. får två förutbestämda teman att diskutera tillsammans med en kompis. Efter promenaden utvärderar vi hur promenaden och samtalet fungerat. Vi upplever att vi har arbetat mer aktivt med värdegrund efter terminens två inledande värdegrundsveckor. Arbetet har fortsatt och fördjupats i klasserna även efter dessa veckor.

Vi har haft tema känslor och självkännedom där vi både diskuterat och arbetat praktiskt kring känslor. Vi har lärt oss mer om känslor och diskuterat om att det är okej att känna olika känslor.

Mycket fokus har också legat på att ge eleverna verktyg för konfliktlösning och diskussioner kring hur man hanterar sin ilska. Vi upplever att detta arbete har ökat förståelsen hos eleverna för deras olikheter och att alla hanterar sina känslor på olika sätt.

Vi faddrar tillsammans en gång i månaden i små grupper. Vilka klasser som faddrar är förutbestämt.

Vi följer våra ordningsregler. I detta arbete har eleverna varit delaktiga och vi går igenom dem i uppstart.

Delaktigheten i detta för eleverna har varit positivt då vi upplever att eleverna är mer medvetna om hur reglerna är formulerade och vad de innebär.

Alla vuxna som rastvärdar bär en gul väst så det är mycket lättare att se all personal som finns ute.

Fritids och skola arbetar utifrån vår handlingsplan mot kränkningar, trakasserier och sexuella trakasserier. Vi har tränat på samarbete, kommunikation, problemlösning i lekar och övningar på skola och fritids. I förebyggande syfte har vi sett till att göra rasten begriplig genom att eleverna vet vad de ska leka eller vem de ska leka med. Vi har arbetat utifrån materialet ”Vara vänner”. Sker det en kränkning tar vi tag i det direkt.

I matsalen har vi fasta platser och bestämda tider när vi äter.

Mellanstadiet

Utifrån våga-visa åk 6 är det 90% av eleverna som känner sig trygga i skolan, dock har vi fortfarande platser där skolans elever känner sig otrygga så som fotbollsplanen och matsalen. Vi följer upp detta i trygghetsenkäten som genomförs under höstterminen 2020 och på elevråd.

Fritids

På fritids har vi arbetat med samarbetsövningar på idrotten. Vi har också visat värdegrundsfilmer och diskuterat om hur man är en bra kompis. Cirka 1 gång per vecka har vi haft massage på

eftermiddagen.

Så här gick det:

Förskoleklassen

Rasterna har fungerat mycket bra då vi alltid har minst en vuxen närvarande. Lekstunderna har fungerat bra och vi har inte behövt placera ut personalen i alla rum i huset då denna grupp har haft en bra grund att stå på med trygghet och ett lösningsorienterat arbetssätt. Eleverna har fått söka upp oss vid behov snarare än att vi varit närvarande i alla rum. Det har fungerat väl med denna grupp.

I övrigt har arbetet med att prata om hur vi vill ha det tillsammans i skolan, hur vi löser konflikter och hur vi behandlar varandra utifrån skolans ordningsregler och det har gjort att vi har fått en stark och trygg grupp.

Förskoleklassen fritids:

Arbetet med trygghet har skapat en grupp som fungerar väl. De vågar till större del utmana sig själva i olika sammanhang, vilket betyder utveckling. Eleverna har ett mer lösningsorienterat sätt och löser konflikter oftare med ord än fysiskt. De leker också oftare i nya konstellationer med kompisar. Vi ser också tydligt att barnen har lättare att hantera sina känslor än tidigare och att mognadsgraden i deras samtal har utvecklats.

Lågstadiet

Vi har skrivit kränkningsanmälningar och gjort uppföljningar av ärendena. Vi har även tagit hjälp av ROSEN vid behov. ROSEN-dagarna där vi arbetar med samarbetsövningar var lyckade. Vi har enskilda anpassningar till vissa elever för att undvika konfliktsituationer. Vi tar alltid tag i en konflikt direkt.

Bestämd tid i matsalen har gett goda resultat då vi ser att eleverna blir lugnare, stressar mindre och äter mer. ROSEN har ersatts av elevhälsoteamet detta läsår så vi har rätt kompetenser på plats vid konflikter.

Mellanstadiet

Diskussioner har förts kring matro i matsalen. Miljön i matsalen har vi åtgärdat med golvskärmar och insynsskydd på fönster. Vi ser att det är viktigt att alla passar sina lunchtider för att det ska flyta på smidigt i matsalen.

ROSEN-dagarna under terminsstart på höstterminen uppskattas för eleverna som en start. Vi har faddring på skolan.

Fritids

Massagen en gång i veckan har varit mycket uppskattat av eleverna och vi vuxna upplever att detta gett en stunds avkoppling och lugn.

De här områdena fortsätter vi att arbeta med under 2020/21:

Förskoleklassen

Vi kommer att fortsätta arbeta vidare med närvarande vuxna, trygghet för eleverna,

konflikthantering och värdegrundsfrågor. Vore bra om den som har Lillkvistra som rastvärds område kan ta ett varv även runt gungorna och Skutan när inte förskoleklassens personal är ute.

Lågstadiet

Vi fortsätter att jobba värdegrundsfrågor för att gynna både samarbetet, gruppdynamiken och studiero i grupperna. Då vi också upplever att barnen, både under fritids och skoltid behöver lära sig att ta ett större eget ansvar kring sitt lärande/handlande och förstå konsekvenser kommer vi att arbeta vidare med detta område.

Vi fortsätter med åldersintegrerade grupper i samarbetsövningarna på ROSEN-dagarna och att klasserna går två olika dagar i A och B-spår. Vi fortsätter med att kort rasten läggs på olika tider för låg och mellanstadiet. Vi arbetar vidare med vårt värdegrundsarbete där vi försöker få ihop grupperna. Fadderverksamheten är igång enligt plan. Vi ska arbeta aktivt med våra ordningsregler.

Mellanstadiet

Vi vill fortsätta med ROSEN-dagar och fadderverksamhet. Mobilen ska stängas av när eleven kliver in i skolan och lämnas in i förvaring i respektive klass.

Någon pedagog från varje klass går ut och möter eleverna med mobillådorna.

De elever som ska till fritids släpper vi först, de som ska gå hem får sin mobil vid utgången.

6:orna vill träffa FSK-klasserna för en mysdag.

Vi inför detta läsår fem tysta minuter för varje klass för att få ner ljudnivån ytterligare i matsalen.

Vi fortsätter med fasta platser för alla elever och fast tid att sitta i matsalen. Eleverna får lämna tallriken och torka bordet men sen sitta kvar till bestämd tid. Det ser vi skapar lugn i matsituationen.

Varje elev torkar sin egen plats när de har ätit klart.

Bordsvärdar en vecka i taget som stannar kvar tills alla ätit klart och ser till att bordet ser snyggt ut och att stolarna är uppställda.

Vi ska se över möbleringen i lilla rummet i matsalen.

Vi har saknat en kurator en del av läsåret och att denne är synlig i korridorer, klassrum och i verksamheten. I år har vi fått förstärkt med en kurator som är synlig i matsal, på skolgården och i korridorerna.

Kuratorerna kommer att arbeta med kill-och tjejgrupper under höstterminen. Under vårterminen kopplar vi på skolsköterskan i detta arbete.

Fritids:

Vi tänker oss att vi fortsätter jobba vidare med sammarbetsövningarna. Detta för att bygga vidare på barnens samarbetsförmåga och ytterligare gynna gruppdynamiken. Vi kommer också att spendera mer tid utomhus och även då jobba mycket med samarbete, både i skogen och på skolgården.

Vi har på lågstadiet två tillfällen i veckan halvklass som möjliggör för fritids att arbeta med mindre grupp.

Vi tydliggör skolans/ fritids regler för alla elever. Tydliga, dagliga rutiner när det gäller mellanmål (samma sittplatser som under lunchen, tiden vi äter, mindre grupper när vi går in i matsalen istället för alla på en gång) tider som vi går in i våra lokaler från skolgården, var man får och inte får vara på skolans område, vad som gäller i olika lokaler osv.

Pedagoger möter alltid upp eleverna i klassrummet vid övergången skola-fritids. Samma, bekanta vuxna kring eleverna i så stor utsträckning som detta är möjligt för att stärka upp tryggheten.

Vi delar upp vår elevgrupp i mindre grupper vid planerade aktiviteter för att skapa trygghet och försöker se till så att varje, enskild elev blir sedd varje dag. Sprida ut både elever och pedagoger i olika rum för att främja lugn och ro.

Extra personaltäthet och anpassningar kring de elever och elevkonstellationer där otrygghet ibland uppstår. Vid tillfällen av brist på normal personaltäthet stramar vi till verksamheten, stänger av vissa lokaler och fokuserar på trygghet och säkerhet.

Halvklass tiderna nyttjas till att i mindre grupper arbeta med samarbetsövningar/gruppstärkande övningar.

I oktober arbetar vi med barns rättigheter (barnkonventionen) vilket förhoppningsvis sätter fokus på och ökar medvetenheten kring eventuella kränkningar av rättigheter.

Kartläggning

För att hitta och identifiera områden där eleverna riskerar att utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier undersöker vi skolans miljö på följande sätt:

• Trygghetsenkäten

• Rastvärdssystemet

• Vuxennärvaro

• Skolans ordningsregler

• Våga visa, kommungemensam enkät till utvalda elevgrupper och deras vårdnadshavare

• Kränkningsrapporter

• Skolfrånvaron

Verksamhetens analys efter kartläggningen

Vi har identifierat några områden i vår verksamhet som riskområden. För att förebygga att

kränkande handlingar sker, kommer vi under året att arbeta för att det inte ska uppstå problem på dessa områden. Syftet med vårt förebyggande arbete att elevernas miljö ska bli trygg och säker.

Detta har vi identifierat:

På vår skola finns det skolgård på alla sidor av skolbyggnader och förråd, som ska rastvärdas. Med delad kortrast för låg-och mellanstadiet och tre olika tider på lunchrasten när elever ska gå in, kan vi minska antal elever ute samtidigt på skolgård. Vi delar också in personalen i olika zoner och på våra morgonmöten kl. 07,45 ser arbetslagsledarna om någon är borta och hur vi löser den rastvärden så den är bemannad. Alla elever ska vara ute på rasterna. Om en elev ska vara inne så är det efter överenskommelse med sin mentor som också har ansvar för den eleven då.

Omklädningsrummet före och efter idrott är ett riskområde där kränkningar kan uppstå och de motverkar vi genom att en resursperson finns i eller strax utanför omklädningsrummen. Nu bedrivs undervisningen utan dusch och ombyte detta läsår.

Det här kommer vi att göra för att förebygga kränkningar i vår verksamhet

Uppmärksammad risk/plats som upplevs som otrygg och där kränkning, trakasserier eller sexuella trakasserier kan ske

Detta ska vi göra under året för att förebygga att det inträffar

Ansvariga för att åtgärderna genomförs

Datum när det åtgärderna följs upp

Datum för utvärdering

Rasterna Rastvärdar med gula västar på alla sidor av skolgården där elever får vara. Åk 6 får vara på baksidan av Storkvistra under eget ansvar.

Låg och

mellanstadiet har kortrast på olika tider.

Lunchrasten ringer in vid tre olika tillfällen för att begränsa antalet elever som är ute samtidigt på skolgården.

Skolledning och

personal

Vid varje terminsstart.

Kontinuerligt på arbetslagsmöten.

I slutet på terminerna.

Kontinuerligt på arbetslagsmöten.

Personalen rastvärdar i olika zoner:

Zon 1:

Fotbollsplanen Zon 2: Övriga skolgården, lusthuset,

basketplanen och kingrutorna.

Zon 3: Lillkvistra och skutan, framför och bakom båda byggnader och vid kompisgungan, cykelställen. Även vid Skutan när förskoleklassens personal inte finns ute.

Fotbollsspel på fotbollsplanen

Tydliga regler och rastvärdar med gula västar och bestämda områden.

Skolledning och

personal

Vid varje terminsstart.

Kontinuerligt på arbetslagsmöten.

I slutet på terminerna.

Kontinuerligt på arbetslagsmöten.

Lusthuset på skolgården

Rastvärdar med bestämda områden.

Skolledning och

personal

Vid varje terminsstart.

Kontinuerligt på arbetslagsmöten

I slutet på terminerna.

Kontinuerligt på arbetslagsmöten.

Omklädningsrummet före och efter idrott

Resursperson med eleverna i

omklädningsrummet eller precis utanför.

Detta läsår byter vi inte om.

Skolledning och

personal

Vid varje terminsstart.

Kontinuerligt på arbetslagsmöten

I slutet på terminerna.

Kontinuerligt på arbetslagsmöten.

Basketplan nya Tydliga regler för basketplanen med olika veckor för olika klasser. Rastvärdas av den som har skolgården.

.

När personal får kännedom om att en elev utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier hanterar vi det på följande sätt

Rutiner för akuta situationer

Upptäcka – steg 1

Alla vuxna som arbetar i skolan/fritidshemmet som får kännedom om att något inträffat där en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ingriper för att stoppa det som sker. Har händelsen redan utspelats tar den vuxne som får informationen reda på mer fakta, vad som hänt och eventuellt vilka som varit inblandade i händelsen.

Anmäla – steg 2

Personalen anmäler snarast det som inträffat till skolans rektor eller till den som rektor utsett att ta emot anmälan. Rektor informeras samma dag eller senast dagen efter att händelsen kommit till personalens kännedom. De inblandade elevernas mentorer och ibland även skolans trygghetsteam får informationen om vad som hänt.

Bedömning – steg 3

Rektor eller den som rektor utser, gör en bedömning av det som hänt för att kunna besluta om vem som är lämplig att utreda det som inträffat. Rektor eller den person som rektor utser anmäler det som inträffat till Norrtälje kommun som är huvudman för verksamheten senast en vecka efter att efter att händelsen kommit till rektors kännedom.

Utredningen – steg 4

När utredningen påbörjas innebär det att den som ansvarar för utredningen tar reda på vad som har hänt. Så fort de inblandande tillfrågas om vad som hänt har en utredning påbörjats. Utredningen syftar till att ta reda på vad som hänt och om eleven har utsatt för kränkande handlingar. Om så skett ska utredaren ge förslag till åtgärder som behövs för att det inte ska hända igen. Den elev som blivit utsatt ska återfå en trygg och säker skolsituation. Utredningarna dokumenteras och diarieförs på varje skola.

Uppföljning– steg 5

Utredningen följs upp inom två veckor. Om det visar sig att eleven fortsatt utsätts för kränkningar beslutar skolan om andra mer kraftfulla åtgärder för att få kränkningarna att upphöra. Även de nya åtgärderna följs upp och arbetet fortsätter ända tills elevens situation har förbättrats.

Skolans rektor är alltid ansvarig för utredningen och uppföljningen, om en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. En utredning kan ändå genomföras av alla vuxna i fritidshemmet eller i skolan till exempel en mentor, kurator eller av skolans

trygghetsteam.

Arbetet med att skapa trygghet och studiero för alla elever i skolan och i fritidshemmet

Skolan och fritidshemmets verksamhet utformas så att alla elever får en miljö som präglas av trygghet och studiero. Det handlar om att bygga tillitsfulla relationer och att bedriva utbildning och undervisning av hög kvalitet.

Skolan kan komma att föra samtal med elever, sätta in stöd och olika anpassningar samt genomföra insatser tillsammans med skolans elevhälsa för att säkerställa att alla elever känner sig trygga och säkra i skolans miljöer.

Eleverna medverkar till utformningen av skolans ordningsregler och får då kännedom om att det kan innebära konsekvenser att störa ordningen på ett sätt som medför att andra elevers trygghet och studiero hotas.

Rektor och lärare på skolan vidtar åtgärder om en elev bryter mot reglerna på ett sätt som innebär att ordningen störs eller andra elevers trygghet hotas.

Skolans personal kan komma att omhänderta föremål, besluta om utvisning ur klassrummet, besluta om kvarsittning efter skolans slut, besluta om en tillfällig omplacering eller att tillfälligt stänga av en elev som stör ordningen, hotar, är våldsam eller på något annat sätt allvarligt bryter mot skolans regler.

Om en elev skadar andra, förstör inredning eller andras egendom på skolan kan lärare och rektor besluta om tillfälliga åtgärder som kan behövas för att stoppa det som pågår. Läraren kan också visa ut en elev från klassrummet om hen stör undervisningen eller beter sig olämpligt på annat sätt.

Alla barn/elever som varit inblandande i en händelse har rätt att tas om hand av personal oavsett om barnet/eleven

blivit utsatt för kränkningar eller om hen har utsatt en

kamrat för kränkande handlingar.

Konsekvenstrappa som beskriver de olika steg som skolan kan ta, då en elev inte följer skolans ordningsregler och det bedöms som nödvändigt för att de övriga eleverna ska känna sig trygga och få studiero.

Polisanmälan av brottsliga handlingar

Våld, hot och skadegörelse utgör ett allvarligt arbetsmiljöproblem och i vissa fall kan rektor bedöma att det är aktuellt att polisanmäla en elev. Om det är en yngre elev som misstänks för att ha utfört en brottslig handling är det socialtjänsten som är ansvarig för att lämpliga åtgärder vidtas – inte

rättsväsendet.

Vid händelser då polisen utreder om ett brott har begåtts kommer skolan oavsett att utreda och vidta åtgärder om en elev i den situationen utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. I alla händelser som polisanmäls, kontaktas även socialtjänsten.

Barnperspektivet

Det finns skäl för skolan att vara återhållsam med göra polisanmälan mot barn i de yngsta elevgrupperna då polisen normalt inte genomför någon brottsutredning. Rektor genomför tillsammans med skolpersonalen bedömningen om det blir aktuellt med en polisanmälan med hänsyn till barnets bästa. Samråd med polisen kan vara en nödvändig åtgärd i vissa fall. Skolan genomför i dessa fall utredningen själv och bedömer om det finns skäl att göra en anmälan till socialtjänsten. I de fall en polisanmälan görs kommer även en anmälan till socialtjänsten att göras.

Samtal förs med elever

Vårdnads- havare kontaktas och informeras

Möte hålls med eleven, lärare, mentor och eventuellt vårdnads- havare.

Eventuellt involveras elevhälsan

Skriftlig varning utdelas

Tillfällig ompla- cering till en annan grupp på elevens skola. Max 4 veckor.

Tillfällig placering vid en annan skola. Max 4 veckor

Avstängning Max en vecka och max två gånger under en termin

Bilaga 1

Definitioner av kränkande behandling enligt skollagen (2010:800) kap. 6

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en ett barn eller en elevs värdighet och som inte har något samband med diskrimineringsgrunderna.

Ett barn eller en elev kan utsättas för kränkande behandling genom att:

 Hen får höra nedsättande, förnedrande och sårande kommentarer om till exempel sitt utseende, sin kropp och så vidare. Det kallas för verbala kränkningar.

 Hen blir utfryst, hånad, ironiserad över, eller får förnedrande kommentarer på sociala medier. Det kallas för psykiska kränkningar.

 Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar. Det kallas för fysiska kränkningar.

Begreppet mobbning används inte i lagstiftningen men definieras av Skolverket som ”en situation där ett barn/elev blir utsatt för upprepade kränkningar eller trakasserier”.

Definitioner av trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567)

Trakasserier är kränkande handlingar som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har ett samband med diskrimineringsgrunderna.

Ett barn eller en elev kan utsättas för trakasserier genom att till exempel:

 Hen kallas för n-ordet, blatte eller bög.

 Hen utesluts ur kamratgruppen på grund av sin religiösa tillhörighet

 Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar på grund av sin funktionsnedsättning

Definitioner av sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567)

Sexuella trakasserier är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som är av sexuell natur.

Ett barn eller en elev kan utsättas för sexuella trakasserier genom att till exempel:

 Hen får höra kommentarer om sin kropp som är av sexuell natur.

 Hen blir ”uthängd” och förnedrad med bilder och kommentarer av sexuell karaktär som publiceras på sociala medier.

 Hen blir berörd kroppsligen på ett sätt som uppfattas vara sexuellt eller tvingad till handlingar av sexuell karaktär.

För att en handling ska definieras som kränkande behandling (mobbning) eller trakasserier krävs att handlingen utförs medvetet och med avsikt att tillfoga någon annan skada eller obehag.

Bilaga 2

Diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567)

Den som bedriver utbildning och alla de som arbetar i våra förskolor och skolor är förbjudna att diskriminera barn och elever som deltar i eller söker till våra verksamheter. Med diskriminering menas att ett barn/elev missgynnas genom att barnets rättigheter inte tillgodoses, eller att barnets rättigheter inskränkts i förhållande till övriga barns möjligheter.

Hur diskriminering kan gå till

Ett barn, en elev eller en grupp av barn/elever missgynnas genom att en vuxen på skolan behandlar barnet/eleven sämre än hur övriga barn/elever behandlas. Missgynnandet har samband med någon/några av diskrimineringsgrunderna.

Indirekt diskriminering

Ett barn, en elev eller en grupp av barn missgynnas genom förskolans/skolans regler är framtagna på ett sätt som framstår som neutrala men i verkligheten missgynnar en kategori av barn/elever.

Personalens förhållningssätt, jargong, språkbruk eller den rådande kulturen kan också innebära ett missgynnande för en grupp av barn/elever. Missgynnandet har samband med

diskrimineringsgrunderna.

Bristande tillgänglighet

Ett barn eller en elev med en funktionsnedsättning missgynnas genom att åtgärder som behövs för tillgängligheten inte genomförs. Barnet eller eleven har rätt att komma i en jämförbar situation som övriga, utifrån skäliga krav i lag och annan författning. Hänsyn måste tas till ekonomiska och praktiska förutsättningar, varaktighet, omfattning och andra omständigheter av betydelse.

Trakasserier

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Sexuella trakasserier

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och kränkningen är av sexuell natur.

Instruktioner att diskriminera

En vuxen på skolan har fått instruktioner av sin chef eller av någon som den vuxne står i ett lydnads- eller beroendeförhållande till som innebär att ett barn eller en elev missgynnas genom direkt eller indirekt diskriminering.

Diskrimineringsgrunderna

1. Kön – att någon är man eller kvinna

2. Könsöverskridande identitet eller uttryck – att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller på ett annat sätt uttrycka att hen tillhör ett annat kön än det som tilldelats vid födseln.

3. Etnisk tillhörighet – nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknade förhållande

4. Funktionsnedsättning – varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.

5. Sexuell läggning – homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning 6. Ålder – uppnådd levnadslängd

7. Religion- och annan trosuppfattning – olika religiösa åskådningar eller andra trosuppfattningar som till exempel ateism.

Bilaga 3

Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling

I arbetet med att upprätta, följa upp och utvärdera planen mot kränkande behandling ska barn och elever medverka. Deltagandet ska anpassas efter barnens ålder och mognad. Detta regleras i skolförordningen (2006:1083)

Samband mellan skollagens och diskrimineringslagen i upprättandet av planen mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

I skollagens kapitel 6, 10 § anges att om ett barn eller en elev utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier ska personal i förskolan/skolan hantera det på samma sätt som då ett barn/elev utsätts för kränkande behandling.

I diskrimineringslagen kapitel 2, 7 § anges att om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn, elev eller studerande anser sig utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier är

utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna och om det krävs vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier. I diskrimineringslagens kapitel 3, 18 § anges att

utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Dessa ska följas upp och utvärderas.

Förbud mot repressalier

Ett barn eller en elev som berättar om att en kamrat utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier får inte utsättas för repressalier. Det gäller också för de barn/elever som deltar i utredningar. Med repressalier menas att det är förbjudet att straffa eller hota om att straffa ett barn eller en elev som bidrar till att kränkande handlingar kommer till personalens kännedom.

Förbudet regleras i skollagen och i diskrimineringslagen (skollagen kapitel 6, 11 §, diskrimineringslagen kapitel 2, 19 §)

Bilaga 4

Tips på information och material som verksamheter kan använda i sitt förebyggande arbete

https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/55935 574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf2517.pdf?k=2517

Rädda Barnens handbok ”Stopp! Min kropp!”

https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/foralder/stopp-min-kropp/

Stiftelsen Allmänna Barnhuset ”Dags att prata om sexuella övergrepp”

http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2017/10/Handledning_A4_2017_web.pdf http://www.dagsattprataom.se/wp-content/uploads/2016/05/Broschyr-overgrepp-160520.pdf http://www.dagsattprataom.se/vart-material/tryckt-material/

RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) ”Sexuella trakasserier i skolan”

https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-pedagoger-och-yrkesverksamma/rfsu-material/

Barnombudsmannen ”Välkommen till verkligheten – barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan”

https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for- nedladdning/publikationer/valkommen-till-verkligheten.pdf Barn- och elevombudet ”Arbetar mot kränkningar och mobbning”

https://beo.skolinspektionen.se/

SKL (Sveriges kommuner och Landsting) ”Handlingsberedskap vid misstanke om brott mot barn i förskolan”)

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-343-7.pdf?issuusl=ignore Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor:

 ”Näthat – hat på nätet”

http://www.mucf.se/nathat-hat-pa-natet

 ”Inte ditt fel”

http://www.mucf.se/publikationer/inte-ditt-fel

 ”Ses offline”

http://www.mucf.se/publikationer/ses-offline

 ”Youmo i praktiken- vägledning att prata med unga nyanlända om frågor som rör hälsa, sexualitet och jämställdhet”

https://www.mucf.se/publikationer/youmo-i-praktiken Jag vill veta ”Brott på internet”

https://www.jagvillveta.se/14-17-ar/vad-har-hant/brott-pa-internet Brottsoffermyndigheten – information om samtyckeslagen

https://www.frivilligtsex.se/