Miljökvalitetsnormer i fysisk planering
Susann Jonsson
Länsstyrelsen Stockholms län Samhällsbyggnadsavdelningen
Susann.sass-jonsson@lansstyrelsen.se
1 kap 2 § Plan- och bygglagen
”Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och
vatten enligt denna lag”.
2 kap Allmänna och enskilda intressen
5 § Vid planläggning ….. ska bebyggelse och
byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
1. människors hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp,
avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar och
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.
10 § Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas.
3 kap 4 § …redovisa hur allmänna intressen vid beslut om
användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses
3 kap 5 § … hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer
Vad är lämpligaste markanvändning på platsen, eftersom MKN ska följas?
Utgångspunkter att ta hänsyn till
– Dagvattenhantering – Klimatanpassning – Risk och säkerhet
– Platsens förutsättningar
Andra planeringsförutsättningar
– Andra detaljplaner, vägplaner och järnvägsplaner utanför planområdet
– Beslutade åtgärder utanför planområdet
– Anmälnings- och/eller tillståndspliktiga åtgärder
Vilka åtgärder kan och behöver vidtas för att platsen ska bli lämplig?
Verkaåns delavrinningsområde
Historia 1 – Detaljplan i kommun D
järnväg väg
grundvatten- magasin
detaljplan
vattenskydds- område
Utdrag ur planbeskrivningen
Ett totalt ökat utsläpp av förorenat dagvatten från flera planerade verksamhetsområden till
avrinningsområdet kan riskera målsättningen att inte försämra status eller upprätthålla status i
vattenförekomsten Verkaån.
PBL instrumentet
I och med att en detaljplan vinner laga kraft ska
marken vara lämplig för den användning som planen anger.
Alla utredningar som behövs för att säkerställa detta måste därför ha genomförts innan planen antas.
Viktigt att koppla på ÖP – hur påverkar detaljplanen möjligheterna för andra planer att klara MKN vatten?
Har kommunen gjort ”hemläxan” i ÖP arbetet?
Exempel på internsynpunkter rörande vattenmiljön – en vägledning till kn
…Vi anser att det för vattenmiljöns del är angeläget med en
grön, gärna trädbevuxen zon längs vattendraget.
Denna bör inte vara alltför smalt tilltagen och den bör omfatta båda sidor av vattendraget.
Skuggande växtlighet längs vattendrag är positivt och nödvändigt ur många aspekter: det tillför död ved och löv m.m. som är livsmiljö för vattenlevande organismer,
vattentemperaturen blir jämnare och lägre och igenväxning förhindras.
Den gröna zonen bör även kunna tillgodose eventuella
behövliga vattenvårdsåtgärder, t.ex. i form av meandringar, översilningsytor, dammar etc.
Hur går man från ord till handling?
Hur kan vi arbeta med mark- och
vattenområdets disposition för att klara miljökvalitetsnormerna för vatten?
Hur kan vi se till att planeringsunderlag får genomfslag i planerna, så att varje plan
blir unik efter unika planeringsförut-
sättningar?
Vad detaljplan ska reglera
4 kap 5 § PBL: I en detaljplan ska kommunen
1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
3. bestämma användningen av kvartersmark och
vattenområden.
Vad detaljplan får reglera
Utformning av allmänna platser när kommunen inte är huvudman (PBL 4:8)
Vegetation, markytans utformning och höjdläge (PBL 4:10)
Bebyggandets omfattning och byggnaders omfattning och användning. (PBL 4:11)
Skydd mot störningar och risker (PBL 4:12)
Placering, utformning och utförande av
byggnadsverk och tomter (PBL 4:16)
Öppen dagvattenhantering i Malmö
Öppen dagvattenhantering i Malmö, foto Anette Björlin
Länsstyrelsens ”krav”
Planhandlingarna behöver innehålla en samlad bild av dagvattenhanteringen inom berört avrinningsområde
Beakta befintlig och planerade markanvändning
– Bostadsbebyggelse – Industrimark
– Vägar – Järnvägar
Beakta prognostiserade klimatförändringar
Samarbeta över kommungränserna (mellankommunal samordning – PBL)
Viktigt
Kommunen måste själva ta ställning och komma fram till en slutsats
– Är underlaget för bedömning tillfyllest och trovärdigt?
– Innebär planläggningen att miljökvalitetsnormerna kan följas?
Länsstyrelsen lämnar synpunkter och tar ställning till – Underlaget
– Kommunens bedömning och deras ställningstagande
Vårt budskap till kommunerna
Lyft blicken!
– Se markanvändningen som kan påverka som en vattenförekomst ur ett helhetsperspektiv
Tänk nytt!
– Vad kan göras på andra platser som kan påverka vattenförekomsten positivt?
– Kan detaljplaner ändras för att möjliggöra exploatering på en helt annan plats?
Kom fram till en slutsats
– Kommer eller kommer inte miljökvalitetsnormerna kunna följas?
Slutligen
En detaljplan kan inte ensam säkerställa att en miljökvalitetsnorm följs, men den kan vara ett av
flera medel
Tack för mig!
Nedan är restbilder!
Exempel på planbestämmelser som saknar lagstöd
Undersökning av markföroreningar ska genomföras innan byggnation påbörjas
Bilverkstad förutsätter tillstånd för oljeavskiljare
Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillräckliga
skyddsåtgärder åligger den som ska bygga
Varje fastighet får släppa ut max 1,5 liter /sek och
ha
Länsstyrelsen Stockholms län - hur resonerar vi
Kartlägg planeringsförutsättningarna med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten
– I och utanför planområdet – Inom avrinningsområdet
– Dagvatten som leds in i avrinningsområdet
Redovisa planeringsförutsättningarna i underlagsmaterial till detaljplanen
– Åtgärder som kommer att genomföras oberoende av detaljplanen (tex.
inom ramen för åtgärdsprogram)
– Åtgärder som kommer att genomföras inom ramen för aktuell detaljplaneläggning
– Åtgärder inom andra detaljplaner (ändring av befintlig plan) – Åtgärder som kommer att genomföras inom/ i anslutning till
Trafikverkets vägområde
– Avtal med exploatörer, verksamhetsutövare…
5 kap. Att ta fram detaljplan
14 § Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt …3.verka för… att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap.
miljöbalken följs…
22 § Under granskningstiden ska länsstyrelsen yttrasig över planförslaget, om förslaget enligt
länsstyrelsens bedömning innebär att 2. en
miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
Länsstyrelsen Stockholms län - hur resonerar vi
Planeringsförutsättningar kan utgöras av förhållanden utanför detaljplaneområdet
– Inom ÖP området (dvs. även utanför avrinningsområdet) – Inom avrinningsområdet (dvs. även utanför
kommungränsen)
– Inom detaljplaneområdet eller ovan
Planeringsförutsättningar kan utgöras av beslutade åtgärder/aktiveteter
– Reningsåtgärder
– Insatser i sjöar och vattendrag
Länsstyrelsen Stockholms län - hur resonerar vi
Underlaget till planen (MKB , dagvattenutredning etc) kan alltså innehålla uppgifter om förhållanden/åtgärder utanför detaljplaneområdet, om de utgör planeringsförutsättning för aktuell detaljplan.
Även planbeskrivningen kan beskriva viktiga planerings-
förutsättningar, även om det är utanför planområdet. Var dock tydlig med det i dokumentet.
Öppen dagvattenhantering i Malmö
Öppen dagvattenhantering i Malmö
DP Östra Rosersberg
Lättindustri, handel, lager och kontor
Vatten
– Vattenförekomst Fysingen – Skyddsområde för Märsta
drickvattentäkt, grund-
vattenförekomsten
Stockholmsåsen -
Norrsunda
Verkaån som recipient
Verksamhetsområden
– Södra Rosersberg industriområde del 1 – Södra Rosersberg industriområde del 2 – Östra Rosersberg (lättindustri mm)
– Verksamheter vid cirkulationsplats Rosersberg
Infrastruktur
– Ostkustbanan – överlämningsbangård – Kombiterminal
– E4 cirkulationsplats Rosersberg
Resultat
”Verkaån – vatten och åtgärdsplanering”, Sigtuna kommun
– WRS i samarbete med Naturvatten AB – Nuläge och framtidsscenario
– Belastningsberäkningar – Ekologisk status
– Kemisk status – Åtgärder
Slutsatser
– ”Halter som beräknas måste troligen justeras nedåt …”
– ”Efter en grovhuggen kalibrering……tyder beräkningarna på att god status kan uppnås……förutsatt åtgärder för minskad belastning…”
– ”Exploatering tycks vara möjligt…kommer sannolikt kräva mer omfattande åtgärder än vad som föreslås…”
Vatten är en planerings-
förutsättning
Översiktsplan
Frågor att hantera
Markanvändningens kumulativa effekter
Identifiera skyddsåtgärder och beskriva inriktning och åtgärdsstrategier för hur normen ska följas.
Analysera vilka miljöproblem som finns och orsaken till detta.
Redovisa avrinningsområden, skyddsområden och andra känsliga vattenområden, vattenförekomster, krav (MKN) och mål
Detaljplan
Frågor att hantera
Avrinningsområde, recipienter, vattenförekomster?
Status, miljöproblem, MKN, recipienternas känslighet, andra mål och värden?
Hur påverkar planen vattenförekomsterna och de övriga recipienterna (även nedströms)?
Finns andra övergripande åtgärder för vattenförekomsten?
Skyddsåtgärder
Vi måste se på helheten
om vi ska nå god vattenstatus
Helhetstänkande
Planerings- och kunskapsunderlag
Vattenplaner
VA-planer
Vattenförsörjningsplaner
Dagvattenpolicy/strategi
Etc
Översiktplan
Detaljplan
Bygglov
Avtal
Vissa underlag bör beslutas i kommunfullmäktige.
Samråd om kommunens förslag
(3 kap 9 § PBL)
När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan eller ändring i planen ska kommunen samråda med bl.a.
– Länsstyrelsen, myndigheter, kommuner
– Regionplaneorgan och kommunala med ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering
– Kommuninvånare
Syfte
– Ge möjlighet till insyn och påverkan
– Få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt
Kommunen ska under samrådet redovisa
– Förslagets innebörd och konsekvenser – Skälen till förslaget
– Planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt.
Länsstyrelsens roll under samrådet
(3 kap 10 § PBL)
1. ta till vara och samordna statens intressen,
2. tillhandahålla underlag ….. ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,
3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs …..,
4. verka för mellankommunal samordning…
5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor….
Länsstyrelsens roll under granskningen
(3 kap 16§ PBL)
Av länsstyrelsens granskningsyttrande ska framgå
1. förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap.
miljöbalken,
2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
3. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
4. sådana frågor rörande användningen av mark- och
vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och
5. en bebyggelse eller ett byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet …..
Antagande av översiktsplan
(3 kap 19-20 §§ PBL)
Kommunfullmäktige beslutar i frågor om antagande och ändring av översiktsplanen.
Kommunen ska redovisa länsstyrelsens gransknings- yttrande enligt 16 § tillsammans med översiktsplanen.
Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen.
Översyn av planens aktualitet
(3 kap 27-28 §§ PBL)
27 § Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden pröva om översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i 5 §.
28 § Länsstyrelsen ska minst en gång under den mandattid som avses i 27 §
– redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellan- kommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet.
– Synpunkterna ska redovisas i en sammanfattande redogörelse till kommunen.
– Av redogörelsen ska det framgå hur synpunkterna förhåller sig till översiktsplanen.
– Länsstyrelsen ska lämna en sådan redogörelse till kommunen också när kommunen begär det.
Aktualitetsprövning
Har ÖP följts? Går utvecklingen i önskad riktning?
Finns förutsättningar som ändrats så att ÖP
påverkas i hög grad? Länsstyrelsens synpunkter?
Finns nya frågor som inte behandlas i ÖP, och som är angelägna?
Gör kommunens politiker andra bedömningar än
tidigare?
Resultatet av aktualitetsprövningen.
Vad behöver göras?
ÖP aktuell
• ingen åtgärd
ÖP inaktuell i vissa delar
• ändringar (fördjupningar eller tillägg) utarbetas
ÖP ej aktuell eller svåröverskådlig
• ny ÖP tas fram
Ändring av översiktsplan
(3 kap, 23 – 26 §§ PBL)
Fördjupning
– Delar av kommunen med mer komplicerade förhållanden än övrigt
– T.ex. tätorter och kustområden med hårt bebyggelsetryck
Tillägg
– Gäller hela översiktsplanen
– För att tillgodose ett särskilt allmänt intresse tex.
– Infrastruktur