• No results found

Vårdval Östergötland

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Vårdval Östergötland"

Copied!
52
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

1(51)

Vårdval Östergötland

Förslag till Regelbok för vårdval primärvård

Reviderad 2013-xx-xx Giltig från

2014-01-01

(3)

2(51)

VÅRDVAL ÖSTERGÖTLAND ... 5

1 UPPDRAG PRIMÄRVÅRD ... 6

1.1 Termer och begrepp ... 6

1.2 Målgrupp och omfattning ... 6

1.3 Beskrivning av vårdtjänsten ... 8

1.4 Specifik samverkan... 9

1.5 Specifika krav på kvalitetsarbete ... 10

1.6 Specifika krav på personal och kompetens... 10

2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS GENERELLA VILLKOR ... 11

2.1 Generellt uppdrag till samtliga vårdleverantörer... 11

2.1.1 Patientfokuserad vård... 11

2.1.2 Tillgänglig och likvärdig vård... 11

2.1.3 Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser ... 12

2.2 Lagar, andra författningar samt Landstingets riktlinjer och policys ... 12

2.3 Tillgänglighet och vårdgaranti ... 13

2.4 Patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete ... 13

2.5 Samverkan... 14

2.6 Språk och tolk ... 14

2.7 Patientnämnden ... 14

2.8 Lokaler och utrustning... 14

2.9 Sjukresor ... 14

2.10 MEON-principen ... 14

2.11 Uppföljning... 15

2.12 Revision... 15

2.13 Utvecklings- och kvalitetsarbete... 15

2.14 Informationsmöten och samråd... 16

2.15 Medicinsk service... 16

2.16 Läkemedel ... 16

2.17 Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial ... 17

(4)

3(51)

2.18 Forskning och utveckling ... 17

2.19 Utbildning... 17

2.20 Personal och ledning... 17

2.21 Kollektivavtal ... 18

2.22 Meddelarfrihet och allmänhetens insyn... 18

2.23 Miljö... 18

2.24 Krisberedskap ... 19

3 UPPFÖLJNING ... 20

4 ERSÄTTNING ... 22

4.1 Ersättning för vårdtjänsten ... 22

4.1.1 Ersättning baserad på ACG... 23

4.1.2 Ersättning och kostnadsansvar för läkemedel ... 23

4.1.3 Socioekonomisk ersättning ... 23

4.1.4 Ersättning för små vårdcentraler ensamma på orten ... 24

4.1.5 Ersättning för barnhälsovård ... 24

4.1.7 Rörlig ersättning... 24

4.1.8 Ersättning under övergångsperioden 2014-2015... 27

4.2 Fakturering ... 27

5 IT ... 28

6 ALLMÄNNA VILLKOR ... 35

6.1 Tillstånd ... 35

6.2 Drift av annan verksamhet ... 35

6.3 Underleverantörer ... 35

6.4 Ansvar för skada och försäkringar ... 35

6.5 Information och marknadsföring ... 36

6.6 Leverantörens rätt att företräda Landstinget ... 36

6.7 Sekretess ... 36

6.8 Personuppgiftsansvar enligt PUL (Personuppgiftslagen) ... 37

6.9 Utveckling och behov av förändringar i uppdraget – omförhandling ... 37

6.10 Ogiltig bestämmelse i avtalet ... 38

6.11 Överlåtelse av avtal... 38

6.12 Förtida upphörande... 38

(5)

4(51)

6.13 Force Majeure ... 40

6.14 Tvist... 40

6.15 Avtalets upphörande ... 40

6.16 Hantering av patientjournaler vid avtalets upphörande... 41

6.16.1 Journalsystem som ingår i journalsystem tillhandahållna av Landstinget när leverantören fortsätter med annan vårdverksamhet... 41

6.16.2 Journalhandling som ingår i journalsystem tillhandahållna av Landstinget när Leverantören upphör med vårdverksamhet ... 42

6.16.3 Journalhandling som inte ingår i journalsystem som tillhandahålls av Landstinget när leverantören upphör med vårdverksamhet ... 42

6.17 Hyresavtal... 43

7 LISTNINGSREGLER ... 44

8 AUKTORISATION... 46

9 AVTAL ... 49

(6)

5(51)

Vårdval Östergötland

Landstinget i Östergötland ansvarar för att erbjuda invånarna i Östergötland bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. I primärvården innebär det bland annat en

geografisk tillgänglighet med vårdcentralsverksamhet i alla länets kommuner samt större kommundelar. Landstinget i Östergötland är såväl utförare som beställare av hälso- och sjukvård. Landstingsstyrelsen ansvarar för utförarperspektivet och hälso- och

sjukvårdsnämnden för beställarperspektivet. Hälso- och sjukvårdsnämnden beställer vård utifrån befolkningens behov.

Vårdval Östergötland syftar till att stärka medborgarens ställning som patient genom fritt val av vårdcentral och en individuellt viktad vårdpeng som följer individens val. Medborgarnas val ska säkras genom saklig och lättillgänglig information för alla. Målet med Vårdval Östergötland är ökad kvalité och tillgänglighet i primärvården genom konkurrens där vårdcentralen har frihet att inom ramen för uppdraget utvecklas och på bästa sätt möta patientens behov.

För patienterna/medborgarna ska den valda vårdcentralen skapa trygghet och upplevas som det naturliga förstahandsvalet vid behov av kontakt med sjukvården. Vårdcentralen ska ge råd och stöd till medborgarna om hur de kan bibehålla eller förbättra hälsan. Kontakten med vårdcentralen ska kännetecknas av stor smidighet. Medborgarna ska få ett gott bemötande och ha möjlighet att påverka vården. För att skapa trygghet krävs att patienter/medborgare känner tillit till att bedömning, behandling och rådgivning är säker och av bästa kvalitet, att

vårdcentralen upprätthåller en hög kontinuitet samt tar ansvar för patienternas väg i vården, vilket innefattar information om behandlingsmöjligheter/behandlingsalternativ, vårdgarantier mm. Primärvårdens arbetssätt ska präglas av sammanhållna vårdprocesser, vilket innebär krav på ett fördjupat och gränsöverskridande samarbete mellan vårdgivare med olika

organisatorisk tillhörighet och med andra berörda samhällsaktörer.

Vårdval Östergötland innebär att landstingsfinansierad primärvård drivs av auktoriserade vårdcentraler, offentliga såväl som privata. För att leverantören ska få bedriva vård inom vårdval Östergötland krävs att landstinget har godkänt, dvs auktoriserat vårdcentralen.

Auktorisationen ger grundläggande kvalitetssäkring och likvärdiga konkurrensvillkor samtidigt som det möjliggör en mångfald av leverantörer. Auktorisationen förutsätter att vårdcentralen åtar sig det uppdrag som är formulerat i Regelbok för vårdval primärvård.

Särskilt prioriterade områden i vårdval primärvård är det hälsofrämjande förhållningssättet och sjukdomsförebyggande insatser, sammanhängande vårdprocesser samt att särskild hänsyn tas till resurssvaga patienters behov.

(7)

6(51)

1 Uppdrag Primärvård

1.1 Termer och begrepp

Med Landstinget avses Landstinget i Östergötland.

Med Beställaren avses Landstinget i Östergötland.

Med Leverantör avses den som genomför hela eller delar av detta uppdrag.

Leverantören skall använda de definitioner och begrepp som finns i termkatalogen, ÖstgötaTerm, på Landstingets hemsida.

Socialstyrelsens termer och begrepp i termbanken skall användas om definition saknas i ÖstgötaTerms definitioner och begrepp.

Med närområde för en vårdcentral avses i denna regelbok det område som inom en kommun fågelvägen ligger närmast vårdcentralen (närhetsprincipen). När nya vårdcentraler etableras eller när en vårdcentral upphör reviderar Landstinget de geografiska närområdena utifrån den nya situationen. Leverantören ansvarar för närområdesanknutna arbetsuppgifter som anges i regelboken. Leverantören kan ingå avtal om förändringar av närområdesindelningen.

Leverantören skall meddela Beställaren om förändringar av närområdet och Leverantören som ingår avtal ansvarar för att informera berörda samverkansparter.

1.2 Målgrupp och omfattning

Primärvården ska vara ett tryggt och förtroendeingivande förstahandsval för medborgare i behov av basal hälso- och sjukvård. En trygg och förtroendeingivande primärvård förutsätter god medicinsk kvalitet, hög tillgänglighet och en helhetssyn på patientens livssituation, hälsotillstånd och vårdbehov.

Patienter

Leverantören ansvarar för sina listade patienters behov av basal hälso- och sjukvård och skall för dem erbjuda primärvård enligt detta uppdrag. Leverantören skall ta emot alla personer som bedöms vara i behov av omedelbar vård som inte kan anstå av medicinska skäl och som inte kräver sjukhusets särskilda resurser. För asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa/gömda) som fyllt 18 år skall leverantören erbjuda vård som inte kan anstå. Asylsökande eller personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa/gömda) och som inte har fyllt 18 år skall erbjudas primärvård enligt samma uppdrag som för listade patienter. Leverantören skall ta emot olistade personer med skyddad adress.

Leverantören skall i sitt uppdrag ta sin utgångspunkt i barnets rättigheter i enlighet med Barnkonventionen. Leverantören skall framför annat beakta barnets bästa. Leverantören skall ge barn och ungdomar pedagogisk och åldersanpassad information och ge dem möjlighet att vara delaktiga i vården utifrån sin ålder och mognad. Leverantören skall tillgodose de

(8)

7(51)

särskilda krav på helhetssyn på individens och familjens behov och livssituation som vård av barn och ungdomar kräver.

Leverantören skall säkerställa att det finns arbetssätt och rutiner för att hantera misstanke om att barn far illa.

Leverantören skall för personer med nedsatt autonomi och/eller med kronisk eller långvarig sjukdom samt med behov av insatser från flera vårdgivare, erbjuda fast vårdkontakt, såsom namngiven läkare, sjuksköterska eller annan kategori av vårdpersonal utifrån vårdtagarens behov.

Samtliga för patienten aktuella vårdgivare skall bilda ett nätverk runt patienten med utsedda namngivna personer. Nätverket ska gemensamt planera och bistå varandra med konsultativt stöd över tid för att skapa sammanhängande och välfungerande vårdprocesser utifrån patientens behov. Patientens primärvårdskontakt skall vara den samlande funktionen i detta nätverk. När en patient i denna kategori uppmärksammas skall en gemensam vårdplan upprättas.

Leverantören skall eftersträva att patienter med behov av frekvent uppföljning träffar samma vårdgivare. Det är särskilt angeläget för patienter med kroniska sjukdomar och/eller äldre.

Tillgänglighet

Patienten skall erbjudas tillgänglighet till vård enligt den nationella vårdgarantin och de krav Landstinget i övrigt ställer. För vårdcentral i Östergötland gäller att patienter skall erbjudas besök hos samtliga personalkategorier (läkare, sjuksköterska, sjukgymnast eller annan personalgrupp) inom högst sju dagar för bedömning av nya medicinska problem eller vid oväntad eller kraftig förändring/försämring av tidigare känt hälsoproblem.

Tidbokning för besök skall kunna ske på ett enkelt och flexibelt sätt för patienterna. När en patient kontaktar vårdcentralen och vårdcentralen bedömer att patienten har behov av besök på vårdcentralen skall det i normalfallet räcka med en kontakt för att erhålla tid för besök.

Patienten får inte sättas upp på väntelista eller uppmanas ringa tillbaka senare för att boka tid.

Patient som kontaktar 1177 och som är i behov av bedömning samma dag skall kunna bokas på en tid på vårdcentralen efter kontakt med sjuksköterska på vårdcentralen. Patient som kontaktar 1177 på jourtid skall vid behov ges en uppringningstid från vårdcentralen nästa morgon för handläggning. Leverantören kan tillhandahålla bokningsbara tider direkt till 1177.

Leverantören skall ha tillgänglighet för besök och telefonsamtal minst 45 timmar per vecka, vardagar under hela året för såväl akuta som planerade insatser. Leverantören skall

återkomma till patienten inom 4h från första kontakttillfället. Leverantören skall möjliggöra lättillgänglig och kvalitetssäkrad uppföljning av telefontillgängligheten för Beställaren.

Leverantören skall erbjuda tjänsten Mina Vårdkontakter.

Leverantören skall ansvara för att vårdsökande har tillgång till erforderliga insatser av basal hälso- och sjukvård även utanför vårdcentralens ordinarie öppettider vilket innefattar

jouransvar. Detta innebär att tillgång skall finnas för akuta och planerade insatser av läkare och sjuksköterska såväl i den enskildes hem som vid mottagning. Den vård och rådgivning

(9)

8(51)

som ges skall erbjudas i patientens hem då dennes sjukdomstillstånd och livssituation inte medger besök på vårdcentralen.

Uppdraget skall genomföras på vårdcentralen eller i dess närhet. Filial kan tillåtas efter godkännande av Landstinget när avsikten är att förbättra servicen till de listade.

1.3 Beskrivning av vårdtjänsten

Leverantören skall utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt erbjuda rådgivning, bedömning, utredning, behandling och uppföljning inom alla typer av fysiska och psykiska sjukdomar, skador och upplevda besvär, som inte kräver sjukhusets medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Vårdtjänsten förtydligas enligt nedanstående:

Sjukdomsförebyggande insatser

Leverantören skall aktivt arbeta med levnadsvanor som en integrerad del i utredning och behandling, samt som preventiv åtgärd. Leverantören skall erbjuda råd och stöd till

förändring. Leverantören skall särskilt uppmärksamma individer och grupper med ökad risk för att utveckla ohälsa.

Kroniskt sjuka

Leverantören skall ta ett särskilt ansvar för att identifiera, behandla och följa upp individer med kronisk sjukdom. I synnerhet skall kroniska sjukdomar där det finns en känd underdiagnostisering ges uppmärksamhet. Leverantören skall ge patienten individuellt anpassad information om sjukdomen, behandling, läkemedel, rehabilitering samt stödja patienten till egenvård.

Rehabilitering

Leverantören skall medverka till en kring individen sammanhållen sjukskrivnings- och

rehabiliteringsprocess. Leverantören skall säkerställa en struktur för samordning, uppföljning, utveckling och samverkan med externa aktörer inom sjukskrivningsprocessen. Ansvaret för den fysiska rehabiliteringen har Närsjukvården i Landstinget medan Leverantören i

normalfallet ansvarar för den psykosociala rehabiliteringen. Leverantören skall dock erbjuda sjukgymnastisk bedömning av muskuloskeletala besvär som alternativ till läkarbedömning.

Hemsjukvård och läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården

Från och med 20 januari 2014 sker ett övertagande av hemsjukvård från Landstinget till länets kommuner. Leverantören skall medverka till ett ansvarsfullt övertagande genom att samverka med mottagande aktör. Samverkan kan exempelvis innefatta att bistå med kunskap samt utveckla och etablera rutiner. Leverantören skall tillhandahålla hela det utbud som ligger på primärvårdens ansvar i enligt med ”Avtal mellan Landstinget och kommunerna i Östergötland om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård”. Ansvaret innefattar att

Leverantören skall bistå den kommunala hemsjukvården i enlighet med ”Ramavtal om läkarmedverkan i hemsjukvård ordinärt boende”. Den vårdcentral som har flest personer listade på varje särskilt boende (Säbo) skall ansvara för fast läkarmedverkan. I detta uppdrag ingår att ge personalen på boendena stöd samt utbildnings- och konsultinsatser enligt tecknade avtal.

(10)

9(51)

Barnhälsovård

Leverantören skall främja barnets hälsa, trygghet och utveckling genom att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa, bedriva hälsoupplysning och skadeförebyggande verksamhet samt stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap. Föräldrautbildning skall erbjudas till alla nyblivna föräldrar och individuellt stöd ges vid behov. Leverantören skall särskilt uppmärksamma utsatta gruppers specifika behov. Om möjlighet finns bör barnhälsovården samverka i familjecentral. Leverantören skall aktivt erbjuda barn i åldrarna 0-6 år anslutning till barnhälsovårdens program, tills barnet överlämnas till skolhälsovården. Leverantören skall individuellt hälsoövervaka alla anslutna barn enligt ”Rikshandbok för barnhälsovården” och

”Landstingets basprogram”, eller enligt individuellt anpassat hälsoövervakningsprogram för barn med särskilda behov. Vaccinationer skall erbjudas i enlighet med ”Socialstyrelsens aktuella barnvaccinationsprogram och föreskrifter om vaccination av barn”.

Smittskydd

Leverantören skall erbjuda vaccinationer enligt Socialstyrelsens rekommendationer.

Leverantören skall utföra planering för utbrott av smittsamma sjukdomar på förskolor, skolor och arbetsplatser samt genomföra informationsinsatser i närområdet. Leverantören skall tillhandahålla smittskyddsinsatser enligt smittskyddslagen och smittskyddsinsatser beslutade på nationell eller lokal nivå, tex i form av information, provtagning, behandling, klinisk anmälan och smittspårning. Leverantören skall vid behov utföra smittskyddsinsatser för listade personer, personer i närområdet och personer bosatta utanför Östergötland, men som vistas tillfälligt i länet.

Intyg

Leverantören skall ansvara för dödsfallskonstaterande och handläggning i samband med dödsfall inom närområdet. Leverantören i närområdet skall också i förekommande fall svara för utfärdande av vårdintyg enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) om inte annan överenskommelse görs med lämplig Leverantör. Den vårdcentral där patienten är listad skall när så krävs utfärda läkarintyg enligt Lagen om vård av unga (LVU) och Lagen om vård av missbrukare (LVM), utlåtande till försäkringskassan samt övriga patientrelaterade intyg.

1.4 Specifik samverkan

Leverantören skall utifrån sitt breda uppdrag samverka med vårdgrannar och andra samhällsaktörer. Leverantören skall samverka med andra aktörer i det gemensamma förbättringsarbetet, vilket kan innefatta deltagande i arbetsgrupper om vårdprocesser, utvecklingsprojekt etc. Leverantören kan åta sig ett utökat ansvar i det gemensamma förbättringsarbetet.

Leverantören skall på kommunens begäran tillhandahålla hälsoundersökningar till de listade barn som utreds för eller är placerade i familjehem/institution enligt ”Anvisningar till primär läkarundersökning” och ”Anvisning till uppföljande läkarundersökning”.

Säker hemgång

”Säker hemgång” syftar till att i samband med utskrivning från sluten vård stärka sambandet mellan vårdgivare inom slutenvård och primärvård för att skapa bättre förutsättningar att ta hand om patienter med särskilda behov (fokuspatienter) samt minska oplanerade

återinskrivningar inom 30 dagar på sjukhus. Arbetssättet ” Säker hemgång” påbörjas hösten

(11)

10(51)

2013 för att vara i full drift 2014. Leverantören skall säkerställa att fokuspatient inom två arbetsdagar från utskrivning från slutenvård kontaktas av sjuksköterska och att registrering sker i Cosmic i enlighet med instruktion samt att information och konsultation mellan distriktsläkare och kommunanställd hälso- och sjukvårdspersonal kan fungera varje vardag.

1.5 Specifika krav på kvalitetsarbete

Leverantören skall registrera i Nationella Diabetesregistret (NDR), Senior Alert, Svenska palliativregistret och Svenska Demensregistret (SveDem).

Det webbaserade rådgivningsstödet (RGS Webb) bör användas vid behov som rådgivnings- /kunskapsstöd.

Kravet på deltagande i gemensamt utvecklingsarbete (2:13) skall verkställas genom att, av medicinsk kompetens, avsätta minimum 10h/år/1500 listade.

1.6 Specifika krav på personal och kompetens

Vårdcentralen skall ha en allmänmedicinsk profil avseende personalens kompetens.

Vårdcentralen bör ha minst 2,0 tjänst som läkare. Minst 50 % av läkarna skall ha

specialistkompetens i allmänmedicin med reell kompetens och dokumenterad erfarenhet av hela det uppdrag som ingår i tjänsten. Vårdcentralen skall ha en varierad sköterskekompetens utifrån uppdraget, i synnerhet kompetens avseende uppdraget kring kroniskt sjuka.

Vårdcentralen skall ha personal med psykosocial kompetens motsvarande tidigare steg 1 eller psykolog. Därutöver skall vårdcentralen ha tillgång till den breda kompetens som krävs för att fullgöra uppdraget.

Läkare på BVC skall ha specialistkompetens, alternativt vara ST-läkare under handledning, i allmänmedicin eller pediatrik. Sjuksköterska på BVC skall ha specialistutbildning till

distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar.

Vårdcentralens verksamhetschef är medicinskt ansvarig. I de fall verksamhetschefen inte är läkare skall en medicinsk rådgivare utses. Den medicinska rådgivaren skall bistå

verksamhetschefen i frågor som kräver läkarkompetens, till exempel avseende medicinska policyfrågor och rutiner, patientsäkerhet och kompetensutveckling samt delta i det medicinska utvecklingsarbetet

(12)

2 Hälso- och sjukvårdens generella villkor

2.1 Generellt uppdrag till samtliga vårdleverantörer

Hälso- och sjukvårdsnämndens generella uppdrag till samtliga vårdleverantörer har sin utgångspunkt i medborgarperspektivet och uttrycker de grundläggande principer som ska prägla hälso- och sjukvården i Östergötland. Det generella uppdraget förutsätter att patienten får en vård av hög kvalitet i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar om en säker och tillgänglig vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det generella uppdraget är den grundläggande plattform på vilken övriga uppdrag vilar.

2.1.1 Patientfokuserad vård

Patientens starka ställning i vården är utgångspunkt för att kunna ge en patientfokuserad vård.

Patientfokuserad vård innebär ett samspel av för patienten flera värdeskapande delar såsom bemötande, delaktighet, information, kontinuitet och samverkan.

Vårdleverantören ska:

 Möta patienten utifrån en helhetssyn på livssituation, hälsotillstånd och sjukvårdsbehov.

 Vara lyhörd inför den enskildes, och närståendes, behov och önskemål.

 Ge ett tryggt och värdigt omhändertagande och bemötande som tar hänsyn till patientens integritet och vårdbehov.

 Ge tillräcklig information om patientens sjukdom och dess behandling så att patienten förstår, kan påverka och har möjlighet att medverka i sin egen vård.

 Betrakta patienten som en resurs, ge information och stimulera till det som patienten själv kan göra för att förbättra sin hälsa, samt stödja patienten i dennes egenvård.

 Ha kunskap om och en öppenhet inför komplementärmedicinska metoder.

 Erbjuda en god kontinuitet och i synnerhet säkerställa kontinuiteten för patienter med frekvent och/eller omfattande vårdbehov, bland annat genom individuella vårdplaner.

 Säkerställa kontinuerliga kontakter och smidiga övergångar för patienten mellan vårdgivare genom tydligt ansvarstagande överordnat organisatoriska gränser och begränsande ansvarsområden samt informera patienten om ansvarig läkare eller sjuksköterska.

 Vara delaktig i landstingets arbete med utveckling och förbättring.

2.1.2 Tillgänglig och likvärdig vård

Tillgänglighet är en kvalitetsfråga och en nyckelfaktor för hälso- och sjukvårdens legitimitet.

God tillgänglighet innebär att besök och/eller behandling erbjuds inom ramen för den

vårdgaranti som gäller i Östergötland och därtill minimerade väntetider där snabba insatser är medicinskt motiverade eller vid allvarliga sjukdomstillstånd där väntetider medför stort mänskligt lidande. Med likvärdig vård avses samma möjlighet för alla östgötar att få

erforderlig vård utifrån behovs- och solidaritetsprincipen, oavsett var i länet patienten söker och ovidkommande av vem som söker. Den geografiska närheten till vård kan variera beroende på var i länet patienten befinner sig.

(13)

Vårdleverantören ska:

 Erbjuda vård med hög tillgänglighet.

 Om möjligt kunna ge patienten en tid direkt när behov av vidare undersökning/behandling finns.

 Stödja patienten att nyttja vårdgarantin.

 Erbjuda basal vård i patientens geografiska närhet och då särskilt sådan vård som kräver frekventa besök och/eller behandlingar.

 Erbjuda flera olika möjligheter för medborgaren att kontakta vården och vid behov bistå patienten att komma vidare i vårdorganisationen.

 Vara flexibel inför patientens behov och önskemål om tid och plats för vård.

 Erbjuda likvärdig vård över hela länet.

 Ge behovsstyrd vård och särskilt beakta resurssvaga patienters rätt till vård.

2.1.3 Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser

Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stödja och stimulera människors förmåga att ta kontroll över sin egen hälsa och förbättra den. En sjukdomsförebyggande vård innebär att hälsosamma levnadsvanor integreras i de riktade insatser som vården ger för att förebygga och behandla sjukdom.

Vårdleverantören ska:

 Verka för en god och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen genom ett hälsofrämjande förhållningssätt.

 Bedriva hälsofrämjande arbete i samverkan med övriga samhällsaktörer på såväl strukturell nivå som individnivå.

 Genom samverkan med andra samhällsaktörer understödja en god och jämlik hälsoutveckling hos invånarna i Östergötland.

 Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i vårdens processer för att förebygga sjukdom och att sjukdomstillstånd försämras.

 Utifrån en helhetssyn stärka det friska och utveckla individens egenkraft och förmåga till läkning.

 Bemöta patienten utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

förhållningssätt och stimulera till eget ansvar för sin hälsa genom att erbjuda råd och stöd till förändring.

2.2 Lagar, andra författningar samt Landstingets riktlinjer och policys

Leverantören skall vara informerad om och följa gällande konventioner, lagar, och andra författningar samt Landstingets egna vårdprogram/vårdprocessprogram, riktlinjer och policys, som berör Leverantören vid utförandet av uppdraget. Landstinget ansvarar för att

kontinuerligt uppdatera och hålla tillgängligt vårdprogram/vårdprocessprogram, riktlinjer och policys, som berör Leverantörens uppdrag.

(14)

2.3 Tillgänglighet och vårdgaranti

Leverantören skall erbjuda vård med hög tillgänglighet inom ramen för den nationella vårdgarantin och de krav Landstinget i övrigt ställer. Därtill skall väntetider minimeras i de fall där snabba insatser är medicinskt motiverade eller vid allvarliga sjukdomstillstånd där väntetider medför stort mänskligt lidande. Leverantören skall vara flexibel inför patientens behov och önskemål om tid och plats för vård. Om Leverantören inte kan uppfylla sitt uppdrag skall patienten informeras om och aktivt stödjas i att nyttja vårdgarantin.

Leverantören äger inte rätt att utan Landstingets medgivande begränsa tillgängligheten.

Leverantören skall erbjuda flera olika möjligheter för medborgaren att kontakta vården, erbjuda anpassad information direkt till patienter samt vid behov bistå patienten att komma vidare i vårdorganisationen. Leverantören skall om möjligt kunna ge patienten en tid direkt när behov av vidare undersökning/behandling finns. Leverantörens verksamhet skall vara tillgänglig för personer med alla typer av funktionsnedsättningar.

2.4 Patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete

Leverantören skall driva de verksamheter som utförs på uppdrag av Landstinget på ett säkert sätt. Leverantören skall vara ansluten till Landstingets avvikelsehanteringssystem Synergi eller ett avvikelsehanteringssystem som Landstinget bedömer som likvärdigt. Leverantören skall ha handlingsprogram för avvikelsehantering och en förordnad avvikelsesamordnare, som skall utses bland egen personal, utbildad i aktuellt avvikelsesystem.

Avvikelsesamordnaren skall ha erforderlig tid avsatt för arbetet. Leverantören skall årligen redovisa allvarliga avvikelser och vidtagna åtgärder till Landstingets chefläkare. Leverantören skall medverka vid händelse- och riskanalys som begärs av Landstinget. Landstinget

förbinder sig att vara behjälplig vid händelse- och riskanalys när Leverantören önskar detta.

Leverantören skall informera Landstingets chefläkare om Lex Maria-ärenden och delge Landstingets chefläkare anmälan, intern utredning och ev. händelseanalys. Landstingets chefläkare svarar för anmälningsskyldigheten gentemot Socialstyrelsen enligt Lex Maria.  

Leverantören rekommenderas och erbjuds kostnadsfritt att ge Landstingets chefläkare i uppdrag att hantera ärenden enligt Lex Maria för Leverantörens räkning. Om Leverantören och Landstinget har olika uppfattning om en avvikelse ska föranleda utredning t ex

händelseanalys och/eller anmälan till Socialstyrelsen (Lex Maria) gäller Landstingets chefläkares bedömning. Lex Maria ärenden redovisas i avidentifierad form på Landstingets hemsida efter att Landstingets chefläkare fått relevant underlag. Anmälan om patientklagomål till Socialstyrelsen skall hanteras av Leverantören med kopia till chefläkare i Landstinget.

 

Leverantören skall följa Landstingets riktlinjer för personal som kan utgöra risk för

patientsäkerheten och Landstingets chefläkare skall informeras om dessa personalärenden.

Leverantören skall medverka i Landstinget aktiviteter för uppföljning av patientsäkerheten t ex patientsäkerhetsdialoger.

 

(15)

2.5 Samverkan

Leverantören skall samverka med vårdgrannar och/eller annan samarbetspartner när

patientens behov inte kan tillgodoses enbart av Leverantören. Samverkan kring patient skall ske utifrån ett strukturerat arbetssätt som säkrar patientens delaktighet, vårdövergångar samt arbetsfördelning. Leverantören skall säkerställa att det finns en upparbetad struktur för effektiv samverkan mellan vårdgrannar och samarbetspartners. Det skall vara möjligt för samarbetspartners att kommunicera med Leverantören via telefon, brev och e-post.

Leverantören skall vara ansluten till tjänsten Nationell Patientöversikt och efter samtycke av patienten göra vårdinformation tillgänglig för andra vårdgivare.

2.6 Språk och tolk

Personal med patientkontakt skall förstå och kunna göra sig förstådd på svenska.

Leverantören skall tillhandahålla tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket eller har behov av teckenspråks-, dövblindtolk eller vuxendövtolk/skrivtolk, vilket innefattar rutiner för att använda texttelefon eller annan för ändamålet lämplig

utrustning. Språktolkar får rekvireras via Landstingets upphandlade tolkförmedling när

Leverantören bär kostnaden och skall rekvireras via Landstingets upphandlade tolkförmedling när Landstinget bär kostnaden. Teckenspråks-, dövblindtolk och vuxendövtolk/skrivtolk skall rekvireras via Landstingets tolkcentral.

2.7 Patientnämnden

Leverantören skall informera patienter om möjligheten att kontakta Patientnämnden.

Leverantören skall snarast ge Patientnämnden den information som begärs samt medverka i och ta ansvar för både enskilda patientärenden och mer generellt för att utveckla vårdens patientfokus.

2.8 Lokaler och utrustning

Leverantören skall ha för verksamheten säkra, ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. Lokaler och utrustning skall vara utformade så att vården av patienterna kan ske med full respekt för individens behov av integritet och ostördhet.

Leverantören skall tillse att lokalerna är tillgängliga enligt Handisams nationella riktlinjer för tillgängliga lokaler. I de verksamheter där barn vistas skall miljön vara barnanpassad.

2.9 Sjukresor

Leverantören skall ha kännedom om och följa Landstingets regler för sjukresor samt informera patienten och vara behjälplig med att ordna sjukresa.

2.10 MEON-principen

Vårdens resurser skall användas på ett så effektivt sätt att de kommer så många behövande som möjligt till nytta. Detta innebär att vård ges på den mest effektiva

omhändertagandenivån, MEON-principen.

(16)

2.11 Uppföljning

Landstinget kommer att genomföra regelbundna uppföljningar av Leverantörens åtagande.

Uppföljning kommer att ske enligt uppföljningsplanen. Uppföljningsmöten skall hållas regelbundet mellan Landstinget och Leverantören. Landstinget kallar till dessa möten.

Parterna har rätt att påkalla ytterligare uppföljningsmöten om det anses nödvändigt. Vid uppföljningsmöten skall från Leverantörens sida medverka verksamhetschef och medicinskt ledningsansvarig. Leverantören skall förse Landstinget med uppföljningsunderlag i enlighet med uppföljningsplanen samt ansvara för att inrapporterade uppgifter är korrekta. Vid särskilda tillfällen kan också uppgifter utöver uppföljningsplanen begäras in och dessa uppgifter skall skyndsamt inrapporteras. Leverantören skall delta i alla uppföljningar, undersökningar och utvärderingar som Landstinget genomför, även när IT-stöd saknas. Inför genomförandet av patientenkäter kommer Landstinget att hämta nödvändiga patientuppgifter ur journalsystemen för aktuella medicinska verksamheter. Leverantören skall delta i och rapportera resultat från verksamheten till regionala och nationella samarbeten som syftar till framtagande av statistik, verksamhetsjämförelser och kvalitetsuppföljning.

2.12 Revision

Av Landstingets huvudmannaskap följer en skyldighet för Landstinget att fortlöpande inspektera Leverantörens verksamhet. Leverantören accepterar att Landstinget, på Landstingets bekostnad och på ordinarie arbetstid, företar medicinsk revision av Leverantörens verksamhet samt revision av Leverantörens kvalitetssäkringssystem.

Landstinget äger även rätt att på ovanstående villkor genomföra ekonomisk revision av Leverantören före dag för driftsstart. Leverantören skall utan ersättning biträda Landstinget och av Landstinget utvald expertis vid revision beträffande framtagande av de uppgifter, information och handlingar med mera som begärs.

Landstingets revisorer har till uppdrag att granska all verksamhet som bedrivs inom

nämndernas verksamhetsområde. Landstingets revisorers roll vid avtal med leverantörer är att granska hur aktuell nämnd sköter sitt uppdrag att följa upp och utvärdera avtalsförhållandet.

För att göra denna granskning har Landstingets revisorer och dess sakkunniga biträden rätt att hos Leverantören ta del av uppgifter, ställa frågor etc. kopplat till verksamheten under avtalet.

Leverantören skall, utan ersättning, aktivt medverka vid och underlätta revisionens arbete så att revisionen får tillträde och insyn i sådan utsträckning att de kan genomföra sitt uppdrag.

2.13 Utvecklings- och kvalitetsarbete

Leverantören skall vara delaktig i Landstingets arbete med utveckling och förbättring och bidra med medarbetare till arbetsgrupper. Rapportering skall ske till för uppdraget relevanta kvalitetsregister. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet upprättas i enlighet med avsnitt patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete.

Leverantören skall delta i de kvalitetsuppföljningar, kvalitetssäkringar och utvecklingsarbeten (t.ex. avseende vårdprocessprogram, ersättningsmodeller) som Landstinget genomför, där Leverantörens verksamhet berörs. I de fall Landstinget har tillgång till relevant data i sina IT- system uppdrar Leverantören åt Landstinget att genomföra kvalitetsuppföljningarna och kvalitetssäkringarna såsom personuppgiftsbiträde åt Leverantören. Leverantörens

(17)

personuppgifter behandlas separat och samkörs inte med Landstingets personuppgifter.

Resultatet redovisas aggregerat dvs anonymiserat på samma sätt såsom resultatet från Landstingets kvalitetsuppföljning, kvalitetssäkring och utvecklingsarbeten. Leverantören uppdrar åt Landstinget att till myndigheter (t.ex. Socialstyrelsen) utlämna den information som Leverantören är skyldig att utlämna i enlighet med gällande författningar.

Leverantören uppdrar åt Landstinget att lämna ut Leverantörens uppgifter på en aggregerad nivå till tredje person vid begäran t.ex. en forskare. Leverantören uppdrar åt Landstinget att på begäran av Leverantören lämna ut personuppgifter såsom patientuppgifter till tredje person.

Leverantören ansvarar för att den sekretess/menprövning som ska ske är gjord innan Landstinget såsom personuppgiftsbiträde får i uppdrag att lämna ut informationen.

2.14 Informationsmöten och samråd

Leverantören skall vara representerad på informationsmöten som Landstingets ledning, eller annan på dess uppdrag, kallar till. Landstinget och Leverantören skall ha ett ömsesidigt informations- och samrådsansvar beträffande verksamhetsförändringar som påverkar tillgänglighet och annan service gentemot allmänhet och patienter eller samarbetet mellan Landstinget och Leverantören. Detta gäller också förändringar som vidtas i Leverantörens organisation.

2.15 Medicinsk service

I Landstingets grundläggande infrastruktur för medicinsk service och utrustning ingår Diagnostikcentrum (DC) och Neurofysiologiska kliniken samt Fysiologiska klinikerna.

Leverantören skall använda röntgenklinikerna inom DC.

Laboratoriemedicinsk service och utrustning tillhandahålls av DC, Fysiologiska klinikerna och Medicinsk Teknik i Östergötland (MTÖ). Av patientsäkerhetsskäl strävar Landstinget efter att nå en sammanhållen vårdinformation. Om Leverantören väljer att anlita annan leverantör av laboratoriemedicinsk service och utrustning skall denna leverantör vara

ackrediterad. Patientnära kemiska laboratorieanalyser skall kvalitetssäkras av DC eller annat ackrediterat laboratorium. Leverantören skall ansvara för att all utrustning erhåller

fortlöpande service och förebyggande underhåll. Leverantören skall ansvara för att vårdinformation kan levereras och tas emot snabbt, samt lagras säkert för akut och senare behov i Landstingets IT-stöd. Krav på data, utrustning och överföring av data framgår av Landstingets riktlinjer för extern vårdbegäran av medicinsk service i Landstingets

sammanhållande patientjournalföring.

2.16 Läkemedel

Leverantören skall ha god kunskap om och följa Landstingets rekommendationer, bland annat utgivna av Landstingets lagstadgade läkemedelskommitté, kring läkemedelshantering

respektive receptförskrivning av läkemedel och förbrukningsartiklar inom

läkemedelsförmånen samt speciallivsmedel. Avvikelser från givna rekommendationer och anvisningar skall vid begäran från Landstinget kunna förklaras och motiveras utifrån medicinska skäl. Leverantören skall följa överenskommelser kring rutiner/hantering som Landstinget gör med läkemedelsleverantör. Leverantören skall följa överenskommelse om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och medarbetare i den offentliga vården.

Leverantören skall använda arbetsplatskod, utformad i enlighet med Landstingets struktur,

(18)

samt förskrivarkod vid förskrivning av läkemedel och vid förskrivning av hjälpmedel på recept/hjälpmedelskort. Leverantören skall acceptera att data rörande Leverantörens inköp görs fullt ut tillgängliga i Landstingets statistiksystem samt att Landstinget på detaljerad nivå kan följa upp volymer och kostnader.

2.17 Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial

Leverantör som förskriver hjälpmedel, förbrukningsmaterial eller näringsprodukter skall följa Landstingets riktlinjer för förskrivning och utgå från Landstingets sortiment.

2.18 Forskning och utveckling

Leverantören skall delta i och samverka om klinisk forskning och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund som berör verksamheten och som initierats/godkänts av ämnesföreträdare vid Hälsouniversitet och/eller produktionsenhetschef vid läns- och/eller

närsjukvårdscentrumen. Deltagande i klinisk forskning innebär att patienter hos Leverantören, efter patientens informerade samtycke, skall kunna ingå i kliniska forskningsprojekt.

Leverantören kan därutöver själv ta initiativ kring vetenskaplig forskning och

utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Leverantören skall då informera Landstinget om vilka forskningsprojekt som bedrivs inom Leverantörens verksamhet och vem som är huvudman för forskningsprojekten. Det finns möjlighet att få tillgång till Landstingets ALF- och centrala FoU-medel.

Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter skall vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för Leverantören regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Leverantören och den som begär ut uppgifterna. Avseende tillgång till patientdata från IT-system, se avsnitt utvecklings- och kvalitetsarbete.

2.19 Utbildning

Leverantören skall följa de avtal och överenskommelser som Landstinget har med utbildningsanordnare. Leverantören skall ta emot och handleda studerande i

verksamhetsförlagd utbildning och fältstudiedagar, vilket avser såväl sammanhängande perioder av utbildning hos Leverantören såväl som kortare moment. Leverantören skall tillhandahålla utrymme för AT- och ST-tjänstgöring för läkare.

Leverantören skall ansvara för att utbildningsmiljön håller den kvalitet och inriktning som följer av examenskraven för respektive utbildning och överenskomna krav på

handledarkompetens.

Leverantören skall utföra examinationer av studenter. På klinik med ansvar för

specialistutbildning får läkare utföra operationer under handledning av behörig operatör.

2.20 Personal och ledning

Leverantören skall utföra uppdraget i enlighet med god yrkessed och vara ekonomiskt oberoende av leverantörer och andra som kan påverka Leverantörens objektivitet.

Leverantören eller dennes personal äger ej rätt att utnyttja genom uppdraget erhållen

(19)

information och dylikt på ett sådant sätt att skada direkt eller indirekt uppkommer för Landstinget eller patienter.

Leverantören skall vid genomförandet av uppdrag använda personal med för uppdraget tillräcklig och adekvat kompetens. Detta innebär att särskild vikt fästs vid av Socialstyrelsen fastställda krav avseende legitimationsyrken. Leverantören tillser att personalen ges den kompetensutveckling som erfordras för att upprätthålla och vidareutveckla kompetensen inom yrket.

Leverantören skall kräva samma utfästelse av den som Leverantören kan komma att anlita som underleverantör.

Leverantören skall skriftligen meddela Landstinget om byte av verksamhetschef.

Leverantören ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) inte samtidigt uppbär ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos Leverantören och utför tjänster enligt detta avtal. Leverantören skall tillse att även övrig personal och

underleverantörer har samma tystnadsplikt som hälso- och sjukvårdspersonal. Leverantören har fullt arbetsgivaransvar för sig och sin personal.

2.21 Kollektivavtal

Leverantören är skyldig att vidta åtgärder så att inte lag eller gällande svenska kollektivavtal för arbetet åsidosätts. Om Leverantören inte tecknat svenskt kollektivavtal skall ändå

motsvarande villkor gälla för Leverantörens anställda. Detsamma gäller för eventuella underleverantörer som Leverantören anlitat för att fullgöra uppdraget. På begäran från Landstinget inlämnas erforderliga uppgifter och handlingar så att skyldigheterna enligt ovan kan kontrolleras.

2.22 Meddelarfrihet och allmänhetens insyn

Meddelarfrihet för anställda hos Landstinget regleras i svensk lag. Anställda hos

Leverantören, inklusive underleverantörer, skall omfattas av en liknande meddelarfrihet.

Leverantören förbinder sig därför att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift eller radioprogram eller andra upptagningar. Förbindelsen gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemlighet som skyddas av lagen om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för Leverantörens anställda utanför det område som uppdraget omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av

meddelarfrihet för offentligt anställda enligt 13 kap. offentlighets- och sekretesslagen.

Enligt kommunallagen 3:19a ska Landstinget, genom tecknat avtal med Leverantören, tillgodose allmänhetens önskemål och behov av insyn i hur uppdraget utförs. Leverantören skall vid anmodan från Landstinget, snarast delge Landstinget de uppgifter som efterfrågas.

2.23 Miljö

Leverantören skall driva de verksamheter som utförs på uppdrag av Landstinget på ett miljömässigt hållbart sätt. Leverantören skall följa Landstingets vision och mål för

(20)

miljöarbetet och arbeta systematiskt med miljöfrågor så att miljöpåverkan från uppdraget minskas.

2.24 Krisberedskap

Leverantören skall vid bekräftad allvarlig händelse följa direktiv från särskild sjukvårdsledning på regional och lokal nivå. Leverantören skall följa ”Regional

beredskapsplan vid allvarlig händelse inom Landstinget i Östergötland” inklusive specifika beredskapsplaner (t.ex. pandemiplan) och därmed delta i planering, utbildningar och övningar för att kunna upprätthålla ställda krav gällande kris och katastrofmedicinsk beredskap.

Leverantören skall till Landstinget lämna de upplysningar som kan behövas för kris- och katastrofmedicinsk beredskap och planering.

(21)

3 Uppföljning

Beställaren gör uppföljning av Leverantörens verksamhet i syfte att säkerställa att auktorisationskraven efterlevs. Uppföljningen består av löpande uppföljning och händelseorsakad uppföljning.

Löpande uppföljning

Den löpande uppföljningen är dialogbaserad och utvecklingsorienterad. Resultat följs inom områdena:

 Tillgänglighet

 Patientupplevelse

 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete

 Patientsäkerhet

 Medicinska resultat

 Läkemedel

 Bemanning

Vårdcentralens resultat sammanställs årligen i kvalitetsrapport primärvård. Leverantören svarar för att ta fram de uppgifter och analyser som där efterfrågas. Resultat presenteras öppet och i jämförelse med övriga vårdcentraler. Arbetet med att ta fram lämpliga indikatorer pågår kontinuerligt och nya och förändrade indikatorer kan därför tillkomma efterhand.

Kvalitetsrapporten inkluderar de uppföljningar som görs i Mål och Mått. Sammantaget syftar kvalitetsrapportens uppföljningsindikatorer till att ge en bred och god bild av uppdragets genomförande. Vissa uppföljningsområden kan inte följas via statistik eller genomförda undersökningar utan förutsätter dialog mellan Beställare och Leverantör. Utifrån

kvalitetsrapport primärvård hålls en årlig auktorisationsuppföljning mellan Beställare och Leverantör.

Händelseorsakad uppföljning

Den händelseorsakade uppföljningen initieras utifrån frågeställningar som uppmärksammas i den löpande uppföljningen eller avvikelser som på annat sätt kommer till Beställarens

kännedom. Om frågeställningar uppmärksammas görs en fördjupad uppföljning samt en risk- och väsentlighetsanalys. Vad som utgör en brist av avtalat utförande avgörs av Beställaren och kan exempelvis bestå i:

 Att Leverantören inte utför verksamheten i avtalad omfattning

 Att Leverantören inte uppfyller kraven på bemanning och kompetens

 Att Leverantören inte följer tillämpliga lagar och föreskrifter

 Att Leverantören saknar nödvändiga lokaler och utrustning för avtalets utförande.

Utifrån analysens resultat bedöms behov av åtgärder och/eller konsekvenser av den aktuella situationen. Dessa kan vara:

1) Inga åtgärder eller konsekvenser bedöms aktuella.

(22)

2) Leverantören anmodas att inkomma med en handlingsplan för rättelse. Beroende på den uppkomna situationens allvarlighetsgrad och leverantörens åtgärder enligt handlingsplan för att uppnå ställda avtalade kvalitetskrav eller avhjälpa brister, beslutar Beställaren om fortsatt hantering. Denna kan innebära att Beställaren

uppställer vitesgrundande tidsfrist/er för överenskomna åtgärder och/eller resultatet av dessa. Av beslutet framgår i förekommande fall tidsfrister, vid vilken tidpunkt vite kommer att uttas, vitesstorlek och periodicitet. Beställaren fattar beslut om vitesstorlek m.m. enligt föregående mening varvid nivån på vite och tidsfrister ska sättas i

proportion till avvikelsens betydelse för verksamheten.

3) Förtida upphörande av avtal enligt punkt 6.12. 

 

Reglering av situation enligt ovan påverkar inte Beställarens möjligheter att säga upp avtalet till förtida upphörande enligt punkt 6.12.

Övrig uppföljning

Utöver Beställarens uppföljning har Landstingets närsjukvård det sammanhållande ansvaret för att leda samverkan mellan de vårdcentraler som är auktoriserade inom vårdval

primärvård i syfte att åstadkomma utveckling och förbättring. Detta arbete följs årligen upp i en samverkansdialog med Leverantörer som är auktoriserade inom vårdval primärvård och som verkar inom respektive närsjukvårdsområde.

Se även punkt 2.11 om uppföljning under hälso- och sjukvårdens generella villkor.

(23)

4 Ersättning

Leverantörens ersättning för uppdraget framgår av nedanstående ersättningsmodell.

Ersättningsmodellen ses över varje år och uppdateras med aktuell data samt uppräknas med landstingsindex. Landstingsindex fastställs av Landstinget i Östergötland under november månad och reglerar ersättningen från 1 januari nästkommande kalenderår. Ersättningens storlek för vikter mm publiceras direkt efter det att beslut fattats. Aktuella regler om patientavgifter, vaccinationer, intyg samt ersättning för vård till asylsökande och papperslösa/gömda återfinns på landstingets webbsida.

Momskompensation erhålls med 3% på ersättningen för ej landstingsinterna leverantörer.

4.1 Ersättning för vårdtjänsten

Från och med 2014 påbörjas övergången från ett ersättningssystem baserat på framför allt ålder och kön till ett ACG-baserat ersättningssystem (Adjusted Clinical Groups). Det nya ersättningssystemet kommer att gälla fullt ut från och med 2016.

Vårdcentralernas ersättningsmodell består av följande grunddelar:

 Ersättning för listade personer baserat på invånarnas vårdbehov (ACG)

 Ersättning för invånarnas vårdbehov utifrån socioekonomiska faktorer enligt Care Need Index (CNI)

 Ersättning för små vårdcentraler ensamma på orten

 Ersättning för barnhälsovård

 Ersättning för ”Säker hemgång”

 Rörlig ersättning, består av ersättning för besök gjorda av personer som inte är listade på enheten, kvalitetsbonus (mål och mått) mm.

Under en övergångsperiod kommer nedanstående delar av den tidigare ersättningsmodellen att finnas kvar:

 Ersättning för listade personer, består av kapiteringsersättning för listad befolkning och allmänläkemedel

 Avdrag för läkarbesök på sjukhus och hos privatläkare

Därtill finns särskilda ersättningar för delar av uppdraget. I de fall ingen särskild ersättning anges för del av uppdrag, ska uppdraget genomföras inom ramen för den sammantagna ersättningen.

Ersättningens storlek för de ingående delarna framgår av ”Ersättning år 20XX (aktuellt år) - Komplement till regelbok för auktorisation”.

(24)

4.1.1 Ersättning baserad på ACG

Ersättningen för listade personer baserat på ACG är en ersättning som syftar till att främja helhetssyn och ansvarstagande utifrån invånarnas vårdbehov.

Ersättningen delas i en del som ersätter för den vård som vårdcentralerna utför åt sin listade befolkning och en del som är avsedd att ersätta för läkemedelskostnaderna för den listade befolkningen. ACG baseras på de diagnoser som patienterna har fått, vid besök eller vid en indirekt kontakt som ersätter ett besök, under den period som är underlag för ersättning.

Kombinationen av diagnoser ger en vikt som avgör nivån på ersättningen.

Perioden som används vid beräkning av ACG-ersättningen är de senaste 18 månaderna och de diagnoser som används är för vårdvalsdelen diagnoser registrerade inom

vårdcentralsverksamhet och för läkemedelsdelen diagnoser som är registrerade inom alla verksamheter.

4.1.2 Ersättning och kostnadsansvar för läkemedel

Vårdcentralerna har kostnadsansvar för de allmänläkemedel som förskrivs till de listade patienterna oavsett vem som förskriver dem. Eventuella över- och underskott fördelas mellan förskrivarna enligt särskild modell. Ersättningen för allmänläkemedel baseras på ACG (samt under 2014-2015 till viss del kapiteringsersättning för ålder och kön). Leverantören har vidare ett fullt kostnadsansvar för samtliga läkemedel som rekvireras. Leverantören skall acceptera regelverk för bärande av sin andel av distributionskostnaden för läkemedel samt ha samma rättigheter till rabatt på läkemedel efter genomförda upphandlingar som landstingets egna enheter. Leverantören har möjlighet att uppta förhandling med Landstinget gällande läkemedelsdistribution/ leverantör, distributionskostnad och statistiksystem.

4.1.3 Socioekonomisk ersättning

Ett klart samband finns mellan låg socioekonomisk status och ohälsa, därför utgår

socioekonomisk ersättning. Patienter med en socioekonomisk problematik kan kräva en större insats av vården oavsett diagnos.

Ersättning baserad på CNI

Som grund för en ersättning som bygger på de socioekonomiska förhållandena i den listade befolkningen används CNI (Care Need Index).

CNI är individbaserat och bygger på sju olika variabler med olika tyngd:

- Ålder över 65 år och ensamboende 6,15

- Utlandsfödd (Syd- och Östeuropa men ej EU, Asien,

Afrika och Sydamerika) 5,72

- Arbetslös eller i åtgärd 16–64 år 5,13

- Ensamstående förälder med barn 17 år eller yngre 4,19 - Person 1 år eller äldre som flyttat in i området 4,19

(25)

- Lågutbildad 25–64 år 3,97

- Ålder yngre än 5 år 3,23

4.1.4 Ersättning för små vårdcentraler ensamma på orten

En utredning under 2011 har visat att det är svårare att få ekonomin att gå ihop på en liten vårdcentral. Även en liten verksamhet måste ha en viss basbemanning för att klara sitt

uppdrag. Uppdraget för en liten vårdcentral är detsamma som för en stor. På en liten ort är det också svårt att öka antalet listade. Det är också svårare för en liten vårdcentral på en liten ort på avstånd från de större städerna att rekrytera läkare, vilket orsakar kostnader för hyrläkare.

Ersättningen är uppdelad i tre nivåer utifrån antalet listade. Högsta nivån gäller för en vårdenhet med upp till 5000 listade, andra nivån om det listade antalet är mellan 5001-6499 och lägsta nivån om det listade antalet är mellan 6500-8000. Vid fler än en vårdcentral i tätorten utbetalas ingen ersättning. Nuvarande aktuella orter är Österbymo, Boxholm, Ödeshög, Skänninge, Kolmården, Vikbolandet, Mantorp, Linghem, Borensberg,

Valdemarsvik, Vadstena och Skärblacka. Ersättningen utbetalas månadsvis utifrån antalet listade på vårdcentralen. Om en vårdcentral får fler listade så att antalet 8000 överskrids tas ersättningen bort efter en övergångstid på 6 månader.

4.1.5 Ersättning för barnhälsovård

Vårdcentralerna har ett uppdrag kring barnhälsovård och varje barn mellan 0-6 år i den listade befolkningen ger en fast ersättning per barn och år.

4.1.6 Säker hemgång

Vårdcentralerna ersätts för uppdraget ”Säker hemgång” med en ersättning som baseras på ACG. Denna ersättning kan komma att reduceras om inte särskilda mål för att minska oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar på sjukhus uppnås.

4.1.7 Rörlig ersättning

De rörliga ersättningarna syftar till att skapa incitament att förbättra arbetet inom prioriterade områden.

Patienter som inte är listade på vårdenheten

Besöksersättning ges för tillfälliga besök av östgötar som inte är listade på vårdcentralen och motsvarande avdrag görs på den vårdcentral där patienten är listad, skilda belopp gäller för läkarbesök och sjukvårdande behandling. Ingen särskild ersättning utgår för olistade personer med skyddad adress.

Kvalitetsbonus (mål och mått)

Vårdcentralen har möjlighet att erhålla kvalitetsbonus (mål- och måttersättning) för uppnådda målvärden inom vissa områden. Medel finns avsatta för ersättning för mål- och måttersättning till vårdcentralerna. Den totala ersättningen liksom vilka områden som följs varierar mellan

(26)

åren och beslutas årligen av landstingsledningen. Om vårdcentralen vid mättillfället når målvärdet kommer ersättning att utbetalas. Separata instruktioner utfärdas för mål- och måttmedel för att tydliggöra vad som gäller beträffande registrering mm.

Exempel på områden där särskild kvalitetsbonus (mål- och måttersättning) kan förekomma:

Hälsofrämjande arbete Särskilda behovsgrupper Patientavgifter

Leverantören skall ta ut vårdavgift av patient och för uppdraget gäller av Landstinget fastställda vårdavgifter. Gällande regler för högkostnadsskydd inom öppen hälso- och

sjukvård skall tillämpas. Andra avgifter eller ersättningar får inte tas ut avseende tjänster som omfattas av detta avtal. Leverantören skall ta ut vårdavgift av patienten vid uteblivna besök enligt vårdavgiftsbestämmelserna. Ingen särskild ersättning utgår från Landstinget för uteblivna besök. Leverantören uppbär och behåller vårdavgifterna

Statsbidrag

Statsbidrag ges till Landstinget för att stimulera nationellt prioriterade utvecklingsområden.

Statsbidragen är tidvis målrelaterade vilket innebär att Landstinget förväntas nå en fastlagd prestationsnivå för att få ta del av statsbidraget. Vårdcentralen har i sitt uppdrag att bedriva utvecklingsarbete och är därmed också ekonomiskt ersatt för detta arbete. Landstinget ger därför generellt inte statsbidraget direkt till Leverantören. Landstinget kan dock i vissa fall välja att hantera statsbidraget som en rörlig ersättning till Leverantören för att stimulera utveckling mot de nationellt prioriterade målen. Rörliga ersättningar utifrån statsbidrag kan komma med kort varsel och kan då hanteras utanför ordinarie ersättning.

Utvecklingsmedel

Vårdcentralen har i sitt uppdrag att bedriva gemensamt förbättringsarbete och är därmed också ekonomiskt ersatt för detta arbete. Särskilda utvecklingsmedel finns avsatta för Vårdcentraler som åtar sig ett utökat ansvar i det gemensamma förbättringsarbetet.

Beställaren avgör i vilka fall särskilda utvecklingsmedel kan användas samt ersättningens storlek.

Hälsopotten

Leverantören har möjlighet att söka medel från hälsopotten för att förverkliga nya idéer och pröva arbetssätt inom det hälsofrämjande området. Särskilt fokus är på riktat arbete mot resurssvaga grupper för mer jämlik hälsa i länet. Arbetet kan med fördel ske i samverkan med landstingsverksamheter, kommuner och/eller andra relevanta aktörer. Beställaren avgör vilka ansökningar som beviljas samt ersättningens storlek.

Asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa/gömda) Ersättning ges med samma ersättningsbelopp per besök eller vårddag/vårdtillfälle med avdrag för eventuella patientavgifter som gäller för utomlänspatienter. Ersättningskrav till

Landstinget måste vara försedda med den asylsökandes LMA-nummer för att ersättning skall lämnas. Schabloniserad ersättning som kan ges till leverantörer avser aldrig sjukvård till asylsökande. Asylsökande eller personer som vistas i Sverige utan tillstånd

(papperslösa/gömda) och som inte har fyllt 18 år har rätt till all slags vård medan asylsökande

(27)

och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa/gömda) över 18 år har rätt till vård som inte kan anstå. Övrig vård bekostas av vårdtagaren. Då språktolk används vid vård av asylsökande ska denna tjänst primärt betalas av Leverantören som sedan i särskild ordning har rätt att fakturera Landstinget med fast belopp för varje tolktillfälle. Tillägg får inte göras för egna administrativa kostnader för tolk.

Patienter från andra landsting och andra länder

Vårdcentralen ska ta emot patienter från andra landsting enligt bestämmelserna i Riksavtalet för utomlänsvård. För patienter som ges sådan vård ska Leverantören debitera patientens landsting för vårdkostnad (vårdenheter erhåller fullmakt från LiÖ för att kunna debitera patientens landsting). Vårdcentralen ska på liknande sätt ta emot patienter från främmande länder som omfattas av gällande regler för patienter från EU/EES samt Schweiz eller länder med vilka Sverige har sjukvårdsöverenskommelser. Förutsättning för ovanstående är att detta inte påverkar ett avtalsenligt utförande av uppdraget gentemot landstinget. Patienter i behov av omedelbar vård ska alltid tas emot.

Besöksersättning för besök på vårdenheten av utomlänspatienter ersätts enligt bestämmelserna i Riksavtalet för utomlänsvård.

Dessa avgifter beslutas i regionsjukvårdsnämnden och beloppen gäller bruttopris, priset minskas med erhållen patientavgift.

KBT/IPT-behandlingar

Landstinget ersätter leverantören för KBT/IPT-behandlingar i primärvård. Besked om minsta antal behandlingar för att få full ersättning lämnas när beslut fattats på nationell nivå.

Tolk

Landstinget ersätter Leverantören för kostnader för teckentolk samt språktolk, både via telefon och via kontakttolk.

Utbildning och praktik

Linköpings Universitet betalar ersättning för åtaganden avseende praktikställen för

verksamhetsförlagd utbildning, VFU, per genomförd studentplacering (omfattande 40 VFU- timmar). Beloppet justeras årligen. Ersättning för studentplaceringar inom läkarprogrammet framgår av den årliga överenskommelsen inom ramen för det regionala ALF-avtalet. ST- läkare finansieras enlig s.k. ”ryggsäcksprincip” vilket innebär grundanställning på och finansiering via ”hemmaklinik”/-centrum eller motsvarande.

Extraordinära smittskyddsinsatser

Leverantören kan vid extraordinära smittskyddsinsatser få särskild ersättning för kostnader relaterade till insatserna. Kostnaderna ska särredovisas. Smittskyddsenheten avgör vad som är en extraordinär smittskyddsinsats samt ersättningens storlek.

(28)

4.1.8 Ersättning under övergångsperioden 2014-2015 Under 2014 och 2015 sker övergången till det nya ersättningssystemet successivt.

Anledningen är att vårdcentralerna ska ges tid att ändra sitt arbetssätt eftersom det kan innebära stora förändringar i de ekonomiska förutsättningarna. År 2014 kommer

kapiteringsersättning för listad befolkning samt kapiteringsersättning för allmänläkemedel att fortsätta gälla men endast till 2/3-delar jämfört med tidigare och till 2015 kommer de båda kapiteringsersättningarna att gälla endast till 1/3-del. År 2016 planeras det nya systemet vara helt genomfört. Även avdraget för besök hos annan vårdgivare kommer att fasas ut successivt under de två åren.

Kapiteringsersättning för listad befolkning

Ersättningen grundar sig på besöksmönster i olika åldersgrupper över hela länet. Viktningen per individ i de olika åldersgrupperna framgår av ersättningsbilagan.

Kapiteringsersättning för allmänläkemedel

Ersättningen grundar sig på genomsnittliga läkemedelskostnader i olika åldersgrupper.

Viktningen per individ i de olika åldersgrupperna samt kön framgår av ersättningsbilagan.

Täckningsgrad besök på sjukhus och hos privatläkare

Vårdcentralen får minskad ersättning för varje läkarbesök som listade patienter gjort på sjukhusmottagning samt besök hos privatläkare med ersättning från landstinget.

Täckningsgrad besök på sjukhus och hos privatläkare består av en ersättning per listad som viktas enligt samma viktning som kapiteringsersättning för listad befolkning. Avdrag görs utifrån hur många besök de listade gjort hos annan vårdgivare med en nivå på avdraget för ett besök hos akutmottagning och hos allmän medicinsk specialist och en nivå för besök på övriga mottagningar och hos andra specialister. Denna ersättning gäller endast under år 2014 och med ett reducerat belopp jämfört med tidigare.

4.2 Fakturering

Fast ersättning utbetalas med 1/12 per månad i efterskott i enlighet med avtalet mellan Leverantör och Landstinget (kap 9 i denna regelbok). Ersättning som inte ingår i den fasta ersättningen ersätts efter utförd prestation och kvartalsvis efter fakturering enligt avtalet.

References

Related documents

På frågan om PWC kan urskilja några skillnader i relationerna till, å ena sidan, nystartade företag och, å andra sidan, företag som tidigare har haft kompetensen inom

Patienter som är i behov av psykoterapeutisk behandling om fler än 20 behandlingstillfällen men som remitteras till en psykoterapeut inom vårdvalet riskerar därför att inte få

De områden som inte går att bedöma har gråmarkerats - område 2 (Intressenter är delaktiga), område 4 (Aktiviteter och tid- planer är välgrundade) och område 5 (Styrning

 Närsjukvårdsdirektörerna ansvarar på uppdrag av landstingsdirektören för dialog, samverkan och utvecklingsarbete inom respektive länsdel för samtliga vårdcentraler

Sjukresor ingår i samhällsbetalda resor där landstinget tillsammans med kommuner, länstrafik, beställningscentraler (upphandlad samordnare av samhällsbetalda resor inom länet)

Standardiserade brev exempelvis "beklagar att rekryteringsprocessen drar ut på tiden" ska finnas (staden ska kunna påverka innehållet i samtliga förslagstexter).

För det fall Landstinget hyr ut lokal till Leverantören gäller att Landstinget och Leverantören i särskild ordning överenskommer att hyresrätt till lokal eller lokaler, i

För det fall Regionen hyr ut lokal till Leverantören gäller att Regionen och Leverantören i särskild ordning överenskommer att hyresrätt till lokal eller lokaler, i vilka