Gång- och cykelväg, längs väg 394, Mettä-Dokkas

PLAN- OCH MILJÖBESKRIVNING

Gång- och cykelväg, längs väg 394, Mettä-Dokkas

Gällivare kommun, Norrbottens län Objekt: 886105, TRV 2014/4034 Datum: 2014-05-30

GRANSKNINGSHANDLING

Dokumenttitel: Plan- och miljöbeskrivning, Gång- och cykelväg, längs väg 394, Mettä-Dokkas Skapat av: Carina Seppelin, ÅF Infrastructure AB

Dokumentdatum: 2014-05-30 Dokumenttyp: Rapport

Ärendenummer: TRV 2014/4034 Projektnummer: 886105

Version: 1.0

Utgivare: Trafikverket

Kontaktperson: Simon Koskenniemi

Uppdragsansvarig: Folke Sandberg, ÅF Infrastructure AB Fotograf: ÅF

Distributör: Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå, telefon: 0771-921 921

Innehåll

1 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål 5

1.1 Nuvarande förhållanden ... 5

1.2 Behov av förändring ... 11

1.3 Ändamål och projektmål ... 11

1.4 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta ... 11

1.5 Eventuellt beslut om tillåtlighet enl 17 kap miljöbalken ... 11

1.6 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen ... 12

1.7 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer ... 12

1.8 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning ... 13

2 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv. ... 14

2.1 Tidigare och pågående utredningar och beslut ... 14

2.2 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) samt val av lokalisering ... 15

2.3 Val av utformning ... 15

3 Konsekvenser av förslaget ... 17

3.1 Trafiktekniska konsekvenser ... 17

3.2 Miljökonsekvenser ... 18

3.3 Markanspråk ... 21

3.4 Konsekvenser för pågående markanvändning ... 23

3.5 Påverkan under byggnadstiden ... 23

3.6 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått ... 23

4 Genomförande och finansiering ... 24

4.1 Formell hantering ... 24

4.2 Genomförande ... 26

4.3 Finansiering ... 26

Läsanvisning

Miljöbeskrivningen är en inarbetad del planbeskrivningen. De delar som ingår i miljöbeskrivningen är blå i innehållsförteckningen samt i rubriksättning

Sammanfattning

Väg 394 är ett viktigt stråk för skogs- och persontransporter. Vägen fungerar som uppsamlingsled till arbetsplatser och målpunkter för det rörliga friluftslivet. Gång- och cykeltrafiken längs väg 394 förbi Mettä-Dokkas samsas med biltrafiken på den befintliga vägen. Väg 394 är rekommenderad som primär väg för farligt gods.

Syftet och målsättningen med projektet är att skapa en gång- och cykelbana med ökad trafiksäkerhet och god tillgänglighet. Alla berörda sakägare ska vara delaktiga i

planeringsprocessen och positivt inställda till slutresultatet. Vägprojektet ska anpassas efter de miljöförutsättningar som finns i området.

Av två studerade alternativ har Trafikverket i sitt ställningstagande daterat 2011-12-08 beslutat att gå vidare i vägplaneringsprocessen med det kortare alternativet genom att ta fram en vägplan enligt fyrstegsprincipens Steg 4. Projektet kommer att följa den nya planläggningsprocessen och arbetet kommer att ske enligt planläggningstyp 2, eftersom projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

De planerade åtgärderna omfattar anläggande av en ca 400 meter lång ny gång- och cykelbana från östra utfarten från Mettä-Dokkas till infart till EMMA-skolan. Det valda alternativet är fördelaktigt för att det ansluter till befintlig gång- och cykelväg och bidrar till ett mer sammanhängande gång- och cykelstråk. Alternativet bidrar även till säkrare skolvägar och möjliggör en framtida fortsättning till Leipojärvi.

Gång- och cykelbanan utformas med kantstöd och belysning och med en säkrare passage med refug ungefär mitt på vägsträckan. Även busshållplatser anläggs och integreras i gång- och cykelbanan. Hastigheten föreslås sänkas till 60 km/h.

Den föreslagna gång- och cykelbanan sträcker sig inom kärnområdet Leipojärvi som är riksintresse för Gällivare sameby. Inga andra riksintresseområden eller Natura 2000- områden finns inom eller i nära anslutning till den aktuella vägsträckan.

Sammantaget bedöms konsekvenserna för miljön som små då marken som tas i anspråk ligger i direkt anslutning till befintlig väg och natur- och kulturmiljövärden i anslutning till vägen är låga.

Inga negativa konsekvenser för möjligheten till fortsatt brukande av skogen eller

bedrivande av jordbruk bedöms uppstå. Den nya gång- och cykelbanan bedöms medföra små positiva konsekvenser för friluftslivet då tillgängligheten till närområdet ökar.

Tid för byggstart är ännu inte planerad. Projektkostnaden är bedömd till ca 2,1 – 3,1 Mkr. Varav ca 0,4 - 0,7 Mkr består av Byggherrens egna kostnader. Kostnadsspannen är antagna med en osäkerhet på ca 20%.

1 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål

1.1 Nuvarande förhållanden

Allmänt

Väg 394 sträcker sig från E10 söder om Gällivare österut till väg 395 väster om Pajala.

Sträckan genom Mettä-Dokkas ligger mellan Leipojärvi och Dokkas, ca 30 km sydost om Gällivare i Gällivare kommun, Norrbottens län, figur 1.1.1.

Sträckan genom Mettä-Dokkas saknar idag gång- och cykelbana. De oskyddade

trafikanterna är hänvisade till vägen och måste samsas med fordonstrafiken. Den smala vägen saknar vägren. Det i kombination med den höga hastigheten på fordonstrafiken gör att de oskyddade trafikanterna upplever situationen som otrygg.

Sedan länge har det funnits önskemål från de boende i byarna om en gång- och

cykelförbindelse där detta saknas längs väg 394. Behovet har ökat i takt med att andelen tung trafik med åren har ökat.

Figur 1.1.1 Översiktskarta. ©Lantmäteriet, Geodatasamverkan.

Vägnät och trafik

Väg 394 är ett viktigt stråk för skogs- och persontransporter och fungerar som uppsamlingsled till arbetsplatser och målpunkter för det rörliga friluftslivet.

• Trafikflödet på sträckan var år 2009, 920 fordon per årsmedeldygn (ÅDT), varav 70 tunga fordon.

• Väg 394 är rekommenderad som primär väg för farligt gods.

• Den högsta tillåtna hastigheten är 80 km/h.

• Vägbredden på sträckan är ca 6,5 meter.

• Belysning följer vägens södra sida.

• Inget viltstängsel finns längs vägsträckan.

• Enligt uppgifter från Trafikverket innehåller inte den befintliga vägbeläggningen stenkolstjära.

Kollektivtrafik

Länstrafiken trafikerar sträckan med 2 turer/riktning/dag måndag till fredag och 1 tur/riktning/dag på lördag, söndag samt helgdag. Det finns hållplatser på båda sidor av väg 394.

Olycksstatistik

Enligt STRADA (olyckor rapporterade av polis och sjukhus) har det under perioden 2004-04-01 till 2014-12-31 skett en svår avsvängningsolycka på väg 394 genom Mettä- Dokkas.

Bebyggelse och markanvändning Befolkning och boendemiljö

Samlad bebyggelse i Mettä-Dokkas finns längs båda sidor om väg 394 och de flesta av husen är åretruntboende. I området finns även fritidshusbebyggelse. I bygden (med de omgivande byarna) bor ca 500 personer.

Målpunkter

Många av de boende i området pendlar till Gällivare, Malmberget och Svappavaara.

Avståndet till Lappland Airport utanför Gällivare är ca 20 km och till Gällivare järnvägsstation ca 30 km.

Byarna Dokkas, Mettä-Dokkas och Leipojärvi är målpunkter i närområdet. Mellan Mettä-Dokkas och Dokkas finns en cirka 2 km lång belyst gång- och cykelbana som ansluter vid skolan.

Andra målpunkter för boende i området är skolan och förskolan. I Mettä Dokkas finns EMMA-skolan för barn i förskoleklassen till årskurs 6 och Skogsgläntans förskola. Till skolan kommer även barn från de omkringliggande byarna Alavaara, Ampiaslantto, Dokkas, Leipojärvi, Keskijärvi, Ullatti, Nilavaara och Granhult. Från årskurs 7 har eleverna skolskjuts till Gällivare/Malmberget.

Även kiosken i Dokkas, fritidsaktiviteter i de olika byarna och längs sjöar och älvar i närheten av vägen är målpunkter i omgivningen. Badplatsen i Leipojärvi är målpunkt för många barn och ungdomar under sommarmånaderna.

Rennäring

Vid Mettä-Dokkas passerar väg 394 genom kärnområdet Leipojärvi som är av riksintresse för rennäringen. Leipojärvi är kärnområde för Gällivare sameby under framförallt vinterhalvåret och används som vinterbetesland. Söder om väg 394 finns Gällivare samebys trivselland.

Báste sameby har flyttled och svår passage över väg 394.

Rennäringens intressen redovisas i figur 1.1.2.

Figur 1.1.2 Rennäringens intressen i anslutning till Mettä-Dokkas. Ortofoto

©Lantmäteriet, Geodatasamverkan.

Jordbruk och skogsbruk

Skogsbruk finns längs båda sidor av väg 394, men även jordbruk i liten skala utmed vägsträckan. Åker- och ängsmarkmarker finns söder om vägen, se figur 1.1.3. Inga odlingslandskap ingår i länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskap.

Vattenresurser

Vattenskyddsområden finns i Dokkas, cirka 1 km söder om vägen och i Leipojärvi. Inga vattenskyddsområden finns i anslutning till vägen i Mettä-Dokkas. Enligt SGUs brunnsarkiv finns inga brunnar i anslutning till väg 394 genom Mettä-Dokkas.

Grus-, sand- och bergtäkter

Ingen täktverksamhet finns i anslutning till väg 394 i Mettä-Dokkas.

Rekreation och friluftsliv

Längs vägsträckan finns möjligheter till rekreation- och friluftsaktiviteter. De många små sjöarna och vattendragen i närområdet medför goda möjligheter till bland annat bad, fiske och paddling. Det finns även gott om bärmarker och småvilt i trakterna.

Skoterleder finns i närheten av väg 394 genom Mettä-Dokkas. Skoterleden följer

kraftledningen söder om vägen och korsar väg 394 mellan Leipojärvi och Mettä-Dokkas.

I Mettä-Dokkas har en fritidsförening barnverksamhet. Vid skolan finns fotbollsplan och hockeyrink.

Miljöförutsättningar Landskapsbeskrivning

Landskapet kring Mettä-Dokkas består av småskaligt naturlandskap med en variation av hus och gårdar, barrskog, mindre odlingsmarker och en liten sjö, Silmäpuoli. Hus och gårdar finns längs vägens södra sida. Dessutom finna några hus och sjön Silmäpuoli, tätt intill vägen längs den norra sidan. Utblickar från vägen över det öppna

odlingslandskapet och över sjön finns i de östra delarna av Mettä-Dokkas, se figur 1.1.3

Figur 1.1.3 Ortofoto över Mettä-Dokkas. ©Lantmäteriet, Geodatasamverkan.

Terrängen i området är relativt flack. Längs den aktuella sträckan ligger vägen på låg bank, med något högre terräng på vägens södra sida och lägre terräng på den norra. Mot sjön finns en relativt brant slänt. Direkt väst om avtagsvägen mot Mettä-Dokkas norra del övergår vägen till skärning med höga slänter på sidan av vägen, figur 1.1.4.

Figur 1.1.4 De västra delarna av vägen genom Mettä-Dokkas går i skärning med höga slänter på sidan av vägen.

Naturmiljö

Vägobjektet ligger i den naturgeografiska regionen 52A, Norra Barrskogs-Lappland med mest barrskog och ett stort inslag av myrar. Sträckan av väg 394 genom Mettä-Dokkas kantas av vegetation relativt nära inpå vägen. Inga vattendrag korsar vägen.

Biotopskyddsområde är en form av områdesskydd som kan användas för att skydda små mark- och vattenområden (biotoper) som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, eller som annars är särskilt skyddsvärda. Till exempel öppna diken i jordbrukslandskap omfattas av generellt biotopskydd enligt miljöbalken.

Sjöar och vattendrag i området omfattas av generellt strandskydd på 100 meter.

Inga vattendrag i anslutning till väg 394 i Mettä-Dokkas finns registrerade i VISS (Vatten Informations System för Sverige) eller omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster.

Inga våtmarksobjekt finns i anslutning till väg 394 genom Mettä-Dokkas.

Skogsstyrelsen har inga registrerade naturvärden, biotoper, nyckelbiotoper eller sumpskog i området. Inga fynd av rödlistade eller formellt skyddade arter finns enligt Artportalen.

Inga artrika vägkanter finns längs vägen.

Kulturmiljö

Inga fornlämningar, enligt Riksantikvarieämbetets databas Fornsök, eller

kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöer finns i anslutning till väg 394 i Mettä-Dokkas.

Inga områden i anslutning till vägen är utpekade i bevarandeprogrammet för odlingslandskapets natur- och kulturvärden.

Byggnadstekniska förutsättningar Geoteknik

Naturlig mark i anslutning till väg 394 genom Mettä-Dokkas utgörs till största del av grusig sandmorän. Mitt på vägsträckan passeras områden där ytliga jordar består av torv med en mäktighet som uppgår till ca 1,5 m.

Hydrologi

Grundvattenytan, vid väg 394 i Mettä-Dokkas, har mätts på nivån ca 1,5-2,2 m under markytan. Grundvattennivån kan dock förväntas vara högre under vissa årstider.

Ledningar

Det går luftburna tele- och kraftledningar längs den södra sidan av väg 394 som korsar vägen, figur 1.1.5.

Det finns ca 700 meter belysning längs södra sidan av väg 394 genom Mettä-Dokkas.

Längsgående va-ledningar finns på sidan av väg 394. Korsande VA-ledningar förekommer.

Figur 1.1.5 Luftburna tele- och kraftledningar korsar väg 394 vid den västra änden av den studerade vägsträckan.

Korsningar och anslutningar

Längs den aktuella sträckan finns ett antal direktutfarter mot väg 394.

1.2 Behov av förändring

Trafiksäkerheten längs väg 394 genom Mettä-Dokkas är otillräcklig för de oskyddade trafikanterna.

Det saknas gång- och cykelbana och säkra möjligheter för de oskyddade trafikanterna att korsa väg 394. Oskyddade trafikanter är hänvisade till väg 394 utan särskild utrymme för gående och cyklister. Mellan skolan i Mettä-Dokkas och Dokkas finns idag en belyst kommunal gång- och cykelbana längs väg 394 södra sida.

Genom att anlägga en gång- och cykelbana genom Mettä-Dokkas med säkrare passage kan de boende utmed väg 394, och framförallt skolbarn, gå tryggt och trafiksäkert längs vägen. Sänkt hastighet till 60 km/h ökar trafiksäkerheten för de oskyddade

trafikanterna ytterligare.

Genom väderskyddade busshållplatser och en säkrare passage av väg 394 ökar kollektivtrafikens attraktivitet.

1.3 Ändamål och projektmål

Övergripande mål

Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en

samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet.

Det övergripande målet stöds av två huvudmål:

Funktionsmål (tillgänglighet)

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa)

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Utformningen, funktionen och användningen ska även bidra till ökad hälsa och till att miljökvalitetsmålen uppnås.

Projektmål

Projektets övergripande mål är att skapa en gång- och cykelbana med ökad

trafiksäkerhet och god tillgänglighet året om med bibehållet vägkapital. Målet är även att alla berörda och sakägarna ska vara delaktiga i planeringsprocessen och positivt inställda till slutresultatet. Vägprojektet ska anpassas efter de miljöförutsättningar som finns i området genom en god gestaltning.

1.4 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta

Inte relevant i denna vägplan.

1.5 Eventuellt beslut om tillåtlighet enl 17 kap miljöbalken

Inte aktuellt i detta projekt.

1.6 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen

Inga Natura 2000-områden finns inom eller i nära anslutning till den aktuella vägsträckan genom Mettä-Dokkas.

Följande riksintressen enligt miljöbalken finns i anslutning till den aktuella vägsträckan:

• Rennäring, 3 kap. 5§ miljöbalken. Kärnområdet Leipojärvi som är riksintresse för Gällivare sameby

1.7 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer

Miljöbalken

Miljöbalken ska tillämpas så att:

• människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter

• värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas

• den biologiska mångfalden bevaras

• en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas

• återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås

Allmänna hänsynsregler

I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens: bevisbörderegeln, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, bästa möjliga teknik, produktvalsprincipen, hushållnings- och kretsloppsprinciperna och lokaliseringsprincipen.

Projektet kommer att bedrivas så att miljöbalkens allmänna hänsynsregler uppfylls.

Hänsynsreglerna bedöms uppfyllas genom att en vägplan inklusive miljöbeskrivning upprättas. Projekteringen och miljöbeskrivningen har gjorts av erfarna projektörer och handläggare och följer gällande normer och krav. Kunskap från tidigare upprättad förstudie och samråd har tagits till vara och getts möjlighet att påverka projektet.

Förbättringsåtgärderna görs i nära anslutning till befintlig väg.

Schaktade massor eftersträvas att användas i projektet. I första hand nyttjas miljövänliga produkter och arbetsmetoder.

Miljömål

Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar.

De nationella miljömålen har anpassats och formulerats till regionala miljömål. För utförligare beskrivning av de regionala miljömålen hänvisas till www.lansstyrelsen.se.

Nationella och regionala miljömål omfattar:

1. Begränsad klimatpåverkan

2. Frisk luft

3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö

5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö

7. Ingen övergödning

8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker

12. Levande skogar

13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv

I detta projekt berörs främst målen Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Inget av målen bedöms motverkas för att de markintrång som har bedömts vara nödvändiga har så långt som möjligt minimerats. Vidare vidtas försiktighet så att påverkan på omgivande miljöer ska bli så liten som möjligt.

Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken 5 kap. Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer:

• Föroreningar i utomhusluft

• Omgivningsbuller

• Fisk- och musselvatten

• Vattenförekomster

Inga vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormerna för fisk- eller musselvatten eller vattenförekomster finns i anslutning till den studerade vägsträckan. Normerna för utomhusluft och buller bedöms inte överskridas på denna vägsträcka p.g.a. låg

trafikmängd.

1.8 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning

Ingen samhällsekonomisk bedömning har gjorts.

2 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv

2.1 Tidigare och pågående utredningar och beslut

Planläggningsprocessen

Från och med 1 januari 2013 gäller en ny infrastrukturlagstiftning. Syftet med den nya planläggningsprocessen är att få en sammanhållen, effektivare och smidigare process.

Det innebär att de tre tidigare skedena förstudie, vägutredning och arbetsplan ersätts av en ny sammanhängande planläggningsprocess.

Projektet för gång- och cykelväg i Mettä-Dockas påbörjades enligt den planeringsprocess som gällde fram till 2012-12-31. Det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet sker enligt den nya planläggningsprocessen. Arbetet kommer att ske enligt planläggningstyp 2, d.v.s. en vägplan med miljöbeskrivning tas fram (för projektet som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och inte omfattas av krav på

miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkens 6 kapitel).

I det fortsatta arbetet ska vägplanen kungöras för granskning och godkännas av Länsstyrelsen.

Förstudie

För planering av vägsystemet har Trafikverket utarbetat en metod, den s.k.

Fyrstegsprincipen som prövar alternativa lösningsförslag i olika nivåer.

Åtgärder studeras enligt:

Steg 1 Påverkan av transportbehovet och valet av färdsätt Steg 2 Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät

Steg 3 Förbättringar och mindre ombyggnader Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnader

En förstudie, som visar två olika alternativ för gång- och cykelväg för sträckan mellan Mettä-Dokkas och Leipojärvi, har upprättats. Ett kort alternativ där gång- och cykelvägen förlängs inom Mettä-Dokkas by och ett långt alternativ där gång- och cykelvägen förlängs hela sträckan mellan Mettä-Dokkas och avtagsvägen till Leipojärvi.

Förstudien har utgjort underlag för de inledande samråden och länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Norrbottens län har 2011-09-16 med stöd av 6 kap. 5 § miljöbalken beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande

miljöpåverkan.

I Förstudie beslutshandling daterad 2012-02-02, för sträckan mellan Mettä-Dokkas och Leipojärvi har Trafikverket i sitt ställningstagande daterat 2011-12-08 beslutat att gå vidare i vägplaneringsprocessen genom att ta fram en vägplan enligt fyrstegsprincipens Steg 4.

Eftersom det finns begränsad mängd pengar avsatta för gång- och cykelåtgärder på det statliga vägnätet så saknas det finansiering för hela sträckan till Leipojärvi. Trafikverket har därför beslutat att driva det kortare alternativet vidare i vägplaneringsprocessen.

Gång- och cykelåtgärden i Mettä-Dokkas är namngiven i länstransportplanen för Norrbottens län 2014-2025, som ett tänkbart tillkommande objekt.

2.2 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) samt val av lokalisering

Ingen åtgärdsvalstudie har genomförts i detta projekt. Alternativa lösningar har studerats både i förstudieskedet och i vägplaneskedet.

Valda åtgärder har fokuserat på trafiksäkerhetshöjande åtgärder för oskyddade trafikanter enligt förstudien. Åtgärderna är ny gång- och cykelbana, passage för oskyddade trafikanter med avsmalning av vägen genom refug samt tydligare busshållplatser.

Det i förstudien studerade korta alternativet är fördelaktigt för att det ansluter till befintlig gång- och cykelväg vid skolan och bidrar till ett mer sammanhängande gång- och cykelstråk. Vidare gör alternativet skolvägarna samt vägar för promenader och cykling säkrare i Mettä-Dokkas. Alternativet gör det även möjligt att i framtiden ansluta en fortsättning av gång- och cykelvägen hela vägen till Leipojärvi.

2.3 Val av utformning

Referensstandard och typsektion

Vid utformning av vägförslaget har det utgåtts från en referenshastighet på 60 km/h längs sträckan där ny gång- och cykelbana anläggs.

På sträckan km 0/062 – 0/405 längs väg 394 anläggs en gång- och cykelbana med bredden 2,5 m. Gång- och cykelbanan avskiljs från vägbanan med kantstöd. Gång- och cykelbana utförs med en belagd bredd av 2,5 m. En stödremsa av grus med bredden 0,25 m utförs utanför den belagda delen. En gångpassage med bredden 3,5 m och 2,5 m bred mittrefug föreslås i ca km 0/190. Gångpassagen tillgänglighetsanpassas i form av tydlig gräns mellan gångbana och cykelbana som förstås och uppfattas av seende, synsvaga och blinda. Utformningen anpassas till behoven hos synsvaga och rörelsehindrade även genom att en del utförs i nivå med vägbanan och en del utförs med sänkt kantsten och kontrastmarkering.

Vid gångpassagen breddas befintliga körfält inklusive vägren till 3,75 m för att uppfylla krav för minsta bredd mellan kantstenar med avseende på driftsynpunkt. Befintliga parkeringsfickor byggs om och anpassas till busshållplatser. Kantstöd vid busshållplats utformas med 17 cm kantsten samt taktilt och visuellt ledstråk utmed hela

plattformslängden samt vid påstigningspunkt. Busshållplatser planeras med en yta för möjligt väderskydd. Se även plankarta 101T0201 och typsektion 101T0401.

Plan och profilstandard

Ny gång och cykelbana följer befintlig väg i plan och profil. Se plankarta 101T0201.

Korsningar och anslutningar

Ingen förändring av befintliga korsningar och anslutningar kommer att ske.

Enskilda anslutningar

Ingen förändring av befintliga enskilda anslutningar kommer att ske.

Väg- och utloppsdiken

Diken kommer att flyttas på de sträckor där gång- och cykelbana anläggs och där väg 394 breddas. Övriga diken längs väg 394 inom vägplanen kommer att rensas.

Trummor/avvattning

I huvudsak kommer avvattning från vägen att ske genom avrinning till befintliga diken.

Dock kommer en ny dagvattenbrunn att behövas vid ca km 0/305. Vatten från ny dagvattenbrunn leds ut genom en tät ledning till befintligt dike. En översyn av befintliga väg- och sidotrummor utförs i bygghandlingsskedet så att en funktionell avvattning uppnås. Befintliga väg- och sidotrummor förlängs på grund av den tillkommande gång- och cykelbanan.

Beläggning

Ny gång- och cykelbana skall beläggas.

Belysning

Befintlig belysning längs högra sidan om väg 394 justeras med avseende på den nya gång och cykelbanan. Nya belysningspunkter kompletteras på vänster sida om ny gång- och cykelbana på sträckan ca km 0/065 – 0/200. Passagen tydliggörs med extra belysning.

Skyltar

Trafikskyltar med tillhörande stolpar ses över i erforderlig omfattning så att de är aktuella för rådande förhållanden och övriga trafikregler. Detta utförs i

bygghandlingsskedet.

Skyltning kommer att ske enligt vägmärkesförordningen.

Vägmarkering

Vägmarkeringar utförs enligt krav i VGU.

Jord- och luftledningar

Markförlagda el- och teleledningar kan komma att påverkas av gång- och cykelbanan. I nästa skede, bygghandlingsskedet redovisas eventuella åtgärder för att skydda och fortsättningsvis upprätthålla ledningarnas funktion.

3 Konsekvenser av förslaget

3.1 Trafiktekniska konsekvenser

Överensstämmelse med de transportpolitiska målen

Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att de transportpolitiska målen uppfylls:

• Vägåtgärderna förbättrar framkomligheten och tillgängligheten för de

oskyddade trafikanterna utan att försämra för fordonstrafiken. Vägåtgärderna medför därmed att näringslivets behov av vägen tillgodoses.

• En gång- och cykelbana ökar trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna längs vägen.

• Vägåtgärderna görs i nära anslutning till befintlig väg så att markintrång och ingrepp i naturmiljön minimeras.

• Tillgängligheten och användbarheten förbättras för alla oskyddade trafikanter genom att utformningen av passagen och hållplatserna anpassas till behoven hos synsvaga och rörelsehindrade.

Överensstämmelse med projektmålen

Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att projektmålen uppfylls genom att de planerade åtgärderna förbättrar tillgängligheten, framkomligheten och trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. Framkomligheten för fordonstrafiken kommer endast att påverkas marginellt genom sänkt hastighet.

De boende och andra berörda har kunnat vara delaktiga i planeringsprocessen och komma med sina synpunkter under genomförda samråd.

Restid/komfort

Sänkning av hastigheten bedöms påverka restiden för fordonstrafiken marginellt.

Framkomlighet

Vägåtgärderna förbättrar framkomligheten och tillgängligheten för de oskyddade trafikanterna utan att försämra för fordonstrafiken. Vägåtgärderna medför även att näringslivets behov av vägen tillgodoses.

Kapacitet

Vägåtgärderna innebär ingen förändring av trafikmängder.

Bytespunkter med koppling till andra transportsystem

Tillgängligheten för kollektivtrafiken ökar genom anläggande av busshållplatser med yta för möjligt väderskydd i anslutning till gång- och cykelbanan.

Trafiksäkerhet

En ny gång- och cykelbana med trafiksäkra passager ger en ökad trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna längs vägen.

En tydligare passage, med förstärkt belysning vid passagen och utformning av busshållplatser gör fordonstrafiken uppmärksamma på att ett samhälle passeras och

bidrar till sänkt hastighet bland bil- och lastbilstrafikanter. Även en mindre sidoförskjutning av körfälten bidrar till minskad hastighet. Tillsammans med sänkt högsta tillåtna hastighet på sträckan bidrar åtgärdena till ökad trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna vid passage av väg 394.

3.2 Miljökonsekvenser

Miljöbeskrivningens avgränsning

Miljöbeskrivningen ska belysa de konsekvenser som kan förväntas uppstå till följd av planerad, ca 400 meter lång, gång- och cykelbana. I miljöbeskrivningen redovisas även de åtgärder som Trafikverket avser att utföra för att minimera konsekvenserna.

Med utgångspunkt från de begränsade åtgärderna som planeras bedöms det huvudsakliga influensområdet vara i nära anslutning till befintligt vägområde.

Miljöbeskrivningens ungefärliga geografiska avgränsning redovisas på karta i figur 3.2.1.

Figur 3.2.1 Miljöbeskrivningens ungefärliga geografiska avgränsning markerad med rött. Ortofoto ©Lantmäteriet, Geodatasamverkan.

Väsentliga miljöaspekter

Miljöbeskrivningen följer miljöbalkens 6 kap avseende redovisningar av de uppgifter som krävs för att bedöma projektets huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser.

Särskilt viktiga intressen att bedöma och beskriva i detta projekt är rennäring, landskapsbild, bebyggelsemiljöer och konsekvenser under byggtiden.

Vägåtgärderna innebär ingen förändring av trafikmängder varför utsläpp till luft, buller och vibrationer behandlas mer översiktligt.

Nollalternativet

Effekter och konsekvenser jämförs med ett nollalternativ. Ett nollalternativ innebär ingen förändring, dvs. ingen gång- och cykelbana anläggs.

Metodik - bedömning av konsekvenser

Syfte. Miljöbeskrivningen ska redovisa uppgifter om områden enligt 3 och 4 kap.

miljöbalken samt miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. 3§ miljöbalken samt skyddade områden och arter enligt 7 och 8 kap. miljöbalken och kulturminneslagen.

Process. För ett projekt där Länsstyrelsen beslutat att projektet ej kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbeskrivning för vägplan upprättas som ej behöver godkännas av Länsstyrelsen.

Metod. En bedömning/värdering av en åtgärds konsekvens görs genom en

sammanvägning av det berörda intressets värde och av ingreppets, eller störningens, omfattning. Där inte annat anges avses negativ konsekvens. Positiva konsekvenser lyfts fram och tydliggörs. Den begränsade skalan i bedömningarna gör att mindre skillnader inte alltid framgår. Varje bedömningsgrad får också ett stort omfång. Observera att begreppet stor saknar ”tak” medan liten slutar vid inget eller försumbar. I löptexten kan andra ord för bedömning användas till exempel ”försumbara, ringa, minst, mindre, små, begränsad eller störst” för att öka läsbarheten.

Tabell 1 Bedömningsskala för konsekvenser.

Ingreppets/störningens omfattning

Intressets värde

Stor omfattning Måttlig omfattning Liten omfattning

Stor konsekvens Måttlig – Stor

konsekvens

Måttlig konsekvens

Måttlig – Stor

konsekvens

Måttlig konsekvens

Liten – Måttlig konsekvens

Måttlig konsekvens Liten – Måttlig

konsekvens

Liten konsekvens

Begrepp. I miljöbeskrivningen används olika begrepp varav följande är av vikt att förklara för läsförståelsen.

• Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, till exempel att den nya vägen går i skärning som innebär lägre grundvattennivå.

• Effekten är den förändring av miljökvaliteter som uppstår där vägen dras fram, till exempel sättningar på byggnader eller sinande brunnar.

• Konsekvens är en värdering av effekten med hänsyn till vad den betyder för olika intressen, till exempel skador på byggnader eller att ett antal hushåll måste hämta sitt vatten i en annan brunn.

• För att undvika eller för att minimera negativa konsekvenser kan olika skyddsåtgärder utföras, till exempel stabilisering av husgrunden innan skadan uppkommer eller att brunnen grävs djupare.

Hälsa och säkerhet

Eftersom anläggande av en ny gång- och cykelbana inte är att betrakta som väsentlig ombyggnad ska riktvärden för befintliga miljöer ska gälla. För närvarande utför Trafikverket bullerskyddsåtgärder för boende längs lågtrafikerade statliga vägar som bedöms vara värst utsatta.

För att trafikverket ska göra en åtgärd krävs något av följande kriterier ska uppfyllas:

• ekvivalent ljudnivå är över 40 dB(A) inomhus

• de maximala ljudnivåerna är högre än 55 dB(A) inomhus fler än fem gånger per natt

• ekvivalent ljudnivå är över 70 dB(A) vid en uteplats.

Med befintlig trafikmängd bedöms inga boendemiljöer i närheten av vägen beröras av ekvivalenta ljudnivåer överstigande 40 dB(A) inomhus. Antalet passager nattetid som ger maximal ljudnivå över 55 dB(A) inomhus för närliggande bostadshus bedöms vara färre än fem varför bullerskyddsåtgärder inte krävs. En sänkning av hastighet ger en sänkning av ljudnivån.

Planerad gång- och cykelbana innebär inget överskridande av miljökvalitetsnormer eller riktvärden för buller. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå.

Idag finns inga kända problem med störande eller skadliga vibrationer för människor och byggnader längs vägsträckan. Den planerade åtgärden innebär ingen förändring av vibrationsförhållanden längs vägen. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå.

Den planerade åtgärden innebär ingen ökning av mängden trafik eller utsläppen till luft.

Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft berörs men bedöms inte överskridas. Vissa positiva miljöeffekter kan väntas då alternativet ökar möjligheten att cykla och gå längs sträckan. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå.

Åtgärderna medför sammantaget positiva konsekvenser för människors hälsa och säkerhet då trafiksäkerheten förbättras och bullret minskar.

Natur- och kulturmiljö Landskapsbild

Anläggning av en gång- och cykelbana innebär att vägrummet breddas, men eftersom det endast handlar om några meter kommer kontakten mot det kringliggande

landskapet inte att påverkas nämnvärt. Viss gallring vid sjön Silmäpuoli ger bättre och tydligare utblickar från vägen över vattenytan.

Gång- och cykelbanan placeras synlig längs vägen och belyses, vilket bidrar till att ökad uppmärksamhet riktas mot att en by passeras.

Det nya vägområdet tar mark i anspråk i liten omfattning.

Konsekvenserna bedöms sammantaget som små.

Naturmiljö

Längs vägsträckan berörs inga naturmiljöer av riksintresse, Natura 2000-områden eller andra skyddade områden. Inga områden som omfattas av generellt biotopskydd enligt miljöbalken t.ex. öppna diken i jordbruksmark berörs.

Inga våtmarksobjekt, inga registrerade naturvärden, biotoper, nyckelbiotoper eller sumpskog berörs. Inte heller några artrika vägkanter, fynd av rödlistade eller formellt skyddade arter enligt Artportalen berörs av planerad gång- och cykelbana.

Föreslagna åtgärder innebär att ny mark måste tas i anspråk. Ny gång- och cykelbana medför intrång på omgivande mark. Då naturvärdena i vägens närområde är låga, bedöms ingen påtaglig skada uppkomma. Förhållandena för växt och djurliv ändras inte långsiktigt på platsen. Projektet bedöms inte påverka de ekologiska förutsättningarna i sjön Silmäpuoli.

Inga konsekvenser för skyddade områden uppstår. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön som ringa.

Kulturmiljö

Inga kända forn- och kulturlämningar berörs.

Ingen påverkan och inga konsekvenser för kulturmiljön.

Hushållning med naturresurser

Inget vattenskyddsområde berörs av den nya gång- och cykelbanan.

Naturresurser i form av material för genomförande av projektet (bärlager, förstärkningslager och slitlager) kommer att tas i anspråk.

Inga grus-, sand- och bergtäkter eller naturgrusförekomster finns längs vägsträckan, varför inga negativa konsekvenser uppstår.

Det finns inga uppgifter om förorenade massor inom vägområdet. Enligt uppgifter från Trafikverket innehåller inte den befintliga vägbeläggningen, på väg 394 genom Mettä- Dokkas, stenkolstjära.

3.3 Markanspråk

Vägområde för allmän väg

Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen, utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 2. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på båda sidor om vägen. I skogsmark är kantremsan 2,0 m utanför släntkrön respektive släntfot. Vid åkermark är kantremsan 0,5 m. Kantremsan behövs för att underlätta framtida drift och underhåll av väganordningar såsom t.ex. diken, slänter och trummor.

På plankarta framgår befintligt och nytt vägområde. Det är det tillkommande

vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningen, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg.

Tillkommande vägområde för allmän väg enligt denna vägplan omfattar ca 1500 m².

Vägområde för allmän väg med vägrätt

Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består.

Vidare får väghållaren tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in.

Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada.

Värdetidpunkt för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet, med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättning avgörs i domstol.

Väghållningsansvar för allmänna vägar

Inom det aktuella området är enbart Trafikverket väghållare för det allmänna vägnätet.

Ingen förändring av väghållaransvaret är aktuellt i projektet då planerade åtgärder utförs på befintlig väg.

Vägområde inom detaljplan

Denna vägplan berör ingen detaljplan.

Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt I denna vägplan förekommer ingen inskränkt vägrätt.

Område med tillfällig nyttjanderätt

I vägplanen föreslås att ca 2280 m² mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Detta område har markerats på plankartan. Området kommer att användas som

etableringssyta, upplag. Nyttjanderätten skall gälla under byggnadstiden till och med godkänd slutbesiktning av projektet i sin helhet. Marken kommer att återställas innan den återlämnas.

Övrigt område

Områden för enskild väg ingår inte i fastställelsebeslutet. Förändringar av enskilda vägnätet hanteras via ersättningsförhandlingar samt av lantmäterimyndigheten när väghållningsmyndigheten söker förrättning enligt anläggningslagen.

Inget område för enskild väg är aktuellt i vägplanen.

3.4 Konsekvenser för pågående markanvändning

Jord- och skogsbruk

Enligt miljöbalkens 3 kapitel 4 § är jord- och skogsbruk näringar av nationell betydelse.

Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Markerna i anslutning till vägen består av både skogs- och jordbruksmark. Mark som tas i anspråk består i huvudsak av skogsmark.

Inga negativa konsekvenser för möjligheten till fortsatt brukande av skogen eller bedrivande av jordbruk bedöms uppstå. Ny mark tas i anspråk endast i nära anslutning till befintlig väg. De befintliga anslutningarna till fastigheter behålls.

Rennäring

De föreslagna åtgärderna innebär mycket liten påverkan på verksamheten. Några bestående negativa konsekvenser för rennäringens bedrivande bedöms inte uppstå, eftersom ny mark endast tas i anspråk i direkt anslutning till befintlig väg.

Rekreation och friluftsliv

Den nya gång- och cykelbanan bedöms medföra små positiva konsekvenser för friluftslivet då tillgängligheten till närområdet ökar. Sjöar och vattendrag i området omfattas av generellt strandskydd på 100 meter enligt miljöbalken. Strandskyddets syften vid berörda sjöar uppfylls även fortsättningsvis då allmänhetens tillgång till strandområden inte förändras p.g.a. planerade vägåtgärder.

3.5 Påverkan under byggnadstiden

Under byggtiden kan vägarbeten komma att orsaka störningar av varierande slag som damning, buller och byggtrafik med maskiner på och i anslutning till väg 394. Vägen kommer att vara öppen för trafik under hela byggskedet men försämrad framkomlighet kan periodvis råda.

Trafikverket ställer krav på att entreprenörerna följer de regler för kvalitetssäkring, miljöhänsyn och trafiksäkerhet för entreprenader som finns. Byggskedets miljöhänsyn regleras i en separat miljöplan som tas fram i bygghandlingsskedet.

3.6 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått

Markintrång minimeras och de befintliga anslutningarna till fastigheter behålls.

Arbeten utförs inom vägplanens föreslagna gränser och försiktighetsåtgärder vidtas för att inte störa närliggande miljö, flora och fauna.

Vägåtgärderna utförs så att de harmonierar väl med omkringliggande landskap.

Befintlig vegetation skall bevaras i så stor utsträckning som möjligt.

Ytor inom vägområdet som skadas återställs efter arbetenas färdigställande till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. Marken iordningställs så att en naturlig

etablering av vegetation kan ske. Där så är möjligt tas markskiktet av innan arbeten påbörjas och lagras för att kunna återanvändas vid efterbehandlingen.

Gång- och cykelbanans sidoområden i odlingslandskap ska täckas med jord från intilliggande ängsmark för spontan etablering av ängsväxter.

Även okända fornlämningar är skyddade i Lag om kulturminnen m.m. (KML, 1988:950). Om en fornlämning påträffas inom vägplaneområdet skall arbetet omedelbart stoppas, lämningen märkas ut och länsstyrelsen kontaktas.

Bullrande arbeten nära bostäder koncentreras så långt som möjligt till dagtid. Om de måste utföras annan tid på dygnet underrättas boende i god tid. De riktvärden för ljudnivåer från byggarbetsplatser som föreslås av Naturvårdsverket och Socialstyrelsen får inte överskridas annat än undantagsvis.

Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra kemiska produkter ska inte ske i närheten av vattendrag.

Användbara schaktmassor används inom projektet som fyllnadsmaterial. Val av täkter m.m. till byggnadsmaterial ska göras med hänsyn till lokal miljö samt med strävan att minimera masstransporterna. Ej användbara överskottsmassor transporteras till av entreprenören anskaffad och bekostad deponi.

Förslag till tillfälligt upplag, med tillfällig nyttjanderätt för överskottsmassor och väg- byggnadsmaterial, är gjord i vägplanen med hänsyn till rådande mark- och

vattenförhållanden. I byggskedet upprättas en anmälan eller tillståndsansökan enligt miljöbalken för denna verksamhet.

Hantering av avfall ska ske på sådant sätt att inte nedskräpning och förorening uppstår.

Gällivare kommuns regler för renhållning och återvinning ska följas.

Om massor som innehåller föroreningar upptäcks under byggskedet ska tillsynsmyndigheten underrättas.

Påträffas massor som innehåller tjärhaltiga föroreningar under byggtiden ska dessa hanteras enligt trafikverkets riktlinjer.

4 Genomförande och finansiering

4.1 Formell hantering

Fastställelseprövning

Hur vägplaner ska kungöras för granskning och fastställas regleras i 17-18 §§ väglagen.

Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och sedan genomgå

fastställelseprövning. Under granskningstiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på vägplanen. De synpunkter som kommer in sammanställs och

kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut.

De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar vägplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ny kungörelse behöva göras.

De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat utlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen.

Vägplanen och utlåtande översänds till länsstyrelsen för yttrande. Därefter begärs fastställelse av vägplanen hos Trafikverket.

Fastställelsebeslutets omfattning

Fastställelseprövningen innebär en helhetsbedömning av vägens samtliga konsekvenser och en prövning av hur de planmässiga avvägningarna mellan olika allmänna och enskilda intressen har gjorts. Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartorna samt de eventuella villkor som tas upp i beslutet. Även den formella hanteringen av vägplanen granskas.

Rättsverkningar av fastställelsebeslutet

Om beslut tas att fastställa vägplanen kommer detta att kungöras. Beslutet kan överklagas till Regeringen. Ett beslut att fastställa en vägplan upphör att gälla fem år efter det år då beslutet fick laga kraft om inte vägens sträckning blivit tydligt utmärkt på marken och vägbygget har påbörjats.

I vägplanen prövas inte enskilda vägar och brukningsvägar enligt väglagen utan dessa kommer att behandlas genom överenskommelser med berörda markägare vid ett senare tillfälle, eller genom förrättning enligt anläggningslagen.

Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar:

• Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet.

• Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Om behov av tillfällig nyttjanderätt redovisats i vägplanen

• Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig

nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser.

• För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning.

• Vad som utgör allmän väg och väg anordning läggs fast.

Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Den slutliga ersättningen för mark som tas i anspråk räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas.

Kommunala planer

För området gäller Gällivare kommuns översiktsplan, antagen 1991-09-30. Den

gällande översiktsplanen är inaktuell och arbete med framtagning av en ny översiktsplan pågår. Inga detaljplaner finns i anslutning till väg 394 i Mettä-Dokkas.

4.2 Genomförande

Fastställd vägplan beräknas erhållas tidigast 2015. Tid för byggstart är ännu inte planerad.

Bygghandling upprättas med den fastställda vägplanen som grund.

Dispenser och tillstånd

Följande prövningar kan bli aktuella i och söks i sådana fall av entreprenör:

• Uppläggning och deponering av massor och avfall kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken 9 kap. För avfallsmängder mellan 10 och 10 000 ton är verksamheten anmälningspliktig. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen.

• Anläggning för mellanlagring av avfall, vägbyggnadsmaterial till exempel jord, sten och torv. Tillstånd krävs om avfall skall lagras högst tre år innan det återvinns eller behandlas och om mängden som mellanlagras vid enstaka tillfällen är större än 10 000 ton. Tillstånd krävs även för att transportera massor och avfall. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen i Norrbottens län.

• Anläggning för stenkrossning, makadamtvätt och tillverkning av asfalt kräver enligt miljöbalken anmälan till miljönämnden.

Produktion

Trafiken längs väg 394 skall fortgå under byggtiden. Riskerna för trafikolyckor är störst där byggtrafik använder befintlig väg. Risk för påkörning av vägarbetare är förhöjd vid partier där arbeten bedrivs. Inskränkningar i hastighet, tillfälliga trafikanordningar, med t.ex. signalreglering för stopp och trafik i ett körfält, kan bli aktuellt under byggskedet.

Under byggskedet kommer väg 394 att belastas av trafik i form av arbetsfordon som också orsakar utsläpp till luft. En stor del av det vägbyggnadsmaterial som erfordras kommer att behöva transporteras till området från omgivande täkter.

Under byggtiden kan damning som orsakas av arbetsmaskiner vid schaktning, materialhantering och övriga transporter uppkomma. Vid problem med damning ska förebyggande åtgärder i form av vattning eller saltning genomföras.

I byggskedet upprättas trafikanordningsplaner och arbetsmiljöplaner av entreprenören.

Information till närboende och allmänhet ska ske i god tid innan arbetet påbörjas.

4.3 Finansiering

Projektkostnaden är bedömd till ca 2,1 – 3,1 Mkr. Varav ca 0,4 - 0,7 Mkr består utav Byggherrens egna kostnader. Kostnadsspannen är antagna med en osäkerhet på ca 20%.

Luleå 2014-05-30

Simon Koskenniemi

Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4.

Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00