Sammanträdande organ. Tid kl. 09:00 Plats. Viadidaktnämnden. KTS-salen, Drottninggatan 18 Katrineholm

KALLELSE

Datum

VIADIDAKT 2016-04-18

/EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer 212000-0340

Sammanträdande organ

Tid

Plats

Ärende Beteckning

1. Upprop

2. Val av justerare

3. Fastställande av dagordning

4. TEMA - Ungdomar

5. Verksamhetsinformation

6. Information - KS Regeringsbeslut 7. Information - Delredovisning till

Skolinspektionen

8. Information - Revisionsrapport Granskning av integration och självförsörjning

9. Månadsrapport 201603

10. Revidering av delegationsordning för

Viadidakt VIAN/2016:5

11. Delegationsbeslut Viadidakt 2016-04-25 12. Meddelanden Viadidaktnämnden 2016-04-25

Gunilla Magnusson Ordförande

Integration och självförsörjning

Katrineholms och

Vingåkers kommuner

Revisionsrapport april 2016

www.pwc.se

Revisionsfråga

• Säkerställer styrelsen och nämnderna att verksamheten är ändamålsenlig utifrån perspektivet att skapa förutsättningar för de nyanlända att bli självförsörjande?

Kontrollmål :

• Problemområden har identifierats och kommunicerats inom kommunen och med externa aktörer.

• Det finns en kommunövergripande strategi för att klara styrning av insatser.

• Ansvarsfördelningen mellan styrelse och nämnder är reglerad.

• Målgrupper (kommunens ansvar) är identifierade och insatser finns för att möta dessa.

• Aktuella insatser utnyttjas effektivt (typ vårdkedja…)

• Utbildningen i svenska för invandrare är utformad på ett sätt som möter de studerande på deras egen kunskapsnivå.

• Validering av kompetens upp till gymnasienivå erbjuds i kommunen.

• Samverkan sker med arbetsförmedling och andra aktörer rörande arbetsmarknadsinsatser samt

validering av yrkeskompetens och högskolekompetens.

Metod

Granskningen baseras på:

- Intervjuer med verksamhetsföreträdare i de båda kommunerna - Dokumentstudier

Vi ett möte i mars månad, som revisorerna i de båda kommunerna anordnade, träffades företrädare för respektive kommuns kommunstyrelse och socialnämnd samt företrädare för den gemensamma viadidaktnämnden. Vid mötet deltog även representanter för

förvaltningsledningar och andra nyckelpersoner från respektive kommun.

Syftet med mötet var dels att återkoppla iakttagelser och preliminära bedömningar i

granskningen, dels att diskutera behov av åtgärder och andra utvecklingsinsatser.

Aktuell situation

Mottagningsläget

Mycket stort antal asylsökande

• 163 000 sökte asyl 2015

• Cirka 180 000 i ”mottagningssystemet”

• Till och med februari i år har 6 929 kommit, varav 2 917 är barn

Kraftig ökning av ensamkommande flyktingbarn

• 35 400 EKB år 2015

• År 2014 kom 7 049 barn

• Till och med februari har 823 EKB

kommit.

Asylansökningar januari – februari 2016

Antal

varav m än (inkl

pojkar)

varav kvinnor (inkl flickor)

varav barn (inkl

ensam kom m ande barn)

varav

ensam kom m ande barn

*1

1 321 710 611 1321 10

523 304 219 523 68

1 073 833 240 1073 745

1 029 607 422

1 515 894 621

781 468 313

553 285 268

134 55 79

6 929 4156 2773 2917 823

35-44 år 45-64 år

>64 år Total:

Åldersgrupp

0-6 år 7-12 år 13-17 år 18-24 år 25-34 år

Bosatta i slutet av februari 2016 och som blivit kommunmottagna senaste 24 månaderna.

2014

varav ensamk

barn 2015

varav ensamk barn

Sum m a:

Sum m a:

varav ensam k barn

ESKILSTUNA

FLEN

GNESTA

KATRINEHOLM

NYKÖPING

OXELÖSUND

STRÄNGNÄS

TROSA

VINGÅKER

Mottagna enligt ersättningsförordningen år 2015 (omfattar enbart PUT)

Person från anläggnings

boende (ABO) i Migrations-

verkets mottagnings

system (Kategori 2)

varav ensamk

barn

Person från eget boende (EBO) i Migrations-

verkets mottagnings

system (Kategori 6)

varav ensamk

barn

Övriga (Kategori 3)

varav ensamk

barn

Anhöriga (Kategori 4)

varav ensamk

barn

Totalt

varav ensamk

barn

ESKILSTUNA 64 30 659 19 24 256 1 003 49

FLEN 22 5 180 9 3 98 303 14

GNESTA 19 4 4 2 7 30 6

KATRINEHOLM 11 5 122 6 4 91 228 11

NYKÖPING 14 12 73 3 17 66 178 15

OXELÖSUND 19 5 98 2 6 93 216 7

STRÄNGNÄS 12 10 50 3 1 1 26 89 14

TROSA 14 15 5 34

VINGÅKER 20 9 43 5 41 104 14

Delsumma 195 80 1 244 49 55 1 683 2 185 130

Asylansökningar januari – februari 2016

Folkmängd per 31 dec

2015

Mottagna 2015 uppd.

mars 2016

Andel av folkmängd

Kommuntal och länstal 2016

Mottagna 2016 t.o.m.

januari

Eskilstuna 102 065 1 003 0,98% 20 89

Flen 16 440 303 1,84% 0 15

Gnesta 10 649 30 0,28% 42

Katrineholm 33 462 228 0,68% 40 23

Nyköping 54 262 178 0,33% 108 34

Oxelösund 11 701 216 1,85% 0 8

Strängnäs 34 102 89 0,26% 97 1

Trosa 12 078 34 0,28% 47 6

Vingåker 8 953 104 1,16% 0 6

Södermanlands län 283 712 2 185 0,77% 354 182

Inblandade parter och deras roller

Länsstyrelsen

• Verka för beredskap och kapacitet

• Träffa

överenskommelser med kommuner om mottagande och bosättning av nyanlända

• Främja regional samverkan

Migrationsverket

• Administrera ersättning till kommunerna

• Dialog med kommunerna om mottagande av EKB

Arbetsförmedlingen

• Samordning av etableringsinsatser

• Vara stödjande och pådrivande i

förhållande till andra parter

• Upprättande av etableringsplan tillsammans med den enskilde och i

samverkan med bl a kommunen

• Genomförande av etableringssamtal

• Besluta om

etableringsersättning

Kommunen

• Bostadsförsörjning

• Mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning

• SFI och annan vuxenutbildning

• Samhällsorientering

• Försörjningsstöd i vissa situationer

• Skola,

förskoleverksamhet, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar

• Tillse att övrig kommunal verksamhet och service kommer nyanlända till del Landstinget

• Ge den vård som den enskilde behöver, såväl fysiskt som psykiskt

Arbetsförmedlingens prognos

• 37 000 nya deltagare i etableringsuppdraget år 2016.

• År 2017 och 2018 tillkommer drygt 53 000 respektive 59 000 nya deltagare i etableringsuppdraget.

• Detta kan jämföras med 27 700 nya deltagare år 2015 och 24 800 år 2014.

Arbetsförmedlingen – uppgifter från mars 2016

• I Katrineholm fanns 11 mars 303 sökanden med etableringsplan

• I Vingåker 141 sökanden.

Av dessa hade:

• Förgymnasialnivå: 52%

• Gymnasialnivå: 24 %

• Eftergymnasialnivå: 24 %

SFI

265 personer (60 % av deltagarna i etableringen) läser på SFI.

En grupp om ca 20 deltagare läser på Åbrogården i Vingåker resten studerar i Katrineholm.

Samhällsorientering

85 inskrivna elever sammanlagt i Katrineholm och Vingåker

ATH – Arbetsträning med handledare Ca 25 deltagare i ATH i Viadidakts regi från Katrineholm och Vingåker.

Flöden

38 % är i arbete och utbildning (reguljär) 90 dgr

efter att man lämnat etableringen, jämfört med

riket 31 %

Årsbokslut 2015 Viadidakt – volymer och effekter

2014 2015 Antal studerade SFI genomsnitt per månad 405 435 Antal studerade SO genomsnitt per månad 201 319 Antal i arbetsmarknadsåtgärd i Kholm anvisade av

socialförvaltningen

260 263

Antal i arbetsmarknadsåtgärd i Våker anvisade av socialförvaltningen

41 62

Antal i arbetsmarknadsåtgärd i Kholm anvisade av AF

375 247

Antal i arbetsmarknadsåtgärd i Kholm anvisade av AF

51 42

Antal ungdomar (16-25 år) från Kholm vid Ungdomstorg

177 163

Antal ungdomar (16-25 år) från Våker vid Ungdomstorg

17 25

Effekter

• Antalet som inom SFI blir klara på kort tid och som fortsätter läsa på grundläggande nivå har ökat

• Högre måluppfyllelse inom 4 av 6 SFI-kurser jämfört med riket i övrigt.

• ”Aktivt försörjningsstöd” en ny samverkansform mellan Viadidakt – socialförvaltningen i Katrineholm

• 24 % av anvisade från socialtjänsten i Katrineholm gick år 2015 vidare till studier eller arbete. (27 % år 2014)

• 19 % av anvisade från socialtjänsten i

Vingåker gick år 2015 vidare till

studier eller arbete. (0 % år 2014)

Volymer

Planer och strategier

Katrineholm

• Katrineholms Vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet.

Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja

jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa

• Uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram en plan för kommunens beredskap för och samordning av flyktingmottagande.

• En handlingsplan och strategi behöver arbetas fram

Vingåker

• Plan för integration och flyktingmottagning i Vingåkers kommun, KF 2012-11-12.

• Planen behöver revideras. Finns uppdrag för detta.

• Strategisk inriktning 2016 -2019:

o Inrätta ett kommunalt integrationsråd med aktörer från kommunen,

arbetsförmedlingen, försäkringskassan

och migrationsverket i syfte att skapa "en

väg in”.

Insatser som Viadidakt tillhandahåller

• Svenska för invandrare (SFI)

• Språkpraktik

• Språkvän

• Språkcafé (i samverkan med kultur- och turismförvaltningen i Katrineholm)

• Individuell rådgivning

• Samhällsorientering för nyanlända

• Coachning och matchning mot studier och arbete

• Kontakt med myndigheter och andra organisationer

• Coachning av arbetslösa ungdomar och vuxna

• Arbetsträning och praktik

• Offentligt skyddat arbete

• Introduktionsplatser

• Utbildning

• Samordning av praktikplatser inom kommunala verksamheter samt näringslivet

Olika spår

Ensam- kommande flyktingbarn Vuxna

inom etablering

MV Anhöriga

18 år Vuxna

som ej omfattas av etablering

AF

MV Kommunen

SFI och SO Individuell plan

Arbetspraktik Språkpraktik SFI

SFI och SO SFI och SO

Försörjningsstöd

Etableringsersättning

Kommunen

Fam hem HVB

Kommunernas ansvar

Kommunernas ansvar

Roll och ansvarsfördelning

Katrineholm

• Kommunstyrelsen ansvarar för att leda och samordna det strategiska integrations- och mottagningsarbetet i kommunen.

• Viadidakt har ansvar för:

◦ SFI

◦ SO

◦ Vuxenutbildning och validering

◦ Utvecklingsinsatser för personer som står utanför arbetsmarknad och utbildning eller som har behov av särskilt stöd

◦ Integrationsinsatser i samverkan med berörda aktörer.

• Socialnämnden har ansvar för samtliga ensamkommande barn och unga som anvisas till kommunen fram till och med att det enskilda barnet fyller 21 år.

• Bildningsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för

barn och ungdomar, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Roll och ansvarsfördelning

Vingåker

• Kommunstyrelsen har idag kommit att inta en tydligare roll för de övergripande frågorna.

• Barn- och utbildningsnämnden

◦ svenskundervisning för invandrare i grundskolan

◦ hemspråksundervisning i grundskolan

◦ modersmålsstöd i förskolan.

• Viadidakt har ansvar för:

◦ SFI

◦ SO

◦ Vuxenutbildning och validering

◦ Utvecklingsinsatser för personer som står utanför arbetsmarknad och utbildning eller som har behov av särskilt stöd

◦ Integrationsinsatser i samverkan med berörda aktörer.

• Socialnämnden har ansvar för samordning av kommunens totala verksamhet med

flyktingmottagning.

Mål och uppdrag

Katrineholm

• Uppdrag att ta fram en plan för kommunens beredskap för och samordning av flyktingmottagande. Klart till kommande halvårsskifte.

• Av budget för år 2016 framgår bland annat att det krävs en god beredskap och en kompetent kommunal organisation för att tillgodose nyanländas behov av boende, försörjning, språkundervisning, förskoleverksamhet, skolgång, med mera.

5 miljoner kronor avsätts för extraordinära åtgärder, medel som i föregående års bokslut öronmärkts för kommande välfärdsutmaningar.

Socialnämnden tillskjuts 1 mnkr för ökningen av ensamkommande barn och ungdomar (integrationsfonden).

• I budgetdokumentet betonas arbetslinjen och fokus på självförsörjning.

Mål och uppdrag

Vingåker

• Planen för integration och flyktingmottagning som fastställdes 2012 betonar att:

• kommunen solidariskt ska arbeta i enlighet med målen för den övergripande svenska flyktingpolitiken

• de flyktingar som kommer till kommunen så snabbt som möjligt integreras och ges lika förutsättningar att verka och bo i kommunen som övriga innevånare

• arbetslinjen och fokus på självförsörjning.

Utmaningar

• Brist på bostäder

• Brist på SFI-lärare

• Väntetider som i sin tur skapar väntetider Överensstämmelse målgrupp - insats

• Svårt att i kvantitativa och kvalitativa termer få en helhetsbild

• Samhällsorienteringen – behöver också komma in tidigare och kompletteras med hälsa (Integrationsbygget i Sörmland lyfter hälsa som ett utvecklingsområde)

• Analysera deltagandet i SO

• Katrineholm - stor andel av de mottagna barnen är placerade utom kommunen i familjehem och HVB. Vingåker på hemmaplan. Ekonomiska effekter av sänkta dygnsbidrag och den nya boendeform (stödboende) som infördes vid årsskiftet?

Vad krävs…?

• Handlingsplaner och strategi!

• Behövs det ett samlat spår (både vuxna, familjer och EKB) för helhetsbild?

• Ökat fokus på språk – en tidigare uppstart och mera komprimerad SFI, snabbspår etc.?

Bedömning

Vår bedömning är att styrelsen och nämnderna har startat arbetet för att säkerställa att

verksamheten är ändamålsenlig utifrån perspektivet att skapa förutsättningar för de nyanlända att bli självförsörjande. Granskningen visar på följande:

• I båda kommuner finns ett identifierat behov av att se över och revidera sina styrdokument. Det är därför positivt att ett arbete är uppstartat för att ta fram och fastställa nya handlingsplaner.

Ambitionen är att detta ska vara klart under innevarande år.

• Kommunstyrelserna i de båda kommunerna har med nödvändighet kommit att inta en mera aktiv roll när det gäller flykting- och integrationsfrågan samt den övergripande och strategiska styrning av dessa frågor.

Mot bakgrund av det antal flyktingar som idag finns inne i det nationella

”mottagningssystemet” behöver det på central nivå i respektive kommun finnas resurs för

 Omvärldsbevakning (exempelvis förändringar i lagstiftning respektive det statliga ersättningssystemet och för analys av effekter av dessa).

 Säkerställande av samverkan på regional och lokal nivå med inblandade myndigheter, organisationer och civilsamhälle.

 Kommunintern samordning och kraftsamling.

 Skapa möjlighet till prioriteringar och nyttojämförelser.

 Uppföljning och utvärdering av uppnådda effekter, nytta och resursutnyttjande.

 Säkerställande av kort- och långsiktigt hållbara lösningar.

• Uppföljningen behöver utvecklas i både ekonomiska och kvantitativa termer när det gäller uppnådda effekter och nytta av de insatser som genomförs.

Uppföljningen i de båda kommunerna behöver även ge en samlad bild som beskriver vilka insatser och åtgärder som genomförs både till de som mottagits som flyktingar samt de som kommit till kommunerna som ensamkommande flyktingbarn. Uppföljning är i Katrineholm idag uppdelad för respektive målgrupp. Den rapporteringen som idag sker till och från viadidaktnämnden är i aggregerad form och behöver utvecklas.

• Analysera deltagandet i SO (samhällsorienteringen). Skapa incitament för ökat deltagande.

• SFI – förstärk möjligheterna till en tidigare uppstart och mera komprimerad

utbildningsprocess, snabbspår etc. Det förutsätter ett nära samarbete med AF och samsyn i uppläggningen och genomförandet av den enskildes etableringsplan. Säkerställ en fungerande

”vårdkedja”.

• Det ökade behovet av SFI-lärare behöver uppmärksammas och tillgodoses för att motverka väntetider.

• Katrineholm har en stor andel ensamkommande barn som är placerade i andra kommuner.

Vad kommer en sänkt dygnsersättning från staten att innebära? Vilka alternativ behöver

tillskapas? Detta behöver analyseras.

Månadsrapport Viadidakt

Mar 2016

1 Budgetuppföljning

Ack. utfall

perioden Ack. budget

perioden Ack. avvikelse

perioden Budget helår INTÄKTER

Externa intäkter 3 684 4 995 -1 312 19 828

varav statsbidrag 2 120 4 039 -1 919 16 037

varav Vingåker 2 187

Interna intäkter 39 819 -780 3 276

SUMMA

INTÄKTER 3 723 5 814 -2 091 23 104

KOSTNADER Anläggnings och

underhållsmaterial 0 0 0 0

Bidrag -7 0 -7 0

Köp av verksamhet inkl.

konsultkostnader

-262 -686 424 -2 845

Personalkostnader -10 520 -13 579 3 059 -53 653

varav

ordinariepersonal

-10 757 -12 711 1 954 -50 181

varav åtgärdsanställda -905 0 -905 0

varav feriearbete -6 -776 770 -3 104

Externa hyror -2 327 -2 153 -174 -8 526

Interna hyror 0 0 0 0

Övriga

verksamhetskostnader

-941 -1 283 342 -5 124

Interna övriga kostnader

-917 -1 209 293 -5 410

Kapitaltjänstkostnader -152 -124 -29 -495

SUMMA KOSTNADER

-15 126 -19 034 3 909 -76 054

TOTALT -11 403 -13 220 1 817 -52 950

Under våren har rekryteringar genomförts på vakanta tjänster, det vill säga nya tjänster som inrättats i och med den nya organisationen. Några rekryteringar är avslutade och några är inne i slutfasen av rekryteringen. I och med att tillträdesdatum för tjänsterna blir till sommaren alternativt efter sommaren så genererar det ett överskott gällande personalkostnader. Detta rör framförallt stab- och service och arbetsmarknad.

Tidigare har inte Viadidakt betalat städkostnaden för Åbrogården detta kommer att ske framöver och motsvarar en årskostnad på 200 tkr.

I resultatet för månaden saknas bland annat IT- och skrivarkostnader. Intäkter saknas för bland annat Jobbcentrum och interna fordringar från bildningsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen. Det finns även en orörd buffert. Resultatet för förvaltningen blir efter justering av missade intäkter och kostnader ca 1 500tkr för mars. Satsningar gällande

kompetensutveckling och teamutveckling kommer att ske under hösten då alla tjänster är på plats. Förvaltningen prognostiserar i dagsläget ett noll resultat vid årets slut.

2 Uppföljning enheter

2.1 Stab och ledning

2.1.1 Ekonomiskt utfall

Ack. utfall

perioden Ack. budget

perioden Ack. avvikelse

perioden Budget helår INTÄKTER

Externa intäkter 33 16 16 32

varav statsbidrag 0 0 0 0

varav Vingåker 188

Interna intäkter 13 0 13 0

SUMMA

INTÄKTER 45 16 29 32

KOSTNADER Anläggnings och

underhållsmaterial 0 0 0 0

Bidrag -7 0 -7 0

Köp av verksamhet inkl.

konsultkostnader

-17 -79 62 -416

Personalkostnader -938 -1 594 656 -5 938

varav

ordinariepersonal

-1 232 -1 502 270 -5 570

varav åtgärdsanställda 0 0 0 0

varav feriearbete 0 0 0 0

Externa hyror -665 -147 -517 -590

Interna hyror 0 0 0 0

Övriga

verksamhetskostnader

-169 -602 433 -2 408

Interna övriga kostnader

-642 -529 -114 -2 688

Kapitaltjänstkostnader -29 -24 -5 -94

SUMMA KOSTNADER

-2 467 -2 975 508 -12 134

TOTALT -2 421 -2 959 537 -12 101

Överskottet ligger på personalkostnader och beror på långa rekryteringsprocesser av vakanta tjänster.

2.1.2 Väsentliga händelser

Från och med 1 mars överfördes personal- och uppdragsutbildningar till respektive personalavdelning i kommunerna.

Verksamhetsledare för staben är rekryterad och påbörjar sin anställning efter sommaren.

Chef för Arbetsmarknad är rekryterad och påbörjar sin anställning i juli.

2.2 Vuxnas lärande

2.2.1 Ekonomiskt utfall

Ack. utfall

perioden Ack. budget

perioden Ack. avvikelse

perioden Budget helår INTÄKTER

Externa intäkter 1 748 3 130 -1 382 12 401

varav statsbidrag 284 2 520 -2 236 9 961

varav Vingåker 1 545

Interna intäkter 4 0 4 0

SUMMA INTÄKTER

1 752 3 130 -1 378 12 401

KOSTNADER Anläggnings och underhållsmaterial

0 0 0 0

Bidrag 0 0 0 0

Köp av verksamhet inkl.

konsultkostnader

-197 -517 320 -2 067

Personalkostnader -5 835 -6 086 251 -24 120

varav

ordinariepersonal

-6 019 -6 086 68 -24 120

varav åtgärdsanställda 0 0 0 0

varav feriearbete 0 0 0 0

Externa hyror -876 -1 402 526 -5 608

Interna hyror 0 0 0 0

Övriga

verksamhetskostnader

-410 -412 1 -1 647

Interna övriga

kostnader -153 -435 282 -1 739

Kapitaltjänstkostnader -52 -41 -11 -162

SUMMA

KOSTNADER -7 524 -8 892 1 368 -35 343

TOTALT -5 771 -5 762 -10 -22 942

Avvikelsen för mars månad ligger på -10tkr. Då saknas hyreskostnader som finns bokförda under staben ca 524tkr och It kostnader ca 260tkr. Kostnader saknas för omställningskostnader gällande utveckling av personalgruppen 140tkr samt att statsbidrag saknas gällande SFI på ca 825tkr. Den nya avvikelsen blir ca -120tkr.

Avvikelsen kommer att ses över och åtgärder vidtas.

2.2.2 Väsentliga händelser

Lärlingsutbildning inom bygg- och anläggningsområdet har startats upp under månaden. Alla som sökt till utbildningen har blev antagna (13 personer). Av de 13 personer som antagits påbörjade 11 personer utbildningen. Av de 11 deltagarna är det två kvinnor och nio män. Två av de antagna kommer från Vingåker.

Studiebesök på Campus Västervik genomfördes under månaden i syfte att se hur andra kommuner arbetar med högre utbildning på hemmaplan.

Efter en ansökningsperiod i februari så har ca 150 elever under mars månad startat en eller flera kurser på distans. Just nu läser ca 220 elever yrkeskurser och/eller allmänna kurser i distansform.

Den 11 mars genomförde Viadidakt den årliga mässan Utbildning- och Entreprenörskap på Safiren. Cirka 50 utställare från Högskolor, Universitet och Yh-utbildningar tillsammans med företag och organisationer presenterade ett stort utbud av arbets-och utbildningsmöjligheter för de många besökarna. Under dagen hölls även olika seminarier.

Skolverket har kommit med förslag på nya nationella delkurser inom grundläggande vuxenutbildning. Delkurserna innebär att tidigare kurser som omfattade mer än 200 poäng har delats in i delkurser på 50 - 200 poäng. De nya delkurserna innebär ett utökat antal poäng inom grundläggande nivå vilket medför en resursförflyttning av lärartid till grundläggande nivå i höstens tjänstefördelning för lärarna. Konsekvensen blir ett minskat antal platsbundna kurser på gymnasial nivå.

På grund av långa handläggningstider hos Migrationsverket har antalet nyinskrivningar på SFI minskat under den senaste tiden. Resultatet är ett minskat antal SFI-elever.

2.2.3 Statistik SFI Antal elever

Folkbokförda i Katrineholm Folkbokförda i Vingåker Totalt kön

Folkbokförda i Katrineholm Folkbokförda i Vingåker Totalt kön Etablering Övriga Totalt Etablering Övriga A-bos

elever

Totalt Varav studerande i Vingåker

Totalt K/V

Kvinnor Män

309 0 104 14 413 189 224

Elever som står i kö

Folkbokförda i

Katrineholm Folkbokförda i Vingåker Kur

s

Etablerin g

Övrig a

Total t

Etablerin g

Övrig a

A-bos eleve r

Total t

Total t K/V

Studievä g 1

(ingen eller kort skolgång)

A-B 1 1 1 1 2

Studievä

g 2 (3-12 årig

skolgång) B-C 6 5 11 1 2 0 3 14

Studievä

g 3 (+12 årig skolgång och akademike r

C-D 18 2 20 5 1 0 6 26

24 8 32 6 4 0 10 42

2.2.4 Statistik SO Sökande

Kommun Katrineholm Vingåker Externa Totalt

Månad Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna

Januari 11 14 17 8 10 4 64

Februari 17 17 6 7 40 28 115

Mars 8 4 1 2 13 14 42

April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

Aktiva

Kommun Katrineholm Vingåker Externa Totalt

Kommun Katrineholm Vingåker Externa Totalt

Månad Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna

Januari 73 56 29 22 92 77 349

Februari 69 49 28 19 91 63 319

Mars 57 41 24 11 75 94 302

April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

2.3 Arbetsmarknad

2.3.1 Ekonomiskt utfall

Ack. utfall perioden

Ack. budget perioden

Ack. avvikelse

perioden Budget helår INTÄKTER

Ack. utfall

perioden Ack. budget

perioden Ack. avvikelse

perioden Budget helår

Externa intäkter 1 903 1 849 54 7 395

varav statsbidrag 1 836 1 519 317 6 076

varav Vingåker 454

Interna intäkter 22 819 -797 3 276

SUMMA INTÄKTER

6 092 2 668 -743 10 671

KOSTNADER Anläggnings och

underhållsmaterial 0 0 0 0

Bidrag 0 0 0 0

Köp av verksamhet inkl.

konsultkostnader

-48 -91 43 -362

Personalkostnader -3 747 -5 899 2 152 -23 595

varav

ordinariepersonal

-3 507 -5 123 1 616 -20 491

varav åtgärdsanställda -905 0 -905 0

varav feriearbete -6 -776 770 -3 104

Externa hyror -786 -604 -183 -2 328

Interna hyror 0 0 0 0

Övriga

verksamhetskostnader

-361 -269 -92 -1 069

Interna övriga

kostnader -122 -246 124 -984

Kapitaltjänstkostnader -72 -60 -12 -239

SUMMA KOSTNADER

-5 136 -7 168 2 032 -28 577

TOTALT 956 -4 500 1 290 -17 906

Arbetsmarkand har ett överskott som beror på vakanta tjänster där rekrytering pågår.

2.3.2 Väsentliga händelser

Chef för arbetsmarknad är rekryterad och påbörjar sin anställning i juli. Rekrytering av pedagog och arbetsterapeut pågår. Två ungdomscoacher har sagt upp sig för att påbörja annan anställning inom kommunen. Rekryteringsprocess har påbörjats.

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1)

Datum Vår beteckning

VIADIDAKT /2016-04-12 VIAN/2016:5

Vår handläggare ^{Ert datum} Er beteckning

Robert Davidsson

Mottagare

Revidering av delegationsordning för Viadidaktnämnden

Förvaltningens förslag till beslut

Viadidaktnämnden godkänner förslag till reviderad delegationsordning.

Sammanfattning av ärendet

Varje nämnd med förvaltning ska ha en delegationsordning som fastställs av ansvarig nämnd. Förutom en beskrivning av hur allmänna handlingar ska hanteras anger delegationsordningen vem som får fatta vilka beslut.

Viadidaktnämndens delegationsordning har nu setts över och förutom vissa grafiska samt redaktionella förändringar, bland annat utifrån Viadidakts ändrade organisation, har delegationsordningen kompletterats med maxbelopp för avtal respektive

konferenser/utbildningar för förtroendevalda.

Ärendets handlingar

Delegationsordning för Viadidakt.

Ärendebeskrivning

Förvaltningens bedömning

Beslutet skickas till: Akt, Communis

POLICY/DELEGATIONSORDNING 1 (10)

Nivå för beslut och revidering Beslutad/senast reviderad Vår beteckning/D.nr.

Viadidaktnämnden 2016-04-12 VIAN/2016:5 -002

Handläggande tjänsteman Nästa revidering Ev. nr för nämndens handling.

Kommunikatör Vid behov

Delegationsordning

för Viadidakt

2

Innehåll

Allmän handling 3

Vad menas med allmän handling? 3

Hur ska en allmän handling lämnas ut? 3

Vägran att lämna ut allmän handling 4

Sekretess 4

Sekretess mellan myndigheter och inom myndigheter 4

Den administrativa personalens sekretess 4

Delegering m m 5

Skillnaden mellan självständiga beslut och verkställighetsbeslut 5 Nämndens rätt att delegera och begränsningen av denna rätt 5

Delegeringssystemet och ansvaret för fattade beslut 6

Vidaredelegering 6

Ersättare för delegat 6

Anmälan av delegationsbeslut 6

Brådskande ärenden 6

Överklagande och omprövning av beslut 7

Kommunalbesvär (laglighetsprövning) 7

Förvaltningsbesvär (lämplighetsprövning) 7

Omprövning av beslut 8

Delegationsordning 9

Förkortningar

KL Kommunallag (1991:900) SL Skollag (SFS 2010:800)

AB Allmänna bestämmelser

LAS Lag om anställningsskydd (SFS 1982:80) OSL Offentlighets- och sekretesslag (SFS 2009:400)

3

Delegationsordning samt hantering av allmänna handlingar

Allmän handling

Offentlighetsprincipen uttrycks i Regeringsformen om den medborgerliga yttrandefriheten och i Tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingar som är offentliga. All offentlig verksamhet i Sverige är underkastad denna princip som finns inskriven i 2 kap tryckfrihetsförordningen.

Rätten att ta del av allmänna handlingar får inte begränsas eller försvåras genom att myndigheten ställer villkor av olika slag. Rätten att ta del av allmänna handlingar är dock inte helt obegränsad. Begränsningarna finns intagna i offentlighets- och

sekretesslagen och kan göra allmänna handlingar hemliga. Det måste alltså finnas ett sekretesskydd i sekretesslagen för att man ska kunna vägra lämna ut en allmän handling. En allmän handling innehåller uppgifter som antingen är offentliga eller hemliga.

Vad menas med allmän handling?

En handling är allmän när den förvaras hos myndigheten och antingen har upprättats där eller har inkommit dit. En handling är en framställning i skrift eller bild men också en upptagning som man kan läsa, avlyssna eller uppfatta med hjälp av något tekniskt hjälpmedel. Exempel på allmänna handlingar som är offentliga är

ansökningar till gymnasieskolan eller en betygskatalog när rektor har skrivit på den.

En elevjournal inom skolhälsovården är däremot ett exempel på en allmän handling som är hemlig.

Ett protokoll blir allmän handling när det har justerats. Alla uppgifter i protokollet behöver däremot inte vara offentliga. Några exempel på offentliga handlingar är protokoll från skolkonferenser, betyg, förteckningar över elever, klasslistor, adresser, brev under förutsättning att innehållet rör verksamheten inom enheten.

Utkast, koncept och minnesanteckningar är inte allmänna handlingar, om de inte tas om hand för arkivering. En lärares fortlöpande anteckningar om elevernas

prestationer är alltså inte en allmän handling.

Hur ska en allmän handling lämnas ut?

Om en handling är allmän ska den genast lämnas ut om innehållet inte är hemligt.

Det finns inte någon skyldighet att lämna muntlig information i annat fall än då uppgiften finns i en allmän handling.

Begäran att få ta del av allmän handling skall enligt Tryckfrihetsförordningen (TF 2:14) prövas av den befattningshavare vid myndigheten som svarar för vården av handlingen. Oftast är det registratorn, handläggande tjänsteman eller respektive chef där handlingen finns som prövar en om handling ska lämnas ut eller inte.

I tveksamma fall ska prövningen hänskjutas till den tjänsteman som nämnden

4

Vägran att lämna ut allmän handling

Om begäran att få ut en handling avslås ska beslutet vara skriftligt, motiveras till exempel genom hänvisning till tillämplig sekretessbestämmelse och förses med besvärshänvisning. Beslutet kan överklagas inom tre veckor till Kammarrätten genom förvaltningsbesvär, se vidare under "Förvaltningsbesvär".

Sekretess

Ett av sekretessbestämmelsernas syften är att skydda den enskildes integritet. Lagen gäller för myndigheters verksamhet, inte verksamheter inom den privata sektorn.

Sekretesslagen gäller alltså inte exempelvis kooperativ, privata bolag, entreprenörer och fristående skolor. För fristående skolor har dock skolhälsovården tystnadsplikt.

(Lagen om entreprenadsförhållanden inom skolområdet, 5 §), dessutom ska mot- svarande sekretess som gäller inom den offentliga skolan gälla i fristående skolor enligt bestämmelser i skollagen.

Sekretess mellan myndigheter och inom myndigheter

Offentlighets- och sekretesslagen reglerar inte bara möjligheten att lämna ut uppgifter till enskilda personer, bolag, massmedia etc, som önskar ta del av en handling eller en uppgift som finns hos myndighet. Sekretess gäller även mellan myndigheter, till exempel mellan bildningsnämnden och Viadidaktnämnden. För att denna ordning inte ska försvåra samarbete mellan olika myndigheter innehåller lagen en rad undantag från huvudregeln.

Sekretess kan också gälla inom en myndighet, till exempel skolhälsovården i förhållande till skolans övriga verksamhetsgrenar. Om det finns ett förbud i

Offentlighets- och sekretesslagen att röja en uppgift får denna normalt inte utnyttjas utanför denna verksamhet.

En psykolog eller kurator i skolan har däremot inte sekretess gentemot rektor, inte heller gentemot lärare eftersom de anses tillhöra samma verksamhetsgren och myndighet. Uppgifter som rör enskilds personliga förhållanden får dock endast lämnas till lärare om det är påkallat ur elevvårdssynpunkt och efter prövning enligt de etiska principer som gäller för kurator och psykolog i deras yrkesutövande.

Observera att skolhälsovården däremot anses tillhöra annan verksamhetsgren inom skolan, vilket innebär ett strängare sekretessförhållande gentemot rektor och lärare.

Sekretess gäller för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden om det inte står helt klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.

Den administrativa personalens sekretess

För den administrativa personalen, gäller att handlingar faller under den sekretess som gäller för uppgifterna. En elevjournal från hälsovården skall hanteras enligt skolhälsovårdens sekretess.

5

Delegering med mera

Skillnaden mellan självständiga beslut och verkställighetsbeslut

Kännetecknande för ärenden som kan delegeras är att det sker en självständig prövning. Det kan finnas flera beslutsalternativ som kräver någon form av övervägande eller bedömning av beslutsfattaren. Dessa självständiga beslut kan normalt också överklagas. Beslut av rent förberedande eller verkställande art kan däremot inte överklagas. (Kommunallagen 10 kap 2 §, p2).

Det är ofta svårt att dra gränsen mellan självständiga beslut och verkställighets- beslut. Enbart överklagbarheten och ärendets karaktär räcker inte. Yttranden kan exempelvis inte överklagas. Exempel på rent verkställande beslut är beviljandet av rättigheter som följer av lag eller avtal, exempelvis semester, militärtjänst och föräldraledighet. Även förhandlingar enligt MBL faller utanför delegeringsrätten, eftersom själva förhandlingen inte innebär något beslutsfattande.

Gränsen mellan självständiga beslut och verkställighet har under de senare åren förskjutits, så att fler beslut har kommit att betraktas som verkställighet. Som exempel kan nämnas interna frågor som inköp och personaladministration där intresset av att överklaga genom laglighetsprövning normalt inte är särskilt stort.

Nämndens rätt att delegera och begränsningen av denna rätt

Nämnden har ett verksamhetsansvar som innebär att den alltid är skyldig att se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnden ska också i övrigt se till att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt.

Huvudregeln är därför att delegeringen inte får ske så att de förtroendevalda

avhänder sig ledningen och ansvaret för väsentliga delar av verksamheten. Ärenden av större vikt är därför förbehållna nämnden.

I 6 kap 34 § Kommunallagen regleras att nämnden inte får delegera beslutanderätten i följande slag av ärenden:

1. Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet

2. Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats

3. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt

4. Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter

Om delegering sker till ledamot eller ersättare i nämnden ska deras namn anges.

Övriga delegaters namn behöver inte anges i delegationsordningen om det på annat sätt klart framgår vem som åsyftas. Många gånger kan det vara praktiskt att

beslutanderätten följer ett visst uppdrag, exempelvis ordförande eller en viss anställning, till exempel förvaltningschef, i stället för att vara knuten till en viss namngiven person. Nämnden behöver då inte fatta nytt beslut i delegationsfrågan

6

I syfte att kontrollera eller begränsa ett delegationsuppdrag kan nämnden ställa upp villkor. Det kan vara ekonomiska begränsningar eller att samråd ska ske med någon innan beslut fattas.

Delegeringssystemet och ansvaret för fattade beslut

I delegeringssystemet ligger att nämnden när som helst kan återkalla givna uppdrag.

Det kan göras generellt eller bara i ett särskilt ärende. Nämnden kan också genom eget handlande föregripa ett beslut i ett särskilt ärende genom att själv ta över ärendet och besluta. Det kan gälla ett från principiellt synpunkt viktigt ärende som nämnden anser att den själv bör besluta i. Nämnden kan däremot inte ompröva ett beslut som redan fattats av en delegat. Delegaten kan, om ärendets beskaffenhet påkallar detta, överlämna ärendet till nämnden för beslut.

I utövandet av delegerad beslutanderätt fungerar alltid delegaten som organ för kommunen. Vid utövande av sitt delegationsuppdrag träder således delegaten i nämndens ställe och får samma ansvar som nämndledamöterna för det fattade beslutet. Regler för tjänstefel med mera samt skadeståndsansvar, se Brottsbalken 20 kap respektive Skadeståndslagen.

Observera att nämnden alltid har kvar sitt revisionsansvar.

Vidaredelegering

Om en nämnd uppdrar åt en förvaltningschef att fatta beslut, får nämnden enligt KL 6 kap 37 § överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd i kommunen att besluta istället. Detta kallas vidaredelegering och gäller alltså endast en nämnds förvaltningschef.

Ersättare för delegat

Delegationen gäller för beslutsfattare i tilldelat ärende. I delegationsförteckningen är endast den lägsta nivån av beslutsfattare angiven. Av detta följer att beslutsfattare på högre nivåer också har rätt att besluta i samma ärendetyp.

Anmälan av delegationsbeslut

Samtliga beslut som fattas med stöd av delegering ska anmälas till nämnden (KL 6 kap 35 §). Sådana beslut ska anmälas till nämnden vid nästa sammanträde.

Anmälningssystemet ska tillgodose nämndens informations- och kontrollbehov.

Vilka handlingar som ska anmälas varierar beroende på verksamhetens art. Anmälan har också betydelse för beräkning av besvärstiden. Ett effektivt anmälningssystem garanterar att besluten vinner laga kraft inom rimlig tid. Vid nämndsammanträdet finns de beslut som anmälts till nämnden tillgängliga för nämndens ledamöter.

Brådskande ärenden

En nämnd får uppdra åt ordföranden eller åt annan ledamot att besluta i nämndens ställe i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas (KL 6 kap 36 §). Sådana beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

Delegering i brådskande ärenden förutsätter att det rör sig om ärenden som absolut måste avgöras och där man inte hinner avvakta att hela nämnden sammankallas.

7

Alternativet att utnyttja möjligheten till delegering i brådskande fall är att påkalla ett extra sammanträde med nämnden.

En anledning till rätten att fatta beslut i brådskande ärenden har införts är att telefon- sammanträden med nämnd inte är tillåtna.

Överklagande och omprövning av beslut

Kommunalbesvär (laglighetsprövning)

Beslut som överklagas utifrån Kommunallagen, prövas utifrån laglighets- synpunkt, att beslutet har tillkommit på ett formellt riktigt sätt. Någon lämplighetsprövning sker alltså inte.

Begäran om laglighetsprövning ska ha kommit in till förvaltningsrätten senast tre veckor från den dag nämndens protokoll anslagits på kommunens anslagstavla. När ett beslut som fattats på delegation överklagas, räknas tiden från det datum som nämndprotokollet anslogs, i vilket det överklagande beslutet anmäldes.

Ett beslut ska överklagas skriftligt. I skrivelsen ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som han stödjer sitt klagande på.

För laglighetsprövning gäller följande:

• Alla kommuninvånare kan överklaga.

• Domstolen prövar endast lagligheten, dvs att beslutet tillkommit i laga ordning, om beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen, om ett organ som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter eller om beslutet strider mot lag eller annan författning.

• Vid bifall kan domstolen endast upphäva beslutet, inte fatta ett nytt beslut.

• Besvärstiden är tre veckor från det att det justerade protokollet anslagits på kommunens anslagstavla.

• Överklagandet inges till förvaltningsrätten.

Förvaltningsbesvär (lämplighetsprövning)

När ett beslut enligt en särskilt bestämmelse i specialförfattning överklagas anförs i stället förvaltningsbesvär.

Ett beslut som kan överklagas med förvaltningsbesvär ska delges den berörda parten och beslutet ska alltid åtföljas av en besvärshänvisning som upplyser parten om hur hen ska bära sig åt om hen vill överklaga beslutet.

För förvaltningsbesvär gäller följande:

• Endast den som är berörd, dvs parten, får överklaga.

• Beslutet ska ha gått parten emot.

• Överklagandenämnden prövar beslutet i sak, dvs beslutets lämplighet

• Vid bifall till överklagandet kan överklagandenämnden sätta annat beslut i det överklagade beslutets ställe.

• Överklagandetiden är tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet.

• Överklagandet ska inges till myndighet som meddelat beslutet.

Ett beslut ska överklagas skriftligt. I skrivelsen ska klaganden ange vilket beslut som

8

Vid förvaltningsbesvär ska beslutsmyndigheten pröva om överklagandet inkommit i rätt tid (FL 24 §). Har det kommit in för sent ska det avvisas om inte förseningen exempelvis beror på felaktig besvärshänvisning eller på att överklagandet inom överklagandetiden inkommit till den myndighet som skall pröva överklagandet.

En avvisning av för sent inkommit överklagande utgör ett överklagbart beslut.

Omprövning av beslut

Vid förvaltningsbesvär ställs överklagandet till den instans som anges i specialförfattningen men det skall lämnas in till den myndighet som meddelat beslutet. Syftet är bland annat att omprövning ska kunna ske och att

handläggningstiden ska bli så kort som möjligt.

Om nämnden eller den delegat som fattat beslut i nämndens ställe, finner att beslutet är uppenbart oriktigt, ska beslutet ändras om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskilt part. Överklagandet förfaller om beslutet ändras på det sätt som klaganden begär.

Förfarandet att på detta sätt ompröva beslut framgår av Förvaltningslagen 27-28 §§. Om överklagandet inte omprövas till förmån för den enskilde,

vidarebefordras överklagandet till den besvärsinstans som har att pröva ärendet, alltså Skolväsendets överklagandenämnd, Kammarrätten eller Förvaltningsrätten.

9

Delegationsordning för Viadidaktnämnden

Beslutad av Viadidaktnämnden 2016-04-25

Område/verksamhet Lagrum Delegat

Kommunal vuxenutbildning (komvux)

Beslut om ta emot elev till grundläggande vuxenutbildning. SL 20 kap 14 § Rektor/områdeschef Beslut om att avbryta en elevs utbildning. SL 20 kap 9 § Rektor/områdeschef Yttrande av hemkommunen om kommunen åtar sig att svara för

utbildningskostnaderna för gymnasial vuxenutbildning i annan kommun. SL 20 kap 21 § Rektor/områdeschef Mottagande av gymnasieelev från annan kommun. SL 20 kap 22 § Rektor/områdeschef Beslut om antagning till gymnasial vuxenutbildning. SL 20 kap 23 § Rektor/områdeschef Beslut om utbildningen ska upphöra för eleven på gymnasial

vuxenutbildningen. SL 20 kap 9 § Rektor/områdeschef

Beslut om vilka nationella kurser som ska ges. Förordning om vuxenutbildning 2 kap 9 §

Rektor/områdeschef

Särskild utbildning för vuxna Lagrum Delegat

Beslut att böcker och andra lärverktyg som varje elev har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens kostnader.

SL 21 kap 6 § Rektor/områdeschef

Yttrande från hemkommunen om sökande vill påbörja en utbildning någon

annanstans än i hemkommunen. SL 21 kap7 § Rektor/områdeschef

Beslut om mottagande av elev och antagning till utbildning. SL 21 kap 7 § Rektor/områdeschef Upphörande av utbildning för elev i särskild utbildning för vuxna. SL 21 kap 9 § Rektor/områdeschef Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Lagrum Delegat

Kostnad för enstaka egna hjälpmedel samt kostnad för enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

SL 22 kap 5 § Rektor/områdeschef

Beslut om mottagande av elev i sfi. SL 22 kap 15 § Rektor/områdeschef

Beslut om upphörande av undervisning. SL 22 kap 16 § Rektor/områdeschef

Beslut om utbildningens omfattning för enskild elev. SL 22 kap 6 § Rektor/områdeschef

Personaladministrativa ärenden Lagrum Delegat

Anställning av personal inom respektive område. Förvaltningschef,

rektor/områdeschef

Anställning av rektor/områdeschef. Förvaltningschef

Beslut om bisyssla för områdeschef.

(Efter yttrande av förvaltningschef)

Beslut ang. bisyssla för personal på respektive område. (Efter yttrande av områdeschef/rektor)

AB § 8 Förhandlare på Katrineholms kommuns personalavdelning Uppsägning och avskedande samt avtal om avgångsvederlag eller

motsvarande.

LAS 7, 18 §§

AB § 33 - 35

Förvaltningschef i samråd med nämnd- ordförande och personalavdelning

Avstängning och disciplinära åtgärder. AB § 10 -11 Förvaltningschef,

rektor/områdeschef Avstängning och disciplinära åtgärder för personal med BEA-avtal inom

arbetsmarknad

Områdeschef arbetsmarknad Ledigheter

Beviljande av ledigheter pga särskilda skäl (utanför lag, avtal etc) Lagrum Delegat

Rektor/områdeschef Förvaltningschef

Områdenas personal Rektor/områdeschef

Förläggning av ledigheter annan tid än begärd/önskad.

Rektor/områdes-chef

Ekonomiadministrativa ärenden Lagrum Delegat

Rätten att utse beslutsattestanter Lagrum Delegat

För respektive område. Förvaltningschef

Inom respektive område.

(Ekonomiska ansvarsområden fastställs i attestförteckning) Rektor/områdeschef

10

Område/verksamhet Lagrum Delegat

Övriga ekonomiadministrativa ärenden Lagrum Delegat

Firmatecknare för Viadidakt. Förvaltningschef

Tecknande/uppsägning av övergripande avtal. Förvaltningschef

Tecknande/uppsägning av övriga avtal inom respektive område. Rektor/områdeschef Tecknand av avtal inom respektive område på ett värde av sammanlagt

max 500 000 kr (i samråd med förvaltningschef). Rektor/områdeschef

Tecknande av avtal som överskrider 500 000 kr upp till ett värde av sammanlagt 2 000 000 kr.

Förvaltningschef

Övriga ärenden Lagrum Delegat

Beslut att inte lämna ut allmän handling eller beslut om utlämnande med

förbehåll. (För handling som finns på stab och service.) TF 2 kap 15 § OSL 6 kap 3-7 §

Förvaltningschef

Beslut att inte lämna ut allmän handling eller beslut om utlämnande med

förbehåll. (För handling som finns på respektive område.) TF 2 kap 15 § OSL 6 kap 3-7 §

Rektor/områdeschef

Yttrande till besvärsinstans vid överklagade beslut och anmälningar. Berörd områdeschef, förvaltningschef.

Beslut på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens

avgörande inte kan avvaktas. KL 6 kap 36 § Ordförande i

Viadidaktnämnden Undertecknande av ansökan om statsbidrag från Skolverket (efter samråd

med ordförande i Viadidaktnämnden). Rektor/områdeschef

Revidera kommunikationspolicy samt grafisk profil för Viadidakt inkl.

bilagor.

Kommunikatör

Upphandling av konsultavtal av tillfällig karaktär Berörd områdeschef/

rektor Konferenser/utbildningar/studieresor/tjänsteresor Lagrum Delegat

Förtroendevalda (gäller för belopp på max 15 000 kr) Ordförande i

Viadidaktnämnden

Ordförande (gäller för belopp på max 15 000 kr) Förste vice

ordförande