• No results found

Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden

Nyanlända elever i högstadie- och gymnasieåldern behöver mötas av en undervisning som motsvarar deras åldersnivå, trots att de är nybörjare i svenska. Detta ställer höga krav på att anpassa ämnesundervisningen så att eleverna både utmanas och stöttas.

En grundförutsättning är att alltid betrakta kunskaper, erfarenheter och språkliga resurser som eleverna har med sig som tillgångar att bygga vidare på.

Målet med denna modul är att ge ämneslärare verktyg för att planera och genomföra undervisning för nyanlända elever som har en skolbakgrund och är läs- och

skrivkunniga på sitt modersmål. I modulen ges exempel på samarbetsformer med lärare i svenska som andraspråk, modersmålslärare och studiehandledare.

Ett kollegialt arbete med modulens texter bidrar till en gemensam kunskapsbas om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och ett gemensamt språk för att prata om undervisning av nyanlända elever. Centrala begrepp i modulen är bland annat interaktion, translanguaging och stöttning (scaffolding).

I varje del finns en generell text och flera ämnesinriktade texter (se översikten nedan). De ämnesinriktade texterna bygger vidare på och konkretiserar innehållet i den generella texten.

Arbetet med modulen kan se ut på olika sätt beroende på lärargruppens

sammansättning avseende undervisningsämnen, lärarnas förkunskaper och hur mycket tid som avsatts för arbetet. Ett lämpligt arbetssätt är att alla lärare som deltar i det kollegiala lärandet tar del av den generella texten och kommer överens om vilka av de ämnesinriktade texterna i respektive del som bäst svarar mot lärarnas behov och intressen.

Framgångsfaktorer för kollegialt lärande är bland annat att en av deltagarna utsetts att förbereda och leda träffarna samt att gruppen är intakt genom hela arbetet och att träffarna är schemalagda och sker med en regelbundenhet.

Modulen består av följande delar:

Del 1

Introducerar vardagsspråk, skolspråk och ämnesspråk. Fokuserar på hur elevernas samlade språkliga resurser kan bidra till deras lärande genom translanguaging och ett fungerande samarbete mellan studiehandledare och ämneslärare.

Ämnesinriktade texter finns i följande ämnen: RE, SL, MA, TK Del 2

Revision: 1 Datum: 2020-09-03

(2)

Exemplifierar hur den inledande kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter kan användas i planering av undervisningen. Introducerar begreppet stöttning och Cummins fyrfältare, en modell för undervisning som både stöttar och utmanar eleverna.

Ämnesinriktade texter finns i följande ämnen: GE, BL, BI Del 3

Ger exempel på undervisning som startar i det konkreta och vardagliga som en förberedelse inför det mer specifika och abstrakta. Att låta eleverna använda sina samlade språkliga resurser och använda samtalet som grund är centrala verktyg för att aktivera och synliggöra elevers förkunskaper.

Ämnesinriktade texter finns i följande ämnen: SAM, MU, FY Del 4

Fokuserar på hur interaktion i klassrummet kan bidra till fördjupade ämneskunskaper och ett utbyggt ämnesspråk. Ger exempel på tydligt utformade diskussionsuppgifter med genomtänkt språkligt stöd och stöttning, exempelvis progressiv brainstorming, pusselgrupper och AEPA-strukturen.

Ämnesinriktade texter finns i följande ämnen: HI, IDH, KE Del 5

Ger exempel på hur elever kan redovisa sina kunskaper i ett ämne innan deras svenska språk räcker hela vägen. Den språkliga stöttning som läraren kan bistå med lyfts fram och likaså de möjligheter som studiehandledare, modersmålslärare och digitala hjälpmedel innebär.

Ämnesinriktade texter finns i följande ämnen: RE, HKK, BI, TK Del 6

Lyfter formativ bedömning och olika typer av respons som viktiga verktyg för

elevernas kunskapsutveckling. Tar också upp regelverk för bedömning när elevernas svenskkunskaper ännu inte räcker till för att visa den fulla bredden av deras

ämneskunskaper.

Ämnesinriktade texter finns i följande ämnen: GE, MU, SL, FY Del 7

Fokuserar på läsförståelse och hur nyanlända elever kan stöttas i mötet med olika typer av texter. Tar också upp vad läskompetens innebär och hur en ämneslärare kan undervisa i läsning. Olika läsrelaterade aktiviteter före, under och efter läsning, introduceras.

Ämnesinriktade texter finns i följande ämnen: SAM, HKK, MA Del 8

Handlar om hur läraren kan hjälpa elever att utveckla sitt skrivande genom exempelvis skrivmallar och processorienterat skrivande. Introducerar cirkelmodellen, en modell

Revision: 1 Datum: 2020-09-03

(3)

som syftar till att eleverna, genom tydlig undervisning och modellering, lär sig skriva olika texttyper.

Ämnesinriktade texter finns i följande ämnen: HI, BL, IDH, KE Modulen är framtagen av Lunds universitet.

Revision: 1 Datum: 2020-09-03

(4)

Del 8. Skrivutveckling i alla ämnen

Den här delen är en fördjupning av området skrivande. Målet med denna del är att bidra till reflektion över hur nyanlända elever kan stöttas när de ska börja producera texter som del av sitt skolarbete.

Diskussionerna om hur ämneslärare kan undervisa i skrivande ligger till grund för arbetet med undervisningsaktiviteten i moment C.

Del 8: Moment A – individuell förberedelse

Ta del av materialet och för kontinuerligt anteckningar medan du läser. Anteckna sådant som du tycker är särskilt intressant, viktigt eller förvånande. Notera tankar om hur du, utifrån materialet, kan utveckla din undervisning. Anteckningarna bildar underlag för de diskussioner som du ska föra med dina kollegor i moment B.

Läs

Läs först texten "Skrivutveckling i alla ämnen" (generell text).

Läs därefter en eller flera av de ämnesspecifika texterna som ger konkreta exempel från ämnesundervisningen på hur elevers arbete med skrivande kan arrangeras i klassrummet.

Fundera över

• Hur skulle du kunna organisera skrivandet inom ditt ämne för att underlätta för nyanlända elever?

Revision: 1 Datum: 2020-09-03

(5)

Material

Skrivutveckling i alla ämnen (generell text) Katarina Lundin, Helena Åström

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: historia) Katarina Lundin, Helena Åström

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: bild) Johanna Karlsson, Annette Persson

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: idrott och hälsa) Katarina Lundin, Katarina Schenker

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: kemi) Jennifer Vestergård, Ylva Pamment

Revision: 1 Datum: 2020-09-03

(6)

Skrivutveckling i alla ämnen (generell text) januari 2018

https://larportalen.skolverket.se 1 (7)

Nyanländas lärande – Grundskola åk 7–9 och Gymnasieskola

Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 8: Skrivutveckling i alla ämnen

Skrivutveckling i alla ämnen (generell text)

Katarina Lundin & Helena Åström, Lunds universitet Sammanfattning

För att ge nyanlända elever möjlighet att utveckla sin skrivförmåga parallellt med att deras ämneskunskaper utvecklas och stärks kan lärare använda olika redskap i sitt arbete. Själva textframställningen kan underlättas om man arbetar med cirkelmodellen, som tar

utgångspunkt i processorienterat skrivande och kan konkretiseras ytterligare med hjälp av skrivmallar.

Inledning

Såväl i skolan som i övriga samhället förväntas elever kunna läsa en mängd olika texttyper liksom de förväntas kunna producera text med hjälp av en penna, en mobiltelefon eller en dator. Eleverna förväntas också kunna skriva texter för såväl privata som offentliga

sammanhang, men att en elev kan skriva texter för privata sammanhang betyder inte att han eller hon kan skriva en liknande text i arbetet eller skolan.

Det finns en risk att nyanlända elever stämplas som illitterata – trots att de kan skriva i många sammanhang och kanske på flera olika språk – eftersom alla sammanhang inte per automatik blir synliggjorda i skolans praktik (jfr Wedin 2013). Att fokusera på elevernas brister i stället för att bygga undervisningen på deras tidigare kunskaper är emellertid inget som gynnar elevernas språkutveckling. För att nyanlända elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen och utveckla sin skrivförmåga blir det nödvändigt att låta dem förbereda skrivarbetet med hjälp av translanguaging (Del 1) och på så sätt kunna utnyttja sina samlade språkliga resurser (Wedin 2016, Garcia & Li 2014). Som exempel nämns att elever kan genomföra gruppsamtal med hjälp av sina samlade språkliga resurser för att utveckla ämneskunskaperna och därefter få hjälp med översättning till svenska inför själva redovisningen. På så vis blir otillräckliga svenskkunskaper inte ett hinder för en åldersadekvat och kognitivt anpassad undervisning.

Elever på högstadiet och gymnasiet förväntas kunna skriva texttyper som

laborationsrapporter, faktatexter, utredande texter och krönikor, och kraven på den egna textproduktionen ökar (Danielsson & Selander 2014). Ett tydligt fokus på textproduktion medför att alla lärare kommer att ansvara för elevernas skrivutveckling och behöver arbeta medvetet och explicit med denna. Alternativet vore att sänka kraven på eleverna genom att ersätta skrivmomenten. Detta kan tyckas underlätta för stunden, men konsekvensen blir att eleverna – inte minst de nyanlända eleverna – varken utvecklar det språk eller de kunskaper de behöver för att kunna delta fullt ut i samhället. I stället för att sänka kraven behöver skolan arbeta mer aktivt med stöttning (Del 5). Genom ett medvetet arbete med språket kan

(7)

Skrivutveckling i alla ämnen (generell text) januari 2018

https://larportalen.skolverket.se 2 (7)

nyanlända elever ges större möjligheter att kunna genomföra skrivuppgifter i alla skolans ämnen.

Från talat vardagsspråk till skrivet skolspråk

Med några möjliga undantag förväntas elever använda skolspråk snarare än vardagsspråk (Del 1, även Del 4) när de arbetar med text i skolan. Såväl vardagsspråk som skolspråk används i skolan, men skolspråket är svårt att tillägna sig om eleven endast hunnit utveckla ett vardagsspråk. Samtidigt är ett skolspråk en förutsättning för att eleven ska klara av att ta sig an skolans texter. Texter som skrivs i en skolkontext måste vara abstrakta, och de måste innehålla ett utvecklat och ämnesspecifikt ordförråd med tydliga sambandsmarkörer som däremot, å andra sidan, dessutom och eftersom.

Det finns många sätt att stötta eleverna i deras skrivutveckling. Oavsett vilken form av stöttning som man arbetar med är det viktigt att ta avstamp i elevernas förförståelse och låta dem formulera förförståelsen med sitt vardagsspråk alternativt sina samlade språkliga resurser innan de måste skriva enligt skolspråkets normer. Det är viktigt att arbetet med skrivutveckling tar sin utgångspunkt i det som eleverna redan behärskar – rörelsen från det konkreta språket till det mer abstrakta beskrivs som ett modus continuum där läraren kan fungera som en bro till skolspråket (Gibbons 2017).

För att underlätta för eleverna att tillägna sig skolspråket kan läraren antingen be eleverna att själva förklara mer abstrakta begrepp och formuleringar på ett vardagligt sätt – en variant är att läraren låter eleverna formulera sig vardagligt för att själv omformulera deras yttranden med begrepp som ligger närmare skolspråket. Då nyanlända elever kan ha ett välutvecklat skolspråk på andra språk än svenska kan translanguaging utgöra en viktig del i arbetet med att bygga upp förståelsen för innehållet, för att sedan kunna formulera innehållet i skrift på svenska. Om flera elever i gruppen talar samma språk eller om en elev har tillgång till en studiehandledare kan de få hjälp med att diskutera och jämföra begrepp och formuleringar med hjälp av sin samlade språkliga resurs. På så sätt blir det också lättare att få grepp om det svenska uttrycket.

Vardagsspråket är en nödvändig språngbräda för att inte minst nyanlända elever ska kunna bearbeta ämnesinnehållet, och det är centralt för dessa elever att få arbeta aktivt med såväl innehåll som språk för kunna skaffa sig tillräckliga redskap för egen textproduktion längre fram (Sellgren 2011). Ett sätt att arbeta är att låta eleverna arbeta med textskrivande i smågrupper. Eleverna enas först om det ämnesmässiga innehållet så att alla i gruppen förstår det – eleverna förhandlar om hur texten ska skrivas och hjälps då åt att hitta mer formella och tekniska formuleringar. På så sätt får eleverna möjlighet att själva formulera sig med hjälp av språket – det räcker inte att de lyssnar på när lärare eller klasskamrater gör det.

Ett arbete i liten grupp ökar möjligheterna för detta.

(8)

Skrivutveckling i alla ämnen (generell text) januari 2018

https://larportalen.skolverket.se 3 (7)

Processorienterat skrivande

Processorienterat skrivande är ett vanligt sätt att organisera skrivundervisningen i skolan och går ut på att skrivandet byggs upp i olika faser. Det processorienterade skrivandet kan sammanfattas i de tre faserna förberedelse, skrivande och bearbetning. För att nyanlända elever på bästa sätt ska kunna dra nytta av det processorienterade skrivandet är det en fördel om ämnesläraren samverkar med modersmålslärare, studiehandledare och/eller en lärare i svenska som andraspråk. Samverkan mellan personer med dessa olika kompetenser är en framgångsfaktor för andraspråkselever i skolsammanhang (Axelsson 2014).

I beskrivningen av de olika faserna betonas vikten av att läraren under förberedelserna förtydligar skrivuppgiftens syfte, identifierar den tänkta läsaren och ger ramar för den texttyp som ska skrivas (Strömquist 2007). När förberedelsefasen är klar och eleverna har samlat det stoff som de behöver övergår de till skrivfasen, exempelvis via skrivmallar (se nedan). Genom att hänvisa till elevernas egna texter kan läraren väva in kunskaper om svenskans formella skrivregler som styckeindelning och interpunktion. I bearbetningsfasen kan arbetet organiseras på olika sätt. Läraren kan med fördel utnyttja övriga elever som en resurs för respons. En förutsättning för kamratrespons är att läraren låter eleverna öva gemensamt och sätter upp tydliga ramar för hur responsen ska gå till. Utifrån

kamratresponsen väljer skribenten, med stöttning från läraren, vilka råd som ska beaktas i textbearbetningen.

Cirkelmodellen

Med utgångspunkt i genrepedagogikens cykel för lärande har den så kallade cirkelmodellen (efter exempelvis Gibbons 2017) byggts upp. Cirkelmodellen består av fyra olika steg, där klassen går igenom de tre första stegen gemensamt innan de i det fjärde steget arbetar på egen hand.

• Steg 1: Eleverna och läraren bygger upp kunskap om texttypen – Hur ser den aktuella textstrukturen ut?

• Steg 2: Eleverna studerar texter inom texttypen för att få förebilder – Vilka språkliga kännetecken finns?

• Steg 3: Eleverna skriver en gemensam text – Vilket syfte har texten?

• Steg 4: Eleverna skriver en individuell text – Vilken texttyp tillhör texten?

(9)

Skrivutveckling i alla ämnen (generell text) januari 2018

https://larportalen.skolverket.se 4 (7)

Figur 1. Cirkelmodellen (efter Gibbons 2017). Bild: Henrik Pettersson, Lunds universitet

Det första steget i cirkelmodellen handlar om att bygga upp elevernas kunskap om det aktuella ämnesområdet. Här lär de sig också de ämnesspecifika begrepp som behövs för arbetet. Eleverna kan själva söka fakta, diskutera eller se en film. Det är viktigt att läraren sätter av tillräckligt med tid så att kraven på ämnesinnehåll inte minskar.

I det andra steget undersöker eleverna den texttyp som de förväntas producera, och läraren hjälper till att synliggöra drag som är specifika för texttypen. Hit räknas exempelvis vanliga formuleringar och textstrukturen (jfr skrivmallar nedan). För att kunna samtala om texterna behöver läraren hjälpa eleverna att utveckla ett metaspråk. Ibland kan det vara svårt att hitta autentiska texter som innehåller alla de texttypiska drag som läraren vill peka på – ett alternativ är då att läraren skriver en egen text som tydligt innehåller dessa drag. Om man arbetar tillsammans i ett lärarlag kan skrivarbetet fördelas mellan olika lärare som alla sparar texterna i en gemensam bank. Också tidigare elevarbeten kan användas och fungera som modelltext eller förebild.

(10)

Skrivutveckling i alla ämnen (generell text) januari 2018

https://larportalen.skolverket.se 5 (7)

När eleverna har kunskap om både ämnesområdet som de arbetar med och texttypen som de ska skriva i är det dags att gå vidare till det tredje steget i cirkelmodellen. Där produceras en gemensam text, till exempel genom att eleverna föreslår formuleringar och att läraren sammanställer texten. Eleverna får i den här fasen en chans att praktiskt öva på det som de har gått igenom i det andra steget, och läraren kan i samtalet få syn på i vilken utsträckning eleverna har tagit till sig de texttypiska dragen. För de elever som behöver ett tydligt exempel att utgå från när de ska skriva text på egen hand kan den gemensamma texten vara ett gott stöd.

I det fjärde och avslutande steget är det dags för eleverna att skriva en egen text.

Cirkelmodellen bygger på att relativt mycket förarbete sker – syftet är att förarbetet ska resultera i ökad kvalitet och att mindre omarbetning behöver göras i efterhand. Delar av bearbetningen flyttas alltså till före själva skrivandet, till förberedelsefasen. Den elev som behöver fortsatt stöttning i den här fasen kan förutom den gemensamt skrivna texten också få skrivmallar (se nedan) som ett stöd. Om läraren upplever att gruppen som helhet behöver stöttas ytterligare kan eleverna skriva en text i par eller mindre grupper innan de skriver själva. Att ge och få återkoppling av klasskamraterna som en del i skrivprocessen är ett annat sätt att hjälpa eleverna att förbättra nivån på såväl språk som innehåll.

Skrivmallar

En skrivuppgift innebär ofta ganska stora friheter för eleven, vilket kan vara svårt att hantera för nyanlända elever – eleverna måste tänka igenom själva textbygget samtidigt som de måste fundera över och med egna ord omformulera ämnesinnehållet. Inte minst för nyanlända elever kan detta lätt leda till texter som brister både när det gäller innehåll och språk – läraren kan dock underlätta textarbetet genom att ge tydligare ramar för uppgiften (Hajer & Meestringa 2014). Dessa kan till exempel bestå av skrivmallar, där eleverna får förslag på passande formuleringar för textens olika delar och en disposition för en text.

Eleverna får också exempel på ord och fraser som de kan använda i sin textproduktion.

Mallarna ser olika ut beroende på vilken typ av text som eleven ska skriva. Nedan illustreras dels en skrivmall för en undersökning (Hajer & Meestringa 2014:237), dels en skrivmall för en förklarande text som beskriver ett tidsförlopp (Hajer & Meestringa 2014:141) – en variant av den förklarande texten beskriver en orsaksrelation, och skrivmallarna för dessa båda texttyper kombineras ofta.

Skrivmall för beskrivning av ett tidsförlopp

• Jag vill förklara hur …

• Först …

• Därefter …

• Sedan …

• Avslutningsvis …

Skrivmall för beskrivning av en undersökning

(11)

Skrivutveckling i alla ämnen (generell text) januari 2018

https://larportalen.skolverket.se 6 (7)

• Jag måste ta reda på om …

• Jag trodde att jag skulle få reda på …

• När jag genomförde min undersökning märkte jag …

• Jag kunde se att …

• Jag har lärt mig att …

• Jag undrar om …

Mallen ger eleven en tydligare bild av vilken struktur texten bör ha – uppgiften och texten modelleras – samtidigt som den synliggör formuleringar som är passande för uppgiften. På så sätt kan mallen fungera som en brygga mellan vardagsspråk och skolspråk.

Fyra fördelar med skrivmallar brukar lyftas fram (Hajer & Meestringa 2014:137f):

• Det blir lättare för eleverna att komma igång med sitt skrivarbete.

• Inledningarna i mallarna hjälper eleverna att hela tiden komma lite längre.

• Eleverna får hjälp att välja andra alternativ än ”och sedan” för att binda ihop sina meningar.

• Eleverna får syn på texttypernas struktur.

Mallen kan anpassas efter varje uppgift och elevgrupp så att kraven blir lagom höga på eleverna att utifrån ålder och kunskapsnivå formulera sig på egen hand. Mallen bör ses som ett stöd för de elever som behöver det och inte det enda sättet att bygga upp den specifika texttypen. För att ytterligare öka klassrumsinteraktionen kan det också vara en god idé att gå igenom och diskutera mallen tillsammans.

Skrivande är centralt i flertalet av skolans alla ämnen – att ge nyanlända elever möjlighet att utveckla sin skrivförmåga parallellt med att deras ämneskunskaper utvecklas är därför centralt för läraren. Det finns flera olika redskap för läraren att använda i sitt arbete. En utgångspunkt i det processorienterade skrivandet och arbete med textframställning enligt cirkelmodellen underlättar både för lärare och elever.

Sammanfattande punkter

• För att klara sin skolgång behöver nyanlända elever uppnå en skrivkompetens som kan anpassas efter olika texttyper och syften.

• Ämneslärare behöver explicit lära ut hur olika texttyper ser ut både när det gäller disposition, språk och innehåll.

• Genom en tydlig och genomtänkt stöttning i samband med skriftliga uppgifter kan läraren förbättra elevernas språkkunskaper parallellt med deras

ämneskunskaper.

• Med hjälp av tydlig stöttning kan lärare även underlätta elevers skrivutveckling.

(12)

Skrivutveckling i alla ämnen (generell text) januari 2018

https://larportalen.skolverket.se 7 (7)

Referenser

Axelsson, M. (2014) Svenska som andraspråk. I forskning, undervisning och samhälle. Red: K Hyltenstam & I Lindberg. Lund: Studentlitteratur

Danielsson, K & Selander, S. (2014) Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete.

Malmö: Gleerups.

Garcia, O. & Li, W. (2014) Translanguaging: language, bilingualism and education. Basingstoke:

Palgrave Macmillan.

Gibbons, P. (2017) Lyft språket lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren &

Fallgren.

Hajer, M & Meestringa, T. (2014) Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Sellgren, M. (2011) Den dubbla uppgiften. Tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande genre i SO. Stockholms universitet: Centrum för tvåspråkighetsforskning.

Strömquist, S. (2007) Skrivprocessen. Lund: Studentlitteratur.

Wedin, Å. (2013) ”Skrift och mobilitet bland flerspråkiga ungdomar.” I Å. Wedin & C.

Hedman (red.) Flerspråkighet, litteracitet och mulitmodalitet. Lund: Studentlitteratur.

Wedin, Å. (2016) Skrift och flerspråkighet. Skolverket

(13)

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: historia) januari 2018

https://larportalen.skolverket.se 1 (6)

Nyanländas lärande – Grundskola åk 7–9 och Gymnasieskola

Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 8: Skrivutveckling i alla ämnen

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: historia)

Katarina Lundin & Helena Åström, Lunds universitet Sammanfattning

För att stötta nyanlända elever i skriftliga uppgifter i historia kan läraren med fördel använda olika konkreta redskap. Redskapen kan utgöras av arbete enligt cirkelmodellens olika steg med konsekvenskedjor som tydliggör orsaker och konsekvenser som relaterar till industrialismen samt skrivmallar och begreppslistor.

Inledning

Som en del av det centrala innehållet i ämnet historia för år 7–9 anges ”olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen”

(Skolverket 2017). Några av de förmågor som skrivs fram i kursplanen är att eleverna ska kunna använda en historisk referensram ”som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer”. Bland kunskapskraven för betyget E i år 9 anges att eleven ska kunna dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser, föra till viss del underbygga resonemang och beskriva enkla samband – för högre betygsgrader formuleras dessa krav ännu mer specifikt.

I ämnet historia finns flera tänkbara skrivuppgifter, allt från tänkta dagboksanteckningar och jämförelser mellan skeenden till konsekvenskedjor och olika slags faktatexter. För att kunna redovisa den här typen av uppgifter behöver eleverna ett rikt språk, något som också fångas i ämnets kunskapskrav. För att nyanlända elever ska kunna nå upp till dessa krav måste läraren på ett medvetet sätt arbeta med att utveckla deras svenska språk eftersom kraven i sig innehåller tydliga formella språkkrav – det finns språkliga krav inbakade i själva kunskapskraven eftersom det knappast är möjligt att beskriva samband utan att kunna lämpliga fraser och led som markerar samband. En viktig aspekt i ämnet historia är just språkets centrala roll för att både förstå och uttrycka ämnesinnehåll.

Det räcker alltså inte att arbeta med de ämnesspecifika och abstrakta begrepp som alla elever behöver lära sig – för att nyanlända elever ska ges utrymme att utveckla

ämneskunskaper parallellt med kunskaper i svenska språket behövs även stöttning när det gäller att länka samman olika informationsbitar. I den här texten ges exempel på hur arbete med konsekvenskedjor skulle kunna organiseras för att redovisas i en skriven text.

Konsekvenskedjor ska här förstås som ett tydliggörande av hur olika händelser hänger samman och hur en händelse får konsekvenser för en annan. Konsekvenskedjorna används här följaktligen i arbetet med orsaker till och konsekvenser av en händelse eller ett skeende.

(14)

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: historia) januari 2018

https://larportalen.skolverket.se 2 (6)

En faktatext om orsak och konsekvens

Ett exempel på en redovisning av något av det centrala innehållet i ämnet historia kan vara en diskursiv faktatext på 3–4 sidor, med inledning, mellanrubriker och källförteckning.

Under förberedelserna inför momentet identifierar läraren två huvudsakliga arbetsområden.

Det första arbetsområdet handlar om orsakerna till och konsekvenserna av industrialismen, tillsammans med de ämnesbegrepp som behövs för att beskriva dessa orsaker och

konsekvenser. Hit hör bland annat begrepp som urbanisering, råvaror, förädling, arbetskraft, kapital och massemigration. De begrepp som har valts i exemplet kan uppfattas som svåra, men med utgångspunkt i att det är viktigt att inte undvika ämnesspecifika ord och därmed förenkla för mycket i undervisning av nyanlända elever utgår vi från de ämnesspecifika termer och begrepp som kommer med industrialismen.

Det andra arbetsområdet rör kunskaper om hur en faktatext skrivs, liksom vilka fraser och sambandsord som kan användas för att beskriva orsaker och konsekvenser. Typiska fraser i text om orsaker och konsekvenser är Som en konsekvens av detta, Detta ledde till att och På grund av, och motsvarande typiska sambandsord är eftersom, därför och därför att. Ett konkret redskap för eleverna när det kommer till det egna skrivandet är en skrivmall (Del 8, generell text) som har anpassats för den aktuella texttypen och som lärare och elever utarbetar tillsammans. Den texttyp som eleverna här ska skriva kan beskrivas som en förklarande text som beskriver en orsaksrelation. En skrivmall för beskrivning av en orsaksrelation kan exempelvis se ut som nedan (Hajer & Mestringa 2014:141):

Skrivmall för beskrivning av en orsaksrelation

• Jag vill förklara hur det kommer sig att …

• Om … så …

• Härigenom …

• Sedan …

• Detta förorsakar …

• Alltså …

För att kunna täcka in de båda arbetsområdena bestämmer sig läraren för att arbeta enligt cirkelmodellen (se även Del 8, generell text).

(15)

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: historia) januari 2018

https://larportalen.skolverket.se 3 (6)

Figur 1. Cirkelmodellen (efter Gibbons 2017). Bild: Henrik Pettersson, Lunds universitet.

I första steget i cirkelmodellen – när klassens kunskaper om ämnet byggs upp – kan eleverna med fördel använda sitt vardagsspråk. Lärarens mål är att synliggöra elevernas förkunskaper, och då är det en fördel att eleverna kan använda sina samlade språkresurser genom translanguaging (Del 1) eller ta hjälp av studiehandledare eller modersmålslärare. Om studiehandledare eller modersmålslärare inte finns att tillgå kan eleven ta hjälp av digitala resurser. Klassen samlar sina gemensamma kunskaper på tavlan och läraren fyller på. Här har lärare en konkret möjlighet till stöttning genom att upprepa elevernas tankar och idéer med ett språkbruk som ligger närmare skolspråksnormen och genom att på tavlan skriva specifika och ämnesrelaterade begrepp tillsammans med de vardagliga: ”människorna flyttade in till städerna” motsvarar urbanisering på samma sätt som ”göra” i samband med industrier motsvarar tillverka, framställa eller det mer specifika förädla.

I detta första steg kan läraren även lägga in en övning om ämnesord och begrepp så att eleverna får växla mellan vardagsspråk och ämnesspecifikt språk, exempelvis i form av memory: ”många människor flyttade samtidigt” hör då samman med massmigration. På så sätt kan eleverna använda alla sina språk och sina samlade språkliga resurser för att visa att

(16)

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: historia) januari 2018

https://larportalen.skolverket.se 4 (6)

de har förstått innebörden i orden. Beroende på i vilken utsträckning eleverna behärskar svenska kan eleverna antingen själva resonera sig fram till vardagsspråket i relation till begreppen eller låta läraren gå igenom innebörden i dem.

I det fortsatta arbetet tittar eleverna på bilder och ser filmer samt läser olika typer av texter som behandlar orsaker till och konsekvenser av industrialismen – det kan exempelvis handla om populärvetenskapliga artiklar, läromedel, andra typer av faktatexter eller skönlitterära skildringar. Eleverna får sedan i uppgift att i grupper om cirka tre personer besvara frågor om industrialiseringen. För tydligare stöttning i elevernas språk- och kunskapsutveckling kan frågorna med fördel vara öppna (exempelvis vad-, varför- och hur- frågor) och inte slutna (ja- och nej-frågor) – öppna frågor kräver att eleverna aktivt använder språket och utvecklar sitt svar. Genom arbete i smågrupper (se Del 4) ökar chansen att alla elever i gruppen använder språket för att formulera sina kunskaper, vilket är viktigt inför det kommande skrivandet (Sellgren 2011).

När klassen fördjupat sina gemensamma kunskaper om industrialismen är det dags för det andra steget i cirkelmodellen. I detta exempel innebär det att eleverna får läsa faktatexter som är uppbyggda på liknande sätt som den text som de själva ska skriva och studera språket i texten genom att uppmärksamma texttypen, textens syfte och textens språkliga struktur och disposition. Det kan vara samma texter som eleverna redan har läst i

cirkelmodellens första steg, men nu är det primära syftet med läsningen att få kunskap om hur själva texten är uppbyggd. På detta sätt modelleras uppgiften, och eleverna får tydliga mallar och ramar för sitt eget skrivande.

Klassen läser texterna tillsammans och diskuterar i par bland annat vad en inledning bör innehålla och när det passar att skriva en ny rubrik. Eleverna får i uppgift att i texten stryka under de ord som används för att beskriva orsaker och konsekvenser. De hittar uttryck som möjliggjorde, ledde till, orsakades av och en förutsättning för men även sambandsmarkörer som eftersom eller därmed. Orden samlas i en gemensam begreppslista som alla kan använda i de två avslutande stegen i cirkelmodellen.

I det tredje steget i cirkelmodellen skriver klassen en gemensam faktatext. För att den inte ska bli alltför omfattande väljer läraren att här endast fokusera på relationen mellan utvecklingen inom jordbruket och den industriella revolutionen. Just denna aspekt kan eleverna sedan hoppa över i sina individuella texter. Innan de börjar skriva hjälps klassen åt att sortera sina kunskaper om jordbruket i form av en konsekvenskedja:

Figur 2. Exempel på konsekvenskedja. Bild: Henrik Pettersson, Lunds universitet

(17)

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: historia) januari 2018

https://larportalen.skolverket.se 5 (6)

Konsekvenskedjan får sedan fungera som en enkel disposition för texten. Klassen enas om rubrikerna. I detta exempel skulle innehållsrubrikerna – med utgångspunkt i

konsekvenskedjan – kunna vara Inledning, Effektivisering av jordbruket, Urbanisering och Mer arbetskraft. En viktig fråga att diskutera blir också vem som utgjorde arbetskraften.

Därefter hjälps eleverna åt att skriva en kortare text utifrån rubrikerna, och läraren – som ansvarar för att skriva ned texten – hjälper klassen att hitta passande formuleringar. Under detta gemensamma arbete uppmuntras eleverna att använda den gemensamma

begreppslistan och att uttrycka sig på liknande sätt i sina individuella texter. För den lärare som har tillgång till Smartboard – eller kanske dator och projektor – är detta kanske det lättaste sättet att skriva texten på. Då är det också enkelt att ge alla elever tillgång till texten och se hur den växer fram och förändras. Ett alternativ är att läraren skriver på tavlan – eleverna kan då skriva av texten för hand samtidigt eller få hjälp av en studiehandledare i sitt arbete.

När den gemensamma texten är färdig är det dags att påbörja det fjärde och sista steget i cirkelmodellen: att skriva en egen text. Eleverna har nu förhoppningsvis utvecklat kunskaper om

• den industriella revolutionen

• viktiga uppfinningar och nya grödor

• de begrepp som behövs för att beskriva orsaker till och konsekvenser av den industriella revolutionen

• strukturen hos faktatext

• några fraser och sambandsord som kan användas för att uttrycka orsaker och konsekvenser.

Innan eleverna börjar skriva sina individuella texter får de fylla i nya konsekvenskedjor. Det är rimligt att föreställa sig att uppgiften är begränsad till runt 2–3 sidor, och då behöver eleverna inte täcka alla aspekter av ämnet. Några elever tycker kanske att det är lätt att resonera i text och vill fokusera på bara ett par perspektiv, medan några andra tycker att det blir lättare att ta upp fler perspektiv och därmed föra enklare resonemang. Läraren ger förslag på utgångspunkter för konsekvenskedjorna som Den tekniska utvecklingen, Handelns utveckling, Arbetarklassens framväxt eller Nya samhällsklasser tar form.

Om läraren vill stötta eleverna ytterligare innan de börjar skriva kan det vara en god idé att låta eleverna berätta muntligt för varandra om sina konsekvenskedjor. Med hjälp av orden i den gemensamma begreppslistan kan de då redan innan de börjar skriva formulera för varandra hur olika skeenden hänger samman. Då ges eleverna dels ett ytterligare tillfälle att använda önskade fraser och konstruktioner, dels en möjlighet att tillsammans hitta styrkor och svagheter i olika konsekvenskedjor.

(18)

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: historia) januari 2018

https://larportalen.skolverket.se 6 (6)

Arbetet med cirkelmodellen underlättar skrivandet för eleverna, och ju fler gånger de får träna på den – troligen även i svenskämnet – desto enklare kommer processen att gå. Med tiden får eleverna en allt större vana vid ett sådant arbetssätt och lär sig känna igen och anpassa sin text till den aktuella texttypen. På så vis kommer processen att gå snabbare, i takt med att eleverna utvecklar sina skrivkunskaper och sin kunskap om hur olika texttyper byggs upp.

Det är heller inte så att cirkelmodellens alla fyra steg alltid är nödvändiga. Vid nästa tillfälle klassen skriver en faktatext kanske det räcker för läraren att påminna om vad det var som var typiskt för texttypen innan eleverna kan påbörja det individuella skrivandet.

Skrivande är centralt i merparten av skolans ämnen. För att stötta nyanlända elever i skriftliga uppgifter i de olika ämnena kan läraren med fördel använda olika konkreta redskap. Om läraren arbetar enligt cirkelmodellens olika steg kan de konkreta redskapen exempelvis utgöras av skrivmallar och begreppslistor, som i sin tur kan användas som utgångspunkt för konsekvenskedjor som tydliggör orsaker och konsekvenser till olika händelser och förlopp.

Referenser

Gibbons, P. (2017) Lyft språket lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren &

Fallgren.

Hajer, M & Meestringa, T. (2014) Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017.

Stockholm: Skolverket.

Sellgren, M. (2011) Den dubbla uppgiften. Tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande genre i SO. Stockholms universitet: Centrum för tvåspråkighetsforskning.

(19)

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: bild) Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 1 (8)

Nyanländas lärande – Grundskola åk 7–9 och Gymnasieskola

Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 8: Skrivutveckling i alla ämnen

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: bild)

Johanna Karlsson, Lunds universitet & Annette Persson, Högskolan Kristianstad Sammanfattning

För att stötta nyanlända elever i skriftliga uppgifter i bildämnet kan läraren använda sig av cirkelmodellens fyra steg i textframställningen. Genom att gemensamt bygga upp

ämneskunskaper, studera den texttyp som ska skrivas och formulera en första text ges eleven bättre möjligheter att klara en individuell skrivuppgift. Andra konkreta redskap som skrivmallar och begreppslistor fungerar också stöttande i skrivundervisningen.

Inledning

Inom bildundervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla ”förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier”, och de ska även få ”diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap” (Skolverket 2017b). Detta innebär att undervisningen behöver ge eleverna verktyg för att kunna beskriva och tolka olika former av bilder, men det innebär även att undervisningen ger eleverna möjlighet att utveckla de språkliga färdigheter som krävs för att kunna delta i dessa beskrivningar och tolkningar. Denna del i modulen fokuserar på skrivutveckling och den här texten utgår från arbetsområdet bildanalys för att ge exempel på hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med skrivning. I arbetsmomentet har bildområdet avgränsats till att innehålla endast reklambilder, och elevernas uppgift är att beskriva och tolka hur människor framställs i reklam utifrån ett av de fyra perspektiv som nämns i det centrala innehållet för bildämnet: identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer (Skolverket 2017b). Om eleverna är ovana vid att analysera bilder är det en fördel om läraren väljer ut ett av perspektiven. På så vis kan undervisningen lättare fokuseras på att träna elevernas färdigheter i att analysera snarare än att bredda deras kunskaper inom de olika perspektiven.

Reklamanalys

För att alla elever ska få möjlighet att nå målen i arbetsmomentet behöver eleverna ha klart för sig hur de kommer att bedömas. I detta exempel avslutas arbetsmomentet med en skrivuppgift, men det är viktigt att ha i åtanke att det inte är den nyanlända elevens skriftliga färdighet i svenska som avgör hur eleven blir bedömd. Språkfärdigheter i ett nytt språk utvecklas olika fort hos olika elever, men vanligast är att det tar längre tid att utveckla de skriftliga språkfärdigheterna än de muntliga. Detta hänger samman med att det skriftliga språket generellt innehåller mer skol- och ämnesspecifikt språk medan det muntliga ligger

(20)

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: bild) Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 2 (8)

närmare vardagsspråket1. I ett arbetsmoment som ”Reklamanalys” är det innehållet i elevens beskrivning och tolkning som ligger till grund för bedömningen. Den skriftliga uppgiften finns där för att hjälpa eleverna att utvecklas i sina skriftliga färdigheter. För att en nyanländ elev ska kunna klara ett arbetsmoment och samtidigt få möjlighet att utvecklas i sitt svenska skriftspråk är det avgörande att arbetet med skriftliga uppgifter sker på ett medvetet språkutvecklande sätt. I Del 2 i denna modul introducerades en pedagogisk modell för skrivundervisning som kallas för cirkelmodellen (se exempelvis Gibbons 2016).

Cirkelmodellen. Efter exempelvis Gibbons 2016. Bild: Henrik Pettersson, Lunds universitet.

Modellen är en konkretion av fyrfältsmodellens tankar (se exempelvis Cummins 2017 och Hajer & Meestringa 2010). Fyrfältsmodellen visar hur arbetet med skrivning steg för steg kan utgå från det kända, kognitivt enkla och kontextbundna för att med hjälp av stöttning röra sig mot det nya, kognitivt svårare och mindre kontextbundna. De tre första stegen går

1 Se Skolverkets bedömningsmaterial Bygga svenska. Bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling i årskurs 7–9 och i gymnasieskolan. (Skolverket 2017a) för en fördjupning av bedömning av nyanlända elevers språkutveckling i svenska inom de olika språkfärdigheterna.

STEG 1

Ämneskunskaper byggs upp

STEG 2

Texttypen studeras

STEG 3

En gemensam text skrivs i

klassen

STEG 4

Eleverna skriver en självständig text

(21)

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: bild) Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 3 (8)

klassen igenom gemensamt – först i det fjärde steget ska eleverna på egen hand skriva en text.

Steg 1: Ämneskunskaper byggs upp

Steg 1 i cirkelmodellen handlar om att bygga upp ämneskunskaper inom arbetsområdet.

Det är avgörande för elevers språk- och kunskapsutveckling att ny kunskap får bygga på tidigare kunskaper och erfarenheter (Bjerregaard & Kindenberg 2015, Bergöö 2009), och för att hjälpa elever att bygga upp ämneskunskaper behöver läraren veta vad som finns att utgå från. För att synliggöra vad eleverna redan kan inom ett specifikt arbetsområde är det fördelaktigt att börja med någon form av introduktionsövning (se Del 3). I detta exempel ska eleverna bygga upp sina ämneskunskaper inom bildanalys, med ett särskilt fokus på att tolka och kritiskt granska hur människor skildras i reklambilder. Här kan läraren inleda arbetsmomentet genom att visa och låta eleverna jämföra bilder från olika bildkategorier – bilder som exempelvis är informativa, undervisande, underhållande, konstnärliga,

dokumentära och säljande. Elevernas tankar kring bilderna kan ge läraren en uppfattning om hur vana eleverna i gruppen är att beskriva och tolka bilder. Kanske har man arbetat med bildanalys vid något tidigare tillfälle i undervisningen då eleverna har fått kännedom om olika bildkategorier. Det kan också visa sig i denna introduktionsövning att

arbetsmomentet behöver starta med en mycket grundläggande undervisning om bildanalys.

Syftet med introduktionsövningen är att få syn på vilka kunskaper och erfarenheter som eleverna har inom bildanalys sedan tidigare och att därefter avgöra vilka ämneskunskaper och färdigheter som behöver byggas upp. För att underlätta för nyanlända elever att delta i en sådan introduktionsövning kan det vara bra att läraren först modellerar hur en sådan jämförelse skulle kunna se ut. Läraren kan välja två bilder ur olika bildkategorier och prata kring dessa samtidigt som han eller hon skriver upp ord och begrepp på tavlan som eleverna sedan kan återanvända när de deltar i övningen. Eftersom introduktionen behöver ta sin utgångspunkt i det konkreta och vardagliga är det viktigt att orden som lyfts här också är konkreta och tillhör vardagsspråket (Kaya 2016). Om det finns nyanlända elever som delar språk kan det vara en fördel om de får möjlighet att samtala kring bilderna

tillsammans på detta språk först och hjälpas åt att översätta sina tankar till svenska innan de deltar i introduktionsövningen.

För att kunna genomföra övningen ”Reklamanalys” behöver eleverna, förutom

grundläggande kunskaper i hur en bild kan analyseras, en del förkunskaper inom exempelvis bildmanipulering och visuell kommunikation utifrån reklam- och propagandabilder. De behöver även ha kunskaper om det valda perspektivet och förstå begrepp som är relevanta för att reflektera kring identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer. Dessa förkunskaper byggs upp gemensamt i klassen genom att eleverna tillsammans läser och tittar på material om

(22)

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: bild) Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 4 (8)

bildanalys2 eller tittar på filmer om hur reklambilder manipuleras. Ämnesöverskridande arbete kan med fördel bedrivas med till exempel svenska/svenska som andraspråk, samhällskunskap, religion och/eller historia för en fördjupning av de olika perspektiven.

Under detta första steg då ämneskunskaper byggs upp är det viktigt att samla alla centrala begrepp som eleverna kommer att behöva för det fortsatta arbetet och göra dessa

tillgängliga för alla elever så snart som möjligt. Dessa nya begrepp blir lättare att förstå om de kopplas till vardagsspråket. Ett sätt att befästa nya ord och begrepp är memory, där eleverna får para ihop ämnesspecifika ord eller skolord med en vardagsspråklig synonym eller förklaring (se vidare i Gibbons 2013 och Kaya 2016). Läraren kan också styra upp diskussioner kring reklambilder i smågrupper utifrån givna frågor där eleverna uppmuntras att använda de nya begrepp som har kommit upp.

Steg 2: Texttypen studeras

Målet med detta arbetsmoment är att eleverna ska göra en reklamanalys. Det innebär i detta fall att de ska beskriva och tolka en reklambild dels utifrån en tänkt målgrupp, dels utifrån ett valt perspektiv. För att eleverna ska kunna uppnå dessa mål behöver målens innebörd konkretiseras och undervisningen behöver innehålla det som läraren i slutändan kommer att bedöma. För att eleverna ska kunna beskriva och tolka en bild utifrån ett visst perspektiv behöver de veta hur de gör detta. Ett effektivt sätt att visa någon hur en text bör utformas är att visa ett exempel på hur en sådan text ser ut, en modelltext. Läraren väljer ut en text av samma texttyp som eleven ska skriva. Om det är svårt att hitta en liknande text som passar som exempel kan läraren själv konstruera en exempeltext, alternativt använda någon tidigare elevtext om arbetsmomentet har genomförts i andra elevgrupper. Exempeltexten dekonstrueras genom att läraren och eleverna tillsammans analyserar hur den är uppbyggd.

Följande frågor kan användas i dekonstruktionen av texten:

• Vad utmärker en beskrivning respektive tolkning?

• Vad beskrivs och vad tolkas?

• Vilken informationsordning finns det i texten?

• Vilka sambandsmarkörer används?

• Vilken typ av ordförråd innehåller den?

2 På sidan www.statensmedierad.se finns material riktat till skolan inom bland annat området bildanalys och bildmanipulering. Materialet finns tillgängligt även på lättläst svenska och i talad version.

(23)

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: bild) Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 5 (8)

Modelltexten kan fungera stöttande för eleverna genom att den blir ett tydligt exempel på hur de egna texterna kan konstrueras. Nyanlända elever kan behöva ytterligare stöttning i detta steg för att inte det svenska språket ska bli ett hinder i uppgiften. Det är en fördel om bildläraren kan lämna ut modelltexten till nyanlända elevers studiehandledare och be dem gå igenom och förklara syftet med texten för eleverna före lektionstillfället. Kanske kan man samarbeta med läraren i svenska som andraspråk genom att samma text används i båda ämnena.

Steg 3: En gemensam text skrivs i klassen

I steg 3 skriver klassen en gemensam text som innehåller alla de moment som dekonstruktionen visade var viktiga. Läraren väljer en bild att utgå från och sedan gör eleverna och läraren en beskrivning och tolkning gemensamt. Här kan eleverna stöttas av både läraren och av varandra när det gäller exempelvis att strukturera texten så att den följer en disposition som passar, att använda ämnesspecifika begrepp på ett korrekt sätt och att motivera sina slutsatser. Denna del av cirkelmodellen skulle kunna ske i olika steg. Läraren kan till exempel samla elevernas beskrivningar och tolkningar av den aktuella bilden i olika begreppsmoln och sortera upp dem i tankekartor (se Del 3) i ett första steg. Sedan kan läraren och eleverna gemensamt formulera tankarna till en text enligt samma textmönster som finns i modelltexten som de analyserade i cirkelmodellens andra del. Eleverna uppmuntras här att använda sig av begreppslistan så att arbetsområdets centrala begrepp arbetas in. För exempel på en analysmall som kan användas vid den gemensamma texten, se Bilaga 1. Det är läraren som skriver ned den gemensamma texten och ser till att

vardagsspråkliga ord och strukturer formuleras om till skolspråk.

Steg 4: Eleverna skriver en individuell text

När den gemensamma texten är färdig är det dags att påbörja det fjärde och sista steget i cirkelmodellen: att eleverna skriver individuella texter. Även om eleverna har övat på texttypen gemensamt och analyserat hur en sådan text är uppbyggd kan det vara svårt för en nyanländ elev att skriva en individuell text. Ytterligare stöd kan behövas för detta steg.

Ett sådant stöd kan vara skrivmallar som visar exempel på hur man kan börja sina

meningar, så kallade ”börjor”, (se Bilaga 2) eller listor över användbara sambandsmarkörer.

En annan form av stöttning som kan bli aktuell i samband med en skriftlig uppgift är att erbjuda eleverna att skriva texten på sitt starkaste språk först för att sedan få hjälp med att översätta den. Det kan också vara att först få skriva texten tillsammans med en klasskamrat eller med läraren för att sedan skriva individuellt. I skrivprocessen i detta sista steg är det viktigt att lägga in moment av formativ respons från läraren, exempelvis efter ett första utkast, så att eleven kan få klart för sig om texten är på väg mot att nå målen i

arbetsmomentet. Här kan även skapas utrymme för kamratrespons så att eleverna får möjlighet att läsa och lära sig av varandras texter och respons.

För att stötta nyanlända elever i skriftliga uppgifter är det viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla den ämneskunskap och de språkliga färdigheter som krävs för att kunna genomföra sådana uppgifter. Cirkelmodellens olika steg kan hjälpa till att strukturera upp arbetet, både när det gäller ämnesinnehåll och språkliga uttryckssätt.

(24)

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: bild) Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 6 (8)

Referenser

Bergöö, K (2009). ”Barns liv och skolans textvärldar”. I: Jönsson, K (red.), Bygga broar och öppna dörrar. Att läsa, skriva om texter i förskola och skola. Stockholm: Liber.

Bjerregaard, M & Kindenberg, B (2015). Språkutvecklande SO-undervisning – strategier och metoder för högstadiet. Stockholm: Natur & Kultur.

Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm:

Natur & Kultur.

Gibbons, P. (2013). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande (2., uppdaterade uppl.).

Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Gibbons, P (2016). Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (4. uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Hajer, M & Meestringa, T. (2010). Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm:

Hallgren & Fallgren.

Kaya, A (2016). Att undervisa nyanlända. Metoder, reflektioner & erfarenheter. Stockholm: Natur

& Kultur.

Skolverket (2017a). Bygga svenska. Bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling i årskurs 7–

9 och i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.

Statens medieråd: www.statensmedierad.se

(25)

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: bild) Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 7 (8)

Bilaga 1

Steg 1 – Beskriva

BESKRIV bilden utifrån vad du ser i den och hur bilden är uppbyggd. Använd relevanta ämnesord.

VAD?

Till exempel:

– människor (vilka, och hur ser de ut?) – föremål (vad, och hur ser de ut?) – miljö (var befinner sig människorna och föremålen?)

– situation, händelser och interaktioner (vad händer på bilden?)

– bildens sammanhang (till exempel rubriker, annonstext, varumärke, placering)

HUR?

Till exempel:

– komposition – bildutsnitt – bildvinkel – ljussättning – färg – skärpa – blickriktning

Steg 2 – Tolka

TOLKA bilden. Vilka betydelser uppstår/kan uppstå?

• Titta på bilden i sin helhet – vad tänker och känner du när du tittar på bilden?

Vad tror du att de som har skapat bilden (sändaren) vill att de som ser bilden (mottagaren) ska tänka och känna? Hur tror du att sändaren har gjort för att kommunicera det som de vill få mottagaren att tänka/känna?

• Utgå ifrån din beskrivning av bilden (Steg 1) och se hur du kan tolka det som du ser (till exempel människor, föremål och sammanhang) tillsammans med hur bilden är uppbyggd (till exempel genom bildutsnitt och komposition).

• Om du tittar på bilden utifrån perspektivet

identitet/sexualitet/etnicitet/maktrelationer – hur påverkas din tolkning då?

• Hur skulle det påverka bilden om någon del byttes ut eller ändrades – till exempel om personen eller miljön i bilden var en annan?

(26)

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: bild) Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 8 (8)

Bilaga 2

Exempel på skrivmall med ”börjor”

Beskrivning

Jag ska i den här texten beskriva bilden … Bilden föreställer …

Människorna på bilden är … De detaljer som jag ser är … Runt omkring bilden ser jag…

Det som syns tydligt på bilden är …

Det som man kan se i bakgrunden på bilden är …

De olika delarna i bilden är … och de är sammansatta genom att…

Som åskådare ser jag bilden från (vinkel)…

Människorna på bilden tittar på … Färgerna och ljuset i bilden är…

Tolkning

När jag tittar på bilden tänker/känner jag att…

Jag tror att jag tänker/känner så för att …

Det jag tror att de flesta kommer att tänka på/känner … för att … Människorna/föremålen/miljön på bilden framställs som … eftersom…

Bildens budskap verkar vara att …

Vid en första anblick kan man tro att … men när man tittar närmare ser man att det egentligen …

När jag tittar på bilden utifrån ett identitets-/sexualitets-/etnicitets- /maktrelationsperspektiv ser jag …

Jag kan tydligt se att…

Det verkar som om sändaren vill att…

Om man bytte ut eller ändrade … skulle bilden…

(27)

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: idrott och hälsa

https://larportalen.skolverket.se Juni 2018

1 (5) Nyanländas lärande – Grundskola åk 7–9 och Gymnasieskola

Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 8: Moment A – Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: idrott och hälsa)

Skrivutveckling i alla ämnen

(ämnesspecifik text: idrott och hälsa)

Katarina Lundin, Lunds universitet & Katarina Schenker, Linnéuniversitetet Sammanfattning

Även om ämnet idrott och hälsa i första hand utgår från muntlig, verbal kommunikation finns också i detta ämne moment som kräver att eleverna behärskar svenska språket i skrift.

För att stötta nyanlända elever i skriftliga uppgifter i ämnet idrott och hälsa kan läraren med fördel arbeta enligt cirkelmodellens olika steg och ta hjälp av konkreta redskap som

begreppslistor och skrivmallar.

Inledning

Ett av syftena med ämnet idrott och hälsa är att undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om ”risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska aktiviteter”

(Skolverket 2017). Hit hör även att eleverna till exempel ska utveckla sin förmåga att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Som en del av det centrala innehållet i ämnet idrott och hälsa för skolans år 7–9 anges under Hälsa och livsstil att eleverna ska undervisas om bland annat ”belastning vid till

exempel fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning”

och ”kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt”. Till detta kopplas kunskapskrav, och för betyget E i slutet av årskurs 9 anges exempelvis: ”Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan” (Skolverket 2017). I bedömningsstödet konkretiseras kunskapskraven bland annat som att ”Eleven kan ge enkla exempel på och föra ett till viss del underbyggt resonemang om hur fysiska, psykiska och sociala aspekter av hälsan påverkas av träning och andra faktorer” (Skolverket 2012).

Även om ämnet idrott och hälsa kan beskrivas som ett i första hand verbalspråkligt baserat ämne kan man föreställa sig flera tänkbara skrivuppgifter. Det kan handla om allt från träningsdagböcker till redogörelser för förhållandet mellan kost och hälsa eller jämförelser mellan olika idrotter när det gäller till exempel skaderisk. För att kunna redovisa den här typen av uppgifter behöver eleverna ett rikt språk. För att nyanlända elever ska ha möjlighet att nå upp till ämnets krav måste läraren på ett medvetet sätt arbeta med att utveckla deras svenska språk. Det finns även språkliga krav inbakade i själva kunskapskraven eftersom det knappast är möjligt att ge enkla beskrivningar eller resonera och diskutera utan att kunna lämpliga begrepp, ord, fraser och konstruktioner som hör till sådana texttyper.

I den här texten ges exempel på hur arbete med kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt skulle kunna organiseras. Enligt det planerade upplägget ska arbetet redovisas i en

(28)

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: idrott och hälsa

https://larportalen.skolverket.se Juni 2018

2 (5)

skriven argumenterande text. Utgångspunkten blir de egna upplevelserna när det gäller kroppsideal, och texten ska behandla hur olika kroppsideal kan kopplas till framför allt hälsoaspekter men även fysisk förmåga.

En argumenterande text om kroppsideal

Med utgångspunkt i ämnets centrala innehåll presenterar exemplet en redovisning i form av en skrivuppgift som rör kroppsideal. Med utblick från de kroppsideal som råder i Sverige mot andra delar av Norden, Europa och världen uppstår också naturliga och reella möjligheter för de nyanlända eleverna att visa sina tidigare kunskaper i ämnet, oavsett var och när de har inhämtat denna kunskap. På så vis öppnar arbete med kroppsideal också för ett interkulturellt perspektiv (Hajer & Meestringa 2014:213) och en interkulturell lärandemiljö (Lahdenperä 2004), då flera elever kan relatera till ämnet kroppsideal och ha åsikter om det.

Se Del 3, Ämnesspecifik text: musik, för en presentation om interkulturalitet i denna kontext.

I ett skriftligt arbete med kroppsideal inom idrott och hälsa kan läraren med fördel följa cirkelmodellens fyra steg (efter exempelvis Gibbons 2017). De tre första stegen går klassen igenom gemensamt, och först i det fjärde steget ska eleverna på egen hand skriva en text.

Muntliga diskussioner utifrån elevernas egna upplevelser är utgångspunkten i alla stegen.

Cirkelmodellen (efter Gibbons 2017). Bild: Henrik Pettersson, Lunds universitet.

Steg 1: Ämneskunskaper byggs upp

Att bygga upp kunskap om det valda ämnet kroppsideal innebär att bygga upp kunskaper både om innehållet i ämnet och om vilka ord och begrepp som kan användas för att diskutera ämnet. Därmed kan läraren ta utgångspunkt i att ”samtala om egna upplevelser”

(Skolverket 2017) och fånga upp och bygga vidare på elevernas bidrag. Frågor som är

STEG 1

Ämneskunskaper byggs upp

STEG 2

Texttypen studeras

STEG 3

En gemensam text skrivs i

klassen

STEG 4

Eleverna skriver en självständig text

(29)

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: idrott och hälsa

https://larportalen.skolverket.se Juni 2018

3 (5)

viktiga och som kan få igång en inledande diskussion är: Vad är ett kroppsideal?, Varför finns det kroppsideal?, Varför ändras kroppsideal? och Vilka kroppsideal kan man föreställa sig i framtiden?

I en sådan diskussion får läraren också ett bra tillfälle att hjälpa eleverna att formulera ett vardagsspråk och ämnesspråk på svenska utifrån sina språkliga resurser.

Lärare kan ta avstamp i denna muntliga genomgång och anteckna centrala termer och begrepp på whiteboard eller motsvarande. Dessa termer och begrepp antecknar också eleverna, tillsammans med egna förklaringar. Förklaringarna till termerna och begreppen ger eleverna på sitt starkaste språk. Eleverna kommer på så sätt att skapa begreppslistor som de kan utgå från när arbetet går vidare.

Exempel på centrala termer och begrepp som direkt relaterar till kroppsideal är Size Zero, BMI (Body Mass Index), muskelmassa och Big Size. Bilder kan användas för att få igång ett samtal i klassrummet, men det är då viktigt att bilderna problematiseras. Även bilder på exempelvis sumobrottare, roller derby-utövare, Sarah Sjöström och Zlatan Ibrahimovic kan användas som utgångspunkt för diskussioner, inte minst om läraren vill problematisera förhållandet mellan kroppsideal och samhällsideal utifrån kulturella, historiska och sociologiska aspekter. Då blir även begrepp som idrottsliga kroppsideal och möjligen också idrottarnas tävlingsklädsel relevanta, liksom begreppen manligt och kvinnligt.

Roller derby. Bild: Wikipedia

Det är viktigt att tänka på att de centrala termerna och begreppen inte bara utgörs av substantiv som förebilder, anpassning, påverkan, normer, viktminskning, viktökning, träningsstörning och ätstörning. Centrala verb inom ämnet kroppsideal är exempelvis dopa sig, banta, träna, hårdträna och överträna.

Steg 2: Texttypen studeras

När kunskaperna om ämnet och om några centrala termer och begrepp gemensamt har byggts upp är nästa steg att undersöka vad som kännetecknar den typ av text som ska skrivas. Här gäller det i första hand hur texten ska byggas upp.

För att visa eleverna strukturen i en argumenterande text om kroppsideal kan läraren utgå från en skrivmall. Skrivmallar är verktyg som underlättar för eleverna att sätta igång sin skrivproduktion och sätta ord på sina tankar. Genom konkreta ingångsmeningar får eleverna hjälp med riktningen för sitt skrivande, men givetvis får de ändra eller lägga till i

(30)

Skrivutveckling i alla ämnen (ämnesspecifik text: idrott och hälsa

https://larportalen.skolverket.se Juni 2018

4 (5)

ingångsmeningarna (Hajer & Meestringa 2014:136f). Ett exempel på en skrivmall för en argumenterande text är följande (efter Hajer & Meestringa 2014:136), där ämnet för texten är Size Zero i modesammanhang:

Jag vill ge min åsikt om…[fotomodeller som har Size Zero]

Jag anser att…[så smala fotomodeller inte är bra förebilder för ungdomar]

• I den frågan har jag följande argument, nämligen…

För det första…[är det inte sunt för kroppen att vara så smal]

För det andra…[kan det bidra till att ungdomar får träningsstörningar eller ätstörningar]

Slutligen…[påverkas ungdomar lätt av förebilder]

Det finns andra som tycker annorlunda. De anser…[modeföretagen själva får välja vilka personer som ska göra reklam för deras kläder]

Men det anser inte jag, eftersom…[också modeskaparna måste ta ansvar för ungas hälsa]

Nu förstår du varför jag tycker att…[fotomodeller inte ska vara så smala som Size Zero]

Med hjälp av begreppslistor, modelltexter och skrivmallar kan läraren på detta sätt modellera skrivuppgiften.

Steg 3: En gemensam text skrivs i klassen

Eleverna hjälps åt att skriva en kortare text utifrån ingångsmeningarna, och läraren hjälper klassen att hitta passande formuleringar. Läraren ansvarar också för att skriva ned texten.

För den lärare som har tillgång till interaktiv whiteboard – eller kanske dator och projektor – är detta kanske det lättaste sättet att skriva texten på. Då är det också enkelt att ge alla elever tillgång till texten och visa dem hur den växer fram och förändras. Ett alternativ är att läraren skriver på tavlan – eleverna kan då skriva av texten för hand samtidigt eller få hjälp av en studiehandledare i sitt arbete antingen före eller efter lektionen. I denna del av arbetet uppmuntras de nyanlända eleverna att använda den gemensamma begreppslistan och att uttrycka sig på liknande sätt i sina individuella texter.

I de fall då idrottslärare i sitt yrkesutövande saknar såväl lektionssal, whiteboard, projektor och tavla kan arbete med skrivutveckling upplevas som bekymmersamt. Den typen av yttre förutsättningar understryker vikten av exempelvis ämnesövergripande samarbeten, inte bara med svenskämnet eller svenska som andraspråk utan också ämnen som hem- och

konsumentkunskap, samhällskunskap och biologi.

Steg 4: Eleverna skriver en individuell text

När den gemensamma texten är färdig är det dags att påbörja det fjärde och sista steget i cirkelmodellen: att eleverna skriver en egen text. Eleverna har nu förhoppningsvis utvecklat kunskaper om

References

Related documents

Oförståeligt, därför att föräldern reagerar på sin egen obearbetade upplevelse snarare än på sitt spädbarns verkliga signal, och skrämmande eftersom barnet istället

Innehåll 1 Inledning 1 1.1 Problembeskrivning 1 1.2 Syfte och mål 1 1.3 Avgränsningar 2 1.4 Projektorganisation 2 2 Bakgrund 4 3 Material och metoder 6 4 Ekonomiska faktorer 8

A proactive daily telephone support to mothers of preterm infants for up to 14 days after discharge from the NICU was not associated with increased prevalence of

Detta anser inte uppsatsförfattarna är en omvårdnadsåtgärd som kan vidtas dagligen på äldreboenden i Sverige för att lindra sömnsvårigheter för dementa

Läraren på skola C menar att med denna information kan dessa lärare bli av med rädslan som råder när de ska ta emot den nyanlända eleven och med denna vetskap som grund skapar

Gallegos och McCarty (2000) menar att det är önskvärt att lärare i sin utbildning förbereds och utbildas för att möta elever som är både tvåspråkiga och i behov av

En kvalitativ intervju av praktikhandledare genomfördes på ett äldreboende med en praktikhandledare som besvarade ett antal frågor: om eleverna får genomföra dokumentation

En av deltagarna tar emot elever från tre olika skolor till sin förberedelseklass och menar att det inte är så enkelt att inkluderas när den nyanlända elevens