VN 29.4.2006 Birgitta Forsström
Kolumnserien "Aronia - just nu"
Tankar kring entreprenörskap "Homo entrepreneuricus" versus "humbitiousness"
Det är intressant att uppleva allt man lär sig då man byter miljö för ett tag. Att vistas vid Stanford University, i Silicon Valley, i entreprenörskapets vagga gör bland annat att man lär sig att "humbitious attitude" är något viktigt, att kanske just detta är nyckeln till entreprenörskap.
Jag hade tidigare i vintras förmånen att delta i en konferens kring entreprenörskap vid Stanford University. På denna konferens fick jag bl.a. lära mig att entreprenörskap till hög grad handlar mer om attityder och förhållningssätt än någonting annat. Här introducerades jag till uttrycket "humbitious" som här sågs som en av de centrala ingredienserna för framgångsrikt enterprenörskap. "Humbitious" är en sammankoppling av orden "humble" som betyder ödmjuk och "ambitious" som betyder ambitiös. En framgångsrik entreprenör bör således vara både ambitiös och ödmjuk. Om så är fallet handlar entreprenörskap i rätt hög grad om attityder och attitydfostran.
Ökad entreprenöriell aktivitet och en högre grad av nyföretagande ses som en av de avgörande faktorerna för vår samhällsekonomi. Från statligt håll manifesteras detta bland annat genom olika initiativ i form av nya utbildningsprogram och en rad andra satsningar som görs för att stöda ökad företagsverksamhet. Trots de medvetna satsningarna ligger vi fortfarande lågt i internationella jämförelser beträffande nystartade företag och därmed det som i allmänhet uppfattas som entreprenörskap.
Huruvida entreprenörskap, eller entreprenöriella egenskaper, är något medfött är ett omdebatterat ämne och en pågående diskussion bland forskare. Det råder delade åsikter om saken, där vissa på basen av forskningsresultat hävdar att det inte existerar någon "homo entrepreneuricus" - en "underart" av mänska som skulle vara mera entreprenöriell än andra.
Enligt detta synsätt kan man fostra och bli fostrad till entreprenörskap - påverkan är möjlig och följaktligen kan man av detta härleda att påverkan kan leda till resultat i form av ökad entreprenöriell aktivitet.
Forskningsresultat visar att ungdomar i vårt land tenderar att förhålla sig mer och mer negativt till företagande ju längre de kommer i sin formella utbildning. Ett identifierat problem t.ex vid
handelshögskolan vid ÅA är att utexaminerade ekonomer inte tenderar att starta egna företag.
Det är inte heller svårt att leva sig in i situationen där föräldrar säger att de satte sina barn i gymnasiet för att de skulle skaffa sig ett respekterat yrke och inte vara tvungna att "hitta på något själv", läs "bli företagare".
På den amerikanska konferensen om entreprenörskap talade man mycket om "mjuka" aspekter såsom drive, passion, commitment och kultur, men också om mänsklighet och empati.
Det som också fördes fram var tolerans för misslyckanden och nekande svar. I utgångsläget torde dock affärsidén eller det olösta problemet vara det centrala - att identifiera ett olöst problem och lösa det utomordentligt väl.
Det räcker m.a.o. inte att man löser problemet. Det bör dessutom lösas på ett utomordentligt sätt! Det rådande samhällsklimatet är också av central betydelse. En positiv attityd till företagande och
nytänkande gör att gamla attityder luckras upp.
Summa summarum verkar det som om entreprenörskap är något som vi kan odla och påverka. Den stora utmaningen och ansvaret vi har vid utbildningsinstitutioner såsom Yrkeshögskolan Sydväst är att fostra en generation av entreprenöriellt alerta samhällsmedborgare som ifrågasätter gamla mönster och skrider till åtgärder för att hitta på nya lösningar och nya kombinationer av gamla mönster.
Ett ifrågasättande, nyfiket förhållningssätt och förmågan att upptäcka är centrala.
Ingen lätt uppgift, men en som vi på Sydväst aktivt jobbar med bland annat genom att satsa på en ny överlärare i företagsekonomi, en omarbetad forsknings och utvecklingsstrategi och satsningar på metoder i undervisningen.
