SVENSKA KYRKAN I TORSÅS #1 2o2o
Svenska kyrkan
TORSÅS PASTORAT
MED JUL I TORSÅS
KYRKFÖNSTRET
INNEHÅLL
KYRKFÖNSTRET
#1
# Kyrkfönstret
Kyrkfönstret kommer ut fyra gånger per år och speglar och informerar om det som händer inom Svenska kyrkan i Torsås pastorat.
# Redaktör
Mikael Lunnergård
# Ansvarig utgivare
Mattias Östborg
LEDARE
ATT FÅ RIKTA IN SIG
PÅ DET RIKTIGT VIKTIGA
Ibland pratas det om att det är för mycket hets kring jul, för mycket fokus på måsten, klappar och ytlighet. Jag har hört människor fundera på hur de ska få in det som är viktigt på riktigt i julen.
I det vill vi komma med ett erbjudande: Kom till någon av våra kyrkors gudstjänster i advent eller julhelgen, där vill vi just göra det, att i alla fall för en liten stund rikta in oss på det riktigt viktiga. En stund av fokus, i musik och sånger, i orden som sägs, i nattvarden, i gemenskapen.
Vi erbjuder gudstjänster i alla våra kyrkor, i olika stil och vid olika tillfällen.
Det finns gudstjänster fyllda med musik av olika sort, det finns traditionella gudstjäns- ter med och utan nattvard, det finns gudstjänster som är lättare om man är ett barn.
Det finns gudstjänster alla söndagar, det finns guds- tjänster på kvällar, på julaf- tons dag och mitt i natten.
Det finns till och med en ”ju- lotta för den morgontrötte”
som vi lite på skoj har kallat den. Här i bladet kan du hitta allt!
Och hör av dig om du har frågor och funderingar.
# Mattias Östborg
Kyrkoherde
Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus,
över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram.
ıJesaja 9:2ı
FÖRSTA ADVENT
ıGUDSTJÄNSTı BRASS &
TONMIXEN
TORSÅS KYRKA
ıTORSÅSı
ıMÄSSAı BJÖRN GUSTAVSSON
TRUMPET SOFIA KARLSSON
SÅNG
SÖDERÅKRA KYRKA
ıSÖDERÅKRAı
11 11
ıMÄSSAı TRUMPET ROLF ERIKSSON &
KYRKOKÖREN
GULLABO KYRKA
ıGULLABOı
ıFAMILJEGUDSTJÄNSTı TRUMPET BJÖRN GUSTAVSSON
& SCOUTERNA
BERGKVARA KAPELL
ıBERGKVARAı
14 17
JULSTÖK
ıJULSTÖKı KRANSBINDNING, JULPYSSEL, JULKAFFE, LOTTERI & FÖRSÄLNING
SOCKENSTUGAN SÖDERÅKRA
ıSÖDERÅKRAı
07
ıLUCIATÅGı KONFIRMANDERNA
TORSÅS KYRKA
ıTORSÅSı
LUCIA
DECEMBER 18:30
DECEMBER 12-16
12
KALENDERN
DECEMBER
Söndag 1 december Första Advent - Ett nådens år 11 Torsås kyrka Gudstjänst Brass & Tonmixen 11 Söderåkra kyrka Mässa
Björn Gustavsson trumpet
14 Gullabo kyrka Mässa
Kyrkokören Rolf Eriksson trumpet
Avtackning av Joel Parde 17 Bergkvara kapell Familjegudstjänst med scouterna
Björn Gustavsson Trumpet
Torsdag 5 december 18 S:t Olofs kapell Stilla mässa Lördag 7 december 12 Sockenstugan Julstök
17 Söderåkra kyrka Adventskonsert Hemvärnets musikkår
& Pastoratets körer Söndag 8 december Andra advent - Guds rike är nära 11 Torsås kyrka Mässa
Torsdag 12 december 18:30 Torsås kyrka
Luciatåg med konfirmanderna Söndag 15 december
Tredje Advent
- Bana väg för Herren 11 Torsås kyrka Gudstjänst Svart på Vitt 14 Gullabo kyrka Gudstjänst
17 Bergkvara kapell Mässa
Onsdag 18 december 19 Söderåkra kyrka Adventskonsert med Möre Gospel Torsdag 18 december 10 Mariahemmet Musikandakt 11 Solgläntan Musikandakt
Söndag 22 december Fjärde advent - Herrens moder 11 Torsås kyrka Mässa
Tisdag 24 december Julafton
- Den heliga natten 11 Söderåkra kyrka Julmusikal
17 Bergkvara kapell Julbön
Sång: Ida Nyqvist &
Hilda Dahlberg
JULAFTON
ıJULMUSIKALı
SÖDERÅKRA KYRKA
ıSÖDERÅKRAı
11
ıJULBÖNı SÅNG IDA NYQVIST &
HILDA DAHLBERG
BERGKVARA KAPELL
ıBERGKVARAı
17
ıMIDNATTSMÄSSAı SÅNG EBBA FORSBERG
TRUMPET BJÖRN GUSTAVSSON
TORSÅS KYRKA
ıTORSÅSı
23
23 Torsås kyrka Midnattsmässa Sång: Ebba Forsberg Trumpet: Björn Gustavsson Onsdag 25 december Juldagen
- Jesu födelse 07 Gullabo kyrka Julotta
Kyrkokören 09 Söderåkra kyrka Julotta
Tonmixen
Torsdag 26 december Annandag Jul - Martyrerna 11 Torsås kyrka Mässa
Fredag 27 december 18 Appleryd
Gudstjänst
Söndag 29 december Söndagen efter Jul - Guds barn 14 Gullabo kyrka Mässa
Julens sånger Sång: Ebba Forsberg 17 Torsås kyrka Silent night Musikgudstjänst Torsås storband Tisdag 31 december 18 Bergkvara kapell Nyårsbön
Cello: Mats Gustavsson
JANUARI
Onsdag 1 januari Nyårsdagen - I Jesu namn 17 Söderåkra kyrka Mässa
Söndag 5 januari Söndagen efter nyår - Guds hus
11 Torsås kyrka Mässa
Måndag 6 januari Trettondagen
- Guds härlighet i Kristus 14 Gullabo kyrka
Musikgudstjänst H.B. Hagström m.fl.
17 Bergkvara kapell Trettondagsgudstjänst Sång: Bea Alexandersson Torsdag 9 januari
18 S:t Olofs kapell Stilla mässa Söndag 12 januari 1:a efter Trettondagen - Jesu dop
11 Torsås kyrka Mässa
17 Söderåkra kyrka Gudstjänst
Torsdag 16 januari 10 Mariahemmet Musikandakt 11 Solgläntan Musikandakt 18 S:t Olofs kapell Stilla mässa
JULDAGEN
ıJULOTTAı FACKELTÅG &
KYRKOKÖREN
GULLABO KYRKA
ıGULLABOı
07
ıJULOTTA FÖR MORGONTRÖTTAı
TONMIXEN
SÖDERÅKRA KYRKA
ıSÖDERÅKRAı
09
KALENDERN
JANUARI
Söndag 19 januari 2:a efter Trettondagen - Livets källa
10 Missionskyrkan i Torsås Ekumenisk Gudstjänst 14 Gullabo kyrka Mässa
17 Bergkvara kapell Gudstjänst
Söndag 26 januari 3:a efter Trettondagen - Jesus skapar tro 11 Torsås kyrka
Gudstjänst - Dopets dag Sång: Linda Nilsson 17 Söderåkra kyrka Mässa
FEBRUARI
Söndag 2 februari Kyndelsmässodagen - Uppenbarelsens ljus 11 Torsås kyrka Mässa
14 Gullabo kyrka Familjegudstjänst Torsdagsklubben 17 Söderåkra kyrka Ljusmässa
Konfirmander Söndag 9 februari Septuagesima - Nåd och tjänst 11 Torsås kyrka Mässa
17 Bergkvara kapell Musikgudstjänst Ensemble Mélero Lördag 15 februari 14 & 17 Torsås kyrka
”För kärlekens skull”
En konsert till förmån för Act Till minne av Anita Hagström H.B. Hagström med vänner Söndag 16 februari
Sexagesima - Det levande ordet 11 Torsås kyrka Gudstjänst 14 Gullabo kyrka Mässa
17 Bergkvara kapell Mässa
Torsdag 20 februari 10 Mariahemmet Musikandakt 11 Solgläntan Musikandakt 18 S:t Olofs kapell Stilla mässa Söndag 23 februari Fastlagssöndagen - Kärlekens väg 11 Torsås kyrka Mässa
17 Söderåkra kyrka Gudstjänst
Onsdag 26 februari Askonsdagen - Bön & fasta 19 Torsås kyrka Askonsdagsmässa
NYÅRSAFTON
ıBERGKVARAı
ıSÖDERÅKRAı
NYÅRSDAGEN
ıNYÅRSBÖNı MATS GUSTAVSSON
CELLO
BERGKVARA KAPELL
18
ıMÄSSAı
SÖDERÅKRA KYRKA
17
SVENSKA KYRKAN I TORSÅS #ÅRGÅNG 6o •2o19
Svenska kyrkan
TORSÅS PASTORAT
JUL I TORSÅS
SÖDERÅKRA
INNEHÅLL
JUL I TORSÅS
#6o
# Jul i Torsås
Jul i Torsås kommer ut en gång om året och speglar och fördjupar i det som händer inom Svenska kyrkan i Torsås.
# Redaktör
Mikael Lunnergård
# Ansvarig utgivare
Mattias Östborg
LEDARE
JULFRID I STUGAN
OCH JULFRID I KYRKAN
Jag ska ärligt talat erkänna att jag fram till för ett år sedan aldrig hade hört talas om tidsskriften Jul i Torsås.
Nu har jag fångat in de sista saknade exemplaren och samlat en komplett serie i kyrkans arkiv. Jag har också nu under några veckors tid ägnat tid åt att skumma igenom alla de 59 åren av läsning.
Tidsskriften Jul i Torsås kom till i en tid då kyrka och stat var ett. Det märks inte minst i att det var hembygdsför- eningen som tillsammans med pastoratet startade upp tidsskriften. Styrkan i det ligger i att kulturen får större bredd och lokalförankring genom att ögonen inte bara riktas inåt kyrkan utan också utåt samhället. Man står inte bara mitt i verksamheten utan öppnar sig också bakåt i historien och speglar det som format och formar bygden.
Ett ständigt återkommande tema i Jul i Torsås är julfri- den i kyrkan och julfriden i hemmen. Omsorgens tanke går alltid till hemmen och de ensamma som sitter där ute i stugorna och längtar efter gemenskap och samtidigt går tacksamhetens tanke upp mot himlen till Gud för
människorna och bygden och de möten vi fått under året som gått.
Kultur betyder ju ”odling” och Jul i Torsås vill odla gemen- skap. Gemenskap kräver att man engagerar sig i männ- iskorna som man har runtom- kring sig och intresserar sig för deras liv. Då räcker det inte med nostalgi. Det måste vara på riktigt - här och nu - ansiktstid med varandra. Jul i Torsås blir i sämsta fall bara nostalgi men i bästa fall ut- manar tidsskriften oss till att göra ansträngningar för att försöka nå fram till varandra och dela liv med varandra.
Det vi kan lära oss från Jul i Torsås är att likt indianerna ha ett öra i marken och ett riktat mot himlen. Vi behöver ha ett dubbelt lyssnande så att vi både hör vad det som försegår bland oss människor här på jorden säger oss idag och samtidigt kunna ta in vad Gud säger in i vår tid och in i våra liv idag.
# Mikael Lunnergård
Präst
Vi är glada att kunna välkoma Jul i Torsås som en del av kyrkfönstrets
julnummer.
Det första numret av Jul i Torsås kom ut år 1960 och då hette tidningen Torsås - Jul.
Den gavs ut av dåvarande komministern Carl Gustav Gustavsson och redaktör var Sven Axelsson.
Men med anledning av av att man slog samman pastoraten den 1 januari1973 ändrades
namnet till Jul i Torsås och Gullabo och sedan den nya sammanslagningen av pastoraten år 2o15 har tidningen haft namnet Jul i Torsås pastorat.
Från och med det här numret som är nummer #1 2o19 och som är 60-års jubileumet av
”Jul i Torsås” så kommer nu Jul i Torsås istället att vara en del av vår tidning Kyrkfönstret.
#Ulla Borgius
INFORMATION
”JUL I TORSÅS”
EN DEL AV KYRKFÖNSTRET!
Härmed presenterar vi det 6o:de numret av Jul i Torsås för er!
Redan efter ett par num- mer av tidskriften började det skrivas om planer på att avveckla tidningen men den har funnits kvar genom tidens växlingar.
Jul i Torsås har stått kvar trost omvälvande händelser som människans första steg på månen, Berlinmurens fall och hela IT-samhällets framväxt.
Tidsskriften du nu håller i din hand är ett försök att sammanfatta något av käns- lan du fått när du bläddrat i Jul i Torsås genom åren som gått.
Därför möter du här utdrag ur artiklar från olika tidsepo- ker. Men alla har de försökt fånga något av bygdens själ och hjärtat i det som ger verklig julfrid i Torsåsbyg- den.
# Mikael Lunnergård
”JUL I TORSÅS” 6o ÅR!
# Tecken- förklaringar
... betyder att här har vi kortat av och valt
att inte ta med den delen av orginaltexten.
() betyder att här har vi lagt till något ord i orginaltexten för att det ska vara lättare
för läsaren att hänga med.
DIKT ıJUL I TORSÅS 1962ı
TORSÅSJUL
Torsåsjul! Över vida skogar sänkes din stora frid.
Tröskverken tystnat på våra logar.
Svunnen är skördens tid.
Julaftonskväll med julbön i kyrkan, gammal och god tradition.
Mitt uti jäktet kommer du åter, hit med den stora ron.
Julottefärd i snö kanhända, fönster, som strålar av ljus.
Hör! Genom kyrkdörrarna strömmar floder av orgelbrus.
Hemåt igen, då österranden färgats av morgonljuset gul.
Sådan du kommer igen genom åren efterläntade Torsåsjul.
#Martin Nordkvist - 1962
# Poesin i Jul i Torsås
Den stora poeten i Jul i Torsås är helt klart Sven Velo Petersson.
Ingen har så som Velo beskrivit livet i bygden i sin poesi.
Velo har själv blivit spridd i bygden genom att han fått publicerat många av sina alster i Jul i Torsås genom åren. Men det är också så att Jul i Torsås inte hade varit samma tidskrift utan den prägel som Velo genom sin beskrivande poesi kom att sätta på tidningen genom åren.
Men förutom Velo så finns det många andra som också har fått sina dikter publicerade i tidsskriften.
En av de
första ut att få med sina dikter var Martin Nordkvist. Här kan du läsa hans dikt Torsåsjul.
6o-TALET
JUL I TORSÅS
#6o-69
I 1965 års Jul i Torsås skrev Ulla Axén en träffande krönika om hur samtiden upplevde att det stod till med dagens ungdomar.
Vi satt en dag några familjer och språkade. Vi började tala om ungdomen av idag.
Någon sa: ”Tänk, när vi växte upp, då var det minsann inte som nu! Vi fick då ingenting gratis.
Ja, det var andra tider. Då vågade vi inte heller sätta oss upp mot våra föräldrar och lärare, som barnen gör nu för tiden. Tänk så bort- skämda barnen är nu!”
En tolvåring som suttit tyst och lyssnat på oss, tittade plötsligt granskande på oss och sa: ”Ja, men det är väl ni, som har gjort oss sådana”.
Vi äldre såg på varandra och kände oss träffade. Det är sant, att tiderna har föränd- rats. Förr var det inte själv- klart, att man skulle få så mycket, men jag tror, att vi istället fick med oss ut i livet en större förnöjsamhet och tacksamhet. Har vi gett det arvet vidare åt våra barn?
Vi måste fostra oss själva för att kunna fostra andra.
Ungdomar vill ha klara be- sked. Det är inte lätt att välja sin väg för den unga männ- iskan, när de fasta normerna saknas. Frihet att leva hur som helst gör ingen människa lycklig.
Det är svårt att vara ung nu och välja väg.
Den materiella kampen är väl ej så svår, men trycket utifrån är så mycket hårdare.
- Så gör kamraterna. Så gör de flesta. Då, måste det väl vara rätt? - Man skulle kanske vilja gå sin egen väg, men man vågar inte.
...
Borde inte en av våra ange- lägna uppgifter vara, att ta ansvar för vår ungdom? Det finns många sätt att göra det.
...
Vi kan be för dem. Det hjälper inte mycket att bara klan- ka. Det förändrar ingenting.
Ingen genomskådar oss äldre så obarmhärtigt som ungdo- men. De ser, om vi själva är sanna och äkta, eller om vårt tal bara är munväder. Det är viktigt, hur vi lever.
Blir inte den brännande frågan denna? Påverkar jag genom mitt sätt att leva människor i god eller dålig riktning?
#Ulla Axén - 1965
KRÖNIKA ıJUL I TORSÅS 1965ı
FÖR ATT FORMA ANDRA
MÅSTE VI LÅTA OSS FORMAS
HÄNDE I VÄRLDEN
#6o-69
ıFörsta numret av Jul i Torsås utkom- mer 1960 och heter
då Torsås - Julı
ıMänniskan landar för första gången
på månen genom amerikanska
Apollo 11ı
BETRAKTELSE
ADVENT EN TID AV (FÖR)VÄNTAN
När det blir som allra mör- kast så blir det dags att packa upp julstjärnor, belys- ningar, värma glögg och fira Lucia.
Advent är en tid vi längtar till, och kanske är just denna tid – före jul, när allt ännu bara är väntan och längtan nästan lika bra eller bättre än julen själv.Julen kan bli en besvikelse, allt kanske inte blir så där guldkantat och underbart som vi tänkt oss.
Barnen blir inte så tindrande glada då inte alla paket de önskat finns där och mormor gnäller över sillen. All förbe- redelse kanske inte lever upp till den guldskimrande jul jag hoppas på. Men här i advent, när vi förbereder och längtar då finns drömmen fortfarande där – levande.
Jag älskar advent. Hemma hos oss går vi helt överbord i vårt adventspyntande. Redan första advent vill barnen ha upp plastgranar i rosa och grönt i olika rum, och gärna så mycket belysningar det går. Less is more är en okänd devis. More is more är det det mantra våra adventsför- beredelser följer.
Men jag tycker inte det gör så mycket. Det är hoppet som fyller vårt hem. Längtan efter
Jesus, och den frid och fräls- ning han kommer med, som vi i vår iver att pryda huset med kitchigt julpynt försöker berätta.
Glädjen och tacksamheten över att Guds Son, vår frälsa- re, kommer till oss i formen av ett litet barn. Jesus kom då, men han kommer också nu, möter vår längtan, tänder vårt hopp ger oss en strimma ljus i mörkret.
Bland de finaste bibelverser- na jag vet är Jesaja 9:2 ” Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram.”
Mitt i livet, mitt i vintern, och mörkret stannar vi upp.
Vi klär huset i kulörta lyktor och visar att vi längtar efter vår frälsare, och vårt hopp – Jesus Kristus.
Just nu, mitt allt så le- ver hoppet. Hoppet om en välsignad jul, en framtid för våra barn och ett möte med Jesus Kristus. I adventstid så fyller hoppet, och längtan, vårt hem. Längtan efter Gud, längtan efter hoppet våra liv, gestaltar vi genom skränig julmusik, plastgranar och lampor. Och jag älskar det!
# Emmerly Hidling
Präst
ADVENTS KALENDER
#o1
#o2
#o3
#o5
#o4
#o6
REPORTAGE ıJUL I TORSÅS 1980ı
VÅRA JULTRADITIONER ÄR HÄMTADE FRÅN AMERIKA
I 1980 års Jul i Torsås skrev Melissa Ann Eriksson ett exotiskt reportage om hur man då förberedde sig inför julen i Amerika. Mycket känns idag igen i hur vi i vår tid förbereder oss inför julen i Sverige.
Affärsmännen börjar använda julen som säljargument redan i oktober månad i många affärer. Men den verkliga rushen kommer efter Tack- sägelsedagen, den tredje torsdagen i november och fortsätter fram till julafton då affärerna har öppet till kvällen...
De flesta amerikaner tar in sin julgran i mitten av de- cember, några tidigare, några just före julafton. Färgade lampor är populärt att hänga på granen, huset, buskar och träd i trädgården.
Julafton firas med famil- jen och man går till kyrkan antingen klockan sju eller vid midnatt...
Amerkanska barn tror på Santa Claus, en munter, rund herre som åker en släde dra- gen av renar, och som lever vid nordpolen. Han åker runt till alla barn och delar ut julklappar på julaftonen...
Många svenskar tycker att julen blivit mer och mer kom- mersialiserad men där ligger USA långt före.
Jag tror att det är en av or- sakerna till att jag uppskattar den svenska julen mest. Det är också mer tid för familjer- na att vara tillsammans här i Sverige, där julen varar från julaftonen till annandagen.
Annandagen är i USA dagen när alla affärer börjar en stor rea. För många är det en dag när man byter sina julklap- par, handlar billigt och börjar det vardagliga stressiga livet, så typiskt för det amerikan- ska samhället.
Traditionen kring julen, famil- jen som samlas, är underbar, men många gånger undrar jag om inte vi låtit julens sanna mening försvinna i affärs- männens händer.
Trots allt firar vi jul på grund av Kristi födelse, en symbol för hopp och fred. Jul ska vara en tid av värme, efter- tanke (och) att ge av oss själva...
#Melissa Ann Eriksson - 1980
ADVENTS KALENDER
#o7
#o8
#o9
#11
#1o
#12
REPORTAGE ıJUL I TORSÅS 1977ı
AVSTRESSAT OCH
FRIDFULLT I STUGORNA
7o-TALET
JUL I TORSÅS
#7o-79
I 1977 års Jul i Torsås skrev Bernth Fridlund ett reportage om slöjdrikets Gullabo.
Gullabo är en idyll i Torsås kommun. De många byarna i församlingen är spridda över ett ganska stort område.
Knackar man på i stugorna, finner man många fridfulla och avstressade människor.
I hägnet av ståtliga furor och pampiga granar känner de sig trygga...
Gullaboiterna är inte bara omgivna av skog. De har också lärt sig att behandla skogens produkter på ett mästerligt sätt, till nyt- ta och glädje för många.
Under årens lopp har några slöjdutställningar ordnats i bygden...som visar slöjdarnas stora antal och deras rika sortiment.
Nyttosaker som smörknivar, grötslevar, kroppkaksslevar, brödkavlar och prydnadssa- ker som susdosor, kulskedar, stånkor, älgar har vuxit fram under slöjdarnas flitigt arbe- tande händer...
Slöjdtraditionen i Gullabo tycks ha sin upprinnelse hos en man vid namn Nils Persson i Hårsakullen. Han levde och verkade under förra hälften av 1800-talet. I sin stuga satt han och täljde sina träskedar.
När han fick ihop ett litet lager drog han till Karlskrona för att saluföra sina alster...
I Hårsakulla-Nisses fotspår har många vandrat sedan.
Slöjdtillverkningen fick sitt centrum i Hästmahult, där man lite varstans i stugorna började arbeta med slöjd...
Anledningen till att man började skära i trä tycks ha varit tvåfaldig. Dels hade man råämnet på nära håll gratis och dels gav slöjden trots allt en liten inkomst för människorna som levde under knappa förhållanden i svåra tider.
När slöjdandet kom igång i bygden nöjde man sig inte med att avyttra det i Karls- krona, utan man gav sig ut på säljarturnéer.
Medan husfadern tillsammans med barnen satt hemma i stugan och slöjdade gav sig hustrun iväg med skedar och slevar i bagaget som en dåti- dens handelsresande till bl.a.
Norrköping och Stockholm för att sälja Gullaboslöjd...
#Bernth Fridlund - 1977
HÄNDE I VÄRLDEN
#7o-79
ıTorsås-Jul har nu blivit Jul i Torsås och utvidgats till att även omfatta
Gullaboı
ıSverige får en ny kung Kung när
Gustaf VI Adolf av Sverige dör och efterträds av
sin sonson
Carl XVI Gustafı
8o-TALET
JUL I TORSÅS
#8o-89
HÄNDE I VÄRLDEN
#8o-89
I Jul i Torsås från år 1983 skrev Greta Erhamn om när ”amerika- tåget” kom till byn.
I min barndomstrakt Gullabo, var utvandringen till Ame- rika på försomrarna under 2o-talet ett ständigt upprepat tema. Ofta hörde vi då de vuxna säga till varandra:
- I nästa vecka reser Sven...
till Amerika. Då spetsade vi barn öronen. Det var signalen till något spännande... Då skulle vi rusa till stationen, i förhoppning att få se emig- ranterna och deras anhöriga i strida tårar inför avskedet...
Den första etappen till Ame- rika från min hemort började vid den lilla järnvägssta- tionen i Gullaboås. Skolan i Juansbro där min syster och jag var elever, låg ett par kilometer från stationen.
Dagens lektioner slutade la- gom, så att om vi sprang rik- tigt fort längs järnvägen hann vi fram innan ”amerikatåget”
avgick på eftermiddagen.
Det var en hel flock ungar som rusade iväg - barfo- ta - till stationen en sådan avresedag...
Intill mina morföräldrars hem i Tornhult, bodde ett äldre par. Deras fem barn utvand- rade en efter en till Minnes- ota...Den yngste - en gosse
- hade kommit till världen sent i de båda makarnas liv.
Kanske blev han just därför den käraste av de ”gåvor”, som livet gav. - Ja hon sa så mor Karin - hon kallade sina barn för ”gåvor”. Helt säkert fanns det en förhoppning om att den senkomne skulle bli ett stöd på ålderns dagar.
Men fyra syskonbrev från delstaten i USA anlände med allt tätare mellanrum till den lilla gården i Torhult. Och det började rycka allt häftigare i de blågula banden. Så en försommardag i början på 2o-talet brast de - för alltid.
Då ynglingen reste var jag hos mina morföräldrar. Jag var fem år. Och minns en ljuslockig och glad pojke, som hissade mig högt i taket och kramade mig hårt: ”Adjö du lilla...”
Gullabobanan är sedan länge ett minne. Inga barfotabarn hoppar nu mellan sliperna eller går balansgång på som- marhet räls.
Men där den en gång drog fram är ännu en fin promme- nadstig - omramad av löv- grönska och barrskog. Och i juli månad tänder rallarrosen fortfarande sina röda facklor längs den forna trafikleden.
# Greta Erhamn - 1983
ARTIKEL ıJUL I TORSÅS 1983
NÄR AMERIKATÅGET KOM TILL GULLABOÅS
ıJul i Torsås har allt mer tagit sin form med dikter av Velo och årskröniker
med aktuella händelser i bygdenı
ıBerlinmuren rivs och det leder sedan fram till
att Tyskland återförenas i
en nationı
BETRAKTELSE
JULNATTEN EN HELIG NATT
Under första världskriget blev det plötsligt sådär märkligt tyst ute på stridsfältet på julaftonskvällen.
Stilla föll den mjuka snön från himlen ner över skyt- tegravarna. De unga sol- daterna sände en tanke till sina familjer där hemma när tystnaden nu lade sig fridfullt över fältet.
Så böjade en ung soldat försiktigt och trevande nynna på ”stilla natt”. En efter en stämde de in i sången som nu steg mot natthimlen och ut över skyttegravarna.
När så sången till slut klingat ut och de slutat sjunga fick de till sin förvåning höra sången eka från skyttegra- varna på andra sidan inge- mansland.
Fiendesoldaterna hade också stämt upp i ”stilla natt” på sitt modermål.
Och den natten gick solda- ternas tankar till fridsfursten Jesus.
Tänk vad annorlunda världen skulle kunna sett ut om vi kunde samlat oss kring Jesusbarnet i krubban.
Gud själv som steg rakt ner i vår trasiga tillvaro och blev en del av den. I det lilla Je- susbarnet påbörjade Gud nu sin räddningsplan för att göra tillvaron hel igen.
Kanske får du denna jul uppleva något av det där ofattbara som hände den första julnatten. Det där som herdarna ute på ängarna ut- anför Betlehem fick uppleva.
”Plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:
”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.”
För det var verkligen en helig natt. Den där natten då himlen kom till jorden.
Då himlens Jesus landade i den enkla tonårsflickan Ma- rias famn. Då själva himlen landade här mitt i livet.
# Mikael Lunnergård
Präst
ADVENTS KALENDER
#13
#14
#15
#17
#16
#18
I 1974 års Jul i Torsås skrev Hilma Karlsson en personlig skildring om hennes resa från julottegäst till kyrkvärd i Gullabo.
...Jag var endast 8-9 år. Far hade bestämt sig för att gå till julottan i Gullabo, och jag fick följa med, om jag ville.
Därför blev det att hoppa i säng tidigt på julafton så att jag skulle orka trava med ända dit.
Så ringde klockan för väck- nin. Mors röst hördes viska i mitt öra: ”Nu måste du stiga upp, om du ska med!” Kvickt ur bädden, visst skulle jag med. När vi fått lite mat, så bar det iväg.
Oj, vad mörkt det var! Men far fattade min hand, och då var det genast bättre.
Allt var så lugn och stilla.
Granar och tallar stod som skepnader i mörkret. Men snart började det att snöa.
Flingorna föll tätare och tätare. Träden blev vita, och ett riktigt duntäcke höljde marken, vilket gjorde det lättare för oss att se vägen.
Snön blev ett riktmärke för oss, liksom stjärnan visade herdarna vart de skulle gå den första julnatten.
Färden gick från Strömby över Törnemåla, Degerhyttan, Glosebo fram till Gullabo - en sträcka på c:a 1 mil.
Vi kom fram just som kyrk- vaktmästarn hade öppnat kyrkdörren. Det var ganska kyligt i kyrkan, men så småningom blev det varmare - bl. a. genom alla ljusen, som kyrkvärdar och kyrkvakt- mästaren tände. På den tiden hade man levande ljus i gra- narna emedan el-belysning ej fanns att tillgå.
Vi fick vara ensamma kyrk- besökare rätt länge, och det var så tyst och fridfullt. Alla ljusen tindrade och sände omkring sig sitt varma sken.
Ja, så kom den ena efter den andra, både gammal och ung.
Det kom så många, att inte alla fick sittplats.
Klockorna ringde, och sen var det tid att sjunga: ”Var hälsad sköna morgonstund”.
Ja, just det, för mig blev det en morgonstund, som lever kvar i minnet, och jag är tacksam över att ha fått upp- leva denna julotta och denna varndring tillsammans med far i julnattens stillhet...
# Hilma Karlsson - 1974
REPORTAGE ıJUL I TORSÅS 1974ı
EN JULOTTA SOM
LEVER KVAR I MINNET
ADVENTS KALENDER
#19
#2o
#21
#23
#22
#24
ARTIKEL ıJUL I TORSÅS 1990ı
EN ”ROBIN HOOD”
FRÅN TORSÅS SOCKEN
9o-TALET
JUL I TORSÅS
#9o-99
HÄNDE I VÄRLDEN
#9o-99
I 1990 års Jul i Torsås skrev Yngve Walldow en artikel om gerillaledaren Nils Dacke . En fattig bonde, Nils Dacke, från Torsås socken, hade fått nog av skatter och övergrepp av råa och hårdhänta fogdar och beslöt att sätta hårt mot hårt...
I början av Gustav Vasas regeringstid sågs kungen som en befriare, men han skulle snart visa en annan sida.
Allmogen fick vänja sig vid nya lagar under sträng över- vakning. Kungen meddelade att alla djur liksom alla ekar var hans privata egendom.
Följdaktigen skulle bönderna t.ex. betala skatt för de ekol- lon, som svinen åt. Kungen införde protestantismen och kunde därmed också lägga beslag på kyrkornas och klostrens dyrbarheter och egendomar. Många gånger togs också kyrkklockorna för att gjutas om till kanoner...
Med en styrka på 30 man kom Dacke till Voxtorp, där fogdegården låg nära kyrkan.
Fogdarna Nils Larsson och Arvid Västgöte skjöts ihjäl med pilar. Samma öde rönte också en adelsman, Germund Slatte i Gräsgärde...
Detta blev den tändande gnistan till det farligaste upproret under Gustav Vasas
regering. Dacke talade till allmogen vid Torsås och Vissefjärda kyrkor och kall- lade till ting på den urgamla tingsplatsen vid Ryd ett par mil sydost om Växjö. Det var i juli månad 1542.
Ett par veckor efter detta ting intogs Växjö av Dacke med ett par tusen man. Kungen öns- kade då vapenvila och lovade att allt skulle rättas till.
Kungen utnyttjade emmeler- tid vapenvilan till att värva legoknäcktar från Danmark och Tyskland och på hösten började kungliga trupper på olika vägar tränga fram ge- nom Småland för att undsätta Växjö. Dacke samlade åter sina och satte till motvärn...
Striderna fortsatte en tid efter Dackes död och många av kungens män fick släppa livet till. Det största folkupp- roret i vår historia var dock slut. Nils Dacke var vid sin död drygt 30 år. Han omta- lades i ett brev från adels- man som en god man med statsmannaegenskaper. Och nog kan man förstå att det måste ha varit en man med fantastiska ledaregenskaper, då han ensam lyckades samla trupper på flera tusen man.
- Sveriges förste och hittils ende gerillaledare.
#Yngve Walldow - 1990
ıJul i Torsås speglar nu lika mycket utveckling- en i kommunen som
livet i kyrkanı
ıSverige håller folkomröstning om
medlemskap
i Europeiska
Unionen och går
därefter med i EUı
REPORTAGE ıJUL I TORSÅS 2001
TILL JULOTTAN VÄGLEDDA AV SNÖLJUSET
0o-TALET
JUL I TORSÅS
#0o-09
HÄNDE I VÄRLDEN
#0o-09
I 2oo1 års Jul i Torsås kan vi läsa Karl-Erik Gustavssons reportage om Axel Perssons upplevelser av julottan i Torsås.
(Det var) mycket vanligt att det var snö vid jultiden, vaför det var släde som gällde...
Någon jul var det barmak (och) då användes åkvagnen.
Fördelen med åkvagnen var att den i regel var utrystad med ljuslyktor, vilket sällan förekom på skrindorna eller åkkälkarna. Snöljuset fick (då) vägleda skjutsarna.
Julottan i Torsås kyrka bör- jade kl. 6, men följdes kl. 7 av en andra gudstjänst, som slutade c:a 8.30.
(Det) gällde att komma fram till kyrkan i mycket god tid innan kl. 6 om sittplatser skulle erhållas, vilket bybor- nas folk ofta misslyckades med.
Dels för att samhällsbor- na gick man ur huse till ottegudstjänsten, dels för att Gullabojärnvägen alltid hade extratåg till julottan i Torsås med många resenärer från Bidalite och Trankvill med omkringliggande byar.
När dessa resenärer ankom till kyrkan blev det snabbt fullsatt och många andra besökare fick därför deltaga i ottan på stående fot...
Många hästskjutsar ankom till kyrkan och hästarna bands upp vid Ekbacksvägen mitt emot Olofsgården eller i bästa fall installerades i kyrkstallarna vid Backagår- den...
Särskilt minns Axel Persson en julottefärd i slutet av 1920-talet då han tillsam- mans med syskonen Edit, Fridolf och Sture skulle åka till julottan.
Slädföre var det, varför häst och skrinda blev färdmed- let. Lätt snöfall i skogsbyn Kulebo och ganska kallt när man åkte hemifrån. Snövädret tilltog och komna till öppna markerna vid Ilingetorp var snöstormen ett faktum, med stora snödrivor på vägen vilka var mycket svårfram- komliga för hästen. Blåsten var isande kall och vid fram- komsten kunde konstateras att såväl Axel själv som Sture hade frostskador på kinder- na, men kyrkobesök blev det trots allt.
Hemfärden blev mindre dramatisk, snöstormen hade bedarrat och hästen hade bråttom hem i den rådande kylan...
#Karl-Erik Gustavsson - 2oo1
ıJul i Torsås byter inriktning och kommer nu allt mer
att spegla livet i kykanı
ıTerrorn slår till mot World Trade
Center i New York i 11-september -attackerna och kriget mot terrorn
har börjatı
UNDER SAMMA HIMMEL BETRAKTELSE
EN NYSTART MED GUD
Att fira nyår kan man ju göra på många sätt. Det kan vara fest och glam med familj och vänner, med fyrverkerier och champagne. Det kan vara en lugn kväll för sig själv hem- ma i soffan. Vissa sover sig igenom nyårsnatten.
En tradition som jag fått med mig från min far, och som inte var jätteroligt i min ungdom, men som jag har kommit att uppskatta med åren. Och som jag till mina barns förtret försöker få in i mina nyårsfiranden, oavsett hur firandet ser ut, det är att lyssna på P1 på radio vid tolvslaget.
”Sveriges domkyrkoklockor ringer in det nya året”. Chris- tofer Murray presenterar med allvarsam stämma orgelmusik och radiokören som sjunger Wilhelm Stenhammars ”Sve- rige”.
Och så alla domkyrkor som en efter en ringer in det nya året. Varje år låtsas jag att jag känner igen vilken domkyrkas klocka det är som ringer, och varje år gissar jag fel på de flesta.
Det är starkt, att mitt i skojet och glammet som nyår gärna får ha, få känna allvaret, vemodet och eftertanken.
Hur blev det? Hur ska det bli?
Att få reflektera över världen, över mitt liv, över tidevarv som komma och tidevarv som försvinna. Att få lägga det i Guds händer, både det som var och det som ska komma.
Nyår är ju en tid för nystart för många. Det kan ju också vara ett tillfälle för oss att på nytt lägga oss själva, allt vi gör i Guds händer. Och på nytt leva våra liv i med Jesus.
# Mattias Östborg
Kyrkoherde
JULKLAPPS TIPS
Herrens nåd tar inte slut, hans barmhärtighet upphör aldrig.
Varje morgon är den ny - stor är din trofasthet.
Min andel är Herren, det vet jag, därför hoppas jag på honom.
Herren är god mot den som kommer till honom, mot den som sätter sin lit till honom.
Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från Herren.
ıJesaja 9:2ı
ıGe en möjlighet till utbildningı
ıGe bort en meningsfull fritidı
- ACT - SVENSKA KYRKANS
INTERNATIONELLA ARBETE
www.svenskakyrkan.se/act
AVLIDNA UNDER ÅRET
SÖDERÅKRA
03 November 2o18 Karin Sjöholm 20 November 2o18 Nelly Jönsson 22 November 2o18 Per Erik Harrysson 24 November 2o18 Sigurd Persson 25 November 2o18 Birgitta Algotsson 05 December 2018 Stina Håkansson &
Owe Harrysson 15 December 2o18 Eva Persson 20 December 2o18 Daga Lindberg 08 Januari 2o19 Lars Karlsson 15 Januari 2o19 Stig Jonsson 17 Januari 2o19 Erik Eriksson 30 Januari 2o19 Christel Danehov 08 Februari 2o19 Hans Karlsson
& Lena Sjöholm
27 Februari 2o19 Isodor Josefsson &
Evald Björkenklint 06 Mars 2o19 Ingrid Österström 10 Mars 2o19 Lennart Adolfsson 15 Mars 2o19 Maj-Britt Persson 19 Mars 2o19 Anita Hansson 03 April 2o19 Gertrud Karlsson 21 April 2o19 Erik Johnsson 27 April 2o19 Stig Jaensson 30 April 2o19 Hilmer Wedin 05 Mars 2o19 Lars Olsson 06 Maj 2o19 Sonny Rundberg 09 Maj 2o19 Rolf Johansson 27 Maj 2o19 Ingvar Andersson 17 Juni 2o19 Ing Britt Palmqvist
02 July 2o19 Gun Petersson 21 July 2o19 Einar Holgersson 04 Augusti 2o19 Gunvor Nilsson 22 Augusti 2o19 Åke Karlsson 30 Augusti 2o19 Per Kromnow 31 Augusti 2o19 Jan Pontén 21 September 2o19 Åke Persson 05 September 2o19 Mathias Sjövall 09 September 2o19 Nin Magnusson 29 September 2o19 Greta Persson 08 Oktober 2o19 Einar Stribrand 14 Oktober 2o19 Vanje Johansson
MINNESSIDA # Medan dagen
varar
Så svindlande fort rinner åren bort, och vi inser alltmer
att vår tid är kort.
Snart är vi döda och glömda.
Och frågan är då, om något vi gjort, har bestående värde,
och lever alltfort, när vi själva är borta och glömda?
När allt är som bäst, och när livet ler, vi glömmer så lätt,
allt det onda som sker, våra minsta systrar och bröder.
Vad har vi gett av vårt överflöd, till dessa som saknar
frihet och bröd, där terror och krig föröder?
Och nöd står att finna på nära håll ...det finns ju
så många, vars liv går i moll,
och vars bördor är alltför tunga!
Men ett vänligt ord, ett besök ibland, generös sympati, och en hjälpsam hand,
kan få mången sorgsen att sjunga!
#Velo - 1979
UNDER SAMMA HIMMEL MINNESSIDA AVLIDNA I TORSÅS
TORSÅS
21 November 2o18 Evy Johnsén 24 November 2018 Bror Brännmark 28 November 2o18 Rune Bergkvist 04 December 2o18 Lilian Skärbo 19 December 2o18 Ingvar Sjöberg 21 December 2o18 Stina Källquist Bengtsson 23 December 2o18 Siv-Britt Nilsson 01 Januari 2o19 Greta Trygge 14 Januari 2o19 Stig Florå 29 Januari 2o19 Monika Andersson 10 Februari 2o19 Mildred Arvidsson 07 Mars 2o19 Karin Nyhammar 08 Mars 2o19 Ulla Olsson 10 Mars 2o19 Greta Jonsson 15 Mars 2o19 Malte Persson 16 Mars 2o19 Elin Gustavsson 21 April 2o19 Gullbritt Ståhl 25 April 2o19 Lennart Nilsson 03 Maj 2o19 Bertil Gustavsson
04 Maj 2o19 Torsten Johansson &
Kersti Ranstad 21 Maj 2o19 Anders Eriksson 03 Juni 2o19 Maj-Britt Karlsson 11 Juni 2o19 Karin Danielsson 13 Juni 2o19 Margit Gustafsson 14 Juni 2o19 Tommy Törnkvist 30 Juni 2o19 Hans Otto Franzén &
Erik Danielsson 05 Juli 2o19 Anders Andersson 12 Juli 2o19 Margareta Petersson 15 Juli 2o19 Sten Karlsson 21 Juli 2o19 Einar Holgersson 22 Juli 2o19 Lennart Eriksson 02 Augusti 2o19 Roy Andersson 08 Augusti 2o19 Anita Hagström 11 Augusti 2o19 Agneta Hellerstedt 15 Augusti 2o19 Jimmie Gustavsson 25 Augusti 2o19 Frieda Nissen 27 Augusti 2o19 Astrid Sandberg 01 September 2o19 Göran Holgersson
02 Augusti 2o19 Inger Sixtensson 06 September 2o19 Astrid Petersson 12 September 2o19 Ejnar Nilsson &
Margit Persson 16 September 2o19 Florence Nilsson 26 September 2o19 Lennart Ek 29 September 2o19 Greta Petersson 08 Oktober 2o19 Göte Svensson
GULLABO
11 November 2o18 Göran Larsson 14 November 2o18 Inga-Britt Årestedt 25 November 2018 Kjell Karlsson 26 Januari 2o19 Maj-Britt Årestedt 22 Mars 2o19 Erik Svensson 10 Maj 2o19 Verner Bondesson 05 Juni 2o19 Sven-Erik Svensson 06 Juni 2o19 Torsten Svensson 13 Juni 2o19 Margit Gustafsson 22 Juli 2o19 Lennart Eriksson 12 September 2o19 Margit Persson
# Andra tar vid
Tre skovlar mull några avskedsord.
Så myllas de ner i hembygdens jord.
Svartklädda män tar hattarna av inför kista och grav.
En efter en efter strävan och strid
är färdiga här och lämnar vår tid.
De flesta naturligt av åldersskäl har tagit farväl.
Men oväntat tidigt bärs somliga bort
till gravens ro i en slutlig transport.
En hjärtsvikt, en blod- propp, ett cancerfall
och sagan är all.
De saknas i bygden de fattas i byn dessa som nyss var en daglig syn.
Men livet går vidare andra tar vid och går här en tid.
#Velo - 1988
1o-TALET
JUL I TORSÅS
#1o-19
HÄNDE I VÄRLDEN
#1o-19
ARTIKEL ıJUL I TORSÅS 2o13ı
SVENSKAMERIKANEN SOM ÖVERLEVDE PEARL HARBOR
I 2o13 års Jul i Torsås kan vi läsa Göran Peterssons artikel om en koppling mellan Strömby och infernot i Pearl Harbor.
Morgonen den 7 december 1941 befann sig Emery Lund- qvist på jagaren USS Monag- han i Pearl Harbor på Hawaii.
Efter frukosten planerade han att åka till Waikiki Beach för att bada. Hans uniform var tvättad efter fartygschefens inspektion (för) kl.08.00 skul- le han påbörja en 24 timmars permission...
Några minuter före åtta hörs över fartyget ett öronbedö- vande bröl. Det stora japan- ska flyganfallet hade börjat.
Emery bemannade en kanon på främre däck. Över vattnet ser han stridsflygplan på låg höjd och hör explosioner.
Anfallet varade ca två timmar och då hade 18 örlogsfartyg sänkts eller försatts ur strid- bart skick, 2335 amerikanska soldater dödats och 1145 sårats.
Mitt i detta inferno av kre- vader, rök, skrik fyllda av dödsångest och lik som flöt i vattnet befann sig en man med bakgrund i Strömby.
Emery Lundquists morfars far Gustav Nilsson Ror (1837-1916) var båtsman för Strömby nr.2. Hans morfar
Anton (1867-1963) lämnade bygden och...tog...efternam- net Thorell. Anton gifte sig med Jenny och fick 6 barn;
John, Ivan, Karin, Hilma, Ebba och Ingvar. Anton och Jenny flyttade tillbaka till Torsås och Jenny lär ha varit den första kvinnliga ledarmoten i Torsås kommunfullmäktige.
Av barnen emigrerade de fem äldsta till USA. Endast Ingvar stannade kvar.
Som 19 åring bestämde sig Karin för att emigrera. På båten träffade hon Gustaf Lundquist och när de kom till Chicago gifte de sig. Äkten- skapet blev dock inte långva- rigt. När Emery var endast ett halvt år skilde de sig och han hamnade först i barnhem men kom såsmåningom till sin moster Hilma, där han växte upp. Meningen var att han skulle överta den verkstads- rörelse Hilmas man drev, men det blev istället flottan.
Han deltog ombord på Mo- naghan i elva stora slag, alla i Stilla Havet, bl.a. det kända slaget vid Midway.
Den svenske journalisten Thomas Tynander har skrivit boken ”Swede - Svenskame- rikanen som överlevde Pearl Harbor”.
#Göran Petersson - 2o13
ıJul i Torsås som nu speglar livet i kyrkan
försöker omfatta även Söderåkra och
Bergkvaraı
ıBarack Obama vinner valet för andra gången och får sitta ytterligare
en period som
den första
afroamerikanska
presidenten i USAı
SVENSKA KYRKAN I TORSÅS #ÅRGÅNG 1-6o
JUL I TORSÅS
KÖRER
ıBABYSÅNGı ıMUSIKSKOJı ıMUSIKLEKISı
ıMUSIKALGÄNGETı
ORGEL BAGUETTE
ıTEMA: ADVENT & JULı
TORSÅS KYRKA
ıTORSÅSı
03
ıLUNCH & GEMENSKAPı
GULLABO
FÖRSAMLINGSHEM
ıGULLABOı
LUNCHTRÄFFEN
30
DECEMBER 11:45-12:30
PROJEKT
ıKÄRLEKı
04 FEBRUARI 11:45-12:30
JANUARI 12-13:30
27 FEBRUARI 12-13:30
ıTONMIXENı
ıKYRKOKÖRENı
www.svenskakyrkan.se/
torsas/musikalganget
www.svenskakyrkan.se/
torsas/babysang www.svenskakyrkan.se/
torsas/musikskoj www.svenskakyrkan.se/
torsas/musiklekis
www.svenskakyrkan.se/
torsas/tonmixen Tonmixen är vuxenkören för dig som gillar att sjunga en blandad
repertoar i olika stilar!
www.svenskakyrkan.se/
torsas/tonmixen Kyrkokören är vuxenkören
där alla är välkomna!
Kören sjunger vid olika gudstjänster, kon- serter och vid andra
sammankomster.
www.svenskakyrkan.se/torsås
Besöksadress: Allfargatan 42, 385 31 Torsås Telefon: 0486- 100 07 E-post: torsas.pastorat@svenskakyrkan.se Besöks- & telefontid: 9-12
KURSER GEMENSKAP GRUPPER
ıALPHAı
Alphakursen är en introduktionskurs ikristen tro.
Kursen är uppbyggd på en serie filmer som tar upp olika ämnen kring den kristna tron. Varje tillfälle börjar med att vi äter tillsammans, sedan tittar vi på film.
Efter det samtalar vi och ställer frågor.
ıBETAı
www.svenskakyrkan.se/
torsas/alphakursen
Betakursen är en fortsättningskurs till alphakursen med sam-
ma upplägg men med mer fokus på att läsa Bibeln tillsammans.
www.svenskakyrkan.se/
torsas/betakursen
ıLIVBOJENı
ıLIVBÅTENı ıSTICK & VIRK GRUPPı
ıMESSY CHURCHı
Stick- & virkgruppenär vår grupp för dig som söker gemenskap med andra och har ett engagemang för de
behöver hjälp.
www.svenskakyrkan.se/
torsas/stick&virkgrupp
www.svenskakyrkan.se/
torsas/livbaten www.svenskakyrkan.se/
torsas/messychurch
www.svenskakyrkan.se/
torsas/livbojen
Messy Church betyder stökig kyrka och är en gudstjänstgemenskap
för hela familjen.
Till Messy Church kommer man tillsam-
mans för att umgås och göra aktiviteter
ihop.
Livbåten är vår sorge- grupp för dig som ny- ligen förlorat din vän och söker gemenskap med andra i samma
situation.
Livbojen är vår grupp för dig som söker ge-
menskap med andra.
Du kanske för en tid sedan förlorat din livskamrat, eller gått igenom en skilsmässa.
Kanske har du flyttat just flyttat hit och söker gemenskap.
KONTAKT
Kyrkoherde Mattias Östborg
0486- 452 03 mattias.ostborg@
Komminister Emmerly Hidling
0486-452 18 emmerly.hidling@
Mikael Lunnergård
0486-452 14 mikael.lunnergard@
Organist Mats Alexandersson
0486-452 17 mats.alexandersson@
Kantor Axel Johansson
0486-452 07 axel.johansson@
Församlingspedagog Hans Brolin
0486-452 09 hans.brolin@
Administratör Lena Fagerström
0486-452 08 lena.fagerstrom@
Inger Martinsson
0486-452 02 inger.martinsson@
Kyrkogårdsförman Bo Gustavsson
0486- 452 16 bo.gustavsson@
Kyrkvaktmästare Johnny Fransén
0486-452 10 johnny.fransen@
Leif Olofsson
0486- 452 13 leif.olofsson@
Anders Petersson
0486-452 04 anders.j.petersson@
Förskolechef Veronica Djärv
0486- 452 11 veronica.djärv@
www.svenskakyrkan.se/torsås
Besöksadress: Allfargatan 42, 385 31 Torsås Telefon: 0486- 100 07 E-post: torsas.pastorat@svenskakyrkan.se Besöks- & telefontid: 9-12
Svenska kyrkan
TORSÅS PASTORAT
@Svenskakyrkan.se
Alla e-postadresser avslutas:
KONSERT MED INSAMLING TILL ACTS
HJÄLPVERKSAMHET BLAND BARN - TILL MINNE AV ANITA HAGSTRÖM -
HB HAGSTRÖM MED VÄNNER!
- ACT - SVENSKA KYRKANS
INTERNATIONELLA ARBETE
TORSÅS KYRKA
