03.5. Bilaga 4 Dagvattenutredning

(1)

repo001.docx 2012-03-2914

PM

ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING INOM KV. TRÄBJÄLKEN, SOLLENTUNA KOMMUN

UPPDRAGSNUMMER: 1143675

2015-04-20

UPPDRAGSLEDARE OCH HANDLÄGGARE: JOHANNA RENNERFELT KVALITETSGRANSKARE: GUDRUN ALDHEIMER

(2)

Sweco

Gjörwellsgatan 22 Box 34044

SE 100 26 Stockhol m, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8 6956010 www.sweco.se

Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockhol m

Johanna Rennerfelt

Telefon direkt +46 (0)8 6956276 Mobil +46 (0)767 926276 johanna.rennerfelt@sweco.se

repo001.docx 2012-03-2914

(3)

PM 2015-04-20

RJ \\sestofs010\projekt\1133\1143675_reierstam_arkitektur\000_kvträbjälken\10 arbetsmtrl_dok\översiktlig dagvattenutredning träbjälken reviderad.docx

repo001.docx 2012-03-29

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

2 Nuläge och platsens förutsättningar 1

2.1 Platsens förutsättningar 2

3 Planerad bebyggelse 3

4 Principer för hållbar dagvattenhantering 4

5 Systemlösning avseende dagvattenhantering inom kv. Träbjälken 5

6 Metod och indata 7

6.1 Flöden 7

6.2 Föroreningar 7

7 Resultat 8

7.1 Flöden 8

7.2 Föroreningshalter och föroreningsbelastning 8

8 Slutsats 10

(4)

PM 2015-04-20

repo001.docx 2012-03-29

(5)

1 (10)

PM 2015-04-20

repo001.docx 2012-03-2914

1 Inledning

På uppdrag av Reierstam Arkitektur har dag- och ytvattengruppen på SWECO Environment gjort en översiktig dagvattenutredning inklusive systemlösning gällande dagvattenhantering inom Kv. Träbjälken i Sollentuna kommun.

Syftet med utredningen är att på en övergripande nivå beskriva hur dagvattnet inom planområdet kan hanteras och ge principförslag på olika dagvattenåtgärder som kan användas. Då inga nivåstudier eller beräkningar av flöden och fördröjningsvolymer görs i detta skede blir utredningen av principiell karaktär.

2 Nuläge och platsens förutsättningar

Planområdet är cirka 0,6 ha och utgörs idag av tre fastigheter. Idag finns en kyrkobyggnad med bostadslägenheter på en del av tomtmarken, två äldre villor, hårdgjorda ytor i form av parkeringar och asfalterad infartsväg samt naturmark på resterande tomtmark. Figur 1 visar de tre fastigheterna i dag, och planområdets gränser är markerade i rött.

Figur 1. Flygbild över planområdet. Planområdets gränser (ungefärliga) är markerade i rött.

(6)

2 (10)

PM 2015-04-20

repo001.docx 2012-03-29

RJ \\sestofs010\projekt\1133\1143675_reierstam_arkitektur \000_kvträbjälken\10 arbetsmtrl_dok\översiktlig dagvattenutredning träbjälken reviderad.docx

De tre fastigheterna är idag anslutna till det kommunala dagvattennätet. Vissa utkastare från villataken och från kyrkan är dock inte påkopplade på ledningsnätet utan vattnet leds istället ovan mark bort längs den nordliga sluttningen för infiltration. Asfaltytorna sluttar även de mot den norra ändan av tomten – mot Tellusvägen. Vid denna finns en enda dagvattenbrunn i tomtens nordvästra hörn. Vid kraftigt regn är det rimligt att anta att vatten leds i huvudsak förbi denna brunn och ut på gatumarken. Den totala ytan idag är fördelat på markanvändning enligt Tabell 1.

Tabell 1. Markanvändning på de tre tomtmarkerna idag.

Markanvändning idag Yta (kvm)

Asfaltsytor/hårdgjort 2300

Tak (villa, kyrkobyggnad) 735

Naturmark/gräs 3215

Summa 6250

2.1 Platsens förutsättningar

Tomtmarken befinner sig helt inom område som utgörs av denna högplatå; grusås (del av Brunkebergsåsen) som har mycket hög infiltrationsförmåga. Höjden på tomten varierar mellan 18-20 m.ö.h. Därmed finns god förmåga för infiltration och naturlig rening av dagvatten nedströms mot recipient.

(7)

3 (10)

PM 2015-04-20

repo001.docx 2012-03-2914

3 Planerad bebyggelse

Den planerade bebyggelsen består av 1 flerbostadshus samt 5 nya stadsradhus som planeras längs med korsningen Tellusvägen och Sollentunavägen samt tillbyggnad av befintlig kyrkobyggnad. Den nya bebyggelsen ersätter befintlig villabebyggelse. Figur 2 visar aktuell situationsplan. Ett antal parkeringsplatser planeras i markplan intill husen och därutöver tillkommer det underbyggda garage under parkering i markplan samt under en del av innergården.

Tillkommande flerbostadshus beläggs med tak av falsad aluzinkplåt. Planterbart bjälklag utgörs av ca 0,4 meters överbyggnad för planteringsytor och upphöjda planteringsbäddar (utöver denna höjd). Tillkommande utbyggnadsdelar på kyrka kommer att utföras med falsat plåttak.

Figur 2. Situationsplan, daterad 2014-06-07. Ett flerfamiljshus, 5 stadsradhus samt tillbyggnad av befintlig kyrkobyggnad planeras inom området enligt situationsplan. Källa: Reierstam arkitektur och projektutveckling.

(8)

4 (10)

PM 2015-04-20

repo001.docx 2012-03-29

Tabell 2. Markanvändning efter planerad exploatering.

Markanvändning efter planerad exploatering Yta (kvm)

Körbana/parkering 2100

Flerfamiljshus och stadsradhus 1810

Kyrkobyggnad 1300

Naturmark/gräs och bjälklagsyta 1040

Totalt 6250

4 Principer för hållbar dagvattenhantering

Vid planeringen av ny bebyggelse är det viktigt att man planerar för en hållbar

dagvattenhantering. Det gör man genom att välja lokalt omhändertagande och fördröjning av dagvatten nära källan, vilket kan uppnås genom att använda eller utforma

dagvattenlösningar med t.ex. infiltration i gräsytor, planteringar och genomsläppliga beläggningar, tillfällig uppdämning eller fördröjning i magasin. Från hårdgjorda ytor på fastighetsmark som t.ex. tak och asfaltytor bör dagvattnet ledas till en lämplig

infiltrationsyta, t.ex. en gräsmatta eller perkolationsanläggning under mark. Det är önskvärt att så liten yta som möjligt hårdgörs. Istället bör genomsläppliga beläggningar, som t.ex. naturmark, grus och plattor med öppna fogar användas. Det är också viktigt att använda öppna lösningar, dvs. att dagvattnet avrinner ytligt istället för i slutna ledningar och att höjdsättning av planerad mark utformas så att dagvattnet alltid har möjlighet att avledas.

(9)

5 (10)

PM 2015-04-20

repo001.docx 2012-03-2914

5 Systemlösning avseende dagvattenhantering inom kv. Träbjälken

Den planerade exploateringen kommer att innebära ökade dagvattenflöden inom området då hårdgjorda ytor med högre avrinning ersätter naturmark/gräsytor. Även

föroreningshalten i dagvattnet kommer att öka i och med exploateringen. Dock har området mycket goda förutsättningar för infiltration i åsen och rening i densamma.

Planområdet ligger inte inom primär eller sekundär skyddszon för vatten, således bör en infiltration av dagvatten från området tillåtas.

I och med de goda förutsättningarna för infiltration och rening i åsen föreslås att dagvattnet omhändertas inom planområdet genom att tillåta infiltration i åsen via stenkistor eller kassettlösningar i mark. Bräddfunktion ska finnas ifrån

perkolationsanläggningar till dagvattenledning i gata. Kortfattat är det följande systemlösning som föreslås för området, vilken även sammanfattas i Figur 3.

 Dagvatten från kyrkobyggnadens takytor, flerfamiljhusets takytor och från planterbart bjälklag liksom från garagerampens golvränna i tröskelgräns till en gemensam perkolationsanläggning i läge mellan kyrka och nytt flerbostadshus för vidare perkolation genom åsen. Bräddfunktion till dv-ledning i Sollentunavägen.

Dagvatten från takytor förutsätts ligga under riktvärden för dagvattenutsläpp.

Perkolationsanläggningen har även en avskiljande effekt på föroreningar.

 Dagvatten från radhusbyggnaden avleds via stuprör och vidare ner i stenkista eller dagvattenkassetter under p-platser.

 Tillkommande parkeringsytor utförs med permeabel (genomsläpplig) asfalt.

Dagvatten infiltreras därmed vid normalintensiva regn direkt i mark. Via

dagvattenbrunnar kan ytavrinnande vatten som uppkommer på P-ytor vid kraftiga regn ledas till perkolationsanläggning under P-ytorna. Bräddfunktion på

anläggningen bör kopplas till kommunalt dv-nät i Tellusvägen. Makadamlagret under den genomsläppliga asfalten har en avskiljande effekt på föroreningar i dagvattnet. Om höjdsättning tillåter är det till fördel ur föroreningssynpunkt om de de hårdgjorda parkeringsytorna höjdsättas så att de ytavrinnande dagvatten även avleds till grönytor. Beroende på kommunens policy ang. oljeavskiljare och antal P-ytor kan oljeavskiljare behövas i inloppsbrunn till det perkolationsmagasin som mottar dagvatten från P-ytor och infartsväg.

 Sekundär avrinningsväg säkras genom att tillåta ytlig avrinning från planterbart bjälklag på innergården via P-ytor till Tellusvägen. Inga instängda områden finns inom innegård.

(10)

6 (10)

PM 2015-04-20

repo001.docx 2012-03-29

Figur 3. Systemlösning för dagvattenhantering inom planområdet.

Flödesriktning ytavrinnande vatten Permeabel asfalt på P- ytor och körytor

Perkolations- anläggning med bräddfunktion till kommunal dv- ledning

(11)

7 (10)

PM 2015-04-20

repo001.docx 2012-03-2914

6 Metod och indata

6.1 Flöden

Dagvattenflöden före och efter exploateringen med och utan LOD har beräknats med dagvattenmodellen StormTac, version 2015-02. Modellen beräknar flöden utifrån markanvändning och lokal nederbördsintensitet. Dimensionerande flöden har beräknats för regn med återkomsttiden 2, 10 år med klimatfaktor (2-års regn = klimatfaktor 1.05 och 10-års regn = klimatfaktor 1.2). Dagens markanvändning har uppskattats utifrån flygbild och framtida markanvändning har bedömts utifrån situationsplan av området. Flöden har beräknats med och utan LOD för planerad exploatering, d.v.s. efter planens

genomförande. Tabell 1 och Tabell 2 visar den markanvändning som har använts som indata i modellering av flöden i StormTac.

6.2 Föroreningar

Vid beräkningar av dagvattnets föroreningsinnehåll har schablonhalter för aktuella markanvändningar används. Schablonvärdena utgörs av årsmedelhalter. I detta fall har schablonhalter för flerfamiljsområde använts då föroreningshalter beräknats för (idag) samt efter planens genomförande. Efter planens genomförande har

I rapporten redovisas föroreningshalt (μg/l eller mg/l) och föroreningsbelastning (kg/år) för hela planområdet. Följande föroreningar har beräknats: fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg),

suspenderad substans (Susp; partiklar) och opolära alifatiska kolväten (olja). För samtliga ämnen redovisas totalhalter.

Framräknade årsmedelhalter vid planens genomförande med hänsyn till föreslagna åtgärder har jämförts med Riktvärdesgruppens förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp.

Föroreningsberäkningar har utförts för tre fall:

1. Området före exploatering

2. Området efter planens genomförande utan LOD.

3. Efter planens genomförande med LOD. Schablonhalter för respektive markanvändning med total LOD inom området har används.

(12)

8 (10)

PM 2015-04-20

repo001.docx 2012-03-29

7 Resultat

7.1 Flöden

Resultaten av flödesberäkningarna visar att flödena kommer att öka efter omvandling om LOD inte skulle tillämpas inom planområdet, vilket förklaras med en förändrad

markanvändning. Hårdgjord yta i form av tak och vägar ersätter naturmark/gräs, vilket ger en högre avrinning. Tabell 3 visar de beräknade flödena inom planområdet före planerad exploatering samt efter planens genomförande, med och utan LOD. Då LOD tillämpas inom området är dock flödena lägre än innan exploatering. Då endast bräddledningar planeras till det kommunala ledningsnätet från perkolationsanläggningar ska inte det dimensionerande flödet som redovisas i Tabell 3 ses som det flödet som avleds via brädd till ledningsnätet, utan representerar det flöde som avleds till de planerade

perkolationsmagasinen inom planområdet.

Tabell 3. Dimensionerande flöden (l/s), idag och efter planens genomförande (Plan) för hela planområdet. Flödet anges för regn med återkomsttid på 2 och 10 år med klimatfaktor för området efter exploatering.

Återkomsttid Idag

(l/s)

Plan utan LOD (l/s)

Plan med LOD (l/s)

2-årsregn 36 49 18

10-årsregn 61 83 31

7.2 Föroreningshalter och föroreningsbelastning

Resultatet från beräkningarna av föroreningshalter och jämförelse med förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp (2009) nivå 2M och 2S presenteras i Tabell 4. Att föroreningshalterna jämförs med både 2M och 2S beror på att recipientens status inte är känd. Föroreningsberäkningarna visar att i scenariot då LOD inte tillämpas efter

exploatering ökar föroreningshalten i dagvattnet för alla ämnen. Jämförelse föreslagna riktvärden visar att bly, koppar, kadmium och kvicksilver överskrider föreslaget riktvärde efter exploatering om LOD inte tillämpas. Alla föroreningshalter ligger under föreslagna riktvärdena för dagvattenutsläpp då LOD tillämpas och även är lägre än dagens föroreningshalter i dagvattnet från området.

Föroreningsberäkningarna för scenariot då LOD tillämpas i planområdet visar att föroreningshalterna blir ännu lägre med LOD-åtgärder jämfört med innan exploatering.

Föroreningsbelastning redovisas i Tabell 5 och speglar samma mönster som föroreningshalterna för de olika fallen.

(13)

9 (10)

PM 2015-04-20

repo001.docx 2012-03-2914

Tabell 4. Beräknade föroreningshalter i dagvattnet som avleds från planområdet idag, efter planens genomförande utan LOD, och efter planens genomförande med LOD. Föroreningshalterna jämförs med förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp Nivå 2M och 2S. De föroreningshalter efter planens genomförande som överstiger riktvärdena markeras med grått.

Ämne Enhet Föroreningar idag

Föroreningar plan utan

LOD

Föroreningar plan med LOD

Riktvärde 2M¹

Riktvärde 2S²

P µg/l 0.22 0.25 0.173 0.175 0.25

N mg/l 1.44 1.57 1.30 2.5 3.0

Pb g/l 10 21 6 10 15

Cu g/l 22 73 15 30 40

Zn g/l 75 123 60 90 125

Cd g/l 0.5 0.7 0.28 0.50 0.50

Cr g/l 5 8 6 15 25

Ni g/l 7 9 6 30 30

Hg g/l 0.0 0.091 0.0156 0.070 0.070

SS mg/l 40 59 28 60 75

oil mg/l 0.51 0.60 0.32 0.70 0.70

Tabell 5. Föroreningsbelastning (kg/år) från planområdet idag och efter planens genomförande med- respektive utan LOD.

Ämne Enhet Föroreningar idag Föroreningar plan utan LOD

Föroreningar plan med LOD

P kg/år 0.5 0.7 0.2

N kg/år 3 4 2

Pb kg/år 0.02 0.06 0.01

Cu kg/år 0.05 0.19 0.02

Zn kg/år 0.2 0.3 0.1

Cd kg/år 0.001 0.002 0.000

Cr kg/år 0.01 0.02 0.01

Ni kg/år 0.01 0.02 0.01

Hg kg/år 0.00004 0.00024 0.00002

SS kg/år 88 159 39

oil kg/år 1.1 1.6 0.4

1 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, nivå 2M (RTK, 2009). Nivå 2M avser utsläpp till en mindre eller känslig recipient, ej direktutsläpp.

2 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, nivå 2S (RTK, 2009). Nivå 2M avser utsläpp till en större recipient, ej direktutsläpp.

(14)

10 (10)

PM 2015-04-20

repo001.docx 2012-03-29

8 Slutsats

I denna utredning har det ingått att bedöma hur den planerade exploateringen av planområdet kommer att påverka dagvattenflöden och föroreningshalter i det dagvatten som uppkommer inom området samt föreslå principlösningar för en hållbar

dagvattenhantering inom området.

En exploatering av området leder till ökade flöden jämfört med nuläget. Detta är ett resultat av den förändrade markanvändning som uppstår då marken bebyggs och mer yta hårdgörs vilket ger en högre avrinning. Med tillämpning av LOD inom planområdet så minskar dock flöden till dagvattennätet jämfört med dagens läge. Även

föroreningshalterna och belastningen till recipient minskar med tillämpning av LOD. Då LOD tillämpas inom området ligger alla föroreningshalter under förslagna riktvärden för dagvattenutsläpp.

Viktigt att beakta:

 För att säkerställa att föreslagen dagvattenhantering är genomförbar föreslås en undersökning av markens infiltrationskapacitet.

 Kommunens fördröjningskrav på kvartersmark är inte känt i dagsläget. I och med att bräddledningar från perkolationsanläggningar föreslås kopplas till kommunala dagvattennätet är det av vikt att känna till kravet vid en dimensionering av anläggningar.

 Om stenkistor väljs som perkolationslösning måste spridarbrunnens kapacitet att fördela vatten i stenkistan beaktas vid dimensionering så att inte risk för dämning i stuprör föreligger vid kraftiga regn.

 Dimensionering av föreslagna principlösningar (stenkistor, kassetter) bör göras för att reservera plats för dessa anläggningar. I dagsläget är inte markens infiltrationskapacitet känd. Volymen på föreslagna perkolationsmagasin går därmed inte i nuläget att bestämma.