• No results found

Livsstilsförändring efter en hjärtinfarkt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Livsstilsförändring efter en hjärtinfarkt"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Livsstilsförändring efter en hjärtinfarkt

En litteraturstudie om patienters upplevelser av livsstilsförändring efter en hjärtinfarkt

Lifestyle change after a myocardial infarction

A literature study on patients’ experiences of lifestyle change after a myocardial infarction

Författare: Sandra Brohmé och Caroline Fager

HT 2021

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Ann-Kristin Isaksson, universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro universitet

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Ischemisk hjärtsjukdom är den främsta dödsorsaken i världen. Ohälsosamma levnadsvanor utgör en betydande riskfaktor för hjärtinfarkt och kan förebyggas genom livsstilsförändring.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av livsstilsförändring efter en hjärtinfarkt.

Metod: Litteraturstudien baserades på elva vetenskapliga artiklar. Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl, Medline och PsycINFO. En integrerad analys av datan tillämpades efter en noggrann kvalitetsgranskning.

Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier; individrelaterade upplevelser, miljörelaterade upplevelser och vårdrelaterade upplevelser samt sju underkategorier.

Hjärtinfarkten upplevdes som ett uppvaknande för omprioritering i livet och motivationen för livsstilsförändring var som starkast första tiden. Patienter upplevde svårigheter i att prioritera livsstilsförändring när dessa kom i konflikt med kulturella normer och religiösa värderingar.

Fysiskt och känslomässigt stöd från familj och vänner samt stöd från vården exempelvis genom HR upplevdes som betydelsefullt för livsstilsförändring. Patienter upplevde ett behov av kontinuerlig uppföljning och individanpassat stöd från sjukvården.

Slutsatser: Genom individanpassat stöd, kontinuerlig uppföljning i tidigt skede, anpassad hälsoinformation samt motiverande samtal kan det sekundärpreventiva arbetet förbättras ytterligare. Det finns ett behov av fortsatt forskning gällande teknisk utrustning och familjecentrerad utbildning.

Nyckelord: Hjärtinfarkt, livsstilsförändring, patienter och upplevelser.

(3)

Abstract

Background: Ischemic heart disease is the leading cause of death in the world. Unhealthy lifestyles are a significant risk factor for myocardial infarction and can be prevented by lifestyle changes.

Aim: The aim of the study was to describe patients' experiences of lifestyle change after a myocardial infarction.

Method: The literature study was based on eleven scientific articles. The searches were performed in the databases Cinahl, Medline and PsycINFO. An integrated analysis of the data was applied after a thorough quality review.

Results: The results were compiled into three main categories; individual-related experiences, environmental-related experiences and care-related experiences as well as seven

subcategories. The myocardial infarction was experienced as an awakening for re-

prioritization in life and the motivation for lifestyle change was strongest in the beginning.

Patients experienced difficulties in prioritizing lifestyle change when they came into conflict with cultural norms and religious values. Physical and emotional support from family and friends as well as support from healthcare, for example through HR, was perceived as significant for lifestyle change. Patients experienced a need for continuous follow-up and individualized support from healthcare.

Conclusions: Through individualized support, continuous follow-up at an early stage, adapted health information and motivational conversations, the secondary preventive work can be further improved. There is a need for further research regarding technical equipment and family-centered education.

Keywords: Experiences, lifestyle change, myocardial infarction and patients.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2.Bakgrund ... 1

2.1. Hjärtinfarkt ... 1

2.2. Sekundärpreventiva åtgärder efter hjärtinfarkt ... 2

2.2.1. Hälsosamma kostvanor ... 2

2.2.2. Fysisk aktivitet ... 3

2.2.3. Rökstopp ... 3

2.2.4. Hantering av psykosociala faktorer ... 3

2.3. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar ... 4

2.4. Teoretisk referensram - Orems egenvårdsteori ... 4

3. Problemformulering ... 4

4. Syfte ... 5

5. Metod ... 5

5.1. Design ... 5

5.2. Datainsamling ... 5

5.3. Urval ... 5

5.3.1. Kvalitetsgranskning ... 6

5.4. Dataanalys ... 6

6. Forskningsetiska överväganden ... 6

7. Resultat ... 6

7.1. Individrelaterade upplevelser ... 7

7.1.1. Uppvaknande för omprioritering i livet ... 7

7.1.2. Negativa känslor och begränsningar ... 7

7.1.3. Välbefinnande och hanteringsstrategier som upplevdes främja livsstilsförändring 7 7.2. Miljörelaterade upplevelser ... 8

7.2.1. Livsstilsförändring bortprioriterades ... 8

7.2.2. Stöd från familj och vänner ... 8

7.3. Vårdrelaterade upplevelser ... 8

7.3.1. Betydelsefullt med stöd från vården ... 8

7.3.2. Behov av kontinuerlig uppföljning och individanpassat stöd ... 9

8. Resultatsammanfattning ... 9

9. Diskussion ... 9

9.1. Metoddiskussion ... 9

9.2. Resultatdiskussion ... 11

9.3. Diskussion om samhälleliga-, genus- och etiska aspekter ... 13

9.3.1. Samhälleliga aspekter ... 13

9.3.2. Genusaspekter ... 13

8.3.3. Etiska aspekter ... 14

10. Slutsats ... 14

11. Referenser ... 15 Bilaga 1 - Sökmatris

Bilaga 2 - Artikelmatris

(5)

1

1. Inledning

Historiskt sett är människan skapad för att röra på sig. Förr intogs föda av en viss sammansättning och åts när tillfälle gavs i syfte att lagra energi. Flera samhällen har

förändrats under de senaste hundra åren från ett fattigt jordbrukssamhälle till ett väl utvecklat industriland. Denna snabba utveckling med nya levnadsvanor påverkar livet och hälsan både positivt och negativt. Den nya livsstilen med minskad aktivitet och ökat intag av föda leder till ett för högt kaloriintag i förhållande till den fysiska aktiviteten, samtidigt som kroppens fysiologiska reaktion inte har förändrats (Ringsberg, 2019). Ohälsosamma levnadsvanor som tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet är vanligt förekommande och utgör en betydande riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom

(Socialstyrelsen, 2018a). De senaste 20 åren har förtida död halverats med hjälp av

hälsosamma livsstilsval, exempelvis färre rökare samt effektivare behandling såväl akut som sekundärpreventiv (Socialstyrelsen, 2018b). Med hjälp av hälsosamma levnadsvanor kan 80 procent av all kranskärlssjukdom förebyggas (World Health Organization [WHO], 2020).

2. Bakgrund

I bakgrunden presenteras övergripande fakta om hjärtinfarkt, sekundärpreventiva åtgärder, sjuksköterskans omvårdnadsansvar och sist den teoretiska referensramen, Dorothea Orems modell för egenvård.

2.1. Hjärtinfarkt

Ischemisk hjärtsjukdom är den främsta dödsorsaken i världen och år 2019 avled 8,9 miljoner människor världen över på grund av detta. Även bland den svenska befolkningen orsakar ischemisk hjärtsjukdom flest antal dödsfall per år (WHO, 2020). Hjärtinfarkt är ett

sjukdomstillstånd som ingår i ischemisk hjärtsjukdom och år 2020 drabbades cirka 22 200 individer av akut hjärtinfarkt i Sverige, varav cirka 4 800 avled. Risken att få en hjärtinfarkt ökar med stigande ålder. Incidensen och mortaliteten har minskat under de senaste

decennierna och incidensen att drabbas är dubbelt så hög hos män jämfört med kvinnor.

Individer med låg utbildningsnivå har en ökad dödlighet i jämförelse mot individer med hög utbildningsnivå (eftergymnasial utbildning) (Socialstyrelsen, 2021).

Vid en hjärtinfarkt får hjärtmuskeln otillräcklig blodförsörjning främst orsakat av att något av hjärtats kranskärl delvis eller fullständigt har ockluderats (förträngning på grund av trombos).

Området nedanför ocklusionen får därmed syrebrist vilket leder till celldöd vid det specifika området på hjärtmuskeln och irreversibel hjärtmuskelskada uppstår efter cirka 10-15 minuter (Thygesen et al, 2018). Den främsta orsaken till att ett kranskärl ockluderas är på grund av ateroskleros vilket innebär att fett över tid har lagrats in i kärlväggen och bildat ett plack.

Detta plack kan brista och påbörjar då flera inflammatoriska processer (Bob-Manuel et al., 2017).

Symtombilden vid hjärtinfarkt skiljer sig ofta åt mellan kvinnor och män. Kvinnor uppvisar mer diffusa symtom medan män ofta får klassiska symtom (Blakeman & Stapleton, 2018).

Det klassiska symtomet är kraftig bröstsmärta som uppstår plötsligt med utstrålning i vänster arm och/eller mellan skulderbladen. Diffusa symtom kan exempelvis vara illamående, ont i käkarna, trötthet, obehag i bröstet, andfåddhet och/eller högt sittande buksmärtor (Coventry et al., 2011). Hjärtinfarkt diagnostiseras utifrån symtombilden, EKG-förändringar som stämmer överens med ischemi samt specifika blodprover (stigande hjärtskademarkörer) för bedömning av hjärtinfarktens storlek (Thygesen et al, 2018). Åtgärder i det akuta skedet fokuseras på att återupprätta blodflödet i kranskärlet genom perkutan coronary intervention (PCI),

trombolysbehandling eller coronary artery bypass grafting (CABG). PCI är en metod där

(6)

2 kärlet vidgas med hjälp av en ballong och ett metallnät lämnas kvar i kärlet för att minska risken för en ny ocklusion. När PCI inte kan erbjudas inom 120 minuter, exempelvis vid långa avstånd till sjukhus, ges trombolysbehandling. Trombolys inriktas på att snabbt lösa upp trombosen och kan på så vis minska hjärtinfarktens utbredning. CABG är en öppen

kranskärlsoperation som tillämpas när förträngningen befinner sig i ett komplicerat område som gör att PCI inte är aktuellt. Fortsatt behandling inriktas mot att minska risken för

återinsjuknande med hjälp av blodproppshämmande och blodfettshämmande läkemedel samt livsstilsförändring (Socialstyrelsen, 2018b).

Det finns både påverkbara och icke påverkbara faktorer som ökar risken för att drabbas av en hjärtinfarkt. Icke påverkbara riskfaktorer är hög ålder, manligt kön och ärftlighet. De

påverkbara riskfaktorerna är hypertoni, rökning, psykosocial stress, låg fysisk aktivitet, blodfettsrubbning, övervikt och diabetes (Piepoli et al., 2016). Genom sekundärpreventiva åtgärder i form av bland annat rökstopp, fysisk aktivitet och stresshantering kan patienten förändra ohälsosamma levnadsvanor (Socialstyrelsen, 2018b).

2.2. Sekundärpreventiva åtgärder efter hjärtinfarkt

Hjärtrehabiliteringsprogram (HR) är ett omfattande multidisciplinärt program som rekommenderas för patienter med nyligen genomgången hjärtinfarkt i syfte att minska

sjuklighet, dödlighet och återinläggning samt främja livskvalitet. HR är indelat i tre olika faser där den första fasen sker redan under slutenvården med tidig mobilisering, uppmuntran till förändring och uppföljning av riskfaktorer. Fas två innefattar ett specialiserat program bestående av tolv veckors HR med varaktig riskreduktion. Den tredje fasen består sedan i att förmedla betydelsen av en hälsosam livsstil och ge patienten råd inför upprätthållande av en hälsosam livsstil (Lolley & Forman, 2021). Det är betydande att HR tillämpar ett

personcentrerat förhållningssätt med fokus på patientens mål och prioriteringar samt anpassning av livsstilsförändringar utefter patientens livssituation (Piepoli et al., 2016).

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor innehåller rekommenderade åtgärder efter en hjärtinfarkt främst inriktat på samtalsbaserade åtgärder som rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. De båda samtalen utgår från en personcentrerad dialog mellan vårdpersonal och patient. Det är

betydande att sjuksköterskan tillsammans med patienten, utan att skuldbelägga, resonerar kring möjliga orsaker till hjärtinfarkten eftersom livsstilsförändringar kan ge snabba

hälsofördelar (Socialstyrelsen, 2018a). En form av kommunikationsmodell som kan användas under kvalificerat rådgivande samtal är motiverande samtal (MI). MI är en personcentrerad, målinriktad och samarbetsinriktad kommunikationsmetod som tillämpas för att stärka

patientens empowerment (underlätta för individen att ta makten över sin egen hälsa) och self- efficacy (tilltro till den egna förmågan) till att utföra en livsstilsförändring (Österlund

Efraimsson & Klang Söderkvist, 2018).

2.2.1. Hälsosamma kostvanor

I de industrialiserade länderna är det inte bara hunger som styr matintag utan det påverkas även av exempelvis sociala skäl, tillgänglighet, att vara sugen eller för att varva ner. Detta leder till ett ökat intag av mat och i många fall en mindre hälsosam kost i form av snabbmat, snacks och läsk. Vid intag av sött eller salt påverkas hjärnans belöningssystem som skapar en känsla av välbehag vilket ökar aptiten ytterligare (Ringsberg, 2019). En kraftig ökning av övervikt har skett de senaste decennierna och år 2020 hade mer än hälften av svenska befolkningen övervikt eller fetma. Ett högt energiintag kombinerat med bristande fysisk aktivitet är en viktig bidragande orsak till denna ökning (Folkhälsomyndigheten, 2021). Enligt Piepoli et al. (2016) rekommenderas en medelhavskost som innehåller ett högt intag av frukt,

(7)

3 grönsaker, baljväxter, fullkornsprodukter, fisk och omättade fettsyror (särskilt olivolja). Även en måttlig konsumtion av alkohol samt en låg konsumtion av rött kött, mejeriprodukter och mättade fettsyror (transfetter). Ett reducerat saltintag bidrar till blodtryckssänkning. I de flesta västländer är saltintaget högt, cirka 9–10 g/dag och det rekommenderade maximala intaget är 5 g/dag. Regelbunden konsumtion av socker och läsk har associerats med övervikt och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Artificiellt sötade drycker utgjorde ingen riskfaktor för hjärt- kärlsjukdom (Piepoli et al., 2016). Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör kvalificerade rådgivande samtal med dietist erbjudas vid ohälsosamma matvanor (Socialstyrelsen, 2018a).

2.2.2. Fysisk aktivitet

Många individer har ett stillasittande arbete och transporterar sig med bil vilket skapar ett nytt behov av fysisk aktivitet med hög intensitet på fritiden (Ringsberg, 2019). En stillasittande livsstil är en av de största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom oberoende av deltagande i fysisk aktivitet. Individen påverkas positivt av fysisk aktivitet genom bland annat sänkt blodtryck, minskade blodfetter, ökning av det goda kolesterolet samt minskad inflammation i kärlen.Fysisk aktivitet minskar även risken för övervikt och fetma samt förbättrar den

mentala hälsan (Piepoli et al., 2016). Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och

sjukdomsbehandling (FYSS) rekommenderar pulshöjande fysisk aktivitet för en positiv inverkan på hälsan (Jansson et al., 2017). Aktiviteter med måttlig intensitet: 150 till 300 minuter per vecka eller hög intensitet: 75-150 minuter per vecka. Aktiviteten ska vara pulshöjande och anpassas efter individens egna önskemål och förutsättningar (Jansson et al., 2017; Piepoli et al., 2016). Sjukvården bör erbjuda rådgivande samtal vid otillräcklig fysisk aktivitet i syfte att minska stillasittande och öka den fysiska aktiviteten. Vid behov kan

sjukvården även erbjuda en skriftlig ordination av fysisk aktivitet (FaR) eller stegräknare samt särskild uppföljning (Socialstyrelsen, 2018a).

2.2.3. Rökstopp

Alla former av tobak skadar kroppen och bidrar till ökad risk för dödliga hjärt-kärlsjukdomar, exempelvis cigarettrökning, passiv rökning och vattenpipa men även rökfri tobak i form av snus (Piepoli et al., 2016). Tobak påverkar hjärt-och kärlsystemet negativt och är därmed en riskfaktor för hjärtinfarkt. Tobaksröken innehåller kolmonoxid, nikotin och andra skadliga ämnen. Kolmonoxiden hindrar syret från att binda till de röda blodkropparna vilket leder till svårigheter för hjärtat att arbeta. Nikotin ger i sin tur ökad puls och blodtryck som ökar hjärtats belastning. De andra skadliga ämnena påskyndar processen till ateroskleros (Hjärt- Lungfonden, 2021). Det är därför viktigt med rökstopp för att minska risken för dödlighet och återinsjuknande i hjärtinfarkt (Socialstyrelsen, 2018b).Kvalificerat rådgivande samtal och professionellt stöd för att sluta röka bör erbjudas till personer som röker dagligen

(Socialstyrelsen, 2018a).

2.2.4. Hantering av psykosociala faktorer

Depression, ångest, stress i familjelivet och på jobbet, fientlighet, brist på socialt stöd och låg socioekonomisk status bidrar till ökad risk för utveckling av hjärt-kärlsjukdom (Piepoli et al., 2016). Stress definieras som det sätt kroppen reagerar på när individen utsätts för utmaning, krav, belastning eller hot (Gustafsson & Wiklund Gustin, 2019). Hur individen sedan reagerar och hanterar de olika situationerna påverkas av kultur, gener, livsstil och egna preferenser.

Vid långvarig stress utan återhämtning påverkas kroppen negativt, exempelvis kan den långvariga stressen orsaka ett kroniskt högt blodtryck vilket skadar blodkärlen (Ringsberg, 2019). För att motverka psykosocial stress, depression och ångest rekommenderas åtgärder

(8)

4 som exempelvis rådgivning om psykosociala riskfaktorer, stresshanteringsprogram,

meditation och yoga (Piepoli et al., 2016).

2.3. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar

International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor beskriver att främja hälsa, återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande är grundläggande ansvarsområden för en legitimerad sjuksköterska (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Enligt Svensk

sjuksköterskeförening (2017b) är sjuksköterskans specifika kompetens omvårdnad, vilket innebär att arbeta patientnära och att besitta vetenskaplig kunskap. Omvårdnad grundas i en humanistisk människosyn där hela individen involveras. Sjuksköterskan ska även skapa möjlighet till välbefinnande och livskvalitet genom att vara delaktig i patientens

hälsoproblem, sjukdom eller funktionsnedsättning.

Sjuksköterskan ska tillämpa en personcentrerad vård där individen och dess anhöriga ses som unika och med enskilda behov, värderingar, resurser och förväntningar. Sjuksköterskans kompetens flätas samman med patientens och anhörigas kunskap. Genom att sjuksköterskan tillämpar en personcentrerad vård skapas möjlighet för patienten att vara delaktig (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Vården utformas efter patientens behov, förutsättningar och önskemål vilket underlättar empowerment (Drevenhorn & Gabrielsson, 2016). Delaktighet bidrar till en mer säker vård, ökad följsamhet och positiva resultat. För att underlätta för patienten att ta till sig information är det betydande att sjuksköterskan kombinerar skriftlig och muntlig information samt upprepar och följer upp (Socialstyrelsen, 2018b).

Sjuksköterskan ska ha ett etiskt förhållningssätt där omvårdnaden präglas av hänsyn för individens vanor, tro, värderingar, integritet och autonomi (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). I samtal med patienter som har krav på sig att utföra livsstilsförändring är det betydande att sjuksköterskan aktivt lyssnar (Drevenhorn & Gabrielsson, 2016). För ett gott resultat menar Socialstyrelsen (2018b) att patienten behöver uppleva sjuksköterskans bemötande som professionellt, respektfullt och empatiskt.

2.4. Teoretisk referensram - Orems egenvårdsteori

Dorothea Orems egenvårdsteori innebär enligt Orem (2001) att en patient har ett

egenvårdsbehov relaterat till en sjukdom eller att följa en viss livsstilsförändring. Individen har även en egenvårdsförmåga vilket är den kraft, kunskap och motivation patienten har för att uppfylla sina egenvårdsbehov. När det uppfylls skapas egenvårdsbalans men när

individens egenvårdsförmåga inte räcker till har ett omvårdnadsbehov uppstått och patienten är i behov av stöd från vårdpersonal eller anhörig. Sjuksköterskans arbetsroll är att stödja patienter som permanent eller tillfälligt inte klarar av att uppnå egenvårdsbalans. Orem (2001) menar på att personens individuella förmåga att självständigt utföra egenvård påverkas av bland annat ålder, utvecklingsstadium, hälsa, miljö, livserfarenhet, tillgängliga resurser samt sociokulturell tillhörighet. Egenvårdsbrist kan vara tillfällig eller relativt varaktig. Om individen erhåller väsentliga förmågor, förutsättningar och vilja till att utföra egenvård kan tillfällig egenvårdsbrist övervinnas. Det finns fem olika hjälpstrategier för att stödja individen och dessa är enligt Orem (2001) att agera eller utföra åt patienten, visa väg och guida

individen, ge psykisk och fysisk support, skapa en stödjande miljö där personlig utveckling främjas samt undervisning.

3. Problemformulering

Den främsta dödsorsaken i världen är ischemisk hjärtsjukdom och år 2019 dog 8,9 miljoner individer. Ohälsosamma levnadsvanor utgör riskfaktorer för hjärtinfarkt. Dagens samhälle

(9)

5 bidrar exempelvis till höga krav, stillasittande och dåliga kostval. Med hälsosamma

livsstilsförändringar kan cirka 80 procent av all kranskärlssjukdom förebyggas. Genom att förbättra det sekundärpreventiva arbetet så kan sjuksköterskan bidra till minskad dödlighet.

Det kan vara svårt att genomföra en livsstilsförändring samt att implementera förändringen i vardagen. En ökad kunskap om patienters upplevelser av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt kan bidra till bättre förutsättningar för vården att ge anpassat stöd.

4. Syfte

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av livsstilsförändring efter en hjärtinfarkt.

5. Metod

5.1. Design

En litteraturstudie med systematisk sökning genomfördes för att besvara studiens syfte enligt Kristensson (2014).

5.2. Datainsamling

Utifrån studiens syfte identifierades nyckelbegrepp vilka var hjärtinfarkt, livsstilsförändring, patienter och upplevelser. Med hjälp av Svensk MeSH översattes nyckelbegreppen till engelska där även synonymer framkom. För litteratursökning inom omvårdnadsvetenskap valdes databaserna Cinahl, Medline och PsycINFO. Myocardial infarction, Life change events och Life changes användes som ämnesord för en mer specifik sökning. För att inte utesluta relevanta artiklar valdes fritextorden Patient*, Experience*, Perception*, Attitude*,

Motivation*, “Life style” och Lifestyle*. Frassökning samt trunkering i form av * tillämpades vid fritextsökningen för ytterligare bredd. Söktermerna delades in i fyra olika sökblock där booleska operatorn OR användes mellan synonyma begrepp inom sökblocken. I Cinahl och Medline var sökblocken 1. MH “Myocardial infarction”. 2. Patient*. 3. Experience*, Perception* och Attitude*. 4. MH “Life change events”, Motivation*, “Life style” och Lifestyle*. I PsycINFO ersattes MH “Myocardial infarction” med DE “Myocardial infarctions” och MH “Life change events” ersattes av DE “Life changes”. Den booleska operatorn AND kombinerade slutligen sökblocken. Begränsningar som valdes till samtliga databaser var engelskt språk, peer-review och tidsspannet 2011-2021. Se bilaga 1, sökmatris.

5.3. Urval

Inklusionskriterierna innefattade patientupplevelser, genomgången hjärtinfarkt samt upplevelser inför, under eller efter en livsstilsförändring. Exklusionskriterierna var

upplevelser före och under hjärtinfarkten, review artiklar och artiklar som endast innefattande andra hjärt-kärlsjukdomar. I databasen Cinahl gav sökningen 69 träffar, i databasen Medline gav sökningen 84 träffar och i databasen PsycINFO gav sökningen 20 träffar. Urvalet bestod av en genomgång av samtliga titlar från alla tre databaser. De artiklar vars titlar var relevanta mot syftet plockades ut och i Cinahl lästes 57 abstract, i Medline lästes 71 abstract och i PsycINFO lästes 17 abstract. Efter detta gjordes en gallring av de abstract som var relevanta mot studiens syfte. Sedan lästes 13 artiklar i Cinahl, 17 artiklar i Medline och tre artiklar i PsycINFO. De utvalda artiklarna lästes i fulltext och ytterligare en gallring utfördes. I urvalet granskade författarna enskilt titlar, abstract samt artiklarna i fulltext. Efter varje steg

jämfördes och diskuterades de individuella resultaten. Till studien inkluderades slutligen elva artiklar varav nio hämtades från Cinahl, två från Medline och noll från PsycINFO. Åtta av de valda artiklarna fanns både i Cinahl och Medline. Tre av de valda artiklarna fanns i psycINFO men även i Cinahl och Medline, se bilaga 1, sökmatris. De artiklar som valdes ut innehöll inklusionskriterierna och var relevanta mot syftet.

(10)

6 5.3.1. Kvalitetsgranskning

I urvalet utfördes även en kritisk granskning av artiklarnas styrkor och svagheter med hjälp av Kristenssons (2014) granskningsmall. De elva artiklarna var alla av kvalitativ design och därför valdes granskningsmallen för kvalitativa studier. Kvalitetsgranskningen utfördes enskilt av litteraturstudiens författare för att sedan tillsammans diskutera artiklarnas kvalitet.

Artiklarna som ingick i litteraturstudien var alla trovärdiga och av god kvalitet, se bilaga 2, artikelmatris.

5.4. Dataanalys

En integrerad analys har tillämpats för att sammanställa resultatet i de utvalda artiklarna (Kristensson, 2014). Efter att författarna hade läst artiklarna enskilt och markerat det som var relevant mot studiens syfte diskuterades och jämfördes resultatet tillsammans. Genom att identifiera likheter och skillnader skapades kategorier som sammanfattar det resultatet som relaterar till varandra i de olika artiklarna (Kristensson, 2014). Tre kategorier bildades:

individrelaterade upplevelser, miljörelaterade upplevelser och vårdrelaterade upplevelser. En slutlig sammanställning av resultatet skapade åtta underkategorier som presenteras i studiens resultatredovisning.

6. Forskningsetiska överväganden

Enligt Sandman och Kjellström (2018) ska ett etiskt förhållningssätt tillämpas vid all

forskning. Medicinsk forskning involverar människor och kräver därför hänsyn till individens självbestämmande och fria vilja. I de utvalda artiklarna redovisar forskarna att de har inhämtat informerat samtycke, tillämpat en forskning som inte orsakat lidande för deltagarna samt skyddat integritet genom tillämpning av konfidentialitet och anonymitet. Kristensson (2014) menar på att en granskning av de vetenskapliga artiklarna ska utföras vid en litteraturstudie i syfte att bedöma om de är etiskt försvarbara vilket har genomförts. De elva artiklarna som inkluderades i studien var granskade av etisk kommitté. Litteraturstudiens författare har genomgående haft ett etiskt övervägande vid granskning av artiklarna utan att blanda in egna värderingar. Inget i artiklarnas resultat uteslöts utan allt som svarade mot studiens syfte har inkluderats och presenteras nedan.

7. Resultat

Efter analys av artiklarnas resultat framkom tre huvudkategorier och sju underkategorier som kan besvara litteraturstudiens syfte. De olika kategorierna redovisas nedan översiktligt, se Tabell 1, för att sedan presenteras i sin helhet

Tabell 1. Patienters upplevelser av livsstilsförändring efter en hjärtinfarkt

Huvudkategorier Underkategorier

Individrelaterade upplevelser

Uppvaknande för omprioritering i livet Negativa känslor och begränsningar

Välbefinnande och hanteringsstrategier som upplevs främja livsstilsförändring

Miljörelaterade upplevelser

Livsstilsförändring bortprioriteras Stöd från familj och vänner

Vårdrelaterade upplevelser

Betydelsefullt med stöd från vården

Behov av kontinuerlig uppföljning och individanpassat stöd

(11)

7 7.1. Individrelaterade upplevelser

7.1.1. Uppvaknande för omprioritering i livet

Hjärtinfarkten upplevdes som en omvälvande händelse med ett uppvaknande för omprioritering i livet. Detta bidrog till ökad motivation för att eliminera destruktiva

hälsobeteenden och fokusera på att utföra hälsosamma val i framtiden (Coull & Pugh, 2021;

Doyle et al., 2012; Fålun et al., 2016; Hanna et al., 2020; McAnirn et al., 2015; Merritt el al., 2017; Simonÿ et al., 2015; White et al., 2011). Den ökade motivationen utgick från en rädsla för att dö (Doyle et al., 2012) samt upplevelser av skuld och skam på grund av att individen ansåg att ohälsosamma livsstilsvanor orsakat hjärtinfarkten (McAnirn et al., 2015).

Motivationen till att genomföra livsstilsförändring upplevdes som starkast tiden direkt efter hjärtinfarkten (Coull & Pugh, 2021; Doyle et al., 2012; Hanna et al., 2020) vilket bidrog till tidig förändring av beteendet (Coull & Pugh, 2021; Doyle et al., 2012).

Motivationen minskade med tiden på grund av att effekten av händelsen avtog (Coull & Pugh, 2021; Hanna et al., 2020; White et al., 2011), stressfaktorer i vardagen (Coull & Pugh, 2021;

Fålun et al., 2016; Merritt et al., 2017; Wieslander et al., 2016), uteblivna resultat från livsstilsförändring samt reflektion över andra bidragande orsaker (White et al., 2011). Detta ledde till att de återgick till gamla vanor och livsstilsförändring uteblev (Coull & Pugh, 2021;

Fålun et al., 2016; Hanna et al., 2020; Merritt et al., 2017; White et al., 2011; Wieslander et al., 2016).

Patienter som genomgått fler hjärtinfarkter upplevde uppvaknandet för omprioritering ännu starkare och ett sekundärt insjuknade var i vissa fall det som krävdes för att ta

livsstilsförändringen på allvar (Doyle et al., 2012; Hanna et al., 2020). De som påstod att hjärtinfarkten orsakats av ödet eller var nöjda med nuvarande livsstil upplevde inte livsstilsförändring som nödvändigt (Fålun et al., 2016).

7.1.2. Negativa känslor och begränsningar

En nedsatt fysisk förmåga upplevdes som komplikation efter hjärtinfarkten. Bröstsmärtor och andningspåverkan skapade oro över vad hjärtat kunde klara av vilket bidrog till undvikande av fysisk ansträngning (Ammouri et al., 2017; Coull & Pugh, 2021; Fålun et al., 2016; Merritt et al., 2017; Simonÿ et al., 2015) samt känslor av frustration och tristess (Merritt et al., 2017).

Även ett lågt självförtroende relaterat till den nedsatta fysiska förmågan upplevdes minska motivationen till träning (Simonÿ et al., 2015).

Patienter upplevde begränsningar för livsstilsförändring (Ammouri et al., 2017; Coull &

Pugh, 2021; Doyle et al., 2012) i form av otrygghet i att utföra fysisk aktivitet självständigt (Ammouri et al., 2017; Coull & Pugh, 2021), upplevd brist på viljestyrka (Doyle et al., 2012), negativa och depressiva tankar efter hjärtinfarkten samt läkemedelsbiverkningar (Coull &

Pugh, 2021).

7.1.3. Välbefinnande och hanteringsstrategier som upplevdes främja livsstilsförändring Ett välbefinnande både psykisk och fysiskt upplevdes när livsstilsförändringen hade blivit en rutin (Simonÿ et al., 2015; Wieslander et al., 2016) samt vid utövande av religiösa ritualer (Ammouri et al., 2017) och vid pulshöjande aktivitet (Coull & Pugh, 2021). De upplevde även ett ökat självförtroende för den kroppsliga förmågan vid hälsosamma rutiner (Simonÿ et al., 2015). För att skapa en hälsosammare livsstil upplevde patienter det nödvändigt att reducera stress genom ändrade arbetsförhållanden (Fålun et al., 2017; Merritt et al., 2017; Wieslander et al., 2016). Beslutsamhet och självkontroll upplevdes minska risken för återfall och genom belöning kunde skuldkänslor förhindras (Doyle et al., 2012). Även en aktiv förändring av

(12)

8 tankemönstret genom att våga tillgodogöra sig ny kunskap och acceptera att det tar tid med livsstilsförändringar upplevdes betydande vid genomförandet av livsstilsförändring (Fålun et al., 2016; Wieslander et al., 2016).

Personliga mål med milstolpar bidrog till att livsstilsförändringen kunde ske steg för steg vilket upplevdes främja upprätthållandet av långsiktiga rutiner (Coull & Pugh, 2021; Doyle et al., 2012; Fålun et al., 2016). Även gemensamma mål inom familjen var betydande då

familjen ofta prioriterades före individuella livsstilsval (Dilla et al., 2020). Användning av pulsklocka upplevdes underlätta en hälsosam livsstil, dock kunde pulsklockan i vissa fall upplevas som begränsande och skadlig (Coull & Pugh, 2021).

7.2. Miljörelaterade upplevelser

7.2.1. Livsstilsförändring bortprioriterades

Svårigheter i att anpassa sig till ett liv utan ohälsosamma beteenden upplevdes på grund av att beteendet var grundat i sociala normer. Den livsstilsförändring som undvek konflikt med kulturella normer prioriterades medan de levnadsvanor som innebar konflikt valdes bort (Dilla et al., 2020; Merritt et al., 2017). Detta bidrog till känslor av utanförskap och minskad glädje (Merritt et al., 2017) samt utebliven livsstilsförändring på grund av kulturens gästfrihet

gällande ohälsosam kost (Dilla et al., 2020). Det upplevdes som extra utmanande att sluta med vanor som gav glädje samt att påbörja nya vanor som inte var tillfredsställande (Hanna et al., 2020). Religiösa värderingar upplevdes betydande vid val av livsstilsförändring (Ammouri et al., 2017; Dilla et al., 2020) då det kunde hindra individer från deltagande i gruppträning på grund av att män och kvinnor inte fick träna tillsammans (Dilla et al., 2020). Religiösa ritualer prioriterades ofta före livsstilsförändring då det upplevdes lika betydelsefullt som föreskriven fysisk aktivitet. Ritualerna upplevdes reducera ångest och bidrog till en känsla av trygghet (Ammouri et al., 2017; Dilla et al., 2020).

7.2.2. Stöd från familj och vänner

Socialt stöd upplevdes betydande för livsstilsförändring (Ammouri et al., 2017; Coull &

Pugh, 2021; Dilla et al., 2020; Fålun el al., 2016; Hanna et al., 2020; McAnirn et al., 2015;

Merritt et al, 2017; Simonÿ et al., 2015; Wieslander et al., 2016) då det minskade stress (Ammouri et al., 2017), underlättade upprätthållandet av livsstilsförändring och etablerandet till vardagsrutin (Ammouri et al., 2017; Coull & Pugh, 2021; Dilla et al., 2020; Fålun et al., 2016; Hanna et al., 2020) samt ökade motivationen (Coull & Pugh, 2021; McAnirn et al., 2015; Simonÿ et al., 2015; Wieslander et al., 2016).

Närvaro av anhörig var ett betydande stöd under sjukhusvistelsen då patienter upplevde svårigheter med att minnas livsstilsråd (Doyle et al., 2016; Hanna et al., 2020). Både fysiskt och känslomässigt stöd i form av råd och praktisk hjälp upplevdes givande för att lyckas med livsstilsförändring (Ammouri et al., 2017; Fålun et al., 2016; Hanna et al., 2020).

7.3. Vårdrelaterade upplevelser

7.3.1. Betydelsefullt med stöd från vården

Stöd från vården upplevdes betydelsefullt (Coull & Pugh, 2021; Doyle et al., 2012; Fålun et al., 2016; Hanna et al., 2020; McAnirn et al., 2015; Simonÿ et al., 2015; Wielander et al., 2016). Ett gott bemötande med ett aktivt lyssnande från vårdpersonalen upplevdes bidra till bekräftelse samt ökad följsamhet till vården (Hanna et al., 2020; Wieslander et al., 2016).

Genom hjärtrehabiliteringsprogram (HR) främjades livsstilsförändring (Coull & Pugh, 2021;

Doyle et al., 2012; Fålun et al., 2016; Hanna et al., 2020; McAnirn et al., 2015; Simonÿ et al., 2015; Wielander et al., 2016) då det bidrog till trygghet, kunskap, struktur i träningen

(13)

9 (Wieslander et al., 2016) samt gemenskap med personer i liknande situation (Merritt et al., 2017; Simonÿ et al., 2015; Wieslander et al., 2016). Gemenskapen bidrog till upplevelser av positiv energi, ökad tilltro till den egna förmågan samt delaktighet (Simonÿ et al., 2015). När de inte upplevde något behov av förändring ansågs HR som onödigt (Fålun et al., 2016) vilket bidrog till svårigheter i att upprätthålla livsstilsförändring (Hanna et al., 2020) samt uteblivet psykologiskt stöd och utbildning (Coull & Pugh, 2021).

Stöd från vården upplevdes främja självbestämmande vilket underlättade eget ansvar till hälsosamma livsstilsval (Fålun et al., 2016; Hanna et al., 2020; White et al., 2011). Genom stöd från vården ökade även patientens kunskap om det egna tillståndet, som i sin tur upplevdes nödvändigt för att omsätta medvetenhet och vilja till praktik (Hanna et al., 2020;

White et al., 2011). De som erhållit stöd genom uppföljningar upplevde det betydelsefullt för bibehållandet av livsstilsförändringen (Hanna et al., 2020; Wieslander et al., 2016). Att bli erbjuden en kontaktsjuksköterska upplevdes som ett positivt stöd efter hjärtinfarkten (Wieslander et al., 2016).

7.3.2. Behov av kontinuerlig uppföljning och individanpassat stöd

Ett upplevt behov var kontinuerlig uppföljning från vården (Coull & Pugh, 2021; Doyle et al., 2016) där tiden mellan utskrivning och första uppföljning upplevdes som för lång (Doyle et al., 2016). Ytterligare upplevdes ett behov av individanpassade råd från vården (Coull &

Pugh, 2021; Doyle et al., 2016). Patienter upplevde svårigheter i att följa rekommenderade råd för livsstilsförändring vilket berodde på individuella preferenser (Hanna et al., 2020; White et al., 2011). Träningsprogram från vården upplevdes vara anpassade för äldre personer med låg fysisk aktivitet vilket resulterade i att vissa valde att avstå (Coull & Pugh, 2021; McAnirn et al., 2015). Att självständigt genomföra livsstilsförändring kunde upplevas som utmanande.

Familjecentrerad utbildning var ett önskemål för att underlätta livsstilsförändring samt för att stötta övriga familjemedlemmar med ökad risk för hjärtinfarkt (McAnirn et al., 2015).

8. Resultatsammanfattning

Hjärtinfarkten upplevdes som ett uppvaknande för omprioritering i livet och motivationen för livsstilsförändring var som starkast första tiden. Upplevelser av en nedsatt fysisk förmåga efter hjärtinfarkten orsakade begränsning till att genomföra livsstilsförändring som i sin tur skapade negativa känslor hos individen. Välbefinnande upplevdes vid rutin, utövande av religiösa ritualer och pulshöjande aktivitet. Hanteringsstrategier som upplevdes främja livsstilsförändring var personliga mål, gemensamma mål inom familjen samt en aktiv

förändring av tankemönstret. Patienter upplevde svårigheter i att prioritera livsstilsförändring när dessa kom i konflikt med kulturella normer och religiösa värderingar. Fysiskt och

känslomässigt stöd från familj och vänner samt stöd från vården exempelvis genom HR upplevdes som betydelsefullt för livsstilsförändring. Patienter upplevde ett behov av kontinuerlig uppföljning och individanpassat stöd från sjukvården.

9. Diskussion

9.1. Metoddiskussion

Enligt Kristensson (2014) fångar en litteraturstudie in fler upplevelser på grund av att det är en sammanställning av flera människors upplevelser vilket borde stärka trovärdigheten i denna studie. Den valda metoden har besvarat syftet. Systematiska litteratursökningar i flera databaser med inriktning mot omvårdnad tillämpades för att öka möjligheten att få fram relevanta artiklar. Flera databaser användes för att stärka studiens trovärdighet (Henricson, 2017). För att hitta artiklar inom omvårdnadsvetenskap valdes databaserna Cinahl och Medline. PsycINFO innehåller också artiklar inom omvårdnadsvetenskap men även inom

(14)

10 ämnesområdet psykologi vilket uppfattades som relevant mot studiens syfte. De artiklarna som var relevanta i PsycINFO fanns även i Cinahl och Medline och uteslöts därför.

Testsökningar genomfördes i databaserna för att se vilka sökord som var mest optimala. De sökord som gav en ospecifik sökträff och som inte bidrog med ytterligare artiklar uteslöts.

Ämnesordet MH “Myocardial Infarction”/DE “Myocardial Infarctions” användes för att specificera sökningen till att baseras på hjärtinfarkt. MH “Life change events”/DE “Life Changes” valdes som ämnesord för att syftet inriktas mot begreppet “förändring”. Vid testsökning där ämnesordet exkluderades uteslöts några av de relevanta artiklarna som är en del av denna studies resultat. Till de sökord som krävde en ökad känslighet användes

fritextord. Genom fritextsökning genereras fler artiklar (Kristensson, 2014). Sex av sökorden behövde innefatta flera ändelser och därav tillämpades trunkering. Frassökning användes till ett sökord för att orden skulle hamna i korrekt följd. En svaghet med flera fritextord kan vara att sökningen resulterar i irrelevanta artiklar (Kristensson, 2014). Författarna upplevde dock motsatsen då ämnesord begränsade sökningen och relevanta artiklar uteblev. Sökningens sensitivitet ökades genom att använda de booleska operatorerna OR och AND mellan sökorden. För att stärka trovärdigheten begränsades slutsökningen med peer reviewed då endast artiklar som var vetenskapligt bedömda skulle inkluderas (Kristensson, 2014).

Målet med studiens urval var att finna tillräcklig mängd med relevanta artiklar som svarade på studiens syfte. För att få fram relevanta artiklar tillämpades inklusionskriterier och

exklusionskriterier. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av livsstilsförändring efter en hjärtinfarkt därför exkluderades artiklar som innehöll andra hjärt-kärlsjukdomar samt patientupplevelser före och under hjärtinfarkten. Slutligen valdes de artiklar ut som kunde besvara litteraturstudiens syfte. De utvalda artiklarna var av kvalitativ design vilket enligt Henricson (2017) kan öka studiens trovärdighet. Vid kvalitetsgranskning av de slutliga

artiklarna användes Kristenssons (2014) bedömning av kvalitativa studier. Genom tillämpning av en granskningsmall påverkas resultatets tillförlitlighet (Henricson, 2017). En blandning av artiklar med studier från olika länder har använts vilket resulterat i en bred variation av ålder, kön, kultur och kontext. Enligt Henricson (2017) är variationer i urvalet betydande då det stärker trovärdighet och överförbarhet. Både kvinnor och män var inkluderade men männen var överrepresenterade i de flesta artiklarna vilket kan leda till begränsning i överförbarhet till kvinnor.

Författarna har inför arbetet reflekterat över förförståelsen och har under arbetets gång

åsidosatt egna värderingar, vilket stärker studiens pålitlighet och trovärdighet enligt Henricson (2017). Författarna har avsatt tid till att systematiskt söka fram relevanta artiklar från

databaserna. Arbetets olika delar har granskats enskilt för att sedan diskuteras tillsammans.

Kristensson (2014) menar på att triangulering kan tillämpas för att stärka tillförlitligheten vilket innebär att minst två personer analyserar och tolkar ett material. På så vis stärks resultatet och minskar risken för att arbetet påverkas av en enskild individ (Kristensson, 2014). Enligt Henricson (2017) kan trovärdighet och pålitlighet öka genom att utomstående exempelvis handledare eller handledargrupp granskar analysprocessen och resultatet vilket har utförts under arbetets gång. Författarna har individuellt läst och analyserat artiklarna noggrant för att sedan jämföra tolkningarna. Detta utfördes för att få bekräftelse på att

författarna hade tolkat artiklarnas resultat på liknande sätt. Genom detta ökar verifierbarheten då tolkningarna från artiklarnas resultat återfinns i denna studie (Kristensson, 2014).

Under artikelgranskningen har författarna kontrollerat att artiklarna följer de etiska

principerna samt att de alla var granskade av en etisk kommitté. Enligt Kjellström (2017) är de etiska principerna respekt för personer, göra-gott principen och rättviseprincipen.

Artiklarna redovisar för informerat samtycke, rätten till självbestämmande samt

(15)

11 konfidentialitet. Detta ger en ökad sannolikhet att artiklarnas deltagare har garanterats

säkerhet, rättigheter och välbefinnande (Kjellström, 2017). En medvetenhet gällande den egna förförståelsen och egna värderingar kan minska risken för att författarna influerar studiens resultat. Dock upplevde författarna svårigheter med att helt förbise från förförståelsen och förkunskaper därför går det inte att helt utesluta påverkan på studiens resultat.

9.2. Resultatdiskussion

Denna litteraturstudie syftade till att beskriva patienters upplevelser av livsstilsförändring efter en hjärtinfarkt. Resultatdiskussionen baseras främst på diskussioner gällande de

vårdrelaterade upplevelser som framkom i resultatet i relation till tidigare forskning och den teoretiska referensramen.

I litteraturstudiens resultat framkom att ett gott bemötande från vårdpersonal upplevdes bidra till en ökad följsamhet. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård beskriver att sjuksköterskan ska bemöta patienten på ett professionellt, respektfullt och empatiskt sätt (Socialstyrelsen, 2018b). Mentrup (2020) påvisade i sin studie att ett empatiskt

förhållningssätt i kombination med stöd kan bidra till en god vårdrelation mellan sjuksköterskan och patienten. Denna relation kan i sin tur öka patientens vilja till livsstilsförändring. Orem (2001) beskriver i sin egenvårdsteori att relationen mellan sjuksköterska och patient är avgörande för delaktighet. Sjuksköterskan har ett ansvar att uppmuntra och stödja till egenvård då egenvård måste läras in och avsiktligt utföras

regelbundet (Orem, 2001). För att en individ ska klara av att genomföra en förändring krävs det enligt Drevenhorn och Gabrielsson (2016) att sjuksköterskan är medveten om individens self-efficacy. Sjuksköterskan ska se det friska hos varje individ och genom ett salutogent förhållningssätt kan sjuksköterskan hjälpa patienten att hantera sin situation och skapa medvetenhet om de egna resurserna (Drevenhorn & Gabrielsson, 2016).

Litteraturstudiens resultat visade även på att ett aktivt lyssnade leder till att patienten upplever bekräftelse. Nymberg och Drevenhorn (2016) belyser att det är betydelsefullt att

sjuksköterskan ger patienten bekräftelse för att upprätthålla en hälsosam livsstil och positiva resultat. Enligt Drevenhorn och Gabrielsson (2016) är sjuksköterskans förmåga till att aktivt lyssna betydande i samtalet med patienter som har krav på sig att utföra livsstilsförändring.

Mentrup et al. (2020) belyser att en öppen dialog är fördelaktigt för följsamhet till

hälsosamma livsstilsråd. Genom denna kommunikationsstil kan patienten tillhandahålla en ökad självsäkerhet, kunskap samt ett gott stöd. Mentrup et al. (2020) beskriver att om sjuksköterskan tillämpar en stängd kommunikationsstil hämmas patientens förebyggande arbete mot ett hälsosammare liv. Sjuksköterskans bemötande spelar därför en betydande roll när det kommer till att motivera patienter till fortsatt stöd gällande livsstilsförändring.

Resultatet från litteraturstudien visar att en hjärtinfarkt upplevdes som en omvälvande händelse. Situationen kan vara chockartad och bidra till svårigheter att ta in och förstå information direkt på sjukhuset. World Health Organization (WHO, 2013) menar att

vårdpersonal bör ta hänsyn till individens hälsolitteracitet vilket innebär en persons förmåga att förstå och omsätta hälsoinformation. En begränsad hälsolitteracitet resulterar i mindre hälsosamma livsstilsval, ett mer riskfyllt beteende, sämre copingförmåga och fler

sjukhusvistelser. Lolley och Forman (2021) visade på att sjukhusvistelsen efter en hjärtinfarkt har förkortats vilket kan bidra till att informationen under sjukhusvistelsen blir för omfattande för patienten att ta in. Enligt Ringsberg et al. (2018) varierar hälsolittraciteten beroende på vilken miljö och sammanhang patienten befinner sig i. Josephson (2018) beskriver att patienten minns ungefär hälften av den information som ges under sjukhusvistelsen. I chockfasen efter en omvälvande händelse bör vårdpersonal undvika att ge information eller

(16)

12 råd då det är svårt för patienten att absorbera informationen. Mentrup et al. (2020) beskriver att det är betydande att informationen som ges är aktuell för stunden och inte generella råd då det underlättar absorberande av information. Socialstyrelsen (2018b) betonar vikten av att sjuksköterskan kombinerar skriftlig och muntlig information som gärna upprepas samt följs upp för att underlätta för patienten. Information bör därmed anpassas efter situation och råd gällande livsstilsförändring kan behöva lyftas vid senare tillfälle när den eventuella chocken har lagt sig. Att låta patienten få bearbeta en del av händelsen innan råd om livsstilsförändring tas upp bidrar till att patienten troligtvis är mer mottaglig för information.

I litteraturstudiens resultat framkom även att patienter som valde att utföra livsstilsförändring var de som upplevde hjärtinfarkten som ett uppvaknande för omprioritering i livet samt de som ansåg att deras ohälsosamma livsstil var orsaken till hjärtinfarkten. Detta gav en ökad motivation tidigt men med tidens gång avtog effekten av händelsen, motivationen minskade och patienter återgick till gamla ohälsosamma vanor. Mentrup et al. (2020) påpekade vikten av hälsoundervisning under tidiga stadier av återhämtningen. Enligt Österlund Efraimsson och Klang Söderkvist (2018) är egenvårdundervisning betydande som stöd för livsstilsförändring.

Det krävs en kombination av hälsoinformation och en strukturerad kommunikationsmetod exempelvis motiverande samtal (MI) för att på bästa sätt stödja patienten i genomförandet av livsstilsförändring. Även Mifsud et al. (2020) visade på att MI är fördelaktigt vid livsstilsförändring och bidrog till minskning av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan orsaka nedsatt hälsa och skapa nya behov. Enligt Orems (2001) egenvårdsteori bidrar detta till att en egenvårdsbrist uppstår. Orem (2001) beskriver att

sjuksköterskan ska bedöma personens förmåga till egenvård samt vilket stöd personen besitter. Vid otillräckligt stöd blir stöd från vården desto mer betydande för patientens delaktighet i egenvården (Orem, 2001). Litteraturstudiens resultat visade att en

kontaktsjuksköterska upplevdes som stödjande efter hjärtinfarkten. Enligt Patientlagen (2014) är en fast vårdkontakt ett sätt att tillgodose patientens behov av kontinuitet och trygghet.

Resultatet i litteraturstudien visade på ett behov av individanpassat stöd. Svensk

sjuksköterskeförening (2017b) beskriver att individen och dess anhöriga ska ses som unika personer med enskilda behov, värderingar, resurser och förväntningar. Personcentrerad vård bör tillämpas vilket bidrar till att patienten blir delaktig i sin egen vård då sjuksköterskans kompetens flätas samman med individens kunskap (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b).

Enligt Drevenhorn och Gabrielsson (2016) ska vården utformas efter patientens behov, förutsättningar och önskemål vilket främjar empowerment där patienten själv kan ta makten över sin hälsa. Orem (2001) lyfter empowerment i sin egenvårdsteori och beskriver det som avgörande för att patienten ska kunna utföra egenvård.

I litteraturstudiens resultat framkom det att nedsatt fysisk förmåga upplevdes efter en

hjärtinfarkt och att stöd från sjukvården i form av HR var fördelaktigt vid livsstilsförändring.

Lolley och Forman (2021) visade på att HR bidrog till förbättrad fysisk funktion, antagande av sekundärpreventiva åtgärder samt upprätthållande av en hälsosam livsstil. Resultatet i litteraturstudien visar även på att HR bidrog till trygghet, kunskap och struktur i träningen.

Det framkom dock att de patienter som ansåg att träningen inte var individanpassad eller inte upplevde ett behov av förändring valde att avstå från HR. Ett liknande resultat kunde ses i studien av Lolley och Forman (2021) som även beskrev att avstående från HR kunde bero på familjepriorieringar, höga kostnader eller långa transportsträckor. Nan et al. (2021) nämner även att Covid-19 pandemin har försvårat deltagande i HR. En nackdel med att avstå från HR är att individen även missar psykologiskt stöd och sjukdomsinriktad kunskap (Lolley &

Forman, 2021). Om patienten skulle få möjlighet att välja ett anpassat alternativ kan

följsamheten till HR öka. Lolley och Forman (2021) belyste att när patienter hade fått välja

(17)

13 mellan HR på sjukhus eller i hemmamiljö föredrog cirka hälften den hemmabaserade

metoden. En av fördelarna med fjärrbaserad utbildning är att det kan anpassas efter personens vardagsrutiner vilket underlättar utförandet av livsstilsförändring (Lolley & Forman, 2021).

Då det finns både för och nackdelar med de olika alternativen är det betydande att erbjuda olika rehabiliteringsmöjligheter för att kunna individanpassa stödet. Piepoli et al. (2016) beskriver två olika metoder för HR. Den första är hemmarehabilitering som erbjuder stöd via teknisk utrustning. Detta kan enligt Piepoli et al. (2016) bidra till ökad flexibilitet som leder till att fler patienter medverkar. Det andra alternativet är telefonrehabilitering som inkluderar elektronisk kommunikation genom appar och samtal. Piepoli et al. (2016) lyfter att metoden är lika effektiv som HR på sjukhus. Genom exempelvis smartphoneapplikationer kan

övervakning, support och sjukdomsriktad kunskap och råd ges från sjukvården, vilket många yngre patienter föredrar. Nan et al. (2021) beskriver att onlinekommunikation mellan patient, anhöriga och vårdpersonal underlättades med hjälp av en smartphoneapplikation. Genom onlinekommunikationen minskade den psykiska stressen och HR kunde utföras på distans med hjälp av videochatt. Lolley och Forman (2021) påpekar att vårdgivare och patienter kan vara obekväma med användningen av fjärrbaserade metoder på grund av oro för säkerhet, brist på gemenskap samt brist på kontakt mellan vårdpersonal och patient.

I litteraturstudies resultat framkommer ett önskemål om familjecentrerad utbildning för att underlätta livsstilsförändring. Varje familj har sin egen kultur med egna normer och rutiner vilket ofta prioriterades före livsstilsförändring och kunde därför skapa svårigheter i att självständigt upprätthålla livsstilsförändringen. Stöd från familjen ansågs betydande i litteraturstudiens resultat och det är därför av vikt att alla inom familjen involveras och har gemensamma mål. Benzein et al. (2019) beskriver familjefokuserad omvårdnad där

sjuksköterskan och familjen skapar en omvårdnadsrelation. Genom att familjemedlemmarna respekterar varandras föreställningar ökar i sin tur förutsättningarna för att förstå varandra.

Familjefokuserad omvårdnad ökar förutsättningarna för att se problem utifrån olika perspektiv vilket bidrar till nya lösningar (Benzein et al., 2019). Riskfaktorer kan finnas hos övriga familjemedlemmar, både genetiskt och beteendebetingat. Vården skulle kunna erbjuda utbildning i livsstil och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom till hela familjen. Detta skulle i sin tur kunna bidra till att även andra familjemedlemmar med riskfaktorer för hjärtinfarkt får en hälsosammare livsstil och därmed förebygger framtida hjärt-kärlsjukdom.

9.3. Diskussion om samhälleliga-, genus- och etiska aspekter 9.3.1. Samhälleliga aspekter

Regeringens hållbarhetsmål, delmål 3.4 i Agenda 2030 är att minska antalet individer som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa genom preventiva insatser och behandling (Regeringskansliet, 2016). Socialstyrelsens nationella riktlinjer med preventiva åtgärder för att förändra ohälsosamma levnadsvanor är utformade för att nå målen i Agenda 2030 genom att skapa förutsättningar för en jämlik och

kunskapsbaserad vård (Socialstyrelsen, 2018b). På kort sikt innebär rekommendationerna en ökad kostnad för hälso- och sjukvården. Med utökad prevention och behandling skapas förutsättningar till förbättrade levnadsvanor i befolkningen. Längre fram förväntas dessa insatser ge minskade kostnader för samhället då risken för sjukdom minskar (Socialstyrelsen, 2018a). En hållbar samhällsutveckling kan därmed främjas genom livsstilsförändring.

9.3.2. Genusaspekter

Enligt Patientlagen (2014) är vårdpersonal skyldig att ge vård på lika villkor för hela

befolkningen. Vården ska även ges med respekt för den enskilda individens värdighet. Lolley och Forman (2021) belyser en diskrepans vid remisser till HR för kvinnor, patienter med olika

(18)

14 etnicitet och äldre vuxna. Mentrup et al. (2020) visar på att kön och socioekonomisk

ojämlikhet kan skapa hinder för en öppen dialog med vårdpersonal. Enligt Socialstyrelsen (2021) är incidensen att drabbas av en hjärtinfarkt dubbelt så hög hos män i jämförelse med kvinnor. Därför är tidigare forskning främst baserad på vita, medelålders män (Lolley &

Forman, 2021) vilket kan bidra till att de rekommenderade råd som ingår i HR främst riktas mot den gruppen. Detta kan leda till att råden inte är anpassade till exempelvis kvinnor.

Lolley och Forman (2021) påvisar att kvinnor och personer från andra etniciteter är mindre benägna att delta HR, vilket skulle kunna bero på missvisande forskning.

8.3.3. Etiska aspekter

Vården ska utföra det arbete som bringar gott för patienten. En etisk konflikt kan dock uppstå mellan autonomiprincipen och göra-gott principen. Sandman och Kjellström (2018) beskriver att autonomiprincipen står för patientens rätt till självbestämmande där varje individ ska visas respekt för sina val. Enligt etiska principen att göra-gott ska sjuksköterskan utföra positiva handlingar såsom att lindra lidande, främja hälsa och välbefinnande samt att förebygga sjukdom. Då patienten väljer att avstå från det stöd som vården erbjuder vid

livsstilsförändring kommer en konflikt att uppstå mellan autonomiprincipen och göra-gott principen. Svensk sjuksköterskeförening (2017b) beskriver att sjuksköterskan ska ta hänsyn till vanor, tro, värderingar, integritet och autonomi. Genom att ta hänsyn till individers

olikheter samt att inte skuldbelägga enskilda val (Socialstyrelsen, 2018b) kan patienten lättare visa en öppenhet till livsstilsförändring. Vidare beskriver ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017a) att patienten ska tillhandahålla information som gör det möjligt för individen att ta självständiga beslut samt att sjuksköterskan även informerar om rätten att avstå vård.

10. Slutsats

Genom individanpassat stöd, kontinuerlig uppföljning i tidigt skede, anpassad

hälsoinformation samt motiverande samtal kan det sekundärpreventiva arbetet förbättras ytterligare. Ett förbättrat sekundärpreventivt arbete kan på sikt minska samhällskostnader då det bidrar till minskat insjuknande och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom. Enligt tidigare forskning är HR en underutnyttjad resurs trots påvisad positiv effekt på livskvalitet och en minskad kardiovaskulär dödlighet. Vården bör kunna erbjuda alternativ som anpassas efter individens vardag för att underlätta livsstilsförändring. Det är betydande att patienten kan få möjligheten att välja kontext för HR, exempelvis hembaserad, fjärrbaserad med appar eller fysiskt stöd på sjukhuset. Säkerhet, uppkoppling och vårdkvalitet kan optimeras med avancerad teknik och erfarenhet. Under Covid-19 pandemin är det särskilt betydande med alternativ på grund av restriktioner från myndigheter samt oro för den egna hälsan. Fortsatt forskning och kunskap behövs gällande digitalisering och teknisk utrustning till exempel appar. Mer forskning behövs även för familjecentrerad utbildning vid hjärt-kärlsjukdom.

(19)

15

11. Referenser

Artiklar med * = artiklar till resultatet

*Ammouri, A. A., Kamanyire, J. K., Abu Raddaha, A. H., Achora, S., & Obeidat, A. A.

(2017). Another Chance at Life: Jordanian Patients’ Experience of Going Through a

Myocardial Infarction. Research & Theory for Nursing Practice, 31(4), 334–348. https://doi- org.db.ub.oru.se/10.1891/1541-6577.31.4.334

Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman B.-I. (2019). Familj och sociala relationer. I F. Friberg

& J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (3 uppl., s. 97- 114). Studentlitteratur.

Blakeman, J. R., & Stapleton, S. J. (2018). An integrative review of fatigue experienced by women before and during myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing (John Wiley &

Sons, Inc.), 27(5–6), 906–916. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/jocn.14122

Bob-Manuel, T., Ifedili, I., Reed, G., Ibebuogu, U. N., & Khouzam, R. N. (2017). Non-ST Elevation Acute Coronary Syndromes: A Comprehensive Review. Current Problems in Cardiology, 42(9), 266–305. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.cpcardiol.2017.04.006

*Coull, A., & Pugh, G. (2021). Maintaining physical activity following myocardial infarction:

a qualitative study. BMC Cardiovascular Disorders, 21(1), 1–9. https://doi- org.db.ub.oru.se/10.1186/s12872-021-01898-7

Coventry, L. L., Finn, J., & Bremner, A. P. (2011). Sex differences in symptom presentation in acute myocardial infarction: A systematic review and meta-analysis. Heart & Lung, 40(6), 477–491. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.hrtlng.2011.05.001

*Dilla, D., Ian, J., Martin, J., Michelle, H., & Felicity, A. (2020). “I don’t do it for myself, I do it for them”: A grounded theory study of South Asians’ experiences of making lifestyle change after myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 29(19/20), 3687–3700. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/jocn.15395

*Doyle, B., Fitzsimons, D., McKeown, P., & McAloon, T. (2012). Understanding dietary decision-making in patients attending a secondary prevention clinic following myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 21(1–2), 32–41. https://doi- org.db.ub.oru.se/10.1111/j.1365-2702.2010.03636.x

Drevenhorn, E., & Gabrielsson., S. (2016). Risk för ohälsa. I A. Ekwall & A. M. Jansson (Red.), Omvårdnad & medicin (s. 73-88). Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (15 januari 2021). Övervikt och fetma.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/overvikt-och-fetma/

*Fålun, N., Fridlund, B., Schaufel, M. A., Schei, E., & Norekvål, T. M. (2016). Patients’

goals, resources, and barriers to future change: A qualitative study of patient reflections at hospital discharge after myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 15(7), 495–503. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1177/1474515115614712

(20)

16 Gustafsson, G., & Wiklund Gustin, L. (2019). Stress, utbrändhet och utmattningssyndrom. I I.

Skärsäter & L. Wiklund Gustin (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa: på grundnivå (3 uppl., s. 57-79). Studentlitteratur.

*Hanna, A., Yael, E.-M., Hadassa, L., Iris, E., Eugenia, N., Lior, G., Carmit, S., & Liora, O.

(2020). “’It’s up to me with a little support”’ – Adherence after myocardial infarction: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 101(2020), Artikel 103416.

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.ijnurstu.2019.103416

Henricson, K. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2:3 uppl., s. 411-420). Studentlitteratur.

Hjärt-Lungfonden. (2021). Tobak: Fakta om tobak och om att bli rökfri [Broschyr]. Hjärt- Lungfonden.

https://assets.ctfassets.net/e8gvzq1fwq00/4Dfc54BRCLsVJUtYvbzlxc/2292f2fd132f79f47c8e c26d13e03d97/Tobak_2021_Faktablad.pdf

Jansson, E., Hagströmer, M., & Sigmund, A. A. (2017). Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna.

https://www.fyss.se/wp-

content/uploads/2017/09/Rekommendation_om_FA_for_vuxna_FINAL_2016-12.pdf Josephson, U. (2018). Samtalsmetodik. I B. Klang Söderkvist & Å. Kneck (Red.), Patientundervisning: Ett samspel för lärande (4. uppl., s. 165-197). Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur.

Lolley, R., & Forman, D. E. (2021). Cardiac Rehabilitation and Survival for Ischemic Heart Disease. Current cardiology reports, 23(12) 184. https://doi.org/10.1007/s11886-021-01616-x

*McAnirn, G., Lusk, L., Donnelly, P., & McKenna, N. (2015). Shocked and guilty, but highly motivated: Younger patients’ experience post MI. British Journal of Cardiac Nursing, 10(12), 610–615. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.12968/bjca.2015.10.12.610

Mentrup, S., Harris, E., Gomersall, T., Köpke, S., & Astin, F. (2020). Patients’ Experiences of Cardiovascular Health Education and Risk Communication: A Qualitative Synthesis.

Qualitative Health Research, 30(1), 88–104. https://doi- org.db.ub.oru.se/10.1177/1049732319887949

*Merritt, C. J., Zoysa, N., & Hutton, J. M. (2017). A qualitative study of younger men's experience of heart attack (myocardial infarction). British Journal of Health Psychology, 22(3), 589-608. https://doi.org/10.1111/bjhp.12249

Mifsud, J. L., Galea, J., Garside, J., Stephenson, J., & Astin, F. (2020). Motivational interviewing to support modifiable risk factor change in individuals at increased risk of cardiovascular disease: A systematic review and meta-analysis. PloS One, 15(11), e0241193.

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1371/journal.pone.0241193

(21)

17 Nan, J., Jia, R., Meng, S., Jin, Y., Chen, W., & Hu, H. (2021). The Impact of the COVID-19 Pandemic and the Importance of Telemedicine in Managing Acute ST Segment Elevation Myocardial Infarction Patients: Preliminary Experience and Literature Review. Journal of Medical Systems, 45(1), 1–9. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1007/s10916-020-01703-6 Nymberg, P., & Drevenhorn, E. (2016). Patients’ experience of a nurse-led lifestyle clinic at a Swedish health centre. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(2), 349–355. https://doi- org.db.ub.oru.se/10.1111/scs.12254

Orem, D. (2001). Nursing Concepts of Practice. (6. uppl.). Mosby, Inc.

Patientlagen (SFS 2014:821). Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Piepoli, M. F., Hoes, A. W., Agewall, S., Albus, C., Brotons, C., Catapano, A. L., Cooney, M.-T., Corrà, U., Cosyns, B., Deaton, C., Graham, I., Hall, M. S., Hobbs, F. D. R., Løchen, M.-L., Löllgen, H., Marques-Vidal, P., Perk, J., Prescott, E., Redon, J., ... Verschuren, W. M.

M. (2016). 2016 European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice: The Sixth Joint Task Force of the European Society of Cardiology and Other Societies on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice (constituted by

representatives of 10 societies and by invited experts) Developed with the special contribution of the European Association for Cardiovascular Prevention & Rehabilitation (EACPR).

European heart journal, 37(29), 2315-2381. https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehw106 Regeringskansliet. (2016). Att ändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling.

https://www.regeringen.se/49c2e4/globalassets/regeringen/dokument/finansdepartementet/age nda-2030/att-forandra-var-varld_agenda-2030-for-en-hallbar-utveckling.png.pdf

Ringsberg, K. C. (2019). Livsstil och hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (3 uppl., s. 115-146). Studentlitteratur.

Ringsberg, K. C., Olander, E., Tillgren, P., Thualagant, N., & Trollvik, A. (2018). Concerns and future challenges of health literacy in the Nordic countries – From the point of view of health promotion practitioners and researchers. Scandinavian Journal of Public Health, 46, 107–117. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1177/1403494817743903

Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Studentlitteratur.

*Simonÿ, C. P., Pedersen, B. D., Dreyer, P., & Birkelund, R. (2015). Dealing with existential anxiety in exercise-based cardiac rehabilitation: a phenomenological-hermeneutic study of patients’ lived experiences. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 24(17–18), 2581–2590. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/jocn.12867

Socialstyrelsen. (2018a). Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid

ohälsosamma levnadsvanor. Stöd för styrning och ledning (Artikelnummer 2018-6-24).

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella- riktlinjer/2018-6-24.pdf

Socialstyrelsen. (2018b). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning (Artikelnummer 2018-6-28). https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf

References

Related documents

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

Syftet var att beskriva omvårdnadsmetoder inom vården för att främja livsstilsförändring hos patienter efter stroke, varför valet av sökord utgick från de

I tre artiklar studeras sjuksköterskors erfarenheter av motiverande samtal inom primärvården, utan att fokusera på just erfarenheter av att tillämpa metoden på patienter med diabetes

Jag kommer också i kapitlet att diskutera några teoretiska aspekter på invandrares integration i det svenska samhället genom friluftsliv och relatera detta till utvecklingen

Då vinterklimatet och därmed även väglaget skiljer en hel del från norra till södra Sverige kontaktades Danmark, som inte haft någon förändring i däckanvändning, för att få

Patienten ska ha ansvar för egenvård och sjuksköterskans uppgift är att uppmuntra och vägleda patienten till förändring av livsstilsfaktorer som kost och fysisk

Vi ville ge de studerande möjlighet att inom ramen för de olika temana läsa in gymnasiets behörighetsgivande så kallade kärnämnen ( SvAB, ShA, MaA, NkA, ReA, EngA), antingen för att

Något som kommer beröras senare i uppsatsen är vilka personer som varit viktiga för att kunna lämna livsstilen som kriminell, då många av informanterna nämnt medlemmarna