Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i El Salvador 2005

Full text

(1)

Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter i El Salvador 2005 1. Sammanfattning

Sedan fredsavtalet ingicks 1992 har respekten för mänskliga rättigheter (MR) i El Salvador förbättrats. Den allmänna och den organiserade brottsligheten har dock ökat kraftigt och mordfrekvensen är mycket hög. Övergrepp från

enskilda polisers sida, inklusive tortyr, misshandel och misstänkta sociala rensningsaktioner förekommer. Bekämpningen av ungdomsgäng har antagit en mindre repressiv prägel, men förebyggande åtgärder saknas och godtyckliga arresteringar förekommer alltjämt. Förhållandena på landets fängelser är oroväckande, med hög överbeläggning och utbrett våld.

Rättsväsendet är svagt, främst till följd av bristande resurser och korruption.

Straffriheten är utbredd och en amnestilag från 1993 rörande kränkningar av mänskliga rättigheter begångna under den interna väpnade konflikten försvårar försök att ställa de ansvariga till svars. I symboliskt viktiga fall som morden på biskopen Romero och på sex jesuitpräster är förövarna ännu på fri fot. Brist på regeringskritiska medier, ett långsamt genomförande av valreformer och ofullständig efterlevnad av föreningsrätten fortsätter att försvaga demokratin och rättsstaten.

Utnämningen av en ny MR-ombudsman 2001 innebar ett viktigt steg mot ett återupprättande av ämbetets anseende och självständighet. Ojämlikheten är bland de högsta i världen, och tillgången till hälsovård och utbildning är fortfarande låg för de mest utsatta och försämrades ytterligare efter det tropiska ovädret som drabbade landet i oktober 2005. Barnarbete, våld mot och sexuell exploatering av barn och kvinnor är betydande problem. Under året tillsattes en kommission med uppgift att uppklara de tusentals fall av tvångsbortförda barn under den interna väpnade konflikten.

(2)

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala MR-konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s

konventionskommittéer

El Salvador är ansluten till följande konventioner:

- Internationell konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR)

- Internationell konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR)

- Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (ICERD)

- Konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW)

- Konventionen mot tortyr m.m. (CAT) - Konventionen om barnets rättigheter (CRC)

- Konventionen om flyktingars rättsliga ställning (CSR)

- Interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter (ICHR)

Landet är dock inte anslutet till Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC).

Bland ovanstående konventioners fakultativa protokoll har El Salvador anslutit sig till ICCPR:s protokoll rörande enskild klagorätt och CRC:s två protokoll om barns indragning i väpnade konflikter respektive handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. På grund av motstånd från bland annat den katolska kyrkan har CEDAW:s protokoll om enskild klagorätt ännu inte ratificerats.

El Salvador har två utestående rapporter till FN:s konventionskommittéer:

andra rapporten för CAT och andra rapporten för ICESCR. Några besök av specialrapportörer från FN har inte ägt rum under året.

3. Respekten för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Politiskt motiverade utomrättsliga avrättningar har inte rapporterats under perioden. Fortfarande förekommer mord på homosexuella, drogmissbrukare, vanliga brottslingar eller medlemmar i ungdomsgäng som misstänks vara del i s.k. sociala rensningsaktioner. Det finns enligt enskilda organisationer tecken på att olika allianser av före detta medlemmar i den interna konfliktens

dödsskvadroner, lokala politiker, affärsmän och delar av poliskåren står bakom aktionerna. En lokal MR-organisation rapporterade 96 sådana fall mellan januari och augusti 2005, jämfört med totalt 100 året innan och 225 år 2003.

Nära två tredjedelar av offren var mellan 13 och 25 år.

Enligt MR-ombudsmannen har den civila polisens användande av tortyr och misshandel ökat sedan 2001, utan att nå en nivå av systematiskt användande.

(3)

Den civila poliskåren stod under perioden juli 2004 till april 2005 för 14 procent av alla bekräftade MR-brott mottagna av MR-ombudsmannen. Flera av dessa fall rörde tortyr.

Fängelsesystemet präglas av överbefolkning vilket lett till en ökning av MR- kränkningar på landets fängelser. Överbeläggningen på anstalterna beräknades i augusti 2005 uppgå till 70 procent i snitt, en 14-procentig ökning jämfört med året innan. Tillsammans med avsaknad av rehabiliteringsprogram har detta lett till ökat våld på fängelserna. Våld från vaktpersonalen har rapporterats, och under 2005 dog flera vakter av våld från interner, något som inte observerats tidigare. Flera fängelseupplopp har inträffat de senaste åren och under 2004 dog 31 fångar i en sammandrabbning mellan två rivaliserande ungdomsgäng.

Den allmänna brottsligheten har sedan freden slöts ökat avsevärt. Ett allvarligt problem är den organiserade brottslighetens utbredning och den höga

våldsnivån. Mordfrekvensen har stigit markant de senaste åren och beräknas enligt UNDP nå 40 mord per 100 000 invånare och år vid årets slut, en av de högsta siffrorna i Latinamerika (motsvarande siffra för USA är 6). Nära 70 procent av de mördade är mellan 16 och 35 år. Över 450 000 vapen beräknas finnas i omlopp varav endast 35 procent beräknas vara registrerade.

Avsaknaden av pålitlig statistik och ingående analyser av våldsfenomenet gör varje uppskattning av problemet vansklig.

4. Dödsstraffet

Dödsstraff förekommer inte i El Salvador.

5. Rättssäkerhet

Konstitutionen föreskriver självständiga domstolar och detta respekteras av regeringen. Rättsväsendet är emellertid mycket svagt, främst på grund av bristande resurser och korruption. Domstolsverket har riktat kritik mot högsta domstolen, bland annat för befordran av olämpliga domare. I september 2005 stoppade högsta domstolens ledning på oklara grunder en undersökning av före detta presidenten Flores och flera före detta ministrars banktillgångar genomförd av domstolens anti-korruptionsenhet. Beivran av mord, korruption, pengatvätt och MR-övergrepp begångna under inbördeskriget sker nästan aldrig.

Till viktiga institutionella reformer under de tio senaste åren hör etablerandet av en ny civil poliskår, ett MR-ombudsmannaämbete samt ett reformerat fristående domstolsverk. 2003 infördes krav på att fredsdomare ska ha

genomgått en särskild domarutbildning med höjda kompetenskrav, finansierad av Sida. Ett annat positivt steg är inrättandet av en MR-enhet inom den civila polisen, om än med mycket små resurser och oklart mandat. En ny brottsbalk och en ny straffprocesslag har antagits. Konservativa reformer avseende

(4)

processlagstiftningen och repressiva lagar för bekämpning av ungdomsgäng utgör dock en tillbakagång på många områden. Ungdomar mellan 12-18 år är straffbara men inom ramen för en särskild ungdomsstrafflagstiftning. I slutet av 2004 befann sig 384 ungdomar internerade, de flesta medlemmar av ungdomsgäng.

Den oro våldet och den utbredda straffriheten skapar bland befolkningen har utgjort grogrund för en skärpt kriminalpolitik under senare år som är

oroväckande ur MR-synpunkt. Den nuvarande regeringen ersatte 2004 en mycket repressiv brottsbekämpningsplan riktad mot ungdomsgäng – som bland annat innehöll en kritiserad lag som tillät arrestering enbart på grundval av medlemskap i ett ungdomsgäng - med en mjukare sådan. Även om de flesta arresteringar nu baserar sig på arresteringsorder, menar enskilda organisationer för mänskliga rättigheter att godtyckliga arresteringar av gängmedlemmar förekommer.

Armén deltar regelbundet i polispatrullering och en ny lag om nationellt försvar har tilldelat militären en ökad roll vid upprätthållande av den interna säkerheten, vilket strider mot fredsavtalet. Särskilda anti-gängpatruller har satts upp under året där militära element dominerar.

1992 skapades ett MR-ombudsmannaämbete som har behörighet att utreda enskilda klagomål. Den nuvarande ombudsmannen - som tillträdde 2001 och fick förnyat mandat 2004 - har förbättrat ämbetets rykte, främst genom en aktiv verifieringsaktivitet och kritiska rapporter i känsliga ämnen. Ämbetet försvagades under 2005 av flera avhopp motiverade av interna spänningar.

Regeringen har enligt MR-organisationer i stor utsträckning ignorerat ombudsmannens förslag och uttalanden.

6. Personlig frihet

Den salvadoranska lagstiftningen innehåller förbud mot godtyckliga frihetsberövanden. Rapporter om ogrundade frihetsberövanden av

gängmedlemmar fortsätter dock att förekomma. Ikraftträdandet av den nya straffprocesslagen innebar ett stärkande av de anhållnas rättsgarantier, men efterföljande reformer har i vissa avseenden urholkat dessa. Till reformerna hör ökade polisbefogenheter att utan domartillstånd genomföra husrannsakan vid brottsmisstanke. En tredjedel av fängelsebefolkningen i landet väntar på att dom ska avkunnas.

7. Straffriheten

Rädsla att anmäla, bristande utredningsresurser och korruption inom

domstolssystemet, åklagarväsendet och polisen gör att straffriheten fortfarande är ett allvarligt problem. Till exempel inleds rättsliga procedurer endast i sex procent av alla mordfall och endast tre procent resulterar i fällande dom.

(5)

Straffriheten omfattar både vanlig kriminalitet, organiserad brottslighet och de statssanktionerade kränkningar av mänskliga rättigheter som begicks under den interna väpnade konflikten.

Inga kränkningar av mänskliga rättigheter begångna under den interna

konflikten har hittills beivrats. Till skillnad från grannlandet Guatemala har El Salvador försvårat möjligheterna att skapa försoning i landet genom att 1993 anta en amnestilag som rör alla typer av MR-brott, även de grövsta, begångna under inbördeskriget med undantag för perioden juni 1989 till 1992. Efter påtryckningar från interamerikanska MR-kommissionen prövade högsta domstolen 2001 lagens enlighet med grundlagen och kom fram till att den var författningsenlig, men inte tillämplig i alla fall. Enligt MR-organisationer bör domstolens utslag tolkas så att amnestilagen inte kan omfatta grova

kränkningar av mänskliga rättigheter. Den nuvarande regeringen motsätter sig ett avskaffande av lagen.

Rättsprocesserna rörande morden på MR-aktivisten och biskopen Oscar Romero 1980 och på sex jesuitpräster av den salvadoranska försvarsmakten 1989, samt försvinnandet av systrarna Serrano 1982 är symboliskt viktiga i kampen mot straffriheten. I det första fallet har en militärofficer dömts av en domstol i Kalifornien, medan övriga inblandade fortfarande är på fri fot. I det andra fallet frikändes anstiftarna 2001 med motiveringen att brottet

preskriberats. I det tredje dömde den Interamerikanska MR-domstolen i april 2005 den salvadoranska staten till en rad reparationsåtgärder, varav endast ett fåtal hade genomförts i september då tidsfristen för de första åtgärderna löpte ut.

8. Yttrande- och mediefrihet

Yttrande- och mediefriheten garanteras av konstitutionen och respekteras överlag av regeringen. Det finns ingen statlig censur, men få medier är självständiga från politiska eller ekonomiska intressen och regeringskritik är ovanligt. Det finns många exempel på att storföretag använt annonsbojkotter som ett vapen mot misshagliga medier, och medieanalytiker menar att

självcensur förekommer från redaktionsledningars sida.

Förenings- och församlingsfriheten garanteras i konstitutionen och denna respekteras också i praktiken.

Religionsfriheten garanteras av konstitutionen och respekteras av statsmakten.

Ett stort antal kyrkor och samfund har verksamhet i landet.

(6)

9. De politiska institutionerna

I El Salvador råder politisk pluralism och flerpartisystem. Det politiska systemet präglas av en stark president som utses i allmänna val för en

femårsperiod och som inte kan väljas om. Regeringen utnämns och avsätts av presidenten. Den lagstiftande makten ligger hos parlamentet som utses på tre år i allmänna val. Skiftande partiallianser har stärkt parlamentets makt. Det råder en stark polarisering i politiken mellan det konservativa regeringspartiet ARENA och vänsteroppositionen FMLN. Efter att ha segrat i det senaste parlamentsvalet 2003 har FMLN:s inflytande försvagats betydligt under året av flera ledamöters avhopp och interna konflikter. I presidentvalet i juni 2004 tog ARENA hem segern för fjärde valet i rad. ARENA kritiseras för att kontrollera medierna och därigenom rubba de demokratiska spelreglerna.

Vid 2004 års presidentval röstade 67 procent av de registrerade, en stor ökning jämfört med valen 2000 då siffran låg på 41 procent. En bidragande orsak har varit införandet av ett kombinerat ID- och röstkort som främjat

röstregistrering. Det finns inga tecken på skillnader mellan mäns och kvinnors valdeltagande.

Fredsavtalet föreskriver en reformering av valsystemet med främsta syfte att höja valdeltagandet. Bland nödvändiga reformer kan nämnas skapandet av ett enhetligt ID-kort och röstkort, en kraftig utökning av antalet

röstmottagningslokaler, en kvotering av 40 procent kvinnor på valbar plats, kontroll av hur det statliga partistödet används, avpolitisering av högsta valmyndigheten samt införandet av ett proportionalitetssystem inom det kommunala styret. Hittills har endast införandet av enhetliga ID-kort och röstkort genomförts.

Det finns inga formella hinder för kvinnor att nå valbara platser, men få kvinnor väljs i praktiken. 6,5 procent av borgmästarna, 11 procent av

parlamentsledamöterna och 35 procent av ministrarna är kvinnor. Merparten av de kvinnliga parlamentsledamöterna representerar FMLN, som tillsammans med CDU är det enda parti som genom kvoter främjar kvinnligt deltagande.

10. Rätten till arbete och relaterade frågor

El Salvador har anslutit sig till de sex av ILO:s åtta centrala konventioner som rör icke-diskriminering och förbud mot barn- och tvångsarbete. Efter att EU under året villkorat tillträde till unionens tullfrihetsregim GSP+ med anslutning till de återstående konventionerna rörande förenings- och förhandlingsfrihet rör sig nu regeringen mot en anslutning. Konstitutionen garanterar rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar, men enligt MR-ombudsmannen saknas ofta såväl resurser som den politiska viljan att säkerställa dess efterlevnad.

Korruption bland statliga arbetsinspektörer och i arbetsdomstolarna förekommer.

(7)

Kaffekrisen och jordbävningarna 2001 har lett till stora förluster av

arbetstillfällen och en betydande arbetskraftsutvandring till USA. Officiella arbetslöshetssiffror saknar värde då ungefär 50 procent av landets arbetsföra stadsbefolkning tillhör den informella sektorn där undersysselsättning dominerar. Ungefär 70 procent av landets fattiga stadsbor arbetar inom den informella sektorn.

Avskedanden och svartlistning av fackföreningsaktiva förekommer, främst inom maquilaindustrin och jordbrukssektorn. Regeringen har i flera fall tvingat företag att betala avgångsvederlag till avskedade fackföreningsmedlemmar, men företagen kan inte tvingas att återanställa vid en felaktig uppsägning.

11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa

Trots att hälsosektorns andel av statens totala utgifter är hög regionalt sett (23 procent) har fortfarande stora delar av befolkningen i praktiken mycket bristfällig eller ingen tillgång till hälsovård. En av förklaringarna ligger i att utbetalningarna i absoluta tal inte blir så stora på grund av statens mycket begränsade inkomster. Den allmänna sjukvården - som skall täcka 80 procent av befolkningen - tilldelas små resurser, och ofta saknas kompetent personal och grundläggande mediciner på läkarstationerna ute i landet. Den statliga sjukförsäkringen omfattar endast 20 procent av den arbetsföra befolkningen.

En allmän enighet råder om behovet av en reformering av hälsosektorn.

Till följd av jordbävningarna 2001 har de sanitära förhållandena generellt försämrats på grund av skador på vattenledningar, avloppssystem och den starkt försämrade bostadsstandarden. Enligt UNDP har 91 procent av stadsborna och 47,5 procent av landsbygdsborna tillgång till rör lett vatten.

Nivåerna har troligen sjunkit efter stormen Stan som drabbade landet i oktober 2005. Enligt PAHO dör varje år 12 000 personer av förorenat vatten och livsmedel. Antalet fall av denguefeber har ökat dramatiskt de senaste åren, medan både malarian och koleran har bemästrats.

12. Rätten till utbildning

Konstitutionen föreskriver en obligatorisk och kostnadsfri nioårig grundskola.

Utbildningssektorns andel av BNP var enligt UNDP endast 2,9 procent år 2002, en mycket låg nivå regionalt sett. Andelen som påbörjar primärskola var 90 procent för skolåret 2002/03. Endast 69 procent av dessa avslutade femte klass. Det råder ingen betydande skillnad i antalet inskrivna pojkar och flickor i grundskolan och på universitetet.

Mellan 1990 och 2003 lyckades man minska analfabetismen från 28 till 20,3 procent. År 2003 var 18 procent av männen och 23 procent av kvinnorna analfabeter. Förekomsten av skolavgifter, dyra skolböcker samt uniformstvång

(8)

är faktorer som bidrar till att många fattiga i praktiken utestängs från

skolutbildning. Behovet att bidra till familjens försörjning gör att många fattiga barn uteblir från hela eller delar av skolåret. Enligt utbildningsministeriet gick under 2002 endast 86 procent av barn mellan 7 och 11 år och 68 procent av barn mellan 12 och 14 år i skolan på landsbygden. Det genomsnittliga antalet skolår spänner från 7,1 år i huvudstaden till 3,7 i tre av de fattigaste regionerna.

13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard

Trots att El Salvador är ett medelinkomstland räknat i BNP per capita är enligt UNDP 40 procent av befolkningen fattiga och 15 procent extremt fattiga.

Nivåerna har dock minskat med 9 respektive 15 procent sedan 2000. Enligt GINI-koefficienten (ett statistiskt mått på ojämlikhet) har El Salvador en av de mest skeva inkomstfördelningarna i världen och tendensen har varit negativ de senaste tio åren. Den rikaste tiondelen av befolkningen står för 40 procent av de totala inkomsterna i landet. Ojämlikheten är den största bidragande orsaken till att landet ligger sämre till på UNDP:s utvecklingsindex än många länder med liknande BNP per capita. Kostnaden för basvaror har stigit dramatiskt de senaste åren medan minimilönen i reala termer sjunkit sedan 1995.

Jordbävningarna 2001 förstörde försörjningsmöjligheterna för en betydande del av befolkningen till följd av skador på den produktiva infrastrukturen och på bostäder. Utvandringen har sedan dess ökat och privata

penningförsändelser från de runt 2 miljoner salvadoraner som är bosatta i utlandet, främst USA, utgör en viktig inkomst för runt 20 procent av landets fattiga.

En av de allvarligaste konsekvenserna av jordbävningarna var det stora antalet förstörda bostäder. Sedan 2001 har över 200 000 nödbostäder uppförts. Trots att dessa utgör temporära lösningar bor fortfarande många kvar i brist på permanenta bostadslösningar. Enligt UNDP finns det ett underskott på ungefär 540 000 bostäder i landet, varav två tredjedelar på landsbygden.

Stormen som drabbade landet i oktober 2005 har ytterligare försämrat levnadsstandarden för ett stort antal salvadoraner.

I mars 2005 lanserade presidenten Antonio Saca ett kritiserat fyraårigt program på 200 miljoner USD för att reducera fattigdomen i landet. Programmet går ut på att dela ut månatliga bidrag (15-20 USD) till fattiga familjer i 32 kommuner och samtidigt ge dem tillgång till mikrokrediter.

14. Kvinnans ställning

Den salvadoranska konstitutionen föreskriver lika rättigheter för män och kvinnor, men i praktiken utsätts kvinnor för diskriminering på många områden.

El Salvador ligger fjärde sist bland de latinamerikanska länderna på FN:s genderrelaterade utvecklingsindex. Mödradödligheten är 172 dödsfall per 100

(9)

000 födslar, högre än i det fattigare grannlandet Honduras, och beror delvis på den höga andelen tonårsmödrar. 23 procent av kvinnorna är analfabeter gentemot 17,6 procent av männen. Löneskillnaderna är stora. UNDP

uppskattar att kvinnors årliga inkomster utgör ungefär 44 procent av männens.

Endast 11 procent av parlamentsledamöterna och 6,5 procent av borgmästarna är kvinnor.

Handel med kvinnor och barn i prostitutionssyfte förekommer från, till och genom El Salvador och även inom landets gränser. 2004 stärktes lagstiftningen mot människohandel, men tillämpningen av denna är bristfällig och skyddet av offren otillfredsställande.

Våld mot kvinnor i och utanför hemmet är ett utbrett fenomen. Det statliga Institutet för kvinnors utveckling, ISDEMU, mottog mellan juni och december förra året 1910 anmälningar för våld i hemmet och 237 för sexuella övergrepp, en ökning med 1,2 respektive 7,2 procent jämfört med motsvarande period året innan. En del av ökningen kan troligen tillskrivas en ökad anmälningsvilja, men mörkertalen anses vara stora. Under senare tid har dessa brott blivit föremål för en omfattande debatt. Lagstiftningen på området är enligt enskilda organisationer relativt avancerad, bl.a. kan våldförande makar åläggas förbud att ha kontakt med sin familj. ISDEMU har härbärgerat runt 200 särskilt utsatta kvinnor sedan 1996.

Abort är förbjudet förutom vid fara för moderns liv.

15. Barnets rättigheter

Barn utgör 43 procent av befolkningen och tillhör en av de mest utsatta grupperna i samhället. Spädbarnsdödligheten ligger enligt UNDP på 32

promille – långt över genomsnittet i Latinamerika – medan undervikt hos barn upp till fem år sjunkit till 10 procent, en minskning med runt 30 procent sedan 1990. Inbördeskriget och den mycket omfattande utvandringen till USA har haft till följd att stora grupper av barn och ungdomar växer upp i splittrade familjer, ofta utan vuxenstöd. Detta är en av grundorsakerna till de omfattande problemen med kriminella ungdomsgäng. Många fall av grovt våld och mord på ungdomar sker inom ungdomsgängen för vilka den lägsta inträdesåldern enligt UNICEF nu sjunkit till 9 år.

Barnarbete är ett betydande problem med stor utbredning inom främst

jordbrukssektorn och i mindre utsträckning inom handeln och industrin. Enligt en undersökning av ILO från 2001 arbetar ungefär 220 000 barn mellan 5-17 år, det vill säga 11,5 procent av befolkningen i denna åldersgrupp (16 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna). Nära hälften av dessa har ingen tillgång till utbildning. ILO bedömer att 20 procent av fattiga familjers inkomster härrör från barnarbete.

(10)

Våld och misshandel mot barn, särskilt inom familjen, är ett stort problem där statliga åtgärder varit otillräckliga. Under andra hälften av 2004 mottog

ISDEMU 807 anmälningar av olika typer av barnmisshandel, en lätt ökning jämfört med motsvarande period året innan. Mörkertalen är sannolikt stora.

Det saknas tillförlitliga studier beträffande barnprostitutionens utbredning, men organisationer som arbetar inom området menar att denna har ökat under senare år och sker mer öppet. UNICEF uppskattar att ungefär 1 200

minderåriga exploateras sexuellt i El Salvador. Under 2004 anslöt sig landet till Protokollet till konventionen om barnets rättigheter om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. Vad gäller handel med barn i prostitutionssyfte, se punkt 15.

Sedan El Salvadors ratificering av konventionen om barnets rättigheter år 1990 har bland annat antagits en familjelag, en lag om unga lagöverträdare, lag om våld inom familjen, instiftats särskilda domstolar för barn och en särskild avdelning för barn inom MR-ombudsmannaämbetet. Organisationer som arbetar med barnfrågor pekar dock på betydande brister rörande tillämpningen av lagarna. Under året tillsatte regeringen en kommission med uppdrag att bringa klarhet i de tusentals fall av barn som tvångsbortfördes under den interna väpnade konflikten. Under 2004 utarbetades också strategier för att förebygga gängmedlemskap och rehabilitera gängmedlemmar. Konkreta förebyggande åtgärder har ännu inte genomförts på grund av brist på politisk vilja och resurser.

16. Olika befolkningsgruppers situation

Den salvadoranska konstitutionen förbjuder diskriminering baserad på nationalitet och etnisk tillhörighet. Urfolken uppgår till några hundratusen människor. Dess kultur och språk lever kvar i vissa specifika områden och främst bland de äldre. Gruppen är inte utsatt för någon statssanktionerad diskriminering, men de områden man bebor tillhör de fattigaste, med små utkomstmöjligheter.

17. Diskriminering på grund av sexuell läggning

Konstitutionen förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. I praktiken är dock de homosexuella utsatta för betydande diskriminering i det salvadoranska samhället. Under senare år har ett antal fall av våld mot homosexuella inrapporterats där personernas sexuella läggning är ett möjligt motiv, bl.a. tre mord under 2003. Under 2004 förekom det enligt enskilda organisationer uppgifter om regelbundna arresteringsvågor mot homosexuella under olika förevändningar. Det saknas indikationer på att dessa aktioner skulle vara statssanktionerade.

(11)

18. Flyktingars rättigheter

El Salvador har anslutit sig till 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning. UNHCR har inte längre något kontor i landet men har en lokal samarbetspartner. En lag från 2002 om fastställande av flyktingars status rör vissa åtaganden enligt konventionen och tillskapar bland annat en

asylprövningskommitté med representanter för utrikes- resp. inrikesministeriet.

Illegala migranter, inklusive möjliga offer för människohandel, skickas som regel tillbaka till sitt hemland utan möjlighet till skydd i El Salvador. För migranter som riskerar förföljelse i sitt hemland finns det möjlighet att erhålla flyktingsstatus.

19. Funktionshindrades rättigheter

EN WHO-studie från 2000/2001 visar att 8 procent av befolkningen är handikappad och att huvuddelen av dem är unga landsbygdsbor med

begränsad tillgång till rehabilitering och arbete. En stor del av de handikappade är före detta soldater och civila som skadats under den interna väpnade

konflikten. Vissa statliga åtgärder för att stärka rörelsehindrades rättigheter har vidtagits, men dessa är fortfarande otillräckliga. År 2000 antogs en lag som anger att nya byggnader skall anpassas för funktionshindrade och som ökade kravet på anställning av rörelsehindrade från 2 procent till 4 procent på arbetsplatser med över 50 arbetstagare. Enskilda organisationer pekar dock på betydande brister rörande tillämpningen av lagen samt kontrollen av dess efterlevnad.

20. Oberoende MR-organisationer

Det finns ett stort antal oberoende MR-organisationer med verksamhet i El Salvador och organisationernas självständiga ställning respekteras i allmänhet av regeringen. Bland de viktigare kan nämnas Fundación de Estudios para la Aplicación del Derecho, FESPAD, som framför allt inriktar sig på ekonomiska och sociala rättigheter, Instituto de Derechos Humanos de la UCA, IDHUCA, som är jesuituniversitetets särskilda MR-institut, katolska kyrkans Tutela Legal och MR-organisationen Comisión de Derechos Humanos. Den svenska

enskilda organisationen Diakonia stödjer lokala organisationer med verksamhet på MR-området. Trots regeringens deklarerade öppenhet för dialog med det civila samhället upplever många MR-organisationer att de inte har något inflytande på regeringens politik.

Tidningsannonser från okända organisationer med häftiga utfall mot ett antal MR-organisationer, bland annat IDHUCA och FESPAD, är oroväckande. I vissa fall har annonserna följts upp med anonyma dödshot.

(12)

21. Fältverksamhet och rådgivning

FN:s högkommissarie för MR-frågor, UNHCHR, öppnade 2003 ett mindre kontor för tekniskt samarbete med den salvadoranska staten, främst

utrikesministeriet och MR-ombudsmannen. Sverige har tidigare givit stöd till MR-ombudsmannen. Under perioden 2001-2005 har Sveriges stöd direkt motiverat av fredsavtalen gradvis fasats ut. Nya biståndsformer har fasats in som ställer högre krav på kostnadsdelning och ansvar. Ett exempel är kontraktsfinansierat tekniskt samarbete som får ökad betydelse jämte samarbetet med enskilda organisationer.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :