F F … … R R O O R R D D
FŠrdigstŠllandet av dessa tillŠmpade studier innebŠr att Œren som juridikstudent pŒ Handels- hšgskolan vid Gšteborgs Universitet Šr avslutade. Jag vill framfšra ett stort tack till Lucie Macek fšr all hjŠlp och fšr hŒrd kritisk granskning av arbetet.
DŒ jag nu Šntligen avslutar uppsatsen gŒr mina tankar till min vŠn Magnus •hlund, som šns- kade att han sjŠlv hade fŒtt chansen att ta sin examen nŒgon dag. Jag vill dŠrfšr tillŠgna detta verk Magnus minne.
Gšteborg i juni 1998
Ola Bjšrsander
S S A A M M M M A A N N F F AT A T T T N N I I N N G G
Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning till ŠmnesomrŒdet. Denna bakgrund utgšrs bland annat av Sveriges EU-anpassning och AktiebolagskommittŽns dŠrav fšranledda arbete med Šndringar av aktiebolagslagen, sŠrskilt i frŒga om aktiebolagets organisation. FramstŠll- ningens syftes- och mŒlformuleringar uttrycks dŠrfšr som en ambition att nŒ en škad fšrstŒ- else fšr funktionsfšrdelning och relationer i styrningen av det svenska publika aktiebolaget.
FrŠmst betonas betydelsen av styrelsens och bolagsstŠmmans funktioner, men Šven andra organ, som till exempel den verkstŠllande direktšren, nŠmns som viktiga i sammanhanget. Ett medel som anvŠnds i framstŠllningen Šr studier av fransk och engelsk bolagsrŠtt.
NŒgra av bolagsrŠttens grundproblem Šr relaterade till rollfšrdelningen inom aktiebolaget samt intressekonflikter som uppstŒr till fšljd av denna rollfšrdelning. Genom en granskning av konflikterna med rŠttsekonomiskt perspektiv, kan orsakerna till varfšr en viss juridisk lšs- ning valts fšr ett visst problem fšrtydligas. PŒ detta sŠtt belyses nŒgra konfliktmotverkande regelsystem i aktiebolagslagstiftningen, frŠmst lojalitetsplikten och minoritetsskyddet. Det framgŒr relativt tydligt, att det finns ett starkt behov av ramlagstiftning av detta slag, eftersom olika sŠrintressen annars alltfšr lŠtt kan gšra sig gŠllande. Enligt ett ekonomiskt synsŠtt kan konfliktanalysen anvŠndas som hjŠlp fšr att tydliggšra, fšrstŒ och kanske stŠvja de hot mot bolagssyftet Ð avkastning pŒ Šgarnas aktieinvesteringar Ð som sŠrintressena kan sŠgas utgšra.
Fšr att kunna anvŠnda konfliktanalysen pŒ detta sŠtt, ges nŒgra exempel pŒ vilka som kan tŠnkas stŒ fšr olika sŠrintressen, och hur dessa kommer till uttryck. Sammantaget utgšr av- snittet med rŠttsekonomi en fond till den fortsatta framstŠllningen i sin helhet.
En šversiktlig problemanalys med avseende pŒ internationell bolagsjuridik, och komparativa studier av denna, inleder en internationell utblick. Bolagsstrukturer i Sverige, Frankrike och England presenteras elementŠrt, och tyngdpunkten Šr dŠrvid lagd pŒ den centrala organisatio- nens utformning. Beskrivningarna har det svenska publika aktiebolagets uppbyggnad som mall. Detta gšr att sambanden mellan rŠttsordningarnas olika lagstiftning framgŒr vid en granskning av de olika byggstenarna: bolagsbildning, vissa formkrav, allmŠnna krav et cetera.
Uppsatsen inriktas sedan i stšrre utstrŠckning Šn tidigare mot detaljfrŒgor, och fokuseras pŒ de centrala bolagsorganen i svensk rŠtt. Organens roller i bolaget, deras primŠra uppgifter och nŒgra problem som kan uppstŒ vid utšvandet av dessa konkretiseras. Detta sker genom redo- gšrelser fšr bland annat bolagsstŠmmans olika maktmedel, sŒsom exempelvis rŠtten att utse styrelsens ledamšter och rŠtten att ge direktiv till bolagsledningen, samt Šven fšr de problem som uppstŒr dŒ aktieŠgare vill utnyttja sin rŠtt till inflytande. Styrelsens ansvarsomrŒden och kompetenser beskrivs kortfattat, tillsammans med den grund frŒn vilken dessa kan hŠrledas. I anslutning till detta omrŒde betonas styrelsens och andra ledningsorgans sjŠlvstŠndighet, och deras i fšrhŒllande till bolagsstŠmman relativt starka maktpositioner i stora aktiebolag. HŠn- visningar gšrs till aktuell lagstiftning och debatt i doktrinen, samt Šven till aktiebolagsrŠttens utveckling i nuet och i framtiden. Denna utveckling exemplifieras genom referenser till AktiebolagskommittŽns pŒgŒende arbete och till en nyligen framlagd proposition om aktie- bolagets organisation. Utrymme ges ocksŒ fšr en beskrivning av organliknande konstella- tioner inom aktiebolaget. Dessa innefattar till exempel en arbetande styrelseordfšrande, en koncernchef eller sŒ kallade shadow directors.
Avhandlingen tar dŠrefter upp nŒgra olika former av ansvar som kan aktualiseras i de fall dŒ
bolagskonflikter inte kan lšsas utom juridiken, eller dŒ nŒgon form av organkompetens eller
makt missbrukats. En beskrivning ges av hur ansvaret Šr uppdelat mellan de olika aktšrerna i
bolaget, och Šven bolagets egna ansvar tas upp. Tyngdpunkten ligger vid den ansvarsdel som ligger pŒ bolagets ledning, och de speciella fšrhŒllanden som krŠvs fšr att realisera ledningens olika typer av ansvar: ansvaret mot bolaget samt ansvaret mot aktieŠgare och andra. I denna del tas Šven bolagsansvarets konstruktion i Frankrike och England upp i ett par korta avsnitt.
Uppsatsen avrundas slutligen med nŒgra personliga synpunkter och funderingar i kapitel sex.
I I N N N N E E H H • • L L L L S S F F … … R R T T E E C C K K N N I I N N G G
BILDER OCH TABELLER ... V
F…RKORTNINGAR ...VI
KAPITEL I INLEDANDE KOMMENTARER ... 1
1 BAKGRUND... 1
2 SYFTE... 1
3 AVGR€NSNINGAR... 2
4 METOD... 2
4.1 Terminologi ... 3
KAPITEL II N•GRA GRUNDPROBLEM I AKTIEBOLAG... 4
1 INLEDNING... 4
2 ROLLF…RDELNING I BOLAGET... 4
2.1 Ledningens stŠllning i bolaget... 5
2.2 €garnas stŠllning i bolaget... 6
3 INTRESSEGRUPPER OCH KONFLIKTER... 6
3.1 Intressegrupper i bolaget... 7
3.2 Konflikt mellan Šgare och ledning ... 8
3.3 Konflikt mellan skilda Šgarkategorier ... 10
KAPITEL III BOLAGSORGANISATION I TRE L€NDER ... 13
1 INLEDNING... 13
2 PROBLEM MED NATIONELLA LAGAR I ETT INTERNATIONELLT SAMMANHANG... 13
3 SVERIGE... 14
3.1 AllmŠnt om svenska aktiebolag ... 14
3.2 Bildande av aktiebolag ... 15
3.3 Aktier och aktiekapital ... 15
3.4 AllmŠnt om bolagets organisationsstruktur... 16
3.5 BolagsstŠmma ... 16
3.6 Styrelse ... 16
3.7 VerkstŠllande direktšr ... 16
4 FRANKRIKE... 17
4.1 AllmŠnt om franska aktiebolag... 17
4.2 Bildande av SociŽtŽs Anonymes ... 17
4.3 Aktier och aktiekapital ... 18
4.4 AllmŠnt om bolagets organisationsstruktur... 18
4.5 AssemblŽ des actionnaires... 18
4.6 Le conseil och la directoire ... 19
4.7 Le PrŽsident du conseil... 21
5 ENGLAND... 22
5.1 AllmŠnt om engelska aktiebolag... 22
5.2 Bildande av limited liability companies... 23
5.3 Aktier och aktiekapital ... 23
5.4 AllmŠnt om bolagets organisationsstruktur... 24
5.5 General meeting of shareholders ... 24
5.6 The board of directors ... 25
5.7 The managing directors... 26
5.8 The secretariate... 27
KAPITEL IV BOLAGSORGANENS FUNKTIONER... 28
1 INLEDNING... 28
2 BOLAGSST€MMAN... 28
2.1 Styrelseval Ð en majoritetskompetens? ... 28
2.2 Fullmakter Ð ett maktmedel ... 29
2.3 Vinstutdelning et cetera Ð ett gemensamt ansvarsomrŒde ... 30
2.4 RšstrŠttsbegrŠnsning Ð en missriktad maktfšrdelningsmetod? ... 31
2.5 Aktiers ršstvŠrde Ð maktmedel eller rŠttighetsfšrdelning?... 33
2.6 BolagsstŠmmans rŠtt att ge direktiv till ledningen ... 34
3 STYRELSEN... 35
3.1 Behšrighet och befogenhet ... 36
3.2 Styrelsens sjŠlvstŠndighet... 37
4 VERKST€LLANDE DIREKT…R... 38
5 ORGANLIKNANDE KONSTELLATIONER... 38
5.1 Direktion och vice verkstŠllande direktšr... 39
5.2 Arbetande styrelseordfšrande och arbetsutskott ... 39
5.3 Koncernchef och divisionsstyrelse ... 40
5.4 De facto och shadow director... 41
KAPITEL V ANSVARSUPPDELNING... 43
1 INLEDNING... 43
2 AKTIE€GARES ANSVAR... 43
3 BOLAGETS ANSVAR... 44
4 LEDNINGENS ANSVAR... 44
4.1 Ansvar mot bolaget ... 45
4.2 Ansvar mot aktieŠgare och annan...46
4.3 NŒgot om ledningens straffansvar... 48
4.4 …vriga ansvarstyper... 48
5 N•GOT OM BOLAGSANSVAR I FRANKRIKE... 48
6 N•GOT OM BOLAGSANSVAR I ENGLAND... 49
KAPITEL VI SLUTKOMMENTAR... 51
K€LLF…RTECKNING ... 53
B B I I L L D D E E R R O O C C H H T T A A B B E E L L L L E E R R INTRESSEKONFLIKTER OCH DERAS REGLERINGSMODELLER... 8
R…STR€TTSBEGR€NSNINGAR I 218 SVENSKA AKTIEMARKNADSBOLAG 1994/07/27 ... 33
R…STV€RDESSKILLNADER MELLAN OLIKA AKTIESLAG I 194 SVENSKA AKTIEMARKNADSBOLAG 94/01/01 ... 34
STRUKTUREN I AKTIEBOLAGSLAGENS SKADEST•NDSSANKTION... 45
F F … … R R K K O O R R T T N N I I N N G G A A R R
ABL 1975 Œrs aktiebolagslag
art. article, artikel
AvtL lag (1915:218) om avtal och andra
rŠttshandlingar pŒ fšrmšgenhetsrŠttens omrŒde
BrB Brottsbalken
CA Companies Act 1985 (1985 c 6)
Cc Code civil
D 67-236 le dŽcret 67-236 du 23 mars 1967
EEIG Europeiska Ekonomiska
IntresseGrupperingar
EG Europeiska Gemenskapen
EU Europeiska Unionen
EURL entreprise unipersonelle ˆ
responsabilitŽ limitŽe
F franska franc(s)
HB Handelsbalken
kr svenska kronor
L 66-537 la loi 66-537 du 24 juillet 1966 sur les
sociŽtŽs commerciales
Ltd private limited company
plc public limited company
prop proposition
SA la sociŽtŽ anonyme
SARL sociŽtŽ ˆ responsabilitŽ limitŽe
SFS svensk fšrfattningssamling
SkadestL skadestŒndslag (1972:207)
SOU Statens offentliga utredningar
VD VerkstŠllande direktšr
£ engelska pund
Kapitel I
I I N N L L E E D D A A N N D D E E K K O O M M M M E E N N TA T A R R E E R R
1 Bakgrund
Den svenska bolagsrŠtten har under 1990-talet Šgnats ett mycket stort intresse, bland annat dŠrfšr att Sveriges medlemskap i den Europeiska Unionen tvingat fram en omfattande an- passningsprocess av lagstiftningen pŒ detta omrŒde. Den metod som frŠmst anvŠnds av EU:s organ fšr att fšrmŒ medlemsstaterna att harmonisera de nationella lagar som stiftas Šr šver- statliga direktiv. PŒ en rad viktiga punkter, till exempel i frŒga om indelning av aktiebolag i kategorierna privata respektive publika bolag, har reformer redan genomfšrts. Fram till 1994 fanns bara en form av aktiebolag att tillgŒ i Sverige. Anledningen till att detta fšrhŒllande Šndrades var, att anpassningen till vissa av bolagsdirektiven annars hade inneburit orimliga konsekvenser fšr ett stort antal smŒ aktiebolag. De stora fšretag som Šr motorn i den vŠster- lŠndska marknadsekonomin verkar nŠstan uteslutande genom olika varianter av bolag som befriar Šgarna frŒn personligt ansvar, och aktiebolagsformen Šr den viktigaste av dessa.
1Men eftersom bolagsdirektiven frŠmst riktar in sig pŒ de stora bolagen, sŒ fungerar alltsŒ inte vissa av de nya reglerna sŠrskilt bra fšr smŒ bolag.
Vidare har den sŒ kallade AktiebolagskommittŽn framstŠllt en lŒng rad fšrslag pŒ ytterligare Šndringar av den nuvarande aktiebolagslagen (lag 1975:1385).
2Alla dessa Šndringar kan dock inte direkt hŠrledas frŒn en EU-anpassning. I framtiden vŠntas en helt ny aktiebolagslag trŠda i kraft, dŒ en fullstŠndig genomgŒng av nuvarande lagstiftning hunnit gšras. Huvuddelen av de fšreslagna Šndringar som direkt ršr bolagsorganen har publicerats i betŠnkandet Aktie- bolagets organisation, SOU 1995:44, samt i propositionen 1997/98:99. Dessa Šndringar i aktiebolagslagen fšreslŒs i propositionen trŠda i kraft den 1 januari 1999. SŒledes ršr uppsats- Šmnet ett mycket aktuellt omrŒde av bolagsrŠtten, nŠmligen relationerna mellan de olika bo- lagsorganen.
Att tillgodogšra sig kunskap om andra lŠnders rŠttsordningar Šr en viktig del i en strŠvan att bŠttre fšrstŒ den egna nationella lagstiftningen. Efter Sveriges intrŠde framstŒr detta kuns- kapsbehov tydligare Šn det gjort tidigare, eftersom harmoniseringsprocessen i EU Šr tŠnkt att sŒ smŒningom leda till en škad integration av Europas stater. Konformitet mellan de olika nationella lagarna anses vara nyckeln till en fungerande union. Det Šr dock lŒngtifrŒn lŠtt att inom en kort tidsrymd fšrŠndra lagar och traditioner som vuxit fram under loppet av flera sekler, ett faktum som framstŒr mycket tydligt pŒ bolagsrŠttens omrŒde. NŒgra av de sŒ kal- lade bolagsdirektiven har dŠrfšr Šnnu inte kunnat genomfšras pŒ grund av stor oenighet mel- lan EU:s medlemsstater. FrŒgan om vilken genomslagskraft icke implementerade direktiv kan anses ha haft pŒ lagstiftningen Šr nŒgot oklar, men i den rŠttsvetenskapliga debatten har de i vart fall varit aktuella under lŒng tid.
2 Syfte
Syftet med uppsatsen Šr att gšra en aktuell framstŠllning av rŠttslŠget pŒ aktiebolagsomrŒdet, frŠmst vad betrŠffar aktiebolagens centrala organisation. Tyngdpunkten Šr lagd vid en studie av fšrhŒllandet mellan styrelsen och aktieŠgarna fšrenade vid bolagsstŠmma. MŒlet Šr att nŒ en škad fšrstŒelse fšr funktionsfšrdelningen mellan dessa organ i det svenska aktiebolaget.
1 Fšr en skildring av nŒgra teoretiska resonemang som fšrklarar fšrekomsten av begrŠnsat ansvar, se Bergstršm
& Samuelsson s 49 ff.
2 KommittŽn utsedd genom Dir 1990:46 …versyn av aktiebolagslagen.
Ansvarsfšrdelningen i bolaget mellan bolagsorganen kan sŠgas bli fšrtydligad genom en analys av lagens bestŠmmelser om bolagsledningens uppgifter och ansvar. DŠrmed lŠggs ocksŒ en stor vikt vid regler om frŠmst styrelsens skyldigheter och ansvar. Fšr att skapa ett bredare underlag fšr analysen, innehŒller uppsatsen dels inslag av rŠttsekonomi, och dels jŠm- fšrelser med utlŠndska rŠttsordningar. De rŠttsekonomiska inslagen Šr Šgnade att i viss mŒn belysa varfšr vissa regleringar i aktiebolagslagen sŠgs vara nšdvŠndiga, och den komparativa utblicken skall komplettera den švriga framstŠllningen samt ge perspektiv pŒ den svenska bolagsrŠtten.
3 AvgrŠnsningar
Arbetet innehŒller beskrivningar och jŠmfšrelser av lagstiftningen om olika nationella bolags- bildningar, dock med den absoluta tyngdpunkten pŒ svensk rŠtt. BegrŠnsningen av det inter- nationella temat Šr gjord sŒ, att framstŠllningen beršr svensk, fransk och engelsk rŠtt. Vidare begrŠnsas jŠmfšrelsen till att handla om de bolagsformer som Šr avsedda fšr fšretag med mŒnga Šgare och omfattande verksamhet. I Sverige benŠmns denna bolagsform publika aktie- bolag, och de nŠrmaste motsvarigheterna i Frankrike och England Šr SociŽtŽs Anonymes re- spektive Public Limited Liability Companies.
De bolagsorgan som frŠmst avhandlas Šr styrelse och bolagsstŠmma. DŒ jag beskriver bola- gets ledningsfunktioner innefattar jag i ledningsbegreppet oftast bŒde styrelsen och andra fš- retagsledare. I viss mŒn beršrs dŠrfšr Šven andra organ, som till exempel verkstŠllande di- rektšr och styrelsens ordfšrande i separata redogšrelser. Revisorernas stŠllning i aktiebolaget tas dŠremot inte alls upp till behandling. Jag behandlar inte heller specifika koncernfrŒgor annat Šn šversiktligt, som till exempel i frŒga om koncernchefens stŠllning i bolaget. Till sist gšr jag den avgrŠnsningen att jag inte behandlar bšrsrŠtt, eftersom detta skulle tvinga fram en alltfšr omfattande beskrivning av ett enskilt ŠmnesomrŒde.
Som redan antytts, anses allmŠnt att aktiebolag Šr viktiga inslag i samhŠllsekonomin i stort.
Det švergripande ŠndamŒlet med att tillŒta fšretag att idka verksamhet i denna skyddade form, kan sŒlunda inte enbart vara att gynna privata kapitalinvesteringar. Huruvida en aktie- bolagsrŠttslig studie skall eller bšr omfatta mer Šn den konkreta bolagsdriften, eller koncent- reras till enskilda fšreteelser, Šr i ett sŒdant perspektiv en intressant frŒga. Denna frŒga Šr dock enligt min uppfattning av filosofisk art, och ett utfšrligt resonemang skulle i sig sjŠlvt kunna fylla en hel avhandling. Mina ramar Šr relativt snŠva, och omfattar inte mer Šn i be- grŠnsad omfattning annat Šn nŒgorlunda konkreta frŒgestŠllningar. Min utgŒngspunkt blir dŠrfšr, att syftet med aktiebolag Šr att generera avkastning pŒ aktieŠgarnas kapital. FrŒgan om i vilken mŒn ŠndamŒlet med aktiebolagslagstiftningen kan sŠgas vara att frŠmja andra syften lŠmnar jag dŠrhŠn.
4 Metod
Uppsatsen komponeras med en tematisk disposition som grund, det vill sŠga att Šmnet delas
in i olika teman som fšrst beskrivs vart och ett fšr sig. Det fšrsta temat syftar till att presen-
tera nŒgra av de problemstŠllningar som omger aktiebolaget och dess interna aktšrer. Syftet Šr
att med ett rŠttsekonomiskt synsŠtt i nŒgon mŒn skapa en fšrstŒelse fšr orsakerna till de regle-
ringar om bolagsorganen lagstiftaren valt att gšra i aktiebolagslagen. Det andra temat Šr en
enklare beskrivning av aktiebolagets struktur samt organisation i vardera Sverige, England
och Frankrike. Dessa bŒda teman Šr Šgnade att ge en grundlŠggande orientation i hur ett ak-
tiebolag byggs upp, och varfšr det byggs pŒ ett visst sŠtt. Denna orientation fungerar dŠrmed
som en introduktion till fšljande avsnitt, samtidigt som det relativt breda perspektivet utgšr en ram fšr uppsatsŠmnet.
Efter de inledande delarna av uppsatsen, disponeras de olika avsnitten efter olika samman- hang. Dessa sammanhang fšrsšker jag efterhand knyta ihop till en helhet, fšr att till sist kunna jŠmfšra olika fšrhŒllanden och dŠrmed eventuellt nŒ det švergripande syftet med uppsatsen.
4.1 Terminologi
Fšr att kunna analysera och fšrstŒ nŒgra av de delar av bolagsrŠtten som ršr aktiebolagens
kŠrna, de styrande organen, gšr jag ett fšrsšk att klargšra nŒgra begrepp och termer. Jag be-
skriver sŒlunda betydelsen av nŒgra i diskussioner kring aktiebolag vanligt fšrekommande
uttryck, till exempel ansvar och makt. Uttrycken har ofta en skiftande innebšrd i olika sam-
manhang, bŒde inom och utom juridikens vŠrld. Detta Šr naturligtvis inte nŒgot tillfredsstŠl-
lande faktum, och Šven om min framstŠllning inte pŒ nŒgot sŠtt Šr uttšmmande, ger den kan-
ske ŠndŒ en fingervisning om vilken innebšrd som kan ligga i viss terminologi. Att tanke-
gŒngar kring sprŒkets finesser i juridiken Šr av intresse markeras bland annat av debatten
kring betydelsen av behšrighet och befogenhet i ABL 8:14, vilket Šr ett av de omrŒden jag
beršr nedan.
Kapitel II
N N • • G G R R A A G G R R U U N N D D P P R R O O B B L L E E M M I I A A K K T T I I E E B B O O L L A A G G
1 Inledning
Detta kapitel beskriver bolagsrŠttens fšrdelning av roller mellan fšretagets interna aktšrer, och de vanligaste typerna av konflikter mellan dessa roller. Dessa konflikter kan sŠgas utgšra en del av bolagsrŠttens grundproblem. Vidare kommer jag att beskriva hur olika komponenter i dessa konflikter namnges fšr att lagtekniska lšsningar skall mšjliggšras. De problem som redovisas hŠr utgšr alltsŒ en viktig bakgrund till varfšr bolagsrŠtten regleras enligt vad som fšljer i senare kapitel. Hela kapitlet har en teoretisk prŠgel.
Vid studier av ett specifikt bolagsrŠttsligt problem finns uppenbara fšrdelar med att anvŠnda ekonomisk analys och dess metoder, i anslutning till en arbetsmetod av mer juridisk karaktŠr.
Detta understryks av Bergstršm och Samuelsson, vilka menar att ett sŒdant arbetssŠtt škar precisionen i forskningen, och Šven Dotevall stŠller sig positiv till att i viss mŒn fŠsta avse- ende vid ekonomisk analys: ÓÉen effekt av att beakta ekonomiska fšrhŒllanden vid rŠttsliga analyser Šr att rŠttsregler klargšrs och rŠttsliga begrepp kan preciserasÓ.
3DŒ jag i min uppsats fšrsšker beskriva ansvarsfšrdelningen mellan olika bolagsorgan, kommer jag dŠrfšr att i viss mŒn gŒ šver grŠnsen fšr en strikt traditionell juridisk metod. Enligt min uppfattning mŒste Ð i vart fall generellt sett Ð det grundlŠggande syftet med ett aktiebolags verksamhet vara, att generera avkastning pŒ aktieŠgarnas i bolaget investerade kapital. Den avkastning som aktie- Šgarna sŒlunda har rŠtt att utfŒ, kan minskas eller elimineras genom att andra intressen Šn av- kastningsintresset tillgodoses. En av fšrdelarna med ett rŠttsekonomiskt inslag i en analys, Šr att rŠttsekonomin kan tydliggšra sŒdana hot mot bolagssyftet, samt i viss mŒn Šven belysa ŠndamŒlet med vissa bolagsrŠttsliga regler.
2 Rollfšrdelning i bolaget
Om det gŒr att reda ut hur rollfšrdelningen ser ut inom aktiebolag, Šr det sedan enklare att Šven belysa hur bland annat ansvar fšrdelas mellan de olika rollerna. Olyckligtvis (fšr ett teo- retiskt resonemang) bestŒr aktiebolaget av ett dynamiskt samspel mellan mŒnga olika parter, varfšr detta inte lŒter sig gšras utan svŒrigheter. UtgŒngspunkten fŒr dŒ bli relativt enkla mo- deller av byggstenarna i aktiebolagets struktur. Till att bšrja med erhŒller ett bolag genom sin registrering en egen identitet, en juridisk person uppstŒr.
4Bolaget Šr dŠrmed till sitt vŠsen skilt frŒn de fysiska personer som Šger det, och frŒn dem som styr fšretaget i švrigt.
Om man utstrŠcker begreppet styrning en smula, kan fšrmodligen en styrande funktion sŠgas ligga Šven hos politiker, lagstiftare och andra med makt att pŒverka de yttre fšrutsŠttningarna fšr bolagets existens (genom lagar om skatt, arbete, redovisning, brott et cetera). Jag anspelar dock hŠr enbart pŒ bolagets inre fšrhŒllanden.
Ett aktiebolag kan sŒlunda ŒlŠggas ett eget civilrŠttsligt ansvar i en tvist mellan bolaget och tredje man.
5Bolaget ansvarar dŠrvid sjŠlvt med sitt egna kapital fšr eventuella skadestŒnd, eller fšr andra ekonomiska konsekvenser av exempelvis ett kontraktsbrott i en affŠrsrelation.
€garna har visserligen en gŒng satsat detta bolagets kapital, men kan inte frigšra detta annat Šn genom en fšrsŠljning av sina aktier. En juridisk person kan av naturliga skŠl, trots sin eko-
3 Bergstršm & Samuelsson s 20 samt Dotevall s 52. Enligt min uppfattning verkar dock de fšrras Œsikt vara att en fullstŠndig integrering av metoderna Šr šnskvŠrd, medan den senare nšjer sig med att konstatera att den juridiska analysen kan stšdjas av en sekundŠr ekonomisk analys.
4 Se Bergstršm & Samuelsson s 55 f om rŠttspersonlighet m m, samt Šven •hman s 311 ff.
5 I SOU 1997:127 fšreslŒs att Šven straffansvar skall kunna ŒlŠggas en juridisk person, se avsnitt V:4 nedan.
nomiska sjŠlvstŠndighet, inte sjŠlv bestŠmma šver sin inriktning eller fatta och genomfšra beslut fšr sin verksamhet. Bolaget mŒste dŠrfšr verka genom representanter, agenter som agerar fšr bolagets rŠkning.
6Definitionen av vad en agent Šr, fšrefaller inte vara helt liktydig i alla sammanhang. Begreppet hŠrršr dock frŒn fšretagsekonomisk teoribildning, och dŒ sŠr- skilt frŒn den sŒ kallade principal-agent teorin, vilken handlar om relationen mellan olika partsintressen i exempelvis ett aktiebolag.
7Enligt denna teori kan agenten definieras som en uppdragstagare med delegerade befogenheter att agera och fatta beslut fšr huvudmannens rŠkning, enligt ett kontraktsfšrhŒllande dem emellan. Huvudmannen brukar alltsŒ i detta sammanhang benŠmnas principal.
2.1 Ledningens stŠllning i bolaget
En direkt šversŠttning av de i ekonomisk teori anvŠnda orden agent och principal till juridiska termer vore mycket svŒr att gšra. DŒ bolagets och dess organs rŠttsliga stŠllning diskuteras, kan det dock vara svŒrt att skapa mer exakta definitioner fšr rollerna i fšretaget. Av denna anledning bšr anvŠndningen av beteckningarna agent och principal fšr att beskriva vissa juri- diska fšrhŒllanden ŠndŒ nŒ en klargšrande funktion. Att anvŠnda begrepp som hŠrleds frŒn olika grenar av rŠttsvetenskapen Šr ocksŒ vanskligt, dŒ man i dessa fall inte alltid kan appli- cera de redan etablerade betydelser som Šr inbakade i dem. Dotevall diskuterar huruvida styrelseledamot och verkstŠllande direktšr Šr att betrakta sŒsom sysslomŠn, fullmŠktige, le- gala stŠllfšretrŠdare eller organ. Han fastnar slutligen fšr beskrivningen av styrelseledamot och verkstŠllande direktšr som innehavare av Óen organstŠllningÉmed drag av sysslomanna- skapÓ.
8Rodhe skriver att ÓI fšrhŒllande till aktiebolaget intar styrelsen och VD en stŠllning, som mycket liknar en sysslomansÓ.
9En syssloman Šr en person som enligt avtal har till upp- gift att skšta nŒgon annans ekonomiska eller rŠttsliga angelŠgenheter. Denna beskrivning ryms inom den ram som ges av HB 18 kapitlet, ÓOm sysslomŠn eller ombudsmŠnÓ. Vid den lagen gšrs ocksŒ en hŠnvisning till avtalslagens andra kapitel, vilket handlar om fullmakter.
10Ingen av dessa lagar kan dock ges direkt tillŠmpning pŒ bolagsorganen, dels dŠrfšr att aktie- bolagslagen och bolagsordningen sŒ gott som exklusivt reglerar dessa, och dels dŠrfšr att bo- lagsorganen har en vidare funktion Šn den som kan ges en fullmŠktig eller syssloman.
11Enligt ovan sagda Šr det sŒledes uppenbart att styrelse och verkstŠllande direktšr inte kan be- tecknas sŒsom rena sysslomŠn, medan det ligger nŠrmare till hands att beskriva dem som agenter. En sŒdan avgrŠnsning skulle dessutom gšra det enklare att inordna de facto-organ som arbetande styrelseordfšrande och koncernchef tillsammans med de av lagen erkŠnda or- ganen i fšretagets rollfšrdelning. AktiebolagskommittŽn erkŠnner indirekt, att en sŒ kallad arbetande styrelseordfšrande ryms inom aktiebolagslagens ramar, sŒ lŠnge denne inte šver- skrider grŠnsen mot verkstŠllande direktšrens kompetensomrŒde.
12KommittŽn menar, att deras fšrslag om att ledningen skall tvingas utarbeta en arbetsordning Šr ett till- rŠckligt tydliggšrande av rollfšrdelningen mellan styrelse och direktion. DŠrmed skulle problemet med en sŒ kallad Óarbetande styrelseordfšrandeÓ i organisationen vara ur vŠrlden. En annan effekt blir, enligt min uppfattning, att fšrhŒllandet mellan styrelsen och bolaget/aktieŠgarna i stšrre utstrŠckning Šn tidigare kan liknas vid ett kontraktsfšrhŒllande.
6 Jfr Gower s 178, sŠrskilt not 1.
7 Jfr Šven Dotevall s 56.
8 Dotevall s 273 ff, sŠrskilt s 277.
9 Rodhe s 237
10 Lag (1915:218) om avtal och andra rŠttshandlingar pŒ fšrmšgenhetsrŠttens omrŒde
11 Jfr Dotevall s 276 samt Bergstršm & Samuelsson s 195 f. Det kan Šven nŠmnas, att i engelsk rŠtt behandlas ledningsorganen pŒ ett sŠtt som ligger nŠra den svenska fullmaktslŠran; se t ex •hman s 99 ff om the Law of agency etc.
12 SOU 1995:44 s 41och s 204 f. Jfr Šven nedan, t ex avsnitt IV:5.
€ven detta talar fšr att det gŒr att gšra en adekvat sammankoppling mellan de facto-organens roller och de som innehas av lagenliga organ, samt dŠrmed ocksŒ gšra en jŠmfšrelse av an- svarsfšrdelningen dem emellan mšjlig. Till sist skall understrykas, att det Šr en stark fšrenk- ling att behandla hela bolagets ledning som en homogen grupp. Arbetsuppgifterna skiljer sig Œt mellan styrelse och verkstŠllande direktšr. Styrelsen har i allmŠnhet lŒngsiktiga strategiska uppgifter samt švervakar den verkstŠllande direktšren, vilken i sin tur skšter den kortsiktiga taktiken Ð det vill sŠga vad som betecknas den lšpande verksamheten. Vidare kan det inom styrelsen, som antytts ovan, existera ledamšter med olika kompetensprofiler, vilket ocksŒ inverkar pŒ ansvarsfšrdelningen. Dessa omstŠndigheter behandlas vidare nedan, frŠmst i av- snitt IV:5.2.
2.2 €garnas stŠllning i bolaget
FrŒgan om vem som Šr huvudman, eller principal enligt ovan anvŠnda terminologi, i aktiebo- laget har inte nŒgot sjŠlvklart svar. €r det bolaget som juridisk person eller aktieŠgarna som Šr principal?
13I bolagets externa affŠrer bšr bolaget sjŠlvt kunna betraktas som principal, bland annat eftersom det dŒ har ett allmŠnt skadestŒndsansvar enligt skadestŒndslagen.
14Anled- ningen Šr, att skadegšrande handlingar av dess agenter styrelse och verkstŠllande direktšr i dessa fall betraktas som om bolaget sjŠlvt agerat.
15I bolagsinternt avseende dŠremot bšr ak- tieŠgarna kunna betraktas som principaler fšr ledningen med ett švertagande av bolagets hu- vudmannastŠllning.
16Motiveringen fšr detta kommer av den underordnade stŠllning som led- ningen enligt aktiebolagslagen har i fšrhŒllande till aktieŠgarna genom bolagsstŠmman.
17Ledningen utses av detta organ, och svarar ocksŒ infšr stŠmman fšr sina handlingar. Om led- ningen under utšvande av sitt uppdrag vŒllar bolaget skada, har sŒledes aktieŠgarna rŠtt att utkrŠva ansvar fšr den fšrlust de Œsamkats, pŒ ett sŠtt som liknar den rŠtt huvudmannen har i sysslomannafšrhŒllanden. Dessutom Šr det sŒ, att Šgare av aktier i bolaget visserligen kon- trollerar bolagets existens i grunden, men de Šger ingen rŠtt att fšretrŠda bolaget utŒt mot tredje man. DŠrfšr mŒste alltsŒ aktieŠgarna agera genom fšretrŠdare i externa fšrhŒllanden.
3 Intressegrupper och konflikter
Enligt ovanstŒende resonemang uppstŒr flera principal-agentrelationer, och fšljaktligen ocksŒ ett antal mšjliga orsaker till konflikt i dessa relationer. Den enklaste fšrklaringen till varfšr en konflikt uppstŒr, Šr att olika aktšrer kan ha skilda Ð och mer eller mindre ofšrenliga Ð syften med sitt agerande. Detta tas upp i flera avsnitt nedan. Intressekonflikter kan leda till effekti- vitetsproblem i fšretaget, och i vŠrsta fall ocksŒ aktioner frŒn nŒgon bolagets intressent som skadar bolaget eller andra intressenter. DŠrmed skulle ŠndamŒlet med aktiebolagsdriften kunna bli svŒrare att uppnŒ, vilket betyder att syftet med aktiebolagslagen delvis kan sŠgas vara att lšsa nŠmnda konfliktsituationer.
13 Jfr t ex Gower s 178 f, dŠr det sŠgs att bolaget i och med sin konstitution utsett agenter och delegerat makt till dessa, varfšr bolaget Šr att betrakta sŒsom huvudman. Detta fŒr sedan betydelse dŒ frŒgor om bolagets eventuella bundenhet till olika handlingar diskuteras. Detta resonemang speglar naturligtvis engelsk rŠtt, se not 11 ovan.
14 Jag vill hŠr sŠrskilt understryka, att ett anvŠndande av termen ÓprincipalansvarÓ inte gŒr att tillgripa i detta sammanhang. Termen Šr reserverad fšr det ansvar bolaget har som arbetsgivare fšr skadegšrande handling av arbetstagare, enligt skadestŒndslagen (1972:207) 3 kap 1 ¤.
15 Se Nial s 313. Bolaget ansvarar om skada ÓÉfšrorsakas av nŒgon som har sŒdan stŠllning i associationen att denna sjŠlv anses ha fšrorsakat skadanÓ. Dessa personer Šr styrelseledamšter och VD: de ÓÉrŠknas som organpersoner och ej som arbetstagareÓ, Nial s 316. Jfr Šven •hman s 330 ff.
16 Jfr H Karlgrens argumentation pŒ s 236 i Studier šver privatrŠttens juridiska personer och samfŠlligheter utan rŠttspersonlighet, Gšteborg 1929, cit frŒn Dotevall s 275.
17 Detta fšrhŒllande kan antas vara sŠrskilt tydligt i bolag med koncentrerat Šgande.
3.1 Intressegrupper i bolaget
Fšretagets rollfšrdelning kan enligt ekonomiska teorier beskrivas genom indelning av fšre- taget i olika intressegrupper.
18I denna uppsats appliceras begreppet intressegrupper frŠmst pŒ i aktiebolagslagen fšrekommande fraktioner, det vill sŠga aktieŠgare (minoritet och majoritet) samt bolagets ledning (styrelse och verkstŠllande direktšr). Genom olika analysmetoder kan idŽer utformas, om hur olika till dessa intressegrupper relaterade problem inom bolagsrŠtten bŠst kan lšsas fšr att nŒ vissa šnskade resultat. Det handlar vanligen om att anlŠgga ett visst perspektiv pŒ problemstŠllningen, och pŒ sŒ sŠtt sška ett visst svar. En av tre vanliga an- greppsvinklar Šr att utršna, vilket fšrhŒllande mellan olika intressenter i ett aktiebolag som vore bŠst fšr att uppnŒ ekonomisk effektivitet, en annan att utršna en existerande lagstiftnings ekonomiska effekter pŒ fšretaget. Ytterligare en variant Šr att fšrsška fšrutsŠga, vilken bo- lagsrŠtt som kommer att stiftas, eller varfšr en viss juridisk lšsning valts fšr ett visst pro- blem.
19I aktiebolagsrŠttslig debatt och forskning har pŒ senare Œr utvecklats en hel del frŒgor som har slŠktskap med dessa perspektiv.
Enligt •hman Šr anvŠndningen av modeller med intresseskydd som huvudtema ett starkt fšrenklat sŠtt att beskriva aktiebolagsrŠtten som mŒste anvŠndas med urskiljning. •hman menar vidare, att fšrhŒllnings- sŠttet kan hŠrledas frŒn den sŒ kallade intressejurisprudensen. Han anser att denna skola fšr juridisk ana- lys, och dess inneboende terminologi, Šr nŒgot fšrŒldrad Šven om den ibland kan ÓÉsŠgas utgšra ett framstŠllningstekniskt hjŠlpmedelÓ.20
En frŒga som Šr aktuell i dagslŠget, Šr den om sŒ kallad corporate governance.
21Inte minst visas detta genom att fšretagets organisationsproblem behandlas i ett betŠnkande av Aktie- bolagskommittŽn vari frŒgan fŒr stor uppmŠrksamhet, sŠrskilt genom den dŠr uttalade ambi- tionen att stŠrka Šgarinflytandet i fšretagen.
22I en diskussion om kontroll och švervakning av en verksamhet kan snabbt konstateras, att de olika intressegrupperna i ett fšretag inte har samma mšjligheter. Med detta menas, att de dels kan vara bundna till ett visst handlingsmšnster enligt lag, och dels att detta inte alltid ger dem proportionellt lika mšjligheter att pŒverka olika fšrhŒllanden i bolaget. AvstŒndet mellan sty- relse och Šgare škar oftast i takt med att bolaget vŠxer, och detta kan i sig sjŠlvt ge upphov till konflikter mellan skilda intressen. Aktiebolagslagen kan dŒ ses som ett fšrsšk att stŠvja dessa konflikter: dels genom att fšrhindra deras uppkomst, och dels genom att lšsa dem eller be- grŠnsa dem om de redan intrŠffat. FšrhŒllandet mellan tre viktiga intressekonflikter och de inom aktiebolagsrŠtten valda regleringsmodellerna kan šversiktligt beskrivas som i figuren nedan.
18 T ex rŠttsekonomisk teori och organisationsteori. Se Šven Dotevall s 59.
19 Jfr Bergstršm & Samuelsson s 16 ff, som ger en utfšrligare beskrivning av rŠttsekonomins tillŠmpningar.
20 •hman s 36Ð39.
21 Termen avser frŠmst fšrhŒllandet mellan aktieŠgarintresset och ledningens handlande: styrning och kontroll av bolag, se t ex Dorresteijn s 101. FrŒgan Šr dock pŒ intet sŠtt ny: redan 1776 tog Adam Smith upp Šmnet i The Wealth of Nations.
22 SOU 1995:44, se t ex s 11.
Intressekonflikter och deras regleringsmodeller
Intressekonflikt Regleringsmodell
Fšretagsledning AktieŠgare Lojalitetsplikt
Majoritet Minoritet Minoritetsskydd
AktieŠgare BorgenŠrer BorgenŠrsskydd
KŠlla: Bergstršm & Samuelsson s 27
Inom ramen fšr denna uppsats Šr konflikten mellan fšretagsledning och aktieŠgare den cen- trala problemstŠllningen, men Šven konflikter mellan majoritets- och minoritetsŠgare Šr in- tressant fšr framstŠllningen. DŠremot Šgnar jag inget stšrre utrymme Œt den i relation till fš- retaget externt riktade konflikten mellan aktieŠgare och bolagets borgenŠrer.
3.2 Konflikt mellan Šgare och ledning
Det Œligger alltid ledningen att frŠmja bolagets intresse, vilket vanligen betyder aktieŠgarnas avkastningsintresse.
23Denna ansvarsgrundande skyldighet kallas fšr lojalitetsplikt.
24En kon- flikt mellan Šgare och ledning kan ofta sŠgas bero pŒ en bristande lojalitet frŒn ledningens sida. Det finns ett otal olika situationer dŠr brott mot lojalitetsplikten kan fšreligga, och mŒnga anledningar till dessa. Vad som Šr ett brott mot lojalitetsplikten framgŒr i huvudsak av aktiebolagslagen, medan dŠremot sjŠlva anledningen till den bakomliggande intressekonflik- ten fŒr analyseras med hjŠlp av olika ekonomiska teorier.
3.2.1 Agentkostnader
Att švervaka ledningens agerande krŠver resurser, och dessa kan naturligtvis vŠrderas eko- nomiskt. De kostnader som pŒ sŒ vis drabbar ett bolag fšr att organisera och švervaka verk- samheten kan benŠmnas agentkostnader.
25Till en viss del Šr agentkostnader ofrŒnkomliga i och med att lagen fšreskriver ett visst minimum av organisation. En avvŠgningsfrŒga, som aktieŠgarna mŒste ta stŠllning till, Šr hur stora kostnader fšr švervakning och kontroll som dŠrutšver Šr rimliga i fšrhŒllande till verksamheten. Det kan rŒda en stor osŠkerhet i denna avvŠgning, bland annat pŒ grund av en informationsobalans mellan ledning och Šgare i frŒga om bolagets transaktioner. OsŠkerheten Šr alltsŒ inbyggd i det faktum, att Šgarna inte kan fšlja den lšpande verksamheten lika nŠra som ledningen.
26Av detta fšljer ocksŒ, att ovisshet om kontrollbehovet škar med storleken pŒ bolaget, sŠrskilt om Šgandet sprids. Sannolikheten att agentkostnaderna vŠxer av samma anledning Šr stor.
3.2.2 Latenta konfliktorsaker
En konsekvens av att agentkostnader existerar, Šr att de Ókan sŠgas skapa utrymme fšr en an- stŠlld fšretagsledning att agera pŒ ett sŠtt som strider mot aktieŠgarnas intresseÓ.
27Avvikande
23 Se vidare om detta i det fšljande. Jag fšrutsŠtter i detta avsnitt att aktieŠgarnas intresse Šr helt konformt. Jfr Šven •hmans beskrivning av bolagets intresse, s 810.
24 Se t ex Dotevall s 261 och s 277, samt nedan i avsnitt V:2.1.
25 Dessa kostnader ger ocksŒ en direkt effekt pŒ vŠrdet av aktierna, sŒledes Šr aktieŠgarnas intresse i detta av- seende identiskt med bolagets. Jfr t ex Dotevall s 51. Dotevall anvŠnder sig dock av en nŒgot snŠvare definition av agentkostnader. Se Šven a a s 56.
26 Jfr Bergstršm & Samuelsson s 22 och s 23 f, samt ovan under 3.1. Det kan ocksŒ sŠgas, att det i frŒga om in- formation och nŠrhet till verksamheten Šven kan rŒda obalans mellan styrelsen och den verkstŠllande ledningens insikter.
27 SOU 1988:38 s 298
intressen hos ledningen kan exempelvis leda till ŒsidosŠttande av avkastningskrav till fšrdel fšr omsŠttning, fšretagets tillvŠxt eller riskreduktion i verksamheten. SŒ lŠnge ledningen inte sysslar med annan verksamhet Šn vad som Šr naturligt i branschen, Šr det dock svŒrt att pŒstŒ att den gŒr utšver sin kompetens. FrŠmjande av styrelseledamšters och sŠrskilt den verkstŠl- lande direktšrens personliga vŠlfŠrd kan ocksŒ inrymmas i problemet med agentkostnader.
28Fšr att eliminera risken att andra intressen Šn aktieŠgarnas tillgodoses, krŠvs en fullstŠndig detaljreglering av alla tŠnkbara fšrhŒllanden mellan ledning och Šgare som kan leda till sŒdan konflikt. Det Šr dock inte praktiskt mšjligt att fšrutse varje framtida konflikt, och ett fšrsšk att gšra detta samt reglera dem i kontrakt skulle dessutom medfšra enorma agentkostnader.
Dessutom uppstŒr ošnskade bieffekter av detaljreglering, till exempel beskŠrs ledningens handlingsfrihet pŒ ett sŠtt som omšjliggšr en god effektivitet i organisationen.
I detta avseende Šr bolagsordningen av betydelse: en snŠvt formulerad bolagsordning underlŠttar en be- dšmning av om ledningen handlar i bolagets intresse, men kan beskŠra ledningens handlingsfrihet pŒ ett negativt sŠtt. Det omvŠnda gŠller om bolagsordningen har en mycket vid formulering.29
Hela syftet med att driva ett fšretag i aktiebolagsform skulle sŒlunda undergrŠvas vid šver- reglering.
30Ledningen mŒste alltsŒ Šga en frihet att fatta egna och av aktieŠgarna oberoende beslut fšr att kunna arbeta effektivt, det vill sŠga fšr att verksamheten skall ha mšjlighet att drivas effektivt. Priset aktieŠgarna betalar fšr ledningens sjŠlvstŠndiga maktutšvning, Šr bland annat risken att deras egen makt i bolaget minskar.
313.2.3 NŒgra reflektioner
StŠllda infšr ett till synes olšsbart kontrollproblem har aktieŠgarna egentligen bara tvŒ val att vŠlja mellan, om de anser att konflikten mellan deras eget och ledningens intresse inte kan accepteras: antingen resignerar de och sŠljer sitt aktieinnehav, eller ocksŒ fšrsšker de pŒverka situationen inŒt genom bolagsstŠmman. Det fšrsta alternativet Šr inte šnskvŠrt ur ett mark- nadsperspektiv, eftersom sŒdant ointresse skulle kunna leda till brist pŒ riskkapital. Att en viss risk med investering i aktier alltid finns Šr sjŠlvklart, men risken fŒr inte expandera fšrbi af- fŠrsmŠssiga risker i verksamheten.
32Ett sŠtt att hindra detta kan vara att ška ledningens inci- tament till hšgre avkastning. Detta kan aktieŠgarna mšjliggšra exempelvis genom att se till att ledningens egenintressen sammanfaller med deras egna Ð ledningen erbjuds att pŒ fšrmŒnliga villkor sjŠlva bli aktieŠgare i bolaget.
33IdŽn Šr pŒ intet sŠtt ny, i sjŠlva verket har detta varit (och Šr kanske fortfarande i viss mŒn) en mycket populŠr teori, som benŠmnts ÓpilotskolanÓ.
34Inte heller Šr metodens fšrdelar oomtvistade. I sjŠlva verket har Šven denna metod lett till missbruk av bolagets resurser pŒ samma sŠtt som diskuterats ovan. PŒ grund av detta tillkom en ny lag, den sŒ kallade LEO-lagen.
35Lagen medfšr i korthet att mycket lŒngtgŒende restriktioner i frŒga om riktade aktieemissioner och dylika fšrfaranden infšrts, frŠmst genom att vid beslut om sŒdana pŒ bolagsstŠmma krŠva bifall av nio tiondelar av sŒvŠl avgivna ršster som av fšretrŠdda aktier.
Ur aktieŠgarperspektiv framstŒr inte valet att stanna i bolaget och hŠvda sitt intresse som ett lŠtt val. Detta har uppmŠrksammats i debatter kring aktiebolaget, och dŒ sŠrskilt av Aktie-
28 Jfr t ex Bergstršm & Samuelsson s 69 och 72 ff, SOU 1988:38 s 298 samt Dotevall s 54 och s 303.
29 Jfr Dotevall s 325 f.
30 Jfr t ex Dotevall s 55 om the theory of firm.
31 Jfr Dotevall s 61 samt Bergstršm & Samuelsson s 71.
32 Se •hman s 811 om risktagande och s 812 om uppenbarhetsrekvisit fšr intresseŒsidosŠttande.
33 Jfr Bergstršm & Samuelsson s 107 ff angŒende styrelsens mšjligheter att kontrollera den verkstŠllande led- ningen genom kompensationsavtal.
34 Se t ex Rodhe s 240.
35 Lag (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m m. Se utfšrligare om denna lag i Johansson s 475 ff, Rodhe s 259 ff samt Nial s 88 f.
bolagskommittŽn.
36KommittŽns arbete kanske gŒr att se som ett fšrsšk att minska fšre- komsten av agentkostnader, bland annat genom att i lag fšreskriva att styrelsen skall utarbeta en arbetsordning. Arbetsordningen skall underlŠtta en bedšmning i ansvarsfrŒgor, och dŠrmed stŠvja risken fšr maktmissbruk. Detta leder ocksŒ till en minskad osŠkerhet fšr aktieŠgarna om hur ledningen agerar, kontrollbehovet minskar och dŠrmed ocksŒ agentkostnaderna.
3.3 Konflikt mellan skilda Šgarkategorier
DŒ ett aktiebolag har en spridd Šgarkrets framstŒr potentiella konflikter mellan Šgarna och bolagets ledning som en av de frŠmsta riskerna med ett aktiekšp. Denna risk minskas dock om Šgandet och makten koncentreras; istŠllet švergŒr risken till fšrhŒllandet mellan aktie- Šgarna sjŠlva. SŠrskilt tydligt Šr detta om ett bolag domineras av en enda majoritetsaktieŠgare.
Risken bestŒr av det faktum, att en dominant Šgare kan utnyttja sin position till egen favšr pŒ bekostnad av minoriteten. Lagstiftaren har tagit fasta pŒ att en aktieŠgarmajoritet kan odla vissa sŠrintressen, och dŒ missbruka sin makt fšr att tillfredsstŠlla dessa. DŠrfšr har en rad minoritetsskyddsregler stŠllts upp i aktiebolagslagen, av vilka den sŒ kallade likhetsprincipen Šr en av de viktigaste. Innebšrden av likhetsprincipen Šr enligt •hman ÓÉatt aktieŠgarna, oavsett aktieinnehavets storlek, i frŒga om sina rŠttigheter och skyldigheter i bolaget kan stŠlla krav pŒ att bli behandlade pŒ samma sŠtt, sŒvida inte undantag frŒn principen Šr medgivet i aktiebolagslagen eller det framgŒr av bolagsordningen att undantag kan komma att Šga rumÓ.
37Likhetsprincipen kommer till uttryck i aktiebolagslagens sŒ kallade generalklausuler: 8:13 handlar om ledningens rŠttshandlande, och 9:16 handlar om bolagsstŠmmobeslut. €ven regeln om aktiers lika rŠtt, 3:1, skall beaktas i sammanhanget. Observera dock att den sistnŠmnda paragrafen talar om aktiers lika rŠtt, och de andra om aktieŠgares lika rŠtt. Det bšr ocksŒ pŒpekas att Œsikterna om hur likhetsprincipen uttrycks Šr delade i doktrinen. SŒledes Šr det vanligt att med likhetsprincipen endast avses vad som ut- trycks i 3:1, medan generalklausulerna sŠgs innefatta likhetsprincipen. FrŒgan om hur och var denna princip uttrycks Šr alltsŒ mycket oklar.38
Det kan dessutom i allmŠnhet sŠgas, att regler som syftar till att stŠrka Šgarmakten gentemot ledningen ocksŒ kan verka pŒ ett minoritetsskyddande sŠtt. Liksom i fallet med en konflikt mellan ledning och Šgare, kan frŒgan om en krŠnkning av rŒdande normer fšreligger besvaras av lagen, medan intressekonflikten i sig sjŠlvt fŒr analyseras med ekonomiska teorier.
3.3.1 Kontrollkostnader
Det kan inte sŠgas utan fšrbehŒll, att agentkostnader i dess egentliga mening drabbar bolaget pŒ grund av en intressekonflikt mellan majoritet och minoritet. DŠremot kan likartade kost- nader uppstŒ dŒ minoriteten tar sina rŠttigheter i ansprŒk. Minoriteten kan visserligen inte tillŒtas Šga samma resurser som aktieŠgarna samfŠllt gšr, men lagen reserverar ŠndŒ i vissa specialfall en rŠtt fšr minoriteten att indirekt ta bolagets medel i ansprŒk. Exempel pŒ sŒdana fall Šr tillsŠttande av minoritetsrevisor eller sŠrskild granskningsman, samt begŠran om att extra bolagsstŠmma skall hŒllas.
39RŠtten att krŠva vinstutdelning och att fšra en rŠttslig pro- cess pŒ bolagets bekostnad i vissa fall, kan ocksŒ medfšra kostnader fšr bolaget.
40Kostnader fšr ŒtgŠrder av denna typ behšver givetvis inte uppstŒ šverhuvudtaget, om fšretagsledningen kan agera sjŠlvstŠndigt och med iakttagande av lojalitet mot samtliga aktieŠgare.
36 HŠr avses frŠmst kommittŽns arbete SOU 1995:44.
37 •hman s 787
38 Om frŒgor i anslutning till likhetsprincipen, se sŠrskilt •hman s 787 ff. €ven Kedner & Roos s 258 och sÊ305, Rodhe s 266, Dotevall s 282 ff samt Johansson s 120 f.
39 Se ABL 10:1 st 4, 10:14 samt 9:6. Samtliga ŒtgŠrder krŠver som huvudregel bifall frŒn minst en tiondel av aktieŠgarna.
40 Se ABL 12:3 st 2 samt 15:5 st 2.
Finns det flera stšrre Šgare, minskar sannolikt ett sŒdant fšrhŒllande risken fšr minoritets- kostnader. IstŠllet bšr risken fšr en maktkamp mellan dessa stšrre Šgare ška, vilket i sin tur leder till kostnader av annat slag. Om dessa Šgare Šr nŒgorlunda jŠmbšrdiga, och inte kan enas om ett gemensamt beslutsfattande, kan konflikter av denna typ leda till ineffektivitet, instabilitet och allmŠn handlingsfšrlamning i organisationen.
41Dessa faktorer pŒverkar alltsŒ fšrr eller senare bolagets fšrutsŠttningar att nŒ lšnsamhet i verksamheten pŒ ett negativt sŠtt.
3.3.2 Konflikter och illojalitet
En majoritet av aktieŠgarna kan pŒ bolagsstŠmman fatta beslut som inte ligger i alla Šgares intresseriktning. Antag dessutom att majoriteten utser en med dem lojal styrelse, som i sin tur utser en likaledes lojal verkstŠllande direktšr. Det Šr dŒ hšgst osannolikt att minoriteten fŒr gehšr fšr šnskemŒl som strider mot dem som uttrycks av majoriteten, och en allvarlig intres- sekonflikt kan uppstŒ. Skulle denna obalans leda till att majoriteten gynnas pŒ minoritetens bekostnad, fšreligger eventuellt ett brott mot likhetsprincipen.
Naturligtvis medfšr denna princip ett skydd fšr samtliga aktieŠgare, alltsŒ Šven majoriteten. Det Šr dock svŒrare att tŠnka sig att det i praktiken skulle kunna intrŠffa fall, dŒ majoriteten vill hŠvda att de fšr- fšrdelats sŒ att likhetsprincipen krŠnkts.
Fšr att likhetsprincipen skall anses vara krŠnkt, krŠvs dock Šven att den negativa sŠrbehand- lingen av minoriteten Šr otillbšrlig.
42Eftersom majoriteten alltid har rŠtt att utse styrelsen, kan dock inte styrelsevalet i sig vara otillbšrligt. Inte heller kan ett beslut om rubbande av aktiers inbšrdes rŠttsfšrhŒllande med stšd i lag anses vara otillbšrligt.
43Detta Šr dock en sanning med modifikation. I doktrinen anser mŒnga att till exempel en Šndring av bo- lagsordningen kan vara otillbšrlig Šven om sŒdant beslut fattats med kvalificerad majoritet. Nial anser att ÓVid starka fšrsŠmringar av vissa aktiers rŠtt kan generalklausulen bli tillŠmpligÓ. Jag finner denna tolk- ning vara nŒgot mŠrklig, i vart fall dŒ frŒga Šr om ett publikt bolag, med tanke pŒ de mycket hšga majo- ritetskraven fšr beslut om Šndring av bolagsordningen vid rubbande av aktiers inbšrdes rŠttsfšrhŒllande.44
Det Šr fšrst nŠr sŠrbehandlingen sker mer eller mindre uppsŒtligt samt saknar stšd i lag eller bolagsordning som likhetsprincipen definitivt krŠnks.
45I uppenbara fall uppstŒr inga stšrre problem med tolkningen av bestŠmmelserna, eftersom sŒdana beslut kan vara direkta nulli- teter, och ett genomfšrande av dem medfšr ett klart ansvar.
46Notera dock, att enligt Johansson Šr ett beslut som endast strider mot likhetsprincipen aldrig en direkt nullitet, utan mŒste klandras fšr att bli ogiltigt.
47DŠremot uppstŒr problem vid uttydandet av rŠttshandlingar inom den grŒzon som finns mel- lan tydligt tillŒten olikbehandling respektive tydligt fšrbjuden sŒdan. €r det mšjligt att tolka aktiebolagslagens regler extensivt, dŒ minoriteten sŠrbehandlas negativt, om en rŠttshandling i
41 Jfr Bergstršm & Samuelsson s 130 om kollektiva beslutsproblem.
42 Med otillbšrlig menas bl a att minoriteten fšrfšrdelas ekonomiskt, eller att de fšrlorar inflytande i bolaget. Se Kedner & Roos s 258 samt s 306 f.
43 Se Kedner & Roos s 305 f jŠmfšrt med 9:15 ABL.
44 Nial s 142 Se Šven Johansson s 121och s 469 ff om ÓSŠrskilt ingripande Šndringar av bolagsordningenÓ, samt Dotevall s 288 och Rodhe s 266.
45 Jfr Dotevall s 286 f om rekvisitet ÓŠgnad attÓ i ABL 8:13 resp. 9:16. UppsŒtet i beslutet mŒste dock inte vara fšrenat med en insikt om de skadliga fšljderna av detta, vilket borde betyda att det Šr frŒga om uppsŒtlig vŒrdslšshet, om nu en sŒdan term Šr mšjlig.
46 Se t ex Kedner & Roos s 261 f, samt Šven Bergstršm & Samuelsson s 144 ff, dŠr de understryker att ledningen har att se till bolagets (samtliga aktieŠgares) intresse fšre majoritetens, om dessa inte Šr samstŠmmiga.
47 Johansson s 118 f. Johansson skiljer f š pŒ anvŠndningen av termerna likhetsprincipen enligt ABL 3:1 och generalklausulen enligt 9:16.
och fšr sig Šr bŒde formellt korrekt och framstŒr som fšretagsekonomiskt riktig?
48Bergstršm och Samuelsson hŠvdar att det i och fšr sig finns ett sŒdant utrymme enligt generalklau- sulerna, men att det Šr begrŠnsat pŒ grund av innehŒllet i vissa motivuttalanden och ÓÉi praktiken nŠstan saknar betydelseÓ. De menar, att dessa uttalanden Šr klara och entydiga och inte lŠmnar nŒgot tvivel om att likhetsprincipen fŒr vika om den stŠlls mot ett beslut som Šr Ófšretagsekonomiskt riktigt eller fšrsvarligtÓ och alltsŒ ligger i bolagets intresse.
49De sam- manfattar sin genomgŒng av det bolagsrŠttsliga minoritetsskyddet som varande i stort sett ett misslyckande frŒn lagstiftarens sida eftersom syftet med lagstiftningen inte uppnŒs.
50Rodhe kritiserar anvŠndningen av en fšretagsekonomisk pršvning vid bedšmningen av om ett beslut varit otillbšrligt, ÓÉeftersom fšretagsekonomin inte kan ge nŒgra normerÓ.
51Enligt min uppfattning mŒste en fšretagsekonomisk bedšmning med nšdvŠndighet kunna gšras i samband med en beslutsprocess, eftersom ett bolag Šr fšretagsekonomin praktiserad. Ett be- slut som Šr fšretagsekonomiskt riktigt ligger dŠrmed i bolagets intresse, i vart fall nŠr det inte finns nŒgra godtagbara alternativa beslut.
52Ett alternativt beslut kan naturligtvis vara att avstŒ frŒn en viss ŒtgŠrd. Antag fšljande scenario: Alternativ A innebŠr ett beslut som Šr Šgnat att fšrfšrdela nŒgon aktieŠgare, till exempel genom att med en riktad emission Šndra bolagets maktfšrhŒllanden. Alternativ B Šr att avstŒ frŒn detta. Eftersom syftet med A inte Šr ett fšretagsekonomiskt godtagbart beslut i sig sjŠlvt, bšr alternativ B vara det riktiga beslutet Šven om A skulle ge ett ekonomiskt tillskott till bolaget.53
En annan sak Šr, att verkningarna av beslutet pršvas med juridiska normer om det klandras, vilket i sin tur borde betyda att de som fattar beslutet stŒr risken fšr en eventuellt felaktig be- dšmning som skadar bolaget. Rodhe anser dock inte heller, att det gŒr att avgšra en konflikt mellan aktieŠgare genom att anvŠnda en pršvning av vad som Šr bolagets intresse, eftersom detta intresse mŒste vara gemensamt fšr alla aktieŠgare.
54Detta skulle kunna tolkas sŒ, att aktieŠgarna mŒste vara eniga om ett beslut fšr att det skall kunna vara fšrenligt med bolagets intresse. Eftersom bolagsstŠmmans beslut fattas med iakttagande av majoritetsprincipen som grundregel, fšrefaller denna stŒndpunkt i sŒ fall vara orimlig. Slutsatsen av detta resonemang blir att det inte gŒr att bokstavstolka Rodhe.
3.3.3 NŒgra reflektioner
Argumentationen ovan lšser egentligen inga bolagsrŠttsliga problem, exempelvis med vad som skall anses vara otillbšrligt. Argumentationen i doktrinen Šr alltfšr otydligt hŒllen. IstŠl- let beskrivs šversiktligt vad som kan vara otillbšrligt i vissa situationer. De enda helt sŠkra slutsatserna Šr, att beslut som skadar bolaget Šr otillbšrliga, om skadan intrŠffar utanfšr en kontraktsfšrlust eller dylika normala fšrhŒllanden. LikasŒ Šr ett beslut som Šr Šgnat att skada annan aktieŠgare alltid otillbšrligt, Šven om beslutet i frŒga Šr fšretagsekonomisk riktigt.
Detta mŒste bero pŒ, att ett sŒdana beslut strider mot avkastningsintresset, det vill sŠga sjŠlva verksamhetssyftet.
48 Med formellt korrekta rŠttshandlingar menas hŠr sŒdana som inte Šr klanderbara pŒ nŒgon annan grund Šn att de eventuellt strider mot likhetsprincipen, t ex genom att de otillbšrligt gynnar en till aktieŠgare nŠrstŒende fysisk eller juridisk person. AnvŠndandet av en fšretagsekonomisk bedšmning kommer av ett uttalande i fšr- arbetena till ABL, Prop 1973:93 s 137.
49 Se Bergstršm & Samuelsson s 141Ð144. Jfr Dotevall s 287; denne fšrefaller Šga likartade Œsikter.
50 Se Bergstršm & Samuelsson s 157 f.
51 Rodhe s 266 f
52 Jfr •hman s 811.
53 Jfr Dotevall s 283 och s 286.
54 Rodhe s 267
Kapitel III
B B O O L L A A G G S S O O R R G G A A N N I I S S AT A T I I O O N N I I T T R R E E L L € € N N D D E E R R
1 Inledning
I detta kapitel beskrivs bolagsstrukturer i Sverige, Frankrike och England šversiktligt, sŠrskilt i frŒga om den centrala organisationen. FramstŠllningen Šr mycket kortfattad, eftersom den i stort sett ršr mycket elementŠra fšrhŒllanden. Avsikten Šr att presentera bolagsbildningarna pŒ ett likartat sŠtt, sŒ att jŠmfšrelser om var skillnaderna Ð eller likheterna Ð ligger, om det nu finns nŒgra, underlŠttas. Det avsnitt som handlar om Sverige skall alltsŒ ses som en mall, mot vilken de bŒda andra lŠndernas system kan stŠllas. Ambitionen Šr sŒtillvida enkel: fšrst se- kundŠrt kan en eventuell utvŠrdering av de olika nationella lšsningarna gšras.
Att se igenom olika rŠttsordningar och hitta klara beršringspunkter kan vara svŒrt av flera skŠl. De olika sprŒkens inneboende nyanser, och medfšljande skillnader i hur en likartad rŠttsregel uttrycks, kan utgšra stora hinder fšr en jŠmfšrelse.
55Det kan till exempel i vissa fall vara omšjligt att gšra en direkt šversŠttning, sŠrskilt dŒ det Šr frŒga om juridiska termer.
56NŠsta svŒrighet Šr, att de bakomliggande problemen ofta kan vara mer likartade Šn det sŠtt som den nationella lagstiftaren valt att lšsa dem pŒ.
57€ven om det gŒr att se sambandet mel- lan rŠttsordningarnas olika lagstiftning, saknas alltsŒ en gemensam bakgrund, eftersom lag- stiftningsmetoderna skiljer sig Œt. Uttolkningen av vilken betydelse en bestŠmmelse har och vilken vikt den skall tillmŠtas, kan dŠrfšr normalt sett inte ske endast med en enskild nationell metod. Detta beror pŒ att tolkningen kan ge olika utfall beroende pŒ vilken metod som an- vŠnds, Šven om det ršr sig om precis samma bestŠmmelse.
58I detta arbete mŒste dock Œt- minstone delvis en sŒdan fšrenkling gšras, frŠmst av tids- och utrymmesskŠl, men ocksŒ pŒ grund av min avsaknad av annat Šn elementŠr fransk och engelsk juridisk skolning. En var- ning utfŠrdas hŠrmed fšr att kapitlet Šr skrivet under stark pŒverkan av svensk tradition.
2 Problem med nationella lagar i ett internationellt sammanhang
Dotevall menar, att en komparativ studie inte kan vara ÓÉsŠrskilt fruktbar[t] sŒvida man inte gšr klart fšr sig att jŠmfšrelsen ršr fšrhŒllanden som har samma funktionÓ.
59I denna uppsats behandlas avgrŠnsade delar av aktiebolagsrŠtten, vilket i viss mŒn fšrenklar ett sŒdant klar- gšrande. Till exempel har de tre behandlade rŠttsordningarna samtliga som mŒl att fšrenkla affŠrsverksamhet genom att tillhandahŒlla bolag som kan drivas utan personligt ansvar. • andra sidan Šr det inte sŠkert, att vissa specifika regleringar inom detta avgrŠnsade omrŒde har samma syfte, motivering eller verkan i de olika lŠnderna. Om detta antagande Šr riktigt, kan det utgšra en del av fšrklaringen till varfšr Europas bolagsrŠtt i stort sett Šr ÓÉharmoniserad, utom nŠr det gŠller ledningsfunktionerÓ.
60Ett annat uttryck fšr detta problem Šr att sŠga att
55 LikasŒ Šr det fšrmodligen sŒ, att det sŠtt mŠnniskor tŠnker och resonerar pŒ skiljer sig Œt mellan olika nationa- liteter pga skilda traditioner och kulturell bakgrund. Detta fšrsvŒrar ocksŒ en fšrstŒelse av utlŠndska rŠttsregler;
jfr Bogdan s 54 ff.
56 Se t ex Bogdan s 50 f.
57 Jfr Bogdan s 19.
58 Jfr Bogdan s 31. Bogdan pekar dŠr pŒ att en identisk och gemensam regel kan tolkas annorlunda i olika na- tionella domstolar. Se Šven s 45 f dŠr det uppmŠrksammas att riskerna fšr feltolkning Šr betydande om fel metod anvŠnds.
59 Se Dotevall s 30, dŠr ocksŒ vissa kriterier som krŠvs fšr en relevant jŠmfšrelse nedtecknats. €ven Bogdan sÊ58Êff.
60 Citat efter ekon. lic. Rolf Skog. FšrelŠsning 971127 under fšrdjupningskursen Amerikansk och europeisk bolagsrŠtt 10 p, Handelshšgskolan Gšteborg.
aktiebolag, som bildas under olika nationella lagar, inte verkar pŒ ett Ólevel playing fieldÓ, det vill sŠga: bolagen Šr inte underkastade samma kontroll och restriktioner.
61Fšr att bolag skall kunna verka pŒ en Škta gemensam marknad, krŠvs att de styrs av samma regler. Det Šr alltsŒ fšr att lšsa problemet med det ÓojŠmna spelfŠltetÓ som harmoniseringsprogrammet inom EU har initierats.
EU:s lagstiftare stšder sig huvudsakligen pŒ idŽn om den sŒ kallade fria etableringsrŠtten Ð vilken kom- mer till uttryck i Romfšrdragets artiklar 52 till 58 Ð dŒ de utfŠrdar direktiv till medlemsstaterna. Vad gŠl- ler till exempel kontroll- och ledningsfunktioner i fšretag, finns avsikten att harmonisera dessa genom det sŒ kallade strukturdirektivet. Anledningen till att direktivet inte antagits Šnnu, lŠr frŠmst bero pŒ olika na- tionella Œsikter i frŒga om arbetstagarrepresentation i bolagsledningen.62
NŠsta problem Šr, att det idag inte finns nŒgon bolagsform som kan stiftas och i sig sjŠlvt fungera var som helst inom EU, det vill sŠga det finns ingen EU-bolagsform. Visserligen ex- isterar en bolagskonstruktion som fungerar šver grŠnserna, men denna handelsbolagsliknande bolagsform Šr egentligen endast avsedd fšr samarbete mellan fšretag inom olika lŠnder.
Bolagsformen kallas Europeisk Ekonomisk Intressegruppering, och regleras i Sverige i lag (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Fšrebilden Šr den franska bolagsformen Groupement dÕIntŽr•t Economique, och bolagsformen har tagits upp inom EU genom fšrordningen 2137/85/EEG.63
Fšr att driva en effektiv internationell verksamhet Šr det alltsŒ idag nšdvŠndigt att skapa komplexa system av hoplŠnkade nationella bolag. Lšsningen pŒ detta problem kan i framtiden vara ett Œstadkommande av en ny grŠnsšverskridande aktiebolagsform, ett Europabolag. Ska- pandet av denna bolagsform har dock hittills inte kommit mycket lŠngre Šn den allmŠnna harmoniseringen, det vill sŠga ingen vart alls i praktiken.
64Inte heller gŒr det idag att flytta ett bolag mellan lŠnder Ð med bibehŒllen nationell associationsform Ð fšr att slippa starta nya bolag. Vill Šgarna ŠndŒ omlokalisera till en annan stat, krŠvs idag att bolaget fšrst avvecklas och sedan Œterskapas under den nya nationella lagstiftningen. Det finns alltsŒ Šnnu inga lšs- ningar i sikte, Šven om vissa teorier inom den internationella privatrŠtten skulle kunna tillŠm- pas i syfte att lšsa sŒdana frŒgor. DessvŠrre stŒr ett par av dessa teorier i strid med varandra, varfšr inte heller dessa Šnnu sŒ lŠnge kunnat bŠttra pŒ den lŒsta situationen.
65De privatrŠttsliga teorier som Šr aktuella i sammanhanget handlar om inkorporationsprincipen respektive sŠtesprincipen. Sverige och England tillŠmpar den fšrstnŠmnda principen, medan Frankrike tillŠmpar den andra. I korthet kan sŠgas, att principerna tillŠmpas dŒ till exempel ett bolags rŠttsliga hemvist skall be- stŠmmas.
3 Sverige
3.1 AllmŠnt om svenska aktiebolag
Det finns i Sverige bara en typ av aktiebolag, dock i tvŒ olika kategorier: privata respektive publika. Vad som skiljer dessa tvŒ varianter Œt, Šr frŠmst regler om kapitalanskaffning samt typiskt sett antalet delŠgare, som vanligtvis Šr fler i publika bolag.
66OcksŒ ledning och Šgande skiljer sig Œt i hšgre utstrŠckning i stšrre bolag. FrŒgor om till exempel ansvars- och
61 Se Dorresteijn s 27.
62 Kommissionens fšrslag till femte bolagsdirektiv, O.J. 72/C 131/49. Se Dorresteijn sÊ101 och s 50 ff, samt Šven
•hman s 68.
63 Groupement dÕIntŽr•t Economique regleras genom l'ordonnance no 67-821 du 23 septembre 1967 sur les groupements d'intŽr•t Žconomique. Se om EEIG: Skog i Balans 3/95 s 38Ð41, Dorresteijn s 26 och sÊ136Êff, samt Šven Rodhe s 19.
64 Det tŠnkta Europabolaget gŒr under namnet Societas Europea, SE. Se Dorresteijn s 143 f och Gower s 59 ff.
65 Se t ex Dorresteijn s 28 ff samt Skog i Balans 8-9/97 s 20Ð24.
66 Se frŠmst 1:4 ABL. Aktier i ett privat aktiebolag fŒr t ex inte bli fšremŒl fšr bšrshandel.
maktfšrdelning Šr dŠrmed viktigare i dessa bolag, Šn i bolag dŠr personerna i ledningen i stort sett Šr identiska med Šgarna. Vidare Šr publika bolag som regel av stšrre samhŠllsekonomisk betydelse Šn mindre, privata bolag. Jag beskriver dŠrfšr i fšrsta hand publika bolag, den form som Šr avsedd fšr stora aktiebolag.
BestŠmmelser om aktiebolag Œterfinns frŠmst i aktiebolagslagen (1975:1385).
67Denna lag reglerar bŒda kategorierna av aktiebolag, det vill sŠga de flesta bestŠmmelserna i lagen Šr ge- mensamma fšr bŒde privata och publika aktiebolag, 1:2. Kompletterande bestŠmmelser finns Šven i andra lagar, till exempel aktiekontolagen (1989:827).
3.2 Bildande av aktiebolag
Aktiebolag bildas av en eller flera stiftare, vanligen genom simultanbildning, dvs att en kon- stituerande stŠmma hŒlls i anslutning till att stiftelsehandlingarna upprŠttas. I Sverige kan Šven successivbildningar genomfšras, men sŒdana fšrekommer mycket sŠllan trots att de Šr lagens utgŒngspunkt.
68I det relativt fŠrska betŠnkandet Aktiebolagets kapital fšreslŒr dŠrfšr AktiebolagskommittŽn att bolagsbildningsfšrfarandet reformeras. Enligt lagfšrslaget fšrsvin- ner mšjligheten till successivbildning, och bestŠmmelserna om simultanbildning Šndras i viss mŒn.
69Den enda obligatoriska stiftelsehandlingen Šr stiftelseurkunden. Andra avtalshandlingar kan fšrekomma, men i sŒdana fall skall de, eller Œtminstone en hŠnvisning till dem, tagas med i stiftelseurkunden, 2:3 st 4. Stiftelseurkunden skall bl a innehŒlla ett fšrslag till bolagsordning, 2:3. En bolagsordning skall innehŒlla de bestŠmmelser som anges i 2:4, och fŒr innehŒlla be- stŠmmelser utšver dessa. NŒgra av de viktigaste punkterna i en bolagsordning Šr:
Ø Bolagets firma
Ø Ort dŠr styrelsen har sitt sŠte Ø Bolagets verksamhetsfšremŒl Ø Aktiekapitalets storlek
Ø Avvikelser frŒn dispositiv lagreglering 3.3 Aktier och aktiekapital
Aktiekapitalet skall uppgΠtill minst 500 000 kr i publika aktiebolag, 1:3 st 1.
70I Sverige finns det inget krav pŒ ett minsta antal aktier, alltsŒ kan hela aktiekapitalet motsvaras av en enda aktie, 1:3 st 2. Vanligast Šr dock att det finns flera aktier, och dessa skall dŒ lyda pŒ samma nominella belopp, 1:3 st 2. Enligt likhetsprincipen, 3:1 st 1, har alla aktier lika rŠtt, sŒvida inte annat fšljer av detta lagrum eller bolagsordningen. Olika ršstvŠrde Šr en vanligt fšrekom- mande skillnad. Ingen aktie fŒr dock ha ett ršstvŠrde som šverstiger tio gŒnger ršstvŠrdet fšr en annan aktie, 3:1 st 5. Vissa undantagsbestŠmmelser om Šldre aktiebolag finns dock fortfa- rande, enligt vilka stšrre skillnader fortfarande fŒr fšrekomma. Indelning av aktier i stam- respektive preferensaktier Šr en annan vanlig olikhet av frŠmst ekonomisk karaktŠr. Prefe-
67 Om inget annat anges, avser angivna lagrum i detta kapitel denna lag.
68 Kedner & Roos s 33, samt Skog i Balans 3/97 s 35 hsp.
69 Se SOU 1997:22 s 14, s 43 ff samt s 202 ff.
70 Art 6 p 1 av det sΠkallade kapitaldirektivet (Andra bolagsdirektivet av den 13 december 1976, 77/91/EEG.
Kompletterat genom direktiv 92/101/EEG.) fšreskriver minst 25 000 ecu som lŠgsta mšjliga aktiekapital. I da- gens penningvŠrde motsvarar detta belopp ungefŠr 222Ê000 kr, se www1. Direktivet tillŠmpas enbart pŒ publika aktiebolag. I februari 1992 fanns i Sverige 264 000 bolag med aktiekapital under 500 000 kr, och 18 000 bolag med aktiekapital šver 500 000 kr, Kedner & Roos sÊ20.
