• No results found

sid 4–5

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "sid 4–5"

Copied!
20
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET • NR 1 – 2008

Framtidens äldre

vill påverka sin egen hemtjänst!

sid 4–5

Vad kan vi lära av Miltonsatsningen

i Västra Götaland?

(2)

)

Ur innehållet:

Vill påverka sin egen hemtjänst ...4

Vad kan vi lära av Miltonsatsningen ..6

Västbus ...8

Att riva stuprören ...9

Man blir så glad när det går framåt .. 10

En röd tråd av samverkan ... 11

Vårdplanering ... 12

Evidensbaserad praktik ... 14

FoU i Väst/GR på engelska... 15

Distriktsläkarens roll i fokus ... 16

Äldres hälsa ... 17

Ung och trygg ... 18

Ansvarig utgivare Elisabeth Hajtowitz, tel 031-335 51 88, e-post elisabeth.hajtowitz@grkom.se

Layout Infogruppen GR, e-post tony.dahl@grkom.se Redaktör Gunnel Rydberg, tel 031-335 50 74 e-post gunnel.rydberg@grkom.se

Text och bild Gunnel Rydberg om inte annat anges.

Nytt från FoU i Väst/GR

1–2008

Vill du få

FOURUM

per e-post?

Meddela oss på fou@grkom.se så byter vi ut

din papperstidning mot en e-prenumeration.

FoUs rapporter finns att ladda ner från www.grkom.se/fouivast. Det går också att beställa dem via e-post till

fou@grkom.se eller genom att kontakta Piaa Stenbäck på telefon 031–335 51 84

eller fax 031–335 51 17.

FOU-RappORteR:

Från kompetensutveckling till verksamhetsutveckling Slutrapport i utvärderingen Samlat GRepp FoU i Väst/GR Rapport 8:2007 Denna rapport är den sista av tre i utvärderingen av det EU-finansierade kompetensutveck-lingsprojektet Samlat Grepp.

49 resultatenheter och runt 1100 anställda från 12 av Göteborgsregionens kommunalförbunds medlem-skommuner deltar i projektet. Projektets målgrupp är yrkesgrupper som varit underrepresenterade vid tidigare kompetensutvecklingssatsningar, bland andra lokalvårdare, skolmåltidsbiträden, vaktmästare, habili-teringspersonal och personliga assistenter. Rapporten vänder sig särskilt till politiker, chefer och personal-ansvariga inom den offentliga sektorn men också till alla andra som är intresserade av kompetensutveck-lingsfrågor i arbetslivet.

Författare: Theresa Larsen och Eva Sennemark

Framtidens hemtjänst?

Om valfrihet/inflytande, förenklad biståndsbedömning och nya yrkesroller

Utvärdering av Askimsmodellen FoU i Väst/GR Rapport 7:2007 FoU i Väst/GR har utvärderat den så kallade ”Askims–model-len” i Göteborg - ett försök som syftade till att ge de äldre

ökad valfrihet och större självbestämmande genom ett direkt inflytande över de serviceinsatser som de beviljats. Samtidigt ville man tillvarata personalens kompetens och engagemang genom att bland annat specialisera undersköterskornas yrkesroll mot anting-en service eller omsorg. I danting-enna rapport kan du ta del av hur projektet genomfördes och dess resultat efter två år. Vad tyckte brukarna om den ökade valfriheten? Och hur blev det för undersköterskorna och bistånds-bedömarna?

Författare: Carina Löfström

(3)

Organisering av hemtjänsten inom GR

Förteckning över hur GR-kommuner-na organiserar sin hemtjänst

Författare: Carina Löfström och Leena Odebo

Samordnad vårdplanering

En rapport om vårdtagares upp levelse av vård planeringsmötet utifrån begreppen information, delaktighet och trygghet.

December 2007

Författare: Ewa Hjerpe och Kerstin Johannesson

Implementering av Västbus

Delrapport 1

Författare: Staffan Johansson

Reflekterande samtalscirklar för ett gott

bemötande inom äldreomsorgen

att skapa en röd tråd i en grå zon

öVRIGa SkRIFteR:

Äldrecentrum startade 2004 med målet att skapa trygghet för äldre personer med hemtjänst eller hemsjukvård. Projektet har drivits i samverkan mel-lan Sahlgrenska universitetssjukhuset samt äldre-omsorgen och primärvården i stadsdelarna Här-landa och Örgryte i Göteborg.

Äldrecentrum utvärderades av FoU i Väst/GR under åren 2005 och 2006. Utvärderingen visar att en majoritet av personerna i målgruppen kontak-tade Äldrecentrum under perioden. Många fick direkt nytta av Äldrecentrum och var mycket nöjda med såväl bemötande som hjälp. Samtidigt har upp-fattningen förts fram att Äldrecentrum egentligen inte skulle behövas om välfärdssystemet hade fung-erat som det skulle.

Projektet Äldrecentrum blev ordinarie verksam-het fr.o.m. 2007 och omfattar nu alla boende över 65 år i stadsdelarna.

Rapporten i kan laddas ner från www.grkom.se/ fouivast.

Fördjupad kunskap om hur man bemöter brukare, anhöriga och kollegor inom äldreomsorgen har stått i fokus för den kommungemensamma aktiviteten ”Reflekterande samtalscirklar”. Projektet ingår i den nationella satsningen Kompetensstegen. Kommuner-na Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal och Tjörn genomför samtalscirklarna med omvårdnadspersonal, i första hand undersköterskor och vårdbiträden. Sam-talscirklarna genomförs löpande från och med hösten 2006.

Satsningen har utvärderats av FoU i Väst/GR. Re-sultatet visar att samtliga intervjuade, både cirkeldel-tagare och enhetschefer, är mycket positiva. Cirklarna har fått konsekvenser i en bred bemärkelse genom att de anställda har blivit mer lyhörda för både varandra, brukare och anhöriga. Enligt enhetschefer har detta märkts t.ex. när personalen uttrycker sig och svarar i telefonen. Satsningen har varit en inre lärandeprocess för verksamheterna.

Du kan ladda hem rapporten på www.grkom.se/ fouivast.

1

Att skapa en röd tråd i en grå zon

Utvärdering av samverkansprojektet Äldrecentrum i Härlanda/Örgryte

alla ska med – är det så enkelt?

Erfarenheter av att implementera evi-densbaserade metoder i Ale kommun.

Författare: Camilla Johannesson

”Man blir så glad när det går framåt”

Om familjernas situation och behov när barnet har ett funktionshinder och om samhällets insatser ur för-äldrarnas perspektiv

Projektrapport hösten 2007

Författare: Lena Larsson

kollektivresan är fortfarande förenad med svårigheter

En andra rapport om resenärernas resor

Arbetsrapport nummer 2.

Författare: Lisbeth Lindahl

Främjande ungdomsarbete under luppen

Oktober 2006-Oktober 2007

Dokumentation av FoU-cirkel.

Författare: Helena Johansson med bidrag från Carina Ohlsson, David Rohman och Jessica Sjöberg Aifuwa

”Fixartjänster” – om att organisera, leda och praktiskt utföra

Rapport från en kollegial lärandecir-kel våren 2007.

Författare: Anders Hagqvist

tacksamhet och osäkerhet – om erfarenheter av kommunalt kontrakt som väg till egen bostad

Författare: Lars-Gunnar Krantz och Eva Sennemark

(4)

”Framtidens äldre

vill påverka sin

egen hemtjänst”

Valfrihet och inflytande inom äldreomsorgen för att öka kvaliteten har på senare tid kommit allt mer i fokus. Med valfrihet menar vi ofta att kunna välja mellan olika utförare, men det kan också handla om att få välja mellan olika insatser. I Göteborg har stadsdelen Askim infört en modell där den enskilda vårdtagaren får välja mellan olika serviceinsatser. I stadsdelen Örgryte prövar man projektet ”valfri aktivitet”.

– Framtidens äldre vill inte låta någon annan

be-stämma över sig. De kommer att vilja påverka sin äld-reomsorg själva, säger Yvonne Stolpe (s) och Rustan Hälleby (m), ordförande respektive vice ordförande i SDN Askim.

Både Yvonne och Rustan är mycket positiva till den s.k. Askimsmodellen som prövades under åren 2005-2006 och därefter har permanentats i stadsdelen. Huvudsyftet var att uppnå ökad valfrihet och större självbestämmande för de äldre. Men man ville också ta tillvara personalens kompetens och förbättra deras ar-betsmiljö. Askimsmodellen utvärderades under 2006 av FoU i Väst/GR.

En viktig framgångsfaktor för projektet har varit den politiska enighet som funnits. En stabil personal-kår med låg rörlighet har också bidragit till framgång-en, berättar Yvonne och Rustan.

– Det som var så positivt var att projektet från allra första början och sedan under hela tiden var förankrat i nämndens presidium. Det är oerhört viktigt för ar-betet att en enig nämnd står bakom ett förändringsar-bete. Det ger trygghet till tjänstemännen.

Yvonne och Rustan tror att det kommer att bli ett allt större inslag av valfrihet och inflytande inom äld-reomsorgen framöver. Ett led i detta är att de äldre får välja vad de vill ha gjort inom hemtjänsten. Omsorgen kommer också att behöva anpassas till olika grupper.

Askimsmodellen innebar att hemtjänstpersonalen indelades i ett ”serviceteam” och två ”omsorgsteam”, där personalens yrkesroller renodlades mot omsorg eller service. Huvudsakligen arbetade undersköter-skor i båda teamen. Omsorgsteamen arbetade vidare utifrån ”traditionella” biståndsbeslut. Serviceteamets insatser kunde väljas utifrån en servicemeny som innehöll allt från promenader och social samvaro till strykning och snöskottning. Vårdtagarna beviljades service individuellt i timmar i stället för som tidigare i insatser.

Projektet medförde inga extra kostnader. Göte-borgs Stad finansierade utvärderingen och delar av projektledarens lön.

FoU i Väst/GRs utvärdering visar att de flesta av de intervjuade, både vårdtagare och personal, är posi-tiva till modellen. Det framkommer också att de äld-res upplevelse av valfrihet är beroende av relationen till personalen. Vem som utför tjänsten har alltså stor betydelse liksom när tjänsten blir utförd. Däremot är

”Askimsmodellen var hela tiden förankrad i nämndens presidium”, säger Yvonne Stolpe (s) och Rustan Hälleby (m), ordförande respektive vice ordförande i SDN Askim.

(5)

det ingen påfallande förändring när det gäller vilka insatser man väljer jämfört med tidigare.

– Nu när vårdtagarna är beviljade service i tid får de i högre grad också utfört det som de är beviljade. Så var det inte alltid tidigare, säger Yvonne.

Utvärderingen pekar på att det viktigaste området att satsa på inför framtiden är personalen och deras kompetens och engagemang. Mycket tyder på att an-delen äldre i Sveriges befolkning som bor kvar hem-ma kommer att öka under de komhem-mande åren, oavsett hjälpbehov. Om vårdtagaren ska uppleva trygghet och bli bemött med respekt och utifrån egna behov, kräver det kompetent personal som trivs med sina jobb.

De flesta av undersköterskorna är positiva till att arbetet har renodlats. De som arbetar i serviceteamet upplever arbetstiderna som positiva, medan de som arbetar med omsorg också anser att statusen ökat. Bara någon enstaka ville återgå till det gamla sättet att ar-beta på.

Att det är undersköterskor som arbetar med både omsorg och service, upplevs som positivt av politi-kerna i Askim. Det innebär att de har en god känsla för hur de äldre har det.

Utvärderingen diskuterar också definitionen av begreppet valfrihet. I många sammanhang innebär begreppet en valfrihet mellan olika serviceutövare. I Askim avsåg man valfrihet mellan insatser. Utvär-deringen framställer Askimsmodellen som en modell för trygghet och inflytande snarare än valfrihet i ett marknadsekonomiskt perspektiv.

Förändring tar tid och utvärderingen visar att man vid projektets slut ännu inte riktigt hade nått målen. Men nu har man nått längre, enligt Yvonne och Rus-tan. Modellen har etablerats. Personalen har fått ut-bildning i bemötande och är än mer nöjd. Intresset för modellen är stort. Både kommunala och privata utförare vill göra studiebesök och följa arbetet.

– Vi har nått målen, men det är inga absoluta mål utan en ständigt pågående process, säger Rustan.

Både Yvonne och Rustan menar att framtidens hemtjänst är en av de viktigaste frågorna på äldreom-rådet just nu. Äldrefrågorna är högaktuella. Äldrefrå-gor tas upp i riksdagen på ett annat sätt än tidigare. Samtidigt förändras synen på de äldre. De blir allt fris-kare och det finns många olika behov. Attityden till den offentliga verksamheten håller på att förändras mot högre brukarfokus.

– Tidigare var det personalens väl som var i fokus. Nu ser vi mer på dem vi är till för, säger Rustan.

Och utvecklingen går mot ett fortsatt högre inslag av valfrihet och inflytande; i första hand över insatser, men Rustan menar att en ökad mångfald när det gäller alternativa utförare också kommer på sikt.

Valfri aktivitet i örgryte

Även i stadsdelen i Örgyte har man prövat ett valfri-hetsprojekt. Sedan november 2006 har projekt ”val-fri aktivitet” pågått i tre hemtjänstområden som ett

komplement till de ordinarie hemtjänsttimmarna. Från och med januari 2008 erbjuds tjänsten alla pen-sionärer med hemtjänst i Örgryte.

Möjligheten att välja en valfri aktivitet utöver sin ordinarie hemtjänst kom först upp som en önskan från politikerna om att vårdtagarna skulle få ett ökat inflytande. Valfri aktivitet kan handla om allt från att plantera om blommorna och spela schack, till att få sällskap eller hjälp att komma till banken. För tjänsten betalar man vanlig hemtjänsttaxa plus sina egna utlägg.

– Först hade vi en tanke om att ta fram en ”social meny” men tänkte sedan att detta kunde begränsa önskemålen. Vi låter därför pensionärerna komma med egna förslag, säger Suzanne Dahlin, verksam som redaktör inom stadsdelarna Örgryte och Härlanda.

Även projektet ”valfri aktivitet” har utvärderats under 2007. Utvärderingen visar att det var de vård-tagare som behövde mest hjälp som i högre utsträck-ning antog erbjudandet om extra tid för valfri social aktivitet. Det framkommer också att de vårdtagare som är vana vid att ha hemtjänst har lättare att nappa på erbjudandet.

De flesta som tackar ja vill ha sällskap till affären, apoteket eller banken. Aktiviteter i hemmet som att baka, laga mat eller putsa silver har valts av några, lik-som att bara sitta och prata över en kopp kaffe.

Ingen har valt städning!

– Valfri aktivitet ligger i linje med den hälsofrämjande vision som ska prägla Örgrytes äldreomsorg; det vill säga att varje pensionär ska ha en känsla av menings-fullhet, begriplighet och hanterbarhet, säger Susanne Dahlin. ● SeRVIceMeNy • Promenader • Social samvaro • Andra ärenden • Sy i knapp, byta glödlampor, vattna krukväxter och liknande tjänster • Bank- och postärende • Apoteksärende • Rasta hund, tömma kattlåda • Inköp av dagligvaror • Uppvärmning av mat • Avfrostning av kyl och frys • Städning av två rum, kök, hall samt badrum • Fönsterputsning utförs två gånger om året • Tvätt • Strykning • Mangling i samband med tvätt • Snöskottning

(6)

– projekten måste starta snabbt för att hinna

få del av medlen. En så snabb projektstart gör att det är svårt för både organisationerna och brukarna att hinna med information och planering. Implemente-ringen blir bristfällig. Det gynnar projekt som redan är planerade, säger utvärderarna Jari Kuosmanen och Christian Jensen, verksamma vid FoU i Väst/GR samt institutionen för socialt arbete respektive Handels-högskolan vid Göteborgs universitet.

Christian och Jari studerar vad vi kan lära oss av ut-vecklingsprojekten i Västra Götaland som fått stöd av nationell psykiatrisamordning. Hur blir det när staten med kort varsel skjuter till utvecklingsmedel som för-väntas leda till verksamhetsutveckling? Pga. de korta marginalerna blir det svårt att hinna planera för att permanenta de olika projekten.

– Man borde ha lagt krut på att definiera gränssnit-tet mellan projekten och den ordinarie verksamheten, säger Christian Jensen.

Vad kan vi lära av

Miltonsatsningen

i Västra Götaland?

FoU i Väst/GR har uppdraget att utvärdera vad Milton-satsningen leder till i Västra Götaland, dit 100 miljoner kr fördelades till 56 olika projekt

inom vård, sysselsättning och boende för människor med psykisk sjukdom och psykiska

funktionshinder. Utvärde-ringen, som ska vara klar till

sommaren 2008, tyder på att Milton projekten lett till

en ökad medvetenhet och gett möjlighet att pröva nya

metoder. Men den snabba projektstarten skapade också

problem.

Vid implementering av samverkan mellan olika ak-törer gäller det att uppnå gemensamma målsättningar och ett effektivare resursutnyttjande. De hinder för samverkan man då har att övervinna är sektorisering

Jari Kuosmanen och Christian Jensen, verksamma vid FoU i Väst/GR samt institutionen för socialt arbete respektive Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

(7)

och olika regelverk men också bristande kunskaper och organisatorisk delaktighet. Lösningar kan vara att skapa samverkansstrukturer och samverkansavtal samt genomföra gemensamma utbildningar, enligt utvär-derarna.

En utgångspunkt i Miltonsatsningen var att bru-karorganisationerna skulle vara delaktiga. I projekten i Västra Götaland fanns också ett samarbete med bru-karna – på pappret, men inte alltid i realiteten. Där brukarna har varit med är man mer nöjd. Där har man lyckats.

Man brukar tala om brukarmedverkan men Chris-tian och Jari talar om brukarsamverkan. Fördelarna är många – det ger ökade kunskaper till projekten och sätter brukaren i centrum. Ofta är brukarmedverkan myndighetscentrerad, dvs. utgår från och är styrd av myndigheten. Christian och Jaris vision är snarare en brukarcentrerad brukarmedverkan. Istället för att vara en passiv person blir brukaren en aktiv medprodu-cent.

– Att skapa kommunikation med brukaren är vik-tigt och dess betydelse kan inte nog understrykas, säger Jari och Christian.

Det finns mycket som hindrar samverkan mellan organisation och brukare. Ofta finns en ovana vid att arbeta med brukarperspektivet och det kan också ta tid att föra en sådan dialog.

– Att samverka med brukarna kan upplevas som ett hot mot de etablerade strukturerna. Det handlar om makt, säger Christian.

För brukarna själva kan hinder för samverkan med projekten handla om brist på tid och resurser.

På det nationella planet har Socialstyrelsen över-gripande följt upp Miltonprojekten. Den 1 augusti överlämnades denna uppföljning till regeringen. Re-sultatet visar att knappt hälften av projektmedlen hade förbrukats vid uppföljningstillfället och att få konkreta insatser hittills kommit brukarna till del. De allra flesta av de nationella projekten har prioriterat målgrupper

Miltonsatsningen i korthet

Under åren 2005-2006 genomförde regeringen sin särskilda satsning till stöd för människor med psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder - Miltonsatsningen. Satsningen initierades av utredningen Nationell psykiatrisamordning. Sammanlagt betalades 700 miljoner kr ut under 2005 och 2006 till 369 olika projekt kring vård, boende och sysselsättning för psykiskt sjuka eller funktionshindrade personer i kommuner, landsting och statliga institutioner över hela landet. Av dessa fick storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne ca 100 miljoner kr vardera. I Västra Götaland beviljades insatser till 56 projekt varav 28 i Göteborgsregionen. Av de 56 fanns 39 inom kommun och stad, 13 inom sjukvård/psykiatri och 4 inom annan organisation.

med stora och sammansatta problem, t.ex. personer som har en psykisk störning och samtidigt missbrukar. Insatserna har även inriktats på målgrupper vars behov landsting och kommuner tidigare haft svårt att möta och där det ofta har saknats gemensamma lösningar.

Socialstyrelsen slutsats är att satsningen har haft po-sitiva effekter inom de områden och för de målgrup-per som avsågs men att stora problem inom psyki-atriområdet kvarstår. Tillfälliga projektmedel är inte en effektiv metod för att slutgiltigt lösa de övergri-pande resurs-, struktur- och kompetensproblem som fortfarande finns på området, enligt Socialstyrelsen.

– De positiva effekterna från Nationell psyki atri-samordning består av

mobi-lisering, kun skap om mål-gruppen och samverkan. Ef-fekterna kan inte visas upp än men det är en plattform för ett fortsatt arbete, sade Anders Printz, Socialstyrelsen, då han besökte Mötesplats Psyki a-trisam ordning på Draken i Göteborg den 7 november förra året.

Christian och Jari menar att projekten i Västra Göta-land har en komplexitet som påverkas av fler faktorer än endast de tilldelade medlen. Det gäller att samverka och hitta lösningar med både myndigheter och lokala ut-förare. Projekten både kom-pletterar men konkurrerar också med övrig verksamhet

om personer, fokus och uppmärksamhet.

– Projekt är ingen öde ö utan ska omhändertas i den ordinarie strukturen. Vi fokuserar på projekten men även annat påverkar, säger Christian och Jari. ●

Anders Printz, Socialstyrelsen, be- sökte Mötesplats Psykiatri på Draken i Göteborg den 7 november 2007.

Foto: T

(8)

– politikerna behöver tjata mer om Västbus och

verka för att etablera nätverk, forum och mötesplatser, säger Staffan Johansson.

Västra Götalandsregionen och dess kommuner har tilldelats projektmedel för en treårig utvärdering av införandet av riktlinjerna för Västbus, som fastställdes på våren 2005. FoU i Väst/GR genomför utvärde-ringen, som leds av Staffan Johansson, Förvaltnings-högskolan, och ska vara färdig 2009.

Västbus riktlinjer lyfter fram de grundläggande värderingar som ska råda när man arbetar med barn och ungdomar. Barnets bästa gäller, och basnivån ska vara grundläggande. Riktlinjerna berör 325 000 barn direkt eller indirekt och mer än 60 000 anställda.

Staffan Johansson drar i sin första delrapport slutsat-sen att det går framåt – men ganska långsamt. Riktlin-jerna är väl kända och accepterade och det finns goda förutsättningar för att organisationerna ska kunna arbeta efter dem. Men eftersom samverkan sker på många nivåer samtidigt krävs särskild ledningskom-petens och infrastruktur för att riktlinjerna ska få ge-nomslag.

Hälften av de tillfrågade i undersökningen tycker att riktlinjerna är relevanta och är motiverade att an-vända dem. Mindre än hälften uppger dock att det har bildats strukturer för samverkan. Ledningen och sär-skilt politikerna kunde vara tydligare i prioriteringen av Västbus och mer aktiva i infrastrukturbyggandet, menar man.

En del i utvärderingen är att titta på vad annan forsk-ning kring välfärdssektorn säger om implementering. Det finns resultat som visar vad som främjar respek-tive motverkar framgångsrik implementering, men dessa kunskaper tas inte alltid tas tillvara av berörda myndigheter. Det är sällan komplexa reformer och program implementeras enligt plan. Bl.a. har forsk-ningen visat att organisationer är ”spårbundna” och att dess medlemmar har många försvarsmekanismer mot förändring.

– Det man bör göra är inte alltid det man gör. Man genomför organisationsreformer och styrmodeller men översätter dem ofta till det man redan gör. Det innebär ofta att beslut, planer, strategier och organisa-tionsreformer är ”spel för gallerierna”, säger Staffan

Johansson.

Att de inblandade verksam-heterna, t.ex. skola, socialtjänst, BUP och BVC, finns hos olika huvudmän samt att verksam-heterna regleras av olika slags lagar och regelverk kan försvå-ra för både organisatorisk och operativ samverkan. Vidare är flera professioner involverade, vilket kan leda till olika syn på problem och lösningar.

– Ofta har det som ska im-plementeras hittats på av någon annan än den som ska genom-föra det, och det kan skapa problem. Det är viktigt att or-ganisera förvaltningarna så att de kan genomföra de beslut

”politikerna behöver

tjata mer om Västbus”

Trots att problem som rör barn och ungdomar som

far illa betraktas som ett högprioriterat område både inom politiken och bland myndigheter, fungerar inte alltid samverkan så bra som man kan förvänta sig. Det visar den första delrapporten i FoU i Väst/GRs utvärdering av Västbus.

Staffan Johansson, Förvaltnings-högskolan/ FoU i Väst/GR

Implementering av Västbus

Delrapport 1 Staffan Johansson

(9)

”att riva stuprören är

den stora utmaningen”

I de nordöstra stadsdelarna i Göteborg har man framgångsrikt bedrivit samarbetsprojektet Västbus Nordost som till en del finansierats med Milton-medel. I samarbetet deltar barn- och ungdoms-psykiatri, socialtjänst och skola med syftet stödja arbetet kring genomförandet av Västbus riktlinjer lokalt.

– att riva stuprören har varit den stora

utma-ningen! Vi är tre skilda verksamheter med olika hu-vudmän och professioner. Det finns en tröghet och ett stuprörstänkande som det tar tid att förändra, säger Elisabeth Söderberg, verksamhetschef inom individ- och familjeomsorgen, SDF Bergsjön, och ordförande i styrgrupp Nordost.

Hon menar att det är viktigt att vara medveten om de olika kulturer och arbetssätt som finns mellan de olika professionerna. Man har olika bilder av varan-dra, fördomar och ”sanningar” som det gäller att över-brygga.

En viktig förutsättning för samverkan har varit att skapa en struktur på ledningsnivå. Förutom Västbus Nordost finns tre regionala styrgrupper på verksam-hetschefsnivå - på Hisingen, i Centrum och i Väster. I varje stadsdel finns sedan ledningsgrupper på en-hetschefs- och rektorsnivå. Centralt i Göteborgs Stad finns en avstämnings- och samverkansgrupp.

– Detta är framgången för oss. Det har tagit lite tid, men nu fungerar alla fyra styrgrupperna inom Göte-borgs Stad på ett bra sätt. Personalen har erbjudits ut-bildning bl.a. kring lagar. Samverkan på den operativa nivån fungerar också, men det finns en tröghet när det gäller att få samverkan att göra avtryck i vardagen, säger Elisabeth Söderberg.

Utmaningen har varit att minska behovet av in-stitutionsvård och komma in tidigt i processen för att kunna hjälpa ett barn. Det krävs kontinuitet både före, under och efter institutionsvård. Satsningen är på hemmaplanslösningar i första hand och på institu-tionsplacering endast i nödfall.

Elisabeth Söderberg betonar att i arbetet med att genomföra riktlinjerna måste basnivån fungera först. Basnivån når alla barn. Skolan har t.ex. ett ansvar för den förebyggade elevhälsovården. Primärvården har sitt ansvar. Socialtjänsten arbetar med föräldrastöds-grupper och fältarbete.

– Brister på denna nivå motiverar inte insatser på specialistnivå. Man kan inte hävda att man inom elev-hälsovården eller primärvården saknar resurser och därför måste hänvisa ett barn till BUP, säger Elisabeth Söderberg.

En viktig framgångsfaktor för samverkan kring

Västbus – gemensamma riktlinjer

om samverkan avseende barn och

ungdom med sammansatt psykisk/

psykiatrisk och social problematik

som tas. Framgångsrik implementering kräver både kunskap, förmåga och vilja, säger Staffan Johansson. Implementeringsforskning är en viktig del i att skapa en evidensbaserad, dvs. kunskapsbaserad praktik. Det räcker inte med att sprida information om det man ska genomföra - en framgångsrik implementering kräver också utbildning, support från ledningen och en lokal organisationskultur som fungerar.

– Det saknas fortfarande kunskap om organisa-tionens betydelse för framgångsrik implementering, säger Staffan Johansson.

Att införa riktlinjer som Västbus kräver samverkan mellan olika organisationer. Det står i riktlinjerna att man skyndsamt ska arrangera ett nätverksmöte kring barnet eller ungdomen. Det är för många ett para-digmskifte att arbeta på detta sätt.

– De hinder man har att övervinna handlar olika kulturer och samarbetsklimat. Men det kan också vara personkemi och geografiska avstånd som hindrar. Det behövs en samverkanskompetens, säger Staffan Johansson. ●

Västbus arbetar för att barn- och ungdomar med psykisk, psykiatrisk och social problematik inte ska hamna mellan ”stolarna”, det vill säga komma i kläm mellan verksamheter. För att barnet/ungdo-men ska vara helt i fokus ska chefer och medarbe-tare från socialtjänst, skola, elevhälsa och BUP m.fl. arbeta enligt Västbus riktlinjer.

Riktlinjerna antogs 2005 efter politiska beslut i regionen och den 49 kommunerna i Västra Göta-land och inom följande områden:

1. Gemensamma grundläggande värderingar 2. Förtydligande av ansvar Basnivå – Specialistnivå 3. Samverkansskyldighet – Informationsskyldighet 4. Gemensam kompetensutveckling – Skola/IFO/

BUP

5. Samverkan kring det enskilda barnet/ungdomen 6. Gemensamt ansvar för vård, behandling och

resultat vid placering utanför hemmet 7. Uppföljning av riktlinjerna

(10)

Syftet med studien har varit att låta

föräldrarna beskriva sin livssituation tillsammans med barn med funktions-hinder. Vad behöver familjerna, och hur får de sina behov tillgodosedda?

– Föräldrarna upplevde det på olika sätt när deras barn fick en diagnos. För en del var det en chock medan det för andra var en bekräftelse på något de själva hade misstänkt. Diagnosen ger tillgång till information och kunskap och är oftast en nyckel till att få insatser från samhällets sida, säger Lena Lars-son.

Föräldrar i 12 familjer intervjuades under tiden juli 2005 – februari 2006.

Intervjupersonerna fick erbjudandet att delta i stu-dien då de hade sin första kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. De flesta hade barn i för-skoleåldern eller tonåren. Barnen kunde ha autism, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom eller andra neuropsykiatriska funktionshinder. Det kunde också handla om kromosomavvikelser eller cp-skada.

Studien visar att familjernas liv påverkades på flera olika sätt av barnens funktionshinder. De samhälleliga insatserna som familjerna fick var mycket betydel-sefulla för dem i deras vardag. Andra viktiga faktorer

”Man blir så glad när det går framåt”

– Det är viktigt att få uppleva att det går framåt även om stegen kan vara små, sä-ger Lena Larsson som i FoU-rapporten ”Man blir så glad när det går framåt” har beskrivit familjers situation och behov när barnet har funktionshinder.

var stödet från det egna nätverket och föräldrarnas eget sätt att hantera sina problem, dvs. deras ”coping-strategier”.

Många föräldrar efterfrågade en tydlig och lättill-gänglig information om de insatser som finns. Ett van-ligt önskemål var en bättre samordning av insatser.

– Ett förslag var att det skulle finnas någon slags ko-ordinator som man kunde vända sig till med alla sina

frågor; en person som kan syste-met och kan hänvisa vidare, säger Lena Larsson.

I studien framkommer också att föräldrar riskerar att få olika beslut, beroende på i vilken kom-mun eller stadsdel de bor.

Det finns också exempel på in-satser som inte verkställdes, efter som ”rätt” person eller familj inte hade kunnat rekryteras. Det inne-bär att kravet på lika behandling, en rättssäkerhet för den enskilde, inte uppfylldes.

Ett särskilt dilemma framkom-mer när det gäller barn och ung-domar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, i synnerhet då dessa ungdomar också har en beteendeproblematik.

– Föräldrarna upplever att det är svårt att hitta bra insatser för dessa ungdomar och motivera dem till att acceptera en insats. Det innebär att föräldrarna inte kan få den avlastning och det stöd som de vill ha och behöver, säger Lena Larsson.

Lena hoppas att rapporten kan bidra till en kun-skapsutveckling på området för bättre stöd till familjer där barnet har ett funktionshinder. ●

Västbus i Göteborgs Stad har varit den politiska för-ankringen men också att det finns en skyldighet enligt lag att samverka och informera varandra över professi-onsgränser. Att man skapat en struktur för samverkan på ledningsnivå samt satsat på utbildning i bl.a. lagar är också betydelsefullt för framgången.

– Ledningens ansvar har varit en förutsättning. Eftersom vi har en så god samverkansstruktur har samverkan har inte heller varit personbunden, vilket har varit positivt. säger Elisabeth Söderberg.

Enligt riktlinjerna i Västbus ska samverkan kring det enskilda barnet ske i nätverksform. Detta har visat sig svårt. Man har nätverksträffar kring barn men det

är svårt att särskilja när ett möte är ett Västbusärende. Här finns också olika vana i de olika professionerna. Lärare är t.ex. inte lika vana som andra berörda yrkes-grupper att arbeta på detta vis. Skolan kom också in relativt sent i projektet och det har gjort det svårare att etablera samarbetet med denna aktör, särskilt när det gäller de yngre barnen. Men det anses mycket viktigt att ha skolan med.

– Utbildning är en framgångsfaktor, och när det gäller samverkan kring de yngre barnen har skolan en väldigt viktig roll, säger Klas Forsberg, skolchef i stadsdelen Gunnared, som också ingår i styrgrupp Nordost. ●

forts. ”att riva stuprören är den stora utmaningen”

Lena Larsson har beskrivit familjers situation och behov när barnet har funktionshinder.

(11)

en

röd tråd

av samverkan kring

personer med komplexa vårdbehov

Projekt Röda tråden pågick under två år med syftet att skapa sysselsättning och service-bostäder i Göteborg åt personer med psykiska funktionshinder i kombination med miss-bruk och/eller kriminalitet. Projektet har finansierats med hjälp av

drygt 10 miljoner kr i Miltonmedel och följs av FoU i Väst/GR.

– Människor med denna problematik faller lätt

mellan stolarna. Det är inte lätt för dem att få vare sig sysselsättning eller bostad. Speciellt utsatta är per-soner med komplexa vårdbehov och med så kallad dubbeldiagnos. När det blev aktuellt att söka Milton-medel tog vi chansen att göra något konkret för dessa målgrupper, berättar Agneta Ahlström, processkoor-dinator på SDF Centrum i Göteborg, som har varit verksam i projektet från starten 2005.

Många stadsdelar saknar kompetens för att själva ar-beta med dessa grupper. Därför behöver man samver-ka. Det kan handla om människor med psykoser, svår ångest, personlighetsstörningar, autism, ADHD osv. I kombination med missbruk eller beroende ökar kom-plexiteten. Är de dessutom dömda till rätts psykiatrisk vård möts de av rädslor och fördomar och har stora svårigheter att ta sig in i samhällets gemenskap.

– Vi ville rigga ett samarbete kring sysselsättning och boende, Tanken var att väl integrerade stödinsat-ser kunde minska slutenvårdsbehovet, förbättra den psykosociala förmågan och förhindra att personerna begår brott och blir dömda till rättspsykiatrisk vård, säger Agneta Ahlström.

Projektet pågick i samarbete mellan Västra Göta-landsregionen och Göteborgs Stad Centrum, som är en resursstadsdel för vissa frågor som rör funktions-hinder. Projektet avslutades i oktober 2007. En slut-rapport kommer från projektledarna under våren 2008.

Tanken var att fyra nya boenden samt ett sysselsätt-nings- och rehabcenter skulle startas för målgruppen. Stöd- och vårdformer skulle integreras, och perso-nalen skulle få kompetensutveckling. Kompetens-utveckling och samverkan har löpt som en röd tråd genom projektet – därav namnet Röda tråden.

Målet har inte nåtts fullt ut – men två av fyra plane-rade boenden har ändå kommit till stånd. Ett boende för Röda trådens målgrupp är på väg att skapas i Västra Frölunda. Ett annat boende för kvinnor med psykiska funktionshinder och missbruk kommer att inrättas på Kennedygatan i Majorna. Dessutom har man redan öppnat ett Möjligheternas hus för sysselsättning och rehabilitering i Lillhagsparken.

Lennart Jansson, Förvaltningshögskolan vid Göte-borgs universitet samt FoU i Väst/GR, har följt Röda tråden. Slutrapport kommer under sommaren 2008.

Lennart Jansson kommer därefter att fortsätta att stu-dera arbetet på Morsestigen och Möjligheternas hus. En av orsakerna till att man inte nått så långt som det var tänkt med boendeprojekten har varit svårig-heter initialt att samverka över stadsdelsgränser, bl.a. kring hur projekten skulle finansieras. Efter hand hit-tade man dock lösningar som innebar att ett solida-riskt betalningsansvar kunde tas för projekten.

Enligt Lennart Jansson har samverkan komplice-rats, inte bara för att den skulle ske över huvudman-naskapsgränser utan också för att den berörde olika verksamhetsområden och förvaltningar inom kom-munens organisation.

Samverkan fortsätter för denna målgrupp. Agneta Ahlström har nu uppdraget att slutföra de processer som startats med boenden och Möjligheternas hus. Agneta är även verksam som koordinator för en ny vårdform inom den psykiatrisk tvångsvård som för-väntas vinna laga kraft i september i år. Ytterligare medel har beviljats från staten för att kommunen ska förbereda och fortsätta utveckla sociala insatser inför denna reform. Den nya vårdformen ska tillgodose vårdbehovet i öppna former hos de patienter som inte tar emot psykiatrisk vård på frivillig väg.

– Även om vi inte fått till stånd alla boende, har pro-cesser och samarbete etablerats som är av stort värde inför fortsatt arbete med personer med denna proble-matik, säger Agneta Ahlström. ●

Lennart Jansson, Förvaltningshögskolan samt FoU i Väst/GR utvärderar Röda tråden.

(12)

– Vårdplanering är

inget nytt utan en ständigt pågående diskussion. Det som är nytt idag är att man samarbetar mer tvärprofessionellt i team, över både yrkesgränser och huvudmannaskapsgränser. Det gör att man i högre grad har ett helhetsperspektiv på be-dömningen, säger Lisbeth Lindahl, verksam vid FoU i Väst/GR och ansvarig för cirkeln.

Vårdplanering handlar om patientens/vårdtaga-rens framtida liv och har därför stor betydelse för in-dividen, menar Lisbeth Lindahl. Att t.ex. drabbas av stroke eller en höftledsfraktur och hamna på sjukhus efter att tidigare ha kunnat klara sig helt själv kan för-ändra livet totalt.

FoU-cirkeln riktar sig till verksamma inom sam-ordnad vårdplanering för äldre inom Västra Götalands region och kommuner och avslutas under april 2008. Cirkeldeltagarnas egna erfarenheter och kunskaper ligger till grund för de frågor som studeras. Deltagarna får också möjlighet att fördjupa sig i något tema, en-skilt eller i grupp.

Den samordnade vårdplaneringen är inte ett frivil-ligt åtagande utan en lagstadgad aktivitet med ekono-misk betydelse för inblandade parter. Kommunerna har ett betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård vid vårdplanering av utskrivningsklara patienter. Det finns även en lag om samverkan vid utskrivning av patienter i sluten vård.

Syftet med vårdplanering är att alla aktörer till-sammans med utgångspunkt i patientens behov ska utforma en plan för patientens fortsatta sociala om-sorg och/eller hälsa och sjukvård. Patientens egen

Vårdplanering – en nyckel till

god vård och omsorg för äldre

Vårdplaneringen har ofta stor betydelse för att äldre personer ska få sina behov av vård, omsorg och rehabilitering tillgodosedda. Runt om i kommuner, primärvård och akutsjukvård satsar man för att förbättra den samordnade vårdplaneringen. Inom FoU i Väst/GR pågår sedan 2007 en cirkel för att stödja utvecklingsarbetet och stimulera erfarenhetsutbytet mellan olika arbetsplatser.

uppfattning ska vara vägledande. Det kan handla om att patienten ska tillbaka till ett särskilt boende, till ett korttidsboende eller tillbaka till hemmet. Ska veder-börande tillbaka till hemmet ställer det högre krav på vårdplaneringen.

Sjukhuset har ansvaret för att kalla till vårdplane-ringsmöte, och de som kallas är patienten/vårdtaga-ren med anhöriga samt kommunens biståndsbedö-mare. Idag arbetar allt fler biståndsbedömare i vård-planeringsteam. Dessa består oftast av sjuksköterska, bistånds bedömare och rehabiliteringspersonal. Ibland sker kontakten med sjukhusets personal per telefon, i andra fall genom personliga möten.

Antalet utskrivningsklara patienter ökar idag, och ett par av orsakerna är att antalet äldre, multisjuka pa-tienter blir fler och att man har kortat vårdtiderna. Fler utskrivna patienter leder till fler vårdplaneringsmö-ten, vilket oftast ingår i sjuksköterskornas ordinarie arbete.

Pirkko Leigh arbetar som sjuksköterska på en ge-riatrisk avdelning vid Mölndals sjukhus och deltar i FoU-cirkeln. Hon har valt att fördjupa sig i arbetssi-tuationen för sjuksköterskor. Att som vanlig sjukskö-terska med huvuduppgiften att vårda patienter också hinna med administrationen kring vårdplanering kan upplevas som stressigt. Pirkko anser därför att hennes avdelning behöver en särskild vårdplaneringssjuk-sköterska. Detta finns redan på några sjukhus i Västra Götaland, men vanligast är fortfarande att vårdpla-neringen sköts av sjuksköterskor som inte har denna funktion specifikt.

(13)

Sedan 2005

driver regionen och de 49 kommunerna i Västra Götaland via VästKom ett gemensamt projekt om sam-ordnad vårdplanering avseende utskriv-ningsklara patienter (SVPL). Projektet är ett led i genomförandet av den nationella IT-strategin för vård och omsorg som re-geringen fattat beslut om. SVPL syftar till att finna ett enkelt och smidigt IT-stöd vid vårdsamverkan i Västra Götaland. Parterna ska få hjälp att effektivisera delar i vård-planeringen för patienter som får vård på olika vårdnivåer; på sjukhuset, i kommu-nen eller i primärvården. I ett första skede är projektet inriktat på utskrivningsklara patienter som vårdats på sjukhuset och som bedöms behöva någon form av in-sats från kommunen vid utskrivningen. IT-stödet ska tjäna den informationsöver-föring som är nödvändig för att patienten skall få en god och säker vård vid byte av vårdgivare. Med ett utbyggt IT-stöd kan detta arbete förenklas och samtidigt bidra till att öka den medicinska säkerheten. I dagsläget sker kommunikationen mellan parterna huvudsakligen via fax. Tjänsten kräver att alla 49 kommunerna är anslutna och har en gemensam rutin.

Upphandling av den elektroniska tjäns-ten pågår och ska slutföras under våren 2008. Hela införandet av den webbaserade lösningen ska sedan genomföras under ett till ett och ett halvt års tid. Genom-förandet föreslås ske i samverkan mellan berörda förvaltningar i de s.k. delregionala samverkansforum som hanterar samver-kan i hälso- och sjukvårdsfrågor mellan kommuner och VG-regionen och via de fyra kommunalförbunden. Totalt beräknas mellan10 000 och 15 000 användare inom sjukhus, primärvård och kommuner vara berörda. I slutet av 2009 beräknas tjänsten vara igång. ●

It-stöd för samordnad

vård-planering i Västra Götaland

– Risken är att vårdplaneringen tar tid från omvårdnaden av andra patienter. Genom att ha särskilt anställda vårdplanerings-sköterskor kan man minska antalet personer som möter den en-skilda patienten och öka kompetensen i vårdplaneringen, berät-tar Pirkko.

Motivet för att ha särskilt anställda vårdplaneringssköterskor är dels att minska antalet personer som möter patienten och dels att öka kompetensen inom området.

Lisa Sohlberg är vårdplaneringssjuksköterska på Alingsås lasa-rett och deltar också i cirkeln. Alingsås lasalasa-rett arbetar mot kom-munerna Alingsås, Herrljunga, Lerum och Vårgårda. Där var man bland de första sjukhusen i regionen som började med särskilda vårdplaneringsjuksköterskor. Hennes erfarenhet är att det nya sättet att arbeta på har minskat antalet avvikelser eller felaktig-heter i vårdplaneringen. Tidigare var det saker som föll mellan stolarna, t.ex. fax som inte kom fram eller annat som inte blev gjort.

– Det har blivit en ökad professionalitet genom att vi har kva-litetssäkrat processen och ökat samverkan. Antalet personer runt den enskilda patienten har minskat, säger Lisa Sohlberg.

Lisa Sohlberg är också mycket positiv till projektet SVPL – Samordnad vårdplanering i Västra Götaland som syftar till att finna ett enkelt och smidigt IT-stöd vid vårdsamverkan. (Mer om projektet här intill)

– Det är jättepositivt med ett gemensamt IT-stöd, så att vi för-hoppningsvis kan lämna den gammalmodiga faxhanteringen. Det kommer både att förenkla och förbättra vårt arbete, till gagn för patienten, säger Lisa Sohlberg.

Hon tror också att de sjukhusområden som redan kommit långt i samverkan i vårdplaneringsteam också kommer att ha lät-tare att implementera IT-stödet. Där finns redan en struktur och organisation för genomförandet. ●

FoU-seminarium om vårdplanering 4 juni

FoU i Väst/GR hälsar förtroendevalda, chefer och medarbetare inom GR-kommunerna och Västra Göta-landsregionen välkomna till FoU-seminariet Vårdplanering – nyckeln till god vård och omsorg för äldre? Vårdplaneringen och vårdplaneringsmötet har betydelse för att äldre personers behov av vård, omsorg och rehabilitering ska tillgodoses. Runt om i kommuner, primärvård och länssjukvård pågår olika satsningar som syftar till att förbättra den samordnade vårdplaneringen. Seminariet vill bidra till att sprida erfarenheter och kunskap kring nya verksamhetsformer och yrkesroller som har utvecklats för att förbättra samarbetet mellan vårdgivare. För mer information, kontakta: leena.odebo@grkom.se

(14)

Genom att ha studerat hur begreppet

evidens-baserad praktik beskrivs i forskningslitteraturen har Tina Olsson undersökt begreppets betydelse och hur olika sociala sammanhang påverkar användningen. Hon drar slutsatsen att evidensbaserad praktik har flera olika betydelser. Mångtydigheten kan ställa till med onödiga svårigheter i kommunikationen mellan forskning, praktik och politik.

Tina har tidigare varit verksam vid FoU i Väst/GR i utvärderingen av Multisystemisk terapi (MST) - en strukturerad familje- och närmiljöbaserad öppen-vårdsbehandling som vänder sig till familjer som har ungdomar med beteendeproblem. Nu skriver hon på en doktorsavhandling vid Förvaltningshögskolan i Göteborg. Syftet med avhandlingen är att göra en ekonomisk analys av MST, där studierna kring evi-densbaserad praktik utgör en del.

Begreppet evidensbaserad praktik började spridas i Skandinavien i slutet på 1990-talet efter inspiration från bl.a. hälso- och sjukvården i Canada.

– Man insåg att det ofta saknades en vetenskapligt grundad kunskap kring de behandlingsmetoder man använde, säger Tina Olsson.

Enligt Tina Olsson har många olika aktörer un-der de senaste åren velat göra sig till uttolkare av vad evidensbaserad praktik är. Det är därför lätt att förstå att det uppstått ”förvirring” kring begreppet. Denna förvirring kan leda till osäkerhet när man ska imple-mentera nya arbetssätt, och i värsta fall kan tillämp-ningen av forskningsresultat försämras. Hon anser man borde vara mer försiktig med begreppet och att centrala aktörer bör fördjupa sin kunskap i vad be-greppet innebär.

– För en del personer innebär evidensbaserad prak-tik att man endast använder sig av kunskap från rando-miserade studier, dvs. forskningsstudier där undersök-ningspersonerna lottas fram. Men en evidensbaserad praktik är så mycket mer – den bör vara baserad på tre källor: brukarnas erfarenheter, professionell exper-tis och bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, säger Tina Olsson.

Tinas uppfattning får stöd i betänkandet från re-geringens utredning om kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten som kom i februari 2008. I betänkan-det – Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren (SOU 2008:18) - framhålls just ovannämnda tre källor som grunden för en evidens-baserad praktik. Där uttrycks också att för att en en-skild metod ska kunna kallas evidensbaserad krävs att den har prövats enligt vetenskapliga kriterier.

Det finns ett glapp mellan forskning och praktik som behöver fyllas, menar Tina Olsson. Ett program för kunskapsutveckling i socialtjänsten i Sverige skulle föra med sig metoder för att överbrygga gapet mellan forskning och praktik samt förbättra kvaliteten inom socialtjänsten. Här kan regeringens betänkande få stor betydelse.

– Från mitt perspektiv finns både hopp och tro att vi kan göra saker bättre och hjälpa människor. ●

evidensbaserad praktik – ett mång-

tydigt begrepp inom socialtjänsten

Evidensbaserad praktik är ett omdiskuterat begrepp i dagens socialtjänst. Mångtydigheten kan ställa till med onödiga svårigheter i kommunikationen mellan olika aktörer, och därför behövs en

fördjupad kunskap om vad begreppet innebär.

Regeringsbetänkandet SOU 2008:18 kan laddas ner från: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/100551

Det finns ett glapp mellan forskning och praktik som behöver fyllas, menar Tina Olsson.

(15)

”the Swedish team” bestod av medarbetare och

chefer från FoU-enheterna i Dalarna, Göteborgsregi-onen, Jönköpings län, Sjuhärad och Umeå samt Insti-tutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) vid Socialstyrelsen. Konferensen skedde i södra Eng-land, i Dartington – en by som liknade den från TV kända byn Midsomer (men utan mord). Konferen-sen var anordnad av organisationerna Research-in-Practice (RiP) och Research-in-Research-in-Practice-for-Adults (RiPfA). Det är två verksamheter som är uppbyggda för att medverka till en evidensbaserad praktik inom socialt arbete i England. Aktörerna där kallar det ”evi-densinformerad praktik” eftersom man menar att det sociala arbetet påverkas av många faktorer, varav evi-dens från den bästa möjliga forskningen är en. Andra faktorer som påverkar det sociala arbetet är för situa-tionen relevanta kunskaper som exempelvis berörda människors synpunkter och den professionella kun-skapen*.

RiP och RiPfA lägger stor vikt vid att forskning kommer till användning i det praktiska arbetet. Bland annat arbetar man aktivt med att kunskap ”paketeras” så att den blir tillgänglig för olika målgrupper. Under konferensen fick vi med oss olika sådana produkter, allt i snygg design. Det var exempelvis CD-skivor, bro-schyrer, informationsblad och bokmärken. Ett kon-kret exempel var en enkel broschyr om ”What works” när det gäller personer som har Downs syndrom och samtidigt demens.

Jag är själv mycket inspirerad av ett arbetssätt som RiP och RiPfA kallar ”Change Project”. I detta pro-jekt arbetar man under lång tid, i kanske fyra år, med att utifrån angelägna frågor för utsatta grupper formu-lera kunskap från forskning och yrkesverksamma samt sedan utvärdera olika insatser. Resultatet publiceras i handböcker och olika former av tillgängliga material. Vid konferensen deltog också organisationer med ambitioner att bidra till en evidensbaserad praktik i Australien, Canada, USA, England, Irland, Norge och Finland. Syftet var att ”inspirera dem som ska inspire-ra”. Upplägget på konferensen var intressant i sig; vi så att säga skapade konferensen samtidigt som vi deltog. För dem som arbetat med Open Space-metoden kän-des detta igen. Konferensen hade förberetts genom att alla team hade skickat in artiklar om teman som berör evidensbaserad praktik. Det svenska bidraget handlade

om att producera och använda kunskap i socialt arbe-te. Den mest livliga diskussionen under konferensen kom att handla om utvärdering av våra verksamheter; hur ser vi att till exempel en FoU-enhet bidrar till utveckling? Går det att mäta i termer av förbättringar för berörda människor eller får vi nöja oss med hur praktiskt verksamma, politiker och chefer uppfattar nyttan av oss? Vad är möjligt att mäta och hur? Jag kan inte återge något enkelt svar på var vi hamnade, men vi hade olika uppfattningar vilket var intressant i sig.

Det fanns annars stora likheter i den diskussion som pågår i de olika länderna om evidens samt hur forsk-ning och praktik kan mötas. Exempelvis visade det sig att vi var flera som var upptagna av hur vi ska se på resultat från stora kontrollerade effektstudier – hur reagerar vi när sådana studier visar resultat som tyder på att nya metoder ger samma effekter som de arbets-sätt vi haft tidigare?

Men det fanns också skillnader. I Sverige har vi en modell där forsknings- och utvecklingsverksamhet organiseras med en närhet mellan praktisk verksam-het och forskning. Detta sker som regel inom ramen för offentliga organisationer. I de anglosaxiska län-derna sker mycket av sådana aktiviteter genom frivil-ligorganisationer. Naturligtvis är det också stor skill-nad på att verka i länder med stora arealer och/eller befolkningar. FoU-enheterna i Sverige samarbetar i nätverk och i nära kontakt med den nationella nivån för olika frågor, till exempel med IMS. Arbetet med FoU-cirklar väckte dock ett stort gensvar i de andra teamen eftersom man såg möjligheter att nå praktiskt verksamma på ett dialogbaserat sätt. Vid avslutningen av konferensen ombads de olika teamen att tala om vad det första var som man skulle göra när man kom hem. Svaret från flera av teamen blev: boka en tid för att besöka Sverige! Men visst kan vi få inspiration från andra länder. I Australien hade man till exempel på grund av avståndet varit tvungna att finna former för seminarier på ett annat sätt än vad vi vanligtvis gör, så kallade webbkonferenser som jag tycker vore spän-nande att pröva.

Och vad var det första vi i ”The Swedish Team”

Vad heter FoU i Väst/GR på engelska?

Det var den första frågan jag ställde mig när jag blev tillfrågad om att

delta i ”The Swedish Team” vid en internationell konferens om forskning och evidensbaserad praktik i Dartington, England, mars 2008.

Elisabeth Beijer

Foto: T

ony Dahl

*Enligt K. Alexanderson. (2007) Om evidens i socialt arbete. Möjligheter och begränsningar för ett evidensbaserat arbetssätt inom socialtjänsten. Dalarnas forskningsråd.

(16)

”tänk dig tio preparat på

en kvart” – om äldre och

läkemedel

Distriktsläkarens roll i fokus

Läkaren som politisk aktör

– studie om

primärvårds-läkares roller

Det är en vida spridd uppfattning att hälso- och

sjukvård är ett svårstyrt område. Läkaryrket betraktas som en stark profession, och läkaren har en central po-sition närmast patienten. Genom sitt expertkunnan-de kan läkare antas ha stora möjligheter till inflytanexpertkunnan-de. Jenny de Fine Licht, Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, har i sitt magisterarbete studerat hur läkare hanterar sin potentiella makt.

16 primärvårdsläkare i Västra Götalandsregionen har intervjuats, och resultaten beskrivs i studien Läka-ren som politisk aktör - En undersökning av rollupp-fattningar bland sexton primärvårdsläkare. Jenny de Fine Licht presenterar fem olika typer av

rolluppfatt-ningar som läkare anser sig ha. Det är den ”bätt-re vetande” läka”bätt-ren som betraktar ”bätt-regelverket som ovidkommande, den ”ansvarstagande” läkaren som uppfattar regelverket som ett stöd och den ”överseende” läkare som ser regel-verket som rekommendationer. De övriga två rolltyperna som beskrivs är den ”strävsamma” läkaren som betraktar regelverket som brom-sande och den ”avståndstagande” läkaren som menar att regelverk är hinder som är legitima att bryta mot.

Studien visar hur olika grundläggande uppfatt-ningar om den egna positionen och uppgiften i sjuk-vårdsorganisationen leder till olika uppfattningar om de egna möjligheterna till inflytande över sjukvården. Hur läkaren agerar har olika betydelse beroende på vilken läkartyp man är. De fem rolltyperna innebär fem olika sätt att uppfatta och resonera kring sina er-farenheter av styrning. Det innebär även möjlighet för läkarna att på fem olika sätt ”skapa politik” och påverka sjukvården.

Den 28 maj kan du som är intresserad av studien delta i ett uppsatscafé anordnat av FoU i Väst/GR, där Jenny de Fine Licht kommer att berätta mer om sina resultat.

Injudan finns på www.grkom.se/fouivast. För mer information, kontakta: leena.odebo@grkom.se ●

Sedan 1990-talet har läkemedelsanvändningen

hos äldre i Sverige ökat, bland annat på grund av att nya läkemedel tillkommit. Samtidigt har kunnat konstate-ras negativa konsekvenser av hög läkemedelsanvänd-ning hos gamla och även ökade kostnader för samhäl-let. Ann-Mari Åslund-Östberg, distriktsläkare och f.d. medarbetare på FoU i Väst/GR har studerat distrikts-läkares uppfattningar kring äldre och läkemedel.

Distriktsläkare förskriver två tredjedelar av alla läke-medel till äldre. I studien undersöktes distriktsläkares uppfattningar om medicinförskrivning till människor i åldern 75 år och äldre. Inom detta område finns re-lativt få undersökningar. Fyra erfarna distriktsläkare som arbetade i Västra

Götalandregionen in-tervjuades under vå-ren 2007.

I studien framkom-mer att följande fakto-rer underlättade läke-medelsbehandling:

– kontinuitet, att lä-karen träffade patien-ten personligen både

vid inledning och uppföljning av behandling, – att läkarna hade kompetenta medarbetare och att det fanns en kontinuitet även bland dem,

– att organisation och rutinerna var ändamåls-enliga.

Möjlighet att inhämta ny kunskap framställs som viktigt. Inom detta område ansågs finnas en förbätt-ringspotential. De intervjuade läkarna menade också att dokumentationen borde kunna förbättras och ef-fektiviseras.

Många problem beskrivs i studien, men också möj-ligheter och glädje. Det kan noteras att äldre män-niskor är en heterogen grupp. Hög ålder säger lite om en människas medicinska tillstånd och resurser men manar till extra uppmärksamhet vid medicinförskriv-ning, enligt Ann-Mari Åslund-Östberg. ●

skulle göra när vi kom hem? Jo, träffas igen, fortsätta att finna arbetssätt där FoU-verksamheterna och IMS kan utveckla samarbetet över olika former av gränser i det lokala, regionala och nationella perspektivet för kommunernas och kommuninvånarnas bästa.

P S: Heter och heter - jag sa i alla fall att jag kom från ”Research And Development in West at the Gö-teborg Region Association”.

Elisabeth Beijer

(17)

Idag är cirka

18 procent av befolkningen i Sverige äld-re än 65 år och andelen äldäld-re ökar. Frågan om vilka möj-ligheter som finns för att främja hälsa och förebygga sjuk-dom uppmärksammas allt mer. I Göteborg samlades 7-8 februari över 400 personer från hela landet för att delta i konferensen Äldres hälsa – om hälsofrämjande

och förebyggande insatser för äldre. Konferen-sen arrangerades av FoU i Väst/GR tillsammans med Vårdalinstitutet i syfte att sprida och disku-tera aktuell forskning och exempel från olika verksamheter som arbetar med förebyggande och främjande insatser för äldres hälsa. Föreläs-ningar, seminarier och diskussioner hölls kring ämnen som frivilliga insatser för äldres hälsa, att förebygga fallskador, boendemiljöns betydelse, social och mental hälsa samt ”gerotranscendens” – det positiva åldrandet. ●

Varför reser vi och vilken betydelse har resan?

Hur fungerar det i praktiken att resa kollektivt som äldre eller funktionshindrad? Var står KOLLA-projektet idag?

Enligt den nationella handlingsplanen för handikappolitiken ska samhället vara tillgäng-ligt för funktionshindrade senast 2010. Under tre år har FoU i Väst/GR studerat och gett forskarstöd till KOLLA-projektet (Kollek-tivtrafik för alla 2010) i Göteborg. 21 novem-ber arrangeras en nationell konferens kring frågor som rör äldres och funktionshindrades resmöjligheter i kollektivtrafiken samt kring det arbete som bedrivs för att göra den mer tillgänglig. Vill du veta mer kan du kontakta leena.odebo@grkom.se, 031-335 50 85. ●

Äldres och funktions–

hindrades resmöjligheter

– konferens 21 november

2008

Lyckad konferens

om äldres hälsa

– om hälsofrämjande och

Äldres hälsa

förebyggande insatser för äldre

Nationell konferens

Göteborg 7–8 februari 2008

Referat och föreläsarnas presentationer finns på www.grkom.se/fouivast

FoU i Väst/GR vill studera

till-gänglighet i allmänna utrymmen

Med en ökande andel personer som är åttio år och äldre i befolkningen inom den närmaste framtiden, är det en central fråga hur bostäder och boendemiljöer bör vara utformade för att så många som vill ska kunna bo kvar i hemmet.

FoU i Väst/GR har ansökt om pengar hos Hjälp-medelsinstitutet: Äldre och teknik, för att studera hinder och möjligheter för att genomföra förbättringar i befint-ligt bostadsbestånd. Studien ska genomföras i samarbete med bl.a. Senior Göteborg, Chalmers Tekniska Högskola och Tillgänglighetsenheten i Göteborgs Stad.

Studien ska följa tre pilotprojekt i Biskopsgården, Lär-jedalen och Askim, där man vid ombyggnad av flerbo-stadshus passar på att göra en totalöversyn för att förbättra tillgängligheten.

– Det kan handla om att anpassa entréerna i olika fär-ger för att underlätta för personer med demens eller om så enkla saker som halkfria golv eller att ta bort trösklar i trappuppgången, säger Lisbeth Lindahl, FoU i Väst/GR som ska genomföra studien.

Under våren 2008 väntas besked från Hjälpmedelsin-stitutet om beviljade medel. ●

(18)

Han har under 2005-2007 följt och utvärderat Ung

och Trygg från starten i fyra stadsdelar till hur sats-ningen har utvidgats till hela Göteborg och Mölndal. Utvärderingen har publicerats i fyra delrapporter.

Satsningen Ung och Trygg i Göteborg har syftat till att bryta nyrekryteringen till kriminella nätverk. Medlet har varit att etablera ett

partner-skap mellan ett flertal aktörer i den kom-munala organisationen, hos polisen och i rättsväsendet.

Enligt Torbjörn Forkby finns det tre sanningar om ungdomsbrottslighet: Den är föränderlig – eftersom samhället och värderingar förändras; den är påverkbar – genom skola, familj och behandlingspro-gram; men den är tyvärr också svårkon-trollerad, i och med att det finns så många faktorer inblandade som förklarar varför vissa unga personer begår brott, allt ifrån personliga egenskaper till samhälleliga omständigheter.

Den första utvärderingsrapporten - Katalysator-modellen i brottspreventiv samverkan – konstaterar att det i huvudsak fanns två grupper bland berörd personal – de entusiastiska och de avvaktande. Den andra rapporten – Socialt nätverksarbete –

framhål-Är unga tryggare i Göteborg?

ler att socialt nätverksarbete är en kraftfull och uppskattad metod men att det är svårt att vara ”indian i välfärdsar-betet”.

En tredje rapport – Socialt arbete i polisens

värld – tar upp det brottspreventiva arbetet och drar slutsatsen att gängen är en sorts social grupp samt att det troligen krävs en högre närvaro ute i områdena för att se hur mönstren bildas.

Den fjärde rapporten har rubriken Gängrelaterat ungdomsarbete. Utvärd-ering av Ung och Trygg i Göteborg. De viktigaste slutsatserna från utvärde-ringen kan sammanfattas i följande: Det bör finnas ett kontinuerligt bedrivet och högkvalitativt ungdomsarbete i kommu-nerna. Ung och Trygg skapar ett signalsystem och en god grund att bygga vidare på för särskilda satsningar. Ung och Trygg har visat att det finns en handlings-kompetens för gängrelaterat ungdomsarbete men samtidigt att detta arbete kräver resurser, erfarenheter samt kunskap om omvärldsförändringar. ●

– Framväxten av kriminella gäng är ett misslyckande för sam-hället. Det handlar om unga människor som inte känner att de har en plats, säger Torbjörn Forkby, verksam vid FoU i Väst/GR.

Om handlingskompetens för gängrelaterat ungdomsarbete

Torbjörn Forkby, FoU i Väst/GR.

Vikarierar

som informatör på FoU i Väst/GR

pia Schmidtbauer vikarierar som informatör på FoU i Väst under 2008.

Hon kommer närmast från Kungälvs kommun, där hon var projektledare för Kompetensstegen. Kommunen satsade på kompetensutveckling inom ett brett fält: allt från taktil stimulering till metodutveckling. Dessför innan har Pia arbetat med forskningsinformation vid Movium – centrum för sta-dens utemiljö, som hör till Sveriges Lantbruksuniversitet. Movium verkar som mötesplatsen för forskare och praktiker som vill utveckla kunskapen om stadens utemiljö. Här ansvarade Pia för utvecklingen av temaområ-det utemiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande. År 2005 gav forsk-ningsrådet Formas ut boken Tänkvärda trädgårdar. När utemiljön blir en del

av vården, med Pia som huvudförfattare. Boken innehåller en samling goda

exempel på utemiljöer från bland annat äldreomsorg, rehabiliteringsmedi-cin och kriminalvård. ●

Pia Schmidtbauer

Foto: T

(19)

Piaa Stenbäck tar emot anmälningar, rapportbeställningar och svarar på praktiska frågor. Tel 031–335 51 84, e-post fou@grkom.se

kalendarium

planeringen av FoU i Väst/GRs aktiviteter pågår

hela tiden och här följer endast ett axplock av vad vi har att erbjuda. På www.GRkom.se/fouivast upp dateras

kalenda-riet kontinuerligt. 10 APRIl

Heldag för ledare och politiker i Västra Götalands län om implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Implementera - När? Var? Hur? Samarbete mellan länsstyrelsen, Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kriminalvården, Göteborgs universitet och FoU i Väst/GR.

15 APRIl

Är du sjuksköterska i någon av GR-kommunerna och arbetar med äldre personer?

15 april startar en cirkelledarutbildning som rör äldre och läkemedel. På uppdrag av bl a Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen ger FoU i Väst/GR en studiecirkel-ledarutbildning riktad till sjuksköterskor anställda i GR-kommunerna.

16-17 APRIl

Workshop

Psychosocial Family Interventions for Diabetes and Over-weight/obesity in Children and Adolescents. Vårdalinstitu-tet/lund 16-17 april 2008.

24 APRIl

Valfrihet, inflytande och självbestämmande i äldre-omsorgen

Vad menas egentligen med begreppen som används flitigt i den aktuella debatten? Vad tycker de äldre själva? Ett seminarium bl a utifrån utvärderingen av Askimsprojektet i Göteborg.

24 APRIl

Bedömning, bedömningsinstrument och aktivering – en inblick i försörjningsstödsprojekt vid IMS

FoU i Väst/GR hälsar dig som arbetar med försörjningsstöd (socialbidrag) välkommen till ett FoU-seminarium.

24 APRIl

Valfrihet, inflytande och självbestämmande i äldreomsorgen

Något är på gång inom äldreomsorgen…sedan flera år pågår olika försök och verksamhetsförändringar för att öka inflytande och valfrihet för brukarna. Uppfattningen om hur valfriheten ska öka skiljer sig åt, såväl inom politiken som bland anställda i äldreomsorgen.

FoU i Väst/GR hälsar förtroendevalda, chefer och med-arbetare inom GR-kommunerna och Västra Götalands-regionen välkomna till FoU-seminariet.

29 APRIl

MSMt (multisystemisk miljöterapi) på ungdoms-institutioner - och om att utvecklas och växa

FoU i Väst/GR hälsar välkommen till ett FoU-seminarium. 20 MAj

Hur går det med Västbus?

Västbus är benämningen på gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om sam-verkan för barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik. FoU i Väst/GR hälsar dig som är förtroendevald politiker inom kommunerna i Västra Götaland samt inom hälso- och sjukvården i Västra Göta-landsregionen välkommen till ett FoU-seminarium. 23 MAj

Vägar ut ur missbruk och beroende

En heldag med inslag från forskning och praktik. Ett samarbete mellan länsstyrelsen och FoU i Väst/GR. 28 MAj

Uppsatscafé: Läkaren som politisk aktör

Om en undersökning av rolluppfattningar bland sexton primärvårdsläkare ur ett politiskt perspektiv. jenny de Fine licht.

4 jUNI

Vårdplanering – nyckeln till god vård och omsorg för äldre?

Flera sjukhus och kommuner har utvecklat nya arbets-former för att möta kraven på förbättrad kvalitet i den samordnade vårdplaneringen. Kommer dessa att lösa pro-blemen? Ett seminarium utifrån en pågående FoU-cirkel. 11 jUNI

Uppsatscafé: Med tvång i ryggen

Om vård enligt 34 § kriminalvårdslagen. Kristina Nelson och Frida Petersson.

References

Related documents

Bland de anhöriga som inte kommit hit finns bland annat personer som bor i andra delar av Sverige, de som endast haft en enkel fråga till ex- empel adress eller telefonnummer till

I en retrospektiv studie (Dunn, 1993) intervjuades nio vuxna barn till psykotiska mödrar om sina upplevelser i barndomen. Presentationen av resultatet delades upp

De fick då en negativ erfarenhet av att vårda psykiskt sjuka patienter som i flera studier visades förstärka negativa attityder till patienter med psykisk sjukdom (Bailey, 1998;

Nygatan skall också kunna fungera som ett boendestöd då det befintliga Boendestödet för psykiskt funktionshindrade inte passar för målgruppen med dubbeldiagnos.. Framförallt finns

Trots att personer med schizofreni och bipolär sjukdom i högre grad har riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom fick de i mindre grad än övriga patienter blodfettskontroller

6- Enligt andra av våra informanter så finns det en uppfattning om att vissa personer som begått vissa grova brott och som lider av en allvarlig psykiskt störning, aldrig kommer att

Brott mot privat egendom kom trots detta att utgöra skäl för att tvångsvårdas, men bara en regelrätt domstol skulle kunna döma någon till tvångsvård på

I Hand i hand lotteriet går överskottet till Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuka och Diabetesförbundets satsningar på ett rikare liv för barn och vuxna som är hjärt- och