år 2000

99-05-12

Samrådsunderlag

avseende budget

för

år 2000

GR

Utgångspunkter för budgeta rbetet

Enligt förbundsordningen skall förbundsstyrelsen bereda niedleruskommunerna tillfälle att yttra sig över ett samråds—

underlag till budget för nästföljande år. Vid sammanträde före utgången av september skall budgeten fastställas av förbundsfullmäktige.

Följande tidpian gäller för behandlingen av budgeten för år 2000.

28/5 Förbundsstyrelsen: Förslag till sanirådsunderlag 13/8 Synpunkter från medlemskoniniunerna 10/9 Förbundsstyrelsen: Förslag till budget

28/9 Förbundsftillmäktige: Slutligt beslut om budget och årsavgift

Utveckling av verksamhet och arbetsformer

Under föregående mandatperod har arhetsformerna inom GR successivt utvecklats Bl a har ledningsgrupper utsetts med uppdrag att under förbundsstyrelsen ansvara för de olika verksamhetsområdenainom GR. 1 takt med att det regionala samarbetet har utvecklats har arbetet inom led ningsgrupperna förstärkts. Under 1998 togs ytterligare steg i denna utveckling genom en ökad kommunikation mellan ledningsgrupperna och styrelsen och en ökad samverkan mellan ledmngsgrupperna.

Mot denna bakgrund fattade förbundsstyrelsen beslut om nya riktlinjer för verksarnhetsplaneringen inom GR vid sammanträde 1999—02—25. Syftet med riktlinjerna är i hu vudsak följande:

• att bättre anpassa verksamhetsplaneringen och budget—

processen till de arhetsformer som utvecklats inom GR under den gångna mandatperioden

• att förtydliga ledningsgruppernas roll i processen

• att ge styrelsekonferensen en central roll i verksamhets—

planeringen

• att ge rnedlemskommunerna ett bra underlag för samråd om kommande års budget

• att skapa förutsättningar för ett väl förankrat förslag till budget inför förbundsfullmäktiges beslut.

1 linje med utvecklingen av ledningsgruppernas arbete är ambitionen inom GR att ytterligare utveckla det tvärfack—

liga samarbetet över de traditionella verksamhetsgränserna.

Vidare krävs ett fortsatt arbete inom GRisyfte att rationa lisera och effektivisera verksaniheten, bl a genom en fortlö pande uppföljning och ompriontering av olika projekt och verksamhetsilelar1nära samverkan med koni.munerna.

Likaså måste prövas i vilken utsträckning vissa regionala sats ningar kan genomföras genom direktfinansiering av kom munerna eller andra intressenter och/eller med hjälp av insatser från personal i medlemskommunerna.

Konsekvenser av Västra Götalandsprocessen

Vid årssiöftet 1998/1999 bildadesVästra Götalandsregionen, som utgår från en nära samverkan med kommunerna. Det är uppenbart att GRs verksamhet kommer att påverkas av den nya organisationen på ett antal olika punkter. Bl a kom—

mer GR att fa en roll som forum för att kanalisera en del information och synpunkter mellan Västra Götala ndsregio nen och medlemskommunerna i GR.

Likaså pågår diskussioner om formerna för kommuner nas samverkan inom det nya länet i relation till Svenska Konimunförbundet. 1 avvaktan på att koniniunerna i det nya länet enats om en ny organisatorisk lösning har de tre kommunförbundeni fd 0- P- och R-län fatt dispens av komjnunförbundets styrelse att fortsätta sin verksamhet.

Under år 1998 betalade GRs medlemskommuner saniman—

lagt drygt 5 mkr i årsavgifter till länsförbundens verksam het.

Förstärkning av det egna kapitalet

Delvis har utvecklingen av den regionala verksamheten inom GR möjliggjorts av att GR har kunnat ta i anspråk disponi bla resurser i form av tidigare års överskott. Dessa resurser är numera så gott som helt förbrukade. Detta begränsar GRs möjligheter att i fortsättningen ha beredskap för insatser till följd av oförutsedda händelser, vilket hittills varit en vä sentlig tillgångiden regionala verksamheten. Som exempel på sådana insatser under senare år kan nämnas remissyttran de angående KomKons, Projekt Korsvägen och 1 nternatio nella skolan.

Under 1998 påtalade revisorerna i en särskild skrivelse till GR denna negativa utveckling av GRs soliditet och föreslår en förstärkning av det egna kapitalet i storleksord ningen 3—4 mkr. Enligt revisorernas bedömning är det nöd vändigt med en långsiktig finansiell planering av verksam heten inom den typ av verksamhet som GR bedriver, var för en förbättrad likviditet och kapitalmässig stadga är önsk värd. Med skrivelse 1999-05-07 upprepar revisorerna dessa synpunkter men pekar därutöver på behovet av att förstär ka aktiekapitalet inom ISGR till följd av den ökade om fattningen av skolans verksamhet.

Ökade ekonomiska resurser

Bedömningen inför verksamhetsåret 2000 är att ökade eko nomiska resurser behövs för att vidmakthålla och utveckla den regionala verksamheten i enlighet med vad som ovan redovisats.

Inför beslutet om årsavgiften för år 1999 gjorde för bundsstyrelsen bedömningen att en högre avgift kan kom ma att aktualiseras när frågan om komniunförbundsorganisa tionen iVästra Götalands län har fatt sin lösning. Den prin cipiella utgångspunkten var att eftersträva en oförändrad nivå av kommunernas samlade uttag av avgifter till GR och länsförbunden inom Svenska Kommunförbundet.

Mot denna bakgrund bör förbundsfullmäktige ge sty relsen möjlighet att fatta beslut om en ökad årsavgift till GR under förutsättningen av en oförändrad total avgiftsni vå från kommunerna till GR och länsförbunden, när över enskommelse nåtts om den framtida kommunförbundsor ganisationenilänet.

Bidrag till andra regionala verksamheter

Via GR slussas sedan flera år bidragtill andra regionala verk samheter, främst

Västkuststiftelsen Göteborg & Co

Näringshvssekretariatet 0,6

Med hänsyn till de förutsättningar förverksamheten^inom GR under år 2000 som redovisats ovan är bedömningen att ev ökade bidrag till dessa verksamheter inte kan prioriteras inomramenför GRs budget.

Tabell 1. Medlemsavgfier 1999

Resursfördelning på olika verksamhetsområden

Till följd av vad som ovan redovisats kan olika förändring ar komma att aktualiseras som avsevärt påverkar förutsätt ningarna för konununalförbundets verksamhet under år 2000. 1 dagsläget är det därfor omöjligt att i detalj precisera resursfördelningen på olika verksanihetsornråalen under näst—

kommande år. Som underlag för bedömningen av verksam heten under nästkommande år redovisas nedan bl a fördel ningen av intäkterna och specifikt medlemsavgifterna i en lighet med verksamhetspianen för innevarande år.

% Verksamheter/aktiviteter 1999

16 Gemensamma projekt inkl. demokrati, EU-frågor och ledarlörsörjning 35%; politisk o adm. ledning, info, sekretariat, ekonomi—personal, data 65%

Tabell 2. A4edlemsav’ifter 1995—1999 (kkr)

1995 1996 1997 1998 1999

Me 1209 969 962 952 953

Alingsås 0 1319 1317 1308 1310

Göteborg 13818 16987 17024 17076 17172

Härryda 1420 1090 1084 1081 1096

Kungsbacka 2943 2305 2309 2313 2342

Kungälv 1723 1373 1374 1367 1375

Lenm 1700 1320 1312 1308 1309

Lilla Edet 327 509 504 498 497

Mölndal 2708 2058 2056 2049 2059

Partille 1589 1219 1221 1217 1230

Stenungsund 959 759 752 750 752

Tjöm 667 560 553 550 552

Ockerö 525 440 439 439 438

Summa 29588 30 908 30908 30 908 31085

kr per invånare 38,77 38,21 37,90 37,61 37,61

l,2mkr (år 1999) 1,1

Gemensamt

Kkr 5060

Summa

Väärd 2 730 9 Arbetsmarknad 35%, sociala frågor 65%.

Planering 5 600 18 Regional planering36%, trafik 36%, miljö 29%

Utbildning 13 950 45 Läromedel (sambruk AV- och IT-läromedel), Pedagogiskt Centrum 58%; Utbildningssamverkari 42%.

Kalk-/luftvårdsuppdrag 800 3 Adm. av kalkprojekt 25% och luftvårdsprogrammet 75%

Bidrag 2 940 9 Bidrag till andra regionala verksamheter 31 080 100

Tabell 3. Externa intäkter 1996—99 (kkr) Medlemsavgifter

1996 1997 1998 1999

Utfall Utfall Utfall Budget

Gemensamt 4528 4 258 5 078 5060

Utbildning 13000 13120 13720 13950

Välfärd 3950 3630 2780 2730

Planedng 5593 5522 5501 5600

Samköp 0 0 0 0

KaIk-/luftvård 897 878 893 800

Bidrag 2940 2900 2930 2940

Summa 30908 30 908 30908 31 080

Övriga intäkter

1997 1998 1999

Utfall Utfall Budget

171 545 1013 300

48089 52306 56024 51750 11185 10897 13122 10300

1178 510 2127 1000

1265 945 0 0

2933 2949 2333 2140

0 0 0 0

Summa 1996 1997 Utfall Utfall

_______

4699 4803 6091 5360 61089 66026 69744 65700 15135 14527 15902 13030 6771 6032 7634 6600

1265 945 0 0

3830 3827 3226 2 940

2940 2900 2930 2940 1996

Utfall

1998 1999

Utfall _Budget

64 821 68152 74 619 65 490 95 729 99060 105 527 96570

99.05.12

Förslag till

verksamhetsinriktning

Innehåll

Arbetsmarknad

1 ldl iljö... 4.

Regionplanering...

1 .... 5

Sociala fragor

6 Trafik

8

Utbildning ...••••••• .

9

Demokratifrågor

13

Ledarförsörjning... 15

Arbetsmarknad

Inledning

Omvandling och förändring

En hög arbetslöshet ar ett gissel f6r samhället. Kostnader na för alla bidrags— och försäkringssystem sätts under hårt tryck. Människor som inte Par arbete eller blir arbetslösa drabbas hårt. Skatteinkomstbortfall samt kommunal kost nader, för främst socialbidrag och egna arbetsmarknads politiska åtgärder, nunskar utrymmet för kommunerna att satsa på angelägna områden inom ^t ex omsorg och ut bildning.

Aret 1998 vände socialbidragstrenden för flertalet kom mun er^inomGöteborgregionen. Kostnaderna för social- bidragen minskade med drygt 100 milj kr, från 1 740 (1997) till 1 615^miljkr (brutto exkl flyktingar). En starkt bidra—

gande orsak till denna trendbrytning är att arbetslösheten har minskat, Idag ligger arbetslösheten på 7,5 % av be folkningenjmnifört med motsvarande siffra för december 1997 som var cirka en procent högre.

Arbetslösheten är fortfarande hög och omstrukture ringen på arbetsmarknaden fortsätter. Antalet anställda i mndustrisektorn minskar och tjänstesektorri ökar. Det finns en kraftig efterfrågan på vissa yrkesgrupper samtidigt som flera människor står utan arbete för att de saknar rätt ut bildning. Det råder en s k obalans på arbetsmarknaden, vilket är ett av de största hindren för en ökad tillväxt och sysselsättning.

Parallellt med omstruktureringen pågår även en an nan omvandling. Begreppen arbetsplats, arbetstid och an ställning Par för allt fler en annan innebörd.Virtuella före tag blir allt vanligare och många arbeten utgår från hem men. Arbetstiderna blir mer flexibla och en stor del av arbetskraften är inte s k tilisvidareanställda. Projekt— och visstidsanställningarna ökar och arbetstagarna växlar mel lan arbetsgivare. För flera kan detta ske utan mellanperi—

oder av arbetslöshet, för andra inte.

Den efterfrågesmtuation som idag råder på arbetskraft ställer andra krav på den statliga arbetsmarknadspolitiken.

På regeringens uppdrag prioriterar idag AMS och AF- kontoren vägledning, platsförmedling och yrkesutbild ning framför åtgärder. Vilken blir ko ni niunens toll i den fram tida arbetsnmarknads- och sysselsättnin,gspolitiken?

Arbetsmarknadspolitiken kan inte ensam bära ansva ret för arbetslösheten. Andra områden har mycket stor betydelse för arbetslöshetens långsiktiga utveckling. Nä rings-, skatte-, regional- och utbildningspolitikens inrikt ning är exempel på politikerområden som är mycket vä sentliga. Aven här är stat och kommun intimt förbundna med varandra.

Motiv för ett regionalt engagemang

När det gäller antalet och andelen arbetslösa så skiljer det sig mycket åt från kommun till kommun inom Göte borgsregionen. Antalet jobb ökar mest i Göteborg men arbetslösheten minskar inte i motsvarande grad. Gene rellt är det så att i “hårda” tider flyttar arbetslösa in till storstäderna med hopp om att där finna ett jobb. Så är det sannolikt även för Göteborgsregionen.

Flera av de nya jobb som kommer till eller växer upp i Göteborgs söks av eller tillsätts med kommuninvånarna i kranskomniunerna. Det finns en växelverkan även ^åt andra hållet. Jobb dyker upp i kranskommunemna som göteborgare söker och Par. Detta förhållande visar att när det gäller arbetsmarknaden så är Göteborgsregionens korn inuner intimt förbundna med varandra. Kommunernas geografiska gränser har ingen avgörande betydelse för ar betskraftens rörlighet. Om reseavstånden i tid kan mins kas ytterligare blir Göteborgsregionen en ännu mer sam manhållen arbetskraftsregion.

Verksamhetsinriktning

GRs uppgift

Göteborgsregionens konmiunalf’örb und ska inom arbets marknadspolitiken främst tillvarata och agera utifrån med lemskommunernas intressen, medverka till idb- och erfa—

renhetsutbyte samt driva regionala projekt.

1 syfte att bidra till det gemensamma regionala målet att minska arbetslösheten, öka sysselsättningen och trygg heten bland Göteborgsregionens invånare kommer föl jande uppgifter att drivas under 1999:

Prioriterade uppgifter 1999

Nytt arbetsmarknadspolitiskt kontrakt

Nittiotalets arbetslöshet var högst året 1994. Fram tills idag har den redovisade arbetslösheten minskat med nästan 40%. Minskningen beror delvis på det förändrade arbets marknadsläget men också på att en stor grupp människor valt att vidareutbilda sig inom ramen för “Kunskapslyf tet”.

Omsvägningen på arbetsmarknaden har också inne burit att den statliga arbetsmarknadspolitiken förändrat inriktning. Idag prioriterar Af—kontoren de arbetssökande som bedöms ha goda möjligheter att Pa ett jobb efter en avslutad arbetsmarknadspolitisk yrkesutbildning. Samtidigt finns en stor grupp människor som under flera år inte haft något jobb fastän de stått till arbetsmarknadens för fogande. Många av dessa bedöms, av olika skäl, ha små möjligheter att Pa ett jobb på den reguljära marknaden.

Rådande regelverk har inneburit att dessa personer har hamnat i en “rundgång”. Med rundgång avses det förhål 1

landet att personer bollas mellan olika myndigheter och dess åtgärder. Rundgången tar kraft och motivation från arbetssökande och personal.

Under senhösten 1998 gjorde Länsarbetsnämnden och GR en gemensam studie kring de cirka 10 000 personer som är inskrivna och arbetssökande och som inte haft ett reguljärt jobb på två år eller mer. Gruppen är mycket heterogen (se figur nedan)

Personer med varierande bakgrund:

• akademiker eller lågutbildad

• personer med nordisk eller utomnordisk bakgrund

• människor som aldrig haft ett reguljärt jobb och andra som haft lång anställning

• yrkesskickliga personer vars yrkeskunnighet inte längre efterfrågas

• personer som har sin försörj ning via a—kassan eller social- bidraget eller en kombina tion därav

Nuvarande arbetsmarknadspolitiska “lösningsmodeller” är otillräckliga. Med “goda” projekt och ökat samarbete samt specialisering kan fortfarande bra resultat uppnås inom rådande system/ spelregler, men niarginellt. Något nytt behövs eller så bedöms rundgången att fortsätta.

Utmaningen attfinna detta nya är utomordentligt viktigt.

Det handlar inte främst om vem som ska betala för för sörjning och insatser, utan om vilken position dagens långt idsarbetslösa människor konimer att få eller ta sig— utan- förs kap eller medlcmskap! Vägvalet är synnerligen viktigt för

framtiden.

Under våren ska ledningsgruppen ta fram förslag på handlingsvägar. En arbetsgrupp tillsätt i med representan ter från Länsarbetsnämnden, medlemskommunerna och GR. 1 arbetet deltar även Svenska Kommunförbundet i Stockholm ^.Representanter från Näringsdepartementet kommer också att delta i diskussionen.Temat ska vara att finna utgångar från dagens rundgång. Olika slag av ut- gångar ska prövas som även behandlar ersättning/lön/för sörjning för berörda människor.

Ökad mångfald

Den etniska mångfalden i Göteborgsregionen måste på ett bättre sätt avspeglas i arbetslivet. Några av de största arbetsgivarna i regionen är kommunerna. Uppgiften syf tar till att den etniska mångfalden ska ökas i kommuner nas organisationer. Syftet att öka mångfalden handlar inte enbart om att öka representationen av olikheter. Fokus ska fortfarande vara kompetens. Det handlar inte om att sänka kvalifikationskrav, utan att fokusera på vilken kom petens som behövs för arbetet i fråga.

Motiven för en ökad etnisk mångfald och ett region- alt kommunengagemang är främst:

Service

Kommunerna har ett stort personalrekryteringsbehov de närmaste åren. Det visar sig tydligast inom de stora verk samhetsonirådena utbildning samt vård och omsorg. En stor del av Göteborgskommunernas invånare har en ut-

2 oninordisk bakgrund. För att kunna ge en bra service är

det långt ifrån betydelselöst om organisationens personal återspeglar befolkningens sanimansättning eller ej.Att or ganisationen har en mångkulturell kompetens är viktig för att kunna möta befolkningens behov och ha en hög kvalite’ på tjänsterna.

Regional arbetsmarknad

Göteborgsregionen är en sammanhållen arbetsmarknad.

Ut- och inpendling samt “arbetsväxlingen” inom regio nen visar tydligt detta. Kommunernas geografiska gränser har ingen avgörande betydelse för arbetskraftens rörlig het. Ett mnterkornmunalt samarbete när det gäller att öka den etniska mångfalden bland anställda är värdefullt, då andelen invandrare är högre i vissa kommuner och stads delar.

Samhällsansvar

Samtidigt som det finns en stor efterfrågan på utbildad arbetskraft så är arbetslösheten hög bland invandrare, be tydligt högre än genomsnittet för regionens befolkning.

Staten och kommunerna argumenterar för att arbetslivet, i vid mening, ska ta ett större samhållsansvar när det gäller att anställa personer med en annan kulturell bakgrund än den svenska. Har kommunernas arbetsorganisationer ta git sin del av samhällsansvaret?

Ett proj ektarbete planeras med medlemskommu ner—

na och Länsarbetsnämnden. GRs roll blir att på olika sätt bistå och stödja medlemskommunerna i arbetet. En vik tig uppgift är att regionalt uppmärksamma mångfaldsar betet och följa den regionala utvecklingen. GRs styrelse bedöms här ha en central roll.

Personalförsörjning för vård och omsorg

Ledningsgruppens presidium leder här ett särskilt upp drag tillsammans med presidierna i ledningsgrupperna för utbildnings- och sociala frågor. En projektorganisation är bildad med medlemskommunerna för 1999 års arbete.

Arbetet delfinansieras med stöd av programkontoret för Mål 4/EU.

En studie är genomfördmed medlemskommunerna som visar att rekryteringsbehovet är Stort den närmaste lO-årsperioden.Drygt 15 000personer kan behöva an- ställas om verksamheten fortsåtts att bedrivas som idag. 1 studien anges tre områden somär mycket viktiga för per sonalfhrsörj ningen:

• Hur framtidens vård och omsorg kommer att gestalta

Sig

• Arbetets attraktivitet

• Utbildningssituationen

Regional tillväxt för ökad sysselsättning

Regeringen har tagit initiativ till s k tillväxtavtal för ökad sysselsättning. Syftet är att bl a se om regional—, utbild nings- och arbetsmarknadspolitiska medel kan användas på annat sätt så att resurserna främjar tillväxten bättre än idag. Förslag till tillväxtområden har lämnades in till re geringen den 20 april. Näringslivssekretariatet är Göte—

borgsregionens projektmotor för arbetet med “första ge nerationens” tillväxtavtal.

Förslagen kommer att behandlas och bedömas av re geringen. Ledningsgruppen ska följa regeringens utvär Arbetslösa och arbetssökande

/‘Yit

/ sannolikt / arbetslö ‘ jobb ( ^{lång tid}

efter Små mo yrkesväg attJ1etem

\\\5nnbb

Lan/Af ?

dering samt bistå i det fortsatta regionala arbetet i de konununerna. Medlemmarna i forurnet deltar i flera regi- delar som bedöms vara angelägna och ligga inom led- onala deiprojekt och är också beredande i vissa frågor till

ningsgruppens kompetensområde. ledningsgruppen.

Basuppgifter

Uppföljning och bevakning

För att Pa en bild av det arbetsmarknadspolitiska läget 1 Göteborgsregionen och få kunskap om olika insatsers ef fekter och konsekvenser är uppföljning viktigt. Uppfölj ningen utgör också basen för vilka initiativ GR ska ta för att tillvarata kommunernas intressen.

Områdenattfölja under 1999 är bl a:

• Utvecklingen av arbetslösheten och sysselsättningsni_

vån i Göteborgsregionen

• Åtgärder som kommunerna utför efter överenskom melse med staten (Kommunal ungdornspraktik, dator tek, utvecklingsgarantin, feriearbeten ni fl)

• Förändringar i sociala, kommunala kostnader som en följd av arbetslösheten och förändringar i den statlig arbetsmarknadspolitiken

• Kunskapslyftets utveckling

• Via GRUtbildning hålla sig ajour med ungdornssko lans utveckling och andelen elever som lämnar skolan utan tillräckliga teoretiska fårdigheter/yrkesförberedan—

de kunskaper

• Arbetsförmedlingsnämnderna

Överläggningar angående ersätt-ningar och inriktningar för år 2000

Under hösten 1999 kommer överläggningar att genom föras med Länsarbetsnämnden och medlemskornmuner nas Af-nämnder angående de arbetsniarknadspolitiska verk samheter kommunerna bedriver på uppdrag av staten.

Under våren ska en särskild avstämning göras av dat orteken. Detta på grund av attA.MS och Svkomniunför bundets gemensamma förslag ej behandlades i vårpropo sitionen.

Kurser och konferenser

Syftet med kurserna och konferenserna är flera bl a:

• att ge en god omvärldsorientering

• stimulera till erfrenhets— och kunskapsutbyte

• snabbt informera om nyheter på det arbetsmarknads—

politiska området,tex propositioner och andra förslag från regeringen

• stimulera till debatt och åsiktsutbyte

• kompetensutveckling

För hösten 1999 planeras bl a en fortsatt utbildning för arbetsmarknadshandläggare, konferens kring integration och mångfald, exempel på “goda” arbetsmarknadspoli tiska projekt, reglerna för EUs nya mål 3, en seminarie och konferensserie behandlande personalförsörjning för vård och omsorg.

Regionalt Forum

Medlemskommunernas operativt ansvariga chefer för ar betsniarknadsfrågor har sedan drygt två år tillbaka bildad ett s k Regionalt Forum. Forumet syftar till att bevaka och tillvarata kommunernas gemensamma intressen inom verksamhetsområdet. För GR är detta en viktig kanal till

3

Miljö

Under 1999 pågår en översyn av de övergripande mål sättningar för GRs verksamhet på iniljöområdet i och med framtagandet av milj öpolitiska målsättningar för Göteborgs regionen.Arbetet är en del av GRs arbete med det regi onala utvecklingsprogrammet ^— regionpianen^— och är i skrivande stund ännu inte avslutat.

Arbetet leds av ledningsgruppen för miljö.

M iljöprojekt

1 samarbete med kommuner, företag, myndigheter och andra organisationer genomför GR olika projekt för att förbättra miljön i regionen. Många goda exempel på mil jövårdande insatser görs i kommuner och företag. Pro jekten har ofta rönt såväl nationell som internationell upp märksamhet. En viktig del i arbetet är att sprida kunskap om projekten för att öka miljömedvetandet hos invånar na och företagen.

GR kommer under 2000 att, oftast i samarbete med andra organisationer, arbeta med bl a följande projekt:

• Miljödiplomering av företag m m inom olika branscher.

• Regional energirådgivning.

• Miljöskyddsfrågor^—samordnade tillsyns- och mnforniationsprojekt som initieras i Miljötillsyns- eller Miljöchefsgruppen.

• Fortsättning Säkra stryktips. Projektet tar fram kriterier för milj övänlig målning.

Fortsättning Ren Smörja. Projektet tar fram kriterier för miljövänliga oljeprodukter som hydrauloljor, två taktsoljor och smörjfetter.

• Partikelprojekt ^— undersökning avseende luftburna partiklar.

Samordning av kommunernas miljöarbete

För att ^— vid behov ^— kunna samordna miljöarbetet i medlernskommunerna kommer återkommande möten för informations— och erfarenhetsutbyte att anordnas med niiljönämndernas presidier, milj öchefer respektive miljö- inspektörer från regmonens kommuner.

U ppdragsverksam heter

GR har uppdrag att adrninistrera följande verksamheter:

• Regionalt luftvårdsprogram

Samarbete mellan GR, medlemskomsnunerna, företag, länsstyrelsen m fl för att övervaka och förbättra luft- kvaliteten i Göteborgsregionen

• Göta Älvs vattenvårdsförbund

En frivillig sammanslutning av kommuner och företag som påverkar eller påverkas av Göta älv och dess biflö den. Förbundet har till uppgift att upprätta kontroll- program för vattenkvaliteten i älven samt att verka för god vattenvård.

• Kalkning av försurade sjöar och vattendrag

1 samverkan med kommuner, länsstyrelser och andra intressenter planerar och genomför GR årligen sjö— och helikopterkalkningar i regionen.

Göteborgsregionens utsatta läge med tuntjordtäcke och grovkorniga, kalkfattiga jordar med mycket hällmarker gör att försurmngen slår mycket hårt här. Kalknings—

verksamheten, som pågått sedan 1977, har nu under flera års tid varit utsatt för ständiga hot om minskade medel (staten bekostar 85%). Regionens politiker har vid flera tillfällen kraftigt reagerat mot detta och pro testerat i skrivelser till Miljödepartementet och Jord—

bruksutskottet.

• Samverkan inom djurskyddstillsynen i regionen

4

•Regionplanering

GR är av regeringen utsett till regionpianeorgan. Regi oriplaneringen bedrivs enligt särskilt program som anta gits av förbundsstyrelsen och arbetet leds av lednings gruppen för regional planering. Målen i detta arbete är att främja regionens sociala, miljörnässiga och ekononiis ka utveckling, motverka obalanser mellan olika delar i regionen och förstärka regionens konkurrenskraf i för—

hållande till omvärlden.

Regionpianeringens huvuduppgifter är att:

• Lämna regionala synpunkter

• Följa regionala frågor

• Utreda regionala förhållanden

• Följa statlig och kommunal planering

• Samråda vid forändring av oversiktsplaner och detalj- planer (när dessa får regionala konsekvenser)

Lämna underlag i mellankominunala förhållanden

• Underlätta information om regionala förhållanden mel lan och inom kommunerna

Inom ansvarsonirådet ligger också frågor kring bostads försörjning, naturv-ård och i förekommande fall närings liv.

Regionpian

Ledningsgruppen för regional planering har fatt i upp drag från GRs styrelse att utarbeta förslag till innehåll (idéskiss) i en regionpian. Utifrån detta förslag skall arbe tet med att utforma en regionplan ha påbörjats före år 2000 för att då bli en huvuduppgift. Som grund för upp draget ligger rapporten “Göteborgsregionen inför 2000 talet^— en idé om regional utveckling” som diskuterades vid styrelsekonferensen i maj 1998.

1 detta sammanhang måste GRs roll och uppgifter vad avser regional översiktsplanering klarläggas gentemot Västra Götalandsregionens arbete.

Ledningsgruppen pådrivare i planerings—

processen

Ledningsgruppen skall vara pådrivare i planeringsproces sen och föra fram regionala synpunkter vilket kräver po litiska ställningstaganden. Som underlag för detta pågår arbetet med att formulera och sammanställa regionala, politiska målsättningar för transporter, miljö, utbildning, näringsliv, arbetsmarknad samt sociala frågor. Ett sådant underlag är även en förutsättning för att kunna svara på reniisser.

För att kunna bedriva regionplanering krävs även en kontinuerlig dialog med tjänstemän i kommunerna. Det ta sker inom GR dels i de s k “korridorsnacken”, dels vid seminarier och konferenser.

Speciella arbetsgrupper vid behov

Ledningsgruppen för regional planering skall, när så be hövs, snabbt kunna bilda arbetsgrupper för att diskutera

och agera i en speciell sakfråga. Exempel på en sådant grupp är bostadsarbetsgruppen som föranleddes av frå gan om bostadsförsöijningen i regionen.

“Korridorsnack”

De geografiska områden som regionen funktionellt kan indelas i har delvis geniensamnia planeringsförutsättning—

ar. För ömsesidig information och för att diskutera frågor av gemensamt intresse träffas kontinuerligt berörda tjäns temän från kommunerna längs trafikstråken (dvs korri dorerna från Göteborg och utåt) i söder, öster och nord ost. Ambitionen nu är att starta en “kustkorridor” för att på motsvarande sätt ge möjligheter att diskutera utifrån de speciella planeringsförutsättningar som det innebär att vara kustkommun.

“Regionala bilder”

Som underlag för diskussioner görs kontinuerligt kom—

pletteringar av det regionala kunskapsunderlaget, exeni—

pelvis i form av “Regionala bilder”. En “Regional bild”

beskriver regionala förutsättningar och förhållanden inom ett speciellt område, analyserar en utvecklingstrend och!

eller gör jämförelser med andra regioner. Detta kunskaps underlag är en förutsättning för att bedriva regionplane—

ring.

Regional utvecklingspianering i europeiskt perspektiv (ESDP)

ESDP strävar efter tre grundläggande mål:

• Ekonomisk och social sammanhållning

• Hållbar utveckling

• Balanserad konkurrenskraft för det europeiska territo riet.

Regioner, städer och områden konkurrerar för att dra till sig ekonomiska verksamheter, arbetstillfällen, infrastruk—

tur m m. Detta är en process som utgör en av de starkaste drivkrafterna för regional utveckling. Medan marknads krafterna allt mer opererar på den europeiska nivån, sker den regionala utvecklingsplaneringen på nationell eller lägre nivå vilket gör det svårt att fullt ut utnyttja alla möjligheter för den regionala utvecklingsplaneringen som nu uppstår. Med den ansats som nu görs i ESDP-proces sen blir den regionala utvecklingsplaneringen minsta ge—

mensamma nämnare för en ny typ av socialt kontrakt och utvecklingen av samverkan blir såväl en arbetsmetod som ett sätt att agera.

GR saknar i dagsläget resurser att bedriva sådan pla nering. Ledningsgruppen behöver mer underlag för en djupare diskussion och analys för att senare kunna ta ställ ning till på vilket sätt detta skall ske och hur GR skall förhålla sig till ESDP.

5

Sociala frågor

Inledning

Välfärdssystem i förändring

Under 1990—talet har förutsättningarna för det svenska välfärdssystemet förändrats markant. Omstruktureringen inom näringsliv och offentlig verksamhet har inneburit attmångamänniskor kommit att stå utanför arbetsmark naden. Ofta har resultatet blivit långtidsarbetslöshet, men i många fall även en permanent arbetslöshet, där risken är stor att man aldrig kommer in på den ordinarie arbets marknaden igen. Ett mönster som går igen från tidigare perioder med lågkonjunktur är att de som haft en längre tids arbetslöshet ändå inte far arbete när konjunkturen sedan vänder uppåt. Detta har fatt som resultat att social—

tjänsten fatt ansvaret för en grupp människor där det inte handlar om sociala problem, utan om ekonomiska problem pga brist på arbete. Man har efterhand hamnat utanför det generella välfårdssysteinet, där inte minst ut—

försäkringen från a—kassan spelar en viktig roll. Speciellt oroande är det att andelen ungdomar som aldrig varit inne ⁱ det generella välfärdssysteinet nu är beroende av socialbidrag för sin försörjning. Ca 2/3 av utbetalt social- bidrag i Göteborgsregionen beror på de ovan nämnda orsakerna.

Under föregående år kunde de flesta av regionens kommuner konstatera att ökningen av socialbidragskost naderna stoppat upp eller att kostnaderna minskat. Detta är naturligtvis en positiv utveckling, men samtidigt är bil.- den inte enhetlig. Fortfarande är många ungdomar som aldrig varit etablerade på arbetsmarknaden och som står utanför välfårdssystemet beroende av socialbidrag.Att börja sitt vuxenliv som passiv bidragsmottagare är naturligtvis inte lyckligt. På samma sätt har invandrarna fortfarande svårigheter att få fotfäste på arbetsmarknaden.

1 en särskild situation befinner sig de äldre invandrare som inte är berättigade till pension enligt det svenska regelsysteniet, och som är hänvisade till socialbidrag för sin försörjning.

Det finns dessutom klara inomregionala skillnader, där situationen i vissa geografiska områden inte förbättras trots att arbetsmarknadsläget i stort ljusnat.

Ett behov som blivit allt mer påtagligt är att kommu nerna nu behöver utveckla former för att arbeta med integrationsfrågorna. Det är utifrån en situation där klyf torna i samhället tenderar att öka både mellan infödda svenskar och människor med annan etnisk bakgrund, men kanske lika mycket de ökade klyftor mellan människor beroende på bostadsort, utbildningsnivå etc.

När det gäller barn och ungdomar som far illa, har här skett en märkbar ökning bland regionkommunerna. Or saksbilden är komplex, men också här kan man räkna nmed att brist på arbete bidragit till att sätta press på fair—

äldrar.

Inom vård och omsorgsområdet har fokus på senare tid mycket kommit att handla om personalförsöijningen.

På kort tid har situationen förändrats från att kommuner—

na dragit ner på antalet anställda, till en situation där stora nyrekryteringar behöver göras. Göteborgsregionens kom muner behöver under tioårsperioden fram till år 2007 rekrytera 12.000 årsarbetare, motsvarande 15.200 anställ—

ningar. Till detta kommer sedan Västra Götalandsregio nens behov av vårdpersonal. Behovet beror bara till en mindre del på ett ökat antal äldre, utan ⁱ första hand på pensionsavgångar och annan naturlig personalornsättning.

Det antal personer som behöver rekryteras motsvaras inte av antalet utbildningsplatser på regionens gymnasier och högskola. Den mer markanta ökningen av antalet äldre kommer först efter år 2007.

Kommunernas äldre- och handikappomsorg behöver nu vidareutveckla sina verksamheter, och även finna nya for mer. För detta talar en fortsatt kärv ekonomi, men det finns också skäl att anta att brukarna kommer att förvän ta sig

• en mer flexibel service

• inte bara inflytande, utan också sjä1vbestämriande över den vård och omsorg man far

• särskilda insatser för äldre invandrare

Andra faktorer som konuner att innebära förändringar ⁱ kommunernas vård och omsorg

• nya aktörer att samarbeta med. Det gäller den ökande andelen privata entreprenörer, men också den s k tred je sektorn med kooperativ, frivihigorganisationer och

enskilda medborgare.

1 vissa fall organiserar sig brukarna även i organisation och produktion av tjänster till sig själva,^tex brukarko—

operatv inom handikappområdet

• ändrade gränser i förhållande till sjukvårdshuvudman nen kan innebära annorlunda uppgifter

• IT—tekniken kommer rimligen att fa eit allt större ge—

nomslag även inom vård- och onisorgssektorn. Det gäl ler då teknik för både administration, men också det direkta vårdarbetet

Ledningsgruppen ser nu ett tydligt behov av att på ett mer utvecklat sätt än tidigare lyfta in sociala aspekter i samhällsplaneringen.

Det regionala engagemanget

Det finns ett antal områden där det är rationellt att Göte borgsregionens kommuner agerar gemensamt, och att det dessutom arbetas fram ett gemensamt underlagsmaterial.

Sedan några år tillbaka följer Göteborgsregionens kom muner gemensamt upp utvecklingen inom olika delar av det sociala området. Det gäller socialbidraget, men också olika “välfårdsbilder” samt nyckeltal inom äldreomsor—

6

Vissa frågor lämpar sig också för ett gemensamt age rande. Exempel på detta är diskussioner med utbildnings anordnare inom det sociala området, samt uppföljning och diskussion med företrädare på nationell nivå. Exem pel på detta är diskussionerna med representanter för Socialtjänstutredningen som gör en översyn av socialtjänst lagen.

Ett område som sedan länge varit en regional angelä genhet för kommunerna är kompetensutveckling. Både för socialt arbete saint äldre— och handikappomsorg står vi inför ett stort förändringsarbete. Behovet av en god kunskapsnivå, inte minst specialkunskaper inom olika områden, blir allt viktigare. Ofta kan inte personalens grund utbildningar tillgodose detta. En bra lösning är då ofta att gemensamt anordna utbildningar i GR-regi.

En ytterligare viktig uppgift är att visa på utveckling—

stendenser och goda praktiska exempel inom det sociala onirådet.

Verksam hetsin riktn ing

Göteborgsregionens uppgift

Göteborgsregionens kommunalförbund ska inom det sociala området tillvarata och agera utifrån medlemskom—

munernas intressen, medverka till idé och erfarenhetsut—

byte samt driva regionala projekt.

Prioriterade uppgifter

En generellt viktig uppgift blir att tydliggöra den sociala verksamheten i förhållande till andra kommunala nämn der och styrelser, både facknämnder och komniunstyrel—

ser, och att stimulera nya samarbetsformer.

1 ntegrationsfrågorna

Ledningsgruppen för arbetsmarknadsområdet har pekat ut integrationsfrågorna som en prioriterad fråga, där ut gångspunkten är kommunernas roll som arbetsgivare och rekryterare av personal. Här bör ledningsgruppen för so ciala frågor samverka utifrån att socialtjänsten är en av de stora kommunala arbetsgivarna.Arbetet avser integration av människor med olika etnisk bakgrund, men lika mycket integration av människor som står utanför p g a låg ut—

hildningsnivå eller andra orsaker.

Förebyggande socialt arbete

Här bör goda exempel på förebyggande arbete visas, även koppling till follchålsoarbete.

Socialtjänsten i samhällsplaneringen

Ledningsgruppen ser det som en angelägen fråga att fin nanya och utvecklade former för att använda sig av soci alsektorns kunskap, erfarenheter och synsätt i planerings processen.

Uppföljning av sociallagstiftningen

GR ska ha beredskap att följa upp och vid behov agera när det gäller utredningar och förslag som arbetas fram på riksnivå. Företrädare för regionkommunerna har under 1998 träffat företrädare för Socialtjänstutredningen, samt även avlämnat synpunkter på tjänstemannanivå. Utreda- ren avlämnar sitt förslag ijuni, och ledningsgruppen för sociala frågor kommer att följa upp förslaget i direkt kon takt med utredningens representanter.

Vidare har regeringen tillsatt en utredare som ska un dersöka förutsättningarna för ett nytt stöd som alternativ till socialbidrag för de som står utanför arbetsmarknadens välfärdssystem och a-kassan. Här bör kontakter äga rum med ledningsgruppen för arbetsmarknadsfrågor.

På samma sätt bör frågor som galler avgiftssystem i äldreomsorgen följas upp av GR-kommunerna.

Nyckeltal, statistik och välfärdsbilder

En viktig regional uppgift är att fullfölja det tidigare ar bete som gjorts vad gäller uppföljning av kommunernas socialbidragskostnader, nyckeltal inom ildreomsorgen samt välfärdsbilder inom det sociala området.

F0U i Väst

Ledningsgruppen kommer fortlöpande att följa utveck lingen av det nystartade FoU iVäst. En utgångspunkt blir då att kopplingen mellan forskare och praktiker utveck las, samt att kommunerna får ett inflytande över FoU—

verksamheten på det sätt som var huvudskiil till starten av denna regionala verksamhet.

Barn och ungdom i riskzonen

Ledningsgruppen ser det som viktigt att på regional nivå stödja kommunernas arbete med barn och ungdomar.

Psykiatrireformens effekter

En uppföljning görs av de praktiska effekterna av psyki atrireformen, där det är viktigt att få med de psykiskt sjuka personer som dessutom är niissbrukare. Hur sker arbetet hos olika aktörer som Västra Götaland och kom—

mnunerna? Vilka är möjligheterna, kostnaderna, proble—

irien?

Pågående projekt sedan 1998

Personalförsörjningen vård och omsorg 2007

Politiskt leds projektet av presidierna för ledningsgrup perna inom arbetsmarknad, utbildning och social.

Den nationella handlingspianen för äldrepolitiken

GR är här engagerat inom tre områden:

• FoU iVäst ansöker om att få bli regionalt centrum inom äldrevården

• GR fungerar som regional samordnare av “Anhörig 300”, som ska stimulera kommunernas insatser till anhöriga för äldre och handikappade

• Arbetsledarutbildning på högskolenivå inom äldre- och handikappomsorgen

Socialarbetarutbildningen och framtidens sociala arbete

Ledningsgruppen har under föregående mandatperiod tagit initiativ till en intensifierad diskussion med Institu tionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet om innehållet i socialarbetarutbildningen. Dessutom bör ex empel på socialt arbete anpassat till dagens aktuella krav lyftas fram.

IT-användningen inom framtidens vård och omsorg

Nulägesinventering och framtidscenario. Stöd från EUs

mål 4.

7

Trafik r___________________j4

Program för GRs arbete och mandat inom transportområdet

Förbundsstyrelsen har 1993 antagit ett trafikpolitiskt pro gram för GRs verksamhet.Av programmet framgår att ar betet leds av ledningsgruppen för trafik. GR företräder kommunerna i lednings- och arbetsgrupper som behand lar trafikanläggningar av regionalt intresse liksom i sam verkan och förhandlingar med staten och statens sektors organ som rör sådana frågor. GR gör regionala bedöm ningar och prioriteringar när statliga planer för investe ringar upprättas samt lämnar regionala synpunkter på pro grani, trafikplaner och trafikeringsförslag som berör nier än en kommun. GR representerar också medlemskom iminerna i kontakter och samverkan med övriga väst svenska kommuner och med angränsande länder. Dessut om har GR i uppdrag att etablera kontakter med nä ringslivet föratt kartlägga, ta tillvara och vidarebefordra näringslivets behov av och krav på en fungerande trans portapparat.

Under 1999 kommer program för GRs arbete och mandat inom transportområdet att revideras och under ställas förbundsstyrelsen för ställningstagande.

Transportpolitiska målsättningar

Ledningsgruppen för trafik har arbetat fram transportpo litiska målsättningar. Dessa utgår från medborgarnas livs—

kvalitet, näringslivets konkurrenskraft, miljöanpassning och säkerhet. Målsättningarna avslutas med strategier avseen de kunskapsutveckling, transportmedelsutveckling samt vilka krav på samordning mellan bebyggelselokalisering och utbyggnad av transportinfrastrukturen det flnns.Trans portrnålsättningarna har skickats till regionkommunerna och GRs övriga ledningsgrupper för synpunkter.

Under våren kommer synpunkterna att sammanstäl las och ett slutligt förslag att utarbetas. Förslaget skall se dan föreläggas styrelsen för beslut.

Övergripande trafikplanering ^- Tra nsportstrategi

GR kommer att fortsätta bevakningen av den statliga tra fikplaneringen och ta tillvara regionens intressen. GR kommer under 1999 att utarbeta en transportstrategi som skall ge en tydlig bild av hur väg- och järnvägssystemet bör utvecklas iVästsverige och hur de skall samverka med övriga transportslag^—sjöfart och flyg. Slutresultatet skall bli en prioritering av åtgärder, som bl a kan utgöra en grund för regionens ställningstaganden inför den kom niande nationella infrastrukturplaneringen.

1 samband med detta arbete har vi, förutom med de fyra trafikverken och medlemskommunerna, kontakter med näringslivet, Göteborgs Hamn och Landvetter Flyg plats.

DART

Utvecklingen av transportinformatiken visar på att det finns stora möjligheter att kunna bidra till att uppnå de trafikpolitiska målen.Arbetet inom DART (Driftsättning Av Regional Transportinformatik) är ett långsiktigt och kontinuerligt arbete. 1 DART—samarbetet deltar Vägver—

ket, GR, Göteborgs kommun,Västtrafik i Göteborgsom rådet AB samt Polisen, Räddningstjänsten och SOS Ajarm.

Vägverket har av regeringen fått i uppdrag att upprät ta ett program för Väginformatik i Göteborgsregionen.

GR har deltagit i detta arbete. Programmet ligger delvis till grund för de satsningar som görs på transportinformatik

inom Göteborgsöverenskommelsen.

Göteborgsöverenskom melsen

Arbetet med Göteborgsöverenskonmielsen har varit en mycket stor och viktig arbetsuppgift för GR sedan bör jan på 1990. GR kommer under den tid överenskommel sen genomförs, det vill säga ^to m utgången av 2002, att fördela GRs andel av investeringsmedel. Fördelningen sker enligt en upprättad prioriteringslista som tagits fram i samråd med regionens konmiuner. GR har även huvud- ansvaret för samordning av projekten i hela paketet och för den övergripande informationen. Detta görs tillsam mans med Vägverket, Göteborgs kommun och Västtrafik i Göteborgsområdet AB.

En utställning om Göteborgsöverenskommelsen, IN FRA, kommer att produceras under första halvåret 1999.

Utställningen öppnas den 30 augusti 1999 och kommer att finnas på Stadsmuseet i Göteborg.

Projekt Götalandsbanan

Götalandsbanan är en planerad järnvägsförbindelse mel lan Stockholm och Göteborg via Borås, Jönköping, Lin köping och Norrköping. Förbundsstyrelsen har beslutat att i större utsträckning engagera sig i ansträngningarna att få Götalandsbanan utbyggd.

GR har åtagit sig ordförandeskapet i styrelsen för Pro jekt Götalandsbanan och även projektledarskapet.

8

Utbildning rfj/

Utvecklingsfrågor och service ^— generella utgångspunkter

De stora fcirändringar som idag sker på utbildningsområ det gör behovet av regional samverkan, idé- och erfaren hetsutbyte större ån någonsin. GR Utbildning är en regi onal resurs vars verksamhet vänder sig till politiker, chefs—

tjänstemän, medarbetare och brukare på utbildningsom rådet. Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helintegrerat på GR Utbildning, innebärande att de tre verksamhetsdelarna, Utbildningssamverkan, Peda gogiskt Centrum och Läromedel, har dels ett utveck lingsuppdrag, dels ett löpande serviceuppdrag.

Detta integrerade arbetssätt får till resultat att sam—

bruks-/serviceverksamheten står under konstant utveck—

lings- och förändringstryck, samtidigt som alla utveck lingsidéer snabbt kan prövas i praktiken och därmed få den verldighetsförankring som förutsätts för att nå fram gång i arbetet med att bidra till utveckling av kommunal skol- och utbildningsverksamhet.

Den med nationella mått ^mätt mycket omfattande samverkanⁱ GRs regi, som regionens kommuner bedri ver på utbildningsområdet, grundas på att detta ger kom munerna och regionen uppenbara mervärden.

Bland dessa kan följande nämnas:

• Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att tillhandahålla bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbild ningsanordnare.

• Spjutspetskunnande i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängligt för övriga kom muner i regionen.

• Regionens samlade tyngd ger större genomslag mot omvärlden i utbildningsfrågor, där kommunerna har gemensamma intressen att bevaka, än vad dessa skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Detta gal lertex i det kommunala samarbetet med statliga myn digheter, universitet och högskolor.

Sarnbruksfördelar är således en gemensam egenskap för alla verksamheter som Utbildningsgruppen leder och som GR Utbildning driver. En ständig utmaning i detta arbete är att göra rätt avvägningar mellan två grundläggande och konkurrerande behov.

Det ena är att verksamheterna ska vara konsekventa, uthålliga och långsiktiga.

Det andra är att de ska vara lättrörliga, flexibla och förändringsbara, så att regionens utbildningsanordnare via bl a GR kan följa den tekniska, organisatoriska och pe dagogiska utvecklingen. Detta korstryck, vilket skapar dynamik och elasticitet, kommer att vara minst lika starkt framöver som hittills.

Från att initialt ha arbetat med kommunernas frivilli ga och obligatoriska skolformer har Utbildningsgruppens

uppgiftsområde idag det livslånga lärandets perspektiv, vilket Par till följd att helhetssyn på lärande / kunskaps bildning är ett avgörande förhållningssätt i arbetet med att utveckla Göteborgsregionen som en kunskapsregion.

Med denna inledning vill Utbildningsgruppen peka

utföljande kärnverksaniheter samt dessas utvecklingsper—

spektiv under den kommande mandatperioden.

Utbildningssamverkan

Genom årliga samverkansavtal regionens gymnasieskolor emellan breddas och fördjupas nu samarbetet fortlöpan de. Overblick kring det samlade utbildningsutbudet har skapats, möjligheter att diskutera olika skolors och ut bildningsprograms kvalité finns idag, beslut om regionala garantier för smala, men strategiskt viktiga utbildningar, fattas och över tid kommer uppföljnings- och utvärde ringssystem / “regionala bilder” att utvecklas.

Detta samarbete är unikt för svenska förhållanden både avseende innehåll och det antal konmiuner som deltar.

Utvecklingen här handlar om ytterligare fördjupning av samarbetet kommunerna emellan. Den konstruktion sam verkan nu givits inom ramen för ett avtal, som årligen kan revideras, medger både fördjupning och breddning av samarbetet.

Tänkbara fält kan vara ytterligare satsningar på korn—

petensutveckling av personal och ledare inom ramen för Pedagogiskt Centrum.Vidare kan samarbete kring perso nal— och ledarfbrsörjning intensifieras. Ett annat samver kansfåit inom ramen för avtalet bör vara, att utveckla modeller för hur GRs medlemskommuner kan gå i täten när det gäller att stimulera rörlighet inom regionen avse ende yrkeskategorier ⁱ allmänhet och ledare/lärare på skolområdet isynnerhet.

Gemensamma schemapositioner introduceras för att ge regionens studerande tillgång till ett så stort kursutbud som möjligt, men där ändå merparten av studierna kan bedrivas i hemkommun.

Andra utvecklingsfält på detta område kantex vara:

• nya former för gymnasieutbildning i samarbete med näringslivet,

• förbättrad uppföljning av gymnasmeskolans resultat, or ganisation och dimensionering,

• klarläggande avseende kommunernas policies gällande den s k grengarantin på gymnasiet,

• reglering vad galler betalningsansvar för kommuner vid elevflytt mellan kommuner,

• gemensamma regler vad gäller s k konkurrenskomplet tering inom Konivux.

En tanke som nu prövas i detta sammanhang är att se om detta fördjupade samarbete kan vara fruktbart inom an dra delar av utbildningssystemet såsom komvux, gymna

9