2011-09-16 GRs förbundsstyrelse till sammanträde med Handlingar

(1)

Handlingar

till sammanträde med

GRs

förbundsstyrelse

2011-09-16

(2)

Dnr: 11-268.012 Styrelseärende 2011-09-16 Till

Förbundsstyrelsen

Adjungering av ny ledamot till förbundsstyrelsen

efter Ove Andersson (M), Stenungsund

Ove Andersson (M), Stenungsund, ledamot i GRs förbundsstyrelse för mandatperioden 2011-2014 har avlidit under 2011.

GRs valberedning föreslår förbundsstyrelsen att besluta

att till förbundsstyrelsen som ledamot adjungera Fredrik Nielsen (M), Stenungsund, till dess att förbundsfullmäktige vid sitt sammanträde 2012-06-12 väljer ny ledamot efter Ove Andersson.

Göteborg 2011-08-22 Nils-Gunnar Ernstson

(3)

Dnr: 11-256.012 Styrelseärende 2011-09-16

Till

Förbundsstyrelsen

Förslag till ny ledamot i styrgruppen för

arbetsmarknad

Mats Gröndahl (S), Kungsbacka, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i GRs styrgrupp för arbetsmarknad.

Valberedningen föreslår förbundsstyrelsen att besluta

att till ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad istället för Mats Gröndahl (S), Kungsbacka, utse Eva Borg (S), Kungsbacka.

Göteborg 15 augusti 2011 Nils-Gunnar Ernstson

(4)

Dnr: 11-257.014 Styrelseärende 2011-09-16

Till

Förbundsstyrelsen

Förslag till ny representant för GR i GO-rådet

(Göteborg-Oslosamarbetet)

Som GRs representanter i GO-rådet för Göteborg-Oslosamarbetet har fr.o.m. 2011 tjänstgjort Ove Andersson (M), Stenungsund, och Ingemar Ottosson (S), Lilla Edet. Då Ove Andersson har avlidit under 2011 har GR att nominera en ny representant som ska väljas av BRGs styrelse.

Valberedningen föreslår förbundsstyrelsen att besluta

att till ny representant för GR i GO-rådet (Göteborg-Oslosamarbetet) istället för Ove Andersson för återstående mandatperiod 2011-2014 nominera Hans Bergfelt (M), Mölndal.

(5)

Dnr: 10-29.10 Styrelseärende 2011-09-16 Till Förbundsstyrelsen

Förslag till yttrande över ÖP 2010, Översiktsplan

Lilla Edets kommun, utställningshandling

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad 2011-06-15 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR har genom beslut i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad samt i förbundsstyrelsen hösten 2008 yttrat sig över en första

samrådshandling. Våren 2010 yttrade sig GR igen över en omarbetad samrådshandling (yttrandet bifogas). Utställningshandlingen finns att läsa på www.lillaedet.se.

Efter att kommunen har tagit del av de synpunkter som framkommit under samrådsprocessen har en samrådsredogörelse sammanställts och en

utställningshandling utarbetats. GR konstaterar att kommunen i huvudsak tagit hänsyn till de synpunkter som tidigare framförts, men vill kommentera följande: Det är positivt att Lilla Edets kommun i sin översiktsplan tar ett tydligt avstamp i GRs strukturbild. Kommunens ambition är att stärka tätorterna och föreslår en koncentrerad bebyggelsestruktur utefter kollektivtrafikstråk.

Av planförslaget framgår också att det finns önskemål om nya bostäder i spridd form på landsbygden och ”Kommunen är mån om att enskilt byggande i spridd

form eller som mindre kompletteringar till befintliga bebyggelsegrupper ska kunna utvecklas utanför tätorterna.”. Hur avser kommunen att bemöta sådana

önskemål utan att göra avkall på översiktsplanens intention om ”…en i huvudsak

tät och koncentrerad bebyggelsestruktur utefter kollektivtrafikstråk och primära vägar…”? GR har i övrigt inget att tillägga.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2011-08-18.

(6)

Bifogat

yttrande

Dnr: 10-29.10 Styrelsesärende 2010-05-07 Till Förbundsstyrelsen

Förslag till yttrande över Översiktsplan för Lilla

Edets kommun

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun, daterad 2010-03-01 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR yttrade sig hösten 2008 över samrådshandlingen Översiktsplan för Lilla Edets kommun. En omarbetad samrådshandling är nu ute på samråd med möjligheten att återigen lämna synpunkter.

GR hänvisar till tidigare yttrande (bilaga 1), daterat 2008-10-03 , samt nedanstående kompletterande kommentarer. GR svarar utifrån ett regionalt perspektiv och i överensstämmelse med av GR:s förbundsstyrelse beslutade mål- och strategidokument.

• Det är bra att kommunen lyfter frågan hur kommunens ambition att stärka tätorterna möter en efterfrågan på nya bostäder i spridd form på landsbygden. Många små ingrepp kan på sikt ge betydande påverkan på jordbrukslandskap och grönområden, varvid andra värden av stor betydelse för regionens utveckling kan komma att hotas. Enligt GR:s strukturbild stärks förutsättningarna för en uthållig tillväxt om utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser, handel mm koncentreras till orter belägna i eller starkt knutna till de regionala huvudstråken.

• Kommunen tror på en utvecklad älv- och Vänerled inom

godstrafiken (alternativ till godstrafiken på väg) och prioriterar älven som trafikled och befintliga hamnars verksamhetsområde. Inom GR pågår en kunskapsuppbyggande process för att utveckla en samsyn kring den problembild som finns kring älven och dess närområde.

(7)

Hittills har arbetet fokuserat på att belysa den problematik som är förknippad med en utökad sjöfart kontra utformningen av

tvärförbindelser.

• GR har inte några mål- eller strategidokument att ta stöd i rörande energifrågor eller vindkraftsutbyggnad, och har inte haft uppdraget så här långt att arbeta med energi- och vindkraftfrågor. För att understryka vikten av ett regionalt perspektiv på vindbruk beslutade GR:s styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad hösten 2009 att godkänna ett generellt yttrande kring vindbruksplaner (bilaga 2). Samrådsförslaget finns tillgängligt på kommunens hemsida,

www.lillaedet.se under nyheter.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslutade att för egen del godkänna förslag till yttrande vid sitt möte 2010-04-15.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslår förbundsstyrelsen att godkänna förslag till yttrande, daterat 2010-04-15, samt

att omedelbart justera paragrafen.

(8)

Bilaga 1

Dnr: 08-108.10 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2008-08-12 Pia Arnesson Reviderat 2008-09-03 samt 2008-10-03

Förslag till yttrande över översiktsplan för Lilla Edets

kommun med tillhörande

miljökonsekvens-beskrivning samt kulturarvsplan och naturvårdsplan

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad 2008-05-23 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Ett första tjänsteutlåtande har behandlats i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Styrgruppen godkände för egen del detta utlåtande vid sammanträde 2008-08-28. Därefter har förslag till yttrande reviderats av förbundsstyrelsens presidium (sid.3, rubrik Knutpunkt Lödöse – starten på

en ny era).

I samrådshandlingen ingår naturvårdsplan och kulturarvsplan som också utgör underlag för översiktsplanen. GR har valt att kommentera innehållet i översiktsplanen och kommer inte att specifikt kommentera den

kulturarvsplan och naturvårdsplan som samtidigt är ute på samråd.

Bakgrund och syfte

Kommunens översiktsplaneberedning (ÖPB) har sedan 2004 arbetat med att ta fram en ny översiktsplan på uppdrag av kommunfullmäktige. Arbetet har bedrivits inom ÖPB och genom en medborgardialog där representanter från olika kommundelar aktivt har deltagit i arbetet med idéer och önskemål om hur olika kommundelar kan och bör utvecklas.

De miljökonsekvenser planens förslag leder till redovisas i särskild

(9)

och avsikten är att efter politiska prioriteringar till utställningsskedet komplettera med beskrivningar av övriga konsekvenser och åtgärdsförslag.

Sammanfattning av planen

I översiktsplanen förklaras och avhandlas fem stora övergripande teman för kommunens utveckling samt kommunens principiella ställningstaganden i dessa huvudfrågor. Huvudfrågorna är:

• Lilla Edets kommun i regionen

• Knutpunkt Lödöse – starten på en ny era

• Landsbygdskommun och utbyggnad av de större tätorterna • Beredskap i klimatfrågan

• Lokalisering av vindkraftverk

En viktig utgångspunkt i översiktsplanearbetet är kommunens vision som sökt besvara frågan: Vad är vi stolta över 2020? Svaren har utkristalliserats till en vision med några nyckelord som ska prägla kommunen: Växtkraft – Välbefinnande – Stolthet – Identitet. För att nå detta tillstånd har sex strategiska områden identifierats som en ”hävstång” för visionen:

• Medborgarkraft

• Samarbete över gränserna

• Attraktiv livsmiljö – goda boenden • Goda kommunikationer

• Rätt kommunal service • Högre utbildningsnivå Kansliets kommentarer

Lilla Edet presenterar en översiktsplan som på ett utmärkt sätt visar en tydlig viljeinriktning för kommunens framtida utveckling. Översiktsplanen beskriver på ett lättläst och kortfattat sätt de utgångspunkter som legat tillgrund för planarbetet, de övergripande huvudfrågorna samt de strategier som identifierats. Översiktsplanen klargör också generellt på ett tydligt sätt kommunens syn på hur den framtida utvecklingen bör ske och vilka

(10)

De mellankommunala frågarna är bra belysta och det finns en vilja att utöka samarbetet med grannkommunerna. I översiktsplanen föreslås också ett utökat samarbete mellan kommunerna längs med Göta älv.

De sociala aspekterna, som t ex tillgänglighet och kvalitet på boendet, genomsyrar planen på ett bra sätt.

Planförslagets fem huvudfrågor

Lilla Edets kommun i regionen

Lilla Edet har på ett förtjänstfullt sätt förhållit sig till GR:s strukturbild för Göteborgsregionen och satt in den egna kommunen i ett regionalt

sammanhang. Översiktsplanen utgår från Lilla Edets läge längs ett av regionens huvudstråk och den betydelse detta har för verksamhetsetablering och framförallt för kvalitativt boende inom bekvämt avstånd från Göteborg och Trollhättan. Planen pekar också på att här finns stora möjligheter till rekreation och friluftsliv med potential för en ökad regional turism.

Knutpunkt Lödöse – starten på en ny era

GR ser positivt på kommunens vilja att utvecklas på ett sätt som ligger i linje med intentionerna i GR:s strukturbild. En ambition i översiktsplanen är att skapa utvecklingsmöjligheter kring en ny järnvägsstation söder om nuvarande Lödöse. Översiktsplanen uttrycker en långsiktighet i tänkandet av hur planeringen och utvecklingen kring Lödöse knutpunkt ska ske vilket är viktigt för att Lödöse som tätort på sikt ska stärkas. Lödöse har

förutsättningar att bli en viktig knutpunkt både för boende i älvdalen och för kommande verksamhetsetablering.

För att lyckas med en utveckling av Lödöse som knutpunkt krävs en samordning av de olika trafiksystemen. Utvecklingen av Lödöse som knutpunkt berör i hög grad även Ale kommun och en gemensam planering främst när det gäller markanvändning är angelägen.

Landsbygdskommun och utbyggnad av de större tätorterna

Intentionen i kommunens vision är att bevara Lilla Edets lantliga identitet. Samtidigt har kommunen ambitionen att stärka tätorterna för att skapa regional konkurrenskraft.I översiktsplanen förs en diskussion som belyser de avvägningar som måste göras för att båda dessa utvecklingslinjer ska kunna fortgå. GR instämmer i slutsatsen att det är viktigt att utvecklingen sker på ett balanserat sätt. Framförallt är det viktigt att de två framtida

(11)

huvudorterna Lilla Edets centrum och Knutpunkt Lödöse kan utvecklas på ett sätt som medger samexistens och en sund utveckling av båda orterna. Utbyggnad i anslutning till tätorter innebär att vissa områden med brukningsvärd skogsmark och inventerad lövskog försvinner.

Översiktsplanen är tydlig med att båda dessa utvecklingslinjer måste fortgå och behovet av bebyggelseutveckling bedöms i vissa fall väga tyngre än jord- och skogsbruksintresset.

Kommunens syn på omfattningen av bebyggelseutveckling och exploatering framgår tydligt och följande riktlinjer har formulerats:

• Plantillstånd för större exploateringar får endast ges i anslutning till

tätorterna.

• Plantillstånd för mindre exploateringar – försiktig

bebyggelseutveckling – får ges i de mindre orterna.

• Bygglov för enstaka hus får ges på landsbygden, men däremot inte

plantillstånd för större exploateringar. Detta visar på en medveten strategi.

Beredskap i klimatfrågan

Det råder osäkerhet om hur klimatförändringen kommer att påverka kommunerna utmed Göta älv. Lilla Edet har valt att göra det till en av huvudfrågorna i översiktsplanen då flera av kommunens orter och verksamhetsområden är lokaliserade utmed älven eller i dess närhet och expansionsmöjligheterna kan påverkas.

Lokalisering av vindkraftverk

En kommunal vindkraftsstrategi är under utarbetande och de

ställningstaganden som där görs kommer att arbetas in i översiktsplanen. I planförslaget finns beredskap för vindkraftsetableringar genom de

lokaliseringskriterier för vindkraftverk som redovisas.

I flera av de rådslag som genomfördes i GR:s medlemskommuner under våren framkom att det idag saknas en övergripande regional

policydiskussion för hur regionen som helhet ska klara den framtida energiförsörjningen där vindkraft är ett alternativ.

(12)

Bilaga 2

Dnr: 09-210.10 Tjänsteutlåtande 2009-10-28 Joanna Friberg Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Förslag till generellt yttrande gällande kommunala

vindbruksplaner

Flertalet kommuner inom Göteborgsregionen arbetar för närvarande med tematiska tillägg till översiktsplaner gällande vindkraft. Det finns dock inte någon lättillgänglig regional bild över vindkraftsutbyggnaden och dess konsekvenser. GR har inte några mål- eller strategidokument rörande energifrågor eller vindkraftsutbyggnad, och har därför inga underlag att grunda synpunkter på rörande enskilda planer. För att understryka vikten av att det regionala perspektivet belyses i dessa frågor, ges därför ett generellt yttrande kring kommunala vindbruksplaner.

Generellt kan sägas att det är viktigt att beakta intentionerna i ”Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar”, godkänd av GRs förbundsstyrelse 2008-05-23. Särskilt hänvisas till de strukturbildande elementen Kustzonen samt De gröna kilarna. För Kustzonen anges att kvaliteterna i kustzonen ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet, samt att särskild uppmärksamhet ägnas åt markanvändning i de strandnära områdena. För De gröna kilarna påpekas att deras värde i många avseenden är beroende av att grönområdena är stora och sammanhängande samt att många små ingrepp på sikt kan ge betydande påverkan.

Tonvikt läggs också på att avvägningar måste göras mellan olika aktörer och intressen, och GR vill därför understryka vikten av att diskussion kring de kommunala vindbruksplanerna förs på mellankommunal och regional nivå för att uppfylla intentionerna i strukturbilden. Det är viktigt att eventuella målkonflikter, även över kommungränserna, belyses.

(13)

Dnr: 07-118.60 Styrelseärende 2011-09-16 Bordlagt 2011-04-08 Till Förbundsstyrelsen

Resa i Västra Götaland utan onödiga

begränsningar av hinder

Samrådsorganet för Västkom och VGR gav i januari 2010 i uppdrag åt en partssammansatt arbetsgrupp att föreslå regler och organisation som ger mer lika villkor för invånarna i Västra Götaland att resa med färdtjänst,

riksfärdtjänst, sjukresor och allmän kollektivtrafik. Uppdraget bestod också av att beskriva effekterna för verksamheten och för resenären.

En slutrapport presenterades för Samrådsorganet i september 2010. Samrådsorganet uttryckte då att det är önskvärt med ett gemensamt regelverk för färdtjänsten samt en förankringsprocess i kommunerna. Västkoms styrelse beslöt i oktober 2010 överlämna utredningen till

kommunalförbunden för vidare handläggning samt att förorda att alternativ ett ska gälla, dvs. att en gemensam organisation etableras stegvis.

Kommunerna ska senast 2013-12-31 ha fattat beslut om huruvida man vill gå med i samarbetet.

Förbundsstyrelsen fick en presentation av rapporten 2011-04-08 och beslöt då bordlägga ärendet.

att skicka utredningen ”Resa i Västra Götaland” på remiss till medlemskommunernas kommunstyrelser, samt

att kommunstyrelsens svar ska vara GR tillhanda senast 2011-11-30. Göteborg 2011-08-16

Nils-Gunnar Ernstson

(14)

1 Dnr: 11-265.713 Styrelseärende 2011-09-16 Till Förbundsstyrelsen Förslag till

Interkommunal ersättning för förskola, pedagogisk

omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem,

grundsärskola samt ISGR 2012

Sammanfattning av nyheter inför 2012:

– att avstämningstidpunkt för förskola och pedagogisk omsorg är den 15:e resp. månad

– att index för 2011 är 1,9% och för 2012 är 2,8% sammanlagt 4.66%

– att en effektivisering på 0,5% är avdragen vilket innebär ett index på 4,16% – att arbetsgruppen för framtagande av dessa ersättningar har beredskap för revidering av förslaget givet att samhällsekonomin drastiskt försämras. I samband med Utbildningschefsgruppens beslut om interkommunala

ersättningar för grundskola, förskoleklass och fritidshem för år 2002 beslutades det även om vissa grundläggande principer och regelverk. De går i korthet ut på att underlaget för den interkommunala ersättningen skall baseras på genomsnittet av GR-kommunernas kostnader för rubricerade verksamheter. Dessa kostnader definieras som de kostnader som anges i SCBs och

Skolverkets senaste jämförelsetal mellan huvudmän. Ersättningen för år 2012 utgår således från 2010 års redovisade kostnader schablonmässigt indexerade till 2012 års penningvärde.

Beträffande prislista för förskola och pedagogisk omsorg har denna justerats för föräldraavgiften med 60% av maxtaxan enligt tidigare beslut om ändring i samverkansavtalet, så att föräldraavgiften debiteras av anordnarkommunen. För fritidshem har föräldraintäkten dragits av med 65 % av maxtaxan.

(15)

2

Beräkningsförutsättningar har hämtats från SKL:s cirkulär 11:21. Detta innebär ett sammanvägt index för 2011 och 2012 med 4,16%.

Ersättningen till ISGRs internationella sektion har beräknats med samma index som för grundskolan, dvs. 4,16%. För den svensk-engelska sektionen ger kommunerna bidrag på samma sätt som till övriga fristående grundskolor. Underlagsmaterial finns tillgängligt på GR, vilket kan rekvireras vid behov.

Beskrivning av nivåer för grundsärskola nedan: Nivå 1:

Elever på tidig utvecklingsnivå med stora rörelsehinder samt autism eller andra kommunikationsstörningar.

Elever med flerfunktionshinder/tidig utvecklingsnivå med mycket stort behov av omvårdnad, tillsyn, lokalanpassning och hjälpmedel.

Elever med autism och svåra beteendestörningar.

Nivå 2:

Elever med utvecklingsstörning som inte är i behov av utökade resurser i form av:

– omvårdnad – tillsyn

– lokalanpassning – hjälpmedel.

Utbildningschefsgruppen kommer att behandla förslaget 2/9 och Utbildningsgruppen 8/9.

Under förutsättning att Utbildningsgruppen godkänner förslaget föreslås förbundsstyrelsen besluta

att rekommendera medlemskommunerna, att för kalenderåret 2012, med avstämningstidpunkt den 15:e resp. månad, fastställa en interkommunal ersättning för förskola och pedagogisk omsorg i Göteborgsregionen enligt följande:

Förskola Barn 1-2 år med upp till 15 tim 53.371 kr/år Förskola Barn 1-2 år med mer än 15,01 tim 133.428 kr/år Förskola Barn 3-5 år med upp till 15 tim 36.292 kr/år Förskola Barn 3-5 år med mer än 15,01 tim 90.731 kr/år Pedagogisk omsorg Barn 1-2 år med upp till 15 tim 44.360 kr/år Pedagogisk omsorg Barn 1-2 år med mer än 15,01 tim 110.899 kr/år

(16)

3

Pedagogisk omsorg Barn 3-5 år med upp till 15 tim 30.165 kr/år Pedagogisk omsorg Barn 3-5 år med mer än 15,01 tim 75.411 kr/år att rekommendera medlemskommunerna, att för kalenderåret 2012, med

avstämningstidpunkterna 15 mars och 15 oktober, fastställa en interkommunal ersättning i Göteborgsregionen enligt följande:

Förskoleklass 22.059 kr/elev och termin

Grundskola åk 1-6 35.061 kr/elev och termin Grundskola åk 7-9 42.214 kr/elev och termin Fritidshem åk F-3 14.486 kr/elev och termin

Fritidshem åk 4-6 6.039 kr/elev och termin

att rekommendera medlemskommunerna, att för kalenderåret 2012, med avstämningstidpunkterna 15 mars och 15 oktober, fastställa en

interkommunal ersättning i Göteborgsregionen för grundsärskolan enligt följande:

Nivå 1 222.925 kr/elev och termin Nivå 2 164.277 kr/elev och termin

Individintegrerade elever efter samråd mellan kommunerna

Under förutsättning att Utbildningsgruppen godkänner förslaget föreslås dessutom förbundsstyrelsen besluta

att rekommendera medlemskommunerna, att för kalenderåret 2012, med avstämningstidpunkterna 15 mars och 15 oktober, fastställa en prislista för ISGR enligt följande:

Internationella sektionen åk 0-5 35.615 kr/elev och termin Internationella sektionen åk 6-9 42.214 kr/elev och termin

Göteborg 22 augusti 2011 Nils-Gunnar Ernstson

(17)

Dnr: 11-270.712 Styrelseärende 2011-09-16 Till Förbundsstyrelsen Förslag till

Interkommunal ersättning inom gymnasieskola

och gymnasiesärskola kalenderåret 2012

Föreliggande förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2012, för de kommuner som ingår i GR-området, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen.

Arbetsgång och medverkande

Arbetet har utförts av en av Utbildningschefsgruppen tillsatt arbetsgrupp bestående av skolekonomer, som i samverkan med medlemskommunerna, arbetat fram ett förslag.

Förslagets innehåll

Förslaget innehåller priser för:

- gymnasieskolans nationella program (inklusive lärlingsvariant),

gemensamt år 1 och inriktningar i år 2 höstterminen 2012 enligt GY2011 (nya gymnasieskolan).

- år 2 vårterminen och år 3 2012 för specialutformade program, lokala inriktningar och profiler samt försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning enligt tidigare system för gymnasieskolan,

- gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program enligt gällande system för gymnasiesärskolan,

- framtagning av index för 2012,

(18)

utbildningar (vilka gäller 2011/2012 med skolindexuppräkning 2012). - tillägg för regionala idrottsutbildningar enligt tidigare system och nationellt godkända idrottsutbildning (NIU) enligt GY2011. Förslag till priser återfinns i bilaga 1.

Index

Arbetet har byggt på de principer som fastställdes under läsåret 1997/98. Den modell för beräkning av gymnasieskolans och gymnasiesärskolans kostnader, som introducerades då, bygger på ett cykliskt tankesätt. Underlag för förslag till index från och med 2012-01-01 har varit information från SKL via webb samt Cirkulär 10:8, 11:3 och 11:21. En generell

rationalisering om 0,64 %

(-0,49 2011) föreslås. Slutvärde med utgångspunkt i viktat index för 2 år (2010 och 2011) är 2,6 % (1,00 % 2011) som föreslås läggas på för 2012. Detta innebär att korrigeringar mot utfall under dessa två år också har gjorts. Underlag återfinns i bilaga 2.

Övriga principer

Prissättningen för specialutformade program, lokala inriktningar samt övriga lokala varianter enligt tidigare system är kopplad till ett eller flera närliggande nationella program. Principen (med några undantag) har varit att priset för dessa utbildningar bör utgöras av ”ursprungligt/a program + maximalt 10 %. Dessa utbildningar har indexuppräknats. Prislistan för 2012 gäller år 2 vårterminen och år 3, för de utbildningar som sedan fasas ut i samband med GY 2011, som innebär ett helt nytt gymnasiesystem.

Markanta förändringar från föregående år

I och med att gymnasieskolan reformerades 2011 innehåller prislistan ett antal förändringar, vilka redovisas i bilaga 1. Kvar sedan tidigare prislista finns några få utbildningar som avviker prismässigt från de nationella programmen. Dessa är: IHGR Ekonomiprogrammet,

Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, (Göteborg), Lärcentrum (Göteborg), Naturvetenskapsprogrammet – profil Marinbiologi (Öckerö) och Samhällsvetenskapsprogrammet – profil Den seglande gymnasieskolan (Öckerö).

Nytt är också att Skolverket har prissatt ett antal utbildningar i regionens utbud, vilket är konsekvensen av ny lagstiftning. För nationellt godkända idrottsutbildningar bygger förslaget på rekommendationer från SKL i samverkan med Riksidrottsförbundet.

(19)

I GRs samverkansavtal finns möjlighet att lägga in sökbara gruppbaserade introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val samt yrkesintroduktion, vilket är en ny möjlighet som ges i och med gymnasiereformen. Här föreslås extra tillägg om 15 000 kr respektive 20 000 kr per plats och år, vari också ingår ersättning för grundskoleämnen om 2700 kr per ämne, vilket utgår från Skolverkets beräkning. Utfallet av förslaget kommer att följas upp så snart bokslutskostnader finns.

Elev på yrkesprogram äger rätt att utöka sitt program med upp till 300 poäng för att uppnå grundläggande högskolebehörighet. För samtliga platser på yrkesprogram enligt GY2011 debiteras en schablon utöver programpriset om 2 400 kr per elev och år, vilket motsvarar kostnaden för 100 poäng per år av Samhällsvetenskapsprogrammets pris gånger 30 % av elevgruppen (uppskattad siffra). Alla elever antas inte utnyttja möjligheten att utöka sitt program och alla elever behöver heller inte använda det maximala antalet program för att nå behörigheten. Därför ligger antagandet på 30 %.

Händelser som påverkar prislistan

Gymnasieskolans reformering innebär att specialutformade program och lokala inriktningar tas bort. Däremot ökar antalet nationella inriktningar. Reformen får fullt utslag först HT 2013, då tidigare utbildningar fasats ut. Under övergångsperioden kommer två system att bedrivas parallellt.

Omställnings- och kompetensutvecklingskostnader kan tillkomma. Den nya skollagen ger eleven utökad rätt att uppnå målen t ex via stödinsatser av olika slag. Elevkullarna går ner även under 2012, vilket kan påverka priset i någon mån.

Sammantaget finns såväl rationaliseringseffekter som kostnadsdrivande inslag i ovanstående. Utbildningschefsgruppen föreslås rekommendera en generell rationalisering om 0,64 %.

Arbetsgruppen för framtagande av dessa ersättningar har beredskap för

revidering av förslaget givet att samhällsekonomin drastiskt försämras. Smärre förändringar görs genom korrigeringar mot utfall 2012 inför prislista 2013. Vid mycket omfattande förändringar som kan påverka prislistan återkommer arbetsgruppen med förslag till hantering. Utgångspunkten ska då vara att det generella rationaliseringskravet ska ligga på samma nivå.

Utbildningar som är planerade att starta hösten 2012

Utbildningscheferna har till GR inkommit med uppgifter om nya inriktningar som är planerade att starta hösten 2012.

Gymnasieekonomgruppen har huvudsakligen med utgångspunkt i dagens program/inriktningar beräknat priset för de utbildningar som startar år 2 HT

(20)

2012. Priserna får anses preliminära och kan kompletteras/korrigeras inför prislistan 2013. Dessa utbildningar presenteras i bilaga 1.

Utbildningschefsgruppen behandlar förslaget 2/9 och Utbildningsgruppen 8/9.

Under förutsättning att Utbildningsgruppen ställer sig bakom förslaget föreslås förbundsstyrelsen besluta

att rekommendera medlemskommunerna att besluta om förslag till interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret 2012 i enlighet med innehåll i material daterat 2011-08-19,

att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november 2011.

(21)

Sammanställning avseende pris för 2012 för gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider - För kommunspecifika utbildningar anges kommunerna inom parentes. Betalning för utbildning som inte finns med i prislistan bestäms av varje enskild kommun alternativt statlig myndighet t ex Skolverket. - Prislistan för 2012 bygger på 2011 års prislista med ett indextillägg om 2,6 %. Nya utb. bygger på kalkyl. - Koder med fet stil bygger på Skolverkets beteckningar. I övrigt gäller GRs beteckningar.

PRISLISTA ENLIGT GY2011

Program Benämning Pris 2012

BF Barn- och fritidsprogr. BF Gemensamt år 1 72 300

Fritid och hälsa 72 300

Pedagogiskt arbete 72 300

Socialt arbete 72 300

Bygg- och anläggning BA Gemensamt år 1 102 100

Anläggningsfordon 116 800

Husbyggnad 102 100

Mark och anläggning 102 100

Måleri 102 100

Plåtslageri 102 100

El- och energiprogr. EE Gemensamt år 1 93 300

Automation 105 900

Dator- och kommunikationsteknik 90 600

Elteknik 94 800

Energiteknik 101 800

Ekonomiprogrammet EK Gemensamt år 1 67 600

Ekonomi 67 600

Juridik 67 600

särsk. pris EK IHGR (Göteborg) 76 300

Estetiska programmet ES Bild 83 700

Dans 77 900

Estetik och media 85 230

Musik 109 100

Teater 99 400

Flygteknik -riksrekryterande utb.

Fordons- och transport FT Gemensamt år 1 111 800

Godshantering 111 800

Karosseri och lack 123 700

Lastbil och mobila maskiner 123 700

Personbil 111 800

Transport 132 100

Handels- och admin. HA Gemensamt år 1 69 600

Administrativ service 69 600

Handel och service 69 600

Hantverksprogrammet HV Finsnickeri 125 600

Florist 105 100

Frisör 84 500

Textildesign 111 600

Övriga hantverk (Tillstånd ges av Skolverket):

Personlig stil (Göteborg) 90 100

Hår- och makeupstylist (Göteborg) 84 500

Silversmide (Lerum,lärling) 87 300

Hovslagare (Lerum) om tillstånd ges 87 300

Hotell- och turismprogr. HT Gemensamt år 1 79 500

Hotell och konferens 84 200

Turism och resor 84 200

Humanistiska progr. HU Gemensamt år 1 67 600

Kultur 67 560

Språk 67 600

Industritekniska progr. IN Inriktning får börja år 1 114 000

Driftsäkerhet och underhållsteknik 114 000

Processteknik 114 000

Produkt- och maskinteknik 114 000

år 1 och år 2 HT

(22)

gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider

Svetsteknik 114 000

Naturbruksprogr. NB Djur (Göteborg) 112 900

Lantbruk Skog Trädgård

särsk. pris Samverkansavtal med VGR och Halland

Naturvetenskapspr. NA Gemensamt år 1 71 800

Naturvetenskap 71 800

Naturvetenskap och samhälle 71 800

särsk. pris Marinbiologi (Öckerö) 121 000

särsk. pris NA IHGR (Göteborg) 79 700

Restaurang o. livsm. RL Gemensamt år 1 95 200

Bageri och konditori 104 700

Färskvaror och delikatesser 95 400

Kök och servering 88 400

Samhällsprogrammet SA Gemensamt år 1 67 600

Beteendevetenskap 67 600

Medier, information och kommunikation 79 200

Samhällsvetenskap 67 600

särsk. pris Den seglande gymnasieskolan (Öckerö) 144 300

särsk. pris SA IHGR (Göteborg) 76 300

särsk. pris Sjöfartsprogrammet Skolverkets beslut (Göteborg, Tjörn, Öckerö) 119 900

Teknikprogrammet TE Gemensamt år 1 80 700

Design och produktutveckling 80 700

Informations- och medieteknik 80 700

Produktionsteknik 91 300

Samhällsbyggande och miljö 80 700

Teknikvetenskap 80 700

Vvs- och fastighetspr. VF Gemensamt år 1 99 800

Fastighet 99 800

Kyl- och värmepumpsteknik 99 800

Ventilationsteknik 99 800

Vvs 99 780

Vård- och omsorgspr. VO År 1 - 3 78 100

Inga nationella inriktningar

Regionalt sökbara programinriktade individuella val och yrkesintroduktionsutbildningar

Programinriktat individuellt val för grupp: Programpris samt schablontillägg om 15 000 kr/år Yrkesintroduktion för grupp: Närmaste programpris samt schablontillägg om 20 000 kr/år I tillägget ingår också ersättning för grundskolans ämnen ( 2 700 kr per ämne enl. Skolverket)

Övriga varianter av priser

International Baccalaureate 90 600

särsk. pris Lärcentrum Göteborg Programpris samt tillägg 10 000 kr bilateralt Hörsel (Göteborg)

Aspergerinriktade gruppbaserade utbild. med olika programinnehåll (GBG, MÖ, STE) 226 300 För elever som är individintegrerade på program gäller bilateral överenskommelse

generellt Elev på yrkesprogram har rätt att utöka sitt program med max 300 poäng för grundläggande behörighet

GY2011 till högskolan. För samtliga platser på y-program debiteras en schablon om 2 400 kr per elev och år (år 1) och 1 200 kr (år 2 HT). Detta motsvarar 100 p/år av SA-programmets pris x 30% av eleverna (uppskattat).

ev. utökning Ersättning för elev som ges rätt att gå fler kurser efter tre års gymnasiestudier på ett program ska utgå med kostnaden för antalet poäng i förhållande till heltidsstudier som gäller det programmet. Överenskommelse om ersättning ska göras mellan av kommunerna utsedda personer senast 1 maj.

Särskilda varianter som Skolverket beviljat och prissatt för 2011/2012

Kött/chark/styckning (Riksrekryterande särskild variant) (Göteborg) 93 000 Estetisk variant (Kungsbacka) Enligt respektive programs GR-pris år 1 2011 samt skolindex (6 läsår)

Särskilda varianter som Skolverket beviljat och prissatt för 2011/2012

Natur-Musik (Partille) 80 500

Samhäll-Musik (Partille) 75 709

år 1 och år 2 HT

(23)

Riksrekryterande utbildningar som Skolverket beviljat och prissatt för 2011/2012

Sjöintendentur år 3 (Göteborg) 93 000

Sjöfartsutbildning (Göteborg, Tjörn, Öckerö) 117 000

Spetsutbildning - riksrekryterande som prissatts av Skolverket för 2011/2012

Naturvetenskapsprogrammet - Matematik (Göteborg, Hvitfeldtska gymnasiet) 73 500

Samhällsvetenskap och humaniora (Fässbergsgymnasiet, Mölndal) 72 400

Riksidrottsutbildning Beslut från Skolverket finns. Riksidrottsförbundet lämnar bidrag.

Friidrott (Göteborg) Handboll (Göteborg) Segling (Lerum)

Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Beslut från Skolverket finns.

Alingsås: Fotboll, Handboll

Göteborg: Badminton, Basket, Bordtennis, Brottning, Fotboll, Friidrott, Fäktning, Golf, Handboll, ishockey, Judo, Kanot, Konståkning, Orientering, Simning, Tennis Härryda: Innebandy

Kungsbacka: Fotboll, Handboll, Ishockey - dam, Tennis Kungälv: Bandy

Lerum: Segling

Partille: Fotboll, Handboll

Lagidrott 12 500 kr och individuell idrott 15 000 kr per plats enligt rekommendation från SKL.

PRISLISTA ENLIGT TIDIGARE SYSTEM

BF Barn- och fritid BF

nationella inriktn BFFD Fritid 72 300

BFPD Pedagogisk och social verksamhet 72 300

lokala inriktningar Fritid - lokal riktning (Ale) 77 800

BFPD Ungdomsledare-ridning (Lerum) 102 100

BP Bygg BP

nationella inriktn BPAN Anläggning 102 300

BPHU Husbyggnad 100 400

BPMI Måleri 101 600

BPPI Plåtslageri 99 450

lokal inriktning BLP004 Inrednings- och möbelsnickare (Göteborg) 102 300

EC El EC

nationella inriktn ECAT Automation 105 890

ECDT Datorteknik 90 560

ECET Elektronik 93 000

ECEL Elteknik 94 800

EN Energi EN

nationella inriktn ENDU Drift- och underhållsteknik ANORDNAS EJ

ENVK VVS- och kylteknik 106 400

ES Estetiskt

nationella inriktn ENBD Bild- och formgivning 83 700

ESDN Dans 77 890

ESMK Musik 109 100

lokala inriktningar ESTA Teater 99 400

ESL030 Digital bild (Lerum) 92 000

ESL029 Konst och Design (Härryda) 72 700

ESL008 Musikal (Kungälv) 100 900

?ESMK Musikproducent (Göteborg) 119 900

ESL019 Musikteater/Musikal (Härryda) 80 600

ESL003 Ny musik (Göteborg) 105 100

ES SV Slagverk (Härryda) 99 500

ESL032 Streetjazz and performance (Göteborg) 83 450

ESL011 Textil formgivning (Mölndal) 117 800

FP Fordon FP

nationella inriktn Flygteknik (anordnas ej i regionen)

FPKL Karosseri (Kungälv och Stenungsund) 123 700

Nationell/lokal inriktning/profil år 2 VT och år 3

(24)

FPMA Maskin- och lastbilsteknik 105 000

FPPB Personbilsteknik 112 200

FPTP Transport 132 100

HP Handels- och adm HP

nationella inriktn HPHS Handel och service 69 900

HPTU Turism och resor 85 560

HV Hantverk

lokala inriktningar ?HV Florist (Göteborg) 105 100

?HV Frisör (Göteborg) 84 500

HVL032 Hår- och makeup stylist (Göteborg) 84 500

HV Hantverk HVSIL Metall - Silversmide (Lerum) 106 400

lokala inriktningar HVL031 Personlig stil, mode och design (Göteborg) 90 100

HV Textil, kläder och design (Alingsås) 109 000

?HV Textil, mode, design (Göteborg) 109 000

HVMS Trä - Möbel och inredning (Lerum) 125 600

HVTÄ Trä, möbelsnickeri, formgivning (Alingsås) 125 600

Lärlingsutbildn. HV - Hovslagare, hästskötsel (Lerum) lärling 84 500

HR Hotell- och restaur. HR

nationella inriktn HVHL Hotell 83 800

HRRM Restaurang och måltidsservice 83 900

lokal inriktning HRR110 Sjöintendentur (Göteborg),riksintag 81 200

IP Industri

lokala inriktningar IPL 146 Automatiserad produktion (Göteborg) 114 000

IPSB Bearbetningsteknik/CNC (Göteborg) 114 000

IPDAME Datorstyrd tillverkning (Kungsbacka) 114 000

IPPLÅVU Plåt/svets/verkst/underh (Stenungsund) 114 000 Plåt och svetsteknik/Byggsmide (Göteborg) 114 000

Reparation och underhåll (Göteborg) 114 000

LP Livsmedel LP

Lokala inriktningar LP BK Bageri och konditori (Göteborg) 104 700

LPBUDE Butik och delikatesser (Göteborg) 95 400

LP KC Kött och charkuteri (Göteborg) 95 400

MP Medie MP

nationella inriktn MPME Medieproduktion 83 450

NP Naturbruk NP Avtal m. Västra Götalandsregionen

NV Naturvetenskap NV

nationella inriktn NVMD Matematik och datavetenskap 71 800

NVMV Miljövetenskap 71 800

NVNA Naturvetenskap 71 800

lokala inriktningar NVL041 Biomedicin (Mölndal) 78 780

NVL063 Biovetenskap (Göteborg) 71 800

Estetisk (Kungsbacka) 82 300

NVL060 NV Biokemi och medicin (Göteborg) 70 200

Samhällsplanering (Kungsbacka) 71 800

OP Omvårdnad OP

OP OM Omvårdnad 78 200

lokala inriktningar Räddningstjänst (Kungälv) 86 000

Sjukvård (Kungälv) 76 700

Utvecklingsstörning o funktionshinder (Kungälv) 76 700

SP Samhällsvetenskap SP

nationella inriktn SPEI Ekonomi 67 600

SPKU Kultur 67 600

SPSP Samhällsvetenskap 67 600

(25)

SPSK Språk 67 600

SP lokala inriktningar Estetisk (Kungsbacka) 67 560

SP 064 Internationell inr (Kungsbacka) 74 300

SPL083 Internationell inr (Lerum) 73 900

SPINT Internationell inr (Stenungsund) 62 450

SPITEK IT-ekonom (Ale) år 3 62 800

SPJOU Journalistik (Ale) år 3 62 800

SPL002 Journalistik-media (Lerum) 73 800

SPL082 Litterär gestaltning (Mölndal) 74 300

SP 0133 Media (Kungälv) 73 400

SPL023 Media (Kungabacka) 76 100

SPMULG Musik (Ale) 83 890

TE Teknikprogrammet

lokala inriktningar Gemensamt inriktningspris 80 800

Sökbara individuella progr. av PRIV-karaktär. Pris för elev som läser enl. tidigare system. Pris 2012 GÖTEBORGS KOMMUN

BF PRIV Barn- och Fritidsprogrammet 84 100

IV PRIV Bernadottegymnasiet 81 100

EC PRIV Elprogrammet 111 600

HP PRIV Handelsprogrammet 81 560

HV PRIV Hantverksprogrammet textil med stil 118 800

LIRE PRIV Livsmedel/Restaurang 107 200

MP PRIV Media 100 000

OP PRIV/PRIVIK Omvårdnadsprogrammet 92 500

IV TBU IV TBU TBU 110 120

PARTILLE KOMMUN

SP IVSO 3-årigt SP mot Introvert autism el likn. 180 200

Övriga utbildningar Pris 2012

Lärcentrum (Göteborg) Programpris + tillägg 10 000 kr

NV/SP Hörsel (Göteborg) Bilateralt

Aspergerinriktade grupper med olika programinnehåll (Göteborg, Mölndal, Stenungsund) 226 300

Specialutformade program år 2 VT och år 3 Pris 2012 ALE KOMMUN SMHP Handelsgymnasiet 75 800 SMOP Hälsogymnasiet 77 000 SM Samhällsvetenskapliga Medieprogrammet SM 71 900 ALINGSÅS KOMMUN SMSP Entreprenörsprogrammet 72 700 GÖTEBORGS KOMMUN SMHP Affärsprogrammet 69 300 NVL005 Bernadottegymnasiet SMSP 68 700

SMNP Djur- och Växtliv 94 500

SMNP Djurvårdarprogrammet-Islandshäst-Djurvårdare 94 450

SMES Estet och Media 83 300

SMSP Globala gymnasiet SMSP 75 200 Globala gymnasiet SMNV 79 100 SMHP Handelsgymnasiet 68 700 IB International Baccalaureate 90 600 SMSP Idrottsprogrammet 66 200 SMFP MTG - Fordonstekniker-personvagn 101 900 SMFP MTG - Fordonstekniker-lastvagn 116 200 SMFPKP MTG - Fordonstekniker-karosseri plåt 107 900

SMFPKL MTG - Fordonstekniker- karosseri lack 107 900

(26)

Specialutformade program år 2 VT och år 3 Pris 2012 GÖTEBORGS KOMMUN

SMNV Natural science programme 77 400

SMNP Trädgård och miljövärd 111 700

SMHP Passionsprogrammet - Handel 75 800

SMNV Passionsprogrammet - Naturvetenskap 69 000

SMSP Passionsprogrammet - Samhällsvetenskap 74 300

SMSP Samhällsvetenskap och media 79 500

SMSP Samhäll/Estet SpEs 71 700

SMSP Social science programme 7 423

SMEN Sjöfartsteknik riksintag 117 400

SMHR Turismgymnasiet 74 890

Yrkesdansprogrammet - klassisk balett och modern dans 203 100

SMEN Fastighetsvärd 95 500 HÄRRYDA KOMMUN NV NV/Tvär 72 100 SP SP/Tvär 66 500 SMNV IT/data 79 900 SM IT/media 76 300 KUNGSBACKA KOMMUN SMEC Mekatronik 107 300 SMFP Bilelektronik 114 670

SM Idrottsprogram gemensamt pris för alla inriktningar 75 000

IB International Baccalaureate 90 600

KUNGÄLVS KOMMUN

NVL031 Da Vinci/Kreativ naturvetenskap 69 500

SM Fokus Europa 74 300

TEL019 Kungälvs tekniska program, KTP (4 år) 100 100

MÖLNDALS KOMMUN

HP Handelsgymnasiet 75 800

SMOP Socialmedicinskt vårdprogram 83 000

PARTILLE KOMMUN

SMNP Hundprogrammet - Hund och företagande 91 500

SMES Skapande teknik - Ljud- och ljusteknik 108 600

SMNV Naturvetenskapligt program idrott 79 100

SMNV Naturvetenskapligt program musik 87 900

SMSP Samhällsvetenskapligt program idrott 71 600

SMSP Samhällsvetenskapligt program musik 79 100

SMNV NV Framtid 79 100

STENUNGSUNDS KOMMUN

SMTE Datorteknik 78 700

SMES Estetisk profilering på SP 67 100

SMNV Estetisk profilering på NV 67 100

Företagargymnasiet - Diplomerad gymnasieekonom 72 400

SMSP Samhällsvetenskapsprogram-media 63 000

SMNV TUNA - Teknisk utbildning med NäringslivsAnknytning (3,5-4 år) 76 500

TJÖRNS KOMMUN

FFGIP Företagsförlagd gymnasieskola (FFG)-BF,FP,HP,HR,IP,OP, NP hästh. 107 100

SMEN Sjöfartsgymnasiet riksintag 117 400

(27)

Specialutformade program år 2 VToch år 3 Pris 2012 ÖCKERÖ KOMMUN

SMSP Den seglande gymnasieskolan 144 300

SMEN Fiske- och sjöfartstekniskt program, riksrekryterande 117 400

SMNV Marinbiologiskt program 121 000

SMEN Maskin- och sjöfartstekniskt program 117 400

Gymnasiesärskoleutbildningar år 1 till och med år 4 Pris 2012

Nationella program 226 300

Övriga utbildningar Pris 2012

SMSPKI Idrottsgymnasier (extrakostnader på undervisningssidan). Med idrottsgymnasier menas utbild-ningar på regional elitnivå. Utbildutbild-ningar där endast Specialidrott A och B utgör idrottsdelen äger inte rätt att debitera för extrakostnader. Avtal med resp. regionalt förbund krävs. Gäller elever i år 2 och 3 enligt tidigare system.

Prisgrupp 1 7 600

HARE Lagsporter Handboll

FORE Fotboll

BASK Basket

INBANDY Innebandy

Prisgrupp 2 11 400

ISHOR Dyrare lagsporter/ Ishockey

BADM Billigare individuella Badminton

FRII sporter Friidrott

ORIE Orientering BROTR Brottning SIMNR Simning BORDR Bordtennis JUR Judo Prisgrupp 3 18 500

SERE Individuella sporter Segling

TENNR Tennis

GOLFR Golf

KAR Kanot

KOR Konståkning

FÄR Fäktning

Övriga principer för prissättning:

Lärlingsutbildning - Pris enligt aktuellt programs gemensamma respektive inriktnings pris, med några undantag, se prislistan. Program med särskild hörselprofil prissätts genom bilaterala avtal mellan kommunerna.

Rh-gymnasiet (tillägg till nationellt programs kostnad enligt förordning (SKOLFS 1992:44)).

(28)

Beräkning av index för Göteborgsregionens prislista 2012 inom Gymnasiesamverkansavtalet

Beräkningsförutsättningar för viktning av index

Viktning av ingående indexdelar

2009 2010 2011 2012

Personalkostnader 62% 62% 62% 62%

- varav lärarpersonal 72% - varav övrig personal 28%

Övriga kostnader 36% 36% 36% 36%

Kapitalkostnader 2% 2% 2% 2%

100% 100% 100% 100% I beräkningen av personalkostnader inräknas

aktuell arbetsgivaravgift vid beräkningstillfället

Indexförutsättningar

Förändringsvärden 2009 2010 2011 2012 Källa

Löneökning övriga personal 2,50% 2,70% 3,10% 1.

Löneökning lärare 2,35% 1,63% 2,63% 2. Arbetsgivaravgifter 0,52% -0,10% 0,10% 3. KPI 1,20% 2,80% 2,50% 4. Internränta -0,50% 0,30% -0,10% 5. Totalvärden Arbetsgivaravgifter 38,56% 39,08% 38,98% 39,08% Internränta 4,50% 4,00% 4,30% 4,20%

Generell rationalisering i regionen enl. beslut -2,00% -0,49% -0,64% Korrigering index för 2010 i 2010 års prislista 0,11% 0,11% Korrigering index för 2011 i 2012 års prislista 0,50% 0,50%

Slutvärde viktat index 0,031% 1,691% 2,600%

Källor: 1. SKL, Cirkulär 11:21 konjunkturlönestatistiken 2. Uppskattning av GR kommunerna 3. SKL, Cirkulär 11:3 arbetsgivaravgifter 4. SKL, Cirkulär 11:21 KPI 5. SKL, Cirkulär 10:80 internränta

(29)

Dnr: 11-266.713 Styrelseärende 2011-09-16 Till Förbundsstyrelsen Förslag till

Interkommunal ersättning (IKE) inom kommunal

vuxenutbildning (komvux) och svenska för

invandare (sfi) i Göteborgsregionen år 2012

Kommunal vuxenutbildning

Föreliggande förslag till interkommunal ersättning i Göteborgsregionen 2012 avser de vuxenutbildningar inom kommunal vuxenutbildning som inte ingår i det regionala samverkansavtalet för utbildningar inom yrkesvux. Det följer gängse prismodell. Principen gäller utbildningar där interkommunal ersättning inom Göteborgsregionen utgår och avser gymnasial

vuxenutbildning (gym), grundläggande vuxenutbildning (gruv) och svenska för invandrare (sfi).

Under 2011 tillämpas ett enhetspris på 44 kr per gymnasiepoäng (gyp)/verksamhetspoäng (vp för gruv) och för 2012 föreslås 45 kr per gymnasiepoäng/verksamhetspoäng. Detta innebär en höjning av priset med 2,3 %.

För kurs där kalkylerad kostnad hamnar inom intervallet 41-49 (gällande

nivå är 40–48) kr per gyp/vp (motsvarar + - 10 %) gäller enhetspriset.

Kommuner som hävdar att kostnaden för en kurs ligger under eller över intervallet (41-49 kr per gyp/vp) ska redovisa sina beräkningsgrunder för GRs Vuxgrupp, som gör en rimlighetsbedömning av detta.

För studerande inom särvux genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner.

För studerande inom svenska för invandrare föreslås att Göteborgs Stads nytecknade avtal ligger till grund för ett regionalt pris.

(30)

Vuxgruppen kommer att behandla förslaget 24/8, Utbildningschefsgruppen 2/9 och Utbildningsgruppen 8/9.

Under förutsättning att förslaget vinner gillande i dessa grupper föreslås förbundsstyrelsen besluta

att rekommendera medlemskommunerna att fastställa priser för kommunal vuxenutbildning och sfi i Göteborgsregionen 2012 enligt följande: a) för kommunal vuxenutbildning tillämpas ett enhetspris på 45 kr per gymnasiepoäng,

b) för dyrare resp billigare kurser inom kommunal vuxenutbildning ska beräkningsgrunderna rimlighetsbedömas av GRs Vuxgrupp,

c) för särvux genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, samt

d) för sfi tillämpas ersättning enl följande: Studieväg 3 33 kr/tim/studerande Studieväg 2 44 kr/tim/studerande Studieväg 1 59 kr/tim/studerande.

(31)

Inriktningsdokument för ungdomsmottagningarna

Tillsammans med de fyra delregionala kommunalförbunden har Västra Götalandsregionen (VGR) tagit fram bilagt förslag till inriktningsdokument för lokala avtal och överenskommelser om ungdomsmottagningarna. Vid överläggningar med VGRs politiska ledning 2011-04-26 beslutades att godkänna förslaget till inriktningsdokument för ungdomsmottagningarna samt att varje huvudman ska fatta de politiska beslut som erfordras för beslut inom VGR respektive de 49 kommunerna.

Frågan har även diskuterats inom samrådsorganet för Västkom och VGR. Väskoms styrelse beslöt 2011-05-12 att rekommendera de fyra delregionala kommunalförbunden att godkänna inriktningsdokumentet för

ungdomsmottagningarna och att i sin tur rekommendera medlemskommunerna att godkänna detsamma.

att för GRs del godkänna inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningarna, samt

att rekommendera GRs medlemskommuner att godkänna inriktningsdokumentet.

(32)

§

Inriktningsdokument för

UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

Rekommenderat av samrådsorganet

Västra Götalandsregionen och VästKom

Antaget i hälso- och sjukvårdsutskottet

(33)

2

Detta inriktningsdokument är gemensamt för Västra Götalandsregionen och länets 49 kommuner. Det ska ligga till grund för lokala avtal och överenskommelser om ung-domsmottagning.

Grundförutsättningar

Ungdomsmottagningen ska utifrån en helhetssyn möta unga kvinnor och män och utgå från ungdomars behov oavsett religion, kulturell bakgrund, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Kommun och region samverkar genom ungdomsmottagningen kring den gemen-samma målgruppen ungdomar. Barnkonventionens fyra grundprinciper är vägledandeför verksamheten: barnets rätt att inte diskrimineras, barnets bästa i främsta rummet, barnets rätt till liv och utveckling samt barnets rätt att få uttrycka sina åsikter.

Övergripande mål

Ungdomar ska erbjudas stöd under hela uppväxttiden och ges förutsättningar utifrån sina livs-villkor för att göra hälsosamma val av levnadsvanor. Ungdomsmottagningen ska främja fysisk och psykisk hälsa samt stärka och hjälpa ungdomar i övergången mellan ungdom och vuxen-liv.

Verksamheten vid ungdomsmottagning omfattar följande huvudområden: • Levnadsvanor och livsvillkor

• Samlevnad och relationer

• Sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter • Psykisk hälsa

Grunduppdrag

Ungdomsmottagningen utgör tillsammans med bland annat skolans elevhälsa och socialtjäns-tens förebyggande verksamhet basnivån för ungdomar till och med 24 år när det gäller hälso-främjande, förebyggande och tidiga insatser. Ungdomsmottagningen ska ses som ett komple-ment till övrig hälso- och sjukvård.

Tillgänglighet till specialistnivå är en förutsättning för att ungdomsmottagningen kan fokusera på sitt grunduppdrag.

Verksamheten

Med ungdomsmottagning avses i detta dokumenten lättillgänglig och öppen mottagnings-verksamhet dit unga människor söker sig på eget initiativ för att få råd, stöd och behandling.

Arbetssättet är främst främjande och förebyggande men mottagningen ska också erbjuda stöd-jande och behandlande insatser.

(34)

3

Ungdomar som söker sig till mottagningen ska känna sig sedda, trygga och tillitsfulla i mötet samt att deras frågor och problem respekteras och tas på allvar. Tillgängligheten ger stora möjligheter till tidig upptäckt av begynnande ohälsa och möjlighet till tidiga insatser. Verksamheten vid ungdomsmottagning ska utgå från lokala förutsättningar och ungdomars behov. Kunskaper om ungdomars hälsa/ohälsa, omvärld, levnadsvanor, livsvillkor och demo-grafi identifieras dels på strukturell/övergripande nivå, dels utifrån lokal kunskap.

Verksamheten ska präglas av helhetssyn vilket innebär att kroppsliga och psykiska frågeställ-ningar och symtom kan förstås i ett individuellt utvecklingsperspektiv och i ett föränderligt socialt sammanhang. Arbetet ska bedrivas både på individ- och gruppnivå utifrån samarbete i team, såväl inom mottagningen som ute i samhället.

Ungdomsmottagningens verksamhet ska göras känd bland ungdomarna.

Kompetens

Tvärprofessionell kompetens; medicinsk, psykologisk och psykosocialpå mottagningen ger ungdomar möjlighet att på ett och samma ställe få råd och stöd i de olika frågor och problem som utvecklingen från barn till vuxen medför.

För att kunna möta ungdomar utifrån deras behov och förutsättningar kräver uppdraget speci-fik kompetens om ungdoms- och genusperspektiv, biologiska, psykologiska, sociala aspekter på tonårsutveckling, sexualitet och sexuell identitet.

Interaktionen mellan individ, familj och samhälle är viktiga för att förstå den unga männi-skans situation och förutsättning för utveckling och hälsa. Ungdomsmottagningens personal bör ha kunskap om ungdomskultur och ungdomars livsmiljö för att kunna förstå och hjälpa ungdomar.

Ungdomsmottagningen utgör en kunskapskälla lokalt om ungdomar och deras utveckling.

Samverkan

Ungdomsmottagningens verksamhet förutsätter samverkan med andra aktörer som berörs i frågor om barn och ungdomars välbefinnande.

Huvudmannaskap och samverkansavtal

Kommunernas ansvar regleras i socialtjänstlagen och skollagen. Socialtjänstlagen innehåller ansvar för uppsökande verksamhet, att göra sig förtrogen med levnadsförhållandena i kom-munen, främja en allsidig personlighetsutveckling hos barn och ungdomar samt att ge råd och stöd till enskilda som behöver det, medan elevhälsan regleras i skollagen.

Hälso- och sjukvårdens ansvar regleras i hälso- och sjukvårdslag, abortlag och smittskydds-lag. Sjukvårdshuvudmannen har bland annat uppgiften att främja hälsa och förebygga ohälsa. I hälso- och sjukvårdsansvaret ligger förskrivning av preventivmedel, rådgivning vid oönskad

(35)

4

graviditet, smittskyddsverksamhet samt att förebygga, upptäcka, identifiera och behandla psykisk ohälsa.

En viktig förutsättning för att nå och möta målgruppen ungdomar till och med 24 år är att kommun och region samverkar om ungdomsmottagningsverksamhet.

Eftersom basen i verksamheten utgörs av uppgifter inom hälso- och sjukvårdsområdet har Västra Götalandsregionen huvudmannaskapet i de flesta fall för ungdomsmottagningarna, dock med ett tydligt ansvar för kommunerna att medverka. Det lokala uppdraget att bedriva ungdomsmottagning bör utgå från en samsyn mellan kommun och region.

För det gemensamma arbetet vid ungdomsmottagningen, skrivs lokala avtal som redogör för vilka insatser som sker utifrån respektive huvudmans ansvar, vilket ligger till grund för finan-siering av ungdomsmottagningen.

Lokala avtal ska klargöra:

• verksamhetens innehåll (t ex kompetenssammansättning, öppettider och tilläggsuppdrag) • driftansvar (ledning, planering, uppföljning och redovisning av verksamheten)

• hälso- och sjukvårdsansvaret (om annan än regionen är driftansvarig)

• finansieringsprinciper (respektive huvudmans ansvar för verksamhetens ekonomi) • former för samverkan och ledning av verksamheten

• eventuell gränsdragning mellan ungdomsmottagning och andra verksamheter

I det fall då kommunen och regionen inte kommer överens om samverkan är respektive part ansvarig för sin del av verksamhet och finansiering. Detta innebär att kommun och region var för sig svarar för sina angelägenheter utifrån gällande lagstiftning.

Verksamhetschef och medicinskt ledningsansvar

Verksamhetschef ska finnas för varje ungdomsmottagning. Verksamhetschefen ska svara för att verksamheten har en personal- och kompetensstruktur som tillgodoser god vårdkvalitet, hög patientsäkerhet och främjar kostnadseffektivitet. Den huvudman som är arbetsgivare an-svarar för att verksamhetschefen har kompetens för uppgiften och att medicinskt ledningsan-svarig finns.

Tillgänglighet och valfrihet

Barns och ungdomars olika behov ska i första hand tillgodoses lokalt.

Ungdomsmottagningen ska vara en ”lågtröskelverksamhet” vilket innebär att det ska vara lätt för alla ungdomar att söka hjälp och att man kan vända sig till mottagningen med olika slags frågor.

Ungdomar ska kunna välja vilken ungdomsmottagning de vill besöka inom Västra Götalands län. I det fall det finns andra verksamheter som kan tillgodose ungdomarnas behov är det den enskilde som väljer vilken verksamhet hon/han vill vända sig till.

(36)

5 Avgifter

För besök hos hälso- och sjukvårdspersonal på ungdomsmottagning ska patientavgift erläggas i enlighet med beslut i Västra Götalandsregionen.

Dokumentation och kvalitetssäkring

För de insatser som ligger inom hälso- och sjukvårdens område (ex. preventivmedel, STI, rådgivning vid oönskad graviditet, psykisk ohälsa) gäller patientdatalagens regler om doku-mentation vilket följer av hälso- och sjukvårdsansvaret. För socialtjänsten gäller den myndig-hetens regler om dokumentation. Annan dokumentation av verksamheten följer av det kvali-tetssystem som huvudmannen beslutar ska gälla för att tillgodose uppföljningskrav, kvalitets-säkring och fortsatt utveckling av verksamheten.

Respektive huvudman beslutar utifrån sitt uppdrag hur dokumentationen vad gäller uppfölj-ning av kvalitet och resultat ska ske.

Vid ungdomsmottagningen samverkar myndigheter hos olika huvudmän utifrån sina lagstad-gade uppdrag. Lokalt kan överenskommas att personal kan delta i en annan myndighets verk-samhet genom att ges ett dokumenterat uppdrag hos den andra myndigheten. Uppdragstagaren har att iaktta den sekretess som gäller inom den verksamhet där han för tillfället fullgör ar-betsgifter. Han dokumenterar hos den myndighet där uppdraget utförs. Om ingen sekretess-brytande regel finns får en uppdragstagare inte använda sig av uppgifter erhållna hos en myn-dighet inom hälso- och sjukvården när han verkar inom socialtjänsten och omvänt.

Ungdomar ska informeras om sekretessreglerna och på vilket sätt deras besök dokumenteras. Information ska lämnas på det sätt som anges i patientdatalagen och personuppgiftslagen.

(37)

6

Basinnehåll för ungdomsmottagningar i Västra Götaland

Alla ungdomar ska känna till var ungdomsmottagningen finns och ha vetskap om vad de kan få hjälp med på mottagningen. Minst en gång under högstadietiden ska alla elever få göra ett besök på ungdomsmottagning för att få information om verksamheten.

Ungdomsmottagningen ska för unga män och unga kvinnor: • främja sunda levnadsvanor

• uppmärksamma och medvetandegöra riskfyllda levnadsvanor • erbjuda adekvat kunskap om sexualitet

• stärka ungdomar i deras naturliga nyfikenhet kring sexualiteten samt stödja deras själv-känsla och integritet

• erbjuda preventivmedelsrådgivning och förskrivning av preventivmedel • tillhandahålla subventionerade eller kostnadsfria preventivmedel

• förebygga och ge stöd vid oönskad graviditet samt vid abortsituation

• förebygga, erbjuda provtagning, behandla och smittspåra sexuellt överförbara infektioner (STI)

• arbeta med ungdomars fysiska och psykiska utveckling samt kroppsuppfattning och själv-bild

• tidigt upptäcka, ge råd, stöd och behandling vid sociala problem, psykisk ohälsa samt risk-och missbruk

• lotsa ungdomar till annan aktör/vårdgivare vid behov

Den psykosociala verksamheten vid ungdomsmottagningarna ska utvecklas i samverkan med psykiatriska enheter och andra aktörer på orten som arbetar med ungdomar. Bland de frågor som lokalt kan behöva klargöras är hur man samverkar i vårdkedjor och vilken kunskapsöver-föring mellan enheter som är nödvändig.

Verksamhetsformer som ska ingå är: • Öppen mottagning • Individuella besök • Gruppverksamhet • Telefonrådgivning • Utåtriktat arbete • Informationsarbete

• Samverkan med andra verksamheter på orten • Samverkan i individärenden

Utöver detta kan mottagningen utifrån lokala behov få utökat uppdrag som regleras i överens-kommelser eller lokala avtal.

(38)

7

Uppföljning och resultat

Ungdomsmottagningarna ska analysera och synliggöra verksamhetens kvalitet och resultat. Huvudmannensuppdragsgivare och verksamhet ska var för sig och tillsammans följa upp och bidra till att verksamheten utvecklas i önskvärd riktning.

Uppföljningen ska utformas i linjeorganisationen och tillsammans med uppdragsgivarna.

Besöks- och åtgärdsregistrering sker via befintligt journalsystem.

Redovisning per ungdomsmottagning:

• Antal besök fördelat på män och kvinnor (nybesök, ny för året, återbesök/yrkeskategori) • Antal grupper i utåtriktat arbete

• Ungdomarnas hemvist (kommunen, VGR, övriga)

• Åtgärdsregistrering fördelat på män och kvinnor enligt KVÅ-ung

• STI fördelat på män och kvinnor (antal prov, andel positiva, antal smittspårningar)

Dessutom bör ungdomarnas synpunkter efterfrågas och sammanställas. Frågeställningar som bör belysas är:

• Upplevd tillgänglighet

• Delaktighet (självbestämmande och integritet) • Information (begriplig, individuellt anpassad) • Personalens bemötande

(39)

8

Utveckling av ungdomsmottagningar – några viktiga framtidsfrågor

Samverkan

Samverkan mellan ungdomsmottagning och aktörer som socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola, folkhälsoråd och föreningsliv med flera är en förutsättning. För ungdomsmottagningens verksamhet bör samverkan och samordning prioriteras för att nå speciellt utsatta ungdomar.

Internet och kommunikation

Öka tillgänglighet för information och kommunikation via internet och sociala medier. Västra Götalandsregionens hemsida bör utvecklas och göras mer användarvänlig och länkas till den nationella hemsida, Ungdomsmottagningen på nätet (www.umo.se) där man kan söka sig fram till respektive mottagning. Samma gäller för kommunala hemsidor.

Hälsofrämjande arbete och förhållningssätt

Ett hälsofrämjande, eller salutogent, perspektiv innebär att man utgår ifrån det friska hos indi-viden och ser till dess styrkor och förutsättningar för en god hälsa. Hälsofrämjande arbete och förhållningssätt bör ständigt lyftas och vara ett utvecklingsområde.

Jämlikhet

Handlar om tillgång till lika vård och stöd för alla ungdomar i samhället oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättning med mera. Jämlikhetsperspektivet bör ständigt finnas som ett övergri-pande mål och utvecklingsområde.

Uppsökande och utåtriktad verksamhet

För att arbeta uppsökande och utåtriktat krävs en god samverkan med andra aktörer så att man når de arenor där ungdomar befinner sig. Detta arbete bör utvecklas ytterligare.

Tillgänglighet

Verka för god tillgänglighet med hög kvalitet i hela länet.

Uppföljning

(40)

9

Referenser:

Hälso- och sjukvårdslagen Socialtjänstlagen Skollagen Abortlagen Smittskyddslagen Verksamhetschefsansvar HSL 29-30§, SOSFS 1997:8 Personuppgiftslagen 1998:204

Lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänst 2001:454 Patientdatalagen 2008:355

Ledningssystem för kvalitet SOSFS 2005:12

SOSFS 2006:11

Ett utvecklat samarbete – Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder, nov 2009 (RSK 341-2005)

(41)

Skrivelse från Sveriges DövBlinda i Väst

I skrivelse till Västkom 2011-03-09 vill Sveriges DövBlinda i Väst aktualisera gruppen äldre döva och dövblinda och deras rätt till ett värdigt liv i äldreomsorgen.

Västkoms styrelse beslöt 2011-05-12 att överlämna skrivelsen till de fyra delregionala kommunalförbunden för dialog med medlemskommunerna om innehållet i skrivelsen.

att uppdra åt förbundsdirektören att som ett första steg initiera en dialog kring innehållet i skrivelsen med kommundirektörsnätverket inom GR.

(42)

(43)

(44)

Förslag till sammanträdestider och plats för

styrelsemötena år 2012

Förbundsfullmäktige fattade den 8 juni i år beslut om årsredovisning för GR för 2010 samt verksamhetsinriktning och budget inför 2012.

Processen rörande 2013 års verksamhetsinriktning och budget föreslås få samma upplägg som under 2011. Samrådsunderlag skickas ut till

kommunerna för ställningstagande efter presidiets sammanträde den 23 januari 2012. Förbundsstyrelsen tar ställning till samrådsunderlaget den 10 februari. Beslut om årsredovisning för 2011 samt verksamhetsinriktning och budget för 2013 fattas vid sammanträdet den 11 maj. Förbundsfullmäktige fattar beslut om årsredovisning 2011 samt fastställer verksamhetsinriktning och budget för 2013 vid sitt sammanträde den 12 juni 2012.

Förbundsstyrelsens sammanträden förläggs sedan ett antal år tillbaka till medlemskommunerna. Ett av skälen härtill är att kommunernas styrelser ska ha möjlighet att tillsammans med förbundsstyrelsen delta i en regional dialog kring aktuella utvecklingsfrågor.

Förbundsstyrelsens presidium föreslår att möjligheten utreds att fr.o.m. hösten 2012 samordna de politiska styrgruppernas sammanträden med förbundsstyrelsens, i syfte att få ett bredare politiskt samtal och

erfarenhetsutbyte.

att sammanträdena under år 2012 äger rum och tills vidare förläggs enligt följande:

fredag den 10 februari (v 6) i Kungsbacka kommun fredag den 13 april (v 15) i Partille kommun fredag den 11 maj (v 19) i Stenungsunds kommun

torsdag - fredag den 13-14 september (v 37) styrelsekonferens fredag den 26 oktober (v 43) i Härryda kommun

(45)

/Gunnel Rydberg

Bilaga: Förslag till tidplan för presidium, förbundsstyrelse och förbundsfullmäktige 2012.