V T 1 notat Nr: 35-1997 Titel: Författare: Enhet: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Distribution: Utgivningsår: 1997 BITUMINÖSA BINDEMEDEL
Kvalitetsuppföljning vid VTI med labora-torieanalys enligt VÄG 94 - 1996 års prov
Karin Ölmén Vägteknik (Bindemedel/Broisolering/Vägmarkering) 60055/60093/1 1379 Bituminösa bindemedel Vägverket, VTI Fri div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä
BITUMINÖSA BINDEMEDEL
Kvalitetsuppföljning vid VTI med Iaboratorieanalys enligt VÄG 94
-1996 års prov
av
Karin Ölmén
FÖRORD
Projektet har utförts på uppdrag av Vägverket/VTvg och VTI (kompetens-utveckling).
Provtagning liksom huvuddelen av analyskostnaden (ej kemisk karaktärisering) har betalats av regionerna.
Laboratorieprovningen har genomförts vid VTI's laboratorier inom resurs-gruppen Bindemedel/Broisolering/Vägmarkering. Analyserna har utförts av Ragnhild Pettersson, Karin Ölmén, Helene Wallgren och Jane Salomonsson.
Projektledare har varit Ylva Edwards. Linköping, juni 1997
Karin Ölmén
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Orientering
1.1
1996 års kvalitetsuppföljning
1.2 Referensbitumen
2 Prov och provtagning
3 Analysmetoder
3.1 Bitumen
3.1.1 Traditionell analysmetodik
3.1.2 Flampunkt
3.1.3 Kemisk karaktärisering med Iatrosoan
3.2 Bitumenemulsion
4 Provning och provningsresultat
4.1 Bitumen
4.1.1 Traditionell analys
4.1 .2 latroscan-analys
4.2 Bitumenemulsion
Bilagor
Bilaga 1: Specifikationer enligt VÄG 94
Bilaga 2: Anmodan angående 1996 års kvalitetsuppföljning av
bindemedel och emulsionerBilaga 3: Jämförelse mellan manuell och automatisk
flampunktsutrustning. Resultat för bitumen från 1996 års
kvalitetsuppföljning
Bilaga 4: Kemisk karaktärisering med Iatroscan. Resultat för bitumen
885 och 8180 från 1996 års kvalitetsuppföljning
VTI notat 35- 1997Sid
10 11 11 11 11 12 12 12 14 14 15 15 15 16 16Sammanfattning
Kvalitetskontroll av bituminösa bindemedel har sedan 1976 årligen utförts vid VTI. (Endast för 1992 års utläggningss'asong och aktuella bindemedel saknas mot-svarande kvalitetsuppföljning).
Syftet med kvalitetskontroll av detta slag är att dokumentera bindemedlets kva-litet samt att följa upp föreskrivna normer och kravspecifikationer.
Årets kvalitetskontroll' har, liksom fjolårets, utförts i enlighet med VÄG 94.
Kompletterande kemisk karaktärisering med hjälp av Iatroscan har dessutom in-gått. GPC-analys liksom lågtemperaturprovning med BBR (Bending Beam Rheo-meter, enligt SHRP) kommer att utföras under innevarande år.
Tretton bitumenprov ingår i kvalitetsuppföljningen för 1996, 7 av typ B85 och 6 av typ B180. Dessutom har 5 prov utöver kvalitetsuppföljningen tagits med i
sammanställningen (B60, B85 och B180). Åtta bitumenemulsioner har inkommit
till VTI för analys och uppföljningDessutom har ett prov av kvalitet BE65R med ingående bitumen B370 samt 3 prov utöver kvalitetsuppföljningen analyserats. Av övriga kvaliteter har 1 mjukbitumen inkommit.
För samtliga bitumenprov i kvalitetsuppföljningen ligger erhållna analysresultat
inom kravspecifikationerna enligt VÄG 94.
För prov utöver kvalitetskontrollen ligger prov B60 utanför kraven med avseende på penetration samt på ett prov av typ B85 kan tlampunkten inte registreras.
Kemisk karaktärisering (före och efter TFOT) med Iatroscan redovisas i
dia-gram (med samtliga erhållna analysvärden bilagda i tabeller).
För emulsionsproven har avvikande resultat m.a.p. viskositet och brytegen-skaper erhållits för ett prov utöver kvalitetskontrollen (typ BE60M/5000). För prov BE65R med ingående bitumen B370, finns ej krav angivna i VÄG 94.
Referensbitumen används vid VTI i olika analyssammanhang. Aktuella
produkter (B40, B60, B85, B120 och B180) inkom i september 1995 från Nynäs.
Analysresultat enligt VÄG 94 redovisas i tabellform. Resultat m. a. p. kemisk analys ( Iatroscan, GPC och Fl'IR) samt BBR-analys redovisas i separat notat.
1 Orientering
Kvalitetskontroll och uppföljning av bituminösa bindemedels kvalitet utförs sedan 1976 årligen vid VTI. Avsikten är att dokumentera bindemedlets kvalitet samt att följa upp och få erfarenhet av föreskrivna specifikationer och analysmetoder.
Resultat av undersökningar utförda tom. 1983 har avrapporterats i VTI med-delande 408 (1984). Därefter har kvalitetsuppföljningen årligen avrapporterats i form av lägesrapport eller VTI notat. I detta notat redovisas 1996 års kvalitetsupp-följning med kompletterande kemisk karaktärisering av ingående bitumenprov med hjälp av Iatroscan-analys.
Svenska specifikationer och krav för bituminösa bindemedel beskrivs som nämnts i VÄG 94, vilken fr.o.m. 1994 års kvalitetsuppföljning ersatt BYA 84 och remissutgåvan av BYA 92. Speciñkationerna enligt VÄG 94 finns i bilaga 1.
Fördelningen av analyserade bindemedelsprov under åren 1976 till 1996 fram-går av tabell 1. Antal godkända prov anges inom parentes.
I VTI notat 32-1994 över 1993 års kvalitetsuppföljning sammanfattas resultat och erfarenheter också från tidigare kvalitetsuppföljningar.
För samtliga bitumenprov från 1994-1996 års kvalitetsuppföljning har
komp-letterande analys med hjälp av Iatroscan och GPC samt
BBR-lågtemperaturprovning utförts under 1995/1996. Erhållna resultat redovisas i ett kommande VTI notat.
Tabell 1 Kvalitetsuppföljning av bituminösa bindemedel under 1976 - 1996.
Antal prov.
Bitumen Vägolia Bitumen- Bitumen- Mjuk-
Flux-lösning emulsion bitumen medel
BYA 76 1976 39 9 1977 21 21 15 1978 24 16 15 1979 20 24 17 1980 26 21 8 1981 27 19 12 1982 27 19 (6) 12 13 1983 23 21 (14) 11 21 BYA 84 1984 24 (24) 14 (13) 11 (11) 20 (10) 1985 26 (25) 12 (12) 11 (10) 19 (12) 1986 35 (32) 4 (4) 8 (8) 21 (17) 1987 24 (24) 9 (8) 6 (6) 18 (17) 1988 21 (20) 6(6) 9(8) 19 (19) 1989 24 (24) 4(4) 4 (4) 17 (17) 1990 24 (23) - - 12 (7) 1991 32 (31) 6(6) 5 (5) 17 (11) 1992 - - - -BYA 92 1993 28 (28) 4 (4) 2 (2) - 3 (3) 2 (2) VAG 94 1994 38 (38) - - 27 (19) - -1995 16 (16) 1 (1) - 23 (16) 2 (2) 1 (1) 1996 13 (13) - - 8(8) 1 (1) -2 1976-1996 51 2 210 156 235 6 3 VTI notat 35-1997 10
1.1 1996 års kvalitetsuppföljning
I årets kvalitetsuppföljning ingår 13 bitumenprov, l mjukbitumen och 8 emulsioner. Dessutom har 1 emulsion utan kravspecifikationer i VÄG 94 inkommit. Utöver kvalitetskontrollen har 5 bitumenprov och 3 emulsioner tagits
med.
För årets bitumenprov har kompletterande kemisk karaktärisering med Iatro-scan utförts. GPC-analys och bestämning av lågtemperaturegenskaper med hjälp av BBR kommer dessutom att utföras under innevarande år.
1.2 Referensbitumen
Referensmaterial inkom i september 1995 från Nynäs. Aktuella kvaliteter är B40, B60, B85, B 120 och B 180.
Kompletterande kemisk karaktärisering (Iatroscan, GPC och FTIR) samt
BBR-analys redovisas i separat notat.
2 Prov och provtagning
Prov har på anmodan från VTI och Vägverket/VTvg tagits ut för 1996 års
kvali-tetskontroll. Anmodan har via VTI distribuerats ut i landet. (Bilaga 2).
Totalt har 13 bitumenprov och 9 emulsioner inkommit till VTI för kvali-tetskontroll. Endast ett prov av mjukbitumen har inkommit för kvalikvali-tetskontroll. Ingen bitumenlösning, vägolja eller fluxmedel har erhållits.
Av bitumenproven är 7 av typ B85 och 6 av typ B 180.
Av bitumenemulsionsproven är 4 av typ BE 65R (varav ett med ingående bitumen B370), 4 av typ BE 62Q och 1 av typ BE 60M.
Utöver kvalitetskontrollen har 1 prov av B60, 2 prov av vardera B85 och B180
samt 1 prov av vardera BE 60M/2000, BE 60M/5000, BE 60M/10 000 medtagits i
sammanställningen.
Provtagning har utförts enligt Vägverkets anvisningar och under respektive re-gions ansvar.
I årets kvalitetsuppföljning redovisas även resultat för referensbitumen från Nynäs.
3 Analysmetoder
Bindemedelsproven har i huvudsak analyserats enligt aktuella specifikationer i VÄG 94.
För bitumenproven gäller dessutom att kemisk karaktärisering med
kromato-grafisk analys (Iatroscan) har utförts. Bitumenprov inkomna under 1996
analyseras också med hjälp av GPC (Gel Permeation Chromatography) samt provas enligt SHRP Binder Specifications med BBR (Bending Beam Rheometer).
3.1 Bitumen
3.1.1 Traditionell analysmetodik
Bitumenproven (B60, B85 och B180) har analyserats i enlighet med specifikationerna i VÄG 94. Därutöver har följ ande parametrar bestämts:
- Penetrationsindex,PI
PI bestäms grafiskt, med hjälp av "Bitumen Test Data Chart" enligt W. Heukelom, ur penetrationen vid 25°C, mjukpunkten samt viskositetsvärdena vid 60°C och 135°C. Penetrationsindex är ett mått på bitumenets temperatur-känslighet och ligger för vägbitumen som regel mellan -2 och +2. Lägre värden erhålls för mer viskösa bituminösa material. Högre värden erhålls för bituminösa material med utpräglat elastiska och tixotropa egenskaper.
Grafisk mjukpunktsavvikelse
Skillnaden beräknas mellan experimentellt och grafiskt bestämd mjukpunkt
(ba-serad på viskositetsvärden vid 60°C och 135°C), med avläsning i Heukeloms
diagram. Lägre grafiskt bestämd mjukpunkt kan vara en indikation på
kristallisa-tion av paraffiner (vaxer) i bitumenet.
Syratal
Syratal bestäms vid titrering med KOH och utgör ett mått på sura beståndsdelar i bitumenet. Erhållna värden ger indikationer om relativa förändringar hos bitu-menet, kan variera med bitumenets ursprung, men är inget absolut mått vad gäller produktens "sura egenskaper . Syratalet har följts från och med 1978 års prover. Erhållna värden ligger som regel högt, mellan 2 och 4 mg KOH/ g, med något lägre värden för bitumen av typ B85 än för B180. Högt syratal anses kännetecknande för bitumen som producerats ur råolja från Venezuela (Nynäs) eller Mexiko.
3.1.2 Flampunkt
Flampunkt utförs enligt metod SS-EN 22 719 i sluten degel enligt
Pensky-Martens. Flampunkt definieras som den lägsta temperatur vid vilken en
definierad tändlåga kan antända ångorna från en provkvantitet under föreskrivna provningsförhållanden. Enligt metoden kan med fördel automatisk utrustning
användas, dock skall vid tolkningstvister manuellt bestämd flampunkt gälla.
Under 1996 har VTI investerat i en automatisk flampunktsutrustning av
märket Herzog. (Bild 1). I denna har tretton av bitumenkvaliteterna i årets kvalitetskontroll analyserats. Dessa prov har även analyserats i manuell utrustning. Den automatiska flampunktsutrustningen har under året använts för utvärdering och därför har endast enkelprov utförts i den utrustningen.
Skillnaden i resultat mellan manuell och automatisk utrustning för dessa tretton prov är 0 - 5°C. Detta kan jämföras med metodens krav på reproducerbarhet, maximal avvikelse mellan två identiskt lika prov utförda i olika utrustningar, som är 8.5°C.
Kravet på repeterbarhet, maximal avvikelse mellan två identiskt lika prov utförda i samma utrustning, är 6°C. Repeterbarheten har i den manuella utrustningen legat mellan 0 och 6°C (i femton av sjutton fall har skillnaden mellan dubbelproven varit 0 eller 2°C).
Vår utvärdering visar att den automatiska utrustningen ger likvärdiga resultat som den manuella. (Bilaga 3).
grämer
agge
rm".erwa [Billie] *3;:
Aåmêáäâl
M-51'.<.-.vm. Sätt] 9" 3" Hon "XMY 'anlgx'Bild 1 Automatiskflampunktsutrustning av märket HERZOG, Sluten degel
enligt Pensky-Martens.
3.1.3 Kemisk karaktärisering med latroscan
Vid kemisk karaktärisering med kromatograñsk metodik sker uppdelning av bitu-men i olika generiska komponenter eller familjer. latroscan-metoden är en selektiv kvantitativ metod för uppdelning av bitumen i asfaltener, hartser, aromatiska oljor och mättade oljor. (Sist nämnda tre komponenter kallas med ett gemensamt namn för maltener). Tunnskiktskromatografi utnyttjas enligtmetoden i kombination med flamjonisering. Metoden anses tillförlitlig vid produktionskontroll av bitumen.Den används också i forsknings- och utvecklingssammanhang.
Karaktäriseringen utförs på ursprungligt bitumen samt efter uppvärmning 5 timmar vid 163°C, enligt TFOT. Vid oxidation gäller regeln : oljor - hartser - asfaltener. Detta innebär vid latroscan-analys som regel att halten aromatiska oljor minskar medan andelen hartser respektive asfaltener ökar; hartserna vanligen mer än asfaltenerna.
3.2 Bitumenemulsion
Proven av bitumenemulsion (BE 65R, BE 60M, och BE 62Q) har analyserats i
enlighet med specifikationerna i VÄG 94. Lagringsbeständighet har i några fall ej ingått (ej obligatoriskt krav).
För de kvaliteter där utrinningstiden (STV 4) bestäms vid 50°C, enligt VÄG 94, har bestämningen också utförts vid 40°C. Dessa resultat kommer att utgöra underlag för framtagning av nya harmoniserade standardmetoder inom CEN TCl9/SC1/WG3 .
Beträffande ñllerbryttest har förutom nämnda Glanshammarñller 1984 , ytter-ligare en fillerprodukt använts parallellt, för utvärdering av överensstämmelsen mellan de båda ñllerprodukterna. Den senast nämnda typen av ñller ersätter Glanshammarfillret enligt FAS Metod 345-97 samt har antagits på förslag från CEN TC19/SCl/WG3 som europeiskt standardfiller för fillerbryttest. Standard-ñllrets namn är FE- filler (FE står förjiller Europe).
4 Provning och provningsresultat
4.1 Bitumen
Tretton bitumenprov har ingått i 1996 års kvalitetsuppföljning; 7 av typ B85 och 6 av typ B180. Fullständig analys har utöver kvalitetsuppföljningen utförts på ytterligare 5 bitumenprov, 1 av typ B60, 2 av typ B85 och 2 av typ B 180.
I årets sammanställning ingår även referensbitumen av kvalitet B40, B60, B85,
B 120 samt B 180.
Samtliga erhållna analysresultat enligt traditionell metodik framgår av tabellerna
2a t.o.m. 2d, samt för MB 5000 tabell 4.
Aktuella Iatroscan-analyser redovisas i figurerna 1 och 2 samt i bilaga 4. Nedan redovisas resultat för de prov som ingår i kvalitetsuppföljningen. 4.1.1 Traditionell analys
B85
Samtliga prov uppfyller krav enligt VÄG 94.
Erhållna mjukpunktsresultat ligger mellan 46°C och 48°C, penetrationsindex varierar från -0.9 till -0.6 och grafisk mjukpunktsavvikelse ligger mellan 0°C och 2°C. Syratalet varierar mellan 0.7 och 3.7 mg KOH/g.
Beträffande grafiskt bestämd brytpunkt ligger denna mellan -14°C och -16°C. Förhårdningsfaktorn (kvoten mellan dynamisk viskositet vid 60°C efter TFOT och dynamisk viskositet vid 60°C före TFOT) varierar mellan 2.1 och 2.7.
B180
Samtliga prov uppfyller krav enligt VÄG 94.
Erhållna mjukpunktsresultat ligger mellan 39°C och 40°C, penetrationsindex varierar mellan -1.0 och -0.9 och grafisk mjukpunktsavvikelse ligger mellan 0 och
1°C. Syratalet varierar mellan 3.5 och 3.9 mg KOH/g.
Grafiskt bestämd brytpunkt är -20°C eller -21°C. Förhårdningsfaktorn varierar mellan 1.9 och 2.2.
MB 5000
Provet uppfyller krav enligt VÄG 94.
Syratalet är 4.3 mg KOH/g och förhårdningsfaktorn 1.3.
4.1.2 Iatroscan-analys B85
Den mättade fraktionen ligger i genomsnitt på 13 %, med variationer mellan 10 och 15 %. Efter TFOT har endast små förändringar uppstått (på högst 1 enhet).
Aromatfraktionen ligger i genomsnitt på 49 %, med variationer mellan 44 och 54 %. Efter TFOT sjunker halten som regel med i genomsnitt 2 enheter. Som mest har aromathalten sjunkit med 4 enheter.
Hartsfraktionen ligger i genomsnitt på 23 %, med variationer mellan 21 och
26 %. Den ökar i de flesta fall efter TFOT, med 1 till 2 enheter.
Asfaltenhalten ligger mellan 13 och 19 % och ökar efter TFOT med 1 till 2 en-heter.
B180
Den mättade fraktionen ligger i genomsnitt på 14 %, med variationer mellan 13 och 16 %. Efter TFOT har som mest en förändring på 1 enhet skett.
Aromatfraktionen ligger på i snitt 48 %, med variationer mellan 45 och 51 %. Efter TFOT sjunker halten med 0 till 6 enheter.
Hartsfraktionen ligger i genomsnitt på 22.5 %, med variationer mellan 20 och 25 enheter. Efter TFOT Ökar hartshalten med i genomsnitt 1 enhet. Som mest har hartshalten ökat med 4 enheter.
Asfaltenhalten ligger mellan 12 och 17 % och ökar som regel efter TFOT med 1 till 3 enheter. I ett fall har asfaltenhalten sjunkit med 1 enhet.
4.2 Bitumenemulsion
Nio emulsionsprov har analyserats i 1996 års kvalitetsuppföljning (BE 65R, BE 6OM och BE 62Q). Utöver kvalitetskontrollen har även ett prov av vardera BE 60M/ 10000, BE 6OM/5000 samt BE 6OM/2000 analyserats. Erhållna resultat redovisas i tabellerna 3 a tom. 3 f.
Nedan redovisas resultat för de prov som ingår i kvalitetsuppföljningen.
Samtliga prov uppfyller gällande krav enligt VÄG 94. Dock saknas V
kravspecifikation i VÄG 94 för ett prov av BE 65R där ingående bitumen är B370.Beträffande fillerbryttest avviker Filler FE mellan 0 och 6% från
Glanshammarñller 1984 . I inget fall påverkar skillnaden mellan de båda ñllersorterna ett godkännande eller icke godkännande av brytegenskapema hos respektive prov.
17 VTI notat 35-1997 års kvalitetsuppföljning.
Kemisk karaktärisering - Generisk analys med Iatroscanför B 85 i J 996
Figur] pr oc en t 60 Kva li te tsko nt ro ll 19 96 -8 8 5 O . 96 -5 5-2 I 1 1 I I I 96 -1 08 -2 96 -1 58 -2 96 -1 58 -3 I I I I 1 I I I 96 -1 58 -4 96 -3 28 -2 96-3 28 -4 96 -3 28-6 -I -Mät ta de ol jo r -t-A r o m a t i s k a ol jo r _ 0 -Hart se r -o -A sta l t e n e r --D --M ät tade ol jo r ef te rT F O T --ü --A ro ma ti ska ol jo r ef te r T FO T --<> --H arts er ef te r TF O T --0 --As la lt en eref te r TF OT . VT I-nr ü 95 -235VTI notat 35-1997 18
års kvalitetsuppföljning
Kemisk karaktärisering - Generisk analys med Iatroscan för B 180 i 1996
Figur 2 pr ocen t 60 Kva li te tsko nt ro ll 19 96 -81 80 O 96-5 5-1 96 l l 10 8-1 I I I I 96-1 58 -1 96 -2 03 -2 l I I | I I 96 -3 28 -1 96 -3 28 -3 96 -328 -5 -l -Mät ta de oljo r -k -Ar om atis ka ol jo r _ 9 -Ha rlse r -O -A s l a l l e n e r --Cl --Mät ta de ol jo r ef ter T F O T --ü --Ar om al is ka oljo r ef te r T F O T --0 --H arts er el le r TF O T --0 --A sl al tene r ef te r T F OT j. VT l-nr 95-2 3319 VTI notat 35-1997 Ta be ll 2 a An al ys er för bi tum en B 85 19 96 år s pr ov Pr ov VT I nr Re gi on (R )l Pr od uk ti on (P ) Pl at s D a t um _ 96 -108 -2 R. Väs t 0204 2 9606 24 96 -1 58 -2 96 06 26 W St oc kh ol m 96 -1 58 -3 W Stoc kh ol m 96 06 27 96 -1 58 -4 V V St oc kh ol m 96 07 03
96
-3
28
-2
'
P. Syd Göt eb org 96 09 01 96 -3 28 -4 No rr köp in g 96 09 05 K R A V en li gt VÄG 94 Pr ove t 1 Pe ne tr al io n 25 °C l 10 0 g m m / 1 O 83 85 84 77 80 87 Vi sk os il et 60 °C Ns /m 2 17 8 17 8 17 9 20 3 19 614
7
70 -1 00 Vi sk os it et 13 5°C mm 2/ s 35 4 35 4 35 4 42 4 36 9 34 0 Läg sl 12 0 Mi uk pun kt °C 0100?'0 47 4646
4847
47 Läg st ZöO Pe ne tr at io ns in de x "G ra fi sk mj uk pk t aw. " °C -0 .8 -0 .8 -O .8 -O .6 -0 .8 -O .8 0. 5 Lös li gh el ixyl en vi k1 -% 10 0. 0 10 0. 0 10 0. 0 99 .9 7 99 .9 8 99 .9 9 Läg st 99 .5 Fl am pun kt P-M °C (ONE) 26 5 26 7 25 9 261 26 6 26 8 De ns it et 25 °C g/ ml 1. 02 2 1. 02 2 1. 02 1 1. 02 3 1. 02 6 1. 02 4 9 Syr at al m g KO H/ g 3. 2 3. 2 3. 2 0. 7 3. 5 3. 7 Ef te r T F O T 10 Vi kN ör lus t ' vik 1-°/ o 0. 11 0, 11 0.12 0.02 0. 06 0. 05 11 a Br yl pun kt 'r °C Hög st 0. 4 11 b Br yt pun kt " °c -1 5 -1 6 -1 5-1
4
-1 5 Hög st -1 0 12 Vi sk os i1 e1 60 °C Ns /m 2 37 9 38 2 37 744
6
40 5-1
4
39
0
Hög st -1 2 13 Kvo le n av (1 2) oc h (2 ) 2. 1 2. 1 2. 1 2. 2 2. 1 14 Duk ti li te t 25 °C c m > 1 O O > 1 O O >1 00 >1 O O > 1O O 2. 7 > 1O O .H ög st 4 Exp er im en te ll t be st äm d. * *Gr
af
is
kt
be
st
äm
d
ur
pc
nc
tr
at
io
nc
n
oc
h
vi
sk
os
it
ct
cn
vi
d
60
°C
ho
s
pr
ove
t
för
e
TF
OT
,
me
d
hj
äl
p
av
ch
ke
lo
ms
di
ag
ra
m.
Läg st SOVTI notat 35-1997 20 Ta be ll2 a An alys er för bi tum en B 85 19 96 år s pr ov Pr ov VT I nr Re gi on (R)/ Pr 0d uk ti 0n (P ) Pl at s D a t um 96 -3 28 -6 Kal m a r 96 08 30 96 -5 5-2 Ej kva li te ts -ko nt ro ll 96 04 22 96 -9 7-2 Ej kva li te ts -ko nt ro ll 96 06 17 K R A V en li gt VÄG 94 Pr ove t 1 Pe ne tr at io n 25°C l 10 0 g m m / 1 O 85 80 78 70 -1 00 Vi sk os it et 60 °C Ns /m2 17 8 13 7 17 6 Vi skos it et 1 3 5 °C mm 2/ s 35 9 33 2 40 9 Läg st12 0 Mj uk pun kt °C 47 48 Läg st 26 0 NOVLD Pe ne tr at io ns inde x G ra fi sk mj uk pk t avv. " °C -0.8 -0 .6 2 Lös li gh et ixyl en Vi kt -o /o 99 .9 0 99.9 7 Fl am pun kt P-M °C gi ck e] at t re gi st re ra 23 3 Läg st 99 .5 (DNCD De ns it et 25 °C g/ ml 1. 02 8 1. 02 2 9 Syr at al m g KO H/ g 0. 6 4. 3 Ef te r T FO T 10 Vi kt tör lus t vi kt -% 0. 08 -0.0 2 0. 02 11 a Br yt pun kt 'i °C -1 2 -1 2 Hög st 0. 4 11 h Br yt pun ktu °C -1 6 Hög st -1 0 12 Vi sk os it et 60 °C Ns/m 2 41 2 28 2 ,393 Hög st -1 2 13 Kvo te n av (1 2) oc h (2 ) 2. 3 2. 1 2. 2 14 Duk ti li te t 25 °C cm >1 00 >1 OO >1 OO
Hög st 4 4= * Exp er im en te ll t best äm d. Gr af is kt be st ämd ur pe ne tr at io nc noc h vi sk os it et en vi d60 °C ho s pr ove t före TF OT , me d hj äl pav He uk el om s di agra m. Läg st SO
21
Tub
e/
12
b
An
al
ys
er
för
bi
tum
en
B
18
0
19
96
års
pr
ov
Pr ov VT I nr _ Re gi on (R )/ Pr od uk ti on (P ) 96 -1 08 -1 R. Väs t 96 -1 58 -1 96-2 03 -2 R. No rr 96 -3 28 -1 96 -328 -3 96 -3 28 -5 K RA V VTI notat 35-1997 Pl at s D a t um C 20 46 9606 24 W St oc kh olm 96 06 26 Vän näs väg 61 1 96 08 08 P. Syd Göt eb or g 96 06 26 . . R. Norr köp ing 96 07 04 R. Ka l m a r 96 07 01' en li gt V ÄG S 4 Prove t 1 Pe ne tr at io n 25 °C l 10 0 g m m / 1 O 18 3 18 3 17 6 17 7 181 17 4 14 5-21 0 Vi sk os it et 60 °C Ns /m 2 62 .5 60 64 64 62 65 Vi sk os it et 13 5°C m m 2 / s 21 6 21 1 21 8 21 2 21 6 21 3 Läg st 45 Läg st18 0 NCO'Q'LO Mj uk pun kt °C 39 39 40 39 39 .5 40 Pe ne tr al io ns in de x 'G ra fi sk mj uk ka avv. " °C -1 .0 -1 .0 -1 .0 -0 .9 -0 .9 -1 .0 0 0. 5 1 O 1 1 Lös li gh et ixyl en V1 k1 °°/0 10 0. 0 10 0. 0 99 .9 9 99.9 9 99 .9 8 (CNG Fl am pun kt P-M °C 25 5 26 1 25 2 24 9 10 01 ) 02 57 254 Läg st 99.5 De ns it et 25 °C g/ ml 1. 01 8 1. 01 6 1. 01 6 1. 01 6 1. 01 7 1. 01 7 9 Syr at al mg KO H/ g 3. 5 3. 8 3. 6 3. 8 3. 9 3. 9 Ef te r T FOT 10 Vi kl för lus t vi kl -% 0. 28 0. 16 0. 25 0. 23 0. 13 0. 19 Hög st 0. 6 11 a Br y/ (p un kt t °C 11 b Br yt pun kl ü °C -2 0 -20 -2 0 -2 1 -2 1 -2 1 Hög st -15 12 Vi sk os it et 60 °C Ns /m 2 13 2 12 6 12 7 124 13 514
0
li ög st o1 9 13 ' Kvo te n av (1 2) oc h (2 ) 2. 1 2. 1 2. 0 1. 9 2. 2 2. 2 14 Duk ti li le t 25 °C c m > 1 0 0 >1 00 > 10 0 > 1 0 0 > 1 0 0 > 1 0 0 Hög st4 ** Exp er im en te ll t be st äm d. -_ Gr añs kt be stäm d ur pe ne tr at io nen oc h vi sk os it ct en vid 60 °C ho s pr ove t före TF OT , me d hj älp av He uk el om s di agra m. Läg st 10 0VTI notat 35- 1 997 T aöe ll 2b An alys er för bi tum enB 18 0
19
96
år
sp
ro
v
Pr ov VT I nr Regi on (R )l Prod uk ti on (P) Pl at s D a t um 96-5 5-1 Ej kva li tets -ko nt ro ll 9604 22 96 -9 7-1 Ej kva li tets -ko nt ro ll 9606 17 K R A V en li gt VÄG 94 Pr ove t 1 Pe ne tr at io n 25 °C , 10 0g m m / 1 0 17 8 16 0 14 5-21 0 Vi sk os it et 60 °C Ns /m 2 54 65 Läg st 45 Vi skos it et 13 5°C m m 2 / s 24 0 27 1 Läg st 18 0 cum-:rm Mj uk pun kt °C 41 42 Pene tr at io ns in de x G ra fi sk mj uk pkt avv. " °C -O .5 -0 .5 3 3 Lös li gh et ixyl en vi kt -% 99 .9 6 10 0. 0 Läg st 99 .5 Flam pun kt P-M °C 24 6 254 (CNC) De ns it et 25 °C g/ ml 1. 01 7 1.01 5 9 Syr at al m g K O H / g 0. 4 5. 0 Ef ter T F O T 10 Vi kt tör lus t vi kt -% 0. 32 0. 08 Hög st 0.6 11 a Br yt pun kt . °C -1 9 °1 9 Hög st -15 11 b Br yt pun kt " °C Hög st -19 12 Vi sk os it et60 °C Ns /m 2 14 9 13 7 13 Kvo te n av (1 2) oc h (2 ) 2. 8 2. 1 Hög st 4 14 Duk ti li te t 25 °C c m > 10 0 > 1 0 0Läg st 1ÖO * * Exp er im en te ll t best äm d. Gr af iskt be st äm d ur pe netr at io ne n oc h visk os it et en vi d 60°C ho s pr öve t för eTF OT , me d hj älp av He uk el om s diag ra m.
23 VTI notat 35-1997 Ta be ll 2 c An al ys er för bi tum en B 60
19
96
år
s
pr
ov
Pr ov VT I nr Re gi on (R )l Pr 0d uk ti 0n (P ) Pl at s D a t um 96 -4 4-1 Ej kva li te ts -ko nt ro ll 96 04 02 KR AV en li gt V ÄG 94 Pr ove t 1 Pe ne tr at io n 25 °C , 10 0 g m m / 1 O 30 50 -7 0 Vi sk os il el 60 °C Ns /m 2 14 49 Läg st B1 O Vi sk os il et 13 5°c mm 2/ s 96 5 Läg st 20 0 Mj uk pun kt °C 60 0163an Pe ne tr al io ns in de x G ra fi sk mj uk pk t avv. " °C -O .5 Lös ligh et ixyl en vi kt -% 99.9 9 Fl am pun kt P-M. -°C 26 8 Läg st 99 .5 (CNG) De ns it et 25 °C g/ ml 1. 03 0 9 Syr at al mg KO H/ g 2. 8 Ef te r T F O T 10 Vi kl för lus t vi kl -% 0. 10 Hög st0. 3 11 a Br yt pun kt . °C H b Br yt pun kt u °C-11
Hög st -8 12 Vi sk os it et 60 °C Ns /m 2 33 29 13 Kvo le n av (1 2) oc h (2 ) 2. 3 14 Duk lili le t 25 °C c m >77Hög st 4
Exp
eri
men
tel
lt
bes
täm
d..
* *Gr
af
is
kt
be
st
äm
d
ur
pc
ne
tr
at
io
nc
n
oc
h
vi
sk
os
it
ct
cn
vi
d
60
°C
ho
s
pr
ovét
för
e
TF
OT
,
me
d
hj
äl
p
av
He
uk
el
om
s
di
ag
ra
m.
Läg st ZSVTI notat 35-1997 Tabe ll 2 d An al yser för re fere ns bi tum en , B4 0, B6 0, B8 5, B1 20 , B180 Pr ov VTI nr 95 -237 95 -2 36 95 -2 35 95 -234 95 -2 33 Regl on (R )lPr 0d uk tl on(P ) ' Re fe re ns, B4 0 Re fe re ns ,86 0 Re fere ns , 88 5 Re fe re ns, 81 20 Refe re ns ,81 80 Pl at s Nyn äs Nyn äs Nyn äs Nyn äs Nyn äs D a t um ' 9 5 0 9 9509 95 09 95 09 4 2 95 09 Prove t 1 Pe ne lr al io n25 °C , 10 0 g m m / 1 0 41 50 ' 79 11 2 17 2 Vl sk os il el 60°C Ns /m 2 54 7 35 5 18 8 11 7 63 Vi sk os it el 135°C mm 2/ s 60 6 -49 3 360 28 5 21 6 Mj uk pun kt °C 54 51 47 44 40 * Pe ne tr al io ns in dex -0 .6 -O .8 ' -O .7 6 6 -1 .0 0.5 1 Lös li gh et Ixyl en vi kt -' Va 99 .98 99 .9 9 10 0. 0 99.1 0 99 .9 9 Flam pun kt P-M 'C _ 26 9 26 7 26 0 26 1 24 9 De nsit et 25 °C g/ml 1. 02 8 1. 02 5 1.02 1 1. 01 9 1. 016 9 Syr atal mg KOH/ g 3. 0 3. 3 3.5 3. 6 3. 9 Ef te r TF O T 10 Vik tför lus l vik l-°/o 0.03 0. 03 0. 10 113 Br yl pun kt . 0C -8 -1 3 a -1 4
11
h
Br
yl
pun
kt
"
*C
-9
-1
0
-1
4
12
Vis
kos
ile
t6
0°C
Ns
/m
2
11
22
'
10
06
39
8
13 Kvo te nav (1 2) oc h (2 ) 2. 1 2. 8 2. 1 vam G ra li skmj uk ka avv. °C 0 0 ' O (DNCO 0J6 02 4 -1 3 -1 8 -1 6 .x -2 0 23 2' 12 7 21 ) 21 ) >1 00 >1 00 14 Duk li li le l2 5 °C c m > 1 0 0 > 1 O O > 1 0 0ExP er im cn te llt be st äm d. ' -** Gr af is kt best äm d ur pe netr at io ne n oc hvi sk os it et en vid 60 °C ho s prove t för e TF OT, me d hj äl pav He uk el om sdi ag ra m.
25
VTI notat 35-1997
Ta
be
ll
3
a
An
al
ys
er
för
bi
tum
en
em
ul
si
on
B
E
65
1?
19
96
år
sp
ro
v
**
*B
E
65
R
37
0
Pr ov VTl nr Pr ovt ag n.pl at s D a t um 96 -1 09 -1 R. Väs t 9606 25 96 -1 15 -1 R. Mi tt Kr am fo rs väg 75 5 96 06 18 96 -122 -1 R. Mäl ar da le n 96 07 01 96 -2 37 -1** * So ll efte å 96 09 11 Kr av en ll gtVÄG
94
De st .til l2 60 °C Åt er st odOlj
ede
sti
lla
t
vi kt -% vo l-% 67 .3 1.0 67 .3 1.0 66 .8 1.0 68 .7 0. 5 Läg st 65 Hög st 3 Br yt eg en sk ap er G lans ha mm ar 19 84 " 68 6454
77 Hög st 90 Br yt eg en sk ap er F il te r FE " 71 61 56 82 Hög st 90 Vi sk os lt et S T V 4 m m 25 °C 50 °C 40 °C U! 29 5229 44
30 48 46 86 20 -4 5 Si lr es t 0, 5 m m 25 °C 50 °C Vi kt -( yo Vi kl 'o /o 0. 0 0. 1 0. 0 0. 0 Hög st 0. 1 l i t La gr in gs be st än di gh e (2 8 dyg n, 25 °C ) Vi sk os it et 50 °C Si lr es t 0, 5 m m 50 °C s vikt -°/o Hög st La gr in gs be st än di gh et " (7 dyg n, 50 °C ) Vi sk os it et 50 °C Si lr es t 0, 5 m m 50 °C s vikt -% 32 0.0 0. 1 31 0.0 47 20 -4 5 Hög st 0. 1 Eg en sk ap er ho s åt er st od en ef te r de st . til l2 60 °C . Vi sk os it et vi d (5 0°C Pe ne tr at io n mm 2/ s m m / t O 17 2 18 4 19 3 36 8 Pe ne tr at io n en l. le ve ra nt ör* Åt er st od en s pe ne tr at io n sk al l vi d up ph an dl in g sk ri ft li gt an ge s.
Avvi
ke
ls
e
fr
ån
an
gi
ve
t
vär
de
får
up
pg
å
til
lh
ög
st
25
%.
**
In
te
ob
li
ga
to
ri
sk
t
kr
av.
Ut
för
es
på
an
mo
da
n.
Ta be ll3 b Anal ys er för bi tum en emul si on BE 6 0 M 1996 år s pr ov Prov VT l nr 96 -1 21 -1 Kr av en llgt Pr ovt agn. pl at s R. Väs t VÄG 94 Ro ll sb o Bohus län D a t um 96 06 26 VTI notat 35-1997 De sl . lil l26 0°C Ål er stod vi kt -% 65.2 Läg st 60 Ol je de stil la t vo l-% 2.5 Hög st 5 Br yt eg en skap er _ 'Gla ns ha mm ar 19 84 " g 11 3 ' Hög st 14 0 Vi sk os it etS T V 4 m m 25 °C s 5 0 °C 16 8-20 4 0 °C s 2 0 " CD 26 Silr es t 0, 5 m m 25 °C vi kt -% 50°C vi kt -°/ o 0. 0 Hög st 0. 1 La grin gs be st än dlgh et " (2 8 dyg n, 25°C ) Vi sk osit et 50 °C s 14 ' 8-20 Si lr es t 0, 5 mm 50 °C vi kt -% 0. 0 Hög st 0. 1 La gr in gs be stän di gh et (7 dygn, 50 °C ) Vi sk os it et 50 °C s ' Si lr es t01 5 m m 50 °C vikt -% Hög st Eg en skap er ho s åt erst od en el le r de st . til l260 °C Vi sk os itet vi d 60 °C mm zl s Pe ne tr atio n m m / 1 0 17 8 Pe ne lr atio n en l. le ve ra nt ör
* Åt er st od ens pe ne tr atio n sk al l vi dup ph an dl ing sk ri ft li gtan ge s. ** In te ob li gato ri sk t kr av. Ut för es på an mo da n. Avvi ke ls efr ån an gi ve t vär de får up pg å tillh ög st 25 %.
27 VTI notat 35-1997 Ta be ll 3 c An al ys er för bi tum en em ul si on B E 62 Q (ti ll sl am för se gl in g)
19
96
år
s
pr
ov
Pr ov VT I nr Pr ovt ag n. pl at s D a t um 96 -1 62 -1 No rr köp in g 96 08 02 96 -1 62 -2 Ur ås a 96 08 05 96 -1 85 -1 96 -2 04 -1 Ma lm ö-St ur up Dyh ol ma 96 08 16 96 08 21 Kr av en li gt V A G 94 De st . til l 26 0°C Åt er st od Ol je de st il la t vi kt -°/ o v0 l-°/ o 62 .7 0.5 63 .2 0.5 62 .8 1 62 .3 sp ár sp år Läg st 62 Hög st 2 Vi sk os it et S T V 4 m m 25 °C Hög st 12 Si lr es t 0, 5 m m 25 °C vi kt -% 0. 1 0. 1 0. 1 0. 0 Hög st 0. 1 Eg en sk ap er ho s åt er st od en ef te r de st . til l2 60 °C Pe ne tr at io n 25 °C m m / t O 18 7 20 118
8
19
5
14 5-21 0 Pe ne tr at io n en l. le ve ra nt ör*Åt
er
st
od
en
s
pe
ne
tr
at
io
n
sk
al
lvi
dup
ph
an
dl
in
g
skr
ift
lig
ta
ng
es
.
Avvi ke ls e fr ån an gi ve t vär de får up pg å til lh ög st 25 %.Ta be ll 3d An al yser för bitum en em ul sion B E 60M/ 10 00 0 19 96 år s pr ov Prov VT l nr 96 -2 74-1 Kr av en li gt
Pr
ovt
ag
n.
pi
at
s
Ej
kva
li
te
ts
-VÄG
94
ko nt ro ll är ej spec if ic er at D a t um 96 10 03 för de tt ama te ri al VTI notat 35-1997 28 De st .tii l 26 0°C Åt erst od Ol je de stil ia t vi kt-% vo l-% 66 .3' 2.0 Läg st Hög st Bryt eg en sk ap er "G la ns hamm ar 19 84 " 15 2 Hög st Br yteg en sk ap er F iiie r FE " Hög st Vi skos it et S T V 4m m 25 °C 50 °C 40 °C S S S 14 5 10 13 Si ir es t 0,5 m m 25 °C 50 °C vi kt -°/ o vi kt-% 0. 0 Hög st La gr in gs be st ändi gh et * (2 8 dyg n,25 °C ) ' Vi sk os it et 50 °C Si ir es t 0, 5m m 50 °C s vikt -% Hög st La gr in gsbe st än di gh et ' (7 dyg n, 50 °C ) Vi sk os it et 50°C Si lr es t 0, 5m m 50 °C s vikt -% Hög st Eg en sk aper ho s åt er stod en ef te rde st . til i 26 0°C Vi sk os it et vi d 60°C Pe ne tr at ion mm zl s m m / 1 O 1701 0* In te obli ga to ri sk t kr av. Ut för es på anmo da n.
29 VTI notat 35-1997
Ta
be
ll
3
e
An
al
ys
er
för
bi
tum
en
em
ul
si
on
BE
60
M/
50
00
19
96
år
s
pr
ov
Pr ov VT I nr Pr ovt ag n.pl at s D a t um 96 -2 32 -2 Ej kva li te ts -ko nt ro ll 9609 11 Kr ay en li gt V A G 94 De st . til l 26 0°C Åt er st od Ol je de st it la t vi kt -% ' v0 |-°/o 68 .3 sp år Läg st 60 Hög st 8 Br yt eg en sk ap er G la ns ha mm ar 1984 " 14 9 Hög st 14 0 Br yt eg en sk ap er F il te r FE 14 9 Hög st 14 0 Vi sk osit et S T V 4 m m 25 °C 50 °C 40 °C S S S 33 67 1 0 -2 5 Si lr es t 0, 5 m m 25 °C 50 °C.vi
kt-'Va
Vi kt 'O /o <0 .0 1 Hög st 0. 1 La gr in gs be st än di ghet * (2 8 dyg n, 25 °C ) Vi sk os it et 50 °C Si lr es t 0, 5 m m 50 °C Vi kt 'yo 10 -25 Hög st 0. 1 La gr in gsbe st än di gh et * (7 dyg n, 50 °C ) Vi sk os it et 50°C Si tr es t 0. 5 m m 50 °C s vikt -% Hög st Eg en sk ap er ho s åt er st od en ef te r de st . til l2 60 °C Vi sk os it et vi d 60 °C Pe ne tr at io n mm Z/ s m m / 1 0 45 6330 00 -8 00 0 * In te obli ga to ri sk t kr av. Ut för es på an mo da n.
Ta
be
ll
3f
An
al
ys
er
för
bi
tum
en
em
ul
si
on
B
E
60
04
/2
00
0
19
96
år
s
pr
ov
PI 'OV n r 9 6 -2 3 2 -1 . K r a v en li gt Pr ovt ag n. pl ats Ej kva lite ts -vÄG 94 ko nt roll D a t um 96 0911 VTI notat 35-1997 Dest . nu 26 0°C , Åter st od vi kt-% 67 .8 Läg st 60 Ol je de stil la t vo I-% sp år Hög st 8 Br yt eg en skap er G la ns hamm ar 19 84 g 14 1 Läg st 90 Br yt eg en sk ap er "F il te r FE" g 13 8 Läg st 90 Vi sk os itet S T V 4 m m ' 25 °C s 5 0 °C 17 8 -2 0 40 °C s 33 (D Si lr es t 0, 5 mm 25 °C vi kt -°/ o 50 °C vi kt -' Yo 0. 0 Hög st 0. 1 La gr in gs be st än digh et * (2 8 dyg n, 25 °C) _ ' Vi skos it et 50 °C s 8 -20 Si lr es t0 ,5 m m 50°C vi kt% ' Högst 0. 1 La gr in gs best än di gh et * (7dyg n, 50 °C ) Vi sk os it et 50°C s Si lr es t 0, 5 m m 50 °C vi kt -% 30 Eg en sk ap er ho s åter st od en ef te r de st . till2 60 °C Vi sk os itet vi d 60 °C mm2/ s 20 35 15 00 -3 00 0 Pe ne tr at io n m m / t O* In te ob li ga to ri sk t kr av. Utför es på an mo da n.
.13
Ta
be
ll
4
An al ys er för mj uk bi tum en M B 50 0019
96
år
sp
ro
v
Pr ov VT I nr Re gi on (R )/ Pr 0d uk ti 0n (P) Pl at s D a t um 96-2 03 -1 R. No rr Br ed ák er Väg 97 96 08 12 K R A V en li gt V ÄG 94 M B 3000 -1 50 00 Vi sk os it et 60 °C m m 2 / s 48 53 M a xa w. fr ån no mi ne ll ki n. vi sk :t 20 % Lös li gh et ixyl en Vi kl 'o /o 10 0. 0 > 99 .5 Fl am pun kt P-M °C 22 1 > 18 0 2 3 4 De ns it et 25 °C g/ ml 0. 99 7 5 Syr at al mg KO H/ g 4. 3 Ef te r T-FO T 6 Vi kt för lus l Vi kt °°/ o 0.14 7 Vi sk os it et 60 °C m m 2 / s 61 66 8 För hár dn in gs fa kt or 1. 3VTI notat 35-1997
Bilaga 1 Sid 1 (3)
Speciñkationer för bitumen och emulsioner enligt VÄG 94.
W Publ 1994:26
112
VÄG94
Kap 6 Bitumenbundna lager
Tabell 6.8-2 Speciñkationer för bitumen
TYP B 60 B 85 B 120 B' 180 B 370 5851539176' Lägst Högst Lägst Högst Lägst Högst Lägst Högst Lägst Högst Penecration ;§25 C en] Päls :SSM 50 70 70 100 100 145 145 210 300 430 Kinematisk viskositet 1) . vid 135 °C enl FAS
Metod 339
mm2/s .310
269
215
180
110
Dynamisk viskositet 2)
vid 60 °C enlFAS Metød
340 -
' Ns/mz 200
120
80
45
15
Mjuk'punlct . 3 .
enl PAS Metod 338 °c 3)
3)
3)
.3)
) i
. Lösligheti toluen eller __
r'l nl ASTM D 2042
1 en 6
vikt%
995
995
995
99.5
99.5
Hampunkt (P M) - ' 4
enl .SS-ISO 2719
°c 4)
4)
4)
4)
> _
Densitet Vid 25 °C enl
ASTM D 70 eller a n)
IP 59 B
leg/m3
3)
3)
2)
3)
2
Efter upphetmjng (TPOT) vid 163 °C i 5 tim enl ASTMD 1754
-Viszörlust
9;,
0,3'
0,4
0,5
0,6
0.9
B nkt rmss enrlyäiuSO (- ) °C - 8 - 10 -12 -15 - 204
4
Förhárdningsfalctor 5) 4 4 4 Duktilitet vid 25 °Cenl ASTM D 113 cm 25
50
75
100
Duktilitet vid 10 °C 75 enl ASTM D 113 cm1)
1 mm2/5 = 1 centistok (cSt ).
2)
1 Pas = 1 Ns/m2 = 10 pois.
.
n o .
3)
Ingen fordran men bör bestämmas v1d fullstand1g analys.
.
4)
Skall bestämmas vid fullständig analys. Av andra myndlgheter utfärdade
bestämmelser skall uppfyllas. . . ' . . U
5)
Förhårdningsfalctom besrämmes genom att dnndera dynam1slc v15k051tet
VTI notat 35-1997
116
Bilaga 1 Sid 2 (3)
W Publ 1994:26
VÃGQ4
Kap 6 Bitumenbundna lager
Tabell 6.8-5 Specifikationer för katjonalctiva emulsionerTyp Ingående bimmmtyp Egenskaper BE SOR B 1801) LägstI-lögst BB 65 R B18O LÅgstI-lögst BB60M B 180 LägstHÖgst BE 65M B 180 LågstHögst BEÖOM/
5000 1)
MBSOOO
LÅgStHÖgst BEöOM/ 2000 2) MBZOOO LägstHögst BEÖOM/ 65 MB 65 LägstHögst ÄLCI'SCOd efter dest till 260 °C :nl ASTM D 244 . vikt-95 Oliedest vol-% 50 60 60 60 Pillcrbrydndex enl PAS Metod345 100 140 140 90 ' Utrirmingstid Vid 25 °C, 5 Vid 50 °C. s 5711 FAS Metod 342 20 - 45 10 12 Silrcst vid 15 'C vikt % vid 50 °C vüo: 92 :nl FAS Metod 341 0.1 0.1 0.1 0.1
0.1_
0.1 0.1 Lagn'ngs- 3) beständighet. Eme' 28 dygn, vid 15 °C Utriimingsdd 'Vid oc s Silrest Vid 50 'C Vikt-92 0.1 0.1 10 0.1 0.1 0.1 Efter 7 dygn Vid 50 °C Utn'nningstid vid 50 °C s Silrcst vid: 25 °C Vän-70 50 'C vüct-% 0.1 45 ' Återswdcns egenskaper efter dcsLtill 260°C Kin viskositet Vid 60°C en] FAS Metod Pcnetzation vid. 5 °C :nl PAS Metod 337 0,1 mm0.1 4) 4) 4) 3000 8000 1500 3000 45 85
1)
2)
3
®
Mjukgörin g med oljedestillat tillåts.
Framställt av mjukbitumen.Inte obligatoriskt krav. Utföres på anmodan.
Återstodens penetration skall vid tipphandling skriftligt anges. Avvikelse
från angivet värde uppgå till hogst 25 %.VTI notat 35-1997
VÄG94
Bilaga 1 Sid 3 (3)
W ?1101 1994:26
159
Kap 6 Biturnenbundna lager
Tabell 6.9-23 Komstorlelisfördelningar för olika slammatyper.
Slamma typ I II "III
Siktmm
8,0
100
5,6
.
.100
75-95
4,0
-100
80-100
6085
20
85-100
60-85
. 40-65
1,0
' 60-80
40-65
25-45
0,5
38-57
2745
17-32
0,25
24-40
15-27
10-25
, 0,125
.15-27
. 12-19
9-18
0,075
12-20
10-15
8-15
-BindemedelVanliga bindeznedeI är bitumcncmulslon1315 6212, BE62§2H23ch BEGZQMod
(modifierad emulsiøn) med speciñlcauoner enth tabell .9- ..
Tabell 6.9-24 S peciñkationer för bindemedel till slamtörsegling.
0' ' ' Beteckning
E°Cn5kap
Mcmd Enhet
BE 62Q
BE 62QH 1315 62QMod
Jbrilåfnââic - 13180 B85 B180
Halt na- _ . 3 O
turlatex vikt-96, :mn - - ,
Desu'lla- ASTM _
tionsáterstod D 244. vikt-927, man 62 .62 62
Lösnings-
ASTM
'
2
2
medelshalt D 244 vol-70, max 2
Utrlnningsu'd
STV 4 mm
vid 25 °C FAS 342 3, max 12 12 lå 1
80:63: (5000335185 341 vikt-%, max
0,1
0,1
Desu'llations- '
at
Pccâåäggâ FAS 337 0,1 mm 145-210 70-100 125-195
Additiv och/eller portlandcemcnt tillsätts Vänligen för att fördrga OCh SW
brytningen av emulsionen i slamman.PrOportionering
Emulsionsslam skall Dropoi'ticneras enligt çabcll 6.9-25.
Bilaga 2
Anmodan angående 1996 års kvalitetsuppföljning av bindemedel och emulsioner.
Väg- och transport-' forskningsinstiwtet
Bindemedel/B roisolering/V ägmarkering Ylva Colldin
Kontaktpersoner inom Bärighets-och Beläggningsteknik
Div. Väg- och Trafik
valitetsuppföljning
1996
Bitumen
l l
Mjukbitumen
l l
Fluxmedel
l l
Vägolja
l l
Bitumenlösning
l l
EmulsionU
1996-06-03 i
Inger Friborg, VTvg Svante Johansson, VTvg Leif Pettersson, c VTvgArets säsong och kvalitetsuppföljning
av bituminösa bindemedel är här!Liksom tidigare år utförs kvalitetsuppföljningen
vid VTI.Resultaten sammanställs i ett VTI notat och sänds efter avslutad provningssäsong ut till
samtliga regioner (1995, års uppföljning bifogas.)
Vi refererar till tidigare år utsända brev från
Inger Priborg VTvg'öch hoppas att ni också i år
vill förse oss med ett antal prov för kontroll.Insända prov kontrolleras mot gällande
kravspeciñkationer enligt VÄG 94.
Biturnenproven används också inom ett 'av
Ö
Vägverket finansierat forsknings- och utveck-
'
lingsprojekt, med syftet att finna relevant . ,
metodik för kemisk och reologisk karaktärisering "
av bituminösa bindemedel. Era prov utgör här en mycket viktig input!Provtagning och analyskostnader för
kvalitetskontrollen (provning enligt VÄG 94)
bekostas som tidigare år av respektive region (VTIs prislista bifogas.)Provtagning av bitumen, mjukbitumen, fluxmedel, bitumenlösning och vägolja sker genom regionernas försorg enligt bilaga 1. Blankett enligt bilaga 2 ifylles och skickas med provet till VTI.
Provtagning av emulsioner görs i samråd med VTI.
Prov tas i allmänhet ut i samband med
lossning av tranportfordon till depåtank.
' Med vänliga hälsningar,
4 " .
Ylva Colldin
Jane Salomonsson
Ra nhild Pettersson
ostadrossl assoksadress. Telelon. Tolexl Teletal
05:a/ addnss Vsmng address Telephone Tele1 Tele/ax
we'ch Road and Tmnspon Research Insmwe Olaus Magnus vag 37 ' sm 25 VTlSGl 5
l LMÄOOonn
01320 4000
Bilaga 1
1996-06-03
.-Provtagning
-
Bitumen, mjukbitumen, fluxmedel, bitumenlösning och vägolja
Provmängd
Cirka 5 liter prov tas ut. Provkärl och provtagning
Rena, nya plåtkärl ska användas vid provtagningen. Kärlen får inte vara lackerade invändigt, ska ha falsad botten och svetsad (ej lödd) fog på mantelytan. För
bitumenlösning och vägolja kan även dunkar av plåt med tättslutande lock användas. Se för övrigt FAS Metod 351-95: Provtagning. Bituminösa bindemedel.
Leverans i
Om bindemedelsleverantören leverar bindemedel med järnväg och prov måste tas direkt ur järnvägsvagn, tas provet genom manluckan. Observera att vid provtagningen måste spänningen i den elektriska ledningen över spåret vara frånslagen.
0 Bitumenemuision
Provmängd
Cirka 5 liter prov tas ut. Provkäri och provtagning
Dunkar av plast med tättslutande lock ska användas vid provtagningen.
Provtagning och insändning av emulsionsprov görs i samråd med VTI. Kontakta Ragnhild Pettersson eller Jane Salomonsson tel 013-20 40 00 för överenskommelse! .Se för övrigt FAS Metod 351-95: Provtagning. Bituminösa bindemedel.
Märkning
Märk proven och sänd dem tillsammans med ifylld blankett till: Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI)
Att: Ragnhild Pettersson Olaus Magnus väg 37 58195 LINKÖPING
Bilaga 2 1996-06-03 PROVTAGNINGSBEVIS Allmänt Produktnamn: Datum: Klockslag: Ort/län/objekt-Provets identiñen'ngsnummer' Beställare: Leverantör/entreprenör-Provtagaren
Namn Adress Telefon
--«Uppgifter om varupartiet
Senaste påfyllningsdamm Volym (ej tankens
volym)-Temperatur V '* '.
u;
HomogeniseringsmetOd' Anses partiet homogent' Innehåll av tillsatsmedet (typ och halt)
Provtagning Provtagningsställe; Provets volym Övrigt: Förvaring av C-prov Plats:
Tidigaste datum för kassatjom Underskrifter
vatagare Representant för Representant för
Jämförelse mellan manuell och automatisk tlampunktsutrustning (enligt Pensky-Martens).__ Bilaga 3
Resultat för bitumen från 1996 års kvalitetsuppföljning.
Automatisk
Prov VTI nr Kvalitet Manuell Avvikelse
utrustning utrustning 96-108-2 B 85 265 264 1 96-158-1 B 180 261 258 3 96-158-2 B 85 267 262 5 96-158-3 B 85 259 262 3 96-158-4 B 85 261 264 3 96-203-1 MB5000 221 218 3 96-203-2 B 180 252 254 2 96-328-1 B 180 249 251 3 96-328-2 B 85 266 264 2 96-328-3 B 180 257 256 1 96-328-4 B 85 268 264 4 96-328-5 B 180 254 250 4 96-328-6 B 85 260 260 0 VTI notat 35-1997
Bilaga 4
Kemisk karaktärisering med Iatroscan (TLC/FID). Resultat för bitumen B60, B85 och B180_ från 1996 års kvalitetsuppföljning.
Kvalitetskontroll B60 Halt bitumenkomponenter (%)
Mättade oljor Aromatiska oljor Hartser Asfaltener
Prov VTI nr (Saturates) (Aromatics) (Resins) (Asphaltenes)
96-44 före TFOT 13 45 26 17
(ej kvaluppf.) efter TFOT
Referens före TFOT 11 46 26 17
B60 (940427)
Kvalitetskontroll B85 Halt bitumenkomponenter (%)
Mättade oljor Aromatiska oljor Hartser Asfaltener
Prov VTI nr (S aturates) (Aromatics) (Resins) (Asphaltenes)
96-55-2 före TFOT 1 1 56 21 12
(ej kval.uppf.) efter TFOT 1.0 55 23 12
96-97-2 före TFOT Ej utfört
(ej kval.uppf.) efter TFOT
96-108-2 före TFOT 15 50 22 13 efter TFOT 14 48 23 15 96-158-2 före TFOT 14 51 21 14 efter TFOT 14 50 22 15 96-158-3 före TFOT 14 51 22 14 efter TFOT 14 48 23 15 96-158-4 före TFOT 10 54 21 14 efter TFOT 10 52 23 15 96-328-2 före TFOT 12 45 25 18 efter TFOT 11 41 27 20 96-328-4 före TFOT 12 46 23 18 efter TFOT 12 44 25 20 96-328-6 före TFOT 12 44 26 19 efter TFOT 12 44 25 20 95-235 före TFOT 13:2 49:2 22:2 16:2 Ref. B85
Kvalitetskontroll B180 Halt bitumenkomponenter (%)
Mättade oljor Aromatiska oljor Hartser Asfaltener Prov VTI nr (Saturates) (Aromatics) (Resins) (Asphaltenes)
96-55-1 före TFOT 1 1 53 23 12
(ej kval.uppf.) efter TFOT 11 48 26 15
96-97-1 före TFOT Ej utfört
(ej kval.uppf.) efter TFOT
96-108-1 före TFOT 14 48 23 15 efter TFOT 15 47 23 14 96-158-1 före TFOT 16 51 22 12 efter TFOT 15 47 24 14 96-203-2 före TFOT 15 50 21 13 efter TFOT 16 48 22 14 96-328-1 före TFOT 13 45 25 17 efter TFOT 12 43 26 19 96-328-3 före TFOT 13 50 20 16 efter TFOT 13 44 24 19 96-328-5 före TFOT 13 45 24 17 efter TFOT 13 45 24 18 95-233 före TFOT 14:2 50:2 21:2 14:2 Ref. B 180 VTI notat 35-1997