• No results found

Polisvåldet  i  USA

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Polisvåldet  i  USA"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

                                                                                                 

JURIDISKA  INSTITUTIONEN

  Stockholms  universitet    

 

 

 

 

 

Polisvåldet  i  USA  

-­‐  ett  Critical  Race  Theory  perspektiv

 

Maneli  Zakipour    

 

Examensarbete  i  Allmän  Rättslära,  30  hp   Examinator:    

(2)

  Innehåll     1. Introduktion         3   1.1 Bakgrund         3   1.2 Syfte         3   1.3 Metod         3   1.4 Avgränsning         4     1.5 Disposition         4  

2. Critical  Race  Theory       5    

2.1  Bakgrund         5  

2.2  Centrala  teman       7  

2.2.1  Rasbegreppet       7  

2.2.2.Intersektionalitet       8  

2.2.3  Kravet  på  djupare  förståelse  och  kritik  mot  liberalism  9  

2.2.4  Erfarenhetsmässig  kunskap     10    

2.2.5  Post-­‐Race         11  

2.3  Kritik  och  motkritik       13  

2.4  Kommentar         14   3. Polisvåld         16   3.1  Introduktion         16   3.2  Avgöranden         16   3.2.1  Graham  v.  Connor       16   3.2.2  Johnson  v.  Glick       19   3.2.3  Tennessee  v.  Garner       20  

3.3  Polisens  våld  mot  minoriteter     22    

3.3.1  Bakgrund         22  

3.4  Hur  fallen  ser  ut  i  praktiken     24   3.4.1  Fallet  Antonio  Rosario  och  Hilton  Vega   24  

3.4.2  Fallet  Rekia  Boyd       25  

3.4.3  Fallet  Michael  Brown       25  

3.4.4  Fallet  Eric  Garner       26  

3.4.5  Fallet  Freddie  Gray       26  

4. Analys         28  

4.1  Inledande  kommentar       28  

4.2  Viktiga  diskussionspunkter       29  

4.2.1  Skälighet  och  objektivitet       29  

(3)

1.  Introduktion  

 

1.1 Bakgrund  

 

På   senare   tid   har   det   i   media   världen   över   gång   på   gång   uppmärksammats   fall   där   unga   svarta   män   blir   utsatta   för   våld,   många   gånger   dödligt,   av   polisen   i   USA.1  

Massiva  demonstrationer  och  protester  utbryter  ofta  som  en  följd  av  dessa  händelser   samt  de  näst  intill  obefintliga  rättsliga  följderna  för  de  inblandade  poliserna.    Kritik   har  riktats  internationellt  mot  USA  och  landet  har  avkrävts  att  agera  för  att  åtgärda   detta  beteende,  både  hos  polis  och  rättsväsende.    Även  om  polisvåldet  inte  är  ett  nytt   fenomen  har  det  på  senare  tid  blivit  mer  och  mer  tydligt  för  allmänheten  att  detta  är   ett   verkligt   svårighet   som   påverkar   amerikanska   medborgare   i   stor   utsträckning.   Särskilt   de   senaste   åren   har   ett   antal   fall   uppmärksammats,   som   ofta   involverat   konstellationen   vit   polis,   svart   misstänkt,   tillika   offer.   Knappt   hinner   stormen   lägga   sig  efter  ett  fall  innan  tidningarna  rapporterar  om  nästa  incident.    

   

1.2 Syfte    

Denna   uppsats   avser   att   studera   den   amerikanska   polisens   våld   mot   minoriteter   i   USA  ur  ett  Critical  Race  Theory  perspektiv.  Detta  innebär  att  ur  ett  kritiskt  perspektiv   undersöka   hur   polisvåldet   ser   ut   i   praktiken,   hur   dessa   fall   ser   ut   jämfört   med   prejudikaten   på   området,   hur   fallen   handskas   med   av   myndigheterna   samt   vilka   följder  detta  har.  

 

1.3 Metod  

 

Uppsatsen  har  författats  efter  studier  av  några  av  de  större  verken  inom  Critical  Race   Theory,  samt  litteratur  som  berör  rasfrågor  i  det  amerikanska  rättssystemet.  Utöver   detta  har  ett  urval  av  de  viktigaste  prejudikaten  på  området  polisvåld  studerats  och   redovisats,  för  att  ställas  emot  ett  antal  fall  som  inte  nödvändigtvis  utgör  prejudikat   men  är  av  intresse  för  diskussionen  som  förs  genom  uppsatsen.    

                                                                                                               

(4)

 

1.4 Avgränsning  

 

Först  och  främst  avgränsas  denna  uppsats  genom  att  diskutera  CRT  och  polisvåldet   endast  i  relation  till  USA  och  det  amerikanska  rättssystemet.  Detta  främst  för  att  CRT   har   allra   starkast   anknytning   till   just   USA   och   att   inkludera   ett   internationellt   perspektiv  hade  blivit  alltför  omfattande.  Critical  Race  Theory  presenteras  på  det  sätt   som   ger   läsaren   en   någorlunda   snabb   men   samtidigt   övergripande   bild   av   teorin.   Delar   som   ansetts   irrelevanta   för   denna   uppsats   har   i   viss   mån   utelämnats.   Vidare   berörs  sedan  i  analysen  det  som  redovisats  utifrån  de  teser  och  metoder  i  teorin  som   ansetts  mest  relevanta  för  analysen.    

Fallen.  som  valts  ut  är  ej  uttömmande  och  har  valts  på  grund  av  sin  starka  relation  till   uppsatsens  syfte  och/eller  deras  aktualitet.    

 

1.5  Disposition  

 

I  kapitel  2  görs  en  genomgående  beskrivning  av  Critical  Race  Theory  som  rättsteori   och   dess   relation   till   det   amerikanska   samhället.   De   väsentliga   delarna   presenteras   för   att   ge   läsaren   en   bild   av   hur   teorin   är   uppbyggd.   Fortsättningsvis   i   kapitel   3   presenteras   polisvåldet   i   USA.   Detta   görs   genom   att   först   redogöra   för   några   de   rättsfall   som   utgör   gällande   rätt   på   området,   för   att   sedan   mer   specifikt   titta   på   polisens   våld   mot   minoriteter.   Även   denna   del   exemplifieras   med   hjälp   av   fall.     I   kapitel   4   knyts   de   föregående   delarna   samman   i   en   analys   som   syftar   att   diskutera   det   som   redovisats   i   kapitel   3,   med   avstamp   i   teorin   som   redovisats   i   kapitel   2.   Avslutningsvis  görs  en  sammanfattande  slutkommentar.  

(5)

2.  Critical  Race  Theory  

 

I   detta   kapitel   följer   en   genomgång   av   Critical   Race   Theory,   dess   ursprung   och   framväxt.  Fokus  läggs  vid  teorins  relation  till  det  amerikanska  rättsystemet.  

 

2.1  Bakgrund  

 

Critical  Race  Theorys2  ursprung  härleds  vanligtvis  till  en  konferens  som  hölls  utanför  

Madison   i   delstaten   Wisconsin   år   1989.   3  Efter   att   dammet   från  

medborgarrättsrörelsen   i   USA   hade   lagt   sig,   en   kamp   som   pågick   i   över   ett   decennium,  började  en  grupp  människor  på  olika  håll  i  landet  observera  att  rörelsens   framgångar  inte  var  så  stora  som  de  tidigare  trott.  Trots  att  man  blivit  av  med  vissa  av   de   mest   uppenbara   formerna   av   diskriminering   av   den   svarta   befolkningen   och   åstadkommit  framgångar  i  betydligt  större  utsträckning  än  tidigare,  började  det  snart   märkas   att   endast   den   synliga   ytan   av   ett   mycket   djupare   rotat   problem   hade   skrapats  bort.  Den  rådande  rasstrukturen  i  landet,  där  svarta  utgjorde  den  konstant   diskriminerade   minoriteten,   var   tillsynes   alltjämt   stabil.   En   av   medborgarrättsrörelsens   största   framgångar   var   beslutet   som   den   amerikanska   högsta   domstolen   tog   i   det   mycket   uppmärksammade   fallet   Brown   v.   Board   of   Education.4  Av  detta  beslut  följde  att  segregering  av  barn  i  skolor  baserat  på  hudfärg   förbjöds.  Dessa  åtgärder  ansågs  strida  mot  det  som  i  den  Amerikanska  grundlagens   14:e  tillägg  kallas  för  ”Equal  Protection  Clause”  som  slår  fast  allas  likhet  inför  lagen.  5  

Svarta  barn  skulle  inte  längre  förbjudas  att  gå  i  samma  skolor  som  vita.  Dock  skulle   det   snart   bli   uppenbart   att   även   beslut   som   detta,   från   landets   allra   högsta   domstolsinstans  skulle  bli  tämligen  tandlösa  med  tiden.  6  

 

Medborgarrättsrörelsen   hade   på   många   sätt   lyckats   tackla   den   öppet   utövade,   uppenbara  rasismen  men  det  blev  nu  tydligt  att  det  behövdes  nya  sätt  att  bekämpa                                                                                                                  

2  Fr.o.m.  nu  CRT.  

3  Carlson,  Laura.  ”Critical  Race  Theory”  Juridisk  Metodlära  Ed.  Korling,  Fredric  och  Zamboni,   Mauro.  Lund:  Studentlitteratur,  2013.  s.  316.  

4  Brown  v.  Board  of  Education,  347  U.S.  483  (1954).   5  U.S  Const.  Amend.  XIV.  

6  Delgado,  Richard,  och  Jean  Stefancic.  Critical  race  theory:  An  introduction.  New  York,  NYU  

(6)

den  mer  djupt  rotade,  institutionaliserade  rasismen.  Critical  Race  Theory7  började  ta  

form.  Som  en  arvinge  till  tidigare  kritiska  rättsteorier  som  Critical  Legal  Studies  och   feministiska  rättsteorier,  började  en  rörelse  av  politiska  aktivister,  jurister  och  andra   akademiker  växa  fram.8    

 

En   av   upphovsmännen   till   teorin   var   Derrick   Bell,   den   framstående   professorn   i   juridik  vid  Harvard-­‐universitetet  i  USA.  Bell  förklarar  fenomenet  att  även  de  största   framgångarna  i  medborgarrättsliga  sammanhang  blir  så  tillfälliga  genom  att  beskriva   rasismens  relation  till  det  amerikanska  samhället  som  något  av  en  symbios,  att  den   ena  är  beroende  av  den  andra.  9  Han  framhåller  hur  det  är  omöjligt  att  se  rasismen  i  

USA  som  endast  en  sjukdom,  eller  en  fläck  på  en  annars  felfri  demokratisk  tavla,  utan   att  rasismen  mot  svarta  som  en  följd  av  slaveriet  måste  ses  som  en  permanent  del  av   det   amerikanska   samhället.   En   del   utan   vilket   samhället   inte   skulle   fungera.   Bell   påstår  alltså  att  rasismen  i  USA  är  så  pass  inarbetad  att  det  som  utifrån  kanske  endast   ses  som  anomalier  faktiskt  är  en  nödvändig  del  i  samhällets  nuvarande  uppbyggnad.   Det  är  denna  skeva  uppbyggnad  som  gör  det  möjligt  att  upprätthålla  rasstrukturerna   som  råder.  10  

 

Bells  åsikter  har  många  gånger  ansetts  kontroversiella,  inte  minst  när  han  1979  skrev   sin  artikel  Brown  v.  Board  of  Education  and  the  Interest  Convergence  Dilemma.11  Han  

diskuterar   här   vad   utgången   i   detta   mål   egentligen   betytt   för   kampen   mot   rasstrukturerna   och   varför   beslutet   kom   till   stånd.   Det   var   alltså   år   1954   som   det   nämnda   fallet   avgjordes   av   USAs   högsta   domstol   och   slog   fast   att   segregering   av   svarta   barn   i   kommunala   skolor   inte   längre   var   tillåtet.   Rent   lagligt   gäller   beslutet   fortfarande,   men   Bell   ställer   sig   frågande   till   huruvida   beslutet   haft   den   önskvärda   effekten   att   svarta   barn   ska   ha   samma   möjlighet   till   samma   utbildning   som   vita.   Varför  verkar  det  som  att  inte  ens  de  största  framgångarna  har  någon  praktisk  effekt  i   längden?  Hur  kommer  det  sig  att  inte  ens  beslut  från  landets  högsta  domstolsinstans                                                                                                                  

 

8  Delgado,  2012.  s.  4,  Carlson,  L.  2013.  s.  314.  

9  Bell,  Derrick.  Faces  at  the  Bottom  of  the  Well-­‐  The  Permanence  of  Racism.  New  York,  Basic   Books  ,  1992..    s.  10  

10  Ibid.  Se  även  Delgado,  R.  2012.  s.  7  

(7)

klarar  av  att  riva  upp  rasstrukturerna?  Som  svar  på  dessa  frågor  presenterar  Bell  det   som   han   kallar   för   ”the   Interest   Convergence   Dilemma”.   Enligt   Bell   måste   det   ha   förelegat  en  anledning  till  varför  det  plötsligt  kom  ett  beslut  som  så  tydligt  avvek  från   domstolarnas  tidigare  linje  i  liknande  frågor  och  förklaringen  är  att  det  rådde  en  slags   intressekonvergens.   Med   detta   menar   Bell   att   man   måste   ta   hänsyn   inte   bara   till   beslutets   uppenbara   positiva   effekt   för   den   svarta   befolkningen   utan   också   den   positiva  effekt  detta  kan  ha  haft  för  den  vita  makteliten.  12  Beslutsfattare  började  inse  

de  fördelar  som  kunde  följa  med  ett  avskaffande  av  segregationen.  13  Bell  menar  att  

förutom  möjligheterna  till  ekonomiska  framsteg  på  hemmaplan  bidrog  beslutet  även   till   att   ändra   omvärldens   bild   av   USA   som   nation.   Runt   om   i   världen,   i   andra   världskrigets   efterdyningar,   var   USA:s   stränga   segregationspolitik   ett   mindre   populärt  fenomen  och  ett  steg  i  jämlikhetens  namn  som  detta  skulle  säkerligen  ha  en   positiv   effekt   på   landets   internationella   relationer.  14  En   annan   bakomliggande  

anledning,   även   denna   i   relation   till   andra   världskriget,   menar   Bell   kan   ha   varit   en   vilja   hos   politiska   makthavare   att   ge   de   svarta   medborgarna   som   stridit   i   kriget   en   trygghet  i  att  deras  ansträngningar  skulle  löna  sig  på  hemmaplan  och  att  landet  skulle   stödja  dem  i  deras  kamp  för  sina  rättigheter.15  Med  detta  vill  Bell  lyfta  fram  att  stora  

reformer   som   den   i   Brown   sällan   kommer   till   stånd   om   det   inte   råkar   vara   så   att   majoritetens  intressen  sammanfaller  med  minoriteternas.      

 

CRT  har  med  åren  utvecklats  och  expanderat  och  även  förgrenats  ut  i  nya  teorier  med   olika  huvudfokus  men  för  att  få  en  överblick  förklaras  nedan  ett  antal  teser  som  får   anses  centrala  för  CRT.     2.2  Centrala  teman       2.2.1  Rasbegreppet    

En   grundsten   att   ha   som   utgångspunkt   innan   ytterligare   fördjupning   i   CRT   är   en   problematisering   av   begreppet   ”ras”.   Inom   CRT   har   rasbegreppet   en   tämligen                                                                                                                  

(8)

annorlunda  innebörd  än  ordets  vardagliga  betydelse.  Det  kallas  ibland  för  ”the  social   construction   thesis”16  och   innebär   kortfattat   att   ordet   ”ras”   inte   endast   ska   förstås  

som   en   beskrivning   av   en   individs   biologiska   eller   genetiska   ursprung   utan   att   rasbegreppet   är   en   social   konstruktion.   Även   om   människor   som   även   enligt   CRT:s   definition   tillhör   samma   ras   kan   dela   etniskt   ursprung   eller   hudfärg   eller   liknande   fysiska  attribut  är  det  inte  detta  som  är  den  enda  innebörden.  Raser  är  grupper  som   samhället  skapar  i  olika  sammanhang.  Rasifiering,  som  detta  fenomen  har  kommit  att   kallas,   kan   alltså   innebära   att   grupper   av   människor   som   inte   nödvändigtvis   har   samma   ursprung   men   delar   en   viss   gemensam   nämnare,   exempelvis   religion,   blir   samlade  under  ett  gruppnamn  som  sedan  tilldelas  vissa  stereotyper  och  egenskaper   av  den  dominanta  majoriteten.  17  

 

2.2.2  Intersektionalitet  

 

Intersektionalitet   innebär   en   observation   av   ras   i   samband   med   och   i   relation   till   andra  konstruktioner  såsom  kön,  samhällsklass  och  etnicitet.  18  Detta  för  att  var  och  

en  av  dessa  kan  innebära  utsatthet  på  olika  sätt  i  samhället.  Det  blir  därför  intressant   för   CRT-­‐forskare   att   se   hur   dessa   samspelar   med   varandra.   Man   ställer   sig   till   exempel  frågan  huruvida  en  svart  kvinna  kämpar  mot  exakt  samma  problem  som  en   svart   man,   eller   om   en   homosexuell   person   som   även   representerar   en   etnisk   minoritet  möter  samma  problem  som  en  heterosexuell  sådan.  För  att  kunna  bryta  ner   rasstrukturerna   i   samhället   är   det   viktigt   att   uppmärksamma   dessa   grupper   och   undergrupper,  detta  för  att  kunna  förstå  varje  individuell  människas  enskilda  kamp   och   därmed   undvika   att   förenkla   problemen   och   tillhörande   lösningar.  19  Varje  

individuell  faktor  som  kan  innebära  diskriminering,  underlägsenhet  eller  utsatthet  i   ett  maktsamhälle  där  vissa  grupper  systematiskt  missgynnas  måste  förstås  både  för   sig  själv  och  i  kombination  med  andra  faktorer.  Utan  denna  förståelse  är  det  omöjligt   att  åstadkomma  någon  långvarig  förändring.20  

(9)

2.2.3.  Kravet  på  en  djupare  förståelse  och  kritik  mot  liberalism    

 

Att  grundligt  och  djupgående,  förstå  rasismens  ursprung  och  hur  den  manifesterar  sig   i  samhället  är  absolut  avgörande  för  CRT.  Man  söker  sig  förbi  gemene  mans  bild  av   samhällets  uppbyggnad  och  jobbar  utifrån  tanken  att  rasismen  är  en  inneboende  del   av   det   moderna   samhället,   inte   ett   undantag.   Till   detta   hör   en   kritik   av   sättet   som   makthavare   bemöter   och   hanterar   rasrelaterade   problem   i   samhället.   Liberalismen   kritiseras  starkt  av  CRT.  21  Man  menar  att  det  är  omöjligt  att  utgå  från  att  samhället  är  

färglöst   och   att   lita   på   att   regler   om   allas   lika   behandling   och   alla   människors   lika   värde   upprätthåller   någon   slags   jämlikhet   mellan   samhällsgrupperna.   Som   exempel   kan   nämnas   fallet   Plessy   v.   Ferguson22,   ett   av   de   mest   välkända   medborgarrättsliga   målen   från   sent   1800-­‐tal,   i   vilket   man   slog   fast   att   segregering   av   svarta   rörande   boende,   sjukvård   och   en   rad   andra   områden   inte   stred   mot   den   amerikanska   grundlagen.   Lagen   ansågs   vara   färgblind   och   inför   lagen   var   alla   människor   lika.  23  

Denna  typ  av  färgblindhet  kommer  endast  att  åtgärda  de  absolut  ytligaste  problemen.  

24  Rasismen   är   dock   djupt   rotat   i   samhället   och   därmed   också   i   samhällsstrukturer  

och  dessa  kommer  bara  att  fortleva  om  inte  mer  radikala  åtgärder  som  tar  hänsyn  till   ras  vidtas.  25    

 

En  annan  liberalistisk  stöttepelare  som  kritiseras  av  CRT  är  rättigheter.  26  Rättigheter  

som   tilldelas   olika   samhällsgrupper   är   menade   att   förbättra   situationen   för   den   samhällsgrupp   mot   vilka   de   riktas.   CRT   ifrågasätter   dock   huruvida   utsatta   samhällsgrupper   i   praktiken   gynnas   av   dessa.   Richard   Delgado,   ett   av   de   stora   namnen  inom  CRT,  framhåller  att  rättigheter  idag  utformas  på  ett  sådant  sätt  att  alla  i   teorin   erhåller   samma   möjligheter   att   ta   sig   dit   de   vill   i   samhället   men   att   de   i   praktiken   inte   säkerställer   någon   slags   jämlikhet.  27  Sällan   syns   det   heller   åtgärder  

som   utmanar   maktelitens   intressen.   När   det   kommer   till   medborgarrätt,                                                                                                                  

21  Wacks,  Raymond.  Understanding  Jurisprudence.-­‐  An  Introduction  to  Legal  Theory.  Oxford   University  Press,  New  York,  2012.  s.  312  

22  Plessy  v.  Ferguson,  167  U.S.  537  1896   23  Ibid.  s.  559  

24  Delgado,  R.  2012.  s.27   25  Ibid.  s.  27  

(10)

understryker  Delgado  att  utformandet  av  minoriteters  rättigheter  i  mål  som  Brown,   har   en   alldeles   för   extensiv   innebörd   som   gör   det   möjligt   för   underrätterna   att   kringgå   regleringarna.   Beslutet   tolkas   restriktivt   och   i   praktiken   blir   effekten   av   dylika  beslut  näst  intill  intetsägande.28  I  dagens  samhälle  i  USA  har  dock  CRT:s  fokus  

och   kritik   till   en   viss   del   skiftat   över   från   liberalisterna   till   de   mer   konservativa   rösterna   i   samhället   som   blivit   det   tillsynes   stora   hindret   för   minoriteternas   avancemang   i   landet.29  Den   högervända   konservativa   diskursen   har   på   senare   tid  

inkluderat   kampanjer   mot   positiv   särbehandling   och   immigration,   mot   socialbidrag   och  mot  lobbandet  för  en  större  representation  av  minoriteter  i  kongressen.  30  

 

 2.2.4  Erfarenhetsmässig  kunskap  

 

Delgado  ställer  upp  ett  intressant  exempel  för  att  illustrera  hur  representanter  från   de   olika   demografiska   grupperna   i   det   amerikanska   samhället   kan   tänkas   beskriva   landets   historia,   hur   rasismen   sett   ut   genom   tiderna   och   hur   den   ser   ut   idag.   Han   beskriver   hur   majoriteten   antagligen   skulle   beskriva   slaveriet   som   en   hemsk   och   oförlåtlig   period   i   landets   historia   och   att   det   har   varit   en   lång   process   att   försöka   jämställa   de   två   folkgrupperna   men   att   man   med   tiden   fått   en   ökad   förståelse   för   rasstrukturernas   negativa   effekter   på   minoritetsbefolkningen   och   att   man   blivit   angelägen  att  eliminera  dessa.  Majoriteten  skulle  troligen  framhålla  att  klyftan  mellan   svarta  och  vita  konstant  blir  mindre  men  att  det  antagligen  kommer  ta  tid  innan  den   elimineras   helt.  31  Samtidigt,   menar   Delgado,   ser   nog   de   flesta   ingen   anledning   att  

fortsätta  kampen  mot  rasism  genom  åtgärder  som  endast  gynnar  svarta  eller  andra   minoriteter,  såsom  särskilda  samhällsbidrag.    Sådana  åtgärder  ökar  klyftan  och  skapa   en  bidragsmentalitet  och  minskar  incitamenten  för  svarta  och  andra  att  själva  ta  sig   uppåt  i  samhället.  Detta,  menar  Delgado  antagligen  representerar  majoritetens  åsikt   vad   gäller   rasproblematiken   medan   de   flesta   som   själva   representerar   minoritetsgrupper   skulle   påstå   att   skillnaderna   och   klyftorna   bara   växer.32  Hur  

(11)

kommer  det  sig  att  två  så  olika  perspektiv  samexisterar,  och  hur  ska  man  arbeta  för   att  minska  avståndet  mellan  befolkningens  bild  av  sitt  lands  historia  samt  nutid?    

Utgångspunkten   kan   sägas   vara   ett   antagande   att   den   vita   majoriteten   av   befolkningen  inte  utan  vidare  kan  förstå  hur  det  är  att  tillhöra  en  minoritet.  33  

Man  anser  att  individer  som  representerar  de  utsatta  minoritetsgrupperna  kan  hjälpa   att   motarbeta   rasstrukturer   och   avslöja   hur   rasismen   praktiskt   ser   ut   i   vardagen   genom   att   berätta   om   sina   erfarenheter.34     Detta   motarbetande   kan   ske   både   på  

individnivå,  en  berättelse  kan  lyckas  vidga  enskilda  människors  perspektiv,  eller  mer   storskaligt   agera   som   en   utmanare   till   den   normativa   diskursen   som   formar   samhället.  35  CRT   lyfter   fram   det   erfarenhetsmässiga   berättandet   som   en   hjälpande  

faktor  på  många  olika  plattformar  i  samhället.  Det  kan  utgöra  ett  viktigt  verktyg  för   att   stärka   medlemmar   av   minoritetsgrupperna,   att   samla   dem   i   sin   kamp   för   ett   rättvist   samhälle   genom   att   lyfta   fram   problem   som   annars   inte   får   utrymme   i   samhällsdebatten.  36  I   rättssalen   kan   berättandet   vara   ett   värdefullt   redskap   för   att  

framföra  ett  perspektiv  som  beslutsfattarna  annars  inte  skulle  känna  till.    37  

 

Den  vita  maktelitens  tankesätt,  värderingar  och  prioriteringar  är  det  största  hindret   som   står   i   vägen   för   framgångsrika   rasreformer,   därför   blir   minoriteternas   erfarenheter   ett   steg   på   vägen   i   analysen   av   majoritetens   sätt   att   forma   samhället,   som  i  sin  tur  är  det  första  steget  på  vägen  mot  förändring.  

 

2.2.5  Post-­‐Race  

 

Förespråkare   av   ett   liberalistiskt   tankesätt   påstå   att   USA   nått   en   tid   där   rastänk   är   förlegat   och   att   det   inte   längre   i   praktisk   politik   ,   rättsskipning   och   lagstiftning   behöver   tas   hänsyn   till   en   människas   hudfärg.   Denna   linje   fick   särskilt   bränsle   när   Barack  Obama  valdes  till  landets  förste  svarta  president.  38    I  grund  och  botten  bygger  

                                                                                                                33  Delgado,  2012.  s.  45   34  Carlson,  2013.  s.  326   35  Delgado  2012.  s.  46  f   36  Ibid.  s.  50   37  Ibid.  s.  51  

(12)

post-­‐race   perspektivet   på   premissen   att   rasism   är   något   som   tillhör   historien.   USA   lämnat   rasismen   bakom   sig.   Därför   krävs   det   att   makthavare   och   beslutsfattare   agerar  därefter  och  inte  tar  hänsyn  till  ras  i  deras  arbetsprocesser.  39CRT  ställer  sig  

frågande  till  huruvida  det  amerikanska  samhället  har  kommit  tillräckligt  långt  för  ett   sådant  förhållningssätt.  40  

 

Post-­‐Race   attityden   sträcker   sig   långt   tillbaka   i   amerikansk   rättsskipningshistoria.   Beslut   som   Plessy   v.   Ferguson   var   bara   en   början   till   ett   förhållningssätt   som   fortfarande  ses  i  amerikanska  prejudikat.    

”  We  consider  the  underlying  fallacy  of  the  plaintiff’s  argument  to  consist  in  the  

assumption  that  the  enforced  separation  of  the  two  races  stamps  the  colored  race  with   a  badge  of  inferiority.  If  this  be  so,  it  is  not  by  reason  of  anything  found  in  the  act,  but   solely  because  the  colored  race  chooses  to  put  that  construction  upon  it.  The  argument   necessarily  assumes  that  if,  as  has  been  more  than  once  the  case,  and  is  not  unlikely  to   be  so  again,  the  colored  race  should  become  the  dominant  power  in  the  state  legislature,   and  should  enact  a  law  in  precisely  similar  terms,  it  would  thereby  relegate  the  white   race  to  an  inferior  position.  We  imagine  that  the  white  race,  at  least,  would  not  

acquiesce  in  this  assumption.  The  argument  also  assumes  that  social  prejudices  may  be   overcome  by  legislation,  and  that  equal  rights  cannot  be  secured  to  the  Negro  except  by   an  enforced  commingling  of  the  two  races”41  

Domstolen  drog  alltså  slutsatsen  att  segregering  inte  nödvändigtvis  måste  vara   baserad  på  ett  rastänk  där  majoriteten  försöker  nedvärdera  en  ras  utan  att  lagarna   endast  får  en  sådan  negativ  framtoning  om  de  svarta  själva  ser  dem  så.  Liknande   regleringar  blev  förvisso  förklarade  olagliga  i  och  med  Brown,  men  tankesättet  lever  i   allra  högsta  grad  kvar  idag.42  

En  tro  på  ett  post-­‐race  samhälle  innebär  i  praktiken  en  tro  på  att  myndigheter  inte   ska  ta  någon  hänsyn  till  ras  i  sitt  beslutsfattande.  43  Detta  ska  då  ske  utan  att  påverka  

(13)

alla  människors  rätt  till  lika  skydd  under  lagen.  Alltså  ska  grundlagens  14:e  tillägg  om   equal  protection  fortfarande  ha  samma  genomslagskraft.  Denna  attityd  har  fortlevt   hos  den  amerikanska  högsta  domstolen  och  det  finns  ett  antal  fall  som  påvisar  detta.   Ett  av  dem  är  Parents  Involved  in  Community  Schools  v.  Seattle  School  District  No  1.  44   Domstolen  skulle  i  detta  fall  besvara  frågan  huruvida  en  kommunal  skola  ska  tillåtas   att  ta  hänsyn  till  och  dela  upp  eleverna  efter  ras  när  dessa  ska  tilldelas  skolplats.  45  

Överdomaren,  Chief  Justice  Roberts,  sade  att  det  lättaste  sättet  att  bli  av  med   rasdiskriminering  som  problem,  är  att  sluta  diskriminera  på  ras-­‐basis.46  

Till   skillnad   från   många   andra   rättsteorier   har   CRT   även   en   aktivism-­‐gen.   Även   om   det  i  grunden  är  ett  sätt  att  studera  rätten,  samhället,  social  rättvisa  och  rättsystemet   och   undersöka   hur   dessa   faktorer   förhåller   sig   till   varandra   är   CRT   samtidigt   en   rörelse  som  aktivt  strävar  efter  förändring.  Man  letar  ständigt  efter  sätt  att  bryta  de   mönster   och   strukturer   som   upprätthåller   de   rådande   maktstrukturerna   där   vissa   samhällsgrupper   systematiskt   missgynnas.   47  Anhängare   av   teorin   har   som  

målsättning   att   genom   sitt   arbete   och   sin   forskning   identifiera   strukturerna   i   samhällets   olika   organ   som   gör   att   rasskillnader   upprätthålls,   för   att   sedan   kunna   reformera  dessa.  Man  strävar  mot  social  rättvisa  och  en  utplåning  av  rasismen.48  

 

 2.3  Kritik  och  motkritik    

 Som   en   bestämd   utmanare   till   den   dominerande   ideologin   och   maktstrukturen,   är   det  föga  överraskande  att  CRT  mött  mycket  motstånd.  I  ursprungsfasen  hördes  inte   många   kritiska   röster   men   allteftersom   CRT   utvecklades   tog   mer   plats   ökade   också   den   uttalade   kritiken.  49  Kritiker   ifrågasatte   bland   annat   tesen   att   människor   som  

representerar   minoriteter   skulle   ha   en   bättre   uppfattning   och   därmed   en   mer   värdefull   kunskap   om   ämnen   som   ras   och   rasstrukturer.   Ett   fenomen   som   brukar   benämnas  ”voice  of  color”.  50  Även  värdet  av  berättande  och  den  erfarenhetsmässiga  

                                                                                                               

(14)

kunskapen   som   värderas   högt   av   CRT   har   kritiserats.   Kritiker   påstod   att   CRT   misslyckats  att  bevisa  på  vilket  sätt  människor  som  tillhör  minoriteter  per  automatik   kan  framföra  berättelser  på  ett  sätt  som  majoriteten  inte  kan.  51  Till  detta  hörde  även  

ett   ifrågasättande   av   huruvida   berättande   av   detta   slag   kan   anses   vara   en   legitim   analysmetod  inom  juridiken.  52  Kritikerna  menade  att  de  berättelser  som  lyftes  fram  

inte   nödvändigtvis   representerade   hela   minoritetsgruppens   erfarenheter   och   att   detta   kunde   ge   åhörare   en   skev   bild   av   verkligheten.   Berättande   på   detta   sätt   var   endast  menat  att  fånga  uppmärksamhet  och  skapa  sympati  för  ”utsatta”  grupper  och   är   inte   något   som   kan   ligga   till   grund   för   samhällskritik.  53  Företrädare   för   CRT  

framförde  som  svar  på  kritiken  att  dessa  berättelser  inte  var  menade  att  utan  vidare   tolkas  som  en  uttömmande  beskrivning  av  verkligheten  utan  att  berättande  snarare   ska  ses  som  ett  sätt  att  leda  in  debatten  på  ämnet  på  ett  nytt  spår.  Hittills,  i  historien,   har   den   vita   majoritetens   perspektiv   varit   överrepresenterat   i   den   juridiska   doktrinen  och  minoriteternas  erfarenhetsmässiga  berättande  spelar  därför  en  viktig   roll  i  att  säkerställa  att  alla  röster  blir  hörda.  Detta  berättande  utgör  ett  nödvändigt   steg  i  utformandet  av  ett  mer  rättvist  samhälle.  54    

 

2.4  Kommentar    

Ett  studerande  av  CRT  och  arbetet  som  dess  förespråkare  utför  ger  vid  handen  att  det   amerikanska  samhället  på  många  olika  sätt  fortfarande  lider  av  problem  kopplade  till   ras  och  rasism.  En  strukturell  form  av  rasism  sägs  ha  tagit  ett  stadigt  grepp  om  landet.   För  att  stärka  detta  argument  krävs  dock  exempel  på  hur  detta  kan  tänkas  uttrycka   sig  i  praktiken.  Att  undersöka  om  och  hur  rasism  är  en  faktor  i  alla  de  amerikanska   samhällets  organ  är  givetvis  en  alldeles  för  vid  uppgift  att  ta  sig  an  i  denna  uppsats.   Jag   har   därför   valt   att   i   kommande   kapitel   lyfta   fram   ett   av   de   samhällsorgan   som   särskilt  utmärkt  sig  i  denna  debatt.  Polisen  är  ett  samhällsorgan  som  på  daglig  basis   har  kontakt  med  medborgarna  i  sitt  samhälle.  Deras  roll  som  maktutövare  och  starka   sammankoppling   till   rättssystemet   medför   ett   stort   ansvar.   ”To   protect   and   serve”                                                                                                                  

51  Farber,  Daniel  A.,  Suzanna  Sherry.  ”Telling  Stories  Out  of  School:  An  Essay  on  Legal   Narratives”  Stanford  Law  Review  Vol  45  (1993)  s.  818    

52  Ibid.  

53  Delgado,  2012.  s.  91  f  

54  Delgado,  Richard.  ”On  Telling  Stories  in  School:  A  Reply  to  Farber  and  Sherry”  Vanderbilt  

(15)

lyder  de  amerikanska  polisstyrkornas  motto.  Hur  väl  upprätthålls  detta  i  praktiken?   Har   polisstyrkan   och   dess   roll   i   det   amerikanska   samhället   smittats   av   den   rasism   som   CRT   belyser?   Konfrontationer   mellan   poliser   och   medborgare   lämnar   ofta   ett   spår   av   missnöje   hos   de   inblandade,   och   på   senare   tid   har   särskilt   fall   rörande   polisens   ingripanden   mot   minoriteter   som   inte   sällan   haft   dödliga   resultat   uppmärksammats  i  media  världen  över.    Hur  ser  dessa  fall  ut  och  vad  skulle  en  analys   utifrån  CRT:s  argument  ge  vid  handen?    

(16)

3.  Polisvåld  

 

3.1  Introduktion    

Detta  kapitel  är  tänkt  att  ge  läsaren  en  bild  av  hur  situationen  rörande  polisvåldet  ser   ut  i  USA  idag.  Särskilt  intresse  finns  i  att  undersöka  situationer  innehållande  någon   typ  av  övervåld,  det  som  på  engelska  kallas  excessive  force.  Med  övervåld  menas  våld   som  med  tanke  på  omständigheterna  i  de  enskilda  fallen  överstiger  det  som  är  rimligt   och   nödvändigt,   så   kallat   reasonable   force.  55  USA   är   ett   enormt   land   med   många  

separata  polisstyrkor  varför  forskning  och  undersökning  av  polisvåld  som  ett  särskilt   fenomen   blir   ett   mycket   omfattande   åtagande.   En   presentation   kommer   därför   att   göras  av  ett  antal  avgöranden,  främst  från  den  amerikanska  högsta  domstolen,  som   alla   utgör   viktiga   prejudikat   på   området.   Genom   att   studera   dessa   avgöranden   som   alla   berör   polisens   och   andra   brottsbekämpningsorgans   våldsanvändning   mot   enskilda,   får   läsaren   en   övergripande   bild   av   hur   regleringen   på   området   ser   ut.   Sedan   görs   en   presentation   av   hur   polisvåldet   ser   ut   och   handskas   med   av   de   amerikanska  myndigheterna.  Detta  görs  bland  annat  utifrån  rapporter  från  Amnesty   International   och   Human   Rights   Watch.   I   den   efterföljande   analysen   görs   en   genomgående  diskussion  av  det  som  presenterats  i  detta  kapitel  med  avstamp  i  CRT.    

3.2  Avgöranden    

3.2.1  Graham  v.  Connor  56    

Graham,  som  var  diabetiker,  hade  bett  sin  vän  om  skjuts  till  affären  när  han  kände  att   ett  blodsockerfall  var  nära.  När  de  kom  till  butiken  var  det  dock  alldeles  för  lång  kö,                                                                                                                  

55  Collins,  Allyson.  Shielded  from  Justice:  Police  Brutality  and  Accountability  in  the  United  

states.  Human  Rights  Watch,  1998.  s.25  Se  även  Ibid.  fotnot  1.  ”…force  that  exceeds  what  is  

(17)

varför   Graham   valde   att   snabbt   lämna   för   att   åka   vidare   någon   annanstans.   Hans   hastiga   besök   fångade   uppmärksamheten   hos   en   polis   i   närheten   som   tyckte   att   Graham  betett  sig  misstänksamt.  Polisen,  Connor,  stoppade  sedermera  bilen  och  bad   de   två   vännerna   vänta   medan   han   stämde   av   med   butiken   vad   som   hade   hänt.  57  

Under  tiden  ringde  Connor  efter  uppbackning  och  det  var  nu  flera  poliser  på  plats  för   att  omhänderta  Graham  och  dennes  vän.  De  två  försökte  vid  flera  tillfällen  förklara  att   Graham   var   diabetiker   och   behövde   få   i   sig   något,   men   poliserna   fortsatte   med   ingripandet.   Graham   led   ett   antal   skador,   en   bruten   fot,   sår   på   handlederna,   blåmärken   i   pannan   och   en   skadad   axel   och   valde   att   stämma   poliserna   för   övervåld.58  Påföljande   förhandlingar   klättrade   ända   till   den   amerikanska   högsta  

domstolen.  I  denna  instans  var  frågan  att  utreda,  vilken  standard  som  ska  användas   när   en   individ   hävdar   att   polisen   använt   våld   i   situationer   som   innebär   något   slags   frihetsberövande.  59  I  underrätterna  hade  man  använt  sig  av  den  fyrstegsmetod  som  

etablerades   i   Johnson   v.   Glick60,   som   efter   nämnda   mål   varit   den   standard   som  

använts   i   störst   utsträckning   i   mål   gällande   hävdat   polisövervåld.  61  Högsta  

domstolen  ifrågasatte  dock  lämpligheten  av  detta  tillvägagångssätt.  Man  ansåg  att  det   inte   var   rimligt   att   hänvisa   alla   mål   av   denna   art   till   samma   allmänna   bedömningsstandard,  utan  att  man  i  dessa  fall  som  ett  första  steg  måste  utröna  vilken   av   medborgarens   rättigheter   som   kan   ha   kränkts   av   det   påstådda   våldet.   I   de   allra   flesta   fall   rörande   brottsbekämpning   handlar   det   om   medborgarnas   grundlagsstadgade  rättigheter  enligt  antingen  det  fjärde  eller  åttonde  tillägget.  62  

 

Det  fjärde  tillägget  stadgar  följande:    

”The  right  of  the  people  to  be  secure  in  their  persons,  houses,  papers,  and  effects,   against  unreasonable  searches  and  seizures,  shall  not  be  violated,  and  no  Warrants   shall  issue,  but  upon  probable  cause,  supported  by  Oath  or  affirmation,  and  

                                                                                                                57  Graham  v.  Connor  s.  389  f.   58  Ibid  s.  390.  

59  ”…arrest,  investigatory  stop,  or  other  seizure  of  his  person.  ”  Ibid  s.  388   60  se  ovan  s.  ???  

(18)

particularly  describing  the  place  to  be  searched,  and  the  persons  or  things  to  be   seized.”  63  

 

Det  åttonde  stadgar  följande:    

”Excessive  bail  shall  not  be  required,  nor  excessive  fines  imposed,  nor  cruel  and   unusual  punishments  inflicted”  64  

 

I  Grahams  fall  låg  det  fjärde  tillägget  närmast  till  hands  eftersom  det  rörde  sig  om  ett   så  kallat  ”investigatory  stop”.  I  enlighet  med  formuleringen  ovan  skyddar  tillägget   mot  alla  oskäliga  åtgärder  i  samband  med  olika  sorters  ingripanden.  För  att  en  polis  i   dessa  situationer  ska  ha  gjort  sig  skyldig  till  övervåld  måste  dennes  handlande  alltså   anses  vara  oskäligt  med  tanke  på  omständigheterna.  För  att  avgöra  om  så  har  skett   beskrivs  i  Graham  v.  Connor  att  en  intresseavvägning  måste  göras  där  medborgarens   rättigheters  ställs  emot  samhällets  intresse  att  vidta  särskilda  åtgärder  i  en  given   situation.  65  Hänsyn  måste  tas  till  omständigheterna  i  fallet,  såsom  det  påstådda  

brottets  allvarlighet  och  huruvida  den  påstådda  gärningsmannen  utgör  ett  hot.   Tillämpningen  av  grundlagsrättigheterna  innebär  inte  att  poliser  vid  situationer  som   arresteringar  eller  rannsakningar  inte  överhuvudtaget  får  tillta  något  våld.  I  egenskap   av  brottsbekämpare  är  det  allmänt  erkänt  att  en  rimlig  mängd  fysiska  åtgärder  kan   användas  i  dessa  situationer.  

 

Domstolen  kom  slutligen  fram  till  att  i  fall  när  det  är  möjligt  att  en  medborgares   grundlagsstadgade  rättigheter  har  kränkts  på  grund  av  polisens  övervåld,  ska   bedömningen  göras  utifrån  en  objektiv  skälighetsbedömning  och  inte  från  en   generaliserad  fyrstegsmetod  som  även  kräver  en  subjektiv  bedömning  av  den   enskilde  polisens  agerande.  66  Den  subjektiva  sidan,  att  bedöma  den  utpekade  

polisens  eventuella  illvilja,  menade  chefsdomaren  Rhenquist,  går  inte  ihop  med  en   bedömning  av  de  eventuella  kränkta  grundlagsrättigheterna.  Målet  återförvisades  till  

(19)

underrätterna  för  en  ny  bedömning  av  omständigheterna  genom  en   skälighetsbedömning  med  avstamp  i  grundlagen.  67  

 

 

3.2.2.  Johnson  v.  Glick  

 

I  detta  fall  hade  domstolen  att  döma  huruvida  en  intern  på  en  statlig  anstalt  har  rätt   att  söka  skadestånd  från  personalen  för  kränkning  av  dennes  medborgerliga  

rättigheter  vid  våldsamma  incidenter.  68  

Fallet  rörde  en  incident  där  en  av  fångvaktarna  på  Warden  of  the  Manhattan  House  of   Detention  for  Men,  ett  häkte,  hade  slagit  en  av  internerna,  Johnsson,  över  huvudet   med  ett  okänt  föremål  och  sedan  hållit  denne  kvar  i  cellen  istället  för  att  låta  Johnson   bli  undersökt  av  en  läkare.  69  

 

I  fallet  diskuterades  hur  man  skulle  göra  det  möjligt  för  interner  att  söka  rätt  i   liknande  fall,  och  vilka  principer  man  i  sådana  fall  skulle  gå  efter  för  att  döma  

huruvida  orätt  förelegat.  I  grundlagens  åttonde  tillägg  finns  ett  skydd  mot  ”cruel  and   unusual  punishments  ”  .70Man  syftar  här  på  att  straff  som  tilldelas  de  som  gjort  sig  

skyldiga  till  brott  inte  ska  överstiga  eller  avvika  från  det  som  är  skäligt,  vare  sig  när   straffet  utdelas  av  domstolen  eller  verkställs  av  berörd  myndighet.  71  Domstolen  

ställer  sig  dock  frågande  till  huruvida  en  fångvaktares  beteende,  såsom  i  det  aktuella   fallet,  kan  tänka  sig  omfattas  av  detta  skydd,  eftersom  att  det  inte  kan  anses  vara   sådana  ”straff”  som  varit  tanken  bakom  grundlagsskyddet.  Detta  blir  särskilt  tydligt  i   fall  som  detta,  då  sökanden  inte  har  funnits  skyldig  till  något  ännu  och  därmed  inte   har  tilldelats  ett  sådant  straff.72  Frågan  för  domstolen  blev  härmed  att  hitta  en  lösning  

för  hur  fall  rörande  våld  mot  interner  på  häktet  ska  behandlas.  Det  vore  orimligt  att   personer  som  sitter  häktade  i  väntan  på  rättegång  inte  åtnjuter  samma  skydd  som  de   som  avtjänar  ett  fängelsestraff.  Lösningen,  enligt  chefsdomare  Friendly,  var  att  inte   strikt  sammankoppla  skyddet  mot  oskäligt  våld  med  formuleringen  i  ett  specifikt                                                                                                                  

67  Ibid  s.  399.  

68  Johnson  v.  Glick  481  F.2d  1028  (1973)   69  Ibid.  s.  1030.  

(20)

lagrum,  i  detta  fall  det  åttonde  tillägget,  utan  att  skyddet  måste  utgå  från  det  som   kallas  ”due  process  of  law”,  någon  som  skulle  kunna  beskrivas  som  en  samling   ordningsregler  för  åtgärder  som  inkräktar  på  en  enskild  persons  fri-­‐  och  rörlighet.  73  

 

Situationen  då  ett  fåtal  vakter  ansvarar  för  ett  stort  antal  fångar,  leder  inte  sällan  till   konfrontationer  som  resulterar  i  att  väktarna  tvingas  tillta  vissa  fysiska  åtgärder.   Dock  kommer  inte  alla  dessa  att  vid  en  senare  rättegång  anses  vara  av  den  grad  att  de   kränkts  någons  medborgerliga  rättigheter,  även  om  åtgärden  i  sig  varit  onödig.  74  

 

Gränsdragningen  för  när  våld  som  väktare  och  liknande  personal  tar  till  ska  anses   oskäligt  måste  därför  utgå  från  en  slags  processuell  standard.  Friendly  etablerade   härför  ett  test  som  bestod  av  fyra  steg  för  att  avgöra  huruvida  man  kommit  över  den   gränsen  där  våldet  går  emot  grundlagen.  De  faktorer  som  skulle  tas  hänsyn  till  var:  

1. Behovet  av  fysiskt  våld  i  det  enskilda  fallet  

2. Förhållandet  mellan  behovet  och  det  faktiskt  tilltagna  våldet   3. Skadan  som  uppstått  till  följd  av  våldet  samt,  

4. Huruvida  våldet  tilltagits  i  god  tro  att  det  utövats  inom  gränserna  för  tillåten   och  nödvändig  våldsanvändning  eller  med  onda  avsikter  att  tillfoga  någon   smärta.  

 

Johnson  hade  i  detta  fall  stämt  både  väktaren  som  hade  vållat  skadan  samt  

fängelsedirektören  som  då  påstods  ha  ett  slags  principalansvar.  Friendly  beslutade   dock  att  endast  väktaren  kunde  hållas  ansvarig,  enligt  ovan  beskrivna  test.  

 

3.2.3  Tennessee  v.  Garner  

 

Detta  fall  är  ett  av  de  viktigaste  i  raddan  av  de  fall  som  diskuterar  polisvåld,  då  högsta   domstolen  hade  att  slå  fast  när  en  polis  får  använda  dödligt  våld  för  att  hindra  den   misstänkte  från  att  undkomma  arrest.  75  

                                                                                                               

73  Ibid.  ”…quite  apart  from  any  ’specific’  of  the  Bill  of  Rights,  application  of  undue  force  by  law  

enforcement  officers  deprives  a  suspect  of  liberty  without  due  process  of  law.”  

74  Ibid.  s.1033.  

(21)

Poliskonstaplarna  Hymon  och  Wright  hade  kallats  till  ett  bostadsområde  till  följd  att   ett  påstått  inbrott.  När  Hymon  befann  sig  på  baksidan  såg  denne  en  ung  man  fly  från   huset   och   mot   stängslet   som   avgränsade   tomten.   Hyman   hade   beordrat   den   unge   mannen,   Edward   Garner,   att   stanna,   och   när   denne   istället   började   klättra   över   staketet  sköt  Hymon  emot  Garner.  Kulan  träffade  Garner  i  bakhuvudet  och  han  avled   senare  på  sjukhuset.  Garner  visade  sig  senare  vara  15  år  gammal  och  hade  fått  med   sig  en  handväska  och  tio  dollar  i  kontanter.  76  

 

Vid  ingripandet  agerade  polismannen  Hymon  i  enlighet  med  en  statlig  lag  i  Tennessee   samt  poliskårens  regler.  Lagen  var  formulerad  enligt  följande:  

”if  after  notice  of  the  intention  to  arrest  the  defendant,  he  either  flee  or  forcbly  resist   the  officer  may  use  all  the  necessary  means  to  effect  the  arrest”  77  

Det  fanns  alltså  inga  begränsningar  kring  vilka  medel  en  polis  får  tillta  för  att  fullgöra   en   arrest,   om   den   misstänkte   försöker   fly   eller   gör   motstånd,   så   länge   denne   är   medveten  om  polisens  avsikt  att  arrestera  densamme.  78  

 

I   underrätten   hade   diskussionen   uppstått   kring   situationens   eventuella   relation   till   grundlagens   fjärde   tillägg.     Man   ansåg   att   dödande   av   en   flyende   misstänkt   måste   anses   utgöra   ett   sådant   ”seizure”,   ingripande,   som   regleras   i   grundlagens   fjärde   tillägg.  79    

Detta  bekräftades  av  högsta  domstolen.  När  en  polis  hindrar  en  person  från  att  röra   sig  rör  det  sig  om  ett  inkräktande  på  dennes  rörelsefrihet  och  även  om  regleringen   kring   när   detta   ska   anses   vara   ett   ingripande   enligt   grundlagen,   måste   det   anses   självklart   att   ett   ingripande   med   dödligt   utfall   måste   bedömas   utifrån   denna   standard.  80  Tidigare   praxis   medför   att   bedömningen   ska   göras   utifrån   frågan  

huruvida   alla   omständigheter   i   varje   enskild   fall   kan   rättfärdiga   det   aktuella   ingripandet.  Man  slår  fast  att  även  om  omständigheterna  ger  polisen  en  rätt  att  gripa   den  misstänkte,  innebär  inte  detta  alltid  att  dödligt  våld  är  en  tillåten  åtgärd  för  att   genomföra  gripandet.    

                                                                                                                76  Ibid  s.  4  och  fotnot  2.  

77  Tenn.  Code  Ann.  No  5  §40-­‐7-­‐108  (1982).   7878  Tennessee  v.  Garner.  s.  5.  

(22)

 

Huruvida   ett   ingripande   är   grundlagsstridigt   eller   ej   avgörs   genom   en  

intresseavvägning   där   den   misstänktes   intressen   ställs   emot  

brottsbekämpningsintressen.  Domstolen  resonerar  här  kring  att  en  enskilds  intresse   att   få   fortsätta   leva   måste   anses   vara   så   pass   stort   att   det   inte   utan   vidare   av   de   enskilda   statera   kan   lagstiftas   på   ett   sätt   att   detta   intresse   åsidosätts.   Det   måste   i   varje   situation   tas   mer   hänsyn   till   de   kringliggande   omständigheterna.   Att   använda   dödligt  våld  för  att  förhindra  att  alla  som  tros  begått  ett  allvarligare  brott  undkommer   arrest,  utan  vidare  hänsyn  till  andra  omständigheter,  ansågs  vara  grundlagsstridigt.  81  

När   den   misstänkte   inte   utgör   ett   direkt   hot   mot   polisen   eller   någon   annan,   kan   samhällets  intresse  att  gripa  denne  inte  anses  vara  det  vinnande.  Lagen  i  Tennessee   som  i  detta  fall  hade  skyddat  polisen,  ansågs  därför  vara  grundlagsstridig  i  det  att  den   tillåter   att   dödligt   våld   används   för   att   gripa   även   en   obeväpnad,   ofarlig   misstänkt.   Felet   låg   alltså   i   att   lagen   inte   tar   hänsyn   till   några   övriga   omständigheter.   Det   kan   fortfarande   finnas   situationer   då   polisen   får   ta   till   dödligt   våld   för   att   fullgöra   ett   gripande.  82    

 

Sammanfattningsvis  fastslogs  i  detta  fall  att  en  polisman  endast  får  använda  dödligt   våld   för   att   gripa   en   misstänkt   om   det   är   det   enda   sättet   att   förhindra   flykt   och   polismannen  har  skälig  anledning  att  anta  att  den  misstänkte  utgör  ett  signifikant  hot   mot  polismannens,  eller  andras  liv  och  hälsa.  83  

   

3.3  Polisens  våld  mot  minoriteter    

3.3.1  Bakgrund  

 

Polisens  påstådda  övervåld  mot  minoriteter  är  inget  nytt  fenomen  i  USA.  Den  stora   debatten   som   också   spred   sig   internationellt   tog   fart   i   samband   med   Los   Angeles-­‐ polisens  gripande  och  misshandlande  av  Rodney  King,  år  1991.  Händelsen  ägde  rum  i                                                                                                                  

References

Related documents

After the hardware needs are identified, an cost analysis is made between hosting in Devo IT’s server room or outsourcing it to an external company.. It was revealed, as Devo

The study goes more in depth towards linking the Lean Manufacturing (LM) and Total Productive Maintenance (TPM) in the context of Industry 4.0, facilitating

Every pallet has its own life cycle stages, however general flow sheet is common in all types of pallets except a bit changes at the beginning stage in plastic pallets. The start

sjukvårdssystemet skapar bättre förutsättningar för en framgångsrik industri än Europas?. för en framgångsrik industri än Europas ideologiskt

från USA Eva Björklund Genom presidentbeslut 26 januari togs restriktionerna för exportfinansiering till Kuba bort och USA-banker får hantera finansieringen av tillåten

Kuba har också utvecklat ett läkemedel som effektivt bryter ner blodproppar i hjärtats kranskärl, en nyskapande behandling av brännskador och vacciner mot hjärnhinneinflammation

mineralullsskärm täckande hela sågbladet, dock ej partiet mellan block och övre bladledare. Fig 5:5 Kapsling av sågblad,

När alla elever känner att de får vara med tyckte även lärarna var viktigt då skolan är en stor del i elevernas liv och att det är viktigt att de får känna sig hemma och som en