Vad stressar upp mig på jobbet?

Fakulteten för lärande och samhälle

Barn Unga Samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Vad stressar upp mig på jobbet?

Pedagogernas tankar om orsaker till sjukskrivningar

på grund av psykisk ohälsa i förskolan

What is stressing me at work?

Preschool educator´s thoughts about causes of mental illness in

preschool

Renata Ilovska

Förskollärarexamen, 210 hp Examinator: Sara Berglund

2

Förord

Jag vill tacka till alla fantastiska pedagoger som har deltagit i denna studie,samt så vill jag tacka min handledare Ingegerd Tallberg Broman, som har stöttat mig under skrivandet av detta arbete.

3

Abstract

Syftet med min studie har varit att få en inblick i hur förskolepersonal, framför allt förskollärargruppen, uppfattar sin egen arbetssituation i förhållande till stress och sjukskrivningar. Detta då sjukskrivningarna p.g.a. psykisk ohälsa har ökat snabbt och kraftigt de senaste åren och påverkar förutsättningarna för förskolans pedagogiska verksamhet, barns trygghet och omsorg.

För att få en fördjupad förståelse av det här problemet har jag använt mig av en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod med hjälp av enkätfrågor. Som teoretiska perspektiv i min studie använder jag mig av Karaseks (1990) krav-kontroll-stöd-modell, som behandlar relationen mellan hälsa och påfrestningar.

Resultaten av min studie baseras på 32 besvarade enkäter från pedagoger från nio för-skolor inom Helsingborg. Resultaten från gruppen förskollärare visar att tydliga orsaker till stress utgörs av: hög administrativ belastning i förhållande till arbetstiden, känsla av otillräcklighet, icke fungerande strukturer inom organisationen, extra uppgifter/ansvar. När det gäller barnskötare och personal med annat yrke inom förskoleverksamheten är främsta orsakerna till stress: personalfrånvaro, en icke fungerande organisation, för mycket att göra i förhållande med tiden, extra ansvar/uppgifter, känsla av otillräcklighet och höga ljudnivåer i stora barngrupper.

5

Innehållsförteckning

Inledning ... 7 Problemformulering ... 9 Syfte ... 9 Frågeställningar ... 9 Bakgrund ... 10 Teoretiska utgångspunkter ... 12 Krav-kontroll-stöd-modell ... 12 Tidigare forskning ... 14 Genusrelaterad sjukskrivning ... 14 Förskola i förändring ... 15 Riskfaktorer ... 15 Kompetensens betydelse... 17

Konsekvenser vidlångvarig stress ... 17

Metodval ... 19

Urval och Genomförande ... 20

Etiska överväganden ... 21

Resultat och analys ... 23

Resultat ... 23

Tankar kring och erfarenheter av sjukskrivning ... 23

Faktorer som stressar pedagogerna på deras arbetsplats ... 24

Pedagogernas tankar kring deras arbetsbelastning ... 26

Pedagogernas tankar om hur sjukskrivningar påverkar deras arbete och arbetsplatsen. ... 26

Analys ... 26

Pedagogernas upplevelser av ”krav” i organisationen ... 27

Pedagogernas upplevelser av ”kontroll” i organisationen ... 28

Pedagogernas upplevelser av ”stöd” i organisationen ... 29

Hur ser balansen ut mellan krav, kontroll och stöd? ... 30

Diskussion ... 31

Metoddiskussion ... 31

6

Vilka faktorer uppfattas som orsaker till sjukskrivning bland personal inom

förskolan? ... 32

Vilka erfarenheter har förskolepersonalen av stress och sjukskrivningar? ... 33

Hur upplever förskolepersonalen att stress och sjukskrivningar påverkar arbetet och arbetsplatsen? ... 34

Slutord och förslag till forskning ... 36

Referenser ... 38 Bilaga 1 ... 42 Informerat samtycke ... 42 Bilaga 2 ... 43 Informerat samtycke ... 43 Bilaga 3 ... 44 Enkät ... 44

7

Inledning

Mitt intresse att skriva om förskollärares ökande sjukskrivningstal kommer bland annat från mina egna erfarenheter som vikarie för sjukskrivna förskollärare. Jag har då sett barns oro när en främmande person kommer för att ersätta deras trygga anknytnings-person, samt pedagogernas stress för att hinna med sina arbetsuppgifter.

Jag har även läst tidningsartiklar (Koch, 2015; Passanisi, 2014; Wigen, 2016) om hur dagens förskolläraryrke är det som är mest drabbat av sjukskrivningar. Förskollärare känner sig överbelastade med mycket annat än det som uppfattas som pedagogiskt arbete, som till exempel administrativt arbete och många praktiska rutinuppgifter, samtidigt att de har en läroplan att följa, vilket gör att de känner sig stressade (Koch, 2015; Passanisi, 2014; Wigen, 2016).

Levi (2005) beskriver Hans Selyes definition av fenomenet stress som kroppens respons på alla möjliga påfrestningar. Selye var forskare och skapare av begreppet stress på 1930-talet. Stress enligt honom syftar på upplevelser och situationer som skapar frustration och som pressar oss att prestera utöver den normala förmågan.

McEwen (2014) lyfter också fram begreppet positiv stress, som används för att beskriva en upplevelse av att möta en utmaning, ta risk och känna sig belönad av ett bra resultat. För personer med egenskaper som god självkänsla, beslutsförmåga och impulskontroll kan negativa upplevelser också ses som utvecklande, de har en god förmåga att anpassa sig i situationen. För personer som kan hantera sådana negativa upplevelser (situationer) med hjälp av stöd från familj och vänner, blir stressen en form av ”tolerabel stress”. Negativ stress syftar däremot på att situationen ställer för stora krav, på bristande socialt stöd och upplevs fortare hos individer med en hjärnuppbyggnad som präglas av tidiga negativa upplevelser, som har skadat utvecklingen av god självkänsla, omdömesförmåga och god impulskontroll vid situationer när negativa saker händer (McEwen, 2014). Stress kan uppstå till exempel när omgivningen ställer för höga krav på individen, när individen har för mycket att göra och tiden räcker inte till, vid ekonomisk osäkerhet, dagliga små bekymmer på jobb eller i familjen, högt ljud, dålig hälsa, konflikter mellan människor osv. Vid stress som inte kan hanteras känner sig individen orolig, deprimerad, undviker kontakt med vänner, kan få sömnsvårigheter och börjar trösta sig t.ex. med extra

8

kalorier, vilket kan leda till viktökning. Vissa individer börjar konsumera mycket alkohol, röker och motionerar inte. Hjärnan är organet som avgör om en situation är stressande eller inte och den styr våra beteenden och fysiologiska reaktioner, som kan vara både positiva eller negativa för hälsan, framhåller McEwen (2014).

Hur vi svarar på stress kan vara individuellt och beror på tidigare erfarenheter och upp-levelser från barndomen och vuxenåldern, personliga relationer med familj och andra kan påverka om en människa svarar positivt eller negativt på en ny situation. Men forskningen har visat att även genetiska arv, ”dåliga gener”, spelar roll för vår respons på stressorer, som kan leda till att vissa människor är mer känsliga för stressfulla upplevelser än andra och oftare utvecklar depressiv sjukdom. De här generna bör kallas för ”reaktiva alleler” istället för ”dåliga gener”, eftersom dessa gener i positiv uppfostringsmiljö, kan leda till bra resultat (McEwen, 2014).

Utifrån mina egna erfarenheter inom förskolläraryrket har jag många gånger upplevt stressiga och påfrestande situationer, när någon ordinarie var sjuk och arbetsgivaren hade svårt att få tag på vikarie. Man hamnade i situationer som till exempel att ta hand om flera barn per vuxen och när olyckor hände eller barn behövde hjälp med någonting, så var det ont om personal. Det ledde till att barn lämnades obevakade, med fler olyckor och mer stress för oss i personalen.

Vid tillfällen när förskollärare hade schemalagd tid för dokumentation, planering eller annat administrativt arbete och det inte fanns vikarier som kunde ersätta deras frånvaro var det mindre personal i barngruppen och stressen kändes direkt. Förskollärarna klagade att de hade svårt att koncentrera sig när de arbetade med administrativa uppgifter och blev avbrutna med massa annat, som personalens frågor, telefonsamtal, barnens skrik i bak-grunden, oväntade besök etc. Detta ledde till att de inte hann med sina uppgifter och fick ta med sig arbetet hem.

Dessa vardagliga erfarenheter problematiseras sällan, utan framstår som givna och natur-liga istället för kulturella, som något som den här professionen dagligen lever i och tar för given (Bengtsson, 2001; Grimen, 2008).

Som blivande förskollärare känner jag att jag har ansvar att se till att alla barn på förskolan får den omsorg och det lärande som de har rätt till. Förskolans personal har ett omfattande och komplext uppdrag och de måste ha de rätta förutsättningarna för att kunna utföra sitt arbete och samtidigt må bra. Från min utbildning har jag lärt mig att man inte är bara en

9

pedagog i barngruppen, utan också en anknytningsperson som ska se till att varje barn känner trygghet och tillit från sina pedagoger, vilket också är nyckeln till lärandet. Därför är det viktigt att ordinarie personalen kan vara närvarande i barngruppen och inte ofta och återkommande ersätts av okända vikarier.

Problemformulering

Förskollärares liksom övriga pedagogers sjukskrivningar p.g.a. psykisk ohälsa och stress har ökat snabbt och kraftigt. Detta påverkar förutsättningarna för förskolans pedagogiska verksamhet, barnens trygghet och omsorg. Kunskapen om orsakerna till de ökande sjuk-skrivningarna är begränsad, och angelägen att utforska.

Syfte

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur förskolepersonal uppfattar sin egen arbetssituation i förhållande till stress och sjukskrivningar. Studien fokuserar framför allt förskollärargruppen.

Frågeställningar

Vilka faktorer uppfattas som orsaker till sjukskrivning bland personal inom förskolan? Vilka erfarenheter har förskolepersonalen av stress och sjukskrivningar?

Hur upplever förskolepersonalen att stress och sjukskrivningar påverkar arbetet och arbetsplatsen?

10

Bakgrund

Genom en kort historisk tillbakablick kan man konstatera stora tekniska och globala förändringar, med ökad marknadisering, även inom områden som välfärd och skola. I konkurrenshöjande syfte har arbetsbelastningen ökat med personalnedskärningar, och för den kvarvarande personalen har kraven ökat, menar Alvin (2006). Tempot har skruvats upp i arbetslivet, kompetenskraven förändrats, och allt fler har börjat arbeta längre tid. Förutom tidspress och prestationskrav, har också arbetsvillkoren blivit mindre välavgränsade. Desto friare och flexiblare arbetsvillkor, desto svårare kan det vara att bli fri från arbetet. En slags obalans mellan individen och hennes miljö. De otydliga gränserna och återkommande förändringarna på arbetsplatserna, med krav på anpassningar, medför att människor blir osäkra vad som krävs av dem. De vet inte om och när de är färdiga med arbetet, och om det som de gör är gott nog. Svårigheten att koppla av från arbetet och osäkerheten om vad som egentligen krävs är en påtaglig källa till stress. Forskningen inom detta område utvecklades och man undersökte miljön genom individernas reaktioner, bl. a. i form av kortisolmätningar i saliv och kroppens reaktion på stress (Alvin, 2006).

Långvariga sjukskrivningar i Sverige började öka för ett par decennier sedan. Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet, uppnåddes, historiskt sett, mycket höga nivåer (Näringsdepartementet, 2001).

Enligt Försäkringskassans statistik har långvariga sjukskrivningar med psykiska diagno-ser ökat kraftigt de senaste fem åren. Gruppen förskollärare och fritidspedagoger är tydligt överrepresenterade i Försäkringskassans statistik, där förskollärare och fritidspedagoger behandlas som en grupp och inte går att urskilja från varandra (AFA, 2017).

Utifrån en enkätundersökning från SCB (2017), med syfte att undersöka orsaker som bidragit att 14 procent av alla lärarutbildade har lämnat yrket och arbetar inom andra yr-ken utanför utbildningsbranschen, framkom att 6 av 10 kunde tänka sig att återvända till utbildningsbranschen igen under vissa villkor. I denna undersökning ingick förskollärare, fritidspedagoger, grundskollärare, gymnasielärare, yrkeslärare, speciallärare och special-pedagoger som innehar svensk lärarexamen uttagen år 2013 eller tidigare.

11

En av orsakerna till varför 55 procent av de avhoppade lärarna hade slutat arbeta inom skolans område, var psykisk påfrestning som stress. Lika stor andel lämnade yrket på grund av för många administrativa arbetsuppgifter och uppgifter som de uppfattade inte hörde till läraryrket. Omkring 60 procent svarade att arbetsbelastning i förhållande till arbetstid bidrog till att de inte längre arbetar som lärare. Cirka 45 procent svarade att lönerna var för låga i förhållande till arbetsbördan, dock svarade 55 procent att de arbetade obetald övertid varje vecka. Med obetald övertid menas arbete som inte ryms inom sche-malagd arbetstid eller inom den avtalade förtroendearbetstiden. För dem som kunde tänka sig att återvända till lärarbranschen var de viktigaste faktorerna; rimligare arbets-belastning i förhållande till arbetstid, större möjligheter att styra över arbetssituationen och högre lön (SCB, 2017).

Även Per Edberg (2017), förskollärare och huvudskyddsombud, lyfter i Förskolebloggen

(2017-03-08) fram att krav och förutsättningar måste väga jämnt. Samtidigt som

förskol-lärarnas ansvar och uppdrag har stärkts, har förskollärartätheten minskat (AFA, 2017). Sjuktalen för förskollärare ökar i snabb takt och alltför många lämnar yrket på grund av att de inte trivs och känner stress (AFA, 2017). Regeringen och huvudmän har inte gett de förutsättningar som krävs för att implementera alla reformer som förskolan har gått igenom, genom att bland annat tillföra de resurser som krävs för genomförandet (Edberg, 2017). Enligt Edberg (2017) har kraven på förskollärarna ökat steg för steg sedan införandet av läroplanen 1998 och förskollärarna ska vara en garanti för ökad kvalitet i förskolan.

12

Teoretiska utgångspunkter

I mina frågeställningar fokuserar jag på vilka faktorer som uppfattas som orsaker till sjukskrivningar bland personal inom förskolan, vilka erfarenheter har förskolepersonalen av stress och sjukskrivningar och hur dessa påverkar deras arbete och arbetsplatsen. Som teoretiska perspektiv i min studie har jag valt Karaseks (1990) krav-kontroll-stöd-modell, som behandlar relationen mellan hälsa och påfrestningar. Den här teorin kommer jag använda för att analysera studiens resultat.

Krav-kontroll-stöd-modell

Karaseks krav-kontroll-stöd-modell beskriver vad som påverkar individens känsla av stress och den består av tre ”ben”: krav, kontroll och stöd. Vid en god arbetssituation finns det en balans mellan dessa tre ben för den anställde, det vill säga en hanterbar kravnivå, goda möjligheter att kunna påverka sin arbetssituation samt ett bra stöd i organisationen (Karasek & Theorell 1990).

Begreppet kontroll eller handlingsutrymme handlar om vilken kontroll individen upplever sig ha över en situation med hjälp av sin kompetens och möjlighet att fatta ett beslut. Begreppet krav handlar om hur mycket mental arbetsbelastning som krävs av individen för att utföra en arbetsuppgift. Begreppet stöd handlar om hur mycket stöd individen får från sina kolleger och chefer på arbetsplatsen. Teorin beskriver också andra begrepp, som hopplöshet, härdighet och seghet. Hopplöshet beskriver individens bristande kontroll över en situation, som leder till ett dåligt resultat och kan föra med sig depression och skuldkänslor. Begreppen härdighet och seghet beskriver en individ som har blivit utsatt för påfrestningar, men varken blivit sjukare eller svagare, utan istället utvecklat mot-ståndskraft mot stress (Karasek & Theorell 1990).

Tillämpat på arbetslivet beskriver modellen relationen mellan psykiska krav och kontroll över att kunna påverka sin situation med hjälp av socialt stöd och beslutsutrymme (Theo-rell 2003, s. 31-36). Enligt Theo(Theo-rell finns rimliga och orimliga krav som människor utsätts för på sina arbetsplatser i dagens moderna samhälle. Om anställda har blivit utsatta för

13

orimligt höga krav under längre tid, har låg kontroll över situationen eller litet besluts-utrymme/inflytande samt begränsat socialt stöd av anställda och chefer, så är det större risk att dessa individer utvecklar hälsoskadlig stress (Theorell, 2003). Även enkla krav kan bli stressande för en individ, enligt Theorell, om denne upplever sig sakna kontroll över situationen och inte får något stöd från organisationen. Ett exempel på bristande eller låg kontroll över en situation som kan uppstå inom en organisation är när individen upplever otydlighet i arbetsuppgifterna och har svårigheter att fatta ett beslut (Theorell, 2003). Utifrån modellen kan den anställde klara av högt ställda krav om denne kan fatta de beslut han eller hon själv behöver och upplever sig få tillräckligt med stöd från organisationen. Enligt Theorell har individer med stöd från chefer och arbetskamrater mindre risk att utveckla stressymptom än andra.

Den här modellen använder jag för att analysera mitt material och få svar och förståelse för hur pedagogerna upplever sina arbetssituationer, vilka faktorer som uppfattas som stressande, vilka erfarenheter personalen har av stress och sjukskrivningar samt hur dessa påverkar deras arbete. Upplever pedagogerna att det finns en balans mellan dessa tre ”ben” inom sina organisationer, eller råder det obalans mellan dem här faktorerna?

14

Tidigare forskning

Det problem jag studerar, dvs. stressframkallande faktorer, psykisk ohälsa och för-skollärares ökade sjukskrivningar, belyses i arbetet både utifrån teoretiska perspektiv, ve-tenskaplig grund och utifrån personalens erfarenheter. I detta avsnitt ska exempel på forskning, dvs. den vetenskapliga grunden presenteras.

Genusrelaterad sjukskrivning

Ulla-Britt Eriksson (2009) beskriver i sin doktorsavhandling Man är ju inte mer än människa långtidssjukskrivningar ur ett emotionellt, relationellt och strukturellt perspektiv med fokus på psykisk ohälsa. Hon menar att detta ofta drabbar människor som arbetar inom samhällssektorn eller i serviceyrken, där interaktion och sociala relationer mellan människor sker konstant. Traditionellt förväntas kvinnor utföra mer emotionellt arbete både i hemmet och på arbetsplatsen, menar Eriksson (2009), och det anses som viktigt att de ska kunna hantera känslor, som dock kan leda till emotionell utmattning. Depressioner och ångestsyndrom är vanligare hos kvinnor, medan reaktioner som alkoholproblem och drogrelaterade störningar är mer förekommande hos män (Eriksson, 2009).

Kanadensiska forskare på Montreals universitet och på Montreal Heart Institute D'antono, Dupuis, Tardif, Moskowitz, och Lévesque (2010) har i sin studie av både män och kvinnor, som utsattes för olika stressiga situationer, visat att kvinnor reagerar mer defensivt (undvikande) på stress. Under studiens gång, mätte testledarna deltagarnas blodtryck, puls och nivåer av ämnet kortisol i saliven, ett hormon som ökar under stress. Kvinnorna visade sig mer defensiva och förnekande av stress, vilket ger en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Andra orsaker till att kvinnor är mer stresspåverkade än män, är att de oftare återfinns i de yrken som är mer utsatta med repetitiva arbetsuppgifter och emotionell belastning som inom vård och förskola, och att kvinnor fortfarande ofta har huvudansvaret för obetalda arbetsuppgifter i hemmet och med barnen. Detta kan bidra till symtom som trötthet,

15

muskel- och ledbesvär samt sömnsvårigheter, som är typiska kännetecken för individer som är utsatta för stress (Alvin, 2006).

Förskola i förändring

För att förstå den snabba förändringarna av psykisk ohälsa inom förskolläraryrket måste vi också problematisera förskolläraryrkets förändring genom tiden, framhäver Sven Pers-son och Ingegerd Tallberg Broman (2002; 2015).

Vilka förändringar skedde då i förskolan från slutet av 1990-talet när den psykiska ohälsan har börjat öka markant i Sverige?

Enligt Maria Jarl och Jon Pierre, så har förskolan genomgått flera förändringar, från att vara en del av socialtjänsten under längre tid till att tillhöra utbildningssektorn (Jarl & Pierre, 2012). År 1980 fick förskolan en tydligare pedagogisk inriktning och några år efter, år 1991, beslutade Riksdagen att förskolan ska vara till för alla barn oavsett om föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar, vilket ledde till att antalet barn i barngrupperna ökade successivt. År 1996 fick Skolverket ansvar för förskolan och därefter år 1998 kom första läroplanen för förskola (Jarl & Pierre, 2012). Denna reviderades år 2010 och med detta fick förskolan ett förstärkt pedagogiskt uppdrag och ansvar, och en läroplan,som lägger grund för senare skolstadier (lpfö 98/2016).

Riskfaktorer

Enligt Vingård (2015), kan flera olika faktorer ha ett samband med utveckling av, eller ökad risk för, psykisk ohälsa, sjukskrivning, förtidspension och till och med död. Några av dem är påfrestningar, höga krav, låg kontroll, ansträngande arbete, obalans mellan an-strängning och belöning samt rollkonflikter på arbetsplatsen. Hon påpekar även att flera studier har visat att det finns ett samband mellan brist på socialt stöd och depressions-symptom, utmatningssyndrom och sömnkvalitet. Även höga krav och spänt arbete visat negativa effekter med stressrelaterade besvär och psykisk ohälsa hos de anställda.

16

I en studie av Bradley och Cartwright (2002) undersöktes socialt stöd, arbetsstress, hälsa och trivsel bland sjuksköterskor, från fyra olika sjukvårdsorganisationer i nordvästra Eng-land. Det visade sig att socialt stöd hade tydlig positiv inverkan på sjuksköterskornas väl-mående och arbetstrivsel. Studien genomfördes med hjälp av enkätfrågor.

Överkrav (för mycket att göra) är ett vanligt fenomen och stor stressfaktor i dagens arbetsliv framhåller Levi (2005). Arbetsmiljöns ofta begränsade möjligheter att tillgodose människans behov av till exempel uppmuntran, uppskattning och mänsklig kontakt tillgodosedda, kan också utgöra en stressfaktor. Omplacering av personal, att människor som har arbetat nära varandra i många år skiljs åt och förlorar sitt stöd och sin grupptillhörighet, bidrar till stressupplevelserna (Levi, 2014).

Enligt Lundbergs forskning (2005) utgör brist på återhämtning efter en ansträngande situation en nyckelfaktor för stressrelaterad ohälsa. Om en individ inte har möjlighet att återhämta sig före nästa ansträngning, så kan individens biologiska system påverkas nega-tivt (Lundberg, 2005).

I en studie om Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa är Aronsson, Astvik och Gustafsson (2010) inne på liknande slutsatser. De har undersökt arbetsförhållanden, där stress acku-muleras och möjligheterna för återhämtning är bristande. De visar hur återhämtning kan relateras till förbättrad hälsa. I studien deltog anställda från nio arbetsplatser inom för-skola, hemtjänst, socialtjänst från två stora kommuner i Mellansverige. Studien baserades på enkät med 115 frågor som behandlade hälsofrågor, samarbete, nedvarvning och åter-hämtning, strategier, psykosocial arbetsmiljö samt organisatoriska förhållanden. Majo-riteten av deltagarna var kvinnor (91 %) och medelåldern var 42,7 år. 3 procent av delta-garna arbetade inom äldreomsorg, 38 procent arbetade inom socialtjänsten och 26 procent inom barnomsorgen. I studien grupperades deltagarna efter hur mycket återhämtning de hade efter arbetstid. Den ”återhämtade” gruppen hade tillräckligt med resurser för att utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt när det gäller arbetskrav, kvalitetsaspekter, inflytande och stödaspekter. Gruppen ”ej återhämtade” sågs i studien som en riskgrupp för ohälsa. Även om de rapporterat högre ohälsa, hade de dock inte sjukfrånvaro, vilket sannolikt hör samman med att de ersätter sjukfrånvaro med sjuknärvaro.

Fredrik Sjödin (2012) har i sin avhandling Noise in the preschool, health and preventive measurees undersökt ljudnivån på 17 förskolor i Norra Sverige och stressnivån på 127 pedagoger. Han har mätt buller från barnens röster och deras aktiviteter på förskolans

17

olika miljöer samt gjort kortisolmätningar för att undersöka pedagogernas stressnivå under deras vistelse på förskolorna. Resultatet visade att pedagogerna uppvisade sämre hörsel och hade en hög stressnivå redan efter en timme på förskolan, jämfört med en ej bullerexponerad förskola. De kände ljudtrötthet efter arbetsdagens slut, hade en försämrad sömnkvalitet och förhöjd sömnighet vid uppvaknade. Minst stressade var pedagogerna när barnen var engagerade i planerade utomhusaktiviteter. Studien visar att antalet barn spelade stor roll för höjningen av pedagogernas stressnivå. Som åtgärder används i studien ljudabsorberande väggar och bord, minskning av barngrupperna, ljuddämpande leksaker.

Kompetensens betydelse

Enligt en norsk studie från Seland och Hansen Sandseter (2015) om relationer mellan ett- till treåringar och deras pedagoger, så visade det sig att de studerade pedagogerna inte var stressade av arbetet med barnen, även om detta var ett påtagligt emotionellt och krävande arbete, där engagemanget var av stor betydelse för barnens välbefinnande. Orsaken till att de norska förskollärarna inte upplevde sig stressade handlade enligt forskarna om förskolans höga kvalitet där arbetslaget hade kunskap om att skapa intersubjektiva utrymmen som utmärktes av värme och närhet mellan pedagogerna och barnen. Förskollärarna med sin höga kompetens kunde skapa möjligheter för varje enskild barn att kunna undersöka sin omgivning utifrån sina egna förutsättningar utan att bli störda av andra barn eller vuxna (Seland et al, 2015). Den här kunskapen kunde enligt forskarna även bidra till att stressnivåerna hos de yngsta barnen som möter förskollärare med sådan kompetens sjönk.

Konsekvenser vid

långvarig stress

Stressande upplevelser i skola, arbetsplats, vårdinstitution osv. tolkas och värderas i olika steg av den enskilde individen. De kan påverka hälsa och välbefinnande genom kognitiva reaktioner (svikande minnesfunktion, koncentrationssvårigheter, svårt att lära sig nya saker), beteenden (cigarrettrökning, självdestruktiv beteende, alkoholmissbruk osv), känsloreaktioner (ångest, oro, nedstämdhet) samt fysiologiska stressreaktioner. Dessa

18

steg kan leda till kroppsliga skador i exempelvis hjärt-kärlsystemet och skador i skelett och muskulatur (Levi, 2005).

Vid långvarig stress kan kroppen ta skada, då immunsystemet, hjärt- och kärlsystemet kan rubbas. Kroppens förmåga att återhämta sig minskar och stress blir skadlig för män-niskans kropp. Det finns risker att man bland annat drabbas av muskelvärk, kronisk smär-ta, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, sömnsvårigheter, utmattningssyndrom, depression. Därför är det viktigt att kroppen får vila och kunna återhämta sig (Theorell, 2005). Kroppsliga reaktioner eller varningssignaler på stress är kroppslig värme, att andningen ökar, svettningar och känslor av hur hjärtat slår snabbare, blodet omfördelas till muskler-na och hormonermuskler-na adremuskler-nalin, kortisol och noradremuskler-nalin frigörs och ger negativa effekter på vår kropp och vårt psyke. Lite stress kan vara bra för prestationsförmågan, men bara till en viss gräns. När gränsen är nådd sjunker prestationen och koncentrationsförmåga. Det som är avgörande för om stressen är skadlig eller inte, är intensiteten på stressorerna, varaktigheten och individens tolkning av själva situationen (Theorell, 2005).

19

Metodval

För att undersöka hur pedagogerna, framför allt förskollärarna, upplever sin arbetsmiljö och vilka faktorer och situationer som verkar stressande för dem, har jag valt att använda mig av en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod i form av enkäter med både öppna och slutna frågor. Det kvalitativa upplägget har jag valt eftersom det kan möjliggöra för mig att få en fördjupad förståelse eller innebörden av det komplexa fenomen som studeras i mitt arbete (Alvehus, 2013). Samtidigt ville jag undersöka hur vanligt det är inom den här yrkesbranschen att pedagogerna utsätts för stressiga situationer eller påfrestande arbetsförhållande, som påverkar deras hälsa negativt. Enligt Alvehus (2013) kan forskaren använda sig av olika varianter i sin undersökning, som till exempel kvalitativa element i form av öppna frågor i enkäter och sådana som möjliggör mindre beräkningar, då kvantiteter kan också vara väsentliga för att forskaren ska få förståelse, huruvida ett fenomen är vanligt förekommande eller inte.

Enkäten var sammanställd så att det fanns både öppna och slutna frågor, som enligt Bry-man (2011) har både sina fördelar och nackdelar. Fördelen med öppna frågor enligt honom är möjligheten för informanten att svara med sina egna ord och lämna oförutsedda svar som forskaren inte tänkt på vid formuleringen av frågan. Nackdelen med öppna frågor är att frågorna kan kräva längre tid av informanten att besvara, och att svaren kan vara svåra att bearbeta i jämförelse med slutna frågor (Bryman, 2011). Utifrån peda-gogernas svar gör jag så en sammanfattning och presenterar resultatet i siffor, som den kvantitativa metoden möjliggör, och studerar likheter och skillnader mellan de olika grupperna och drar möjliga slutsatser.

Jag valde att använda mig av enkäter som metod då enkäterna möjliggjorde för mig att få svar från flera pedagoger samtidigt. Den möjliggjorde också en förståelse på huruvida fenomenet är vanligt förekommande eller inte. I enkäten hade jag många öppna frågor, då jag inte ville begränsa informanterna i sina svar, utan ge dem möjlighet att utveckla svaren och använda sina egna ord i besvarandet av frågorna. Enkätundersökningen riktade sig till pedagoger inom Helsingborgs kommun. Enkätfrågorna formulerades av mig och överlämnades i pappersformat till samtliga pedagoger.

20

Urval och genomförande

I min studie har jag använt mig av snöbollsurval som enligt Alvehus (2013) betyder att forskaren använder sig av kontakter som redan är kända sedan tidigare för att hitta ytterligare personer att intervjua. Jag kontaktade först de av mig utvalda cheferna, i en form av bekvämlighetsurval, då jag varit i kontakt med dem tidigare inom Helsingborgs kommun, med ett mail och ansökte om tillstånd att genomföra min studie (se bilaga 1). Samtidigt informerades cheferna om mitt syfte, om innehållet i enkäterna, och om vilka frågor pedagogerna kommer få svara på (se bilaga 3). När jag fick tillåtelse från cheferna vid de nio valda förskolorna, besökte jag förskolorna en efter en och tog personlig kontakt med samtlig ordinarie personal.

För att komma åt information om vilka faktorer som uppfattas som orsaker till den ökade sjukskrivningen bland personalen inom förskolan, om pedagogernas erfarenheter av stress och sjukskrivningar samt hur detta påverkar deras arbete, bestämde jag mig för att all personal skulle få möjlighet att svara på frågorna. Då menar jag förskollärare, barnskötare och personal som arbetar som vikarier och extra resurser för barn med särskilda behov. Detta kan vara ett sätt att få kunskap om och förståelse för om det finns några gemensamma faktorer, som påverkar alla verksamma pedagoger eller om det finns faktorer som berör bara en enskild yrkeskategori.

I enkäten formulerade jag en fråga där deltagarna kunde ange sin yrkesroll, så att jag kunde urskilja yrkeskategorierna och jämföra deras svar i efterhand. Deltagarna arbetade vid nio olika förskolor. En av dem var indelad i två avdelningar för ett- till treåringar medan de andra förskolorna hade avdelningarna med barn mellan ett och fem år. Enkäterna delades ut på två förmidagar mellan klockan 9 och 11, på en fredag och en måndag därpå. De här dagarna valde jag för att då har pedagogerna färre barn på avdel-ningen eftersom så kallade 15-timmars-barn inom Helsingborgs kommun inte brukar vara på förskolan måndagar och fredagar. Tanken med detta var att personalen inte skulle känna sig stressad över ett oväntat besök, då en pedagog måste gå ifrån barngruppen för att bemöta mig.

Sammanlagt tog jag kontakt med 10 pedagoger, en pedagog per avdelning. Vid besöken på förskolorna presenterade jag mig för dessa och berättade om chefens tillåtelse, mitt syfte med besöket, samt överlämnade en informationsblankett till personalen per avdelning (se bilaga 2). Jag lämnade också ut enkäter med kuvert, lika många som det

21

fanns personal på varje avdelning. Dessutom ställde jag ut en låda där de kunde samla in alla kuvert.

Pedagogerna fick sju dagar på sig att fylla i enkäterna. Jag fanns närvarande vid två tillfällen under dessa dagar och kunde svara på eventuella frågor. Totalt delades 48 enkäter ut till samtliga pedagoger på de nio olika förskolorna (tio avdelningar). När de sju dagarna hade gått visade det sig att en stor del av personalen inte hunnit fylla enkäterna, utan bad om extra tid. De fick då ytterligare två dagar på sig innan den slutliga insamlingen av enkäterna. När nio dagar hade gått bestod materialet av totalt 32 besvarade enkäter, varav 24 från förskollärare, 4 från barnskötare och 4 med annat yrke.

Etiska överväganden

De etiska övervägandena är viktiga i varje led av min studie. Undersökningen rör delvis känsliga frågor. Eftersom jag ville undersöka hur pedagogerna, framför allt förskollärar-na, upplever och hanterar stress på sina arbetsplatser sammanställde jag en enkät med 13 frågor som handlar om pedagogernas tankar om vilka faktorer som verkar stressande för dem på deras arbetsplatser. Enkäten ställer också frågor om hur de hanterar stressiga situationer, och hur de ser på omfattningen av och kraven på sina arbetsuppgifter, samt avslutningsvis om deras uppfattning om orsaker till de ökade sjukskrivningarna av psykisk ohälsa inom förskolläraryrket.

I arbetet med min undersökning följde jag de krav och villkor som formulerats av Veten-skapsrådet (2002, s.7, 9-10, 12, 14) och uppmärksammade de fyra riktlinjer som angivits. Det första kravet är informationskravet. Informanterna informerades, i samband med enkätutdelningen, om forskarens syfte med studien och hur den skulle genomföras, att deltagandet är frivilligt och att de insamlade uppgifterna inte kommer att användas för annat syfte, än för forskarens undersökning. Det andra kravet är samtyckeskravet som innebär att forskaren ska inhämta deltagarens samtycke. I denna enkätundersökning fick informanterna information om detta och visade sitt samtycke, när enkäten returneras ifylld. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet, som innebär att forskaren framhåller att konfidentialitet (tystnadsplikt) råder och att ingen obehörig har tillgång till data och kan identifiera personerna som deltar. Det fjärde är nyttjandekravet, som innebär att all insamlad information får användas bara för studiens ändamål.

22

I min enkät har jag inte formulerat en fråga om kön av etiska skäl, men relaterar till studier med denna kategorisering från tidigare forskning. I ett litet material som detta, och med så snedfördelad personalgrupp, bryts anonymitetsprincipen vid uppgivande av kön. Kön är dock en studerad faktor i större undersökningar inom detta forskningsfält.

Jag sammanställde konkret en blankett för informerat samtycke till förskolechefer och pedagoger där jag informerade dem om syftet med min undersökning, att genomförandet av arbetet kommer vara reglerat av etiska riktlinjer, som rör tystnadsplikt och anony-misering, vilket betyder att personal och förskola kommer vara anonyma. I informationen ingick också att framhäva att det insamlade materialet inte kommer att användas i andra sammanhang än detta, utan bara i det egna analysarbetet.

23

Resultat och analys

Det här kapitlet är indelad i två delar: resultat och analys. I första delen presenteras resultatet från enkäten som sedan analyseras det i andra delen i förhållande till den teoretiska modellen som tidigare presenterades.

Resultat

I denna del av uppsatsen redogör jag för och presenterar resultaten av enkäterna. Resultaten baseras på 32 besvarade enkäter från sammanlagt 48 utdelade på 9 stycken förskolor, där 24 av de som svarat är förskollärare, 4 barnskötare och 4 anställda som resurser/vikarier inom branschen. Pedagogernas och förskolans/skolans namn är anonymiserade och deras svar kommer jag märka med yrkets första bokstav: förskollärare med bokstaven ”F”, barnskötare med bokstaven ”B” och resurspersonal/vikarier (annat yrke) med bokstaven ”A”. Resultaten kommer jag presentera under rubrikerna: tankar kring och erfarenheter av sjukskrivning, faktorer som stressar pedagogerna på deras arbetsplats, pedagogernas tankar kring deras arbetsbelastning, pedagogernas tankar om hur sjukskrivningar påverkar deras arbete och arbetsplatsen.

Tankar kring och erfarenheter av sjukskrivning

När det gäller orsakerna till ökad sjukskrivning av personal inom förskolan, svarar en del pedagoger att orsaken kan vara stress, för många uppgifter och för lite lugn och ro, mycket bemötande av människor/många relationer, personalbrist, känsla av att inte räcker till för alla och allt, prestationskrav, pappersarbete, brist på struktur i organisationen, och för höga ljudnivåer av stora barngrupper. En del förskollärare tycker inte att lokalerna är byggda för att vara en förskola men berättar inte varför de inte är nöjda med lokalerna. Ytterligare en aspekt handlar om att utbildningen inte stämmer med verkligheten p.g.a. tidsbrist i arbetslaget. Vissa anser att de har för lite tid att lära sig nytt och att de känner sig ansträngda för att skapa en välfungerande arbetslag. En förskollärare lyfter fram följande aspekter:

24

F: Stress, prestationskrav, när teorin inte vill fungera i praktiken p.g.a. tidsbrist i arbetslaget, fungerande arbetslag ansträngning kring välfungerande arbetslag.

På frågan om pedagogernas erfarenheter av sjukskrivning på grund av stress, depression eller utmattningssyndrom samt vilken typ av hjälp får de i sådana situationer var svaren: Tre förskollärare har varit sjukskrivna av stress, en vecka eller mindre än en månad, två har varit sjukskrivna en månad, och två mer än en månad. En av barnskötarna har varit sjukskriven en månad och från den andra yrkeskategori annat yrke, har en anställd varit sjukskriven av stress i en vecka. De andra anställda hade aldrig varit sjukskrivna av dessa skäl. Från totalt nio anställda som har varit någon gång sjukskrivna av stress, har fyra fått hjälp från arbetsgivaren i form av samtal och mindre arbetsuppgifter i vissa perioder dock från sjukvården har fem fått hjälp i form av sjukskrivning och KBT-rehabilitering. För att de ska må bra på sina arbetsplatser tycker förskollärarna att lyhörd ledning och samtalsstöd är viktigt, med förstående och stöttande chefer som aktivt kan sätta sig i problematiken och stötta utifrån behov och resurser. En avgränsning och minskning av arbetsuppgifterna samt en minskning av barngrupperna tycker förskollärarna skulle vara till stor hjälp. Personal på plats och minskning av omplaceringar samt förtydligat administrativt ansvar, och avsatt tid för detta, menade de också skulle bidra till bättre arbetsmiljö och bättre hälsa. Förskollärarna ger också förslag på möjligheten med friskvård, som yoga och träning på arbetstid, handledande personal i form av specialpedagoger och exempelvis en pedagogista. Även ett bra samarbete i arbetslaget och tydlig struktur i organisationen ser de som viktigt för en god hälsa och arbetssituation.

Faktorer som stressar pedagogerna på deras arbetsplats

På frågan om det finns faktorer på arbetsplatsen som gör pedagogerna stressade och vilka de i så fall är, svarade 11 förskollärare ”ja”, och 13 ”ja i viss grad”.

Utifrån pedagogernas benämning av största stressfaktorerna har jag bearbetat deras svar i tabellen nedan, för att kunna jämföra information och se likheter och skillnader.

25

Tabell: Antalet personer i varje yrkesgrupp som uppgett nedanstående svar

Faktorer som gör dig stressad på din arbetsplats F av 24 B av 4 A av 4 Mycket att göra i förhållande med arbetstiden 20 2 2 Högljudd p.g.a. stora barngrupper - färre vuxna 8 1 2 Administrativa uppgifter (pappersarbete) 19 1 0

Dokumentation 16 1 0 Ej närvarande personal av olika anledningar 9 2 0 Ej fungerande struktur inom organisationen 15 4 2 Pedagog. olika förhållningsätt, ansträngda relationer 9 2 0 Extra ansvar/uppgifter (brand, lokalvård, ekonomi..) 15 2 0 Utbildningar, möte, kvällsföreläsningar... 4 0 0 Utvärdering, Uppföljning 16 0 0 Känsla av otillräcklighet 13 2 1 Otydliga och krävande föräldrar 2 0 1 För mycket personal i rörelse mellan avdelningar 2 2 0 ____________________________________________________________________

Resultatet baseras på svaren från 24 förskollärare, 4 barnskötare och 4 anställda med annat yrke som hade svarat på frågorna.

När det gäller stressfaktorerna, uttrycker förskollärarna att omfattningen av stressen varierar mycket från dag till dag och att en kombination av flera faktorer kan påverka deras upplevelse av stress. Förskollärarna känner sig mindre stressade när de har färre barn och arbetar med dem i olika aktiviteter på avdelningen, när de har full personalstyrka, när de får tillräckligt stöd från ledningen och när allt administrativt arbete är klart. En del förskollärare uttrycker att de har arbetat mycket med själva organisationen, och att det har blivit bättre när alla vet och tar sitt ansvar. Några av förskollärarnas stressiga situationer uppkommer av oregelbundna vardagar, högt tempo, stora krav, höga ljud, många intryck och mycket ansvar, och de känner sig trötta, utmattade, får huvudvärk och är glömska.

26

Pedagogernas tankar kring deras arbetsbelastning

När det gäller kraven i yrket tycker de flesta förskollärare att det är för många uppgifter, stora krav på administration, dokumentation och uppföljningar som är svåra att hinna med p.g.a. många möten, utbildningar och liknande.

På frågan om vad pedagogerna tycker ifall arbetsuppgifterna är lagom omfattande, för många, eller krävande, svarar 12 förskollärare att de är ”för många”, fyra att de är ”lagom omfattande”, fem att de är ”lagom omfattande” men periodvis ”för många”. En har svarat att de är ”krävande”, två att de är både ”för många” och ”krävande”.

Några förskollärare tycker att det är alldeles för dålig utbildning eller ingen alls när det gäller dokumentation och digitala läromedel dock lyfter en förskollärare fram aspekten att en avlastning i arbetet kan vara avsatt tid för administrativt arbete och dokumentation i ca fem timmar i veckan.

Pedagogernas tankar om hur sjukskrivningar påverkar deras arbete och

arbetsplatsen

Alla pedagoger tycker att deras frånvaro på grund av sjukskrivningar gör barnen oroliga och otrygga speciellt när det hela tiden kommer nya vikarier som barnen inte känner. Enligt pedagogerna påverkar inte kortvarig frånvaro från en ordinarie pedagog barngruppen i stort sett, men längre frånvaro från flera ordinarie pedagoger kan leda till otrygghet, eftersom rutinerna förändras och barnen känner sig otrygga. Barn behöver enligt pedagogerna kontinuitet, trygghet och rutiner. Även strukturen inom organisationen förändras enligt pedagogerna vid sjukskrivningar då personalen känner sig ostrukturerade och stressade vilket gör att även barnen blir stressade och osäkra. Rutinerna förändras också då pedagogerna har olika ansvarsområden i verksamheten vilket förändrar kontinuiteten och flödet i arbetet inom arbetslaget och organisationen.

Analys

I denna del ska jag närmare analysera mitt resultat av min enkätstudie med hjälp av Karaseks (1990) krav-kontroll-stöd-modell i förhållande till ett ”ben” i taget och kommer

27

avsluta med en sammantagen analys av hur balansen ser ut mellan de tre ”benen”. Min studie är av begränsad omfattning, men utgör en utgångspunkt för fördjupad förståelse och vidare diskussion.

Det framgick av undersökningen att förskollärarna visade mer intresse att svara på enkäterna än de övriga inom verksamheten. Jag uppmärksammade vid genomgången av svaren att barnskötarna och kategorin annat yrke inte hade svarat på alla frågor, eller svarat med korta svar, vilket skiljer sig från förskollärarnas långa kommentarer på nästan varje fråga. Kanske var yrkeskategorin förskollärare mer angelägen och engagerad i problematiken? När det gäller pedagogernas yrkeserfarenhet har jag inte sett några skillnader i svaren.

Pedagogernas upplevelser av ”krav” i organisationen

Utifrån det sammantagna resultatet av enkätundersökningen, utgörs de största stressfaktorerna när det gäller förskollärarna av förhöjd arbetsbelastning (för mycket ansvar och uppgifter som inte rör barnen direkt) och för höga krav i förhållande till arbetstid och prestationsförmåga. Detta innebär en obalans mellan individen och hennes miljö enligt modellen (Theorell, 2003). Enligt Karaseks modell, leder orimligt höga krav till att individen kan utveckla sjukdom, medan rimliga krav ökar individens chans till god hälsa och ett gott utfört arbete.

Tiden uppfattas som otillräcklig av de flesta pedagogerna, speciellt av gruppen förskollärare, i förhållande till det uppdrag de har – vilket gör att de känner sig stressade. De faktorer som verkade mest stressande för förskollärarna förefaller hänga samman med att yrket uppfattas mycket komplext och dåligt avgränsat. De intervjuade uppfattar att de har för mycket att göra i förhållande med arbetstiden, då det tillkommit fler administrativa uppgifter som dokumentationer, utvärderingar, uppföljningar och extra uppgifter och ansvar (som till exempel inom miljö, brandskydd och ekonomi).

Från resultaten av mitt empiriska underlag uppmärksammade jag att många förskollärare ger en bild av att dokumentationer och administrativt arbete är krävande, då de uttrycker att de saknar utbildning samt avsatt tid för detta. Brist på utbildning och tid för att genomföra sitt arbete kan leda till bristande kontroll över olika situationer, då det därmed saknas kompetens för att fatta beslut, vilket enligt krav-kontroll-stöd-modellen kan leda

28

till psykiska påfrestningar och stress. Förskollärarna har med den reviderade läroplanen fått ett markerat ansvar och tydliggjord ansvarsfördelning, men frågan är om de har fått tillräcklig utbildning och avsatt tid för att genomföra sina arbetsuppgifter? Många av de nämnda ansvarsuppgifterna kräver att förskollärarna är avskilda från barngruppen, vilket leder till professionella dilemman. Det kan hända att de känner psykiska krav kombinerat med ett litet beslutsutrymme då de upplever att deras frånvaro påverkar barngruppen negativt men kan inte göra någonting åt det. Det kolliderar också med det som uppfattas som kärnuppdraget för förskollärare – att arbeta med barnen. Om detta pågår under en längre period uppstår, enligt modellen, höga psykiska krav kombinerat med ett litet beslutsutrymme vilket är något som kan påverka de anställdas hälsa negativt.

Några av pedagogerna lyfter fram att lokalerna inte är byggda för att vara en förskola. Att arbeta i byggnader som inte är anpassade för förskoleverksamhet och erbjuda likvärdig förskola kan vara svårt och uppenbart krävande för förskollärarna. Förskolors miljöer ser olika ut, vissa har större utrymme, andra mindre, men kravet är samma, att all personal och alla förskolor ska kunna erbjuda en likvärdig förskola för alla barn. Detta kan tolkas som att personalen genom bl. a. dessa faktorer utsätts för höga krav, som de inte kan påverka, eller fatta egna beslut över. Även emotionella påfrestningar av dagliga samtal och intryck upplevas krävande enligt förskollärarna, vilket gör att de känner sig utmattade och trötta, får huvudvärk och blir glömska. Alla dessa krav i kombination med ett begränsad inflytande, som förskolepersonalen dagligen upplever, utgör enligt Karaseks modell typiska symptom för stress och psykisk ohälsa.

Även barnskötarna menar att de har fått vidgade uppdrag och att de känner att de har fått extra uppgifter och ansvar inom olika områden i förhållande till deras arbetstid. Den tredje kategorin (annat yrke) känner att det som stressar mest är för lite personal i barngruppen, en icke fungerande struktur inom verksamheten och en för hög ljudvolym.

Pedagogernas upplevelser av ”kontroll” i organisationen

Orimligt höga krav kan leda till brist på kontroll enligt Theorell (2003) över olika viktiga situationer. Detta gäller framför allt förskollärarna då de upplever brist på tid att hantera alla sina olika ansvarsområden inom verksamheten. Förskollärarprofessionens vidgning och otydliga avgränsningar riskerar därmed att skapa en känsla av otillräcklighet hos förskollärarna. Bristande kontroll leder enligt modellen till dåligt resultat och

29

skuldkänslor (Theorell, 2003). Det kan tolkas som förklaring till den otillräcklighet som förskollärarna lyfter fram, och deras beskrivna skuldkänslor av att inte göra ett bra jobb. Den här känslan av otillräcklighet beskriver Karasek i modellen med begreppet hopplöshet, när individen tycker sig ha bristande kontroll över situationen vilket kan leda till skuldkänslor och depression. Några förskollärare upplever att utbildningen är för dålig när det gäller dokumentationer och digitala läromedel och känner att de inte har tid för att lära sig någonting nytt vilket gör dem stressade. De här pedagogerna upplever osäkerhet över sitt arbetsuppdrag vilket enligt modellen kan leda till bristande kontroll över olika arbetssituationer.

Pedagogernas upplevelser av ”stöd” i organisationen

21 av 32 pedagoger i mitt material har svarat att det finns brist på struktur inom organisationen, vilket utgör en påtaglig stressfaktor. Viktiga bakomliggande orsaker till detta var enligt pedagogerna ständiga omflyttningar, förändringar inom organisationen och personalfrånvaro av olika anledningar. Svaren antyder otillräcklig kunskap kring hur man strukturerar en organisation och bristande stöd från ledningen kring detta, vilket kan bidra till otrygga arbetsförhållanden. Två pedagoger uttrycker att de upplever mindre stress numera kring denna stressfaktor, eftersom de har arbetat med den här problematiken under en längre period. De känner att strukturen har blivit bättre på deras avdelningar, men berättar inte vidare i enkäten hur de har arbetat kring detta eller vilka strategier och hjälpmedel de har använt för att skapa den förbättringen. De synliggör dock att medvetet kvalitetsarbete kan bidra till positiva förändringar och deras egna upplevelser av detta.

Vikten av socialt stöd från ledningen, eller pedagogerna emellan, vid psykiskt påfrestande situationer framhävs av de enkätintervjuade. Större del av pedagogerna uttrycker också att de önskar sig mer stöd från ledning och kollegor för att de ska må bra på sina arbetsplatser, vilket jag tolkar som att stödet från dessa kategorier idag upplevs som bristande. Några av pedagogerna beskriver att de upplever påfrestande situationer på sina arbetsplatser, men får inget stöd av ledningen, då, som de uppfattar det, chefen överlåter problematiken att lösas pedagogerna emellan. Socialt stöd är en viktig faktor för individernas välbefinnande utifrån Karaseks modell. Då skapas sociala band, kärlek och omtanke, som leder till emotionellt stöd och stressdämpning.

30

Sju förskollärare i materialet har någon gång varit sjukskrivna av stress. Utav dessa har fyra fått hjälp och stöd i form av samtal och minskning av arbetsuppgifter vissa perioder från arbetsgivaren, samt sjukskrivning och KBT-rehabilitering från vården. Från de andra yrkeskategorierna, har två stycken varit sjukskrivna av stress och fått stöd från både arbetsgivare och vård i form av samtal. En pedagog som tidigare har varit sjukskriven av stress har själv dragit ner på anställningstiden och går på rehabilitering på sin egen tid. Det framgår av undersökningen att en del pedagoger upplever att de har fått tillräckligt med stöd från ledningen dock inte alla. Samtals stöd från chefer kan öka välbefinnandet hos de anställda och minska stress, enligt modellen.

Hur ser balansen ut mellan krav, kontroll och stöd?

Utifrån Karaseks krav-kontroll-stöd-modell skall en organisation eller en arbetsplats erbjuda den anställda individen balans mellan de tre ”benen”, i form av en hanterbar kravnivå, goda möjligheter för individen att påverka sin arbetssituation samt bra stöd i organisationen. Många av dessa stödjande faktorer efterfrågades av de flesta pedagogerna, framför allt av förskollärarna. Förskolepersonalen upplever begränsad social stöd både från ledning och kollegor, bristande kontroll över olika situationer på grund av kompetens och tidsbrist samt allt för höga krav. Detta tyder på att pedagogerna upplever en obalans mellan de tre ”benen” i organisationerna. Begränsat socialt stöd från arbetskollegor och ledning under längre period, samt höga krav och bristande kontroll, kan enligt Karasek och Theorell (1990) leda till att anställda utvecklar en hälsoskadlig stress.

Studiens sammantagna resultat kan enligt modellen tolkas som att stressen i arbetsmiljön och de ansträngda relationerna mellan förskolepersonalen kan motverkas, genom att pedagogerna får tydligare och mer avgränsade uppdrag, behöver genomgå färre omflyttningar och förändringar, får rimligare krav från ledningen och ökade möjligheter till inflytande och beslutsutrymme. Därigenom förbättras också förskolans förutsättningar att bli en bra utvecklings- och lärandemiljö för barnen.

31

Diskussion

Syftet med min studie har varit att få en inblick i hur förskolepersonal uppfattar sin egen arbetssituation i förhållande till stress och sjukskrivningar. I fokus har framför allt förskollärargruppen varit.

I detta avsnitt kommer jag diskutera och problematisera studiens metod och resultatet, och dra slutsatser kopplade till syftet och forskningsfrågorna i mitt arbete. Jag kommer kritiskt granska studien och dess resultat och ge förslag till fortsatt forskning och föränd-ringar av den studerade verksamheten.

Metoddiskussion

Jag valde en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats, med hjälp av enkäter med öppna frågor som skulle möjliggöra för mig att får mer kvalitativa svar, men också möjliggöra mindre beräkningar för numerisk jämförelse. De öppna svaren möjliggjorde att pedagogerna kunde få välja egna ord för att uttrycka sig och få möjlighet att berätta det de ville och inte begränsa sig till redan formulerade svar.

Detta innebar både positiva och negativa konsekvenser. Det positiva var att jag fick väldigt rikt innehåll av information för min studie, då pedagogerna lyfte fram stressfakto-rer som jag inte hade tänkt att de kunde vara orsaker till stress, och inte kunnat formulera som svarsalternativ. Hade jag haft bundna svarsalternativ, hade jag inte kunnat få fram detta resultat. En av dessa är ”icke fungerande struktur i organisationen”, vilket visade sig utgöra en stor stressfaktor för alla pedagoger.

Det negativa med öppna frågor var att det var svårt för mig att kartlägga, tolka och bear-beta pedagogernas svar och även att konkret tyda deras skriftstil. Någonting som jag upp-märksammade var att skrivutrymmet för de öppna frågorna var för litet, då de flesta – framför allt förskollärarna – behövde mer plats för att få skriva det de ville säga. De hade då tryckt ihop texten, för att få mer plats eller skrivit på baksidan av blanketten. Detta gjorde det svårare för mig att bearbeta texten. Hade jag även gjort intervjuer då hade jag kanske lättare fått tolka mitt material. Men eftersom bara en förskolepersonal var villig

32

att ställa upp för en intervju, nöjde jag mig med materialet från enkäterna, eftersom jag tyckte att en intervju inte skulle göra någon skillnad i resultatet.

Resultatdiskussion

I det här avsnittet sammanfattar jag och diskuterar mitt resultat utifrån studiens tre frågeställningar: Vilka faktorer uppfattas som orsaker till sjukskrivningar bland personal inom förskolan? Vilka erfarenheter har förskolepersonalen av stress och sjuk-skrivningar? samt Hur upplever förskolepersonalen att stress och sjukskrivningar påverkar arbetet och arbetsplatsen?

Vilka faktorer uppfattas som orsaker till sjukskrivning bland personal inom

förskolan?

Resultatet av min undersökning visar att största faktorn som orsakar sjukskrivning bland personal inom förskola är stress orsakad av en del olika faktorer. Bland gruppen förskollärare tydliga orsaker till stress utgörs av: hög administrativ belastning i förhållande till arbetstiden, känsla av otillräcklighet, icke fungerande strukturer inom organisationen, extra uppgifter och ansvar.

Förskollärarna upplever att barngruppens storlek ökar, att tiden inte räcker till deras pedagogiska uppdrag och att de ständigt får nya uppgifter att göra utöver det pedagogiska arbetet med barnen. Detta förklarar varför förskollärarna upplever höga krav och ett spänt arbete utan någon tid för återhämtning vilket enligt Alvin (2006) och Aronson (2010) i tidigare forskning ger negativa effekter hos de anställda individerna med stressrelaterade besvär som trötthet, ledbesvär, sömnsvårigheter, glömska osv., besvär som de upplever enligt deras svar från enkäterna. Enligt forskarna kroppen måste få tid för vila för att den ska kunna återhämta sig vilket det visar sig att de inte har.

De intervjuade förskolelärarna upplever en känsla att de inte räcker till för allt och alla vilket gjorde att de fick prestationskrav. De berättar att teorin inte fungerar i praktiken p.g.a. tidsbrist i arbetslaget, personal i rörelse och ett icke fungerande arbetslag. Förskollärarna beskriver upplevelser av överkrav som enligt Levi (2005) är största faktor för stress i dagens arbetsliv. Enligt forskaren handlar det om situationer, upplevelser som

33

skapar frustration och som pressar den anställda individen att prestera utöver den normala förmågan.

Från barnskötarnas svar framkommer att förskollärarnas frånvaro stör barnskötarna, då det påverkar organisationen, relationerna mellan personalen och flödet i arbetet, vilket enligt Vingård (2015), den här störande faktorn kan uppkomma som resultat av individens psykiska påfrestningar av ett ansträngande arbete. Även barnskötarna berättar att de har fått vidgade uppdrag och att de känner att de har fått extra uppgifter och ansvar inom olika områden i förhållande till deras arbetstid vilket visar att de också upplever överkrav. Den andra kategorin (annat yrke) känner att det som stressar mest är för lite personal i barngruppen, en icke fungerande struktur inom verksamheten och en för hög ljudvolym av för stora barngrupper.

Slutsatser jag kan göra av min undersökning gällande den här frågan, är att det finns en obalans mellan kraven på förskolelärarna och de förutsättningar de har för att nå upp till dem. För att komma till rätta med det behöver förskolans personalbesättning ses över. Fler förskollärare kan behöva anställas, som kan avlasta befintliga pedagoger med administrativa uppgifter. På så sätt kan kraven på förskolelärarna minskas, vilket leder till mindre stress för både förskolelärare och barnskötare och därmed färre sjukskriv-ningar och ekonomiska kostnader för anställning av vikarier och extra resurser.

Vilka erfarenheter har förskolepersonalen av stress och sjukskrivningar?

Min enkätundersökning visar att nio av de deltagande pedagogerna någon gång har varit sjukskrivna av stress. Av dessa var sju förskollärare och två kom från andra yrkeskategorier. Sex av dem säger sig ha fått stöd från ledningen i form av samtal och minskade arbetsuppgifter under vissa perioder, medan de andra tre pedagogerna upplevde att de inte hade fått något stöd alls från ledningen. Socialt stöd är en viktig faktor för individernas välbefinnande, enligt Karasek (1990) och Levi (2014), för att motverka stress, men det visar sig att inte alla pedagoger i min undersökning får det. En pedagog som tidigare har varit sjukskriven av stress har själv dragit ner på anställningstiden och går på rehabilitering på sin egen tid. En annan pedagog som har varit sjukskriven i mer än en månad, arbetar nu igen men känner sig inte frisk. Detta visar att den här pedagogen utifrån (Aronsson et al, 2010) i tidigare forskning ersätter sjukfrånvaro med sjuknärvaro.

34

Det här resultatet tyder på brist på möjlighet till återhämtning, vilket enligt Lundberg (2005) och (Aronsson et al, 2010) är en nyckelfaktor vid stressrelaterad ohälsa.

Gällande återhämtning framkommer i min studie, utifrån det pedagogerna har skrivit i enkäterna, liksom i tidigare studier, vikten av fysisk träning och mental avkoppling i form av yoga eller massage på arbetstid. Detta kan vara ett alternativt hjälpmedel som kan bidra till pedagogernas hälsa och välmående. Levis (2014) undersökningar har bl. a. visat att beröringsterapier i form av massage ger positiva effekter för kropp och själ. Detta då kroppen frisätter hormonet oxytocin som bidrar till att ångest, depression och blodtryck minskar. Även andra metoder som akupunktur, meditation, avslappning har visat sig skapa välmående (Levi, 2014).

Hur upplever förskolepersonalen att stress och sjukskrivningar påverkar

arbetet och arbetsplatsen?

Förskollärarna utrycker sig att omfattningen av stressen varierar från dag till dag och att en kombination av flera olika faktorer kan påverka deras upplevelse av stress. Några av deras stressiga situationer uppkommer av högt tempo, stora krav, höga ljud, mycket ansvar, oregelbundna vardagar och många intryck, vilket gjorde att de kände sig trötta, glömska, utmattade och fick huvudvärk. Detta är stressfaktorer som är framhållna av både Levi (2005) och Vingård (2015) i tidigare forskning.

Mindre stress upplevde förskollärarna de dagar när det var färre barn i barngrupperna eller när de arbetade i små barngrupper. Arbetet i små barngrupper framhålls som mindre stressande även i studien av de norska forskarna (Seland et al, 2015), som menar att möjligheten att skapa intersubjektiva utrymmen där varje enskilt barn kan undersöka sin omgivning utifrån egna förutsättningar är ett resultat av pedagogernas höga kompetens. En sådan miljö blir harmonisk och givande för såväl pedagogers som barns välmående. Även Sjödins (2012) forskning visar att små barngrupper leder till en lägre ljudnivå vilket bidrar till sjunkning av pedagogernas stressnivå.

När det gäller kategorierna barnskötare och anställda med annat yrke inom förskoleverksamheten, visade sig stress uppstå vid framför allt personalfrånvaro av olika anledningar, vilket gjorde att de kände sig ostrukturerade med ansvar för stora barngrupper. De här situationerna ledde till höga ljudnivåer och en känsla av

35

otillräcklighet när nya vikarier kom och barnen kände sig otrygga. Det här resultatet visar att pedagogerna upplever höga krav och har låg kontroll över sådana situationer vilket enligt Theorell (2003) finns en stor risk att de här individerna utvecklar hälsoskadlig stress.

21 av 32 pedagoger inom förskoleverksamheten upplever stress då deras organisationer inte är välfungerande som resultat av kontinuerliga förändringar, omplaceringar av personal mellan olika avdelningar samt personalfrånvaro av olika anledningar. De här faktorerna gör pedagogerna ostrukturerade och stressade. Detta visar att pedagogerna har begränsat beslutsutrymme och inte kan påverka över dem här situationerna, vilket enligt Theorell (2003) leder till psykiska påfrestningar hos de anställda individerna. Forskarna Aronson et al (2010) visar i sin studie att ledningen och hur arbetet organiseras spelar stor roll för personalens arbetsbelastning. Omplaceringar av personal, liksom att människor som har arbetat nära varandra skiljs åt och förlorar sitt stöd, bidrar till stress enligt Levis forskning (2014).

Slutsatser jag kan dra gällande den här frågan är att barngruppens storlek behöver uppmärksammas liksom själva organisationen på avdelningen. Kontinuerligt arbete i små grupper kan också vara någonting som kan minska stressen av höga ljud men för detta krävs det utrymme och pedagogiska miljöer, vilket inte alla förskolor kan erbjuda. Att dagligen bemöta olika människor och kunna hantera emotionella situationer som är typiska för det här yrket är krävande och psykisk påfrestande för varje individ och enligt min studie en av orsakerna för stress. Det är också sådant som behöver uppmärksammas mer i utbildningen till förskollärare. Även stödet från ledningen behöver stärkas när det gäller strukturen inom organisationen och vid sjukskrivningar, men också vid dagliga ansträngande situationer. I förbättringsarbetet behöver man också uppmärksamma individernas möjligheter att påverka sin egen situation utifrån Karaseks modell.

36

Slutord och förslag till forskning

Mitt syfte med studien har varit att få en inblick i hur förskolepersonal uppfattar sin egen arbetssituation i förhållande till stress och sjukskrivningar. Fokus har varit framför allt förskolelärargruppen. Jag har genom en enkät undersökning kommit fram till att flera faktorer kan orsaka stress och sjukskrivningar. Resultaten från gruppen förskolelärare visar att tydliga orsaker till stress utgörs av: hög administrativ belastning i förhållande till arbetstiden, känsla av otillräcklighet, icke fungerande strukturer inom organisationen, extra uppgifter/ansvar som till ex. miljö-, brand-, ekonomiansvar osv.

När det gäller barnskötare och personal med annat yrke inom förskoleverksamheten är främsta orsakerna till stress: personalfrånvaro, en icke fungerande organisation, för mycket att göra i förhållande med tiden, extra ansvar/uppgifter, känsla av otillräcklighet och höga ljudnivåer i stora barngrupper.

Jag kan konstatera att det finns stor överenstämmelse mellan medias bild, tidigare forskning och de resultat som mitt examensarbete kan bidra med. För att minska kraven på förskolläraryrket behövs minskning på administrativt arbete eller erbjudas mer avsatt tid för planering, administrativt arbete och återhämtning, att fler förskolelärare anställs och stödet från ledningen förbättras. Jag hoppas att arbetsförhållandena kan uppmärk-sammas och förbättras för oss blivande förskolelärare.

Vidare forskning skulle kunna vara att undersöka hur en förskolemiljö skulle struktureras och organiseras för att skapa en positiv behaglig arbetsmiljö. Vidare behövs mer forskning kring arbetsbelastningen i förskolläraryrket. Vad går tiden åt till? Vilka dilemman uppstår mellan olika arbetsuppgifter? I vilka situationer uppkommer känslan av otillräcklighet och/eller bristande kompetens? Särskilt behöver arbetsinnehållet som gäller administrativt arbete uppmärksammas. Är allt administrativt arbete verkligen nödvändigt och hållbart för förskolläraryrket? Förslag till forskning skulle kunna vara även om hur strukturen på organisationen kan förbättras samt hur stödet från ledningen kan förbättras i förskoleverksamheter.

Som blivande förskolelärare kommer jag, tack vare min studie, att vara mer uppmärksam på alla de stressfaktorer som framkommit i litteraturen och i min forskning, och kommer

37

ta till mig alla forskarnas råd om hur och vad som kan hjälpa mig som individ för att kunna minimera riskerna för stress.

38

Referenser

AFA försäkring (2017). Psykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg. Stockholm: AFA

Allvin, Michael (2006). Gränslöst arbete: socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. 1. uppl. Malmö: Liber.

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Aronsson, Gunnar, Astvik, Wanja & Gustafsson, Klas (2010). Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa – en studie av förskola, hemtjänst och socialtjänst. Göteborg: Göteborgs universitet.

Bengtsson, Jan (2001). Sammanflätningar: Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi. Göteborg: Daidalos.

Bradley, Jennifer.R. & Cartwright, Sue (2002). Social Support, job stress, health, and job satisfaction Among Nurses in the United Kingdom. International Journal of Stress Management, 9, pp. 163-182.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

D'antono, B., Dupuis, G., Tardif, Jean-Claude, Moskowitz, D. S, & Lévesque, K. (2010). Physiological stress responses in defensive individuals: Age and sex matter. Psychophysiology. 47(2 332-341. Tillgänglig på: http://eds.a.ebscohost.com.proxy. mah.se/eds/detail/detail?vid=0&sid=2e9ad86f-5b85-4c15-a168-b659dd8c2a9f%40sessi onmgr4010&bdata=JnNpdGU9ZWRzLWxpdmU%3d#db=s3h&AN=47952480 (2017-05-31)

Edberg, Per (2017). Förskolebloggen. https://www.lararforbundet.se/bloggar/ forskolebloggen/krav-och-forutsattningar-maaste-vaga-jamnt (2017-04-05)