Hur ska företag
navigera i ett hav
av teknologi?
En studie om hur tillverkande företag bör identifiera
passande spårbarhet i sin produktion
Förord
Inledningsvis vill rikta ett stort tack till samtliga personer som varit delaktiga och gjort detta examensarbete möjligt. Ett stort tack till Roy Filén och Eric Liljegren från Nobia AB för deras förtroende och stöttning under studiens arbetsprocess. Vi vill tacka Johan Svensson från Kongsberg Automotive för avsatt tid och betydelsefulla synpunkter till studien.
Slutligen vill vi rikta ett särskilt stort tack till vår handledare Kristina Sollander som avsatt både tid och engagemang för att åstadkomma ett bra resultat. Vi vill tacka för givande diskussioner under våra handledda möten och goda råd för att styra arbetet i rätt riktning.
Jönköping 2021-06-09
____________________ _____________________
Alicia Eriksson Matilda Juterot
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom [se huvudområde på föregående sida]. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat
Examinator: Jan Weiss
Handledare: Kristina Sollander Omfattning: 15 hp (grundnivå) Datum: 2021-06-09
Abstract
Purpose – To develop a practical approach on how companies should proceed to identify
appropriate track and traceability for their manufacture.
In order to accomplish the purpose, three research questions have been formulated which states as follows:
[1] What needs of track and traceability do companies have in their manufacture? [2] What factors that impact track and traceability can be identified in manufacturing? [3] How should companies identify appropriate track and traceability for their
manufacture?
Method – In order to answer the research questions, a literary study and a case study were conducted. The literary study was highly structured to increase knowledge about the main subject, Track and Traceability, and simultaneously understand underlying concepts and theories related to the subject. Moreover, the literary study formed the theoretical framework regarding track and traceability in manufacturing. The case study, on the other hand, was designed with multiple cases where one sole unit was analysed by conducting semi-structured interviews. The semi-structured interviews allowed for further questions to be asked, which additionally increased knowledge about the subject of matter.
Findings –The result of the study is a framework with three phases that gradually limits the selection of appropriate traceability technologies. Furthermore, the results imply that companies initially have to identify external manufacture requirements. Subsequently, they need to identify internal requirements for their manufacture in order to finally identify impacting factors.
Implications – The extensive subject of Track and Traceability already holds a wide range of concepts and theories. However, the empirical contribution can be distinguished as both practical and theoretical. The practical contribution is provided by the framework by suggesting how manufacturing companies should identify an appropriate traceability system. Moreover, the theoretical contribution is the visualization of how to gradually identify needs and impacting factors in order to select adequate Track and Traceability.
Limitations – Limitations for the study are the interviews, were only three candidates from two separate manufacturing companies participated. With involvement of additional companies and participants, the study could have identified more needs and impacting factors. Further, interviewed candidates have a managerial position closely related to the manufacturing function, however, no manufacture operators have not participated. Hence, essential information might have been neglected which limits the results of the study.
Keywords – Track and Trace, Traceability system, Technologies, Product traceability, Manufacturing industry, Identifying track and traceability
Sammanfattning
Syfte – Ta fram ett praktiskt förhållningssätt om hur företag bör gå tillväga för att
identifiera passande spårbarhet i sin produktion.
För att kunna besvara syftet har följande tre frågeställningar formulerats: [1] Vilka behov har företag av spårbarhet i sin produktion?
[2] Vilka påverkansfaktorer för spårbarhet kan identifieras i produktion? [3] Hur bör företag identifiera spårbarhet i sin produktion?
Metod – För att besvara studiens tre frågeställningar och därmed uppnå studiens syfte har en litteraturstudie samt fallstudie genomförts. En strukturerad litteraturstudie har genomförts med intention att öka förståelse kring området spårbarhet, samt få förståelse för underliggande forskning och teorier. Litteraturstudien utgör även grunden till ett teoretiskt ramverk kring spårbarhet inom tillverkningsindustrin. Fallstudien är konstruerad på en flerfallsdesign där enbart en analysenhet har studerats genom flertalet intervjuer. Den aktuella intervjustilen som användes var semi-strukturerad för att få en bred förståelse för det studerande området. Resultat – Studien resulterade i ett ramverk bestående av tre faser som stegvis begränsar tillgängliga spårbarhetsteknologier för en produktion. Först när ett företag genomgått alla tre faser i följdordning kan identifiering av passande spårbarhet utformas. Resultatet påvisar att företag initialt behöver identifiera externa behov på sin produktion, därefter behöver interna behov identifieras för att slutligen identifiera påverkansfaktorer inom produktion.
Implikationer – Det praktiska bidrag som studien ger är ett tillvägagångssätt för hur tillverkande företag bör identifiera passande spårbarhet i sin produktion. Det teoretiska bidrag som studien åskådliggör är en ny synvinkeln om att stegvis först identifiera behov samt påverkansfaktorer för att få förståelse för adekvata spårbarhetstekniken som möjliggör för passande spårbarhet.
Begränsningar – Studiens begränsningar utgörs av att enbart tre respondenter ifrån två olika tillverkande företag har inkluderats i studien. Om studien hade omfattats av ett större antal respondenter ifrån olika tillverkande företag anses flera behov och påverkansfaktorer kunnat identifieras. Vidare bedöms konstellationen av urvalet vara en begränsning i följande studie eftersom samtliga respondenter har en chefsbefattning nära anknutet till produktion och den operativa kärnan som dagligen arbetar i produktionen utelämnats.
Nyckelord – Spårbarhet, Spårbarhetssystem, Teknologier, Produktspårning, Tillverkningsindustri, Produktion
Innehållsförteckning
Förord ... ii
Abstract ... iii
Sammanfattning... iv
Innehållsförteckning ... v
1
Introduktion ... 1
1.1.
B
AKGRUND... 1
1.2
P
ROBLEMBESKRIVNING... 2
1.3
S
YFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 3
1.4
O
MFÅNG OCH AVGRÄNSNINGAR... 4
1.5
D
ISPOSITION... 4
2
Metod och genomförande ... 6
2.1
K
OPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD... 6
2.2
A
RBETSPROCESS... 6
2.3
A
NSATS... 7
2.4
D
ESIGN... 8
2.5
U
RVAL... 9
2.6
D
ATAINSAMLING... 9
2.7
D
ATAANALYS... 13
2.8
K
VALITET... 14
2.8.1
Intern validitet ... 14
2.8.2
Extern validitet ... 14
2.8.3
Reliabilitet ... 14
2.8.4
Triangulering ... 14
3
Teoretiskt ramverk ... 16
3.2.2
Spårbarhetstyper... 18
3.3
T
ERMINOLOGI FÖR SPÅRBARHET... 19
3.4
T
ILLÄMPNING AV SPÅRBARHET... 20
3.5
P
ÅVERKANSFAKTORER FÖR SPÅRBARHET... 20
3.6
S
PÅRBARHETSSYSTEM... 21
3.7
I
DENTIFIKATIONSMÄRKNING... 22
3.8
S
PÅRBARHETSTEKNIKER... 23
3.8.1
Val av spårbarhetsteknik ... 23
4
Empiri ... 24
4.1
F
ALLBESKRIVNING... 24
4.2
N
OBIAAB ... 25
4.2.1
Behov av spårbarhet ... 25
4.2.2
Identifierade påverkansfaktorer ... 26
4.3
K
ONGSBERGA
UTOMOTIVE... 27
4.3.1
Behov av spårbarhet ... 27
4.3.2
Identifierade påverkansfaktorer ... 29
5
Analys ... 31
5.1
V
ILKA BEHOV HAR FÖRETAG AV SPÅRBARHET I SIN PRODUKTION? ... 31
5.2
V
ILKA PÅVERKANSFAKTORER FÖR SPÅRBARHET KAN IDENTIFIERAS I PRODUKTION? ... 34
5.3
H
UR KAN FÖRETAG IDENTIFIERA PASSANDE SPÅRBARHET I SIN PRODUKTION?
37
6
Diskussion och slutsatser ... 38
6.1
E
TT PRAKTISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT OM HUR FÖRETAG BÖR GÅ TILLVÄGA FÖR ATT IDENTIFIERA PASSANDE SPÅRBARHET I SIN PRODUKTION... 38
6.2
M
ETODDISKUSSION... 39
6.5
S
LUTSATS... 41
6.6
V
IDARE FORSKNING... 42
7
Referenser ... 43
8
Bilagor ... 45
8.1
B
ILAGA1
–
I
NTERVJUGUIDE... 45
Figurförteckning
Figur 1 Studiens syn på en produktion hos ett tillverkande företag ... 1Figur 2 Studiens omfång och avgränsningar ... 4
Figur 3 Studiens disposition ... 5
Figur 4 Koppling mellan frågeställningar och vald metod ... 6
Figur 5 Studiens arbetsprocess ... 6
Figur 6 Relation mellan teori och verklighet inspirerad av Patel och Davidsson (2011) ... 7
Figur 7 Illustration av metoddesign inspirerad av Yin (2007) ... 8
Figur 8 Dataanalysprocess ... 13
Figur 9 Koppling mellan frågeställningar och teori... 16
Figur 10 Illustration för behov av spårbarhet inspirerad av (Nambiar, 2010, s. 874) 17 Figur 11 Illustration av tre termer inom Spårbarhet (Kvarnström, 2008, s. 5)... 19
Figur 12 Illustration av påverkansfaktorer (Töyrylä, 1999, s. 18) ... 21
Figur 13 Illustration på två huvudtyper av identifikationsmärkning inspirerad av (Schuitemaker & Xu, 2020, s. 702) ... 22
Figur 14 Illustration av faktorer som påverkar val av spårbarhetsteknik inspirerad av (Sear et al, 2000) ... 23
Figur 15 Ramverk för identifiering av passande spårbarhet i produktion ... 37
Tabellförteckning
Tabell 1 Sökord som definierats med hjälp av PEO-modellen ... 10Tabell 2 Litteratursökning ... 11
Tabell 6 Faktor som influerar utformning av ett spårbarhetssystem (Kvarnström, 2008, s. 6) ... 21 Tabell 7 Identifiering av interna och externa behov ... 31 Tabell 8: Identifierade påverkansfaktorer ... 35
Introduktion
1 Introduktion
Kapitlet ger en bakgrund till studien och det problemområde som studien byggts upp kring. Vidare presenteras studiens syfte och dess frågeställningar. Därtill beskrivs studiens omfång och avgränsningar. Kapitlet avslutas med rapportens disposition.
1.1.
Bakgrund
Samspelet mellan företag och kunder reformeras ständigt, vilket ställer krav på företag att kunna anpassa sin försäljning till vad som efterfrågas. Inte minst har dagens konsumtionsvanor, vilket fyller en helt annan funktion än för tidigare generationer, resulterat i allt mer komplexa flöden hos företag. I en komplex verklighet med ökat internationellt informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt har det blivit strategiskt viktigt för företag att ha en stark konkurrenskraftig strategi (Wichmann, Eisenbart, & Greicke, 2019). En konkurrenskraftig strategi består av ett antal olika faktorer, bland annat utveckling och innovation men också resurser (så som arbetskraft, verktyg och maskiner) och förvaltning. Dock är den viktigaste som nämns, kostandsfaktorn (Heng, Huang, & Tan, 2010)
För att hålla företag konkurrensmässigt i framkant och säkerställa deras överlevnad har investering i ny teknik blivit en avgörande faktor för flera företag, inte minst inom industrin. I takt med teknikens snabba utveckling finns det i modern tid ett hav av teknologier att anamma inom tillverkningsindustrin. Den snabba utvecklingen av tekniken gör det mer lättillgängligt för företag att investera i modern- och kostnadseffektiv teknik men utmaningen är att ha kunskap om vad näringslivet verkligen är i behov av (Brynjolfsson & McAfee, 2015).
Tillverkningsindustrin har fått uppleva tre tidigare industriella revolutioner. Numera är den fjärde industriella revolutionen här, vilket är ett koncept som omfattar nya sätt att genom digitala tekniker tillsammans med internet skapa autonoma intelligenta system som fundament hos industriföretag (Ghobakhloo, 2018). Internet of things (IoT) är ett begrepp som växt fram i samband med den fjärde industriella revolutionen. IoT-enheter är uppkopplade emot internet och inhämtar information från sin omgivning, sammanställer, bearbetar och presenterar den i realtid (Collins, Gal, & Goad, 2021). Användning av IoT i varuflödeskedjan har blivit alltmer aktuellt för industriföretag och har i sin tur resulterat i verktyget Track and Traceability. Verktyget har avsikt att följa och spåra information genom hela varuflödeskedjan och kommunicerar via digitala tekniker. Vidare i denna studie kommer verktyget Track and Traceability benämnas spårbarhet och definieras enligt Moe (1998) definition:
” Traceability is the ability to track a product batch and its history through the whole, or
part, of a production chain from harvest through transport, storage, processing, distribution and sales or internally in one of the steps in the chain.” (Moe, 1998)
Följaktligen brukar studien begreppet spårbarhet med innebörden att spåra en produkt eller parti och dess historia genom hela eller delar av produktionskedjan, vilket inkluderar anskaffning, transport, lagring, processer, försäljning, distribuering och återkallning. I följande studie kommer produktion att betraktas enligt Figur 1. Det som klargörs i Figur 1 är att material anländer till och från godsmottagningen, går igenom ett antal produktionsprocesser i pilarnas riktning, sen distribueras gods till och från kund. De röda pilarna åskådliggör en eventuell återkallningsprocess för en produktion.
Spårbarhet har blivit en viktig aspekt av den fjärde industriella revolutionen, verktyget möjliggör för företag att följa information, data, material och produkter nedströms i varuflödeskedjan men hänvisar även till att bestämma ursprung och spåra information, data, material och produkteruppströms i varuflödeskedjan (Dabbene, Gay, & Tortia, 2013). Enligt Bechini (2007) är spårbarhet en strategisk nödvändighet för tillverksindustrin, dels för att undvika de stora kostnader som felaktiga produkter medför och dels för att försäkra transparens i företags varuflödeskedja. Företag som implementerar spårbarhet som ett system i sin produktion kan uppleva fördelar av ökad kvalitetssäkring och kostnadskontroll (Dabbene, Gay, & Tortia, 2013).
1.2
Problembeskrivning
I takt med samhällets digitala framväxt ställs tillverkande företag inför utmaningen att investera i ny teknik för att anpassa sin produktion till den förändrande omgivningen (Wichmann, Eisenbart, & Greicke, 2019). Produkter som släppts ut på marknaden som inte uppfyller regelrätt säkerhet eller standard frambringar ofta en återkallningsprocess som kan vara kostsam för företag. En förutsättning för att vidta åtgärder är möjligheten att spåra produkter tillbaka till sitt ursprung (Kvarnström, 2008; Schuitemaker & Xu, 2020)
Bechini (2007) hävdar att spårbarhet är nödvändigt i alla produktionssammanhang i kontext såsom produkt- och tjänstesäkerhet, kostnadskontroll samt hållbarhet. Enligt Jacobsen (2005) upplever företag det svårt att bedöma i vilken utsträckning de kan åstadkomma lönsamhet, i form av vinstkapital, med spårbarhet. Osäkerheten på vinsten vad gäller spårbarhetssystem i produktion hindrar i många fall en investering (Jacobsen, 2005)
Enligt Jonsson & Mattson (2016) är produktionsfunktionen det som tillför produkten ett egentligt värde. Det kan handla om tillverkning och består då av de processer som påverkar materialflödet i en verkstad. Då produktionen är länkad till spårbarhetssystemet blir det essentiellt att beakta när man överväger spårbarhet i sin produktion (Ala‐Risku, Främling, & Kärkkäinen, 2004). Utmaningen med spårbarhet är den komplexitet som ett införande av spårbarhetssystem medför då det ställer krav på att företag vet; vad man vill spåra, hur man vill spåra och hur mycket man vill spåra (Dai, 2015). Företag upplever dessa frågor svåra att besvara då det finns en mängd lösningar vid tillämpning av spårbarhet. Utmaningen för företag är därmed att navigera i detta hav av teknologi för att förstå sina verkliga behov och vilka spårbarhetstekniker som är mest passande för den aktuella produktionen.
Introduktion
1.3
Syfte och frågeställningar
I problembeskrivningen framgår det att tillverkande företag måste kunna spåra information, data, material och produkter för att åstadkomma en kostnadseffektiv, kontrollerad och hållbar produktion. Vidare framgår det att mängden lösningar vid tillämpning av spårbarhet frambringar osäkerhet hos företag då det ställer höga krav på förståelse för det faktiska behovet av spårbarhet och vilka spårbarhetstekniker som är mest passande för den aktuella produktionen. Därmed är syftet med denna studie att:
Ta fram ett praktiskt förhållningssätt om hur tillverkandeföretag bör gå tillväga för att identifiera passande spårbarhet i sin produktion.
För att kunna besvara syftet har det brutits ned i tre frågeställningar.
Med utgångspunkt från problembeskrivningen har spårbarhet blivit en strategisk nödvändighet i produktionssammanhang. Enligt Brynjolfsson & McAfee (2015) kan företag använda spårbarhet som en konkurrensstrategi, vilket bygger på att ha förståelse för sina externa och interna krav. Därmed är studiens första frågeställning:
1. Vilka behov har företag av spårbarhet i sin produktion?
Enligt spårbarhetslitteraturen finns det påverkansfaktorer som företag behöver ta i beaktande vid val av spårbarhet inom produktion (Töyrylä, 1999; Sear et al 2000, Kvarnström, 2008). För att uppnå studiens syfte behöver således påverkansfaktorer redogöras för. Därmed är studiens andra frågeställning:
2. Vilka påverkansfaktorer för spårbarhet kan identifieras i produktion?
För att identifiera passande spårbarhet anger Kvarnström (2008) att det blir en förutsättning att ha god förståelse för sin interna produktion. Därmed blir studiens tredje och sista frågeställning:
3. Hur bör företag identifiera spårbarhet i sin produktion?
För att besvara frågeställningarna och därmed uppfylla syftet kommer en fallstudie att genomföras med tre individer ifrån två skilda företag.
1.4
Omfång och avgränsningar
Följande studie är initierat som ett projekt på ledningsnivå hos ett tillverkande företag, därför omfattas urvalet enbart utav chefspositions innehavare och den operativa kärnan exkluderas helt. Studien omfattar enbart tillverkande företag och fokuserar på att ta fram vetskap om hur företag kan identifiera passade spårbarhet i sin produktion. Studien utesluter således hur företag fastställer spårningsteknik och därmed hur företag bör använda spårningstekniken för att konstruera ett spårbarhetssystem. Till följd av studiens avgränsning utesluts beräkningar av den ekonomiska aspekten ett spårbarhetssystem kan medföra både som kostnader och avkastning vid eventuell implementering.
Studien omfattar enbart att studera spårbarhet utifrån ett företags perspektiv med ståndpunkt i produktionskedjan, leverantör och kunds perspektiv har därmed inte inkluderats i följande studie. Med hjälp utav en röd rektangel i Figur 2 åskådliggörs en generell illustration av studiens omfång, vilket innefattar ett tillverkande företags godsmottagning till och från en leverantör, ett antal produktionsprocesser och distribution till och från kund. Pilar som åskådliggörs i Figur 2 har motsatta riktningar till och från det tillverkande företaget, vilket illustrerar en möjlig återkallningsprocess. Vid en återkallningsprocess kan produkter behöva transporteras uppströms i produktionskedjan, vilket exemplifierar de röda pilarna.
Figur 2 Studiens omfång och avgränsningar
1.5
Disposition
Studien är uppbyggd av sex kapitel, vilket tydliggörs i Figur 3 Studiens disposition. Det första kapitlet introducerar bakgrunden till ämnesområdet och beskriver problemet. Där presenteras även studiens syfte och de formulerade frågeställningarna. Det avslutas med en skildring av omfång och avgränsningar. Det andra kapitlet presenterar de metoder som används för att besvara studiens frågeställningar. Kapitlet beskriver hur insamlade data analyseras och även den valda metodens trovärdighet. Det tredje kapitlet redogör för det teoretiska ramverket där kopplingen mellan frågeställning och teori tydliggörs. Teorin som behandlas här ligger som grund för det valda ämnesområdet samt den analys och diskussion som görs senare i studien. Det fjärde kapitlet presenterar den data som samlats in. Det femte kapitlet jämför det teoretiska ramverket och insamlade data för att följaktligen analysera och besvara frågeställningarna. Det sjätte och sista kapitlet omfattar en diskussion och reflektion kring studiens resultat, med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar och därpå följer en slutsats.
Introduktion
2 Metod och genomförande
Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av studiens arbetsprocess. Vidare beskrivs studiens ansats och design. Därtill beskrivs studiens datainsamling och dataanalys. Kapitlet avslutas med en diskussion kring studiens trovärdighet.
2.1
Koppling mellan frågeställningar och metod
För att besvara studiens tre frågeställningar har litteraturstudien varit central, metoden har använts för att få ökad förståelse kring ämnesrådet genom tidigare forskning och teorier. För att besvara studiens frågeställningar har det utöver litteraturstudie även gjorts en fallstudie med en flerfallsdesign där semistrukturerade intervjuer genomförts. Figur 4 beskriver kopplingen mellan studiens frågeställningar och använda metoder.
Figur 4 Koppling mellan frågeställningar och vald metod
2.2
Arbetsprocess
En tidsplan för studiens arbetsprocess återges i Figur 5. Gantt-schemat syftar till att redogöra för hur arbetet varit strukturerat under perioden januari-maj. Under januari-mars formades problemformuleringen jämsides med en litteraturgenomgång. I februari påbörjades rapportskrivning parallellt med problemformulering, litteraturgenomgång och metodval. Litteraturgenomgången inkluderade metodval och insamling av empiri och därmed varade den även under hela mars månad. Fallstudien gjordes i april för att därefter kunna starta dataanalysprocessen som pågick fram till början av maj. Efter dataanalysen fortsatte arbetet på rapporten som i slutet av maj sammanställdes och slutfördes.
Tidsplan Januari Februari Mars April Maj Problemformulering Litteraturgenomgång Metodval Fallstudie Dataanalys Rapportskrivning
Teoretiskt ramverk
2.3
Ansats
Patel & Davidson (2011) anser att kvalitativ forskning är användbart vid vetenskapliga metoder för insamling och tolkning av icke-numeriska data. En kvalitativ metod anses därför vara vederbörlig för följande studie då den grundar i att få förståelse om hur något upplevs eller uppfattas. För att besvara studiens tre frågeställningar och därmed uppnå studiens syfte har kunskap och data inhämtats från litteraturanalys och genomförda intervjuer.
Förhållningssättet studien tar avstamp i är en litteraturanalys som formulerar en första proposition. Genom att studera tidigare forskning och teorier erhölls väsentlig kunskap om ämnesområdet, vilket var framgångsrikt i följande studie eftersom forskarna endast hade grundläggande kunskap. Den nya erhållna kunskapen om ämnesområdet uppskattades öka chansen att utforma ett bra underlag till intervjuerna och slutligen uppfylla studiens syfte. Med utgångsläge i studiens syfte om att ta fram ett praktiskt förhållningssätt blev nästa steg att studera verkligheten i form av enskilda fall och parallellt ta hjälp av litteraturen. Arbetssättet omfattade således att utveckla propositionen till att bli mer generell, vilket gjordes genom att ständigt bearbeta den infunna data och koppla till teori för att sedan testas på nytt. Relationen mellan teori och empiri i denna studie kan enligt Patel & Davidson (2011) syn ses som en abduktiv ansats. Enligt Patel & Davidson (2011) är abduktion fördelaktigt om forskare inte vill låsa sitt arbetssätt till att enbart vara deduktivt eller induktivt utan en abduktiv ansats ses som en kombination. Ansatsen som studien använt åskådliggörs i Figur 6.
Ett fall, i denna studie, avser en respondents kunskap och erhållna erfarenhet om spårbarhet och totalt studerades tre fall där data inhämtades i form av intervju. Studien bygger på en proposition som grundas ifrån litteraturanalysen, vilken benämns Teori i Figur 6. Den ursprungliga propositionen studeras sedan i verkligenheten och utvecklas efter varje intervjutillfälle med stöd ifrån litteraturen till att bli mer generell. Följande studies teori formas slutligen i ett ramverk, vilket framgår i Figur 6.
Figur
6
Relation mellan teori och verklighet inspirerad av Patel och Davidsson (2011)2.4
Design
Följande studie använder en fallstudie som undersökningsupplägg. Metoden anses vara lämpligt eftersom ändamålet syftar till att ta fram ett praktiskt förhållningssätt som bygger på tre frågeställningar som inleds med ”vilka” eller ”hur”. Enligt litteraturen beskrivs en fallstudie som ett lämpligt upplägg om studien innehåller frågeställningar om ”hur”, ”vilka” eller ”varför” eftersom som det möjliggör för att studera specifika fall genom analysenheter (Yin, 2007). Patel & Davidsson (2011) beskriver ett fall som en mindre avgränsad grupp, en individ, en organisation eller en situation som ska studeras. Följande studie är konstruerad på en flerfallsdesign där enbart en analysenhet har studerats. Genom att studera flera fall med enbart en analysenhet möjliggörs ett brett perspektiv på problemområdet, vilket var önskvärt eftersom syftet avser att vara generellt inom ett avgränsat område. Ett fall i denna studie utgörs av en individ, varpå totalt tre fall har studerats med en analysenhet. Analysenheten i denna studie omfattar granskning av spårbarhet i produktion och enligt Yin (2007) erhålls en bättre förståelse för problemområdet om en analysenhet (AE) granskas från olika synvinklar. Valet av design åskådliggörs i Figur 7 där den röda cirkeln symboliserar valet av design i denna studie.
Teoretiskt ramverk
2.5
Urval
För att undvika att sociodemografiska faktorer ska påverka resultatet har respondenterna behövt representera minst två olika branscher inom tillverkning och skiljaktiga kunskaper av spårbarhet har varit betydande. Avsikten är att det utgör en mer heltäckande bild av spårbarhet inom produktion. Sociodemografiska faktorer syftar exempelvis till yrkesbransch, kön eller utbildning (Denscombe, 2016). Vidare brukar studien en urvalsmetod som bygger på att forskarna är med i mer eller mindre uträckning för att påverka urvalet. Följande studie bygger på ett ändamålsenligt urval vid valet av respondenter. Avsikten med urvalet är att få ut bästa möjliga information genom att forskarna väljer respondenter baserat på attribut (Denscombe, 2016). Forskarna har således handplockat respondenter grundat på deras bakgrund, kunskap eller erfarenhet inom området spårbarhet för att uppnå relevans för studiens syfte. Det framgår i Kapitel 1.4 omfång och avgränsningar att studien syftar till ett projekt initierat på ledningsnivå, varpå urvalet i denna studie begränsas till enbart chefspositioner. De chefspositioner som avses aktuella för studiens kontext är platschef, kvalitet, logistik, IT och produktion eftersom de arbetar nära anknutet till produktionsprocessen. Tanken är att dessa chefspositioner har mer insikt om den interna men även externa omgivning en produktion behöver förhålla sig till. Forskarna bedömde att respondenterna ska ha arbetat minst fem år i chefsposition nära anknutet till produktionsprocesser eftersom det antas bidrar till mer relevant information för studiens syfte då respondenterna har mer arbetserfarenhet. Enligt Denscombe (2016) är ett ändamålsenligt urval fördelaktigt eftersom forskaren kan få den information som är betydande för studien.
För att stödja studiens syfte om att ta fram ett praktiskt förhållningssätt till tillverkande företag uppskattades urvalet behöva exemplifiera minst två olika branscher inom tillverkning. Ett bekvämlighetsurval blev således fördelaktigt med hänsyn till studiens begränsade tid och svårighet att få ihop deltagare. Genom ett bekvämlighetsval används respondenter som är villiga att delta med hänsyn till attribut, tidsperiod och tillgänglighet (Denscombe, 2016). I följande studie består urvalet utav tre respondenter, varpå samtliga har minst fem års erfarenhet av chefsposition nära anknutet till produktionsprocesser. Med utgångspunkt i att studien initierats av ett projekt hos ett tillverkande köksföretag bedömdes urvalet inkludera minst en respondent ifrån det aktuella företaget och minst en utomstående respondent. Tanken är att erhålla ett brett perspektiv på spårbarhet och jämföra kunskap och erfarenhet från olika branscher.
Följande studie omfattas av två representanter ifrån det aktuella köksföretaget, varpå båda har flera års arbetserfarenhet nära anknutet till produktion; logistik och IT. En tredje och sista respondent kommer ifrån ett tillverkande Automotiveföretag och har över 25 års erfarenhet som platschef. Respondenten arbetar dagligen med spårbarhet och har varit med om en implementation av spårbarhet tidigare. Enligt Denscombe (2016) är ett bekvämlighetsurval fördelaktigt vid mindre studier eller forskningar där forskare har begränsad tid och budget.
2.6
Datainsamling
Enligt Patel och Davidson (2011) skapas ett större djup och bredd vid tillämpning av flertalet metodval. Studiens datainsamling består dels av litteraturstudier och dels insamling av empiriska data genom intervjuer.
Litteraturstudie
En strukturerad litteraturstudie har genomförts med intention att öka förståelse kring problemområdet spårbarhet, samt få förståelse för underliggande forskning och teorier för att kunna besvara studiens syfte.
Utgångspunkten för att söka efter relevanta vetenskapliga artiklar och tidskrifter var databaserna IEEE Xplore, Science Direct och ProQuest Central, vilket tillgängliggjorts via Jönköping University bibliotek. Enligt Davidson & Patel (2011) är det inte ovanligt att
sökord som sedan bildade sökblock i databaserna (Forsberg & Wengström, 2016). Följande sökord definierades och presenteras i Tabell 1.
Tabell
1
Sökord som definierats med hjälp av PEO-modellenPopulation Exposure Outcome
Manufacturing industry Track and trace Experience of track and trace Manufacturers using Product traceability Traceability in manufacturing industry Manufacturers experience with
traceability Impact factors Experience of impact factors Manufacturing, Industries needs
of traceability Tracking Need of track and trace Manufacturing industry Track and trace system Track and trace technologies
Olika sökblock av booleska operationer utgjorde grunden till en avancerad sökning i samtliga databaser. Tabell 2 åskådliggör de sökblock som förekommit i litteraturstudien där en sammanställning av databas & datum, sökblock, antal träffar, antal lästa abstract, antal lästa artiklar i fulltext och antal inkluderade artiklar efter kvalitetsgranskning. Till följd av problemområdets föränderlighet fastställdes kriterier om relevans innan litteratursökningen ägde rum. Enligt forskarnas perspektiv är tidigare forskning som genomförts av kvalitativ studiedesign och publicerats under senaste 15 åren endast relevant för denna studie, därmed avgränsades sökningsområdet från 2006–2021. Förhoppningen var att smala sökningen och därmed begränsa antalet träffar för att fånga in färre dokument av relevans. Det förekom dock sekundärkällor i tidigare forskning som bedömdes ha hög relevans och därmed förekommer källor tidigare än 2006 i denna studie. I litteratursökningen ansågs automotive-, läkemedel- och livsmedelsbranschen vara ett kriterium för inkludering eftersom de är allmänt känt att dessa tillverkningsföretag har krav på produktspårning i produktionen.
Trots användning av PEO-modellen för struktur av sökstrategi resulterade en del sökblock i många termer och därmed erhålls även breda sökningar med en överskådlig mängd träffar. Om en sökning gav mer än 15 träffar togs ett beslut om att enbart se igenom intressanta rubriksartiklar utifrån forskarna perspektiv. Därefter gjordes en sållning, vilket resulterade i att läsa igenom samtliga intressanta artiklars abstract och keyword för att snabbt få en överblick om forskningens relevans. Med hänsyn till deinkluderingskriterier som nämnts exkluderades artiklar som inte uppfyller kraven om relevans. De förekom vetenskapliga artiklar som bedömdes ha högre relevans än andra och då studerades keywords noggrant. Det keywords som omfattades i de vetenskapliga artiklar som bedömdes ha hög relevans gav fortsättningsvis litteratursökningen nya sökord att inkludera i sökblock. På detta sätt möjliggjordes att antal träffar kunde bli färre men dokumenten blev av högre relevans i sökningen.
Alla artiklar och tidskrifter som inhämtades och användes i litteratursökningen är ”peer-reviewed”, vilket menas att dessa källor är granskade av oberoende experter inom området och stärker således studiens validitet (Yin, 2007).
Teoretiskt ramverk Tabell 2 Litteratursökning Databas datum Sökblock inklusive begränsningar Antal träffar Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Antal inkluderade artiklar IEEE Xplore 2021-03-07 Manufacturing industry AND track and trace OR experience of track and
trace 125 8 2 1
IEEE Xplore 2021-03-07
Manufacturers using AND product traceability OR traceability in manufacturing 120 5 1 1 Science Direct 2021-03-22 Manufacturers experience with traceability AND impact factors OR experience of impact factors 771 554 15 5 3 Science Direct 2021-03-25 Manufacturing AND Industries needs of traceability AND tracking
OR need of track and trace 31 369 15 2 1 ProQuest
Central 2021-03-25
Manufacturing industry AND track and trace system OR track and trace
Intervju
Intervjuer anses vara en lämplig metod för datainsamling när studiens syfte är att göra sig underrättad om människors inställning i en specifik situation och kontext (Yin, 2007). För att kunna besvara studiens syfte hölls totalt tre enskilda intervjuer med avsikt att erhålla relevant kunskap och erfarenhet inom området spårbarhet. Inför varje intervjutillfälle används en intervjuguide av frågor med ändamål att studera analysenheten (Bryman, 2008). Intervjuguiden omfattandes av ett intervjuområde som brutits ned sex kategorier som ska beröras, varpå varje kategori innehöll förutbestämda frågor som ställdes likartat till varje respondent. Intervjuguiden redogörs Bilagor. Alla respondenter accepterade att delta i studien med godkännande att bli inspelad. Intervjuerna gjordes digitalt via teams och varade mellan 45–60 minuter, där inspelning möjliggjordes via verktyg på teams. Efter varje intervju gjordes en transkribering, vilket innebar att forskarna omvandlade röstinspelning till text i ett Word-dokument. Det ansågs fördelaktig i flera bemärkelser, dels för bearbetning av empiri och analys och dels för att kunna citera uttryck på ett korrekt sätt (Brinkmann & Kvale, 2009).
Intervjustilen som användes var semi-strukturerad där respondenterna har stor frihet att utforma svaren på eget sätt. I en semi-strukturerad intervju behöver inte frågorna komma i samma ordning och frågor som inte ingår i intervjuguiden får ställas, vilket benämns som ett flexibelt tillvägagångssätt (Bryman, 2008). Trots flexibiliteten som Bryman (2008) förespråkar i en semi-strukturerad intervju togs ett beslut om att använda samma ordning och inga nya frågor ställdes utanför intervjuguiden. Beslutet ansågs fördelaktigt vid bearbetningen av data eftersom det blev lätt att sammanställa men även för att inte förbi gå frågor vid något intervjutillfälle. En semi-strukturerad intervju valdes då studiens syfte har ett bestämt fokus och urvalets värderingar och tolkningar kring fokusområdet är essentiellt för att kunna besvara syftet. En semi-strukturerad intervju anses gynnsam om forskaren tydliggjort forskningsområdet innan intervjuerna eftersom resultatet går att knyta an till frågeställningarna eller det fokus som forskaren har bestämt sig för (Bryman, 2008).
Beroende på vilken respondent som intervjuades omarbetades frågorna i korrekt tempus för att vara relevanta i sitt sammanhang, men den ursprungliga ordningen i intervjuguiden var detsamma oavsett respondent. Med hänsyn till tid och tillgänglighet kunde samtliga respondenter enbart ställa upp vid ett intervjutillfälle var, därav blev det essentiellt för forskarna att strukturera ordningen. Det framgår i kapitel 2.5 Urval att studien omfattar ett urval av skiljaktiga kunskaper och erfarenhet av spårbarhet för att få så heltäckande information som möjligt. Ett beslut togs om att utföra första intervjun med en den respondent som ansågs ha minst kunskap och erfarenhet av spårbarhet. Avsikten var att det kan uppkomma information som tidigare inte har åskådliggjorts men som kan besvaras i ett senare skede av en respondent som har mer kunskap.
I Tabell 3 redogörs för vilka intervjuer som genomförts, datum, intervjuområde, företag, respondentens roll, tidsåtgång och antal intervjuare.
Tabell 3 Utförda intervjuer
Datum Intervjuområde Företag Respondentens roll (min) Tid intervjuare Antal 2021-04-16 Spårbarhet Köksföretag Logistikchef 45 2 2021-04-22 Spårbarhet Köksföretag IT-chef 50 2 2021-04-27 Spårbarhet Automotive
Teoretiskt ramverk
2.7
Dataanalys
Enligt Yin (2007) finns olika tillvägagångsätt vid analysering av data. Mönsterjämförelser är en teknik där empiriska data jämförs med teori från tidigare forskning. Genom att konsekvent utgå från studiens syfte och forskningsfrågor kommer det motverka avvikelse från problemområdet, vilket således bidrar till en mer koncentrerad analys (Yin, 2007). Enligt Bryman (2008) är färgkodning en fördelaktig bearbetningsteknik när insamlade data behöver granskas noggrant för att sedan kategoriseras. I följande studie bearbetades insamlade data först genom transkribering och därefter färgkodades citat, vilket möjliggjorde en enkel kategoriseringsprocess av empiri. Bearbetning av empiri resulterade i två underrubriker, köksföretag och automotiveföretag, vilket särskiljer de tre respondenternas upplysningar beroende på vilket företag respondenten kommer ifrån. Under respektive företagsrubrik följer sedan ytterligare två underrubriker, behov av spårbarhet och identifierade påverkansfaktorer. Under rubriken, behov av spårbarhet, är den empiriska data kategoriserad efter Kvarnström (2008) ramverk. I ramverket, strukturerat av Kvarnström (2008), presenteras åtta behovsområden för spårbarhet som empirin kategoriserades efter. Den andra underrubriken redovisar påträffade påverkansfaktorer för respektive företag.
Fortsättningsvis delades analyskapitlet in efter studiens tre frågeställningar där den första frågeställningen struktureras efter Kvarnström (2008) ramverk för behovsområden inom spårbarhet. Med mönsterjämförelse analyserades insamlad empiri med ramverket för att urskilja i vilken utsträckning dessa två överensstämde och därmed besvara den första frågeställningen. Vidare konstruerades en tabell som redogör för de behov som identifierades dels från empiri och dels vilka behov som återfanns i litteraturen. Studiens andra frågeställning redogör för de påverkansfaktorer som identifierades i empirin och även litteraturen. Även här konstruerades en tabell som klargör vilka påverkansfaktorer som identifierades i insamlad empiri respektive litteratur. Den tredje frågeställningen formulerades med analytisk karaktär och besvaras utifrån analys av frågeställning ett och två. Den tredje frågeställningen presenterar ett ramverk av ett praktiskt förhållningssätt som redogör för hur företag bör gå till väga när de står inför att identifiera ett passande spårbarhetssystem för sin produktion. Sedan diskuterades resultatet från analyskapitlet för att slutligen besvara studiens syfte. Händelseförloppet tydliggörs i Figur 8 Dataanalysprocess.
2.8
Kvalitet
Kriterierna intern- och extern validitet samt reliabilitet är vanligt förekommande begrepp som blir aktuella i fallstudiens olika undersökningsfaser. Genom att aktivt hantera dessa designkriterier under arbetsprocessen kan kvaliteten och trovärdigheten i studien bedömas. Enligt Yin (2007) tillämpas intern validitet under dataanalysfasen, extern validitet vid design av studien och reliabiliteten vid datainsamlingen.
2.8.1 Intern validitet
Intern validitet inom fallstudieforskning handlar om hur väl en studie överensstämmer med verkligheten, alltså skall en hög grad intern validitet finnas för att forskare ska kunna dra välgrundade slutsatser (Yin, 2007). Därmed blir det centralt att den interna validiteten är hög för att skapa trovärdighet i slutsatsen. Studien analyserade data genom det analytiska tillvägagångsättet mönsterjämförelse där insamlad empiri analyseras med erhållen litteratur för att säkerställa dess relevans. För att stärka den inre validiteten har intervjuer genomförts med flera personer. Intervjuguiden som konstruerades brukades i samma ordning under alla intervjutillfällen. Dock beroende på vilken respondent som intervjuades omarbetades frågorna i viss utsträckning för att kunna ställas i korrekt tempus och för att behålla relevans för sammanhanget. För att bearbeta insamlade data, transkriberades intervjuerna, vilket Kvale och Brinkmann (2009) anser indikera en stark inre validitet som senare kan bli ett trovärdigt underlag som kan analyseras och resoneras kring. Vidare har data från intervjuer i efterhand redovisats för respondenter, där de har kunnat förtydliga om det uppstått missförstånd, för att säkerställa att det inte antecknats felaktiga svar. Endast expertgranskade litterära artiklar har brukats för att förhindra fallgropen att insamla icke relevant eller osann information. Således bidrar det till att validiteten styrks eftersom det som ska undersökas faktiskt blir det, för att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna (Patel & Davidson, 2011).
2.8.2 Extern validitet
Extern validitet handlar om graden av generaliserbarhet i den aktuella fallstudien (Yin, 2007). Enligt Yin (2007) bygger fallstudier på analytiska generaliseringar och forskaren strävar efter att generalisera en viss uppsättning resultat till en mer generell teori för att uppnå högre grad av extern validitet. I följande fallstudie stärks den externa validiteten då intervjuer genomförs efter en speciell ordning där baserad på respondenters kunskap och erfarenhet av spårbarhet. Forskarnas förståelse för ämnesområdet ökar med denna intervjuordning, vilket möjliggör en högre grad av generalisering. Urvalet representeras av ett kökstillverkande företag och ett biltillverkande företag. Trots företagens olika branscher medför deras medverkan en större generalisering, vilket gynnar studiens externa validitet.
2.8.3 Reliabilitet
Syftet med reliabilitet är att minimera alla fel och asymmetri i en undersökning (Yin, 2007). Detta för att säkerställa att andra forskare når samma resultat om de upprepar studien. Följande studie har använt två olika datainsamlingsmetoder, vilket höjer reliabiliteten då ett bredare perspektiv kring problemområdet erhålls. Litteraturstudien har inkluderat expertgranskade artiklar, vilket ger en ökad grad av reliabilitet då informationen anses korrekt och giltig. Genom att erhålla kunskap från artiklar förenklades utformning av intervjufrågor och reliabiliteten höjs i valet att göra tre intervjuer. Det gjordes tre separata intervjuer, en med logistikchefen, en med IT-chefen och en med platschefen. Intervjuerna gav inte enbart bra överskådning på problemområdet utan då de är semistrukturerade lämnades utrymme för följdfrågor och därmed ökad förståelse, vilket ökar graden reliabilitet (Davidson & Patel, 2011).
2.8.4 Triangulering
Yin (2007) menar att styrkan i en fallstudies datainsamling ligger i möjligheten att använda flertalet informationskällor, vilken triangulering möjliggör. Vidare återger Yin (2007) fyra typer
Teoretiskt ramverk
analysenheten. Genom att använda tre olika informationskällor i studien gör att forskaren kan ta sig an ett bredare spektrum och även att utveckla samstämmighet i undersökningen. Detta menar Yin (2007) bidrar till att resultatet eller slutsatsen i en fallstudie sannolikt framstår som mer övertygande och riktigt.
3 Teoretiskt ramverk
Kapitlet ger en teoretisk grund och förklaringsansats till studien och det syfte och frågeställningar som formulerats.
3.1
Koppling mellan frågeställningar och teori
I följande kapitel beskrivs den teori som ger en teoretisk grund för att besvara studiens frågeställningar. Figur 9 beskriver kopplingen mellan studiens frågeställningar och använd teori.
Figur 9 Koppling mellan frågeställningar och teori
För att ge en teoretisk grund till den första frågeställningen ”Vilka behov har företag av spårbarhet i sin produktion?” beskrivs följande områden i det teoretiska ramverket: 3.2, 3.3, 3.4 och 3.5, vilka återfinns i Figur 9 Koppling mellan frågeställningar och teori. Dessa områden behandlas då forskningen lägger grund för förståelse kring ämnesområdet som behövs för att utreda frågeställningen med lämplig terminologi. Ramverket redogör för begreppet spårbarhet och hur studien brukar dess tillhörande termer för att förenkla läsningen. Sedan behandlas även tillämpning av spårbarhet då detta klargör vad som är möjligt att uppnå med spårbarhet. För att ge en teoretisk grund till den andra frågeställningen ”Vilka påverkansfaktorer för spårbarhet kan identifieras i produktion?” används följande områden av teoretiska ramverket: 3.2, 3.3, 3.4, 3.5, 3.6 och 3.7, vilka återfinns i Figur 9. Studiens tredje frågeställning ”Hur bör företag identifiera spårbarhet i sin produktion?” förankras i följande kapitel från den teoretiska bakgrunden: 3.4, 3.5, 3.6, 3.7 och 3.8.
3.2
Spårbarhet
Följaktligen brukar studien spårbarhet efter Moes (1998) definition, med innebörden att spåra en produkt eller parti och dess historia genom hela eller delar av produktionskedjan, vilket inkluderar anskaffning, transport, lagring, processer, försäljning distribuering och återkallning. Enligt Bechini (2007) är spårbarhet av strategisk nödvändighet i de flesta produktionssamanhang, eftersom verktyget kan användas för att förbättra säkerhet, kvalitet, förhindra bedrägerier och är kapabel till att hantera komplexa varuflödeskedjor.
Teoretiskt ramverk
organisationen, vilket innefattar anspråk från kund- eller leverantörskedjepartners och statliga bestämmelser. De interna faktorerna inkluderar krav inom organisationen, vilket innefattar kostnadsminskning, ökad marknadsandel och att ge kunderna mer värde. Figur 10 redogör för externa- och interna behov av spårbarhet, samt de underliggande krav Nambiar (2010) redogör för. Nambiar (2010) förespråkar att alla organisationer förhåller sig till någon form av kravspecifikation för att möjliggöra försäljning, men att kravspecifikationer kan variera mellan olika branscher och organisationer. Behovet att spåra och följa produktinformation är nära förankrat med att uppfylla kravspecifikationer och således behov av spårbarhet (Nambiar, 2010).
Figur 10 Illustration för behov av spårbarhet inspirerad av (Nambiar, 2010, s. 874)
Behovet av spårbarhet kan fragmenteras ytterligare, Schuitemaker och Xu (2020) argumenterar att spårbarhet är användbart i syfte att diagnostisera och förebygga problem för att upprätthålla produktkvalitet. Kvalitét är ett begrepp som förekommer frekvent i litteraturen, vilket avser egenskaper som gör att produkten uppfyller kundens behov i förhållande till externa- och interna krav (Kvarnström, 2008; Nambiar, 2010; Schuitemaker et al., 2020). För att åstadkomma kvalitét har Kvarnström (2008) gjort en översikt om fördelarna med spårbarhet. Tabell 4 redogör för åtta behovsområden av spårbarhet som Kvarnström (2008) valt att kategorisera: logistik, säkerhet, bevis för kvalitet och ursprung, regelefterföljande, återkallning, kvalitet och processförbättring, efter-försäljning och bokföring. Inom varje behovsområde redogör Kvarnström (2008) för en eller flera fördelar som företag kan erfordra ifrån passande spårbarhet.
Det första behovsområdet, logistik, redogörs enligt Kvarnström (2008) som möjligheten att realtidsövervaka transporter och estimera ankommande gods. Fortsatt lyfter Kvarnström hur ett spårbarhetssystem kan vara fördelaktigt för företag med behov att kunna säkerställa att en produkt genomgått nödvändiga processer. Det andra behovsområdet, säkerhet, förklaras som möjligheten att kunna identifiera avvikelser, förluster och ansvar. Samtidigt kan behov av spårbarhetssystem finnas i att kunna uppvisa identifikation av produkter vid förfalskningsanklagelser eller olagliga föremål. Fortsatt berättar Kvarnström (2008) att spårbarhet kan förhindra eller minska antalet oönskade händelser. Det tredje behovsområdet, bevis för kvalitet och ursprung, handlar om att företag kan uppnå premier eller högre priser i vissa branscher, beroende på hur hög grad precision spårbarheten har. Kvarnström (2008) fortsätter förklara att det även finns behov i form av att kunna erbjuda information som visar att avtalsenliga krav är uppfyllda. Det fjärde behovsområdet, regelefterföljnad, förankras i att kunna delge loggar som bevis vid händelse av ett produktansvarsanspråk, vilket exempelvis är fördelaktigt om en kund misstänker felhantering. Det femte behovsområdet, återkallning, bryts ner i möjligheten att kunna avgränsa sig för att åstadkomma selektiv produktåterkallning.
det möjligt att skapa anpassade produkter och tjänster samtidigt som det minskar och förhindrar framtida problem. Det sjunde behovsområdet, efter-försäljning, uppstår då företag bland annat ger garantistatusverifiering och kan även kopplas till behov företag har att kunna skräddarsy tjänster, tillägg eller modifieringar. Det åttonde behovsområdet, bokföring, listas av Kvarnström (2008) då spårbarhet kan hjälpa till med mätning av var kostnader uppstår.
Tabell 4 Behovsområden och fördelar med spårbarhet (Kvarnström, 2008, s. 7)
Behovsområde Fördelar som spårbarhet medför
Logistik
Möjliggör realtidsövervakning
Säkerställer att en produkt har genomgått all nödvändig tillverknings steg
Säkerhet
Gör det möjligt att identifiera avvikelser, förluster och ansvar Möjliggör identifiering av förfalskade och olagliga föremål Förminska antalet oönskade händelser och brister
Bevis för kvalitet och ursprung
Som motivering att uppnå premier eller högre pris i vissa branscher Erbjuder information som visar att avtalsenliga krav är uppfyllda Regelefterföljnad Ger loggar som kan användas som bevis för rätt produkthantering
Återkallning
Gör selektiv produktåterkallning möjlig Avgränsa produkter på marknaden
Minimera problem från oönskade händelser
Kvalitet och processförbättring
Erbjuder verktyg för att identifiera problem
Möjliggör spårning av defekta produkter till maskinförhållanden under tillverkningen
Gör det lättare att skilja effekterna av produktförändringar Gör det möjligt att skapa anpassade produkter och tjänster Minskar och förhindrar framtida problem
Efter-försäljning
Ger garantistatusverifiering
Möjliggör skräddarsydda tjänster, inklusive tillägg av alternativ och modifieringar
Bokföring Hjälper till att mäta var kostnader uppstår
3.2.2 Spårbarhetstyper
Spårbarhet redogörs på många sätt i litteraturen, men överensstämmande i all spårbarhetslitteratur är att spårbarhet innebär möjligheten att spåra samt härleda historia uppströms och nedströms i varuflödeskedjan (Töyrylä, 1999; Kvarnström, 2008; Dabbene et al., 2013). Enligt Nambiar (2010) är en fundamental tankegång att spårbarhet bör delas in i tre
Teoretiskt ramverk
produktionsanläggning. Det innefattar att spåra information om vilka komponenter som ingår och genomgår aktiviteter i en förädlingsprocess och avvikelser. Den sista typen är kundspårbarhet och syftar till att spåra produkter efter att de lämnat en produktionsanläggning (Nambiar, 2010).
3.3
Terminologi för spårbarhet
Med utgångspunkt i processpårning kan spårbarhet granskas som ett verktyg, enligt Kvarnström (2008) kan verktyget särskiljas som tre termer; spårbarhet, spårbarhetssystem och spårbarhetstekniker. Förhållandet mellan de tre termerna åskådliggörs i Figur 11. Uttryckt i ord innebär det att spårbarhetstekniker möjliggör koppling mellan produktinformation och registrerade data, vilket kan läsas av vid bestämda platser i en produktion. En sammansättning av spårningstekniker formar sedan ett spårbarhetssystem (Kvarnström, 2008). Ett spårbarhetssystem är det system som möjliggör spårbarhet genom att sammankoppla processinformation med varuflödesprocesser (Moe, 1998).
3.4
Tillämpning av spårbarhet
Då behovet av spårbarhet varierar mellan branscher och organisationer blir det naturligt
att tillämpningen av spårbarhet även skiljer sig (Nambiar, 2010). Enligt Töyrylä (1999)
är användningen av spårbarhetsdata under en produktåterkallelse den mest
framträdande tillämpning av spårbarhet inom produktion. Spårbarhetens roll är att
underrätta minimering av kostnader och andra negativa effekter till följd av bland annat
produktåterkallelse. I händelse av produktåterkallning, ska spårbarhetsdata möjliggöra
för företag att exakt kunna identifiera de drabbade produkterna från den totala
produktpopulationen och lokalisera produkternas ursprung (Töyrylä, 1999;
Kvarnström, 2008). T
öyrylä (1999) beskriver tillämpning av spårbarhet som ett resultat
av att skilja likartade produkter i karaktär och kvalitet. Genom att använda spårbarhet
kan det tillika bevisas att produktionen fungerar enligt överenskommelse. Töyrylä
(1999) listar sex faktorer som kan påverka en produkts kvalitet, men vid tillämpning av
spårbarhet kan dessa kvalitetsfaktorer åskådliggöras. De sex faktorerna åskådliggörs i
Tabell 5.
Tabell 5 Faktorer som påverkar en produkts kvalitet (Töyrylä, 1999, ss. 17,18) Kvalitetsfaktorer Beskrivning av kvalitetsfaktorer
Ålder
Skillnader i ålder kan orsaka skillnader mellan i övrigt identiska produkter. Det kan handla om bland annat designförändringar, förändringar i produktion och processer, nedskärningar i
produktkostnad eller helt enkelt att produkten funnits på̊ lagret en lång tid.
Ursprung Skillnader i en produkts karaktär kan påverkas av råmaterialets ursprung.
Destination
Identiska produkter kan finnas på̊ olika destinationer i
försörjningskedjan och även när produkten skickats till slutkund. Vid eventuella återkallningar av varor är det viktigt att ha information om var produkten befinner sig.
Anpassning Olikheter i produkternas karaktär kan vara avsiktliga skapade för att anpassa produkten efter kundens krav. Fel och variation Icke avsiktliga olikheter och skillnader är orsakad av variationer eller fel i tillverkningen och distributionsprocessen.
Olagliga aktiviteter
Stulna produkter kan behöva kunna spåras för att identifiera var stölden har sitt ursprung. Spårbarhet kan även användas till att se om en produkt är av äkta vara eller en illegal kopia.
3.5
Påverkansfaktorer för spårbarhet
Töyrylä (1999) tydliggör förekomsten av produktskillnader och därmed vilket behov företag har av spårbarhet. Vidare menar Töyrylä (1999) att produktens karaktär avgör vikten av spårbarhet det vill säga hur hög precision spårbarheten behöver inneha. Töyrylä (1999) sammanställer fem påverkansfaktorer som bestämmer den grad av den spårbarhet som behövs. Dessa påverkansfaktorer redovisas i Figur 12.
Teoretiskt ramverk
Figur 12 Illustration av påverkansfaktorer (Töyrylä, 1999, s. 18)
Den första påverkansfaktorn Töyrylä (1999) lyfter är material värdet. Detta för att dyra produkter har behov av högre precision då produktionsfel eller avvikelser kan bidra till oönskade händelser eller kostnader (Töyrylä, 1999). Vidare lyfts en produkts kritiska nivå vilket innebär att en produkt måste utvärderas relaterat till säkerhetsrisk för slutanvändare. Om en defekt produkt kan utsätta slutanvändare för risk, menar Töyrylä (1999) att spårbarheten måste vara av hög precisionsgrad för att minimera avvikande utfall. Genom att granska produktens livstid som påverkansfaktor menar Töyrylä (1999) att spårbarheten kan skilje beroende på om livstiden är lång eller kort. Produkter med kortare livstid, argumenterar Töyrylä (1999), har inte samma säkerhetsrisk eller krav som produkter med längre livstid. Systemets komplexitet är också en påverkansfaktor enligt Töyrylä (1999) och förklarar hur tillverkning av stora produkter eller komplexa tillverkningsprocesser kräver en utvecklad spårbarhet för att utesluta avvikelser, produktionsstopp och oönskade händelser som bidrar till extra kostnader. Den sista påverkansfaktorn Töyrylä (1999) nämner är extern miljö, vilket motiveras av hur dels legala krav beträffande miljö och dels kunders ökade krav om transparens medför att en högre grad spårbarhet behövs.
3.6
Spårbarhetssystem
Ett spårbarhetssystem är enligt Kvarnström (2008) nödvändigt för att länka produktdata och processdata och därmed för att hantera spårbarhet. Ett spårbarhetssystem definieras här som systemet som möjliggör spårbarhet i en process genom att kombinera produktinformation med processinformation. Enligt spårbarhetslitteraturen återfinns många fördelar med ett spårbarhetssystem, men Kvarnström (2008) förtydligar att ett framgångsrikt spårbarhetssystem emellertid beror på hur spårbarhetssystemet används och utformas, och inte enbart av sin existens.
Kvarnström (2008) yttrar att spårbarhetssystem kan kategoriseras i två system, beroende på komponent- eller batchproduktion. Vid komponentproduktion baseras spårbarhetssystemet ofta på det enskilda föremålet medan spårbarhet i batchproduktion följer och spårar hela partier. Det finns fyra faktorer kopplade till utformning av ett spårbarhetssystem, oavsett karaktär, vilket framgår i Tabell 6. Den första, fysisk integritet, berör hur stor en batch av råmaterial är och hur väl partiet måste bibehålla sin integritet genom hela produktionen. Den andra, datainsamling, innefattar två typer av data som registreras på partiet eller produkten. Det kan vara processdata som registrerar processinformation eller spårningsdata om hur många enheter som är i rörelse och kopplade till en viss identitet. Den tredje, produktidentifiering, berör spårbarhetstekniker och hur de möjliggör länkningen mellan produkt och processdata. Den fjärde, rapportering, berör huruvida företaget ska använda systemet och inhämta information vid behov.
Tabell 6 Faktor som influerar utformning av ett spårbarhetssystem (Kvarnström, 2008, s. 6)
Faktor Beskrivning
Produktidentifiering Spårbarhetstekniken möjliggör för systemet att länka produkt- och processdata.
Rapportering Hämtning av data från systemet, användning av systemet.
3.7
Identifikationsmärkning
Det finns två huvudtyper av identifikationsmärkning eller produktmärkning, indirekt märkning eller direkt märkning (Fredholm, 2013). I Figur 13 redogörs de två huvudtyperna av identifikationsmärkning och sammanställer även vilka märkningstyper som förekommer inom respektive huvudtyp.
Indirekt märkning, (indirect part, IPM) innebär att märkningen fästes utanpå produkten eller på en separat enhet tillhörande produkten, partiet eller den batch som går igenom varuflödeskedjan. Enligt Schuitemaker & Xu (2020) kan en indirekt märkning bestå utav pappersmärkning, plastetikett, metaletikett eller RFID-tag. Klistermärke exemplifieras som en indirekt märkning, vilket kan fästas direkt på produkten men även på en separat enhet så som en lastbärare. Enligt Schuitemaker & Xu ämnar sig indirekt märkning för spårning av större kollin som inte kräver identifiering på detaljnivå. Fördelaktigt med indirekt märkning är således att större batcher eller partier som innehåller samma produktinformation kan märkas med enbart en identifikationsmärkning (Schuitemaker & Xu, 2020).
Direkt märkning (direct part marking, DPM) innebär att märkningen görs rakt på produktens yta. Enligt Schuitemaker & Xu (2020) är direkt märkning vanligast på konsumentprodukter, vilket innebär enskilda artiklar som kräver identifiering på detaljnivå. Schuitemaker & Xu exemplifierar olika metoder inom direkt märkning, vilket åskådliggörs i Figur 13 där laser, litografi, gravering eller pressning anges som metoder. Metoderna inom direkt märkning är fördelaktig om märkningen behöver vara av liten storlek samt om varje enskild produkt kräver särskild spårning (Schuitemaker & Xu, 2020). Identifikationsmärkning kan enligt Nambiar (2010) fördjupas ytterligare och betonar att de olika märkningsmetoderna görs sig enbart funktionellt i kombination med spårbarhetsteknik. Det finns varierade spårningstekniker på marknaden, där teknikerna har olika egenskaper, precisionsgrad av informationsbehandling, avläsning, komplexitet och kostnad (Nambiar, 2010).
Teoretiskt ramverk
3.8
Spårbarhetstekniker
3.8.1 Val av spårbarhetsteknik
Spårbarhetstekniker har varierande karriäristiska drag vilket gör att de passar olika bra beroende på vilka behov och förutsättningar ett företag har. Sear et al (2000) redogör för fyra faktorer som bör beaktas vid val av det mest passande spårbarhetstekniken. Den första faktorn berör karaktären på den information som samlas in, den andra berör karaktären på den miljö där informationen kommer samlas in. Den tredje berör nivån på vilket statiskt förtroende som vill uppnås och den fjärde faktorn berör kostnaden för det system som ska distribueras. De fyra faktorer Sear et al (2000) lyfter, återfinns i Figur 14.
Figur 14 Illustration av faktorer som påverkar val av spårbarhetsteknik inspirerad av (Sear et al, 2000)
QR-koden
Fredholm (2013) förklarar att QR står för Quick Response och känns igen genom de fyrkanter, eller ögon, som återfinns i hörnen. Vanligtvis används den till webbplatser eller annonser men förekommer även inom logistiken för att förmedla kontaktinformation och adresser för hämtning eller lämning. Fördelaktigt med QR-koder är den mängd data som får plats per ytenhet. Tekniken kräver en kamerabaserad skanner vilket kan vara fördelaktigt vid viss typ av användning men kan även göra koden väldigt känslig, och svåravläst i andra sammanhang (Fredholm, 2013).
RFID (Radio Frequency Identification)
RFID är en teknik där en mobil enhet, även kallad transponder med ett inbyggt chip sätts fast på en produkt som ska identifieras. Transpondern bär på en stor mängd data och tekniken fungerar genom automatisk kommunikation mellan ett system och den mobila enheten på en viss frekvens (Fredholm, 2013). Det finns tre typer av RFID-chip som används; aktiva, passiva och semi passiva. Chippet kan bära enorma mängder information och det går också att skriva in ny eller komplettera med information vid behov. Dock sticker denna teknik ut i prisfrågan, då enheterna har en hög kostnad liksom de behövda systemen för att möjliggöra automatisk kommunikation (Fredholm, 2013).
4 Empiri
Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av den empiriska domän som ligger till grund för denna studie. Vidare beskrivs empirin som samlats in för att ge svar på studiens
frågeställningar.
4.1
Fallbeskrivning
4.1.1 Köksföretag
Nobia AB är ett köksföretaget som har varit operativt i över 25 år och nu numera ledande specialist i Europa för att utveckla, tillverka och sälja kökslösningar till företag- och privatkunder. Den organiska tillväxten har ökat under flera års tid och för närvarande äger de cirka 15 köksvarumärken. I och med den starka tillväxten har det beslutats att det ska byggas en ny fabrik för att utöka produktionskapacitet. Den nya Greenfield-fabriken förväntas stå färdig till år 2024 och är förnärvarande ett stort projekt inom företaget med många involverade funktionsdelar. En del av projektet omfattar en utredning kring hur spårbarhet kan integreras i den nya fabriken och avsikten är att ett mer avancerat spårbarhetssystem ska implementeras. Logistikchef
Respondenten har 10 år erfarenhet inom supply chain management där arbete med produktionsflöden och inköp varit centralt. Vidare har respondenten arbetat i chefsroller sedan sex år tillbaka på andra företag, men antog rollen som logistikchef på köksföretaget för två år sedan. Logistikchefen är således en ny aktör i köksföretagets projekt, och en stor del av arbetet kring implementering av mer avancerad spårbarhet. Logistikchefens roll i projektet är kopplat till den interna logistiken och den produktionsutformningen i den nya fabriken. Logistikchefen har det yttersta ansvaret över alla processer, maskiner och system som produktionen behöver för att fungera. Tidigare yrkesroller har inte involverat nära arbete med spårbarhet och på grund av detta innehar inte logistikchefen någon större erfarenhet av implementering av spårbarhet.
IT-chef
Respondenten har över 17 års erfarenhet av tillverkningsbranschen och har hunnit med att arbeta både i den operativa kärnan men även inom olika chefsroller. Tidigare arbetade respondenten som kvalitetschef på ett större internationellt industriföretag men har det senaste sex åren titulerat sig som IT-chef på köksföretaget. Som IT-chef ansvarar respondenten för den dagliga IT driften och för att utveckla samt implementera IT-strategier. Respondenten är idag en del av ett projekt om att implementera en mer avancerad spårbarhet i den nya fabriken. I projektet ansvarar IT-chefen för att IT miljön är så säker och kostnadseffektiv som möjligt samt att granska potentiella digitala lösningar för spårbarhet.
4.1.2 Automotiveföretag
Kongsberg Automotive är verksamma inom komponenttillverkning inom automotive och har en fabrik i Ljungsarp som öppnade 2004. Sedan start har automotiveföretaget utvecklat och tillverkat styrkolonner till off-highway fordon, exempelvis traktorer eller grävskopor. Företaget producerar till flera stora varumärken inom automotivebranschen. Sedan Ljungsarpfabriken öppnats har det funnits arbete med spårbarhet framförallt kopplat till materialets ursprung och processer för att kunna säkerställa att produktionen fungerar felfritt. Vidare har automotivebranschen genomgående hög reglering vad gäller krav och kvalitetsstandarder, vilka gör att spårbarhet redan finns implementerat i Ljungsarpfabriken.
