Institutionen för kostvetenskap Box 560
Besöksadress: BMC, Husargatan 3 751 22 Uppsala
Drivkrafter bakom matkonsumtion
En enkätundersökning om drivkrafter bakom vuxna svenskars livsmedelsval och ätbeteenden
SOFIE GABRIELSSON & JONAS KARLSON BOBITS Examensarbete C, 15hp Grundnivå
VT 2018
ii
UPPSALA UNIVERSITET VT 2018
Institutionen för Kostvetenskap Examensarbete C/2HK046, 15 hp Grundnivå
Titel: Drivkrafter bakom matkonsumtion
– En enkätundersökning om drivkrafter bakom vuxnas livsmedelsval och ätbeteenden.
Författare: Sofie Gabrielsson och Jonas Karlson Bobits
Bakgrund: Förståelse för de drivkrafter som påverkar vuxnas livsmedelsval och ätbeteende kan leda till nya tillvägagångssätt för att främja hälsosamma matvanor. Tidigare studier med The Eating Motivation Survey (TEMS) har främst fokuserat på validering av enkäten och mindre på de bakomliggande faktorers inverkan såsom kön, boendeort, ansvar för matinköp och matlagning.
Syfte: Att undersöka vilka drivkrafter som vuxna personer i Sverige skattar som mest betydande för deras matkonsumtion samt vilka bakomliggande faktorer som samverkar med dessa.
Metod & material: Studien utfördes i Sverige på vuxna individer där en validerad enkät, TEMS, bestående av 45 frågor i 15 kategorier användes. Den webbaserade enkäten besvarades av 191 individer (70 % kvinnor). Oberoende t-tester samt ANOVA-tester användes för att analysera svaren.
Resultat: Drivkrafterna Gillande samt Behov & Hunger skattades högst. I jämförelse med andra studier skiljer sig skattningen av Viktkontroll, Sociala Normer och Social Image hos vuxna i Sverige, Betydelsen av Pris skiljde sig mellan könen och olika städer, medan Visuellt intryck skiljde sig mellan städerna och mellan kvinnor från olika städer. Deltagarna som angav att de själva oftast ansvarade för matinköp angav Sällskaplighet som mindre viktigt, medan Vanor ansågs som viktigare än hos personer som inte ansvarade för matinköp.
Slutsats: Denna studie är första i Sverige att använda TEMS på vuxna individer. Att studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning indikerar på att verktyget är tillförlitligt och användbart för undersökning av populationen vuxna svenskar. Resultatet visar på ett samband mellan bakgrundsfaktorer såsom kön, boendeplats och ansvar för matinköp och skattning av drivkrafter.
Nyckelord: vuxna, ätbeteende, matvanor, matrelaterad drivkraft, enkät, TEMS
iii UPPSALA UNIVERSITET Spring semester of 2018 Department of Food, Nutrition and Dietetics
Bachelor thesis, 15 ECTS credit points, 2HK046, 15 ECTS Title: Motives behind food consumption
– A questionnaire study of the motivators behind adult’s food choices and eating behaviour.
Authors: Sofie Gabrielsson and Jonas Karlson Bobits
Background: Understanding motivation behind adults' food choices and eating behaviour can lead to new approaches for promoting healthy eating habits. Previous studies with TEMS focused mainly on validating the questionnaire, and less on backgrounds factors such as gender, place of residence, and responsibility for buying groceries and cooking.
Aim: To investigate the different motives that adults in Sweden rate as the most important for their food consumption and the importance of background factors.
Method: The study was conducted in Sweden on adults with TEMS, a validated 45-items- questionnaire in 15 categories. The web-based questionnaire was answered by 191 people (70%
women). Independent t-tests and ANOVA tests were used to analyse the results.
Results: Liking and Need & Hunger were ranked the highest. In comparison with other studies, the main differences were in the ranking of Social Norms, Social Image and Weight Control.
The importance of Price differed between genders and the cities where the respondents lived while Visual Appeal differed between the cities and between women from different cities. The respondents who answered that they themselves were responsible for buying groceries ranked Sociability as less important and Habits as more important than those who answered that they were not responsible for these tasks.
Conclusion: This study is the first to use TEMS among Swedish adults. Corresponding results with previous research indicates that TEMS seems to be useful for Swedish adult population.
Results show the importance of background factors such as gender, place of residence and responsibility for food purchases.
Key words: adults, eating behaviour, food habits, food related motivations, questionnaire, TEMS
1
Förord
Vi vill tacka Institutionen för kostvetenskap och alla som har varit ett stöd under vårt uppsatsskrivande. Men främst vill vi tacka alla som har deltagit i vår studie och vår handledare, Paulina Nowicka, som pushat oss, bollat idéer och gett oss den konstruktiva kritik som behövts.
2
Innehåll
Bakgrund ... 3
Drivkrafter och bakgrundsfaktorer ... 3
The Eating Motivation Survey (TEMS): Framtagning och uppbyggnad ... 5
Syfte ... 6
Metod och material ... 7
Litteratursökning ... 7
Validitet och reliabilitet ... 7
Pilotstudie ... 7
Genomförande ... 8
Deltagare ... 9
Bortfall ... 9
Bearbetning och analys av data ... 10
Etiska aspekter ... 10
Resultat ... 11
Deltagare ... 11
Drivkrafter ... 11
Diskussion ... 14
Resultatet i relation till tidigare forskning ... 14
Bakgrundsfaktorers inverkan ... 15
Metoddiskussion ... 16
TEMS som webbaserad version ... 16
Dataanalys ... 17
Styrkor och svagheter ... 17
Resultatet i relation till kostvetarprofessionen ... 18
Framtida studier ... 18
Slutsats ... 19
Referenser ... 20
Bilagor ... 22
3
Bakgrund
Den ökade förekomsten av övervikt och fetma (Folkhälsomyndigheten, 2018) tillsammans med resultaten från den nationella matvaneundersökningen Riksmaten (Livsmedelsverket, 2012) tyder båda på att det finns ett behov av hälsosammare matvanor i Sverige. För att främja folkhälsan och livskvalitet på individnivå. I enkätstudier om kost studeras vanligen individers konsumtion av specifika livsmedel eller livsmedelsgrupper. Denna tvärsnittsstudie kommer istället att bidra med ökad förståelse för de bakomliggande faktorer och drivkrafter som påverkar vuxna personers matkonsumtion, för att få en bild över varför de äter som de gör.
Denna kunskap kan sedan leda till nya perspektiv och idéer för interventioner med fokus på hälsosammare matvanor. Vidare kan även denna insikt användas i marknadsföringssyfte, vid utveckling av nya livsmedel och för att finna nya tillvägagångssätt att påverka personers ätbeteende och val av livsmedel.
Vårt beteende är ett resultat av ett komplext samspel mellan biologiska, kulturella, inlärda, ekonomiska och sociala faktorer (Renner, Sproesser, Strohbach & Schupp, 2012; Phan &
Chambers, 2016). I denna studie kommer ätbeteende och livsmedelsval undersökas utifrån femton olika drivkrafter som tillsammans inverkar på individers matkonsumtion i olika grad.
Studien kommer även att undersöka eventuella samband mellan olika bakgrundsfaktorer och skattning av specifika drivkrafter. Dessa resultat och dess samband kan vara en viktig nyckel för att uppnå långvariga kostförändringar genom påverkan mot hälsosammare matvanor.
Drivkrafter och bakgrundsfaktorer
Förklaringen till vad en drivkraft är kan variera mellan olika vetenskapliga fält. En förklaring är att det är den drivande kraften som genom inre och yttre motivation driver oss mot ett specifikt mål eller beteende (Renner et al., 2012). Maslow, en framträdande psykolog, visar på en behovstrappa där olika drivkrafter täcker olika behov i människans liv. Basbehoven, som är de mest grundläggande, täcks av fysiologiska- och säkerhetsbehov såsom mat, vatten och skydd mot faror. Utan dessa ”primitiva” behov fungerar vi inte. Därefter kommer de psykologiska behoven som täcks in av tillhörighets- och statusbehov. Likt andra djur är människan ett socialt flockdjur, vi vill både tycka om oss själva och bli omtyckta av andra. Om vi inte tillhör något sammanhang förtvinar vi. Sista steget är de självförverkligande behoven. Här kan individen se till sig själv genom att vara kreativ, sätta upp mål m.m. Maslow ansåg att vi inte kan påbörja ett steg förens det föregående steget är tillräckligt tillfredsställt och behovstrappan visar genom sina olika nivåer vilka drivkrafter som är viktigast för tillfället (Taormina & Gao, 2013).
Som en vidareutveckling av Maslows teorier skrev Herzberg om drivkrafter han studerat inom olika arbeten. Herzbergs teori, The motivation-hygiene theory, bygger på att även om vissa behov uppfylls så ger dessa ingen tillfredsställelse, utan de förhindrar missnöje. Ett exempel på hygiendelen av teorin är miljöfaktorer där förhindrandet av en bullrig eller illaluktande miljö inte är något som förhöjer en upplevelse, det förhindrar en försämrad upplevelse och missnöje.
Motivationsdelen fungerar tvärtom där den ger tillfredsställelse men förhindrar inte missnöje.
Exempel på detta är om någon berömmer kockens mat, kocken får tillfredsställelse men detta förhindrar inte eventuellt missnöje på arbetsplatsen (Sachau, 2007). Nicholls, som forskade på idrottare, skrev en teori om motivationsklimat där han delar upp människor i uppgiftsorienterade och resultatorienterade. Han visar i sin teori på hur uppgiftsorienterade individers drivkrafter är riktade mot tillfredsställelse och glädje. Genom att till exempel äta viss mat för att uppnå vissa mål såsom vikt- eller andra hälsorelaterade mål. Resultatorienterade individers drivkrafter däremot är mer riktade mot sociala mål. Exempelvis genom att välja mat
4 av etiska skäl eller för att passa in i ett sammanhang (Nicholls, 1984). Det finns många teorier om drivkrafter som härstammar från olika forskningsområden. Men många av teorierna, trots skeptiker, har visat sig vara universella. Även om människan är komplicerad kan olika teorier hjälpa oss att förstå våra beteenden och varför vi gör som vi gör, till exempel vad som driver oss att välja den mat vi faktiskt väljer.
Vilka drivkrafter som främst påverkar vårt beteende kring mat varierar på individnivå, mellan olika måltidstillfällen, även av bakgrundsfaktorer som viktstatus, Body Mass Index (BMI), ålder, kön och vilket geografiskt område man är bosatt i (Sproesser, Ruby, Arbit, Rozin, Schupp och Renner 2017). Beteenden är komplexa och påverkas även av faktorer som vår biologi, kunskap, kultur och ekonomiska faktorer (Renner et al., 2012). Sociala och ekonomiska förutsättningarna har även en stor inverkan över våra möjligheter till att inneha och upprätthålla hälsosamma matvanor (Folkhälsomyndigheten, 2011; Livsmedelsverket, 2016).
Beteende och valmöjligheter av livsmedel påverkas i hög grad av tillgänglighet. Nya livsstilsfaktorer och tidsbesparande aspekter har bidragit till att färdiga måltider och snabbmat (convenience food products) blivit allt vanligare. Livsmedelsprodukterna är tidsbesparande för individen och kräver inte matlagningskunskaper. Tillgängligheten i sig är en drivande faktor som kan inverka på våra val kring matkonsumtion. Produkter inom denna kategorin tenderar även att inte vara de mest hälsosammaste, även om undantag finns. I en studie från 2010 fann man att faktorer som ålder, kunskap om nutrition och matlagning ha ett samband med en lägre konsumtion av dessa lättillgängliga matprodukter (Brunner, Van der Horst & Siegrist, 2010).
Vilket visar på samband mellan bakgrundsfaktorer och benägenhet till viss typ av matkonsumtion. Färdiga portionsstorlekar har även ökat i storlek under de senaste 10 åren (Bloch Eidner, Qvistgaard Lund, Schroll Harboe & Haunstrup Clemmensen, 2013). Vilket kan leda till en överkonsumtion av kilokalorier och därav inverka på utvecklingen av övervikt och fetma i samhället.
En grundläggande drivkraft styrd av biologiska processer som påverkar vårt energiintag är hunger. Hungerkänslor påverkar kroppens egna signaler som är kopplade till mat och aptit genom att ge kraftigare intryck från den omgivande miljön, vilket ger en ökad stimulans av aptiten. Hunger ger både en inre och en yttre påverkan genom att det sker en uppreglering av kroppens uppmärksamhetsprocesser (Schupp & Renner, 2011) Den sociala kontexten vi befinner oss i har också visats påverka ätbeteendet (Robinson, Tobias, Shaw, Freeman, &
Higgs, 2011). Vilket exempelvis kan speglas av drivkrafterna Sällskaplighet, Sociala normer och Traditionsenligt ätande. Vilka drivkrafter som är dominerande kan även variera mellan olika tillfällen och sociala kontexter man befinner sig i. Tidigare forskning med TEMS av Phan
& Chambers (2016) visar att Behov och hunger, Vanor, Pris och Tillgänglighet var styrande drivkrafter för frukost, lunch och middag. Medan Hälsa och Viktkontroll var de styrande drivkrafterna för konsumtionen som sker mellan huvudmåltiderna. Att äta som en följd av att hantera känslor (som i TEMS representeras av Känsloreglering) har visat vara vanligt. En studie av Tomiyama, Mann och Comer från 2009 har funnit att kvinnor med ett återhållsamt ätbeteende i högre utsträckning överkonsumerar vid upplevelse av antingen negativa eller positiva känslotillstånd. I jämförelse med personer som inte uppvisar ett återhållsamt ätbeteende. Studien visar att känslohantering ha en dominerande inverkan på ätbeteendet hos kvinnor där hungern inte främst är styrande för deras ätbeteende.
Studier har även funnit samband mellan socioekonomiska faktorer och drivkrafter för matval, framför allt med bakgrundsfaktorer som kön, BMI och härkomst. En studie av Pechey,
5 Monsivais, Ng och Marteau (2015) fann samband mellan skillnader i socioekonomisk status och skattning av drivkrafter för olika livsmedel. Personer med en lägre socioekonomisk status och män rapporterade i studien en lägre konsumtion av frukt och grönsaker. Medan personer med en högre socioekonomisk status hade en benägenhet att i högre utsträckning ange Hälsa och Viktkontroll som mer betydande. En studie från Brasilien (Moraes & Alvarenga, 2017) fann att personer med lägre socioekonomisk status skattade Vanor högre än personer med högre socioekonomisk status. Kvinnor skattade drivkraften Känsloreglering högre än män. Studiens resultat tyder på en koppling mellan olika bakgrundsfaktorer och skattning av drivkrafter som har betydelse för ätbeteende och livsmedelsval.
Denna studie kommer att undersöka om det finns eventuella samband mellan skattningen av vilka drivkrafter som är mest betydande för matkonsumtion och olika bakgrundsfaktorer.
Utifrån ett kostvetenskapligt perspektiv tror vi att dessa bakgrundsfaktorer kan ha betydelse och inverkan över de drivfaktorer som styr individers ätbeteende och livsmedelsval.
The Eating Motivation Survey (TEMS): Framtagning och uppbyggnad
Enkätverktyget The Eating Motivation Survey (TEMS) har tagits fram och utvecklats av forskare i Tyskland för att undersöka och beskriva de främsta drivkrafterna och motivationen till ätande och livsmedelsval hos vuxna personer. Enkäten har visat sig ha hög reliabilitet (Renner et al., 2012) och har validerats i flertalet länder (Vainio, Niva, Jallinoja, & Latvala, 2016; Moraes & Alvarenga, 2017; Sproesser et al., 2017). TEMS består av 15 olika kategorier av drivkrafter (dvs. delskalor) (Tabell 1) till ätbeteende och val av livsmedel (Renner et al., 2012). Enkäten består av en rad olika påståenden där deltagaren får besvara hur väl denne håller med på en skala från ett (aldrig) till sju (alltid).
Tabell 1. TEMS kategorier, originalnamnen på engelska (Renner et al 2012) samt översättningar till svenska (Ljung och Smedberg, 2017)
1. Gillande (Liking)
6. Njutning (Pleasure)
11. Visuellt intryck (Visual appeal) 2. Vanor
(Habits)
7. Traditionsenligt ätande (Traditional eating)
12. Viktkontroll (Weight control) 3.Behov och hunger
(Need & hunger
8. Matens ursprung och innehåll (Natural concerns)
13. Känsloreglering (Affect regulation) 4. Hälsa
(Health)
9. Sällskaplighet (Sociability)
14. Sociala normer (Social norms) 5. Bekvämlighet
(Convenience)
10. Pris (Price)
15. Social image (Social image)
TEMS utvecklades genom en systematisk process som bestod av tre delstudier, alla beskrivna i Renner et al. (2012), där även valideringsstudiens resultat presenteras. Den första delstudien syftade till att kartlägga olika betydande drivkrafter för ätbeteende och livsmedelsval. Vid framtagningen av dessa utgick man från tidigare forskning, expertintervjuer med 12 nutritionister samt diskussioner med andra experter. Totalt 331 olika drivkrafter för ätbeteende och livsmedelsval generades. Dessa delades sedan in i kategorier och grupperades efter liknande typer. Antalet reducerades sedan ner för att få en representativ spridning i enkäten.
6 Processen kom att resultera i totalt 87 drivkrafter för ätbeteende och livsmedelsval. Den andra delstudien syftade till att utifrån de 87 drivkrafterna som framkommit i den första studien skapa en enkät som besvarades av 1250 individer. Antalet reducerades därefter i olika steg ner från 87, 78 i 15 olika kategorier. I delstudie 3 testades de slutgiltiga 78 drivkrafterna som representerar de 15 olika kategorierna som fick utgöra den slutgiltiga enkäten och testades på 1040 individer. Efter analysen visade samtliga 78 frågor statistisk signifikans och inga väsentliga fel hittades.
Utöver dessa tre delstudier genomfördes en fjärde delstudie där en förkortad version av TEMS testades. Den kortare versionen bestod av 45 påståenden utvalda från de ordinarie 78.
Påståendena delades sedan in med tre frågor vardera i de 15 kategorierna. Dessa 45 frågor valdes ut efter fyra kriterier: (1) hög reliabilitet, (2) avsaknad av väsentliga korsningar med andra faktorer i formuläret, (3) avsaknad av korrelerande felvillkor och (4) att frågan skulle vara närliggande den skala som användes. Resultatet visade på jämförbara resultat med den längre versionen av TEMS gällande reliabilitet och validitet. Detta visar att den kortare versionen genererar lika tillförlitliga resultat som den ordinarie versionen.
I USA, Indien och Tyskland användes TEMS med syftet att undersöka om drivkrafterna bakom ätande skiljer sig åt mellan dessa tre länder där matvanorna och måltidsmönster ser väldigt olika ut (Sproesser et al., 2017). Ytterligare en studie genomfördes i USA med deltagare från 18 år och uppåt. I studien fann man b.la. att Gillande och Behov och hunger var de starkaste drivkrafterna till ätande överlag. Behov och hunger och Bekvämlighet var de starkaste drivkrafterna till att välja helfabrikat- och snabbmat, korv, kött och olika typer av snacks. Hälsa och Viktkontroll var kopplat till att äta grönsaker, frukt, juicer, nötter, frön, mejeriprodukter och ägg. Konsumtion av sötsaker var kopplat till drivkraften Njutning (Phan & Chambers₂, 2016).
TEMS har en gång tidigare används i Sverige i en studentuppsats på kandidatnivå; målgruppen var gymnasieungdomar från Uppsala, Lidingö och Gävle (Ljung & Smedberg, 2017). I studien skattades drivkrafterna Gillande, Behov och Hunger högst. I jämförelse med tidigare forskning på vuxna skattades Sociala normer och Social image högre, medan Viktkontroll, Matens ursprung och innehåll skattades lägre hos gymnasieungdomarna än hos vuxna. Analysen av betydelsen av olika bakgrundsfaktorer visade att Visuellt intryck skattades högre i den mindre staden Gävle än på Lidingö i Stockholm. Samband hittades mellan personer med ett BMI inom normalspannet och högre skattning av drivkraften Behov och hunger jämfört med personer med under- eller övervikt. I studien fann man även att flickorna skattade i högre grad än pojkarna att deras ätande påverkas av olika känslotillstånd, som att de känner sig ledsna, frustrerade eller ensamma.
Denna studie är en påbyggnad av den befintliga evidens som idag finns gällande drivkrafter för matkonsumtion. Vår studie kommer att bli den första i Sverige att använda TEMS på vuxna personer.
Syfte
Studiens syfte är att undersöka vilka olika drivkrafter som vuxna personer i Sverige skattar som mest betydande för deras matkonsumtion, samt undersöka vilka bakomliggande faktorer som samverkar med dessa.
1. Vilka drivkrafter har skattats högst deltagarna?
2. Finns det samband mellan olika bakgrundsfaktorer och skattning av drivkrafter?
3. Hur står sig deltagarnas skattningar av drivkrafter i jämförelse med tidigare, utvalda studier?
7
Metod och material
Denna kvantitativa tvärsnittsstudie har genomförts via en webbaserad enkät framställd i Google Formulär (Google, 2018) och har spridits via slutna grupper på Facebook. Facebook är ett socialt nätverk som utvecklats för att underlätta kommunikation mellan personer världen över.
Som medlem på Facebook finns möjligheten att gå med i grupper, som kan förklaras som ett avgränsat forum som endast gruppens medlemmar har tillgång till. Att gruppen är sluten innebär att en inbjudan eller ett godkännande av gruppens administratör behövs för att bli medlem och få ta del av forumets innehåll.
Enkätverktyget som användes var kortversionen med 45 påståenden av TEMS (Renner et al., 2012), som översatts från engelska till svenska av Ljung och Smedberg (2017). Frågornas ordningsföljd följer den ursprungliga ordningen som användes i originalstudien (Renner et al., 2012). Bakgrundsfrågor baseras på riktlinjer från Statistiska centralbyrån (2004) samt tidigare forskning på TEMS, bl. a. en studie av Moraes och Alvarenga (2017). Rekrytering av deltagare och spridning av enkäten har genomförts via bekvämlighetsurval genom slutna grupper på Facebook.
Litteratursökning
Litteratursökningen genomfördes via Uppsala Universitetsbiblioteks söktjänst och dess relevanta databaser; PubMed och PEN. Studier som publicerats så nära i tid som möjligt prioriterades, med ett krav om att inte vara äldre än 10 år, om senare studier finns tillgängliga.
I litteratursökningen användes bland annat sökorden: “TEMS”, “the eating motivation survey”,
“eating habits”, “food choice questionnaire”, “food survey”, “eating motivation” samt orden
“food”, “motivation”, “motive”, “social”, “choice”, “eating”, “health” och “behaviour” i olika kombinationer. Relevanta artiklar har även hittats i andra artiklar om och med TEMS. Övrig litteratur som används är böcker om enkäter och enkätstudier, vetenskapliga metodböcker, och relevanta rapporter såsom de nordiska näringsrekommendationerna (Nordiska ministerrådet, 2014) och Riksmaten för vuxna (Livsmedelsverket, 2012).
Validitet och reliabilitet
TEMS är ett enkätverktyg som har utvecklats och tagits fram för att på ett validerat och reliabelt sätt mäta de mest betydande drivkrafterna bakom ätbeteende och livsmedelsval (Renner et al., 2012). Enkäten har validerats flertalet gånger internationellt på vuxna personer (Vainio, Niva, Jallinoja, & Latvala, 2016; Moraes & Alvarenga, 2017; Sproesser et al., 2017). En komprimerad version av den ursprungliga enkäten bestående av 15 kategorier med 3 frågor per kategori har tagits fram och visats generera jämförbara resultat med den ordinarie längre versionen.
Jämförelsen visar att reliabiliteten för den kortare versionen därav inte skiljer sig från den längre. Den kortare valdes även då enkäten sedan tidigare fanns översatt till svenska och har använts i en tidigare studie av Ljung & Smedberg (2017).
Pilotstudie
Inför studien genomförande pilottestades enkäten två gånger. Eftersom att nya bakgrundsfrågor adderades samt att enkäten delades ut till en ny målgrupp fanns behov av en pilotstudie. Syftet med pilotstudien var att testa enkätens frågor och hur enkäten upplevdes i sin helhet (Bryman, 2011). Detta innebar ett inledande följebrev (Bilaga 2), bakgrundsfrågor följt av 45 påståenden
8 som skulle besvaras på en ordinalskala med sju steg samt ett antal utvärderingsfrågor (Bilaga 4). Efter den första delen av pilotstudien, som endast visade på ett stavfel i enkäten, fick författarna reda på att frågorna ställts i en specifik ordningsföljd i originalstudien som genomförts av Renner et al (2012). Detta resulterade i en ändrad ordningsföljd av de 45 påståendena i formuläret och till en ny, andra pilotstudie.
Den första pilotstudien genomfördes den 9 april 2018 i Uppsala, där åtta kvinnor i åldrarna 20–
27 år och fyra män i åldrarna 23–26 år deltog. Den andra genomfördes den 18 april 2018 i Stockholm med tre kvinnor i åldrarna 20–25 år. För rekryteringen till pilotstudierna tillämpades bekvämlighetsurvalsprincipen (Bryman, 2011). Förutom insamling av svar observerades även tidsåtgången efter den andra delen då en kvalitativ gruppintervju genomfördes där enkäten diskuterades. Den kvalitativa utvärderingsmetoden valdes för att få en djupare inblick av vad pilotstudiens deltagare tyckte om enkäten i sin helhet. Även på grund av tidsaspekten genom möjligheten till att snabbare kunna sammanställa resultatet från pilotstudien. Pilotstudien syfte var att utvärdera bakgrundsfrågorna, kontrollera översättningen och observera tidsåtgången.
Eftersom att TEMS är en validerad enkät får utformningen av enkätens påståenden samt dess ordning inte ändras, annat än att få översättningen att närmare efterlikna originalenkätens.
I den kvalitativa gruppintervjun ställdes tre muntliga utvärderingsfrågor:
Var det okej att ange vikt i enkäten?
Var enkäten enkel att förstå?
Är det något annat du vill kommentera på i enkäten?
Deltagarna i den kvalitativa gruppintervjun upplevde att enkäten var enkel att förstå och inga övriga felaktigheter eller tveksamheter hittades av deltagarna. Ett önskemål framfördes om att införa ett tredje alternativ för man eller kvinna. Ett tredje alternativ rekommenderas dock ej av Statistiska centralbyrån (2004) då fler än två alternativ försvårar den statistiska dataanalysen framför allt i mindre studier samt försvårar jämförelsen med tidigare studier. Deltagarna tillfrågades även om det var acceptabelt att ange sin vikt, vilket inte var något problem för någon av de tillfrågade deltagarna. Tidsåtgången uppmättes till ca 5–10 minuter för samtliga deltagare under pilotstudien. Denna angavs i enkätens medföljande följebrevet som information om uppskattad tidsåtgång. Sammanfattningsvis gjordes inga ändringar i enkäten till följd av pilotstudien. Vidare användes inte svaren från varken den första eller andra delen av pilotstudien i den ordinarie studien.
Genomförande
Studiens deltagare rekryterades genom slutna Facebookgrupper där deltagarna blev länkade via direktlänk till enkäten. Studiens datainsamling pågick från 23 april-1 maj 2018. Enkäten inleddes med ett följebrev (Bilaga 3) som informerade deltagarna om att enkäten är frivillig att genomföra och att deltagandet kan avbrytas när som helst under enkätens genomförande.
Följebrevet utformades efter checklistan från boken Enkätmetodik. Med respondenten i fokus (Wenemark, 2017). Checklistan innehöll nödvändiga punkter som ett tydligt och informativt följebrev bör innehålla, vilket tillämpades vid framtagning av enkätens medföljande följebrev.
Några av checklistans punkter var: syftet med undersökningen, avsändare, Hur enkäter/datafiler/resultat ska hanteras, att deltagandet är frivilligt och att uppge kontaktuppgifter om eventuella frågor uppstår angående enkäten.
Enkäten (Bilaga 3 & 4) sammanställdes i Google Formulär (Google, 2018), ett onlineverktyg som valdes för att underlätta spridningen av enkäten samt bearbetningen av insamlad data.
9 Verktygen har en funktion av att sammanställa enkätens svar i tabeller och diagram i realtid.
Direktlänken till enkäten lades upp i vardera facebookgrupp endast en gång, och deltagarna uppmuntrades även att sprida enkäten vidare.
Valda Facebookgrupper (Tabell 2) för enkätens spridning var sådana som författarna själva var medlemmar i eller grupper där författarna kände någon av medlemmarna. Gruppernas (huvudsakliga) profiler var: en grupp för de som arbetar inom dagligvaruhandeln, en grupp för föräldrar till tvillingar, tre grupper för aktiva studenter och tre grupper för studenter och alumner. Begränsningarna i urvalet gjordes för att försöka fånga upp deltagare med olika bakgrunder, för att minimera eventuella bortfall, för att nå målgruppen samt för att få en så heterogen målgrupp som möjligt. För att möjliggöra en heterogen deltagarbas valdes facebookgrupperna ut efter vissa kriterier: studerande, arbetande, ålder, utbildningsgrad samt i vilken stad gruppen har sitt huvudsäte.
Deltagare
• Inklusionskriterier: personer från 20 år och uppåt som var medlemmar av de facebookgrupper som enkäten spreds i vid undersökningens genomförande samt som kunde läsa och förstå svenska.
• Exklusionskriterier: personer som ej kunde läsa eller förstå svenska, personer som ej var bosatta i Sverige och personer yngre än 20 år.
Tabell 2. Facebookgrupper där enkäten spreds, deras tillgänglighet samt medlemsantal (2018-04-23).
Alumner = före detta studenter vid gymnasium, universitet eller högskola
Bortfall
Samtliga frågor i enkäten gjordes obligatoriska för att undvika interna bortfall, vilket innebär att det inte gick att genomföra enkäten utan att besvara alla 45 påståenden och fylla i inledande bakgrundsfrågor. Undersökningens bortfall presenteras i resultatdelen.
Gruppnamn (tillgänglighet) Antal medlemmar Beskrivning
Färskpersonal torgkassen (hemlig ) 29 personalgrupp, dagligvarubutik, Uppsala Biblioteksnämnden å Södermanlands-Nerikes nation (hemlig ) 40 ledamöter, nation, Uppsala
Snerikes ämbetsmän (sluten ) 280 studenter och alumner, Uppsala
PA VT17 (offentlig ) 92 studenter, Uppsala
Ekonomistudenter (Ekonomer) - Kurslitteratur, bostad och allt annat (sluten ) 6303 studenter och alumner, Uppsala
FEK A UU HT16 (sluten ) 138 studenter, Uppsala
Tvillingar 2013 (sluten ) 637 föräldrar, hela Sverige
T3 på psykologprogrammet (sluten ) 47 studenter, Örebro
Totalt 7566 -
10
Bearbetning och analys av data
Det statistiska analysprogrammet IBM SPSS Statistics v.24 användes för bearbetning och analys av enkätdata. Dessutom användes Google Formulär, Microsoft Excel 365, Microsoft Excel 2016, Microsoft Word 365 samt Microsoft Word 2016.
Måttet BMI [kg/m²] räknades ut, användes och avrundades till en decimal. Grupperingar av BMI-klasser (BMI <18,5 = Undervikt; 18,5≤BMI <25 = Normalvikt samt BMI≥25 = Övervikt) (WHO, 2006) gjordes för att kunna jämföra de olika klasserna. Deltagare som svarade att de kom ifrån någon annan stad än Uppsala och Stockholm lades in i gruppen Övriga Sverige.
Deltagarna delades även in i ålderskategorier (20-25år, 26-39år samt 39+år) för att möjliggöra jämförelser kategorierna emellan. Ålderskategorierna valdes för att få två så jämnstora grupper som möjligt (20-25år samt 26-39år) sett till antal individer per grupp. Denna indelning användes efter att insamlingen av data hade avslutats.
Enkätsvaren sammanställdes i ett Excelark för att sedan analyseras i SPSS. De 45 påståendena delades in i 15 kategorier varpå varje kategoris poäng sammanställdes och dividerades med tre (Renner et al., 2012). Medelvärden och standardavvikelser räknades ut och oberoende t-tester samt envägs ANOVA-tester utfördes.
Etiska aspekter
Eftersom att vår studie involverar människor och därav har vi tillämpat de fyra forskningsetiska grundprinciperna som är aktuella för forskningsprojekt (Vetenskapsrådet, 2017).
Informationskravet: I enkätens inledande följebrev informerades deltagarna om studiens syfte, att deltagandet är frivilligt och att deltagandet kan anslutas när som helst under enkätens genomförande.
Samtyckeskravet: Studiens deltagare är myndiga och får då själva bestämma över sin medverka. Följebrevet innehöll information om att deltagandet är frivilligt och att det kan avbrytas när som helst under genomförandet av enkäten. I enkätstudier anses samtyckeskravet vara uppnått när deltagaren besvarat enkäten (Wenemark, 2017).
Konfidentialitetskravet: I enkätens bakgrundsfrågor efterfrågade inga personuppgifter som möjliggör identifikation av enskilda individer. Ålder, vikt och aktuell boendeort övriga personuppgifter som namn och personnummer efterfrågades inte, vilket gör enkätsvaren anonyma och ej spårbara till enskilda individer.
Nyttjandekravet: Enkätens medföljande följebrevet innehöll information om att enkätens svar endast kommer att användas i den aktuella studien.
11
Resultat
Deltagare
Sammanlagt svarade 191 personer på enkäten. Från de insamlade enkätsvaren exkluderas fem personer då de inte var bosatta i Sverige och en person exkluderades då hen inte uppfyllde kriterierna gällande ålder (19 år). Efter exkludering ingick 185 personer i studien varav majoriteten (70 %) var kvinnor. Deltagarna var geografiskt utspridda över stora delar av landet med en majoritet från Uppsala och Stockholm (Tabell 3).
Tabell 3. Deltagarnas bakgrundsfaktorer i genomsnitt
SD = standarddeviation (standardavvikelse)
Drivkrafter
Resultatet från denna studie presenteras i jämförelse med originalstudien av Renner et al (2012) samt den svenska studien på ungdomar av Ljung och Smedberg (2017). Medelvärden och standardavvikelser visas i Tabell 4. För varje kategori är det högsta värdet sju poäng och minimumvärdet ett poäng.
Resultaten visar att de högst skattade drivkrafterna var Gillande, Behov & hunger samt Vanor, medan Visuellt intryck, Social image samt Känsloreglering skattades lägst.
Deltagare
Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Kön% 70% 30% 61% 39% 74% 26% 82% 18%
Ålder (SD) 28,9 (8,0) 28,6 (8,0) 24,6 (3,3) 26,1 (4,1) 31,6 (10,3) 32,3 (10,4) 32,1 (7,9) 33,1 (11,8) BMI (SD) 24,5 (5,0) 24,3 (3,2) 23,4 (3,7) 23,4 (2,9) 23,9 (4,0) 24,7 (2,7) 26,1 (6,4) 26,7 (3,9)
Alla Uppsala Stockholm Övriga Sverige
12 Tabell 4. Resultat av TEMS 15 kategorier presenterat i medelvärden (standardavvikelser) från denna studie, originalstudien samt studien på ungdomar i Sverige.
Kategori i TEMS Resultat Originalstudien* Ungdomar i Sverige**
Gillande 5,3 (0,8) 5,9 (0,8) 5,2 (1,2)
Behov och hunger 5,3 (0,9) 5,0 (1,7) 5,2 (1,4)
Vanor 4,7 (1,1) 4,7 (1,2) 4,5 (1,4)
Njutning 4,5 (1,1) 4,2 (1,3) 4,7 (1,4)
Bekvämlighet 4,5 (1,1) 4,6 (1,2) 4,5 (1,4)
Hälsa 4,4 (1,3) 4,7 (1,3) 4,2 (1,6)
Pris 4,0 (1,4) 3,7 (1,4) 3,8 (1,7)
Sällskaplighet 4,0 (1,3) 3,8 (1,4) 4,0 (1,6)
Matens innehåll och ursprung
3,7 (1,5) 4,2 (1,6) 3,6 (1,8)
Traditionellt ätande 3,7 (1,2) 3,9 (1,3) 4,1 (1,7)
Sociala normer 3,2 (1,2) 2,6 (1,2) 3,8 (1,7)
Viktkontroll 2,8 (1,3) 3,6 (1,6) 2,8 (1,7)
Visuellt intryck 2,8 (1,1) 3,0 (1,3) 3,2 (1,5)
Social image 2,3 (1,1) 1,8 (1,0) 2,3 (1,5)
Känsloreglering 2,1 (1,3) 2,3 (1,3) 2,2 (1,9)
*=Renner et al (2012) **=Ljung & Smedberg (2017)
Signifikanta skillnader utifrån bakgrundsfaktorer såsom kön och stad presenteras i Tabell 5.
Följande signifikanta skillnader mellan städerna har funnits:
1. Att personer i Uppsala skattade Pris som lägst mellan de olika städerna medan personer i Stockholm skattade det i emellan samt personer i Övriga Sverige skattade det högst (p <0,05).
2. Att personer i kategorin Övriga Sverige skattade Visuellt intryck som lägst mellan de olika städerna medan personer i Stockholm skattade det i emellan samt personer i Uppsala skattade det högst (p <0,05).
Signifikanta skillnader mellan Kön hittades i att männen skattade Pris p <0,01.
Övriga signifikanta skillnader som har funnits:
1. På frågan ” Vem ansvarar för matinköp i ditt hem?” ansåg de som svarade ”Oftast jag”
att kategorin Sällskaplighet var mindre betydande och skattades därav lägre än hos de som svarade att det var någon annan som ansvarade för matinköp (p <0,05).
2. På frågan ”Vem ansvarar för matinköp i ditt hem?” ansåg de som svarade ”Oftast jag”
att kategorin Vanor var mer betydande för matkonsumtion än de som svarade att det var någon annan som ansvarade för matinköp (p <0,05).
3. Under kategorin Visuellt intryck så ansåg kvinnor från Uppsala att det var högre skattat än de från Övriga Sverige (p <0,05).
4. Personer i åldrarna 20–25 ansåg att Pris inte var lika viktigt som de i åldrarna 26–39 (p <0,05).
13
Tabell 5. Resultatet av TEMS-studien presenterat i medelvärden (standardavvikelser) samt signifikanta skillnader och uppdelat i städer och kön. Män 5,4 (0,8) 5,5 (0,8) 4,6 (1,0) 4,6 (1,0) 4,6 (1,0) 4,7 (1,1) 4,7 (1,3) **ᴮ 3,9 (1,2) 3,7 (1,4) 3,6 (1,2) 3,3 (1,1) 3,1 (1,3) 2,7 (0,9) 2,4 (1,1) 2,2 (1,3)
Kvinnor 5,3 (0,8) 5,2 (0,9) 4,7 (1,2) 4,5 (1,2) 4,5 (1,2) 4,3 (1,4) 3,8 (1,4) **ᴮ 4,0 (1,4) 3,7 (1,6) 3,8 (1,3) 3,1 (1,3) 2,7 (1,3) 2,9 (1,2) 2,3 (1,1) 2,1 (1,3)
Övriga Sverige 5,2 (0,9) 5,3 (0,9) 4,7 (1,3) 4,5 (1,1) 4,6 (1,3) 4,5 (1,4) 4,2 (1,3) *ᴬ 3,7 (1,3) 3,5 (1,6) 3,5 (1,3) 3,1 (1,1) 2,6 (1,2) 2,5 (1,1)*ᴬ 2,2 (0,9) 2,1 (1,2) ᴮ = skillnad mellan könen
Stockholm 5,6 (0,7) 5,4 (0,7) 4,5 (1,0) 4,6 (1,0) 4,4 (1,2) 4,4 (1,4) 4,1 (1,2) *ᴬ 4,3 (1,3) 3,8 (1,7) 3,9 (1,2) 3,2 (1,3) 2,7 (1,3) 2,9 (1,1) *ᴬ 2,3 (1,1) 2,0 (1,0) ᴬ = skillnad mellan städer
Uppsala 5,3 (0,9) 5,3 (0,9) 4,8 (1,0) 4,6 (1,2) 4,5 (1,0) 4,4 (1,3) 3,9 (1,5) *ᴬ 4,0 (1,4) 3,8 (1,4) 3,8 (1,2) 3,2 (1,3) 3,0 (1,4) 3,0 (1,1) *ᴬ 2,4 (1,2) 2,2 (1,4) ** p <0,01
Kategori i TEMS Gillande Behov och hunger Vanor Njutning Bekvämlighet Hälsa Pris Sällskaplighet Matens innehåll och ursprung Traditionellt ätande Sociala normer Viktkontroll Visuellt intryck Social image Känsloreglering * p <0,05
14
Diskussion
Studiens resultat visade att drivkrafterna Gillande samt Behov & hunger var de drivkrafter som vuxna personer i Sverige skattade som mest betydande för deras matkonsumtion. Resultatet tyder på att det finns samband mellan bakgrundsfaktorer och skattning av drivkrafter; vilken stad deltagarna bodde i inverkade på skattningen av Pris och Visuellt intryck då det signifikant skiljde sig mellan olika städer. Skattningen av Pris skiljde sig även mellan män och kvinnor och mellan åldersgrupperna 20–25 och 26–29 år. Deltagare som angav att de själva oftast ansvarade för matinköp skiljde sig gällande skattningen då Sällskaplighet ansågs var mindre viktigt, medan Vanor ansåg som viktigare. Vidare hittades inga signifikanta samband mellan de olika BMI klasserna och skattning av drivkrafter hittades. Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att bakgrundsfaktorer kan inverka på skattningen av drivkrafter. Att resultatet överensstämmer med tidigare forskning indikerar på att verktyget är användbart för undersökning av populationen vuxna svenskar.
Resultatet i relation till tidigare forskning
Skattningen av Gillande och Behov & hunger går i linje tidigare studiers resultat ifrån andra länder där TEMS tillämpats (Sproesser et al., 2017). Gillande är en inre drivkraft som är subjektiv för varje individ och motiveringen till dess skattning kan variera mellan individer.
Behov & hunger är båda grundläggande drivkrafter som grundar sig i den biologiska process som fysiologiskt driver vår matkonsumtion och blir automatiskt betydelsefull för ätbeteende och livsmedelsval (Schupp & Renner, 2011). Enligt Maslows behovstrappa beskrivs även dessa drivkrafter som ”basbehov”. De mest grundläggande behov som är nödvändiga att tillgodose för att andra drivkrafter skall kunna upplevas som betydelsefulla (Taormina & Gao, 2013).
Även om dessa behov är en absolut nödvändighet att tillgodose är det för de allra flesta personer i Sverige idag inte ett problem att tillgodose. Studiernas överensstämmande resultat tyder på att dessa drivkrafter är universella, de viktigaste för påverkan av ätbeteende och livsmedelsval i alla de undersökta länderna (Vainio et al., 2016; Moraes & Alvarenga, 2017; Sproesser et al., 2017 och Renner et al., 2012).
Drivkraften Bekvämlighet skattades som nummer fem av femton möjliga i vår studie. Vilket tyder på att deltagarna värderar att äta mat som är enkelt och tillgängligt. Genom att förändra livsmedels tillgänglighet i butiker eller restauranger kan man påverka vad kunden konsumerar, vilket kan användas för att främja hälsosammare matvanor. Att drivkrafterna Sociala normer och Social image skattades högre i de svenska studierna än i originalstudien (Renner et al., 2012) tyder på att social reglering och påtryckning kring ätande kan vara mer framträdande i Sverige. Dock blev Sociala normer och Social image skattade lågt även i denna studie.
Livsmedelsval har visats påverkas av den sociala kontexten personen befinner sig i (Robinson et al., 2011), vilket kan vara en anledning till att de svenska studiernas resultat visar på fler likheter än med studien av Renner med flera (2012). I studien på svenska ungdomar framgår det att ungdomar värderar det sociala ätande högre än vuxna (Ljung & Smedberg, 2017). Våra resultat visar dock på att skillnaden främst kan bero på skillnader mellan olika länder, snarare än mellan olika åldersgrupper. Skattningen av drivkraften tyder inte på att det skulle finnas en skillnad mellan vuxna och ungdomar i Sverige, men i jämförelse med vuxna personer i andra länder. Det tyder på att det kan finnas en nationell likhet kring det sociala ätandet i Sverige.
Drivkraften Viktkontroll skattades även den betydligt högre i studien av Renner et al. (2012), än i denna. Dessa resultat kan visa på att deltagarna i studien är mer uppgiftsorienterade enligt Nicholls (1984) teori. Att glädje och tillfredsställelse värderas högre i genomsnitt än att uppnå sociala mål.
15 Matens innehåll och ursprung skattades högre i flera tidigare studier (Sproesser et al., 2017;
Renner et al., 2012) men inte i alla (Vainio et al., 2016). Våra resultat tyder på att Matens innehåll och ursprung hos deltagare i Sverige ligger någonstans mitt emellan i jämförelse med de övriga i Europa. Vi tror att detta möjligen kan bero på strikta regleringar kring livsmedel på nationell nivå i Sverige kombinerat med ett högt förtroende för den svenska livsmedelssäkerheten och reglering kring produktion av livsmedel. Detta kan förklara varför deltagarna har skattat Matens innehåll och ursprung något lägre i de svenska studierna än i de flesta andra studier, då man möjligtvis litar på att dessa aspekter är av kvalitet i Sverige.
Bakgrundsfaktorers inverkan
Skattningen av drivkraften Pris skiljde sig åt mellan personer som angivit olika svar gällande bakgrundsfaktorer. Skattningsvariationen tyder på att boendeort och ålder kan ha inverkan på skattningen av drivkrafter. Pris som drivkraft tyder på att livsmedelsproducenter, livsmedelsbutiker och restauranger har betydande inflytande över befolkningens matvanor, även ur ett ekonomiskt perspektiv för individen. Folkmyndighetens (2011) rapport gällande matvanor och livsmedel och en tidigare studie av Pechey et al. (2015), visar på skillnader kring hälsoaspekter beroende av social och ekonomisk utsatthet och ojämlika förutsättningar. Därav vill folkhälsomyndigheten (2018) undersöka möjligheterna till att främja hälsosamma matvanor genom ekonomiska styrmedel; TEMS skulle kunna vara nyckeln för denna utveckling. Tidigare forskning visar att det blivit mer förekommande än tidigare att aktivt söka efter extrapriser och erbjudanden i matbutiken, vilket kan ha ökat butikernas inflytande över folkets matvanor (Achón, Serrano, García-González, Alonso-Aperte & Varela-Moreiras, 2017). Genom att vidare undersöka bakgrundsfaktorer inverkan på drivkrafter skulle hälsofrämjande arbeten kunna effektiviseras genom specificerad inriktning mot konsumentgrupper.
I studien undersöktes betydelsen av två bakgrundsfaktorer med särskilt relevans för kostvetenskap, nämligen vem som ansvarar för inköp och tillagning av maten i det egna hushållet. Signifikanta skillnader fanns mellan drivkrafter och inköp av livsmedel, men inte gällande ansvar för matlagning. Personer som angav att de oftast själva ansvarade för matinköp skiljde sig från personer som själva inte var ansvariga för inköpen gällande skattning av drivkrafterna Sällskaplighet och Vanor tror vi kan relateras till att personer som inhandlar mat själva gärna tenderar att göra vanemässiga val. Deltagarna i vår studie var i majoritet kvinnor och tidigare forskning visar att kvinnor oftare än män är ansvariga för matinköp till hemmet (Achón et al., 2017). Det kan vara en förklaring till vår studies höga andel av personer som själva ansvarar för inköpen. Personer som oftast inte inhandlar mat själva kan betrakta maten och ätandet ur ett mer sällskapligt perspektiv då valet av livsmedel redan är gjort av någon annan. Betydelsen av skattningen för Vanor kan bero på att inköp av livsmedel har en tendens att ske vanemässigt, d.v.s. personer köper ofta samma livsmedel som de är vana att köpa och känner igen. De bakgrundsfaktorer som undersöktes, men som inte visade på signifikanta samband i denna studie var: BMI, Utbildningsnivå, Boendeform, Antal personer i hushållet, Boende tillsammans med personer under 18 år, Huvudsaklig sysselsättning samt Vem som lagar mat i hemmet.
Att kategorierna Känsloreglering, Sociala normer samt Social image skattades så lågt var något överraskade, men i linje med tidigare studier, exempelvis Renner et al. 2012. Författarna tror att dessa kategorier kan ha större betydelse än vad resultaten visar, kvalitativa studier skulle möjligen kunna bidra till förståelse kring tolkning av frågorna. För att TEMS ska fortsätta vara ett validerat verktyg krävs regelbundna revideringar av verktyget.
16
Metoddiskussion
Enkätverktyget TEMS valdes att tillämpas i studien eftersom det tagits fram och utvecklats för att mäta vilka drivkrafter som inverkar på och motiverar vuxna personers livsmedelsval och ätbeteende. Enkäten har en god reliabilitet (Renner et al 2012) och har validerats flertalet gånger på vuxna (Vainio et al., 2016; Moraes & Alvarenga, 2017; Sproesser et al., 2017; Renner et al 2012), dock inte i Sverige. Målgruppen som studerats är vuxna personer i Sverige från 20 år och uppåt, då gruppen inte tidigare har studerats med hjälp av TEMS; endast en tidigare studie har genomförts i Sverige med enkäten (Ljung & Smedberg, 2017). Eftersom att översättningen av enkäten har använts i en tidigare studie och därav beprövats indikerar det på att den svenska översättningen är användbar och nära originalet. Vår studie är även bland de första att studera samband mellan bakgrundsfaktorer och dess inverkan på skattning av drivkrafter, då tidigare studiers främst fokuserat på validering av enkäten.
Deltagarna i studien rekryterades via Facebookgrupper med målet om att nå en heterogen population. Spridning via sociala medier och uppmuntrandet av snöbollseffekten innebar svårigheter kring kontrollen över enkätens spridning. Snöbollseffekten valdes trots det att uppmuntras eftersom ett högt deltagarantal var eftertraktat. Även eftersom att Renner et al.
(2012), tillämpade metoden för rekryteringen till studier vid framtagningen av enkäten.
Facebookgrupper som ansågs lämpliga för spridning av enkäten valdes med omsorg för att minimera riskerna för en väldigt snäv deltagarbas. De slutna grupperna valdes för att nå ut till både män och kvinnor, även blandat mellan studerande och arbetande. Trots dessa åtgärder har enkätsvaren i majoritet kommit från personer mellan 20–30 år med majoritet från Uppsala och Stockholm och mestadels kvinnor. Detta betyder att våra resultat är föga generaliserbara. För ett generaliserbart resultat krävs ett slumpmässigt urval från populationen av vuxna personer i Sverige, vilket inte varit möjligt inom ramarna för denna studie.
Enkätens bakgrundsfrågor och påståenden gjordes obligatoriska för att helt utesluta förekomst av interna bortfall. Externs bortfall förekom genom exkludering av deltagare då de inte uppfyllde studiens inkluderingskriterier för medverkan. Fem personer var bosatta utanför Sverige. En person exkluderades då hen inte uppfyllde kriterierna gällande ålder.
TEMS som webbaserad version
Studiens undersökningsverktyg TEMS finns i två versioner där den kortare versionen om 45 påståenden används. Vid en jämförelse av de två versionerna visar enkäterna på jämförbara resultat (Renner et al., 2012). Reliabilitet skiljer sig inte heller mellan versionerna (Renner et al., 2012). Den kortare versionen påståenden ansågs även vara bättre anpassade till den valda målgruppen och innebar samtidigt en mindre börda för deltagarna genom mindre tidsåtgång.
Vilket kan ha resulterat i ett högre deltagarantal än vad annars hade varit fallet.
Enkäten kom att spridas digitalt med hjälp av Google formulär (2018). Enkätverktyget valdes för att det automatiskt sammanställer insamlade data i en excelfil i realtid. Verktyget underlättade även enkätens spridning genom möjligheten av delning via direktlänk. Alternativet att använda pappersenkäter valdes bort. Fysiska enkäter hade inneburit högre tidsåtgång vid spridningen av enkäten, vid bearbetningen av insamlade data och även en nackdel ur miljösynpunkt. En fördel med fysiska enkäter är möjligheten till att enklare kunna styra över vilka som deltar i studien och även beräkning av eventuellt bortfall, men har trots det valts bort till denna studie.
17
Dataanalys
I dataanalysen grupperades deltagarna in i olika BMI-klasser, olika åldersgrupper samt efter stad. Detta var utöver den naturliga grupperingen som enkätsvaren resulterade i. Inför dataanalysen rådfrågades två statistiker anställda vid Uppsala Universitet. Efter olika förslag över vilka statistiska tester som skulle användas vände vi oss till vår handledare som föreslog att göra samma slags tester som tidigare studier med TEMS använt sig av. Då värdena i resultatet är av typen ordinalskala används i regel medianer som främsta mått vid tester. Men då alla tidigare referenser (Vainio et al., 2016; Moraes & Alvarenga, 2017; Sproesser et al., 2017; Renner et al., 2012; Ljung & Smedberg, 2017) har använt sig av medelvärden och standardavvikelser valdes dessa som centralmått för att möjliggöra jämförelser med tidigare studier.
Att jämföra denna studie med tidigare studier som använt TEMS med hänsyn till bakgrundvariabler innebär svårigheter då enkäten tidigare främst använts för validering av verktyget i olika länder efter bland annat översättning. Valet föll på att analysera och göra jämförelser med originalstudien av Renner et al. (2012), samt Ljung och Smedberg (2017).
Originalstudien valdes då den hade ett stort deltagarantal och Ljung och Smedberg. (2017), valdes då den är den enda undersökningen med TEMS som genomförts i Sverige.
Styrkor och svagheter
Studiens främsta styrka är användandet av enkätverktyget TEMS som har validerats på vuxna personer i flertalet länder (Vainio et al., 2016; Moraes & Alvarenga, 2017; Sproesser et al., 2017; Renner et al., 2012) och har visat på god reliabilitet (Bryman, 2011). Vilket innebär att det i studien används ett enkätverktyg som flertalet gånger har visat sig mäta det den avser att mäta och på den målgrupp som verktyget tagits fram för. Enkäten är framtagen och utvecklad för att mäta vilka drivkrafter som påverkar ätbeteende och livsmedelsval hos vuxna personer, vilket svarar på studiens syfte. Användandet av TEMS ger även möjligheten att jämföra den aktuella studiens resultatet med tidigare studiers och därav möjligheten att se vår data i en större kontext.
Inför studien pilottestades enkäten två gångar med syftet att testa enkäten i sin helhet, dess bakgrundsfrågor och kontrollera den svenska översättningen. Det möjliggjorde att eventuella fel kunde uppmärksammas i tid och rättas till innan studiens verkliga genomförande (Bryman, 2011). Den svenska översättningen har tidigare används i en studie (Ljung & Smedberg, 2017).
Vilket gör att översättningen är väl beprövad och minimerar risken för att enkäten skall innehålla felaktigheter.
I studien används självrapporterade data vilket är en svaghet gällande osäkerheten kring hur väl informationen stämmer med verkliga värden, gällande exempelvis bakgrundsfaktorer som vikt och längd. Dock har det inte funnits möjlighet inom ramen för denna studie att använda uppmätta mått. Trots tveksamheter till siffrornas tillförlitlighet bör värdena kunna visa på generella tendenser och kunna användas för jämförelse då även tidigare studier använt sig av självrapporterade data (Renner et al., 2012; Ljung & Smedberg, 2017). De självrapporterade och skattade drivkrafterna behöver inte nödvändigtvis spegla de verkliga bakomliggande orsakerna till matkonsumtionen. Vid exempelvis en hög skattning av Hälsa och Viktkontroll behöver det inte nödvändigtvis innebära att alla måltider personen äter äts med dessa drivkrafter som avgörande faktorer. Sådana aspekter kan leda till osäkerhet kring hur studiens resultat bör tillämpas.
18 Spridningen av enkäten har skett via slutna grupper på Facebook. Det ger svårighet att beräkna det verkliga bortfallet och samtidigt möjligheten att nå ut till fler personer tidseffektivt. För att minska det interna bortfallet har enkätverktyget Google formulärs (Google, 2018) funktion av att göra alla enkätens frågor obligatoriska tillämpats. I studien förekom därav inget internt bortfall.
För att möjliggöra en bedömning över studieresultatets generaliserbarhet till vår målgrupp och även till andra populationer behövs ytterligare forskning. Då denna studies deltagare är rekryterade via bekvämlighetsurval är inte deltagarna representativa för studiens målgrupp, vilket gör studiens resultat tveksamt generaliserbart.
Resultatet i relation till kostvetarprofessionen
Uppdraget för många inom kostvetarprofessionen är att ta fram mat och måltider som tillgodoser många personers behov. Förståelse för vilka drivkrafter som påverkar personers ätbeteende och livsmedelsval kan därför bidra till viktiga insikter för utvecklandet av nya tillvägagångsätt för att påverka ätbeteenden och livsmedelsval i en hälsosammare riktning.
Inom professionen finns möjligheten till påverkan hos många människor samtidigt, genom exempelvis måltids- och menyplanering för storkök.
Personer inom kostvetarprofessionen arbetar förekommande inom produktion, utveckling och med försäljning av livsmedel. Genom att ytterligare utforska olika bakomliggande faktorers inverkan på skattning av drivkrafter och skattningens betydelse för individen kan denna information användas för att rikta livsmedelsprodukter mot rätt målgrupp. Exempelvis om drivkraften Hälsa skattas högt hos kvinnor kan marknadsföring för livsmedel inom kategorin riktas till kvinnor. Eller för att utveckla nya tillvägagångssätt att nå ut till önskad målgrupp av individer för att påverka och förbättra matvanor. Då denna studie visar på samband mellan vem som ansvarar för inköp av mat och vilka drivkrafter som ligger bakom känns det som en relevant faktor att vidare undersöka. Trots att matlagningsfaktorn inte visade på signifikanta samband i denna studie så tror vi att det är viktigt att fortsätta undersöka denna och liknande bakomliggande faktorer med koppling till kostvetenskapen.
Framtida studier
Vidare studier är nödvändiga för att möjliggöra en systematisk kartläggning av vilka drivkrafter som påverkar vuxna personer i Sveriges matkonsumtion och ätbeteende. Detta är av högsta relevans med anledning av ökad förekomst av övervikt och fetma (Folkhälsomyndigheten, 2018) och de senaste resultaten från den svenska matvaneundersökningen Riksmaten (Livsmedelsverket, 2012) som båda tyder på ett behov av en förändring mot hälsosammare matvanor i Sverige. Våra resultat tillsammans med tidigare forskning (Ljung & Smedberg, 2017; Moraes & Alvarenga, 2017) tyder på att ett antal bakgrundsfaktorer har inverkan på skattningen av olika drivkrafter för matkonsumtion. Ytterligare forskning för att förstå sambandet mellan bakgrundsfaktorer och skattning av drivkrafter behövs för att närmare förstå dessa samband. Att precisera bakgrundsfaktorerna och att utveckla dem genom att lägga till ytterligare relevanta frågor såsom inkomst och yrke kan vara givande i framtida studier. I en studie av Phan och Chambers (2016) fann man att dominerande drivkrafter varierade mellan olika måltider under dagen. En liknande studie i Sverige skulle vara särskilt värdefullt för kostvetare att kunna kartlägga när på dagen och vilka åtgärder som skulle kunna tillämpas för att förbättra matvanorna hos det svenska folket. Att även närmare studera de kognitiva processerna bakom skattningen av drivkrafter bör utföras med fördel genom kvalitativ
19 forskning för att få svar på hur deltagare reflekterar när de bestämmer sig för en viss specifik skattning.
TEMS är validerad i flertalet länder men ännu inte i Sverige. En stringent validering av enkäten i Sverige skulle även vara en riktlinje för denna studies resultats tillförlitlighet. Tidigare studier har i många fall haft som sitt huvudsakliga syfte att validera enkäten med mindre fokus på bakgrundsfaktorer och dess inverkan på skattningen av drivkrafter. Vi skulle i framtiden vilja se fler studier med ett större fokus på bakgrundsfaktorer som kön, ålder, BMI, geografi och vem som ansvarar för inköp och tillagning av mat i det egna hemmet. För att möjliggöra en utvärdering och kartläggning över hur dessa faktorer inverkar på den individuella skattningen av drivkrafter. Ytterligare undersökning av samband mellan drivkrafter för matval och tillagning av mat skulle dock vara intressant, eftersom att matlagning borde kunna ha en stark koppling till livsmedelsval och ätbeteenden.
Slutsats
Denna studie är den första i Sverige att använda TEMS på vuxna individer och genererade resultatet att Gillande samt Behov & hunger var de drivkrafter som skattades som mest betydande för deras matkonsumtion. Att studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning där TEMS har använts indikerar på att verktyget är tillförlitligt och användbart för undersökning av populationen vuxna svenskar. Vidare visar studiens resultat på samband mellan bakgrundsfaktorer såsom kön, boendeplats och ansvar för matinköp kopplat till skattningen av drivkrafter.
20
Referenser
Achón, M., Serrano, M., García-González, Á., Alonso-Aperte, E. & Varela-Moreiras, G.
(2017). Present food shopping habits in the Spanish adult population: A cross-sectional study.
Nutrients 2017, 9(5), 508; https://doi.org/10.3390/nu9050508
Bloch Eidner, M., Qvistgaard Lund, A-S,. Schroll Harboe, B & Haunstrup Clemmensen, I.
(2013). Calories and portion sizes in recipes throughout 100 years: An overlooked factor in the development of overweight and obesity?. Scandinavian Journal of Public Health, 2013;
41: 839–845
Brunner, A., Van der Horst, K. & Siegrist, M. (2010). Convenience food products. Drivers for consumption. Appetite 55 (2010) 498–506
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Folkhälsomyndigheten. (2011). Matvanor och livsmedel. Hämtad 2018-05-22, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/sok/?q=Matvanor+och+livsmedel
Folkhälsomyndigheten. (2018). Övervikt och fetma. Hämtad 2018-04-24, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans- utveckling/levnadsvanor/overvikt-och-fetma/
Google. (2018). Google formulär. Hämtad
2018-04-14, från https://www.google.se/intl/sv/forms/about/
Livsmedelsverket. (2012). Riksmaten – vuxna 2010–11: Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket. (2016). Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige. Uppsala:
Livsmedelsverket.
Ljung, C. & Smedberg, J. (2017). Varför äter ungdomar som de äter? - En kvantitativ enkätstudie om de viktigaste drivkrafterna bakom ätande (Kandidatuppsats). Uppsala:
Institutionen för kostvetenskap, Uppsala Universitet. Tillgänglig: http://uu.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1196480
Moraes, J.M.M. & Alvarenga, M.S. (2017). Adaptação transcultural e validade aparente e de conteúdo da versão reduzida da The Eating Motivation Survey (TEMS) para o Português do Brasil. Cadernos de saúde pública 33(10), 1-12. doi:10.1590/0102-311x00010317
Nicholls, J.G. (1984). Achievement motivation: conceptions of ability, subjective
experience, task choice, and performance. Psychological review 91(3), 328-346, doi:
10.1037/0033-295X.91.3.328
Nordiska ministerrådet. (2014). Nordic Nutrition Recommendations 2012: Integrating nutrition and physical activity. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet
21 Pechey, R., Monsivais, P., Ng, Y-L. & Marteau., T.M. (2015). Why don't poor men eat fruit?
Socioeconomic differences in motivations for fruit consumption. Appetite 84, 271-279, doi:
10.1016/j.appet.2014.10.022
Phan, U.T.X. & Chambers, E.₁ (2016). Application of an Eating Motivation Survey to study eating occasions. Journal of Sensory Studies 31, 114-123. doi:10.1111/joss.12197
Phan, U.T.X., & Chambers, E.₂ (2016). Motivations for choosing various food groups based on individual foods. Appetite 105, 204-211. doi:10.1016/j.appet.2016.05.031
Renner, B., Sproesser, G., Strohbach, S. & Schupp, H.T. (2012). Why we eat what we eat.
The Eating Motivation Survey (TEMS). Appetite 59, 117-128.
doi:10.1016/j.appet.2012.04.004
Robinson, E., Tobias, T., Shaw, L., Freeman, E., & Higgs, S. (2011). Social matching of food intake and the need for social acceptance. Appetite 56(3), 747-752.
doi:10.1016/j.appet.2011.03.001
Sachau, D.A. (2007). Resurrecting the motivation-hygiene theory: Herzberg and the positive psychology movement. Human resource development review 6(4), 377-393, doi:10.1177/1534484307307546
Schupp H.T., & Renner, B. (2011) Food Deprivation: A neuroscientific perspective.
In V. Preedy, R. Watson, C. Martin (Red.) Handbook of Behavior, Food and Nutrition.
Springer, New York. (s.2239-2257) doi:10.1007/978-0-387-92271-3_142
Statistiska centralbyrån. (2004). Frågebank över bakgrundsfrågor i postenkätundersökningar.
Stockholm
Sproesser, G., Ruby, M.B., Arbit, N., Rozin, P., Schupp, H.T., & Renner, B. (2017). The Eating Motivation Survey: results from the USA, India and Germany. Public Health Nutrition 21(3) (2018). 515-525. doi:10.1017/S1368980017002798
Taormina, R.J. & Gao, J.H. (2013). Maslow and the motivation hierarchy: measuring satisfaction of the needs. American Journal of Psychology 126(2), 155-177, doi:
10.5406/amerjpsyc.126.2.0155
Tomiyama, A. J., Mann, T., & Comer, L. (2009). Triggers of eating in everyday life. Appetite, 52(1), 72-82. doi:10.1016/j.appet.2008.08.002
Vainio, A., Niva, M., Jallinoja, P., & Latvala, T., (2016). From beef to beans: Eating motives and the replacement of animal proteins with plant proteins among Finnish consumers.
Appetite 106, 92-100. doi:10.1016/j.appet.2016.03.002
Vetenskapsrådet. (2017). God Forskningssed, Stockholm
Wenemark, M. (2017). Enkätmetodik. Med respondenten i fokus. Lund: Studentlitteratur.
WHO. (2006). BMI classification, Geneve. Hämtad 2018-05-23, från http://apps.who.int/bmi/index.jsp?introPage=intro_3.html
22
Bilagor
BILAGA 1
Arbetsfördelning mellan författarna under uppsatsarbetet:
• Planering av studien och uppsatsarbetet 50/50
• Litteratursökning 50/50
• Datainsamling 50/50
• Analys 50/50
• Skrivandet av uppsatsen 50/50
23
BILAGA 2
Följebrev till pilotstudien:
Detta är en pilotstudie. Nedan följer den enkät vi vill testa. All information och alla frågor som följer är såsom enkäten är utformad. I sista avsnittet ställer vi några utvärderingsfrågor om enkäten som bara finns med i pilotstudien.
Tack för att du hjälper oss!
Vad påverkar dig till att välja att äta det du äter?
Hej!
Vi är två studenter, Sofie och Jonas, som skriver vårt examensarbete i Kostvetenskap vid Uppsala Universitet. Vi arbetar med en studie för att undersöka vilka drivkrafter som ligger bakom de val som unga vuxna, 20-30 år, gör när det gäller att välja vad som ska ätas. Genom att studera detta vill vi se vad som driver människor till de val de gör och på så sätt öka
förståelsen för de bakomliggande drivkrafter när det kommer till vårt ätande. Denna förståelse kan sedan användas för att hitta nya sätt att hjälpa människor att äta och må bättre.
Studien består av en kort enkät där du kommer att få rangordna ett antal påståenden efter hur väl de stämmer in på dig själv. Enkäten kan genomföras på en smartphone, dator eller annan liknande enhet med tillgång till internet och tar ca 5-10 minuter att genomföra. Samtliga frågor är obligatoriska att fylla i.
Alla svar är anonyma och du kan närsomhelst under enkäten avbryta deltagandet i studien.
Svaren kommer endast att användas till vårt examensarbete och vi är väldigt tacksamma för att just du väljer att delta.
Om du vill ta del av resultaten efter studiens genomförande, eller har någon annan fråga, kan du kontakta någon av författarna via mail, så bifogar vi resultaten när studien är avslutad.
Tack för Ditt deltagande!
Sofie Gabrielsson och Jonas Karlson Bobits Uppsala, april 2018
Kontaktuppgifter författarna:
Sofie Gabrielsson, Sofie.Gabrielsson@live.com Jonas Karlson Bobits, jonaskarlsonbobits@gmail.com Handledare:
Paulina Nowicka, docent och universitetslektor, paulina.nowicka@ikv.uu.se
