Lotta Gahm Kristoffer Skoog
Skatteförfarandelagen
Påverkan på företag med brutet räkenskapsår under övergångsperioden
Tax Law Procedure
Impact on companies with broken financial year under the transition period
Företagsekonomi C-uppsats
Termin: VT 2012 Handledare: Bengt Bengtsson
Vi vill rikta ett stort tack till redovisningsbyråerna samt Skatteverket för deras bidrag och hjälpsamhet till undersökningen. Vi vill även tacka Berit Hjort samt vår handledare Bengt Bengtsson för oumbärlig rådgivning och ett stort tålamod under uppsatsens gång.
Uppsatsen har arbetats fram med lika stora och icke urskiljbara bidrag av författarna.
Karlstad, maj 2012
_____________________ ______________________
Lotta Gahm Kristoffer Skoog
Sammanfattning
Skatteförfarandelagen trädde i kraft den 1 januari 2012. Den ersatte bl. a. de tre största skattelagarna skattebetalningslagen, taxeringslagen samt lag om självdeklaration och kontrolluppgifter.
Ur våra resultat kan läsas att redovisningsbyråerna har informerat, eller kommer att informera företag med brutet räkenskapsår om övergångsproblem till följd av införandet av skatteförfarandelagen . Hur de valt att informera skiljer sig lite mellan de olika byråerna, men överlag kan sägas att samtliga har en utarbetad information redo.
Redovisningsbyråerna och Skatteverket är överlag positivt inställda till den nya lagstiftningen då de anser att den kommer bli mer lättarbetad och lättförståelig.
Den nya lagen kommer även att jämna ut arbetsbördan över hela året för de myndigheter och företag som berörs av införandet.
Det resultat vi har fått fram är att företag med brutet räkenskapsår kan komma att få problem under övergångsperioden. Vissa administrativa problem uppstår då företagen behöver deklarera vid 2 tillfällen under 2013. Vidare kan en del företag få likviditetsproblem i och med att det finns risk att de kommer få en kvarskatt och kan ha svårt att betala den.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.1. Bakgrund ... 4
1.2. Problemformulering, syfte och avgränsning ... 8
2. Metod ... 9
3. Teoretisk referensram ... 11
3.1. Motiv till skatteförfarandelagen ... 11
3.2. Skatteförfarandelagen ... 12
3.2.1. Juridisk person ... 12
3.2.2. Preliminärskatt ... 12
3.2.3. Preliminär inkomstdeklaration ... 14
3.2.4. Inkomstdeklaration ... 14
3.2.5. Slutlig skatt ... 15
3.2.6. Mervärdeskatt ... 16
3.2.7. F-skatt, inbetalning ... 16
3.2.8. Nystartad verksamhet ... 16
4. Empiri och analys ... 18
Fråga 1 ... 18
Fråga 2 ... 19
Fråga 3 ... 21
Fråga 4 ... 22
Fråga 5 ... 23
Fråga 6 ... 24
5. Slutsats ... 25
6. Reflektioner ... 26
6.1. Egna åsikter ... 26
6.2. Förslag till framtida forskning ... 26
6.3. Validitet ... 27
Källförteckning ... 28
Bilaga 1 – Enkätfrågor ... 30
4
1. Inledning
1.1. Bakgrund
Sverige är sedan 1995 medlem i Europeiska unionen. I och med medlemskapet har ett behov av ökat informationsutbyte mellan medlemsländerna trätt fram och ett önskemål om harmonisering av valda delar av skattlagstiftningen. I kommittédirektivet 2009:129 anges medlemskapet i Europeiska unionen som ett motiv till reformeringen av skatteförfarandet. Deffaa (2011) lyfter i sin artikel fram att med en harmonisering bör problem med dubbelbeskattning vid gränsöverskridande aktiviteter minska.
Då den Europiska unionen strävar efter att möjliggöra större frihet och rörlighet av kapital inom unionen, kan de olika medlemsländernas skattesystem orsaka barriärer. En harmonisering kan bidra till att den fria rörligheten inte påverkas negativt (Mason et al. 2012).
Även om en harmonisering och likformig lagstiftning mellan länderna kan verka önskvärd, är dock frågan om detta är genomförbart. Europiska unionen spänner över många olika länder vilka har olika skattesystem och synsätt på dessa. Att få igenom ett likformigt införande av ett skattesystem kan onekligen vara problematiskt (Panayi 2010). En harmonisering är en naturlig följd av medlemskapet för Sverige och med den nya skatteförfarandelagen tar vi ytterligare steg mot ett ökat samarbete över gränserna.
Skattesystemet i Sverige har under de senaste åren genomgått stora förändringar. År 2005 tog den då sittande regeringen ett beslut om utredning av skatteförfarandet i Sverige (SOU 2009:58). Utredningen antog namnet Skatteförfarandeutredningen (Fi 2005:10). Skatteförfarandeutredningen (Fi 2005:10) började som en utredning om reformerande av det indirekta och direkta beskattningsområdet (dir. 2005:129). Utredningen tillfördes sedan ett flertal uppgifter och utredarnas tidsfrist förlängdes. Direktivet (2007:165) tillfördes utredningen 2007, med avsikt att minska den administrativa bördan för skattskyldiga och 2008 förlängdes utredningstiden på grund av det omfattande arbetet (dir. 2008:126). Flera instanser, bl. a. Skatteverket, dåvarande Verket för företagsutveckling (Verva) samt Näringslivets Regelnämnd deltog i arbetet för att analysera konsekvenserna med förslaget i Skatteförfarandeutredningen och i juni 2009 överlämnades utredningens slutbetänkande benämnt Skatteförfarandet (SOU 2009:58).
5 Den 8 september 2011 lämnade regeringen en proposition till riksdagen gällande en ny skatteförfarandelag. Anledningen till denna proposition var att samla alla lagar som berörde lagstiftningen gällande skatt och deklaration under en samlingslag vid namn Skatteförfarandelagen, härefter omnämnd SFL.
Detta bl. a. för att regelverket ska bli tydligare och lättar att tillämpa. Enligt skatteförfarandet (proposition 2010/11:165) är syftet med lagen även att minska den administrativa bördan och även jämna ut arbetsbördan över året för Skatteverket.
Regeringen lyfter i skatteförfarandet (proposition 2010/11:165) fram just den höga arbetsbelastningen för revisionsbyråer och andra instanser för deklarationshjälp som en pådrivande faktor till varför många företag begär anstånd. Vidare beskrivs att ett stort antal anstånd givits ut och 2010 uppgick dessa till cirka 1 280 000. 84,3 procent av aktiebolagen och de ekonomiska föreningarna fick anstånd under året. Trots detta anstånd bedömde Skatteverket att många av de inlämnade deklarationerna var ofullständiga vid anståndstidens utgång, vilket medförde onödig administration för samtliga parter.
Tidpunkt för deklarationsinlämning var tidigare enbart 2 maj. Som följd av detta fick juridiska personer med brutet räkenskapsår längre tid mellan räkenskapsårets utgång och deklarationsinlämning, som mest åtta månader.
Nedan presenteras de tidigare godkända brutna räkenskapsåren och deras tidsfrist till deklaration i månader (proposition 2010/11:165).
Tabell 1: Räkenskapsår och dess tidsfrist till deklaration, tolkning från propositionen (2010/11:165).
Räkenskapsår Tidsfrist till deklaration
1 maj- 30 april 8
1 juli- 30 juni 6
1 september- 30 augusti 4
6 Vidare behandlas den s.k. skattekrediten för företag med brutet räkenskapsår.
Denna kredit uppstod då nystartade företag med brutna räkenskapsår inte behövde göra någon skatteinbetalning under det första kalenderåret. Den första inbetalningen av preliminärskatten skedde först den 12:e februari nästkommande kalenderår, vilket medförde en eftersläpning på inbetalningarna på upp till cirka åtta och en halv månader. Denna eftersläpning var endast cirka en och en halv månad för företag med kalenderår som räkenskapsår. Nedan presenteras de tidigare godkända brutna räkenskapsåren och eftersläpning i månader enligt propositionen (2010/11:165).
Tabell 2: Räkenskapsår med respektive eftersläpning av inbetalning av preliminärskatt, tolkning från propositionen (2010/11:165).
Räkenskapsår Eftersläpning på inbetalning
1 maj- 30 april 8,5
1 juli- 30 juni 6,5
1 september- 30 augusti 4,5
I och med SFLs (SFS 2011:1 244) införande är det nu möjligt för företagen att välja vilket räkenskapsår de vill, som börjar med en redovisningsperiod, vilket motsvarar en kalendermånad.
SFL (SFS 2011:1 244) trädde i kraft den 1 januari 2012. Den ersatte bl. a. de tre största skattelagarna skattebetalningslagen (SFS 1997:483), taxeringslagen (SFS 1990:324), lag om självdeklaration och kontrolluppgifter (SFS 1994:466).
Förslaget om avreglering av skattekrediten enligt propositionen blev antagen och i och med införandet av SFL har alltså möjligheten med skattekredit tagits bort.
Med införandet av SFL (SFS 2011:1 244) så finns nu fyra debiteringsperioder istället för en. Detta har skett bl. a. med intentionen att få en jämnare arbetsbelastning hos Skatteverket och redovisningsbyråerna.
7 Nedanstående tabell visar vilka valbara räkenskapsår som finns att tillgå, samt deras respektive nya debiteringsperiod. Preliminärskatten betalas andra månaden i bestämd debiteringsperiod enligt SFL (SFS 2011: 1244).
Tabell 3: Möjliga räkenskapsår och deras nya debiteringsperiod enligt SFL (2011: 1244)
Räkenskapsår Ny debiteringsperiod
1 februari – 31 januari
1 maj – 30 april 1 mars – 28 februari
1 april – 31 mars 1 maj – 30 april
1 juni – 31 maj
1 juli – 30 juni 1 juli – 30 juni
1 augusti – 31 juli
1 september – 31 augusti 1 september – 31 augusti
1 oktober – 30 september
1 januari – 31 december 1 november – 31 oktober
1 december – 30 november 1 januari – 31 december
Med de nya debiteringsperioderna uppstår vissa bekymmer just vid övergången till de nya intervallen. Preliminärskatt kommer i vissa fall ha inbetalats med för små belopp, vilket kan medföra kvarskatt om företagen inte är observanta på detta.
8 1.2. Problemformulering, syfte och avgränsning
Skatteförfarandelagen ersätter en rad tidigare gällande lagar och ändrar även tidigare gällande lagstiftning på vissa punkter. Syftet med uppsatsen är att undersöka om redovisningsbyråerna har informerat företagen om SFL, samt vad redovisningsbyråerna och Skatteverket anser om lagens påverkan för företag med brutet räkenskapsår. Vi vill undersöka både de praktiska problemen som kan uppstå samt eventuella ekonomiska problem som lagen kan medföra för företagen. För att undersöka detta, har vi valt denna forskningsfråga;
Vilka konsekvenser kommer det att få på företag med brutet räkenskapsår under övergångsperioden 2012/2013 när SFL införs enligt redovisningsbyråerna och skatteverket?
Genom att samla in åsikter via enkäter utsända till redovisningsbyråer och Skatteverket kommer vi att försöka få svar på vår forskningsfråga.
Vi har valt att begränsa oss till företag med brutet räkenskapsår då det är dessa företag som påverkas mest av införandet av de nya inbetalningstidpunkterna enligt SFL (SFS 2011:1 244) under övergångsperioden 2012/2013. Således behandlas den del av skatteförfarandelagen som berör företag med brutet räkenskapsår, samt som vi finner relevant för att besvara vår forskningsfråga.
Vidare har vi valt att endast tillfråga sex redovisningsbyråer, vilka är PwC, LRF Konsult, Deliotte, Grant Thornton, Ernst & Young och KPMG.
9
2. Metod
Det första vi gjorde var att sätta oss in i den nya lagstiftningen SFL (SFS 2011:1 244) för att få en uppfattning om vad den kommer att innebära och vilka ändringar som har genomförts av de tidigare lagarna till denna nya lag. Vi valde även att fördjupa oss i propositionen (2010/2011:165) som låg till grund för lagändringen för att få en helhetsbild och för att få insikt i lagen och bakgrunden till dess införande. För att få en inblick av vad de aktiva inom branschen ansåg kunde påverka företag med brutet räkenskapsår under övergångsperioden, läste vi även en del artiklar utgivna av olika redovisningsbyråer. En enkätundersökning sattes ihop för att skickas till valda redovisningsbyråer samt Skatteverket, vilket vi tidigare hade kontaktat för att förklara tanken och bakgrunden med undersökningen och uppsatsen. En kvalitativ studie kan vara både resurskrävande och svårarbetad i stora kvantiteter, således genomfördes ett smalare urval, men med en mer ingående frågeformulering och analys av respondenternas svar (Jacobsen 2002). Urvalet av redovisningsbyråerna gjordes genom att kontakta de största redovisningsbyråerna med kontor i Karlstad. Det resulterade i att 5 redovisningsbyråer samt Skatteverket fick möjlighet att besvara enkäten.
Bortfallet i enkätundersökningen blev 2 stycken redovisningsbyråer. Då svaren från de olika respondenterna var relativt lika varandra, samt att vi bedömt att svaren från de kvarvarande respondenterna varit tillräckligt för att kunna bilda oss en uppfattning i de ställda frågorna, anser vi därför att bortfallet inte har påverkat resultatet av undersökningen negativt i någon betydande del.
Vi har använt oss av en tolkande ansats när vi undersökt resultatet av vår undersökning. Detta innebär att vi försökt utgå från redovisningsbyråernas och Skatteverkets perspektiv när vi har tolkat enkätsvaren. Ett sådant angreppssätt benämns som hermeneutik (Bryman & Bell 2005). När respondenternas svar kommit oss tillhanda har vi läst igenom, granskat och jämfört svaren från de olika respondenterna för att se likheter och olikheter, i syfte att kunna dra egna slutsatser. Respondenternas svar har inte efterbehandlats utan har återgivits som de var när de kom in.
En kvalitativ metod är sökandet av förståelse för en situation (Delattre et. al 2009; Åsberg et al 2011). Detta är vad vi har försökt uppnå genom att granska införandet av den nya skatteförfarandelagen. Bryman och Bell (2005) hävdar att tyngdpunken ligger i ord och inte kvantifiering av data i en kvalitativ
10 undersökningsmetod. Vidare menar Bryman och Bell (2005) att en undersökning kan innehålla egenskaper av både kvantitativ och kvalitativ art.
Då vi inte haft några förutfattade meningar eller uppfattningar om vad våra observationer skulle leda till för resultat, är detta enligt Bryman och Bell (2005) en induktiv ansats.
11
3. Teoretisk referensram
3.1. Motiv till skatteförfarandelagen
Regeringen valde att tillsätta en utredningsgrupp 2005 för att utreda skatteförfarandet i Sverige. Utredningsgruppen skulle finna lösningar till att förtydliga och förenkla lagstiftningen. Det förslag utredningen kom med var att skapa en gemensam lag för skatteförfarandet (SOU 2009:58).
En av utgångspunkterna i utredningen har varit att minska den administrativa bördan för företag och andra enskilda. De har även haft i åtanke att effektivisera Skatteverkets administration och även skapa en effektiv kontroll (SOU 2009:58).
De problem som funnits med tidigare lagstiftning som utredningen tagit upp, är bl. a. att det finns för många bestämmelser och hänvisningar. Det finns hänvisningar från t.ex. skattebetalningslagen till taxeringslagens bestämmelser, gränsdragningen mellan taxeringslagen och skattebetalningslagen är på så sätt lite oklar (SOU 2009:58).
Ytterligare ett problem som belystes i utredningen var att olika lagar gav olika bestämmelser. Här tar utredningen upp exemplet med skattetillägg, som:
/.../ enligt taxeringslagen enbart kan tas ut om mervärdesskatt felaktigt har tillgodoräknats medan skattetillägg enlig skattebetalningslagen även kan tas ut när mervärdesskatt redovisats med för lågt belopp. (SOU 2009:58)
Begrepp som beskriver samma sak i tidigare lag har inneburit att lagstiftningen i vissa fall blivit rörig och svårbegriplig. Som exempel lyfter utredarna de olika benämningar för tolvmånadersperioder som fanns i då gällande lagstiftning.
Dessa inkluderade beskattningsår, taxeringsår, inkomstår och kalenderår. I SFL har inkomstår och taxeringsår lyfts ur lagtexten och benämns numera endast som beskattningsår och kalenderår (SOU 2009:58).
Genom att samla hela skatteförfarandet i en lag, skulle företag och de som arbetar med skatteförfarandet på Skatteverket eller redovisningsbyråer spara tid. Detta genom att slippa söka igenom olika lagar och se över olika bestämmelser. Korshänvisningar till olika lagar och bestämmelser undviks genom att samla allt i en samlingslag, samt att obefogade skillnader mellan bestämmelser inom samma område tas bort (SOU 2009:58).
12 Utredarna anser också att det kommer att bli lättare i framtiden att se över nya reformer som behöver göras på området och på så sätt hålla en högre kvalité på lagstiftningen (SOU 2009:58).
En samlingslag är således till stora delar till gagn för alla parter som kommer i kontakt med denna. I utredningen diskuteras omfattningen som en potentiell risk, då denna kan göra lagen svårtillgänglig. Denna synpunkt är enligt utredarna inte tillräcklig för att finna alternativ till en samlingslag. Detta har föranlett att såväl språkbruk som stuktur har utformats för att göra lagen överskådlig (SOU 2009:58).
3.2. Skatteförfarandelagen
Skatteförfarandelagen trädde i kraft 1 januari 2012. Detta är en lag som har samlat alla lagar som tidigare fanns inom skatteområdet under en samlingslag.
Den nya lagen omfattar 71 kapitel och behandlar bl. a. mervärdeskatt, deklaration, kassaregistrering och nya deklarationstidpunkter för juridiska personer SFL (SFS 2011: 1244). I den nya lagstiftningen faller vissa begrepp bort, såsom taxering och taxeringsbeslut. Då det införts nya deklarationstidpunkter försvinner också termen och innebörden taxeringsår då det finns fyra olika deklarationstidpunkter nu istället för en. Även termen självdeklaration försvinner och istället används namnet inkomstdeklaration (proposition 2010/11:165).
3.2.1.Juridisk person
Juridisk person definieras i denna lag enligt 3 kapitlet 11 § SFL (2011: 1244)
”11 § Med juridisk person avses också dödsbon, svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer.”
3.2.2.Preliminärskatt
Alla juridiska personer ska enligt lag betala preliminärskatt. Preliminärskatten ska betalas enligt 8 kapitlet SFL (2011: 1244)
1 § Preliminär skatt ska betalas för beskattningsåret med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten för samma år.
2 § Den preliminära skatten ska betalas enligt särskild debitering (F-skatt eller särskild A-skatt) eller genom skatteavdrag (A-skatt). Bestämmelser om beslut om preliminär skatt finns i 55 kap.
13 3 § F-skatt ska betalas av den som är godkänd för F-skatt. Av 10 kap.
framgår att skatteavdrag i vissa fall ska göras även för den som är godkänd för F-skatt.
Om en juridisk persons beskattningsår har en annan slutdag än den 31 december, den 30 april, den 30 juni eller den 31 augusti gäller istället för det egentliga beskattningsåret det beskattningsår som ligger närmast ett av dessa beskattningsår. 1 januari–31 december, 1 maj–30 april, 1 juli–30 juni, eller 1 september–31 augusti.
Detta innebär att följande egentliga beskattningsår får följande beskattningsår
Tabell 4: Företagens egentliga beskattningsår samt deras respektive beskattningsår enligt SFL (2011: 1244)
Egentliga beskattningsår Beskattningsår 1 februari – 31 januari
1 maj – 30 april 1 mars – 28 februari
1 april – 31 mars 1 maj – 30 april 1 juni – 31 maj
1 juli – 30 juni 1 juli – 30 juni
1 augusti – 31 juli
1 september – 31 augusti 1 september – 31 augusti
1 oktober – 30 september
1 januari – 31 december 1 november – 31 oktober
1 december – 30 november 1 januari – 31 december
Beskattningsåret kommer att styra bl. a. dagen för inlämningen av deklarationen, när slutskattebesked kommer och när betalning av preliminärskatt ska ske. Detta regleras i 3 kapitlet 5 § SFL (2011: 1244).
14 Enligt utredningens förslag (SOU 2009:58) ska preliminär skatt för beskattningsåret betalas oavsett om beskattningsåret är ett kalenderår eller ett brutet räkenskapsår från och med den andra månaden i beskattningsåret till och med månaden efter beskattningsåret. Detta gällde tidigare bara företag som hade kalenderår som beskattningsår men detta ska i fortsättningen gälla generellt.
Under övergångsperioden 2012/2013 kommer det att uppstå vissa konsekvenser angående preliminärskatten på grund av SFLs införande. För företag med brutet räkenskapsår innebär övergången att preliminärskatten endast debiteras för antal månader av kalenderåret 2012 som det brutna räkenskapsåret 2011/2012 belöper. Exempelvis, om företagets räkenskapsår går ut 30 april 2012 så debiteras endast preliminärskatten för fyra månader (januari-april) för år 2012 beräknad på den preliminärskatt som vid förra debiteringen avsåg hela räkenskapsåret. Detta kommer att innebära att åtta månaders preliminärskatt inte har betalats vid den slutliga skatteinbetalningen 2013. Om detta lämnas utan åtgärd så kommer en kvarskatt att påföras företaget. Det företagen kan göra för att undvika detta är att begära tilläggsdebitering på de kvarvarande betalningstillfällena. Företagen kan också välja att göra en fyllnadsinbetalning för motsvarande kvarskatt som kommer att uppstå för 2012/2013 (KPMG 2012).
3.2.3.Preliminär inkomstdeklaration
Företag som avser att bedriva näringsverksamhet i Sverige ska enligt 9 kapitlet 1 § SFL (2011:1 244) ansöka om godkännande av F-skatt hos Skatteverket.
Tidigare hette godkännande av F-skatt, F-skattsedel och var tvungen att förnyas årligen. Det nya godkännandet av F-skatten är giltig tills den återkallas (proposition 2010/11:165). Den som har F-skatt måste enligt 28 kapitlet 2 § SFL lämna en preliminär inkomstdeklaration till Skatteverket. Syftet med preliminär inkomstskattdeklaration är att den ligger till grund för preliminärskatten. Den preliminära inkomstdeklarationenska enligt 28 kapitlet 6 § SFL innehålla uppgifter om beräknade inkomster och utgifter samt övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bestämma preliminärskatten.
3.2.4.Inkomstdeklaration
I utredningen (SOU 2009:58) föreslås det att alla juridiska personer ska deklarera senast den sjunde månaden efter beskattningsårets utgång. Detta
15 innebär att det kommer att finnas fyra deklarationstidpunkter istället för en som tidigare. Utredarna förslår att företag med kalenderår som beskattningsår ska deklarera den 1 juli och företag med brutet räkenskapsår ska deklarera 1 mars, 1 november samt 15 december. Detta innebär att det blir en mer likabehandling av företag oavsett vilket räkenskapsår de har. Detta skulle medföra att beslut om slutgiltig skatt kan fattas tidigare och betalaningsfristen för slutlig skatt blir likformig och även medföra en utjämning av arbetsbördan för Skatteverket.
Förslaget i propositionen var dock att företagen skulle ha en tidsfrist på sex månader från beskattningsårets utgång till deklarationstidpunkten, men detta fick inget genomslag då det i så fall skulle ha funnits 12 olika deklarationstidpunkter. Skatteverket och övriga remissinstanser efterfrågade inte fler än fyra tillfällen och regeringen ansåg med detta som bakgrund att fyra tillfällen var tillräckligt (proposition 2010/11:165). Detta innebär att under övergångsperioden 2012/2013 kommer företag med brutet räkenskapsår som slutar mellan den 31 januari-30 juni 2013 att få deklarera två gånger år 2013, en gång för räkenskapsåret som slutar 2012 och en gång för räkenskapsåret som slutar 2013 (Wiberg 2011).
I 32 kapitlet 2 § SFL (2011: 1244) återfinnes de nya deklarationstidpunkterna.
Där framgår det att om beskattningsårets utgång är den 31 december, 30 april, 30 juni samt 31 augusti ska deklarationen ha kommit in senast den 1 juli, 1 november, 15 december respektive 1 mars. Den som lämnar inkomstdeklaration elektroniskt får lämna deklaration en månad senare än vad som följer av ovanstående datum. Inkomstdeklarationen ska lämnas till skatteverket enligt 32 kapitlet 3 § SFL. Innan införandet av SFL skulle alla lämna inkomstdeklaration senast den 2 maj. Företag med räkenskapsår avvikande från kalenderåret, så kallat brutet räkenskapsår, skulle således lämna deklarationen 2 maj nästkommande år (proposition 2010/11:165). En av anledningarna med införandet av fyra deklarationstidpunkter var att företag med brutet räkenskapsår skulle få kortare tid mellan att räkenskapsårets utgång och deklarationen. Tidigare var det möjligt att få en tidsfrist på upp till åtta månader innan deklarationen skulle in. Motsvarande tidsfrist gavs således även på den slutliga skatten.
3.2.5.Slutlig skatt
Besked om den slutgiltiga skatten ska enligt 56 kapitlet 10 § SFL (2011: 1244) senast skickas till andra juridiska personer än dödsbon den 15:e i 12:e månaden
16 efter beskattningsårets utgång. Enligt 62 kapitlet 8 § SFL ska den slutliga skatten beräknad enligt 56 kapitlet 9 § SFL betalas senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 90 dagar har gått från den dag då beslut om slutlig skatt fattades.
3.2.6.Mervärdeskatt
Enligt tidigare lagstiftning skulle mervärdesskatt, eller mer känt som moms redovisas i både en skattedeklaration samt självdeklaration, numera benämnd inkomstdeklaration. Reglerna var sådana att den som var skyldig att lämna självdeklaration och hade ett beskattningsunderlag på högst en miljon kronor fick redovisa mervärdesskatten i självdeklarationen. I och med att mervärdeskatten kunde redovisas på två sätt föranledde detta att många dubbelredovisade mervärdesskatten för samma beskattningsår, detta på grund av misstag eller okunskap. I utredningen (SOU 2009:58) föreslogs att mervärdesskatten inte längre skulle redovisas i inkomstdeklarationen utan endast i en skattedeklaration. Propositionen (2010/11:165) är i stort samstämmig med utredningen på denna punkt. Mervärdesskatten skall således endast redovisas i en enskild skattedeklaration.
3.2.7.F-skatt, inbetalning
F-skatt och särskild A-skatt ska betalas med lika stora belopp varje månad.
Betalning ska göras från och med beskattningsårets andra månad till och med månaden efter beskattningsårets utgång.
Förfallodagarna för inbetalning av F-skatt är – den 17 i januari och augusti, och
– den 12 i övriga månader.
I augusti är förfallodagen dock den 12 för den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive unionsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor. 62 kapitlet 4 § SFL. (Skatteförfarandelagen 2011: 1244)
3.2.8.Nystartad verksamhet
Tidigare lagstiftning gjorde att företag med brutet räkenskapsår fick en skattekredit. Skattekrediten uppstod då företag med brutet räkenskapsår kunde skjuta upp betalningen av den preliminära skatten det första kalenderåret. Den första preliminärskatten de betalade var den 12:e februari det andra
17 verksamhetsåret. Detta ledde till en skattekredit och beroende på räkenskapsår kunde företagen få en skattekredit upp till åtta och en halv månader. Då det inte fanns några särskilda skäl till att ge företag med brutet räkenskapsår denna tidsfrist med skatten har den nu tagits bort i den nya lagstiftningen, SFL (proposition 2010/11:165). SFL ger nystartade verksamheter möjlighet att senarelägga sin F-skatt med tre månader och detta regleras i 62 kapitlet 7 § SFL (2011: 1244). Detta gäller dock inte om:
1. beslutet om F-skatt eller särskild A-skatt fattas efter beskattningsårets utgång,
2. näringsverksamheten har övertagits från någon annan,
3. den som startar näringsverksamheten redan bedriver näringsverksamhet, eller
4.särskilda skäl talar emot det. 62 kapitlet 7 § SFL
18
4. Empiri och analys
De tre första respondenterna är representanter för redovisningsbyråerna och respondent 4 är representant för Skatteverket. Svaren är återgivna som de inkommit.
Fråga 1: Vad anser ni om den nya skattförfarandelagen?
Respondent 1: Bra att förfarandelagstiftning samlas i en lag. Det kommer troligen att leda till enhetlig begreppsapparat och därmed en enhetlig och förutsebar rättstillämpning.
Respondent 2: Har egentligen ingen åsikt, bra med rullande beskattning för AB.
Respondent 3: Det finns många fördelar med den nya skatteförfarandelagen.
Beskattningsår och räkenskapsår kommer att sammanfalla.
Inkomstdeklarationerna kommer att göras i närmare anslutning till bokslutet, vilket gör arbetet mer effektivt. Arbetstoppar på våren inom revisionsbyråbranschen kommer att minska, då inte alla deklarationer skall göras under en begränsad tid på våren.
Respondent 4: Övergångsvis medför den nya lagen en hel del formella och praktiska frågor och problem. När väl lagen har trätt i kraft fullt ut bör den både underlätta förfarandet och öka rättssäkerheten.
Vi får nu gemensamma regler för merparten av de lagar och avgifter etc. som hanteras av Skatteverket, dvs. dubbelregleringar och obefogade skillnader i sak försvinner.
Lagen har en tydlig struktur. Den är i princip disponerad i kronologisk ordning utifrån handläggningen av ett skatteärende och är i mycket stor utsträckning försedd med vägledande rubriker.
Språket håller en mer vardaglig och modernare ton.
Det har vid tillkomsten av lagen också varit en uttalad strävan att minska den administrativa bördan för medborgare och företag samt att stärka deras ställning
19 Analys
Utredningens ambition har varit att skapa en mer lättöverskådlig och lättläst lagtext. Såväl begrepp som hänvisningar har förenklats, med gott resultat.
Vissa begrepp har också plockats bort för att förenkla lagen. De tillfrågade företagen/myndigheten delar åsikten att språkbruket och även korshänvisningar blivit färre och lättare att förstå. Överlag kan vi se att både redovisningsbyråerna och Skatteverket är positivt inställda till införandet av SFL.
Ett annat av utredarnas mål med den nya lagstiftningen var att skapa ett jämnare arbetsflöde för Skatteverket samt andra verksamma inom skatteområdet såsom redovisningsbyråer. Arbetsbördan för verksamma inom redovisning var stundtals mycket hög, speciellt kring den 2 maj. I lagstiftningen tillkom tre nya deklarationstidpunkter för att jämna ut arbetsflödet. Med fler deklarationstidpunkter jämnas arbetsbördan ut under året, vilket respondenterna anser är positivt.
Fråga 2: Hur upplever ni att företag med brutet räkenskapsår har/
kommer påverkas av den nya skattelagen under övergångsperioden?
Respondent 1: Om inte företaget gör en fyllnadsbetalning så riskerar man att drabbas av kvarskatt. Är man medveten om det så är det inga problem och inbetalningen bör då göras så sent som möjligt då företaget själv kan förränta medlen.
Respondent 2: Om vi inte lyckas förklara för dem så att de förstår kan det bli kännbart med restskatten för den första perioden.
Respondent 3: Övergångsperioden kan bli svår för företag med ansträngd likviditet. Företagen kommer inte att hinna betala in så många perioder med F- skatt, då övergångsperioden är en anpassning till den nya lagen.
Respondent 4: Skatteförfarandelagen medför bl. a. att den som har brutet räkenskapsår inte längre betalar debiterad preliminärskatt kalenderårsvis utan i princip i anslutning till räkenskapsåret/beskattningsåret. (Lagstiftaren har dock valt att sammanföra beskattningsåren till fyra perioder.)
Bolag med brutna räkenskapsår, som ska deklareras den 2 maj 2013, har under år 2012 fått en förkortad debiteringsperiod där de, enligt den schablonberäkning som de fick besked om i januari, fått en årsdebitering
20 motsvarande endast 4/12-, 6/12- eller 8/12-delar av den debitering de annars skulle ha fått. Risken är uppenbar att dessa företag betalar in för litet preliminär skatt och således drabbas av en kvarskatt som kan vara svår att hantera ur likviditetssynpunkt.
Om ett företag kommer in med en preliminär inkomstdeklaration (PD) till Skatteverket fördelas däremot normalt hela det uträknade årsbeloppet på den förkortade debiteringsperioden (4, 6 eller 8 månader). Företagen får därför inte alltid de beslut de förväntat sig. T.ex. kan en preliminär deklaration som visar ett minskat resultat, och där företaget således förväntar sig en sänkning av skatten, ändå leda till en höjd månatlig debitering. Detta har medfört extra samtal och frågor från företagen, men de nöjer sig nästan alltid med Skatte- verkets beslut efter en förklaring av de nya reglerna.
Om en skattebetalare, som skickat in en PD, uttryckligen anger att han endast vill betala den kvoterade andelen är det Skatteverkets uppfattning att hans begäran bör godtas (jmf skrivningen i p. 19 i övergångsbestämmelserna).
Räkenskapsårets/beskattningsårets förläggning kommer också att styra när, vid fyra tillfällen under året, inkomstdeklarationen senast ska lämnas. Det är svårt att se att detta ska medföra problem för företagen då deklarationen normalt ska lämnas först ett halvår efter räkenskapsårets utgång (då också årsbokslutet ska vara färdigställt).
Analys:
Två av respondenterna tar upp att den s.k. skattekreditens borttagande kan ses som en negativ effekt för företag med brutet räkenskapsår. Då det inte fanns några särskilda skäl till skattekreditens existens försvann den i och med införandet av SFL. En av respondenterna tar även upp att de företag som har årsmoms kan få mycket pengar på skattekontot eftersom momsen inte ingår i preliminärskatten, detta anser de dock kan vara både en negativ och positiv effekt likviditetsmässigt.
Något som samtliga respondenter tagit upp som en negativ effekt för företag med brutet räkenskapsår under övergångsperioden är att företagen riskerar att få en kvarskatt om de inte gör en fyllnadsinbetalning. Respondenterna tar upp att företag med ansträngd likviditet kan få det svårt under övergångsperioden, på grund av att de inte hinner betala in så många perioder F-skatt som de borde göra och därmed drabbas av en kvarskatt.
21 Fråga 3: Kan ni se några fördelar med den nya skatteförfarandelagen för företag med brutet räkenskapsår samt nackdelar?
Respondent 1: Nackdelen är att man går miste om den skattekredit man haft tidigare. Fördelen är att hanteringsmässigt blir lättare att hålla reda på åren då inbetalningsåret i större utsträckning sammanfaller med räkenskapsåret och det år då deklarationen ska lämnas. I ekonomisk mening finns nog ingen fördel.
Respondent 2: De som har årsmoms kan få mycket pengar på kontot eftersom momsen inte ingår i preliminärskatten. Både för- och nackdelar med det likviditetsmässigt.
Respondent 3: Fördelen med skatteförfarandelagen är att beskattningsåret följer räkenskapsåret.
Antagligen kommer det att bli enklare att förstå sambandet mellan inbetald F- skatt och den skatteskuld företagen får (inkomstskatt, löneskatt, fastighetsskatt/-avgift).
Nackdelen är att företag med t.ex. aprilbokslut kan få stora skatteskulder som kan bli betungande då färre perioder än normalt med F-skatt kommer att inbetalas.
Respondent 4: En preliminär debitering och ett upprättande av inkomstdeklarationen som är närmare kopplad i tid till företagets räkenskapsår borde underlätta företagens hantering och således vara till fördel. Det förhållandet att betalningen av skatt inte kan förskjutas på samma sätt som hittills kan naturligtvis uppfattas som en nackdel.
Analys:
Frågeställningen anknyter starkt till den föregående frågan. I denna fråga får respondenterna konkretisera vad som är det mest positiva och negativa med lagen. Respondenterna väljer dock här att inte utveckla svaren mer än vad de svarade i föregående fråga. Det vi dock kan utläsa från svaren är att respondenterna finner den kortare tiden mellan preliminär debitering och slutlig skatt som en fördel, då det ökar förståelsen för sambandet däremellan.
Hanteringen bör underlättas då denna sker närmare i anslutning till berörda delar.
22 De nackdelar som tas upp är som tidigare nämnt att skattekrediten är borttagen och även här nämns att det finns risk för kvarskatt av respondenterna.
Fråga 4: Har ni märkt av någon oro från företagen med brutet räkenskapsår i och med den nya skatteförfarandelagen?
Respondent 1: Nej, men det finns ett informationsbehov.
Respondent 2: Nej.
Respondent 3: Företag med ansträngd likviditet ser en oro i att de under övergångsperioden inte kommer att hinna med att betala så många perioder F- skatt och därmed kan blir skatteskulden stor.
För några företag har nya preliminärdeklarationer lämnats in för att den preliminära debiteringen skulle hinna anpassas i den mån det varit möjlig.
Övervägande delen av kunderna förlitar sig på sin konsult/revisor, då de inte till fullo förstår vad de nya reglerna innebär. Här har vi som jobbar inom branschen en viktig uppgift att få dem att förstå vad lagen innebär.
Respondent 4: Det finns naturligtvis ett intresse hos bolagen att få information om de nya reglerna, men i stor utsträckning styrs frågor och information genom anlitade byråer etc. Någon uttalad oro har vi inte märkt av.
Det är ju också så att det framförallt är förändringar i materiella regler som kan skapa oro hos skattebetalarna, medan förfarandet i sig mer sällan ifrågasätts.
Analys:
Respondenternas svar om de har märkt av någon oro från företagen var lite olika. Vissa av respondenterna har inte känt av någon oro från företag men de ansåg att det fanns ett informationsbehov. En av respondenterna hade däremot märkt viss oro från företag med ansträngd likviditet då de inte kommer hinna med att betala så mycket F-skatt som krävs och därmed dra på sig en stor kvarskatt. Överlag ges intrycket att många företag förlitar sig på sin konsult/ revisor och att de ska vara insatta i den nya lagen då de själva inte är det. Redovisningsbyråerna har alltså en viktig uppgift i att informera om de nya reglerna och hur företagen kommer att påverkas av dessa.
23 Fråga 5: Kommer ni att ha/haft särskild information till företagen gällande den nya lagen?
Respondent 1: Vi har haft det både internt och externt.
Respondent 2: Vi informerar kunderna individuellt
Respondent 3: I samband med vår företagardag i november informerade vi översiktligt om det nya regelverket. Kunder har även kontaktats personligen av revisorer eller redovisningskonsulter, där vi sett att behov funnits.
Respondent 4: Skatteverket informerar om det nya skatteförfarandet på sin webbplats. Informationen är tills vidare i första hand inriktad mot företagssektorn. Verket har också tagit fram ett informationsblad som direkt vänder sig till företag som har brutet räkenskapsår (SKV 471 utg. 1).
Lokalt har vi informerat på de skatteträffar vi haft för revisorer/bokförare m.fl. inför deklarationsinlämningen. På dessa träffar gick vi översiktligt igenom vad som påverkas av SFL, vilka nya redovisnings/deklarationstidpunkter som gäller, hur preliminärskatten påverkas m.m. Viss information har även lämnats i samband med andra träffar, t.ex. i samband med information om moms.
Någon speciell insats riktad mot företagen är så vitt känt inte planerad för närvarande.
Analys:
Det finns olika sätt som redovisningsbyråerna har valt att informera sina kunder, såsom individuella möten eller informationsdagar. Företagen har även kontaktat redovisningsbyråerna med frågor och då blivit informerade om gällande lagstiftning. Överlag har respondenterna valt att lägga ut information till sina kunder på sina webbplatser, för att på så sätt kunna sprida informationen om den nya lagen och dess konsekvenser.
Skatteverket har även haft informationsträffar för revisorer och andra aktiva inom branschen som kommer i kontakt med lagen. Under dessa informationsträffar har Skatteverket gått igenom de stora förändringarna som exempelvis fler deklarationstidpunkter och hur detta påverkar den preliminära skatten.
24 Fråga 6: Hur kommer införandet av skatteförfarandelagen att
påverka företaget med brutet räkenskapsårs redovisning/bokföring?
Respondent 1: Numer kan man ha vilken månad som helst som bokslutsmånad. Företagen kommer att anpassa sig till den nya ordningen.
Respondent 2: I och med att momsen ska redovisas i skattedeklaration så kan det bli besvärligt för redovisningsbyråerna att hinna med. Alla kunder med årsmoms måste lämna pappren fler gånger per år och det blir naturligtvis dyrare eftersom det alltid är ställtider.
Respondent 3: Företagens bokföring bör inte påverkas av den nya lagen, då F- skatt skall bokföras på samma sätt som tidigare. Vid bokslutstidpunkten bör dock skatteskulden vara i fas med inbetald F-skatt, om korrekt F-skatt betalats under beskattningsåret. (Bokslut vid övergångsfasen kan dock utvisa stora skatteskulder, då F-skatten kan vara för lågt debiterad.
Respondent 4: Inga ytterligare synpunkter än vad som berörts ovan.
Analys:
Företag med brutet räkenskapsårs bokföring bör inte påverkas av den nya lagstiftningen. Dock kan redovisningen komma att bli betungande på grund av de nya reglerna kring mervärdesskatt. I övrigt har respondenterna inga fler åsikter än de som berörts ovan.
25
5. Slutsats
Den nya skatteförfarandelagen är en välkommen förnyelse på skatteområdet i Sverige. I och med införandet har såväl språkbruk som hänvisningar genomgått en kraftig förbättring. Det är de tillfrågade respondenters tydliga åsikt att SFLs införande i Sverige är positivt. Överskådligheten blir bättre då skatteområdet nu behandlas under en lag istället för flera.
Vidare har en mer jämlik situation för företagen verksamma i Sverige skett, då den tidigare skattekrediten nu är borttagen. Detta kommer medföra vissa bekymmer vid övergången till den nya lagen, men såväl Skatteverket som redovisningsbyråerna kan antas vara väl insatta i dessa.
Främst redovisningsbyråerna har känt ett behov av att informera företagen om övergångsreglerna. De har haft individuella möten med sina kunder, men många redovisningsbyråer har även lagt ut information på sina webbplatser.
Denna behandlar de problem som kan uppstå för företag med brutet räkenskapsår under övergångsperioden samt vad de kan göra för att möta problemen. Redovisningsbyråerna är med andra ord väl medvetna om de problem som kommer att uppstå först under nästa år och vad de ska kunna göra för att hjälpa företagen.
En konsekvens för företag med brutet räkenskapsår är det att de troligtvis kommer att få en kvarskatt om de inte gör en fyllnadsinbetalning på grund av att de endast betalar en del av räkenskapsårets preliminärskatt för år 2012.
Detta kan komma att påverka företag med ansträngd likviditet, då det är stor risk att de får kvarskatt. Det blir en konsekvens till följd av att fler och nya deklarationstidpunkter har lagstiftats som påverkar när skatten ska inbetalas.
Denna kvarskatt kommer endast att uppstå under övergångsperioden 2012/2013.
En annan konsekvens som uppstår under övergångsperioden är att företagen med brutna räkenskapsår kommer att få deklarera två gånger under 2013.
Detta gäller företag som har räkenskapsår som slutar mellan den 31 januari-30 juni 2013, dessa företag kommer att få deklarera en gång för räkenskapsåret som slutar 2012 och en gång för räkenskapsåret som slutar 2013.
En önskvärd följdeffekt av den nya lagen var att arbetsbördan skulle spridas ut mer över året. Detta har införlivats och mottagits väl av de branschaktiva.
26
6. Reflektioner
6.1. Egna åsikter
Den nya lagstiftningen är en tydlig förbättring av skatteförfarandet i Sverige.
SFL är en samlingslag som täcker in stora delar av skattelagstiftningen och samlar dessa under en lag. Detta gör den mer överskådlig och förenklar såväl sökande av information som förståelsen därav. Då även språket har förenklats och dubbeltermer tagits bort anser författarna att lagen numera är mer lättförståelig.
I och med den s.k. skattekreditens borttagande jämnas konkurrenssituationen ut i Sverige. Detta är enligt oss en positiv effekt, då några argument för dess tidigare existens egentligen inte funnits.
Utökningen av deklarationstidpunkter kan ses som något positivt, då det sprider ut arbetsbördan för både redovisningsbyråerna och Skatteverket över året. En följdeffekt kan bli att informationen från redovisningsbyråerna blir både bättre och djupgående.
Skatteförfarandelagens införande får även en positiv följdeffekt, då reformarbetet nu endast kräver ingrepp i en lag istället för flera.
Då vi själva inte arbetar med SFL, eller arbetet med tidigare lagstiftning, är det svårt att ge en tydlig åsikt i fråga om positiva och negativa effekter med dess införande. Vi ser dock att lagen tagits emot väl av berörda parter och upplever själva att lagtexten blir mer lättarbetad i sin nuvarande form.
6.2. Förslag till framtida forskning
Då SFL precis har införts och dess effekter ännu ej har skett fullt ur, är en intressant fråga att undersöka längre fram om förväntningarna verkligen införlivats. Har arbetsbördan blivit mer jämt fördelad över året och kvalitén av redovisningen blivit bättre? Har lagtexten blivit mer lättarbetad och är den lättare att förstå?
Ett av de stora frågetecknen i detta skede är hur likviditeten påverkas i och med övergången till SFL. Har övergången medfört ett likviditetsproblem för företagen eller var förberedelserna för denna tillräckliga?
Bidrog lagens införande till att fler företag nu väljer kalenderår som räkenskapsår, eller bibehålles tillflödet av nya företag med brutet räkenskapsår?
27 6.3. Validitet
Uppsatsen behandlar en vision om framtiden och inte ett faktum. Dessa problem bygger på farhågor och förväntningar och är således inte fastslagna.
Möjligheten att bemöta dessa redan innan de uppstått och motverka dessa kan få till följd att övergångsproblem kan förebyggas. Vissa av de tillfrågade respondenterna ville inte besvara våra frågor, då de ansåg att problemet låg för långt fram i tiden. Andra hade dock synpunkter på vad som kan komma att ske under övergångsperioden.
Flertalet respondenter har dock redan noterat att problem kan uppstå i och med övergången till SFL och påbörjat såväl informationsarbete till berörda företag som strategier för att möta problemen.
Frågorna till respondenterna bedöms som relevanta för att besvara vår forskningsfråga. Validiteten anses god i våra slutsatser då vi förankrat dessa i enkätsvaren från såväl redovisningsbyråer som Skatteverket. Då dessa parter arbetar med lagen med olika synsätt, ger detta oss ett brett perspektiv på lagen.
Vi finner de mottagna svaren väl genomtänkta och behandlade av just berörda parter.
28
Källförteckning
Bryman, A. Bell, E. (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö Liber.
Deffaa, W. (2011) New impetus for EU taxation policy Intereconomics 46 (5) 287-296.
Delattre, M. Rodolphe, O. Pascal, M. Karine, R. Singularity of qualitative research from collecting information to producing results. Tamara Journal for Critical Organization Inquriy 7 (3) 33-50.
Direktiv 2005:129 Reformerade förfaranderegler på beskattningsområdet Stockholm:
Finansdepartementet.
Direktiv 2008:126 Tilläggsdirektiv till Skatteförfarandeutredningen (Fi 2005:10) Stockholm: Finansdepartementet.
Jacobsen, D.I. (2002) Vad, Hur, Varför?– Om metodoval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
KPMG(2012) Nya ordningsregler medför risk för kvarskatt [elektronisk] Tillgänglig:
http://www.kpmg.com/SE/sv/kunskap-utbildning/nyheter-
publikationer/nyhetsbrev/perspektiv/perspektiv-nr-1-2012/Sidor/Nya- ordningsregler-medfor-risk-for-kvarskatt.aspx [2012-04-15
].
Mason, R., Knoll, M. S. (2012) What is tax discrimination? The Yale Law Journal 121 1014-1116.
Panayi, C.HJI. (2010) Reverse Subsidiarity and EU Tax Law: Can member states be left to their own devices? British Tax Review 3 261-301.
Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet Stockholm: Finansdepartementet.
SFS 2011: 1244 Skatteförfarandelagen Stockholm: Finansdepartementet.
SOU 2009:58 Slutbetänkande av Skatteförfarandeutredningen Stockholm Fritzes offentliga publikationer.
Wiberg, P. (2011) Företag med brutet räkenskapsår bör se upp för ändrade regler för skattebetalning Tax Matters 21 november Tillgänglig http://www.pwcnews.se/Taxmatters/Foretagsbeskattning/Den-nya-
skatteforfarandelagen/ [2012-04-15].
29 Åsberg, R. Hummerdal, D. Dekker, S. (2011) There are no qualitative methods – nor quantitative for that matter: the misleading rhetoric of the qualitative–
quantitative argument Theoretical Issues in Ergonomics Science 12(5) 408-415.
30
Bilaga 1 – Enkätfrågor
Dessa frågor bör med fördel besvaras så utförligt som möjligt.
Vad anser ni om den nya skattförfarandelagen?
Hur upplever ni att företag med brutet räkenskapsår har/ kommer påverkas av den nya skattelagen under övergångsperioden?
Kan ni se några fördelar med den nya skatteförfarandelagen för företag med brutet räkenskapsår samt nackdelar?
Har ni märkt av någon oro från företagen med brutet räkenskapsår iochmed den nya skatteförfarandelagen?
Kommer ni att ha/haft särskild information till företagen gällande den nya lagen?
Hur kommer införandet av skatteförfarandelagen att påverka företaget med brutet räkenskapsårs redovisning/bokföring?
