• No results found

Nya aktiebolagslagen: Starkare begränsningar eller större möjligheter?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Nya aktiebolagslagen: Starkare begränsningar eller större möjligheter?"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UPPSALA UNIVERSITET Examensarbete C

Företagsekonomiska institution VT 2006

Tobias Fröberg

S:t Johannesgatan 30C 75233 Uppsala

Tfn 0739 645 456 Janne Mylly

Studentvägen 4:414 75234 Uppsala Tfn 0735 789 251

NYA AKTIEBOLAGSLAGEN

- Starkare begränsningar eller större möjligheter till löneutbetalningar i form av värdeöverföringar?

Handledare: Mats Karén

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning... 3

1.1 Bakgrund ... 3

1.2 Problemdiskussion ... 4

1.3 Problemformulering ... 5

1.4 Syfte ... 5

2 Teori ... 6

2.1 Om lagändringen ... 6

2.1.1 Lagens nya struktur ... 7

2.1.2 Begreppet värdeöverföring... 7

2.1.3 Förtäckt vinstutdelning... 7

2.1.4 Övriga förändringar inom området värdeöverföringar... 8

2.1.5 Löneutbetalning i form av värdeöverföring ... 9

2.1.6 Löneutbetalningar i praktiken ... 9

2.1.7 Beskattningen vid löneutbetalningar i form av värdeöverföringar ... 10

2.1.8 Sanktioner... 11

2.2 Förklaring av de olika begreppen... 11

3 Metod ... 14

3.1 Litteratur... 14

3.2 Intervjuer ... 15

3.2.1 Kort presentation av respondenterna... 16

3.3 Metod- och källkritik... 17

4 Empiri... 19

4.1 Revisorernas syn på området värdeöverföringar... 19

4.1.1 Ändringar inom området värdeöverföringar ... 19

4.2 Granskningen av löneutbetalningar... 20

4.2.1 Revisorernas syn på löneutbetalningar... 20

4.2.2 Värdeöverföringar till annan än aktieägare ... 20

4.2.3 Revisorernas bedömning av löneutbetalningar ... 21

4.2.4 Revisorernas hantering av bolagens upplysningar ... 22

4.2.5 Bedömningen av värdeöverföringars giltighet ... 23

4.3 Större möjligheter eller starkare restriktioner inom området värdeöverföringar ... 23

4.4 Beskattning av inkomster som inte rubriceras som lön... 24

4.5 Sanktioner... 24

4.5.1 Åtgärder vid fel i årsredovisningen ... 24

4.5.2 Åtgärder vid olagliga värdeöverföringar och ekonomiska brott i allmänhet ... 25

5 Analys... 26

5.1 Olika former av värdeöverföringar... 26

5.2 Löneutbetalningar... 27

5.3 Upplysningar, beskattning och sanktioner ... 29

5.4 Slutsatser ... 30

Källförteckning... 32

Bilaga 1 ... 34

Bilaga 2 ... 37

Bilaga 3 ... 39

(3)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

I dagens Sverige förs ständiga diskussioner om segregation och klyftan mellan fattiga och rika. Den amerikanska modellen med starka ledare som tar ut ansenliga lönearvoden börjar mer och mer anammas här i landet. Löner, bonusar, avgångsvederlag och dylikt har därför varit ett hett ämne som debatterats kraftigt. Ni har väl inte undgått den känslosvallande debatten om Percy Barneviks ”fallskärm” eller diskussionerna om Skandias verkställande direktörs arvode och pensionerna hos toppcheferna på SEB.

Vilka är det då som reglerar de enorma summor som betalas ut till personer i höga positioner inom företagen? Till att börja med har media tillsammans med allmänheten en stark påverkan.

Media och allmänheten har dock ingen tvingande makt utan här blir det mest en fråga om etik och moral för de personer som hamnat i blåsväder.

Vilka är det då som har den egentliga makten att reglera? Det är naturligtvis lagstiftarna och regelsättarna som till stor del styr vilka möjligheter som ges till löneutbetalningar, bonussystem och liknande. Detta sker i skriftlig form i bland annat Svensk Lag, Skattelagstiftningen, International Financial Reporting Standards/International Accounting Standards (IFRS/IAS) och Redovisningsrådets rekommendationer. Problemet är att lagar inte alltid ges en entydig innebörd och inte alltid är helt lätta att tyda. Här är det därför intressant att se hur de auktoriserade revisorerna gör sina tolkningar och angriper tvivelaktiga löneuppgifter och liknande problem. Med hjälp av litteraturen går det att skapa sig en uppfattning av hur revisorernas arbete ser ut i teorin, men denna uppfattning får ett större djup om deras arbete studeras i praktiken.

Något som är aktuellt och som i högsta grad berör de auktoriserade revisorernas arbete inom detta område är aktiebolagslagen. Det som gör aktiebolagslagen aktuell är att den är ny från och med i år. Den 1 januari 2006 började den nya aktiebolagslagen gälla vilken ersatte 1975 års aktiebolagslag. Detta innebär att revisorerna nu till viss del får lägga om sitt arbete utifrån den nya lagen. Den nya lagen innehåller en hel del ändringar gentemot den gamla. Nya kapitel har tillkommit och gamla har bortfallit samt ändringar har gjorts i redan existerande kapitel i lagen. Något vi ser som särskilt intressant är att den nya aktiebolagslagen skiljer sig avsevärt

(4)

från den gamla med avseende på området värdeöverföringar. Avdelningen vinstutdelningar i den gamla lagen har ersatts av värdeöverföringar som således är ett nytt begrepp i aktiebolagslagen.

1.2 Problemdiskussion

Den nya aktiebolagslagen har således fått en annan utformning avseende området värdeöverföringar. Möjligheterna till värdeöverföringar var mer begränsade och diffusa i den gamla aktiebolagslagen. Lagen behandlade endast vinstutdelning till aktieägare, så den enda formen av värdeöverföring till privatpersoner som möjliggjordes i den gamla lagen var just vinstutdelning till aktieägare. Vinstutdelningen till aktieägare begränsades av likställighetsprincipen som styrde att en enskild aktieägare inte kunde få en otillbörlig utdelning. I dagens aktiebolagslag har bland annat möjligheterna till värdeöverföringar till enskild vidgats. Det som förut hette vinstutdelning till aktieägare har nu blivit värdeöverföring till aktieägare eller annan.

Vad får då detta för praktiska konsekvenser i samhället? Bland annat kan detta få skattemässiga effekter. Det vi anser vara mest väsentligt är dock vilka redovisningsmässiga effekter som uppstår. Lagändringen har gjort det lättare för höginkomsttagare att motivera sina topplöner. Precis som tidigare är en lön som inte är marknadsmässig tvungen att kommenteras och motiveras i årsredovisningen av bolaget. I förarbetena till den nya aktiebolagslagen går att läsa att en icke-marknadsmässig löneutbetalning klassificeras som en värdeöverföring. Med andra ord är det numera möjligt att betala ut en lön och kalla den överskjutande delen för värdeöverföring. Genom detta har det blivit lättare att rättfärdiga stora överföringar av bolagets medel till en enskild mottagare. Det enda som sätter begränsningen för detta är huruvida en värdeöverföring är laglig eller inte. Fortfarande gäller likställighetsprincipen då en värdeöverföring innebär en vinstutdelning till aktieägare. Vad det gäller värdeöverföring till annan finns det dock ingen utformad likställighetsprincip och lagstiftningen har inte riktigt följt med i det avseendet. Med andra ord ges vidgade möjligheter till löneutbetalningar i form av värdeöverföringar till anställda (chefer med mera) då de klassificeras som andra än aktieägare. Ett slags ”hål” har sålunda lokaliserats i regelverket och vi vill se vad detta får för praktiska konsekvenser i samhället. För att belysa detta område vill vi därför utreda hur de auktoriserade revisorerna ser på det hela.

(5)

1.3 Problemformulering

Hur tolkar de auktoriserade revisorerna lagändringen i aktiebolagslagen med avseende på området värdeöverföringar? Hur har förutsättningarna för löneutbetalningar ändrats i och med lagändringen? Hur avgörs det om en värdeöverföring i form av löneutbetalning är laglig eller inte? Ser bedömningen annorlunda ut beroende på vilket typ av bolag som granskas och vilka sanktioner kan bli aktuella vid olagliga värdeöverföringar?

1.4 Syfte

Syftet med detta examensarbete är att utreda och analysera hur auktoriserade revisorer tolkar den nya aktiebolagslagen med avseende på avsnittet värdeöverföringar. Vidare vill vi djupare undersöka hur de granskar skäligheten hos bolagens löneutbetalningar till anställda. Vi vill dessutom utreda hur revisorerna avgör huruvida en värdeöverföring till annan än aktieägare är laglig eller inte och vilka konsekvenser en olaglig värdeöverföring kan få. Avslutningsvis kommer vi analysera huruvida det förekommer någon jämförbarhet mellan revisorernas sätt att arbeta inom detta område.

(6)

2 Teori

Detta kapitel syftar till att ge en god uppfattning om begreppet värdeöverföring. Vidare siktar det på att belysa skillnaderna mellan den gamla och den nya aktiebolagslagen när det gäller området värdeöverföringar. Värdeöverföringar är ett relativt brett begrepp som innefattar ett flertal olika typer av transaktioner. Vi har dock valt att koncentrera vårt arbete på löneutbetalningar som klassificeras som värdeöverföringar.

Det första avsnittet av denna teoridel behandlar vilka ändringar som skett inom området värdeöverföringar i och med den nya aktiebolagslagen. Vidare belyses vilka effekter detta kan få på bolagens redovisning av löneutbetalningar. Avslutningsvis behandlas vilka sanktioner som kan bli aktuella och vilka skattemässiga effekter som kan uppstå vid värdeöverföringar om allt inte sköts på ett riktigt sätt. I det andra avsnittet av denna teoridel förklaras vidare de olika begreppen som behandlats i det första teoriavsnittet. Detta för att öka läsarens förståelse för de praktiska konsekvenser som lagändringen inom området värdeöverföringar medför.

2.1 Om lagändringen

Mycket har hänt sedan 1975 då den gamla aktiebolagslagen kom. Svenska företag agerar i en helt annan omgivning idag jämfört med 1975 (Regeringen, b, s.1). Internationalisering har haft stor betydelse i förändringen av det svenska näringslivet. Sverige har blivit en del av EU- området vilket har ökat intresset hos utländska företag att etablera sig i Sverige. (SOU 2001:1, s.11) Nya standarder har tillkommit redovisningsområdet. Särskilt inom koncernredovisningsområdet krävdes det att ta ett steg mot de internationella reglerna. Allt detta har lett till att lagen behövde moderniseras genom olika ändringar (Newset, s.1). En starkt bidragande orsak till uppkomsten av nya standarder är de bolagsskandaler som har varit de senaste åren med. Det tyngsta exemplet torde vara den amerikanska jätten Enrons fall och på den svenska marknaden har bland annat Skandia genomgått en kris. Skandaler på den amerikanska marknaden har lett till en kraftig skärpning av regler och standarder inom redovisningsområdet. Även svensk redovisningsstandard och svensk lagstiftning har skärpts, delvis genom uppkomsten av en ny aktiebolagslag.

(7)

2.1.1 Lagens nya struktur

I regel innebär inte den nya aktiebolagslagen några förändringar av de grundläggande principer som uppbär svensk aktiebolagsrätt (Åkersten & Engerstedt, 2006, s.23). Även om de grundläggande principerna från den gamla aktiebolagslagen bibehålls har trots allt en del ändringar gjorts. Bland annat har ändringar gjorts i kapitel som innehar samma namn som i den förra lagen och flera av kapitlen har getts en annan utformning, kapitel har dessutom bortfallit och tillkommit. Begreppet vinstutdelning i den gamla aktiebolagslagen har i den nya ersatts av begreppet värdeöverföringar. Kapitlet som i den gamla aktiebolagslagen hette Vinstutdelning och annan användning av bolagets egendom (12 kap.), har försvunnit.

Området värdeöverföringar har i nya aktiebolagslagen getts en ny struktur. Alla typer av värdeöverföringar behandlas i det inledande kapitlet (17 kap.). Olika typer av formaliserade värdeöverföringar behandlas i de tre följande kapitlen. Dessa är vinstutdelning (18 kap.), förvärv av egna aktier (19 kap.) och minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna (20 kap.). (Ibid.) Vinstutdelning och annan användning av bolagets egendom (ABL 1975:1385 12 kap.) samt Värdeöverföringar från bolaget (ABL 2005:551 17 kap.) finns bifogade som bilaga 1 och 2.

2.1.2 Begreppet värdeöverföring

I lagen ges en tydlig definition av begreppet värdeöverföring. Den nuvarande paragrafen 17:1 liknar den gamla lagens 12:1. Den största förändringen är punkt 4 som har tillkommit och lyder på följande sätt: ”Med värdeöverföring avses annan affärshändelse som medför att bolagens förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget.” Utöver detta innehåller 17:1 vinstutdelning, förvärv av egna aktier och minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna. (ABL 1975:1385; ABL 205:551)

2.1.3 Förtäckt vinstutdelning

Enligt 17:2 i den nya aktiebolagslagen får värdeöverföring endast ske i form av vinstutdelning, förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna och gåva. Ett undantag för denna regel är så kallade förtäckta vinstutdelningar där transaktioner redovisas över resultaträkningen istället för att redovisas över eget kapital (Regeringen, d, s.747ff; Thorell, 2005, s.373). Från förarbetena går det läsa att om samtliga aktieägare är överens får en värdeöverföring ske i en annan form än de som

(8)

anges i ovannämnda paragraf genom en så kallad förtäckt vinstutdelning. Den får dock inte strida mot paragraf 17:3. Det förekommer förmodligen att aktieägarnas medbestämmande i vissa fall förbigås och värdeöverföringar i form av förtäckt vinstutdelning ändå genomförs.

Om detta är lagligt eller inte blir en senare fråga. (Regeringen, d, s.747ff)

2.1.4 Övriga förändringar inom området värdeöverföringar

En närmare blick på den nya lagen visar att exempelvis försiktighetsregeln har fått en ny formulering. Försiktighetsregeln finns som ett skydd för borgenärer och aktieägare och syftar till att säkerställa bolagets likviditet och soliditet. Den största ändringen som har skett i försiktighetsregeln är att uttrycket ”god affärssed” har utbytts mot begreppet ”försvarlig”

vilket gör regeln lättare att tolka enligt Thorell (2005, s.375). Den nuvarande regeln lyder på följande sätt: ”Även om det inte finns något hinder enligt första stycket får bolaget genomföra en värdeöverföring till aktieägare eller annan endast om den framstår som försvarlig med hänsyn till: 1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och 2. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.”(ABL 2005:551 17:3) För att en utdelning ska vara försvarlig måste likviditet och konsolideringsbehov, men också storleken av bundet eget kapital i förhållande till verksamhetens storlek tas hänsyn till (Thorell, 2005, s.386ff; Westlund, 2006c).

Försiktighetsregeln omfattar i den nya lagen även koncernförhållanden där den så kallade koncernspärren har tagits bort vilket förenklar värdeöverföringar inom en koncern. En ännu viktigare effekt av lagändringen ur koncernperspektiv är att den dubbla beskattningen av koncernbidrag har avskaffats. Detta innebär att koncernen inte behöver skatta mer än en gång för medel som överförs inom koncernen. Ett annat skydd för borgenärer är den så kallade beloppsspärren vilken kräver att det efter en värdeöverföring finns full täckning av bolagets bundna egna kapital. I den gamla aktiebolagslagen var regeln utformad så att bolaget bara kunde göra värdeöverföringar från fritt eget kapital. Att utgångspunkten för vad som är utdelningsbart har ändrats beror på tolkningsproblem vid utdelningar av sakvärden, det vill säga något annat än pengar (Regeringen, a, s.364) Även om en värdeöverföring inte skulle strida mot beloppsspärren måste den vara försvarlig enligt försiktighetsregeln vilket i sin tur blir upp till revisorerna att avgöra. (Thorell, 2005, s.374f; Regeringen, c, s.373f)

Enligt 17:4 i den nya lagen är det idag tillåtet att ge så kallade efterutdelningar. Detta är

(9)

2006, s.41) men i den nya lagen tydliggörs de utbetalningar från bolaget som sker under löpande redovisningsår. Sådana beslut kan fattas i en extra årsstämma som är också något nytt i den nya lagen. De värdeöverföringar som sker vid en extra årsstämma kan totalt uppgå till det belopp som fastställdes i den första årsstämman. Beloppsspärren och försiktighetsregeln gäller även vid efterutdelning. (Regeringen, d, s.753f)

2.1.5 Löneutbetalning i form av värdeöverföring

Den nya lagen har till synes givits en annan utformning än den gamla med avseende på området värdeöverföringar. Enligt Bo Westlund (2006a) har den nya aktiebolagslagen utökats för att tydliggöra området och precisera vilka möjligheter till värdeöverföringar som ges till aktiebolagen. Lagstiftarens syfte med lagändringen är att göra området mindre vagt och klargöra vilka typer av värdeöverföringar som är tillåtna att genomföra. Detta torde ses som en åtgärd som görs i begränsande syfte, men i och med den bredare utformningen har en ny möjlighet dykt upp. Den gamla aktiebolagslagen talade endast om vinstutdelning till aktieägare, så den enda formen av värdeöverföring till privatpersoner som möjliggjordes var just vinstutdelning till aktieägare. Vinstutdelningen till enskild aktieägare begränsas nu som då av likställighetsprincipen som styr att en enskild aktieägare inte kan få en orättmätig utdelning. I dagens aktiebolagslag har möjligheterna till värdeöverföringar till enskild vidgats.

Det som i gamla lagen benämndes vinstutdelning till aktieägare har nu blivit värdeöverföring till aktieägare eller annan. Skillnaden är följaktligen att värdeöverföringar till andra än aktieägare möjliggjorts genom den nya lagen. Dessa värdeöverföringar regleras än så länge inte av någon likställighetsprincip eller andra proportionalitetsregler. Värdeöverföringar till annan är något som först och främst berör anställda inom ett bolag då dessa, om de inte är aktieägare, kan klassificeras som annan. Lagen formger emellertid inte vem annan är utan den ger rum till den som tolkar lagen. Bland annat är en värdeöverföring i form av gåva till allmännyttigt ändamål riktad mot en annan än aktieägare. (Ibid.)

2.1.6 Löneutbetalningar i praktiken

Det som är intressant med denna förändring är vilka konkreta effekter som uppstår hos aktiebolagen och hos revisorerna som granskar bolagens rapporter. Lagändringen får en direkt effekt på bolagens redovisning av löneutbetalningar. Det som enligt gamla lagen avgjorde en löneutbetalnings giltighet var huruvida den var marknadsmässig eller inte. En lön som inte ansågs som marknadsmässig var otillåten ur redovisningssynpunkt. I förarbetena till den nya

(10)

aktiebolagslagen nedan går att tyda att den del av en löneutbetalning som ligger över en marknadsmässig nivå istället klassificeras som en värdeöverföring trots att den är rubricerad som lön.

”En aktieägare kan ibland agera i annan egenskap gentemot bolaget än såsom aktieägare, t.ex. som anställd. Även en utbetalning, rubricerad som lön, kan i det enskilda fallet falla in under bestämmelserna om värdeöverföring. Om lönen är en direkt följd av anställningsförhållandet och inte ligger över marknadsmässig nivå, blir den emellertid inte att anse som en värdeöverföring. Detsamma gäller sedvanliga affärstransaktioner mellan bolaget och aktieägarna på marknadsmässiga villkor.” (Regeringen, d, s.748)

Detta visar tydligt att lönen kan klassificeras som en värdeöverföring. Resultatet av detta blir att det numera är möjligt att betala ut en lön som inte är marknadsmässig och kalla den överskjutande delen för värdeöverföring. Det som nu avgör den tillåtna storleken på löneutbetalningar är således om en värdeöverföring är laglig eller olaglig enligt 17:6.

Fortfarande gäller likställighetsprincipen då en värdeöverföring innebär en vinstutdelning till aktieägare.

Vid bedömningen av löneutbetalningar kan olika branscher se mycket olika ut gällande utformningar av exempelvis system och avtal. Enligt Gröjer (2005) uppvisar branscherna bland annat skillnader i lönenivåer, både i grund- och toppnivå. Bedömningar av löner kan skilja sig kraftigt i svårighetsgrad beroende på vilken bransch som granskas. Här spelar branschpraxis en viktig roll. Själva bedömningen som sådan sker dock utifrån samma grunder och skiljer sig inte mellan olika branscher. Huruvida det finns någon skillnad i svårigheten att bedöma noterade respektive onoterade bolag är svårt att avgöra. Ett noterat bolag får generellt sett större genomlysning och publicitet än ett onoterat. En öppnare redovisning av löneuppgifter bidrar därför möjligtvis till att den här typen av bolag bedöms lättare. (Ibid.)

2.1.7 Beskattningen vid löneutbetalningar i form av värdeöverföringar Skattemässigt kommer värdeöverföringar som klassificeras som lön också behandlas som lön.

Därmed kommer värdeöverföringen belastas med vanlig inkomstbeskattning (Lewén, 2006).

Detta förutsätter naturligtvis att den person som tar emot värdeöverföringen är anställd i

(11)

bolaget. Även andra typer av värdeöverföringar som ökar den anställdes inkomst behandlas som lön vid beskattningen.

2.1.8 Sanktioner

När en revisor misstänker en olaglig värdeöverföring hos ett bolag skickas ärendet vidare till åklagarmyndigheten. Enligt 17:6 (ABL 2005:551) ska vid en olaglig värdeöverföring i första hand återbetalningsskyldighet gälla. Detta innebär att de personer som är skyldiga till transaktionen har ett ansvar att se till att de medel som lämnat bolaget återförs till detsamma.

Om det sedan händer att den som är återbetalningsskyldig är insolvent eller har mottagit värdeöverföringen i god tro uppstår bristtäckningsansvar för dem som är ansvariga för den olagliga värdeöverföringen. De ansvariga kan enligt 17:7 (ABL 2005:551) vara exempelvis styrelseledamot och verkställande direktör. Vid tillämpningen av bristtäckningsansvar tillämpas även 29:5 och 29:6 (ABL 2005:551), där skadeståndansvar definieras. Även Skadeståndslagens (1972:207) paragrafer 1:1, 1:2 och 2:2 kan här bli tillämpliga, vilka säger att den som har vållat förmögenhetsskada genom brott ska ersätta den. Vid ett grovt brott mot ovan nämnda punkter kan även strängare straff bli aktuella. Med andra ord kan den som har begått ett ekonomiskt brott dömas till fängelse.

2.2 Förklaring av de olika begreppen

Begreppet värdeöverföring är helt nytt i aktiebolagslagen. Enligt 17:1 (ABL 2005:551) räknas här alla de transaktioner som inte är rent affärsmässiga. Dessa är vinstutdelning, förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna och annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. Transaktioner som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget är transaktioner som inte är kopplade till verksamhetens art. Hur stort belopp som får användas till värdeöverföringar behandlas i 17:3. (Ibid.)

Den gamla aktiebolagslagen innehöll som sagt begreppet vinstutdelning. Detta är fortfarande en betydande del av området värdeöverföringar. Med vinstutdelning till aktieägare menas de delar av bolagets vinster som utdelas till aktieägarna. För att ingen av aktieägarna ska få en orättmätig del av bolagens utdelningsbara förmögenhet finns likställighetsprincipen som reglerande instrument. Beslut om vinstutdelning görs i första hand på den första årsstämman,

(12)

men sådana beslut kan också fattas på en extra årsstämma (så kallad efterutdelning). I samband med vinstutdelning och andra typer av värdeöverföringar måste företaget se till att besluten inte strider mot 17:3 och 17:4. (Skatteverket; ABL 2005:551)

Som det går att läsa i avsnittet 2.1.3. omfattar begreppet värdeöverföring så kallad förtäckt vinstutdelning. Som sagt redovisas förtäckta vinstutdelningar över resultaträkningen istället för att de redovisas över eget kapital. Detta är inte så relevant utan det centrala är huruvida den reella förmögenheten påverkas eller inte (Thorell, 2005, s.374). En förtäckt vinstutdelning kan ske genom ett sedvanligt förmögenhetsrättsligt avtal exempelvis genom köp, lån eller pantförskrivning. Att åtskilja förtäckta värdeöverföringar från sedvanliga affärsmässiga avtal kan vara svårt. Detta är något som högsta domstolen troligen kommer att ge svar på senare.

Förtäckta vinstutdelningar kan även tillämpas vid löneutbetalningar i form av värdeöverföring. (Andersson, 2005, s.41ff)

Till värdeöverföringar ska vidare hänföras utflöde av bolagets egendom till underpris, (respektive förvärv av egendom till överpris) och löneutbetalningar för arbeten som inte helt och hållet motsvaras av utbetalningen. Arvoden för tjänster som har samma förutsättningar som löneutbetalningarna kategoriseras också till värdeöverföringar. Det står därmed klart att löneutbetalningar till anställda inom bolaget kan kategoriseras som värdeöverföringar.

(Regeringen, d, s.747f)

Aktiebolagets egna kapital består av bundet och fritt kapital. För att göra värdeöverföringar från bolaget måste det finnas full täckning för bolagets bundna egna kapital efter värdeöverföringen (den så kallade beloppsspärren). Med andra ord får bolaget inte använda sitt bundna egna kapital för utdelning eller andra former av värdeöverföringar om inte full täckning finns (Regeringen, a, s.3). Kravet på det bundna egna kapitalet hos ett aktiebolag är att det bestämt i kronor, skall uppgå till minst 100 000 kr för onoterade bolag (ABL 2005:551, 1:5) samt minst 500 000 för publika aktiebolag (ABL 2005:551, 1:14). Till bolagets bundna kapital hör följande poster: aktiekapital, reservfond, kapitalandelsfond och uppskrivningsfond.

Till bolagets fria kapital hör balanserat resultat, dispositionsfond och årets redovisade resultat.

Utöver dessa hör överkursfonden till fritt eget kapital enligt nya reglerna. (Thorell, 2005, s.379)

(13)

Borgenärsskyddet innebär i princip en eftersträvan att de som har fordringar hos ett bolag kommer att få sina pengar även om bolaget har ekonomiska problem. Borgenärsskyddet säkerställs via beloppsspärren som vidare kompletteras med försiktighetsregeln (Regeringen c, s.374). Detta innebär att skyddet för otillåtna värdeöverföringar dels avgörs utifrån borgenärsskyddsperspektivet och dels utifrån likställighetsprincipen som är ett skydd för aktieägarna (Thorell, 2005, s.374). Likställighetsprincipen och proportionalitetsregler innebar i gamla aktiebolagslagen att alla aktieägare hade rättighet att få sin del av bolagets vinster.

Med andra ord styrde likställighetsprincipen att ingen av aktieägarna kunde få en otillbörlig utdelning (ABL 1975:1835, 3:1). Likställighetsprincipen är även gällande för vinstutdelning till aktieägare i den nya aktiebolagslagen (ABL 2005:551, 4:1).

Att bolagets konsolideringsbehov säkerställs innebär att bolaget kan uppvisa en soliditet som är så pass hög att bolagets långsiktiga betalningsförmåga bibehålls (Westlund, 2006b).

Soliditet definieras som eget kapital dividerat med tillgångar. Att ett bolag uppvisar en god likviditet innebär att dess betalningsförmåga på kort sikt är säkerställd. Likviditet definieras som omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder. (Soliditet, s.5)

(14)

3 Metod

Eftersom vi behandlar en ny lagändring har vi använt en induktiv metod. Detta innebär att vi har skapat oss en uppfattning om vilka konsekvenser lagändringen får med hjälp av olika former av informationsinsamling för att sedan analysera hur teorin och empirin överensstämmer med varandra. Här har inte minst intervjuer samt diskussioner spelat en stor roll för att skapa en bra bild av lagändringens konsekvenser eftersom området fortfarande är relativt outforskat.

Vi har undersökt revisorernas tolkningar av den nya aktiebolagslagen inom området värdeöverföringar och därmed utrett hur området ser ut utifrån deras perspektiv. Vi valde att utföra en kvalitativ undersökning genom att intervjua lämpliga revisorer. Denna metod gav oss en möjlighet att skapa en djupare uppfattning av revisorernas tolkningar av området värdeöverföringar. Dessutom visade den valda metoden sig att vara nyttig i undersökningen eftersom det tryckta materialet inom området är relativt begränsad vilket i sin tur talade emot att genomföra den kvantitativa metoden.

Innan revisorerna intervjuades skapade vi oss en egen uppfattning för att kunna ställa lämpliga frågor till revisorerna. Med andra ord har våra sekundärdata fungerat som en utgångspunkt för formuleringen av våra primärdata. Den som först gav oss idén till att skriva om detta ämne var Bo Westlund som är universitetslektor på Institutionen för handelsrätt, Uppsala Universitet och har många års erfarenhet av det handelsrättsliga området. Efter att ha fått upp ögonen för vårat uppsatsämne har ytterligare diskussioner hållits med Bo Westlund.

Därutöver studerades både den gamla och den nya aktiebolagslagen inom området värdeöverföringar. Vidare har även propositioner och annan tillgänglig litteratur som artiklar och tidskrifter studerats. En analys av revisorernas tolkningar av förändringarna i aktiebolagslagen inom området värdeöverföringar sker således utifrån denna kunskapsgrund.

3.1 Litteratur

Som vi redan nämnt ovan använde vi både den gamla och den nya aktiebolagslagen samt förarbeten till aktiebolagslagen som grundlitteratur för denna studie. Utöver detta har vi använt lagrådsremisser och andra publikationer från regeringens hemsida för att få en bredare

(15)

har vi lyckats hitta relevanta artiklar genom olika databaser, främst DISA som är bibliografiska databasen vid Uppsala universitet. Genom DISA har vi exempelvis hittat Per Thorells artikel ”Redovisning som grund för vinstutdelning” som beskriver den allmänna utveckling som ägt rum på redovisningsområdet samt redogör för de nya vinstutdelningsregler som den nya aktiebolagslagen fört med sig. Thorell är professor i företagsrätt och är verksam vid Ernst & Young vilket innebär att han har erfarenheter både från teorin och från praxis.

3.2 Intervjuer

Det finns fyra större revisionsbyråer i Sverige mätt på antal företagskunder (och inte minst stora kunder) och storleken på revisionsbyråns omsättning. Dessa är Öhrlings PricewaterhouseCoopers, KPMG, Ernst & Young samt Deloitte. Vi beslutade oss för att intervjua revisorer på dessa byråer eftersom deras omfattning bidrar till att de har specialister inom de flesta redovisningsområden. Den ursprungliga tanken var att intervjua två revisorer per revisionsbyrå för att få en bredare bild av revisorernas tolkningar. På grund av tidsbrist och svårigheter att hitta lämpliga respondenter och lyckas få till stånd en intervju med dem beslutade vi oss dock för att intervjua en revisor per revisionsbyrå som var specialiserad inom området värdeöverföringar. Tyvärr uppstod problem att få intervjuer på dessa revisionsbyråer (respondenter som redan var klara tackade nej, de få revisorer som var tillräckligt insatta på detta område var för upptagna med mera). Vi fick därför slutligen nöja oss med endast två revisorer totalt.

Inför intervjuerna kontaktade vi ovannämnda revisionsbyråer för att få fram de mest lämpliga revisorernas kontaktuppgifter. Vidare kontaktade vi dessa revisorer via e-post och/eller per telefon för att stämma tid för intervjumöte respektive telefontid. Intervjuerna genomfördes utifrån frågeformuläret (se Bilaga 2) vilket fungerade som de tematiska ramarna till intervjun som Holme & Solvang (1997, s.99) kallar det. För att inte styra intervjun helt och hållet utifrån formuläret hade respondenterna möjlighet att prata fritt. Dock täckte vi varje fråga på något sätt för att få en belysning på alla frågor. Vi ville dessutom att de intervjuer som genomfördes inte skulle skilja sig alltför mycket från varandra. Detta för att kunna dra några slutsatser gällande jämförbarhet i revisorernas arbete inom detta område.

Under den första intervjun, vilken var en personlig intervju, intervjuade den ena författaren samtidigt som den andra författaren koncentrerade sig på att föra anteckningar. Denna intervju

(16)

spelades även in med hjälp av en diktafon. Den andra intervjun fördes per telefon, vilket i sin tur medförde att bara en av författarna kunde vara aktiv i denna. Även telefonintervjun spelades in så att den andra författaren fick tillgång till den information som kom från intervjun. Det huvudsakliga skälet till att spela in alla intervjuerna var att senare kunna lyssna av de svar respondenterna gav. För att undvika missuppfattningar behövdes i vissa fall några uppföljningsfrågor och justerande frågor ställas vilket gjordes via e-post. Efter att all primärdata i form av intervjuer hade samlats in analyserades informationen.

Båda intervjuerna inleddes med frågor om respondenternas bakgrund och deras nuvarande position på byrån för att få en bredare uppfattning om revisorernas erfarenheter.

Frågeformuläret har vidare delats in i fyra olika sektioner där den första sektionen (frågorna 2-4) innehåller allmänna frågor om värdeöverföringar som syftar till att ge en bild av revisorernas tolkningar av området. Meningen med dessa frågor var dels att bekräfta våra egna uppfattningar om den nya lagen och dels att bli säkerställa att vi inte hade missat några viktiga aspekter. Nästa sektion (frågorna 5-6) tar upp problemet om hur revisorer definierar marknadsmässiga respektive icke-marknadsmässiga löner och området löneutbetalningar i form av värdeöverföringar analyseras något djupare. Frågorna 7 till 10 är i princip kärnan i intervjun. Där försöker vi att få fram revisorernas synpunkter om den nya aktiebolagslagen och hur revisorer avgör värdeöverföringarnas laglighet. Vidare siktar frågorna på att hitta möjliga olikheter i bedömningen av olika branscher samt om det finns olikheter mellan noterade och onoterade bolag. Den sista delen (frågorna 11-13) av frågeformuläret handlade om möjliga effekter av lagändringen samt vad som sker vid en olaglig värdevärdeöverföring.

3.2.1 Kort presentation av respondenterna

Bo Åsell har arbetat inom revisionsyrket sedan 1982. Inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers är han partner och även kontorschef på ett kontor i Marieberg. Proffesionellt arbetar han främst med ägarledda företag samt några mindre noterade företag. Utöver detta arbetar han även med revisionsfrågor inom Föreningen för auktoriserade revisorers (FAR) revisionskommitté samt associationsrättsliga frågor både inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers och inom FAR.

(17)

Gunnar Abrahamsson arbetar som auktoriserad revisor på Deloittes huvudkontor i Stockholm.

Han har arbetat som revisor under 30 års tid. För närvarande är han ansvarig för ett antal revisioner (revisionsuppdrag) inom Deloitte. Han har en viss specialisering mot finansiella företag och Due Diligence (en slags företagsbesiktning som syftar till att skapa en bättre beslutsgrund utifrån företaget).

3.3 Metod- och källkritik

Varje forskare bildar en egen uppfattning av sitt forskningsområde (Bell, 2000, s.101). Vi är således medvetna att vi har skapat en egen bild av området värdeöverföringar vilket i sin tur exempelvis har påverkat de frågor som ställdes till revisorerna. Något som ytterligare har påverkat oss förutom den litteratur vi har studerat är de diskussioner som fördes med Bo Westlund och därmed har hans åsikter influerat våra uppfattningar. Dessa diskussioner var emellertid ett oumbärligt hjälpmedel till att få en tillräckligt bra bild av värdeöverföringar för att sedan komma igång med vår undersökning. Den litteratur som användes är i vissa fall så pass ny att den omöjligt kan känna till alla konsekvenser av den nya lagen, mycket beroende på att praxis på området saknas. Genom att koppla ihop lagtext, annan litteratur samt diskussioner borde området löneutbetalningar i form av värdeöverföringar ändå vara relativt väl täckt.

Vi ansåg att intervjuer av fyra stycken auktoriserade revisorer hade varit ett tillräckligt stort urval för att genomföra denna undersökning på ett adekvat sätt. Att vi slutligen endast höll två intervjuer gör det svårt att kunna dra några slutsatser om jämförbarhet mellan respondenterna.

Självklart hade ett giltigare resultat uppnåtts om vi intervjuat fler revisorer, men här har tiden varit en begränsande faktor. Respondenterna har i förväg fått frågeformulär och uppsatsens inledning och syfte. Detta gjordes för att revisorerna skulle kunna avgöra om de var lämpliga respondenter samt att ge tid för dem att ställa in sig på området och samla in nödvändig information för att kunna ge adekvata svar. Att frågeformuläret skickades in i förväg kan ha negativa effekter genom att de svar vi fick inte var spontana då respondenterna hade haft tid att förbereda sig. Trots att frågeformuläret användes och en viss styrning av intervjuerna därmed förekom hade respondenterna hela tiden möjlighet att tala fritt och komma med förslag på frågor som borde ha varit med eller som inte borde ha varit med. De revisorer som intervjuades uppvisade relativt olika kunskaper. Om detta beror på deras bakgrund eller hur

(18)

de framförde sina kunskaper i intervjusituationen är svårt att avgöra. Olika svar på frågorna kan även bero på olika tolkningssätt av lagen. Revisorerna utformar sitt arbete utifrån lagstiftarnas syfte med lagar och paragrafer. Detta sker dels genom studerande av förarbeten men även genom kontakt med aktuella lagstiftare. Det går därför att ifrågasätta huruvida revisorerna verkligen ger sin personliga åsikt och tolkar lagrum oberoende av hur lagstiftarna har tänkt att lagen ska tolkas.

(19)

4 Empiri

Enligt de revisorer som intervjuades har den nya aktiebolagslagen än så länge inte förändrat deras arbete särskilt mycket. Däremot har lagändringen underlättat tolkningen av lagen i sin helhet och särskilt begreppet värdeöverföring har tydliggjorts. Det innebär att lagändringen har förenklat revisorernas arbete med att tyda lagtexten så de därigenom kan kräva mer precisa upplysningar av bolagen som exempelvis lönekostnader (Åsell, 2006).

4.1 Revisorernas syn på området värdeöverföringar

Värdeöverföringar är ett begrepp som inte tidigare funnits i lagen. Utformandet av området värdeöverföringar i den nya aktiebolagslagen har enligt revisorerna framför allt bidragit till ökad tydlighet och öppenhet. Med detta menar de att bolagen tvingas offentliggöra mer information utan att revisorerna behöver efterfråga den. Med den nya öppenheten blir det därmed svårare för bolagen att undanhålla information, något som underlättar revisorernas arbete. De former av värdeöverföringar som enligt revisorerna först och främst är aktuella i och med den nya aktiebolagslagen är vinstutdelning, koncernbidrag, gåvor samt minskning av aktiekapitalet. Dessa fyra typer av värdeöverföringar ser revisorerna som de huvudsakliga, enligt lagen tillåtna, överföringarna.

4.1.1 Ändringar inom området värdeöverföringar

Mer allmänt har enligt revisorerna återköp av aktier blivit enklare och tydligare och detta gäller möjligen också återbetalning till aktieägare. Förut var reglerna för att ta från bolagets medel till allmännyttiga ändamål striktare (Abrahamsson 2006). De ändringar som har gjorts när det gäller värdeöverföringar är bland annat att en extra årsstämma nu även får bestämma om vinstutdelningar. Många av bolagen arbetade på detta sätt redan för flera år sedan men skillnaden är att det nu står i lagen. Vidare begränsas vinstutdelningar utifrån bundet eget kapital enligt den nya lagen vilket tidigare gjordes utifrån fritt eget kapital. Det bundna egna kapitalet måste vara intakt efter en utdelning. Försiktighetsregeln måste dock nu som då beaktas vilket innebär att bolaget inte kan föra ut mer medel än vad som faktiskt är disponibelt. De praktiska konsekvenserna av att det nu är bundet eget kapital som sätter begränsningen för storleken på utdelningar blir därför desamma. Den nya aktiebolagslagens utformning av området värdeöverföringar har dessutom underlättat koncernbolags utgivande

(20)

av koncernbidrag. Bland annat innebär lagändringen att bolagen undkommer dubbel beskattning. Koncernbidragen går sedan några år tillbaka direkt till det mottagande bolagets eget kapital utan att upptas i resultaträkningen. Detta implicerar ytterligare att koncernbidrag är en typ av värdeöverföring. Medel som överförs i form av koncernbidrag är därför egentligen detsamma som en utdelning från ett dotterbolag till ett moderbolag. (Abrahamsson 2006; Åsell 2006)

4.2 Granskningen av löneutbetalningar

4.2.1 Revisorernas syn på löneutbetalningar

I förarbetena till nya aktiebolagslagen diskuteras bland annat vinstutdelning och koncernbidrag ingående och försiktighetsregeln och beloppsspärren behandlas grundligt.

Däremot går det inte att läsa lika mycket om löneutbetalningar i förarbetena. Där går dock att läsa att en marknadsmässig lön alltid klassificeras som lön och aldrig kan räknas som värdeöverföring hävdar Åsell (2006). Om en anställd tar ut en lön som är utöver normala villkor, det vill säga en lön som inte är marknadsmässig, klassificeras den icke- marknadsmässiga delen som värdeöverföring. Detta för att en överföring sker från bolagets tillgångar till den anställde utan att någon motprestation utförs. När löner till anställda diskuteras och då i synnerhet topplöner är det inte först och främst värdeöverföringar som kommer på tal. Då en lön inte är marknadsmässig redovisas den del av lönen som är utöver den marknadsmässiga delen oftast som ett slags bonus eller tantiem (vilket är ett slags vinsttillägg till lön). Dessa kan vara fungera som verktyg för höginkomsttagare för att motivera sina höga löner. Även bonusar, tantiem och andra former av utbetalningar som syftar till att vara en löneutbetalning behandlas dock alltid som lön. (Ibid.)

4.2.2 Värdeöverföringar till annan än aktieägare

Vad det gäller värdeöverföringar till annan än aktieägare har inte riktigt likställighetsprincipen följt med. Detta gör det möjligt att för en person i egenskap av anställd ta emot en löneutbetalning i form av värdeöverföring som skulle ha varit otillbörlig om proportionalitetsregler varit gällande. Frågan är då vem som räknas som annan. Här får praxis utvisa var vi hamnar någonstans menar Åsell (2006). Det kan vara så att formuleringen av

(21)

att begreppet annan skulle behöva förtydligas i lagrummet och det kan komma att ske framtida förändringar i lagen. Tolkningssvårigheter med begrepp som annan kan vålla problem, åtminstone när det som i det här fallet inte behandlas tillräckligt i förarbeten och praxis saknas. (Ibid.)

4.2.3 Revisorernas bedömning av löneutbetalningar

Vid en revision när revisorerna ska bedöma om de löner som har betalats ut i ett bolag är marknadsmässiga eller inte har de ett särskilt tillvägagångssätt. Revisorerna granskar först innehållet i det aktuella anställningsavtalet. I avtalet bör storleken på löner och bonusar klart och tydligt framgå (Åsell, 2006). När de vidare ska bedöma marknadsmässigheten använder de sig först och främst av sunt förnuft. En löneutbetalning som uppenbarligen är för stor för att anses som marknadsmässig behöver ingen ytterligare granskning. Om tveksamheter kvarstår jämförs lönen med andra löner inom samma bransch (Abrahamsson, 2006). Denna bedömning görs genom att först undersöka om det finns någon praxis. Om så inte är fallet gör revisionsbyrån en egen mätning samt mätningar från externa företag såsom Svenskt Näringsliv och Statistiska centralbyrån studeras. Dessa mätningar jämförs slutligen för att se om det går att finna någon överrensstämmelse i mätningarna. (Abrahamsson, 2006; Åsell, 2006)

Vad som räknas som marknadsmässig lön är helt olika beroende på vilken bransch det granskade bolaget befinner sig i. Själva bedömningen inom olika branscher ser i grunden inte särskilt annorlunda ut. Revisorerna använder sig av samma regelverk men beroende på vilken bransch det granskade bolaget befinner sig i kan bedömningen vara svårare att utföra. Två vitt skilda sektorer som IT-branschen och Livsmedelsbranschen ser till stor del annorlunda ut (Abrahamsson, 2006). Inom IT-sektorn har lönerna legat väldigt högt och det har inte funnits någon riktig praxis för vad som är en marknadsmässig lön (Åsell, 2006). Detta beror först och främst på att IT-branschen expanderade fort och i stort sett var en ny sektor på marknaden. Så här i efterhand kan nog konstateras att lönerna inte riktigt var marknadsmässiga. Vad det gäller livsmedelsbranschen är det precis tvärtom. Den har funnits länge och här finns en klar praxis för löneutbetalningar. Den tydliga praxisen underlättar revisorernas bedömningar av löner inom denna bransch. Vad det gäller noterade och onoterade bolag ser bedömningen av löneutbetalningar relativt lika ut. Om vi ser till löneutbetalningar i form av värdeöverföringar gäller enligt ABL 2005:551 försiktighetsregeln och beloppsspärren för båda typerna av bolag.

(22)

Sett till värdeöverföringar i allmänhet är förvärv av egna aktier förbjudet för onoterade bolag.

I onoterade bolag är det dessutom oftast skatteregler som styr värdeöverföringar i form av vinstutdelning. Ett noterat bolag kan eventuellt vara lättare att bedöma då dessa i regel är bättre genomlysta. (Ibid.)

Enligt Åsell (2006) finns det inget tak på löner. Om aktieägarna och styrelsen är överens och har godkänt anställningsavtalet är lönen tillbörlig. Lönens storlek accepteras därmed också från revisorernas håll även om lönen är orimligt hög. Om löneutbetalningar som skall ske eller har skett kommer att skada bolaget blir det däremot annorlunda. ”Då går vi in” fortsätter Åsell och hänvisar till försiktighetsregeln. För att avgöra om utbetalningar inte skadar bolaget granskas dessutom bolagets egna kapital, tillgångar och soliditet. Vid en ovanligt stor utbetalning kan revisorerna begära att bolagen kommenterar utbetalningens storlek i sin årsredovisning.

4.2.4 Revisorernas hantering av bolagens upplysningar

Aktiebolagen avger varje år en årsredovisning och i den ska enligt redovisningsstandard, huvudsakligen IFRS, alla nödvändiga upplysningar finnas med. Revisorerna granskar denna utifrån gällande regelverk. Revisorerna undersöker att allt verkligen gått rätt till när bolaget tagit fram sina upplysningar. De kräver även att de upplysningar som framkommer i årsredovisningen är tydliga. Om någon upplysning är otydlig eller saknas i årsredovisningen kontaktar revisorn bolaget och kräver att rapporten revideras. Revisorerna bedömer inte själva utformningen av existerande löneavtal. Det i avtalen som är intressant utifrån revisorernas perspektiv är transaktionerna i sig. De är ansvariga för att granska transaktionernas giltighet och se om de ges en rättvisande bild i årsredovisningen. (Åsell, 2006)

Det är bolagets plikt att i årsredovisningen kommentera om en lön inte är marknadsmässig och samtidigt motivera varför den inte är det. Bolaget får här inte hävda att en lön är marknadsmässig om den uppenbarligen inte är det. Om en lön inte är marknadsmässig ska den del av lönen som är utöver vad som är marknadsmässigt även den kommenteras i årsredovisningen. Det ska bland annat upplysas om vad den icke-marknadsmässiga delen är för slags utbetalning. Det ska tydligt framgå om det är ett bonussystem, en värdeöverföring eller dylikt. Dessa ska precis som lönen motiveras i årsredovisningen. (Ibid.)

(23)

4.2.5 Bedömningen av värdeöverföringars giltighet

Bedömningen av huruvida en värdeöverföring, och då i synnerhet en värdeöverföring som klassificeras som en löneutbetalning, är laglig sker utifrån aktiebolagslagens sjuttonde kapitel.

Den första frågan man ställer sig är om det finns utdelningsbara medel vilket värderas utifrån bolagets fastställda balansräkning från föregående år. Balansräkningen fastställs på årsstämman. Revisorerna går mer specifikt in och granskar bolagets bundna egna kapital och försiktighetsregeln beaktas. Revisorerna vill förvissa sig om att värdeöverföringen inte riskerar bolagets upprätthållande av god likviditet och soliditet. Det är av högsta vikt om bolaget har en eller flera aktieägare. Om bolaget endast har en ägare blir bedömningen helt annorlunda. Exempelvis är det ingen som lider skada vid en försäljning av tillgångar till underpris mellan två bolag som har samma ägare förutsatt att ingen skattemässig skillnad uppstår. Om bolaget däremot har flera ägare blir en sådan transaktion en helt annan fråga.

(Abrahamsson, 2006)

4.3 Större möjligheter eller starkare restriktioner inom området värdeöverföringar

”Lagen (17:2) säger klart och tydligt vilka typer av värdeöverföringar som är tillåtna” menar Abrahamsson (2006). Åsell (2006) hävdar däremot att förarbetena erbjuder vidgade möjligheter genom bland annat förtäckt vinstutdelning. Ingen av de båda revisorerna tror dock att lagändringen inom området värdeöverföringar i nya aktiebolagslagen kommer vålla några problem. För aktiebolagens intressenter, inte minst aktieägare har allt istället bara blivit tydligare. Revisorerna tror vidare att den ökade öppenheten och transparensen i årsredovisningen kanske (men inte nödvändigtvis) kommer att underlätta deras eget arbete.

De ser ingen större risk med att lagändringen kommer att göra det lättare för personer med topplöner att motivera sina löner. Fler och fler bolag går över från att styrelsen sätter den verkställande direktörens lön till att detta görs av aktieägarna på bolagsstämman. Det kommer därmed att bli svårare att skriva avtal med orimligt höga löner i framtiden (Åsell, 2006). Detta har till stor del kommit till stånd på grund av de debatter och bolagsskandaler som förekommit. Tack vare den ökade tydligheten tvingas bolagen offentliggöra relevant information tidigare än förut. Den behandlas redan i årsredovisningen istället för att offentliggöras först på nästa bolagsstämma. Det går tyvärr inte med full säkerhet säga att den nya lagen inte kommer utnyttjas för att motivera ännu högre löner. I och med att området är så

(24)

pass nytt och praxis saknas kan det mycket väl bli det motsatta. (Abrahamsson, 2006; Åsell, 2006)

4.4 Beskattning av inkomster som inte rubriceras som lön

De skattemässiga konsekvenserna av en utbetalning är desamma vare sig lönen är marknadsmässig eller inte. Utbetalningen räknas oavsett som lön vilket innebär att den belastas med inkomstbeskattning. Bonusar och tantiem behandlas också alltid skattemässigt som vanlig lön (Åsell, 2006). Vad det gäller vinstutdelningar beror den skattemässiga konsekvensen på mottagarens karaktär och där är det utbetalningens syfte som avgör. Om utbetalningen är menad som utdelning kapitalbeskattas den och om den är menad som lön inkomstbeskattas den. Det är inte endast mottagaren av en värdeöverföring som kan bli föremål för beskattning. Beroende på formen av värdeöverföring är det fullt möjligt att det överförande bolaget beskattas (Abrahamsson, 2006).

4.5 Sanktioner

4.5.1 Åtgärder vid fel i årsredovisningen

När revisorerna hittar fel eller otydligheter i det granskade bolagets årsredovisning rapporteras detta till bolaget. Om felets storlek är obetydligt kan revisorerna dock ha överseende med detta och låta bli att rapportera. En rapportering kan ske via en promemoria eller en erinran till bolagets styrelse. Felaktigheter i årsredovisningen kan leda till en anmärkning i revisionsberättelsen. Detta är något som ”följer med bolaget” eftersom revisionsberättelsen skickas till bolagsverket och skattemyndigheten Abrahamsson (2006). En revisionsanmärkning kan likställas med när en privatperson har en betalningsanmärkning hos kronofogdemyndigheten. Anmärkningen i revisionsberättelsen kan uppstå i tre fall, fel upptäcks i årsredovisningen men revisorn kan inte ta ställning, revisorn upplyser om felet eller revisorn avstyrker den felaktiga handlingen. Förutom att ett avstyrkande leder till en revisionsanmärkning kan även skattemässiga konsekvenser uppstå vilket innebär att skattemyndigheten går in och gör en granskning. Vid skada på bolaget kan personligt skadestånd för styrelsemedlemmar och andra som är ansvariga för att skada uppstått bli aktuellt. (Åsell, 2006)

(25)

4.5.2 Åtgärder vid olagliga värdeöverföringar och ekonomiska brott i allmänhet

Den åtgärd som först och främst blir aktuell då ett aktiebolag utför en olaglig värdeöverföring är återbetalning till bolaget. Det behöver inte nödvändigtvis vara så att mottagaren av en olaglig värdeöverföring blir skyldig att återbära. Om han vid mottagandet var vid god tro kan han undgå ansvar (Abrahamsson, 2006). Då en grundligare utredning behövs göras kan en bedömning utifrån bristtäckningsansvar tillämpas, vilket innebär att skuld även kan tillfalla de som varit indirekt ansvariga för beslut som legat till grund för värdeöverföringen. Detta gäller sålunda de som på något vis varit delaktiga i beslutet, men kan även gälla den revisionsbyrå som bolaget har kontrakterat. De som primärt räknas som ansvariga vid denna typ av brott är styrelsen. Verkställandet av en återbetalning vid en olaglig värdeöverföring sker genom att revisorn meddelar bolagets styrelse och verkställande direktör. De har därefter fyra veckor på sig att föra tillbaka de medel som olovligen förts ut. Om en återbäring genomförs görs inget mer från revisorernas håll. Om igenting trots allt händer skickar revisorn en anmälan till åklagarmyndigheten.(Abrahamsson, 2006; Åsell, 2006) Enligt Föreningen Auktoriserade Revisorers etiska regler får inte revisorn i detta läge utan vidare avgå från uppdraget. Någon måste vara revisor för bolaget och det kan vara svårt för dem att hitta en ny revisor. Om revisorn känner att förtroende saknas för att kunna fullfölja uppdraget kan revisorn avgå från det så fort bolaget fått tag på en revisor (Abrahamsson, 2006). Brottet förskingring är en form av värdeöverföring som är olaglig. Förskingring innebär att ett bolag på ett illegalt sätt töms på pengar och överförs till ett externt konto. Just detta var vad som skedde i den så kallade Trustorhärvan, vilket fick stämningar till följd och åklagarmyndigheten kopplades in. Brott mot aktiebolagslagen kan leda till ekonomiska straffsanktioner både för en enskild styrelseledamot och för bolaget som sådant. Här kan hela straffskalan bli aktuell vilket i värsta fall kan innebära fängelsestraff. Olika typer av mer eller mindre stora ekonomiska brott begås dagligen här i Sverige. Det är inte allt för ovanligt att polismyndighetens ekobrottsenhet kopplas in. (Åsell, 2006)

(26)

5 Analys

I det stora hela tolkade revisorerna den nya lagen avseende avsnittet värdeöverföringar på ett relativt väntat sätt. Det som var mest slående i revisorernas syn på området värdeöverföringar och tolkning av lagändringens syfte var framhävandet av att utformningen avsåg att öka tydligheten och öppenheten inom området. Denna ökade tydlighet och öppenhet är primärt riktad mot aktieägarna och sekundärt mot övriga intressenter. Undanhållandet av information av dem som utför olagliga värdeöverföringar försvåras därigenom. Det är lätt att förstå att detta är något revisorerna lyfter fram eftersom deras arbete sannolikt förenklas då lagarna blir lättare att tyda. Utformningen av reglerna har inte bara blivit tydligare inom delområdet värdeöverföringar utan redovisningsområdet i allmänhet har skärpts bland annat genom strängare upplysningskrav i redovisningsstandarder. Revisorerna som, precis som vi, följer media antar att den betonade transparensen i bolagen har kommit till följd av de många bolagsskandaler som varit de senaste åren. Skärpta regler i amerikansk redovisningspraxis har smittat av sig på det svenska systemet, så detta framstår som ett rimligt antagande. Innan vi utförde intervjuerna hade vi dock en annan angreppsvinkel. På något vis förutsatte vi att den ökade transparensen var en självklarhet. Istället för att leta efter tecken på den större tydligheten i lagen började vi med att fokusera på vilka ”kryphål” lagen erbjöd. Så här i efterhand är det möjligt att vi mer tydligt borde ha haft den ökade transparensen i lagen som utgångspunkt för att vidare se om lagändringen förde med sig några negativa eller åtminstone oönskade effekter. Detta är dock inte något som vållat några större problem för oss och undersökningen har kunnat genomföras på ett ämnat sätt.

5.1 Olika former av värdeöverföringar

Efter att ha fått ta del av revisorernas tolkning av området värdeöverföringar gav de sin bild av vilka värdeöverföringar enligt nya aktiebolagslagen som oftast kommer på tal. Dessa är vinstutdelning, koncernbidrag, gåvor och minskning av aktiekapitalet. Här utelämnades transaktionen förvärv av egna aktier, vilket kan bero på att denna post även fanns i gamla aktiebolagslagen och revisorerna inte anser att några större förändringar skett på området. Den inledande paragrafen i sjuttonde kapitlet i nya aktiebolagslagen som är en definition på begreppet värdeöverföring talar om vinstutdelning, förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapitalet och annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och

(27)

värdeöverföringar såsom koncernbidrag och gåvor. Att revisorerna räknade upp dessa konkreta typer av värdeöverföringar istället för att följa definitionen i lagen handlar nog mest om sättet de arbetar på. När de behandlar ett ärende med någon slags värdeöverföring använder de sig av någon slags benämning på den, vinstutdelning, koncernbidrag med mera.

Detta är förmodligen en anledning till att begreppet affärsmässig karaktär aldrig kommenterades eftersom det är ett mer allmänt begrepp. Att revisorerna inte räknade upp utflöde av bolagets medel till underpris, förvärv av egendom till överpris och löneutbetalningar som klassificeras som värdeöverföringar beror säkerligen på att dessa transaktioner inte har varit lika vanligt förekommande inom revisionsområdet som de övriga.

Vad det gäller de faktiska förändringar som skett i lagen kommenterar inte revisorerna något nämnvärt att området värdeöverföringar getts en ny struktur. Fler och mer omfattande kapitel är en direkt bidragande orsak till den ökade tydligheten. Det är därför mycket möjligt att revisorerna ser den bredare utformningen som en självklarhet och indirekt behandlar detta i samband med de diskussioner som förs angående den ökade tydligheten. Istället lyfter de fram de praktiska konsekvenser som lagändringen fört med sig. Här betonas vinstutdelningar och de saker som berörs är att vinstutdelningar nu begränsas utifrån bundet eget kapital istället för fritt eget kapital samt att en extra bolagsstämma kan besluta om vinstutdelningar. De lägger dessutom stor vikt på försiktighetsregeln, ett centralt begrepp inom området värdeöverföringar. En gren inom området värdeöverföringar som vi själva inte ägnat särskilt mycket tid åt är koncernbidrag. Detta var något som revisorerna fäste relativt stor vikt vid.

Förklaringen till detta är kanske att koncerner ur företagssynpunkt i regel är ganska stora. De ges stor publicitet i media och innehar ofta många marknadsandelar. Att den dubbla beskattningen inom koncerner avskaffas är därför en ganska stor händelse.

5.2 Löneutbetalningar

Som behandlats tidigare kan den del av en löneutbetalning som inte är marknadsmässig klassificeras som en värdeöverföring. Eftersom detta examensarbete till stor del syftar till att just belysa värdeöverföringar i form av löneutbetalningar blev vi något inskränkta på det området. Det är mycket vanligare inom näringslivet att den icke marknadsmässiga delen går under någon annan typ av benämning. Det allra vanligast förekommande är sannolikt bonus eller tantiem. På något sätt hade vi inte riktigt tagit med dessa i beräkningen utan såg dem som något som tillhörde den marknadsmässiga delen av en lön. Från revisorshåll gavs även en

(28)

bra förklaring på när en löneutbetalning klassificeras som värdeöverföring. De framförde det så att när en överföring i form av en löneutbetalning sker från bolagets tillgångar till den anställde utan att överföringen motsvaras av någon motprestation är det en värdeöverföring.

När ordalydelsen i 17:3 diskuterades kunde revisorerna inte ge något klart svar på vad begreppet annan innebar. De ansåg att detta begrepp borde ha behandlats mer i förarbeten. De tryckte på att detta är något som praxis får utvisa i och med att lagen än så länge är så pass ny.

En av revisorerna spekulerade i att termen annan från lagstiftarens håll inte var avsedd att framgå på det sätt den gör. Detta är fullt möjligt, men begreppets framkomst beror nog snarare på avsnittet gåvor, 17:5 som innebär att värdeöverföringar kan utföras till andra än aktieägare i allmännyttigt ändamål. Om praxis visar att det förekommer svårigheter vid bedömningen av begreppet annan förmodar vi att Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) kommer att ge upplysningar avseende begreppet. Något ytterligare som praxis får utvisa är likställighetsprincipens funktion nu när värdeöverföringar till andra än aktieägare möjliggjorts.

Att revisorerna först och främst använder sig av sunt förnuft för att avgöra huruvida en lön är marknadsmässig eller inte var föga oväntat. Ett bolag som redovisat en lön som är iögonfallande stor för den bransch som bolaget den befinner sig i blir ett förhållandevis lätt fall för revisorerna att bedöma. Något som var intressant att få inblick i var hur revisionsbyråerna använder sig av andra institutioner och inte bara sina egna mätningar av branschpraxis för att bedöma en löns marknadsmässighet. Här spelar som bekant Svenskt Näringslivs mätningar en viktig roll och även statistikdatabaser från Statistiska Centralbyrån används som hjälpmedel.

Vad som räknas som marknadsmässig lön är helt beroende på vilken bransch företaget befinner sig i och när olika branscher bedöms sker det utifrån samma regelverk. Detta kom inte som någon överraskning, men det som var bra var att revisorerna påvisade att komplexiteten i att bedöma vad som är marknadsmässigt kan skilja mycket mellan olika branscher. En bransch med gamla anor uppvisar en mycket klarare praxis en vad en relativt ny bransch gör. Vad det gäller skillnaden i bedömningen av noterade och onoterade bolag förde inte revisorerna någon diskussion gällande publiciteten kring företagen. Ett noterat bolag får mycket större genomlysning på grund av publiciteten, vilket bör förenkla bedömningen av

(29)

Det var viktigt att det betonades att en icke-marknadsmässig lön inte är otillåten som sådan vilket lätt kan få uppfattas så. Det som sätter begränsningen är istället huruvida transaktionen skadar bolaget eller inte. Revisorernas bedömning av huruvida en värdeöverföring är laglig eller inte sker helt och hållet utifrån aktiebolagslagens sjuttonde kapitel. Det som kan vålla problem vid tolkningen av lagen är att vad som klassificeras som tillåtna former av värdeöverföringar till synes ges en glasklar bild i 17:2. Om sedan förarbeten noggrant studeras framgår en något modifierad bild av vad som räknas som tillåtna värdeöverföringar.

Exempelvis finns det som redan behandlats möjligheter till förtäckta vinstutdelningar. Om ett bolag har en eller flera aktieägare är något som blir avgörande vid bedömningen av värdeöverföringar. Detta är en aspekt som vi inte hade i åtanke vid utformningen av teorin.

5.3 Upplysningar, beskattning och sanktioner

I revisorernas hantering av bolagens upplysningar återkommer begreppet tydlighet. De trycker verkligen på vikten av att bolagens rapporter har en klar och tydlig utformning och att all relevant fakta finns med. Bland annat ska en lön som inte är marknadsmässig motiveras i årsredovisningen vilket är en striktare bedömning än vi hade väntat oss. I diskussionen förekommer även begreppet rättvisande bild som varit en vanligt förekommande term då redovisningsområdet studerats. Genom intervjuerna har det klarlagts att revisorerna inte är särskilt intresserade av bolagens utformning av olika avtal och system. Det som är relevant är istället bolagets transaktioner.

Synen på hur värdeöverföringar beskattas är densamma efter att revisorerna intervjuats. De betonade att det är en utbetalnings syfte som avgör hur den beskattas, inte utbetalningens benämning. Mottagarens art är även något som spelar in och det som blir avgörande här är huruvida mottagaren tar emot medel inom eller utanför ett anställningsförhållande. Något annat som revisorerna kommenterade var att även det överförande bolaget kan bli föremål för beskattning, medan vi stirrade oss något blinda på beskattningen av mottagaren.

Sanktioner som kan bli aktuella vid fel i redovisningen och vid ekonomisk brottslighet är ett intressant område som vi medvetet hade valt att inte fokusera särskilt mycket på i teoriavsnittet. Därför fick vi en avsevärt bredare uppfattning av denna del när revisorerna intervjuades, vilket också var målet. Vad det gäller konsekvenserna av otydligheter och fel i

(30)

bolagens årsredovisning finns det nog ingen som kan ge en bättre bild av detta än revisorerna.

En bredare förståelse erhölls för hur ett ärende med en felaktighet i årsredovisningen hanteras.

Ett sådant ärende kan leda fram till en revisionsanmärkning. Ett begrepp som vi hade hört talas om, och som här benades ut på ett tydligt sätt. Revisorerna var inne på samma linje som vi varit inne på om att även personligt skadeståndsansvar kan uppstå vid denna typ av ärenden.

När revisorerna avgör vilka åtgärder som ska genomföras vid en olaglig värdeöverföring tillämpar revisorerna lagen rakt av. Först och främst 17:6 och 17:7 i aktiebolagslagen blir aktuella. Revisorerna framlade den intressanta aspekten att mottagaren av en värdeöverföring inte nödvändigtvis behöver vara den som är skyldig att återföra till bolaget. Revisorerna betonade att oavsett vem som gjort sig skyldig till en värdeöverföring inom ett bolag har styrelsen som kontrollerande organ alltid det yttersta ansvaret för bolagets transaktioner. Det kan kanske antas att revisorn som granskar ett bolag automatiskt avgår när bolaget utför en olaglig handling. Därför var det nyttigt att respondenterna bättre belyste denna del. När ekonomisk brottslighet diskuterades exemplifierade en av revisorerna på ett passande sätt med den så kallade Trustorhärvan som många svenskar har någon uppfattning av. Vi valde att inte diskutera straffsanktionerna särskilt ingående då det skulle vara utanför ramarna för vad denna uppsats behandlar.

5.4 Slutsatser

I det stora hela anser revisorerna att området värdeöverföringar tydliggjorts i den nya aktiebolagslagen vilket säkerligen var syftet med lagändringen. Detta tillsammans med en mer välutvecklad redovisningsstandard och strängare regler i allmänhet tror de enbart leder till en ökad transparens. Några större problem i framtiden på grund av tveksamheter i lagtexten ser de därmed inte. Det är dock ett faktum att det har dykt upp en möjlighet att betala ut löner i form av värdeöverföringar. Frågan om vilka praktiska konsekvenser detta medför kvarstår.

Att ge ett entydigt svar på denna fråga är omöjligt, området är alldeles för nytt och praxis saknas. För att kunna ge något bra svar på denna fråga skulle det krävas en resa in i framtiden för att därifrån bedöma om några förändringar i företagsklimatet är märkbara. Även om en resa in i framtiden var möjlig att genomföra är det inte säkert att något entydigt svar skulle kunna gå att finna. Näringslivet är alldeles för komplext och kausaliteten mellan lagändringar

(31)

effekterna av en lagändring är kortvariga eller om de är beständiga. Strängare redovisningsregler och en ändring av den nya lagen kan påverka effekterna i motsatt riktning.

Vår uppfattning av huruvida lagändringen kommer att höja eller sänka den totala lönenivån är att lönenivåerna på samtliga arbetsnivåer åtminstone kommer vara desamma som innan den nya lagen. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv har historien visat att en uppnådd lönenivå är svår att sänka. Topplöner kommer eventuellt att höjas trots en ökad reglering och transparens.

Globaliseringens och särskilt den amerikanska företagskulturens inverkan anser vi kommer att ta överhanden av effekterna av själva lagändringen.

Att lagen är tydligare och att öppenheten genom detta har ökat anser vi dock ändå vara en bra utveckling för alla parter. Slutligen kan poängteras att det vi kommit fram till i vår undersökning är att det än så länge är alldeles för tidigt att dra några slutsatser av konsekvenserna av den nya aktiebolagslagen med avseende på området värdeöverföringar.

Någon grundligare analys av jämförbarhet i revisorernas sätt att arbeta kunde tyvärr inte genomföras. Dock verkar det vara så att revisorerna uppvisar relativt stora likheter i sitt sätt att arbeta. För att utföra denna analys på ett bättre sätt skulle detta examensarbete kunna fungera som grund för en ny undersökning där mer information hämtas in genom intervjuer med andra revisorer.

(32)

Källförteckning

Skriftliga källor:

Aktiebolagslagen 1975:1385, (ABL 1975:1385) Aktiebolagslagen 2005:551, (ABL 2005:551)

Andersson, Jan (2005): Kapitalskyddet i aktiebolag (5:e uppl., Stockholm, Litteraturcompagniet).

Bell, Judith (2000): Introduktion till forskningsmetodik (3:e uppl., Lund, Studentlitteratur).

Engström, Stefan (2006): Efterutdelning och den nya aktiebolagslagen – kan försvaga borgenärernas intressen. Balans, årgång 32, nr2, 41-44.

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997): Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder (2:a uppl., Lund, Studentlitteratur).

Skadeståndslag 1972:207, (SkL 1972:207)

SOU 2001:1 (2001): Ny aktiebolagslag. (Stockholm, Elanders Gotab AB)

Thorell, Per (2005): Redovisning som grund för vinstutdelning. Juridisk Tidskrift vid Stockholms universitet, årgång 17, 2005-06 NR2, 366-394.

Åkersten, Peter & Engerstedt, Urban (2006): Värdeöverföringar och den nya aktiebolagslagen. Balans, årgång 32, nr 4, 23-25.

Muntliga källor:

Abrahamsson, Gunnar, Auktoriserad revisor, Deloitte, 2006. Intervju, 2006-04-22.

Gröjer, Jan-Erik, Professor, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, 2006.

Diskussion, 2006-04-04.

References

Related documents

Med avseende på förändringarna i nya aktiebolagslagen skulle man kunna förvänta sig en 

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Anders Ahl- gren samt rättssakkunniga Maria Anderkvist och Evelina Englund. Lagrådet lämnar förslagen

Såsom redogörelse enligt 20 kap 13 § fjärde stycket aktiebolagslagen får styrelsen anföra följande. Beslutet om minskning av aktiekapitalet genom indragning av egna aktier enligt

Med en värdeöverföring avses vinstutdelning, förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägare och annan

företaget under perioden april 2020–december 2021 inte verkställer ett beslut om vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet, den bundna

företaget under perioden april 2020–juni 2021 inte verkställer ett beslut om vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet, den

Bolagsstämmobeslut - eller be- myndigande från bolagsstämman - skall i fortsättningen krävas endast för lån där räntan eller det kapitalbelopp som skall återbetalas skall öka

En del kinesiska företag (från Kina, Hongkong och Taiwan) som tidigare flyttat sin produk- tion till afrikanska länder för att kunna utnyttja importkvoten till USA under African