Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp
Lärarens handlingsutrymme
Vid störande beteende och våld mellan elever
Johanna Gauffin
Handledare: Niklas Norén
Examinator: Anna Danielsson
Rapport nr: 2011vt00030
2
Tack mina underbara barn Linn och Irma
&
min man Jan för visat tålamod
3
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka hur lärare på låg- och mellanstadiet i grundskolan ser på faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid störande beteende i klassrummet och våld mellan elever. Finns det skillnader i hur lärare och rektorer uppfattar lärarnas handlingsutrymme?
Kan skolans eventuella skolkod påverka hur lärarna handlar? Har de befogenheter och disciplinära åtgärder som har tillkommit i den nya skollagen någon inverkan på lärarnas handlingsutrymme? För att undersöka lärarnas resonemang användes halvstrukturerad intervju. Analysverktyget hermeneutik tillämpades för att analysera den transkriberade texten för att finna svar på denna studies syfte och frågeställning. Lärarens handlingsutrymme visade sig påverkas av olika faktorer inom skolans värld som skolkod, ramfaktorer och skollag. Empirin visar också på att statens införande av den nya skollagen 2010:800 kan ha bidragit till att styrdokumentet inte förankrats på det sätt som lagskrivarna avsåg.
Nyckelord
Pedagogik, grundskola, halvstrukturerad intervju, handlingsutrymme och skollag.
4
5
Innehåll
1. Inledning ...7
2. Bakgrund ...8
3. Litteraturöversikt ... 11
3.1 Tidigare forskning ... 11
3.2 Teoretiska utgångspunkter ... 14
3.3 Definition av centrala begrepp ... 18
3.4 Vad säger skollagen ... 21
4. Syfte och frågeställningar ... 23
5. Metod ... 24
5.1 Metod för datainsamling ... 24
5.2 Urval ... 25
5.2.1 Skolornas profiler ... 26
5.3 Genomförande ... 27
5.4 Bearbetning och analys ... 28
5.5 Reflektion över metod ... 29
5.6 Etiska aspekter ... 30
6. Resultat och analys... 32
6.1 Lärarens handlingsutrymme vid störande beteende i klassrummet ... 32
6.2 Lärarens handlingsutrymme vid våld mellan elever ... 37
6.3 Handlingsutrymmet – den nya skollagen – skolkoden ... 39
6.3.1 Den nya skollagen kapitel fem ... 40
6.3.2 Skolkoden ... 42
6.4 Skillnader i uppfattningen om lärarnas handlingsutrymme ... 44
6.5 ”Äppelkriget” ... 45
6.5.1 Äppelkriget ... 46
7. Diskussion... 48
8. Konklusion ... 51
Referenser ... 52
6
Elektroniska källor ... 53
Domar ... 54
Bilaga 1: ... 55
Bilaga 2: ... 61
Bilaga 3: ... 64
7
1. Inledning
Det inledande intresset för lärarens handlingsutrymme när det gäller att skapa arbetsro i klassen utifrån ramar och skollagen kom redan under min första termin som lärarstudent. En av lärarna som handledde mig under den verksamhetsförlagda utbildningen kunde gå omvägar för att undvika att hantera elevkonflikter och jag började fundera vad det berodde på. Under all verksamhetsförlagd utbildning har man fått följa lärare och med vissa har det känts som om de äger en magisk förmåga till att få studiero i klassrummet. Under en period ute i skolan var jag med om på första dagen hur en lärare kom med två elever som satt fastkilade med sina huvuden under var arm. Eleverna var två pojkar i sjuårsåldern som hamnat i slagsmål med varandra och läraren ville få undan dem från de andra i gruppen samt skilja dem åt så att de inte skulle kunna skada varandra. Skolbarn måste känna trygghet när de är i skolan och de måste få studiero för att kunna ta till sig kunskap, det är en del av lärarens roll att se till att det blir så. Läraren har ett handlingsutrymme som definieras av dels vem man är men också skolans ramar, arbetskamrater, ledning, styrdokument och lagar påverkar hur läraren kan handla. Därav ämnet för mitt examensarbete, hur gör andra lärare?
8
2. Bakgrund
I skolan förekommer det våld och kränkningar mellan elever även om det inte är lika förekommande som i det övriga samhället. Vanligast sker våldet i skolkorridorer eller ute på skolgården.1 I en rapport från Arbetsmiljöverket2 har man utifrån en enkätstudie som genomfördes år 2010 bland elever och lärare studerat hur förekommande hot och våld är i skolan. Urvalet av deltagare var 1000 manliga respektive 1000 kvinnliga lärare och 2000 elever ur årskurs 5-8. Svarsfrekvensen hos lärarna var 62 % och hos eleverna 43 %. Bland annat tillfrågades lärarna om orsaker till att man blir utsatt för våld och trakasserier. En stor grupp lärare angav att det berodde på att de ingriper när det uppstår konfliktsituationer men också på grund av att man ska upprätthålla regler och disciplinera.3 Utifrån vilka årskurser som fanns på skolan och om det kunde påverka så framkom det att det var vanligare med hot om våld och skrämmande beteende om en årskurs 1-3 fanns på skolan.4 Det undersöktes även om eleverna upplevde att de var mer utsatta ifall det var en större eller mindre klass och här fann man att klasstorleken inte hade någon inverkan.5 När det gällde trivsel på skolan svarade de flesta elever och lärare att de trivdes bra och inte kände någon större oro för våld.6 Lärarna som upplevde att de fick stöd, i form av exempelvis utbildning och stöd från arbetskamrater och från skolan så påverkade det deras vilja att stanna kvar på skolan.7 I Arbetsmiljöverkets rapport hävdar författarna att skollagen och arbetsmiljölagen är betydelsefulla för skolan och de som vistas där så att det blir en gynnsam miljö.8
Den tredje maj 2012 kom det en dom från Gällivare Tingsrätt där en lärare utövade sin tillsynsplikt och under utövandet blev slagen av en elev samt hotad till livet av samme elev när läraren visade ut eleven från skolans matsal. Eleven dömdes för misshandel men det skadestånd som läraren yrkat på ogillades enligt citatet nedan från domslutet.9
[Lärarens namn] i sin egenskap av tillsynspliktig lärare måste ha beredskap för att visst hot och våld kan förekomma vid ett ingripande mot en elev, på samma sätt som exempelvis en
1 Skolverket: Grövre våld i skolan-vad man vet och vad man kan göra. Stockholm: Davidsons Tryckeri AB, 2009, s. 9 2 Sara Göransson m.fl: Kunskapsöversikt: hot och våld i skolan: en enkätstudie bland lärare och elever, Arbetsmiljöverket, Stockholm, 2011
3 Ibid., s. 45 4 Ibid., s. 58 5 Ibid., s. 58 6 Ibid., s. 62 7 Ibid., s. 99 8 Ibid., s. 107
9 Läraren valde att överklaga tingsrättens dom med fackligt stöd och den 1 oktober 2012 blev hovrättens beslut att eleven skulle betala skadestånd till läraren och därmed ströks tingsrättens dom där det stod att lärare ska tåla ett visst våld. Att tingsrättens dom tas upp i bakgrunden är för att belysa den debatt den orsakade.
Samt att domen visar på att det förekommer hot och våld i skolans värld.
9
ordningsvakt eller polis. Därför ska ersättning för kränkning inte utgå i detta fall. [Lärarens namn]
skadeståndsyrkande under denna punkt ska därför lämnas utan bifall.10
I en intervju publicerad 24 maj av Sveriges Television säger utbildningsminister Jan Björklund att en lagändring av skollagen eventuellt måste komma till stånd för att lärare inte ska behöva känna att det finns en acceptans för våld mot de som arbetar inom skolan. Han anser att det är oacceptabelt.11 Rubriker om detta har avlöst varandra i tidningarna och debattartiklar har skrivits.
I samma veva dömer Hovrätten i övre Norrland till en rektors fördel när rektorn utövar sin tillsynsplikt mot en elev och använt visst våld mot eleven.12 Detta leder till att till exempel Kattis Ahlström, generalsekreterare för Bris,13 under SvD Opinion skriver att allt våld mot barn måste vara oacceptabelt.14 Vidare kunde man läsa i Upsala Nya Tidning hur lärare och fackansvariga upplever att arbetsgivaren, Uppsala kommun, var mer benägna att ta elevens sida om ord stod mot ord och vittnen saknades.15 I en gymnasieskola i Enköping utsattes en manlig elev för kränkande våld där det vittnas om att elever och lärare såg kränkningen utan att agera förrän skolsköterskan la sig i och stoppade våldet. I domen som kom den 25 oktober 2012 kan man läsa en lärares vittnesmål om varför han valde att inte agera.
Han [läraren] såg att de drog en kille som var tejpad. Killarna sa att de filmade. Han är van vid sådant beteende och han hade bråttom för att lämna sin utrustning så han gick därifrån.16
Att som lärare eller elev veta vad som väntar en i skolan och hur man ska hantera de situationer som kan dyka upp har ett stort allmänintresse vilket mediedebatten visar på.
Den första juli 2011 kom det en ny skollag 2010:800 där man lagstadgat att varje elev i skolan har rätt att känna sig säker och känna studiero. Detta har man stadgat om i skollagen, kapitel fem.17 Det ingår i lärarnas uppdrag att detta efterlevs, vilket läraren i ovanstående citat inte gjorde. Ytterst ansvarig för detta på en skola är rektorn men för att få till en trygg skolmiljö så ska alla på skolan, detta inkluderar även vårdnadshavare, involveras i arbetet att ta fram gemensamma utgångspunkter.18 Lärare och rektorer har fått utökade befogenheter att ta till disciplinära åtgärder som står i rimlig proportion till omständigheterna när det förebyggande arbetet inte visat sig tillräckligt.19 Disciplinära åtgärder som har lagstadgats om är ordningsregler. Denna paragraf fanns i förra grundskoleförordningen men återfinns nu under det femte kapitlet.
10 Gällivare Tingsrätt, mål nr B 1105 – 11 (2012-05-03) 11 www.svt.se (2012-05-25)
12 Hovrätten övre Norrland, mål nr B671 – 11 (2012-05-07) 13 Barnens rätt i samhället förkortas Bris.
14 www.svd.se (2012-06-04) 15 www.unt.se (2012-09-06)
16 Uppsala Tingsrätt, mål nr B 2255-12 (2012-10-25)
17 Mare Erdis: Juridik för pedagoger. 5 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2011, s. 32
18 Lars Clevesköld: Skollagen - en lagkommentar. [Del 1]. Stockholm: JP Infonet, 2011, s. 220 19 Ibid., s. 221
10
5 § Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet.20
Under paragraf sex i den nya skollagen tas de utökade befogenheter upp som lärare och rektorer har fått genom den nya skollagen.
6 § Rektorn eller lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande.
Enligt de förutsättningar som följer av 7-23 §§ får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål.
En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.21
Åtgärderna tillfällig placering och avstängning är till för att skolan bland annat ska få in de nödvändiga resurserna för att kunna lösa akuta situationer på ett betryggande sätt.22 Har dessa utökade befogenheter som lärarna fått genom denna lagändring lett till att lärarnas handlingsutrymme vid kritiska situationer såsom störande beteende eller våld från och mellan elever har ökat eller minskat? Vilka faktorer i skolan påverkar lärarnas handlingsutrymme utifrån lärarnas synvinkel? Dessa faktorer kan sägas utgöra ramar exempelvis tiden läraren har till förfogande, hur stor elevgruppen är, skollagen och skolans kod. Inom dessa ramar, som utgör det ramteoretiska perspektivet23, finner läraren sitt handlingsutrymme.
20 www.riksdagen.se, 16 februari 2012 21 www.riksdagen.se, 16 februari 2012
22 Den nya skollagen: för kunskap, valfrihet och trygghet. D. 1, Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet, Stockholm, 2009, s. 384
23 Staffan Selander: ”Pedagogiska texter och konstituering av mening eller Pedagogikens kinesiska askar”, i Gustafsson, Christina, Selander, Staffan & Dahllöf, Urban (red.), Ramfaktorteoretiskt tänkande: pedagogiska perspektiv: en vänbok till Urban Dahllöf, Pedagogiska institutionen, Univ., Uppsala, 1994, s. 63-84, s. 64
11
3. Litteraturöversikt
I denna litteraturöversikt kommer tidigare forskning som involverar störande beteende och våld inom skolans väggar behandlas och hur det påverkar lärarna och deras arbete. Forskning om varför skolor är olika presenteras även under tidigare forskning. Det ovanstående kommer leda till de faktorer som ramar in lärarens handlingsutrymme. Detta sammankopplas med de teoretiska perspektiven ramfaktorteorin och skolkod.
3.1 Tidigare forskning
Varför är skolor olika?
Varför är skolor olika? Det är en fråga Gerhard Arfwedson ställer på framsidan av sin bok som handlar om skolkoder och är en rapport från forskningsprojektet SKARP, Skolans arbetsplatsproblem som genomfördes 1980 - 1983. För att besvara frågan har man använt sig av problemformulering och teoretisk analys tillsammans med empiriska fältundersökningar som metoder.24 De fann att skolan påverkas av tre sammanhang, systemkontexten, yttre- och inre kontext.25 Systemkontexten är den statliga och kommunala styrningen genom styrdokument, lagar och ekonomisk styrning. I stort sett alla skolenheter påverkas likartat av denna systemkontext. Den yttre kontextens innehåll skiljer skolorna från varandra genom området skolan är belägen i och upptagningsområdet för eleverna. Med andra ord närsamhällets påverkan genom sociala, kulturella och ekonomiska skillnader. Den inre kontexten som påverkan skolkoden är personalen, hur skolan är utformad och dess faciliteter samt skolans tradition och historia.26 Skolkoden utvecklas till stora delar mellan dessa tre kontexter.27 De anställda på en skola har en uppfattning om vad som är specifikt för just sin skola, det behöver inte alltid stämma, men det påverkar hur till exempel läraren förhåller sig till vissa frågor.28 Lärare kan ha svårt att se hela skolans skolkod för att man ser den från ett inifrånperspektiv och generaliserar och bortser från den yttre kontexten.29 Skolkoden påverkar även vad som händer i den enskilda lärarens klassrum beroende av föräldra-, elev-, och den kollegiala påverkan.30 Att vara medveten
24 Gerhard Arfwedson: Varför är skolor olika? En bok om skolkoder, LiberUtbildningsförl., Stockholm, 1983, s.
18f
25 SKARP undersökningen är gjord innan decentraliseringen därav är skolorna under statlig styrning som inte stämmer överens med dagens skola. Skolors olika skolkod bygger på fler aspekter än den statliga styrningen och det är det som tas fasta på i detta examensarbete
26 Arfwedson, s. 25f 27 Ibid., s. 29 28 Ibid., s. 28 29 Ibid., s. 51 30 Ibid., s. 35
12
om skolkoden är det som gör att en arbetsplats som skolan fungerar. Detta kan man länka samman med en belgisk undersökning bland lärare där man fann att skolor med en bra skolkod påverkade lärares välbefinnande positivt och lärarna kände att de hade inflytande.
”Building a positive school social climate may thus be a promising way to prevent teacher leaving.
Obviously, teacher emotional well-being is not affected exclusively by work-related factors.
Nevertheless, the results of this study indicate that a large proportion of the variance in well-being (38%) is associated with such factors”.31
Denna undersökning visar att oberoende av hur mycket våld som sker på skolan så är det själva arbetsmiljön, om det är en positiv skolkod, som påverkar mest om lärarna mår bra psykiskt eller inte samt hur engagerade de är i skolan.32 En skolkod kan åldras och bli rigid, förändringsovillig.
Skolkoden behöver inte vara huggen i sten. Något eller några faktorer i de tre kontexterna kan ändras varvid skolkoden också kan påverkas.33 Att bryta mot skolkoden, till exempel genom att föreslå något som ligger utanför ramen kan ses som något oanvändbart och blir därmed neutraliserat och kodbrytaren accepterar det utifrån den gällande skolkoden och kan samarbeta i andra frågor.34 Skolkoden kan också ses som ett stöd när det gäller för läraren att ta beslut eftersom handlingsprinciper har utvecklats på skolan för att undvika problem. I de fallen blir skolkoden en stabilisator. De många dagliga beslut en lärare gör påverkas av olika omständigheter, tidspress, ramfaktorer och vilka som är involverade. Konsekvenserna av besluten påverkar läraren och det dagliga arbetet.35
Denna rapport om varför skolor är olika ledde till en ny omgång av problemformulering och teoretisk analys tillsammans med empiriska fältundersökningar som resulterade i en slutrapport som innefattade all skolpersonal, Skolpersonal och skolkoder, den presenteras närmare under teoretiska utgångspunkter där definitionen av skolkod är citerad.
Konflikter och störande beteende
Forskning visar att för lärare är oförutsedda händelser såsom att hantera konflikter, störande beteende och oro mellan elever en stor del av arbetet.36 Även om dessa händelser separerade från varandra är små, leder de till att undervisningen påverkas i det stora hela.37 I Störande elever korrigerande lärare. Om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet”
31 Benoît Galand, Catherine Lecocq & Pierre Philipot: “School violence and teacher professional disengagement”. British Journal of Educational Psychology, 77, 2007, s. 474
32 Ibid., s. 465-477 33 Arfwedson, s. 55 34 Ibid., s. 38 35 Ibid., s. 41
36 Ingegerd Tallberg Broman: ”Förhandlande och normerande praktiker i ett vidgat läraruppdrag”. I Boström, Ann – Kristin & Lidholt, Birgitta. (Red.). Lärares arbete – pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv. En antalogi från en konferens ordnad av Myndigheten för skolutveckling. Forskning i fokus, nr 29.
s. 87 och Eric Landers, Peter Alter & Kathryn Servillio: ”Students´Challenging Behavior and Teachers´Job Satisfaction”. Beyond Behavior. Fall2008, Vol. 18 Issue 1, s. 26-33
37 Socialstyrelsen: Barn som utmanar. Barn med ADHD och andra beteendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen, 2010. s. 16
13
har Marcus Samuelsson genom fältstudier undersökt vad lärare uppfattade som störande och hur lärarna valde att korrigera.38 Utifrån sin litteraturforskning fann han att regler som förankrats och levandegjorts tidigt bland eleverna kunde underlätta lärarnas arbete. Däremot om reglerna inte förankrats kunde de istället bli ett hinder och uppfattas som godtyckliga av eleverna om lärarna inte var konsekventa.39 Störande beteende är när eleverna avviker från de normer och förväntningar som lärarna och annan personal har på hur det skall gå till i ett klassrum.40 Vidare skriver Samuelsson att forskare fann att otillåtet prat var det som mest distraherade lärarna.
Annat beteende som också upplevdes störande var hur eleverna rörde sig i klassrummet och oljud.41 Elevernas otillåtna pratande fann Samuelsson utifrån sina fältstudier var den enskilt största störande aktiviteten och därefter kom bristande lyssnande från elevernas sida från de tre klasser i årskurs sju som studerades under åtta månader.42 Under definitionen av centrala begrepp kommer begreppet störande beteende utvecklas mer utifrån Marcus Samuelssons kategorier.
Åtgärder
Verbala åtgärder var det lärarna använde sig mest av för att korrigera störande beteende hos eleverna och av de verbala åtgärderna användes uppmaningar mest från lärarnas sida.43 Ingegerd Tallberg Broman tar upp att kommunikationen med eleverna består mycket av ordningsskapande och fostrande både enskilt eller i grupp från lärarnas sida.44 Icke – verbala åtgärder användes 74 gånger under Samuelssons fältstudie vilket kan jämföras mot de verbala åtgärderna som observerades 417 gånger. Nio gånger användes fysiska åtgärder mot eleverna för att korrigera störande beteende som att till exempel vidröra en axel, ta ifrån en artefakt, leda en elev till sin ursprungliga plats eller skilja två bråkande elever från varandra.45 Samuelsson fann också att socialt tryck mellan eleverna var ett hjälpmedel för läraren när det gällde störande beteende och var avlastande.46 I studien så framhöll lärarna vikten av goda relationer eftersom det förebygger oro och stök. Goda relationer mellan lärare och elever fann också Eric Landers et al. vara mest betydelsefullt för att få till bra klimat i skolan eftersom det motverkade att eleverna var respektlösa.47 Andra strategier var att arbeta förebyggande med regler och värdegrund och använda sig av de ord som man byggt reglerna på för att tydligare implementera reglerna när man uppmanade eleverna att följa normerna. Samt att ge eleverna valmöjligheter för att undvika
38 Marcus Samuelsson: Störande elever korrigerande lärare. Om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet. Linköpings Universitet, 2008. s. 22
39 Ibid., s. 36 och Landers, s. 26-33 40 Samuelsson, s. 36
41 Ibid., s. 41 42 Ibid., s. 140 och 90 43 Ibid., s. 158
44 Tallberg Broman, s. 81 45 Samuelsson, s. 158 och 164 46 Ibid., s. 193
47 Landers, et al., s. 26-33
14
maktkamp mellan elev och lärare.48 Samuelsson erfor att det fanns en avsaknad av kollegiala samtal mellan lärarna men lärarna ansåg sig vara förebilder för eleverna hur man skulle föra sig i de sociala sammanhangen.49
3.2 Teoretiska utgångspunkter
Ramfaktorteoretiska perspektivet
I Skeptron 1 (1984) under temat Rätten att tala skriver Ulf P Lundgren om ”Ramfaktorteorins”
historia. Det börjar med att Stockholm 1955 delade in skolorganisationen i två delar. ”I Stockholms norra delar behölls […] uppdelningen i folkskola/realskola, medan mer integrerade skolformer prövades i de södra delarna”.50 Man frågade sig då om skolresultaten skulle påverkas av detta, eventuellt till det sämre.51 En storskalig undersökning sjösattes, Stockholmsundersökningen, där kom Nils – Erik Svensson fram till att den nya grundskolan inte ledde till sämre resultat bland eleverna.52 Urban Dahllöf, grundaren till ramfaktorteorin, frågade sig då:
vilka kunskapsmässiga effekter olika organisatoriska lösningar hade, d v s om elever som undervisades i sammanhållna klasser nådde bättre eller sämre resultat än elever undervisade i klasser till vilka urval skett. Genom att frågan hade denna klara inriktning var den möjlig att besvara utifrån en forskningsmodell som innebar att en oberoende variabel (elevsammansättningen) relaterades till en beroende variabel (kunskapsresultat).53
Dahllöf fann att när man gick in på djupet och studerade olika faktorer som gruppen, lärarna och läroböcker skilde det sig åt hur länge eleverna hade fått arbeta med ämnet matematik för att nå samma resultat. 54 Vissa klasser hade helt enkelt fler lektionstimmar i ryggen.55 Samt att han fann att i en klass så finns det en styrgrupp som påverkar läraren att fortsätta till nästa undervisningsmoment. Detta ger att vissa elever inte får tillräckligt med tid att tillägna sig kunskapen och även att de ”duktiga” eleverna kan tillägna sig mer ämneskunskap medan styrgruppen hinner ifatt.56 Dahllöf kom fram till en ny begreppsapparat där han skilde på faktorer som lärarna och eleverna hade kontroll över och faktorer som inramar vilka lärare och elever inte hade kontroll över. Här fann man att pedagogiska fenomen bör studeras både på makro- och mikronivå. Exempelvis hur påverkar statens beslut angående läroplaner det som sker i klassrummet och hur påverkar det som sker i klassrummet statens beslut. Detta är något som
48 Ibid., s. 26-33 49 Samuelsson, s. 196
50 Ulf P Lundgren: ”Ramfaktorteorins” historia i Tema: Rätten att tala., Symposion, Järfälla, 1984, s. 69 51 Ibid., s. 69
52 Ibid., s. 69 53 Ibid., s. 69f
54 Urban Dahllöf: Skoldifferentiering och undervisningsförlopp: komparativa mål- och processanalyser av skolsystem 1, Stockholm, 1967, s. 14
55 Lundgren, 1984, s. 70 56 Ibid., s. 77
15
sedan utvecklades till läroplansteori.57 Dahlgren ansåg från början att ramarna var de fysiska och administrativa såsom exempelvis klasstorlek, lokaler och antalet lärare. Ulf P Lundgren har sedan vidareutvecklat detta till att göra skillnad mellan konstitutionella ramar som skollagen faller under.
Organisatoriska ramar såsom klasstorlek, hur mycket tid man lägger på ett ämne och hur klassen är sammansatt utifrån ideologiska skäl.58 Fysiska ramar som läromedel, byggnader och utrustning med mera.59
Tio år senare i tidskriften Pedagogisk forskning i Sverige år 1999” hade de temat: ”På återbesök i ramfaktorteorin” där olika författare skriver om ramfaktorer och sin forskning, däribland Urban Dahllöf. I sin artikel ger han sju exempel på ramfaktorer som ramar in undervisningen i en klass;
hur gruppen är sammansatt, klasstorlek, vilken tid som finns till förfogande, tillgång till läromedel, skolans fysiska miljö exempelvis lokaler, det sociala området och hur läraren utnyttjar detta.60 Vidare skriver han att man inte kan bortse ifrån att ramfaktorerna i den undervisande processen kan uppfattas olika från person till person.61 Detta tar även Christina Gustafsson upp i samband med pedagogernas uppfattning om ramarna och begreppet frirum, som i min studie kommer användas synonymt med begreppet handlingsutrymme och i denna studie specifikt lärarens. ”För till sist måste det handla om hur ramarna uppfattas av aktörerna och hur frirummet utnyttjas i de pedagogiska processerna”.62 Även Göran Linde skriver om frirum i Det ska ni veta!
Ramfaktorteorin utgår från en mycket enkel tankefigur som säger att: Om inte förutsättningen f är för handen kan inte handlingen h utföras och således finns det alltid ett begränsat frirum för möjliga handlingar.63
Från de tidiga grunderna av ramfaktorteorin under 1960-talet då Dahllöf studerade hur gruppsammansättningen kunde påverka lärarens undervisning i ämnet matematik,64 har teorin utvecklats och utvidgats vilket sammanhänger med att det har blivit ett mer informellt möte i undervisningen mellan elever och lärare.65 Ramfaktorteorin har givit en förståelse för hur skolan och dess undervisning fungerar. I detta examensarbete ligger inte fokus på undervisningens utfall utan hur ramarna påverkar lärarnas handlingsutrymme. Fler faktorer kan knytas till detta
57 Läroplansteori fokuserar inte detta examensarbete på men det måste nämnas att de båda hör ihop och påverkar varandra.
58 Ulf P Lundgren: Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori, 2. [dvs 4.] uppl., Utbildningsförl. på uppdrag av Gymnasieutredningen, Stockholm, 1989 s. 233
59 Ibid., s. 234
60 Jag kan ha missuppfattat detta eftersom jag översatt det från engelska och det kan då också förstås som hur eleverna utnyttjar läraren för att tillägna sig kunskap.
61 Urban Dahllöf: ”Det tidiga ramfaktoriska tänkandet – en tillbakablick”. Pedagogisk forskning i Sverige. Årg 4 nr 1, 1999, s. 5-29, s. 16
62 Christina Gustafsson: ”Ramfaktorer och pedagogiskt utvecklingsarbete”. Pedagogisk forskning i Sverige. Årg 4 nr 1, 1999, s. 43-57, s. 55
63 Göran Linde: Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006, s.
52
64 Dahllöf, 1999, s. 7
65 Sverker Lindblad & Fritjof Sahlström: ”Gamla mönster och nya gränser – Om ramfaktorer och klassrumsinteraktion”. Pedagogisk forskning i Sverige. Årg 4 nr 1, 1999, s. 73-92, s. 87
16
perspektiv beträffande vad som påverkar och avgränsar i skolans värld såsom juridisk styrning, läroplaner och ekonomisk styrning.66
Handlingsutrymme
I denna studie kopplas begreppet handlingsutrymme till ramfaktorteorin och står för det utrymme som finns inom de olika ramar som styr skolverksamheten. Lärarens handlings- eller manöverutrymme, frirummet, begränsas av ramarna. Ramarna kan ses som både begränsande och stödjande.67 En handling kan utifrån vardagspsykologin enligt Heider beskrivas enligt figuren nedan.68 Handlingen (X) påverkas av omgivningen (Effective environmental force) och personliga faktorer (Effective personal force). De personliga faktorerna kan delas upp i två delar, här tolkar det utifrån lärarens synvinkel. Vilken strävan läraren har och vad som motiverar den strävan (Trying), vad läraren till exempel vill ha ut av lektionen. Den andra personliga faktorn är vilken förmåga, temperament (Power). Omgivningsfaktorer kan här kopplas till de ramar som omger läraren. Handlingsutrymmet kan påverkas av ens erfarenheter från tidigare handlingar.69
Karolina Parding skriver i sin artikel Lärarens arbetsvillkor – handlingsutrymme i tider av förändrad styrning att handlingsutrymmet för lärare är essentiellt för deras professionella utövande.
Handlingsutrymmet rymmer lärarens erfarenheter och hur man handlar i olika situationer och förmågan att ta egna beslut utifrån situationen.70 Styrningen från staten och kommunen utgör en del av villkoren för handlingsutrymmet. Dessa villkor kommer från styrdokumenten som innehåller regler, lagar och mål.71 Handlingsutrymme kan delas upp i två delar, dels det subjektiva handlingsutrymmet – det handlingsutrymme som man upplever att man har och det objektiva
66 Selander, s. 64
67 Gunnar Aronsson & Hans Berglind (red.), Handling och handlingsutrymme, Studentlitteratur, Lund, 1990 s. 11f 68 Fritz Heider The psychology of interpersonal relations, Repr., Erlbaum, Hillsdale, N.J., 1983[1958] s. 83
69 Tom Hagström: ”Handlandets villkor” (s. 141 – 158) i Aronsson, Gunnar & Berglind, Hans (red.), Handling och handlingsutrymme, Studentlitteratur, Lund, 1990 s. 145
70 Karolina Parding: ”Lärares arbetsvillkor – handlingsutrymme i tider av förändrad styrning”. Didaktisk Tidskrift, Vol 19, no. 2, 2010. s. 95 – 111
71 Parding, s. 95 – 111
Figuren visar förhållandet mellan olika faktorer som påverkar handlingen (Heider 1958:83) (Kursiverat svensk översättning)
17
handlingsutrymmet – det faktiska utrymmet, det som är möjligt.72 Läraren kan ändra det objektiva handlingsutrymmet genom att tillgodogöra sig mera kunskaper för att öka sitt register av handlingsalternativ.73 Linde skriver om att läraren skaffar sig en repertoar när det gäller hur man undervisar eller tar sig an ett ämne tillsammans med eleverna för att nå målen.74 Detta kan man överföra på lärarnas olika handlingar vid konflikter. Har man fler handlingsalternativ att välja mellan, en större repertoar, kan man välja vilket sätt man väljer att agera på för att lugna ner till exempel en orolig situation.
Skolkod
Forskningen som perspektivet skolkod vilar mot utfördes innan decentraliseringen av skolan och införandet av friskolor. Men själva begreppet skolkod bygger på fler aspekter än att skolorna innan 1990-talet hade statlig styrning via gemensam ekonomi och organisation så därför känns denna studie aktuell för begreppet skolkod.
Skolkod […] betecknar ”de sätt att tänka och handla”, som varje existerande skolverklighet framkallar hos de människor som arbetar i denna verklighet (dvs på en bestämd skola/arbetsplats) – en verklighet som de anställda också i sin tur påverkar.75
Skolkod skiljer från skola till skola och vad som bestämmer en viss skolas skolkod från en annan kan variera. Faktorer som kan påverka skolkoden är skoltraditionen – är det en äldre eller en nybildad skola. Vilket socialt område skolan ligger i – vilka är eleverna som går på skolan och är föräldrarna engagerade? Lärarna – är det ett gammalt garde, nyutbildade eller en blandning?
Kommunen – vilka krav lägger kommunen på skolan för att skolan ska nå upp till målen? Rektorn – hur hanterar rektorn sin dubbla roll mellan kommun och personal på skolan? Skolans lokala tradition – bruksort eller elitskola? Miljön kring skolan – innerstad, fjällandskap eller landsbygd?76
Om skolkoden är sådan att lärarna känner att de kan påverka, att man har en lyssnande rektor och man har ett bra arbetsklimat i arbetslagen så kan man uttrycka det som att man har en positiv skolkod på skolan vilket tagits upp under tidigare forskning. Skolkod är något som står för sig själv men är också en ramfaktor som påverkar lärarens handlingsutrymme.
Sammanfattning
När man för samman ramfaktorteori och skolkod så finns det givna ramar som liknar varandra som lärare har att förhålla sig inom men beroende på vilken repertoar och stöd lärarna har från omgivningen så kan dessa ”begräsningar” både ses som något positivt och negativt. Utifrån
72 Ibid, s. 95 – 111 och Aronsson & Berglind, s. 17 73 Parding, s. 95 – 111
74 Linde, s. 51
75 Gerhard Arfwedson & Lars Lundman: Skolpersonal och skolkoder: om arbetsplatser i förändring: slutrapport från forskningsprojektet Skolans arbetsplatsproblem (SKARP) […], LiberUtbildningsförl., Stockholm, 1984, s. 240 76 Ibid., s. 7f och 224f
18
skolledning och lärare så kan man använda sig av flexibla lösningar för att få ett större handlingsutrymme för lärarna vid störande beteende och våld.77
3.3 Definition av centrala begrepp
Störande beteende
Störande beteende i klassrummet kan definieras enligt citatet nedan av Walter Doyle.
Any action by students that threatens to disrupt the activity flow or pull the class towards an alternative program of action´, and is related to attention, crowd control and accomplishment of work.78
I Marcus Samuelssons studie ”Störande elever korrigerande lärare” delade han in störande beteende i fyra kategorier; störande aktiviter, störande artefakter, störande egenheter och störande oordning. Kategorin störande aktiviteter från eleverna var pratsamhet, olämpliga uttalanden, onödiga rörelser i klassrummet, felaktiga placeringar i klassrummet och bristande uppmärksamhet mot lektionens innehåll.79 Störande artefakter var föremål80 som antingen störde övriga i klassrummet inklusive läraren eller avsaknaden av föremål81 för att kunna utföra det som skulle ske under lektionerna.82 Störande egenheter från elevernas sida kunde vara bristande tilltro till sin egen förmåga, bristande förmåga att ta ansvar för sitt eget arbete och mot de normer och överenskommelser som läraren ansåg att eleverna skulle leva upp till samt elevernas negativa inställning till skolarbetet och enskilda ämnen. Under denna kategori föll också elevernas inställning till skämt och skoj och när lärarna upplevde att det var fel tillfälle för sådant.83 Fjärde kategoring störande oordning gällde hur eleverna hade det organiserat runt sig och om till exempel det var ordning och reda i klassrummet, samt om eleverna protesterade mot lärarnas indelning vid grupparbeten och elevernas placering i klassrummet.84 Dessa fyra kategorier beskriver vad lärarna i studien uppmärksammade som störande beteende eftersom de inte främjade elevernas lärande eller de sociala relationerna.85
Våld
I skolan förkommer våld inte i lika hög grad som i resten av samhället vilket nämnts i bakgrunden. Vilka olika former av våld uppträder i skolan? I Kunskapsöversikt: hot och våld i skolan:
77 Linde, s. 68
78 Walter Doyle: ”Classroom managment techniques” i Moles, Oliver C. (red.), Student discipline strategies:
research and practise, State Univ. of New York Press, Albany, N.Y., [s.113 – 128] 1990 s. 115 79 Samuelsson,. s. 141ff
80 Föremål som tuggummi, mobil och kepsar.
81 Föremål som penna, läroböcker och kalender.
82 Samuelsson, s. 146ff 83 Ibid., s. 148ff 84 Ibid., s. 152ff 85 Ibid., s. 155
19
en enkätstudie bland lärare och elever så skiljer de på tre olika kategorier av fysiskt våld.86 Att göra illa någon genom knuffar, slag, sparkar eller spotta går under fysiskt våld. Den andra kategorin är hotfullt och skrämmande beteende när man hotar om fysiskt våld eller att något hemskt ska hända vilket kan leda till psykiskt obehag.87 Sista kategorin de använde för att definiera fysiskt våld på skolan var våld mot egendom.88 Andra våldsformer som förekommer i kunskapsöversikten är verbalt våld, relationellt våld, cybervåld och sexuellt våld.89 En annan definition av våld är World Health Organization, WHO;
“Violence is the intentional use of physical force or power, threatened or actual, against oneself, another person, or against a group or community, which either results in or has a high likelihood of resulting in injury, death, psychological harm, maldevelopment, or deprivation.”90
I skolan ska man motverka alla former av kränkning och skolan skall präglas av studiero och demokratiska värden. För att uppnå detta ska all personal, elever och föräldrar vara involverade i detta arbete. Roger Ellmin valde att analysera 60 uppsatser och examensarbeten publicerade efter år 2000 som fokuserade på konflikter i förskolan och skolan.91 De studerades utifrån syftet att undersöka vilka åsikter lärarstuderande har på konflikter i skolan och vilka svar de får från erfarna lärare.92 De metoder som lärarna valde att använda sig av utifrån studierna var medlingsmetoder, samarbetsövningar och värderingsövningar. I de lägre åldrarna på grundskolan (årskurserna 1 – 6) använde man sig av forumspel och rollspel där eleverna fick öva på medling och kamratsamtal.93 Det finns två perspektiv bland de som forskar om konflikthantering och hur man arbetar kring det i skolan på hur pass fungerande dessa åtgärder är. Den ena sidan enligt Ellmin visar på att eleverna inte kunde använda sig av metoderna när de ställdes inför verkliga situationer och att konflikthantering bara var ett ämne i schemat och eleverna inte insåg nyttan.94 Det andra perspektivet visar på ett positivt utfall bland de skolor som använder sig av dessa metoder och övningar.95
Tillsynsplikt
Lärarens tillsynsplikt gentemot eleverna finns inte som en exakt nedskriven definition. Det går dock att ringa in ansvaret utifrån lagar och domslut. Enligt föräldrabalken är det föräldrarnas ansvar att möta sitt barn med respekt och inte utsätta barnet för kränkning eller kroppslig
86 Göransson et al., s. 18 87 Ibid., s. 19
88 Ibid., s. 18 89 Ibid., s. 21ff
90 www.who.int, 25 mars 2012
91 Roger Ellmin: Konflikthantering i skolan: den andra baskunskapen, 1. uppl., Natur & kultur, Stockholm, 2008, s.
55 92 Ibid., s. 55 93 Ibid., s. 59f 94 Ibid., s. 60 95 Ibid., s. 60
20
bestraffning. Föräldrarna är även ansvariga så att barnet inte kan åsamka någon annan skada.96 När föräldrarna lämnar barnet på skolan tar skolans personal över detta ansvar, ytterst ansvarig på skolan är rektorn.97 Enligt en vägledande dom från Högsta domstolen kan en lärare vara i behov att utöva våld mot en elev när hon utför sitt tillsynsansvar till exempel vid våld mellan elever. Var gränsen ska dras för vad som är tillåtet är osäkert, menar Högsta domstolen, utan man måste se till varje specifikt fall och dess omständigheter.98 I regeringens proposition, 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, står det att läraren utifrån sin tillsynsplikt handgripligen kan sära på elever för att skydda dem ifrån att skada varandra.99
Olika ramar
Under tidigare forskning har det ramfaktorteoretiska perspektivet tagits upp men hur ser man då på de olika ramarna och vad inbegriper de? Dessa ska det nu närmare gås in på. Tid – en lärare har under en skoldag fler uppgifter än enbart undervisning att ta hänsyn till såsom arbetslagsmöten och administrativa uppgifter.100 Att hantera störande beteende, konflikter och våld mellan elever kan påverkas av hur mycket tid läraren har till förfogande. Klasstorlek – är en ram som påverkar hur mycket tid läraren har att lägga på varje enskild elev. Storleken på en grupp kan påverka hur många goda relationer en lärare (även elever) kan vidmakthålla.101 Klassammansättning – Finns det flera elever i en klass som behöver extra stöd eller som har problem med att leva efter normerna i klassrummet så påverkas gruppen av hur den är sammansatt.102 Detta är något som kan påverka hur mycket tid läraren har till varje elev. Personal – för att garantera god kvalitet på skolan och dess undervisning bör personalen vara välutbildad och engagerad.103 Närsamhälle/upptagningsområde – Är det en skola som ligger ute på landet eller ligger skolan inne i en stad, de normer som råder ger ramar som påverkar skolan. Vilka är eleverna och dess föräldrar som bor i området. Är det akademiker, industriarbetare eller invandrare? Homogent eller heterogent?104 Vilket ger ramen föräldrar – ju högre bildningsnivå det finns bland föräldrarna i upptagningsområdet till skolan ju mer påverkan har de på det som sker i skolan.105 De erfarenheter föräldrarna bär med sig från sin egen skolgång påverkar.106 Lokaler – hur ser skolans lokaler ut och hur utnyttjas de? Inbjuder lokalerna till arbete eller tvärtom. Är
96 Föräldrabalken 1949:381 kap 6 Om vårdnad, boende och umgänge 1-2§
97 Agneta Herlin & Bo F Munthe: En tryggare skola: regler och förebyggande arbete mot våld och kränkande behandling, 3., uppdaterade uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2011, s. 97f
98 www.lagen.nu, 19 mars 2012
99 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 323
100 Gunnar Lindström & Lars Åke Pennlert: Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik, 4. uppl., Fundo, Umeå, 2009, s. 43
101 Ibid., s. 44
102 Dahllöf, 1999, s. 16 103 Lindström & Pennlert, s. 44 104 Ibid., s. 46
105 Arfwedson, s. 16
106 Lindström & Pennlert, s. 47
21
klassrummet för litet eller för stort?107 Skolans ledning och organisation – kommunen är ansvarig för skolans organisation och hur kommunen planerar för skolan och de mål de sätter upp varierar från kommun till kommun.108 Till exempel så kan en kommun ha en grön filosofi som de vill att skolan arbetar efter. Ekonomiska resurser – hur kommunens ekonomi ser ut påverkar skolan. Vilka möjligheter har man till att köpa in läromedel, utrustning, anställa personal och möjligheter att sätta in extra resurser? Det som sker i skolan påverkas i mångt och mycket av hur ekonomin ser ut.109 Styrdokument – såsom läroplaner och skollag.
3.4 Vad säger skollagen
Den nya skollagen 2010:800 som finns i Svensk författningssamling kom till för att dels samla olika lagar som berör skolan i ett gemensamt dokument med en önskan om att lagen ska bli mer lättöverskådlig. Den gamla skollagen (1985:1100) har sen dess införande första juli 1986 ändrats ett sjuttiotal gånger. Samt att skolan under 1990-talet decentraliserats och ökningen av friskolor har förändrat hur dagens skolor ser ut vad gäller styrning och ledning. Även förskolans roll har förändrats och anses numera vara en naturlig del av utbildningsväsendet.110 Den gamla skollagen 1985:1100 behövdes uppdateras och en proposition lades fram som sedan beslutades om i riksdagen. Detta ledde till införandet av den nya skollagen 2010:800 den första juli 2011. Denna studies fokus ligger på det nya kapitlet nummer fem som heter Trygghet och studiero. I det kapitlet har lärare och rektorer fått utökade befogenheter för att främja studiero genom möjligheter att få använda sig av disciplinära åtgärder och allmänna befogenheter. Vissa av dessa befogenheter fanns tidigare i den gamla skollagen men har nu samlats på ett ställe och i vissa fall utökats.
Kapitlet innehåller bestämmelser om vilka skolformer som berörs, elevernas arbetsmiljö, ordningsregler, disciplinära och andra särskilda åtgärder och dokumentation.111 Förskolan berörs inte av skollagen 2010:800 kapitel 5. Paragraf 3 § handlar om att utbildningen ska präglas av studiero och trygghet för eleverna. Ordningsregler enligt 5 § ska utarbetas tillsammans med eleverna och beslutas om av rektorn. Denna paragrafs motsvarighet fanns förut bland annat i grundskoleförordningen kapitel 6 (1994:1194).112 Allmänna befogenheter och disciplinära åtgärder som samlats under sjätte paragrafen är ny men vissa av befogenheterna har funnits med i den gamla skollagen. 7 § Utvisning ur undervisningslokal fanns förut, läraren har ansvar för de elever som blir utvisade.113 8 § Kvarsittning fanns också förut men har utökats till att eleverna även kan få försittning upp till en timme innan skolan börjar. Kvarsittningen är till för att
107 Ibid., s. 44 108 Ibid., s. 45
109 En avgränsning har skett under intervjuerna för denna studies empiri vid de ekonomiska resurserna på grund av att ekonomin är en ram som på det ena eller andra sättet påverkar alla ramarna.
110 www.regeringen.se (2012-11-01) 111 Skollagen 2010:800 kapitel 5 112 Clevesköld, s. 224
113 Ibid., s. 229
22
eleverna ska ta igen förlorad tid.114 9 § Utredning av elev fanns även förut. Rektor beslutar om utredning och ser till att den uppföljs.115 § Skriftlig varning är en nyhet i de obligatoriska skolformerna och utfärdas av rektorn.116 Även paragraferna 12 § tillfällig omplacering, 13 § tillfällig placering vid annan skolenhet och 14 § avstängning har inga motsvarigheter i den gamla skollagen. Dessa åtgärder ligger på rektorn att besluta om och rektorn kan inte fördela ansvaret vidare till någon annan personal på skolan.117 Dessa åtgärder kan beskrivas som en åtgärdstrappa där utvisning ur klassrummet är första steget och avstängning från skolan det sista trappsteget.118 Om akut situation uppstår får man hoppa över några trappsteg men det ska göras utifrån att särskilda skäl föreligger.119 22 § Omhändertagande av föremål fanns förut och kan utövas av både lärare och rektor på skolan. Omhändertagande får ske av två anledningar, om förmålet stör undervisningen eller annan skolverksamhet, den andra anledningen är om föremålet kan utgöra fara för elever och övrig personal. Föremål som är dolda som till exempel i en väska får inte omhändertas. Man får heller inte genomföra kroppsvisitationer eftersom det är kränkande.
Elevskåp får gås igenom om sådana finns och information gått ut till eleverna om vilka regler som gäller.120 Paragraf 24 reglerar att dokumentation ska göras om man använder sig av ovanstående befogenheter.121 Denna genomgång av skollagen är gjord för att läsaren ska få en snabb översikt och en förståelse för hur den nya skollagen skiljer sig från den gamla. Bilaga ett tar upp kapitel fem 2010:800 i sin helhet.122
114 Ibid., s. 231f 115 Ibid., s. 233f 116 Ibid., s. 236 117 Ibid., s. 237ff
118 www.regeringen.se (2012-11-01) 119 Clevesköld, s. 241
120 Ibid., s. 256ff 121 Ibid., s. 264
122 Här har det redogjorts för kapitel fem i den nya skollagen, alla disciplinära åtgärder och allmänna befogenheter kommer inte att tas upp i studien på grund av de val som gjordes vid utformandet av intervjuguidens olika teman, de åtgärder som frågats vid intervjuerna är de som berör lärarna.
23
4. Syfte och frågeställningar
Denna studie vill undersöka hur lärare på låg- och mellanstadiet i grundskolan ser på ramfaktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid störande beteende i klassrummet och våld mellan elever.
Hur ser läraren på sitt handlingsutrymme – vid störande beteende i klassrummet?
Hur ser läraren på sitt handlingsutrymme – vid våld mellan elever?
Har den nya skollagen och den eventuella skolkoden någon påverkan på lärarens handlingsutrymme?
Vilka skillnader finns det mellan lärarnas och rektorers uppfattning om lärarens handlingsutrymme?
24
5. Metod
Utifrån studiens frågeställning är en halvstrukturerad intervju med lärare och rektorer som respondenter123 den metod som är lämplig, eftersom syftet är att se hur läraren ser på sitt handlingsutrymme utifrån de faktorer och ramar som styr arbetet i skolan och med eleverna.124 Lärarens resonemang blir då själva studieobjektet.
5.1 Metod för datainsamling
Eftersom fokus ligger på hur lärare uppfattar sitt handlingsutrymme så är en intervju mer lämpad än till exempel en enkätundersökning. Även om man har frågor med öppna svarsalternativ så kan det vara svårt för den som ska lämna informationen att formulera sig och utveckla sina tankegångar. Enligt Esaiasson är en samtalsintervju mer gynnsam ur denna synvinkel.125 När själva metoden för insamlande av material var bestämd så skrevs teman som är väsentliga för att få fram hur lärarna ser på sitt handlingsutrymme och vem läraren är eftersom även det är något som påverkar. Det inledande temat blev lärarens bakgrund för att inleda intervjun med frågor som får respondenten att ställa om till själva situationen som kan kännas konstruerad,126 samt ta del av faktorer som kan påverka hur läraren ser på sitt handlingsutrymme utifrån utbildning och yrkeserfarenhet. Nästa tema utgår från hur läraren ser på sitt handlingsutrymme utifrån störande beteende i klassrummet med underteman som tog upp huruvida läraren varit med om händelser i klassrummet, hur respondenten agerade då och vilka åtgärder utifrån skollagen som nyttjats. Hur har det förebyggande arbetet sett ut och vilka engagerades och om läraren kunde identifiera sådant som påverkade handlingsutrymmet i klassrummet. Nästa tema tog upp våld mellan elever och hade liknande underteman som ovan men tog även upp hur arbetet runt detta hanterades på skolan och vilka som involverades. Det tredje temat tog upp den eventuella skolkod skolan hade och hur respondenten uppfattade den samt synen på den nya skollagen och om den hade haft någon påverkan på hur läraren hanterade sitt handlingsutrymme. Sista temat var en case study där respondenten fick ge exempel på hur hon skulle agera i en viss situation. Alla respondenter fick samma situation och den empiri som insamlades kan visa på olika sätt att agera utifrån hur läraren ser på sitt handlingsutrymme. Rektorns intervjuguide behandlade samma teman men var inte lika
123 Peter Esaiasson m.fl: Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2012, s. 228 och Steinar Kvale & Svend Brinkmann: Den kvalitativa forskningsintervjun, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009, s. 19
124 Steinar Kvale & Svend Brinkmann: Den kvalitativa forskningsintervjun, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009, s. 133
125 Esaiasson et al., s. 236 126 Bilaga 2, frågeguide lärare
25
omfattande.127 Skolornas hemsidor och de dokument som publicerades på hemsidorna, exempelvis likabehandlingsplaner och värdegrund, kom att bli en del av empirin.
5.2 Urval
Utifrån syfte och frågeställning behövde respondenterna vara lärare och rektorer som arbetade på en låg- och mellanstadieskola. Urvalet skedde därför utifrån både en kostnadsmotivering och efter kedjeurval och var icke slumpmässigt.128 Kontakt togs via mejl med 21 grundskolerektorer på både friskolor och kommunala skolor där de tillfrågades om en intervju med rektorn och tillstånd till att få kontakta lärarna på skolan. Av dessa 21 skolor var det nio rektorer som tackade nej via mejl. En rektor tackade ja till intervju och gav tillstånd till att fråga lärarna, en rektor gav tillstånd till att intervjua lärarna på skolan men tyvärr var hon bortrest under den period som avsatts till intervjuer. Jag gick sedan vidare med att ringa de rektorer som inte svarat via mejl och lämnade meddelanden. Detta gav mig en tredje skola att utföra intervjuer på. Skillnaderna mellan de tre skolorna angående upptagningsområden, storlek och läge samt respondenternas skiftande yrkeserfarenhet utgör en bra grund för att behandla examensarbetets syfte och frågeställning och torde ge en viss generaliserbarhet. Kritiker av kvalitativ forskning anser att generaliseringar av forskarresultat inte är representativa för andra liknade urvalsgrupper.129 I min strävan att det ska kunna göras en viss generalisering (kontextuell förståelse130) kommer jag vara så transparent och beskrivande som möjligt när det gäller mina metodval och det analysverktyg, hermeneutik, som använts för att analysera empirin.131 Denna transparens ger även en reliabilitet, tillförlitlighet, åt min studie.132 Dock bör läsaren vara medveten om att denna undersökning är alltför liten för att kunna dra några generella slutsatser om lärares handlingsutrymme vid störande beteende och våld mellan elever. I denna studie är lärarens uppfattningar studieobjektet. Rektorerna intervjuades för att ge en mer komplementerande bild. Efter att en lärare avbokat på grund av tidsbrist blev det sammanlagt fem intervjuer med lärare och två med rektorer. En närmare presentation av skolorna och respondenterna ges nedan samt statistik från Skolverket och skolornas hemsidor presenteras.
127 Bilaga 3, frågeguide rektor 128 Esaiasson et al., s. 196
129 Alan Bryman: Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2011 s. 369 130 Ibid., s. 371
131 Ibid., 2011 s. 370
132 Kvale & Brinkmann, s. 263
26 5.2.1 Skolornas profiler
De tre skolorna ligger i en mellanstor stad med en variation av storstadspuls, mångkulturella områden och homogena villa- och stadsområden. Andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning som har barn i kommunens skolor är 62 %.133
Villaskolan
Villaskolan ligger ungefär 8 kilometer från stadens centrala delar i ett villaområde. Skolan har cirka 160 elever fördelade på förskoleklass till årskurs fem. Andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning är 84 % och andelen elever med utländsk bakgrund är mindre än tio elever.134 Intervjuerna skedde med rektorn för skolan och en lärare.
Rektor Robin har arbetat som rektor i sju år varav två av dessa på Villaskolan. Rektor Robin började sin yrkeskarriär i skolan på högsstadiet som lärare men gick sedan ner till de yngre åldrarna och arbetade mot årskurs ett till sju innan rektorstjänsten.
Läraren Sasha har varit yrkesverksam sedan 15 år tillbaka. Sashas inriktning är matematik, No- ämnena och idrott. Hennes utbildning stämmer överens med den tjänst hon har. Den klass Sasha undervisar nu har hon varit med sedan årskurs ett och beskriver klassen som helt fantastisk och att hon aldrig har behövt bli arg någon gång överhuvudtaget.
Stadsskolan
Stadsskolan ligger ungefär 2 kilometer från de centrala delarna. Området är ett äldre bostadsområde med villor och våningshus. Skolan är en grundskola från förskoleklass upp till årskurs sex, med cirka 250 elever fördelade på grundskola, särskola och resursskola. Andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning är 85 % och andelen elever med utländsk bakgrund är elva procent.135 Rektorn för skolan var bortrest under den period som intervjuerna skulle ske och har därför tyvärr inte kunnat delta.
Tove har varit grundskolelärare sedan mitten av sjuttiotalet och den utbildning hon har stämmer väl överens med hennes nuvarande tjänst. Under sina år som lärare har hon fortbildat sig och har nu årskurs ett till årskurs sju med inriktning mot matematik och No-ämnena. Hon har genom åren arbetat mycket med problemklasser och under 20 år arbetade hon i en skola som hade ett rykte om sig att vara bråkig och där eleverna var oroliga och våldsamheter kunde ske.
Tove har arbetat på Stadsskolan sedan tio år tillbaka och upplever att den är mera harmonisk än hennes förra arbetsplats.
Alex har arbetat som grundskolelärare sedan 2006. Hon är utbildad mot förskola och de tidiga skolåren med inriktning mot matematik och No-ämnena. Hon har även fortbildat sig mot
133 www.siris.skolverket.se, 28 april 2012 134 Ibid.
135 Ibid.
27
specialpedagogik. På Stadsskolan arbetar Alex med elever som har svårigheter med att koncentrera sig och behärska impulser i en klass som består av max tio elever.
Världenskolan
Världenskolan ligger cirka 8 kilometer från stadens centrala delar i ett relativt nybyggt område som består både av villor och våningshus och är mångkulturellt. I skolan går det 250 elever från förskoleklass till årskurs fem. Andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning är 51 % och andelen barn med utländsk bakgrund är 49 %.136 På sin hemsida lyfter skolan fram att det är över 20 olika språk som talas på skolan och man kan även läsa sig till att skolan har fått en rad utmärkelser för deras värdegrundsarbete.
Rektor Lo började sitt yrke inom skolan som fritidsledare och de senaste 15 åren har hon varit rektor på Världenskolan. Hon har mottagit utmärkelser för sitt arbete med värdegrunden och integrering. Skolan får ofta besök av andra skolor som vill se hur personalen på Världenskolan arbetar.
Mika har arbetat inom skolans värld sedan 1984 som dramapedagog. För åtta år sedan började hon även arbeta med svenska och So-ämnena. Hon arbetar parallellt med klasslärare och de senaste fem åren har hon även lektioner i svenska som andra språk. Hon är inte en behörig lärare men känner väl till skolans värld. Hon arbetar också som resurslärare och använder då drama som pedagogisk metod inom ämnena historia, geografi och religion. Mika är även engagerad i skolans elevvårdsteam.
Kim har arbetat som lärare i drygt 20 år varav några år som obehörig lärare innan hon fortbildade sig till lärare inom årskurserna ett till sju inom språk och bild men i perioder har hon fått arbeta med andra ämnen inom skolan. Just nu har hon en delad tjänst på Världenskolan som lärare och biträdande rektor.
5.3 Genomförande
Inför skrivandet av en promemoria genomfördes det en intervju som behandlade liknande frågeställningar. Denna intervju kan uppfattas som en provintervju, vilket rekommenderas för att man som intervjuare ska kunna avgränsa intervjuns omfattning till den tid man har till sitt förfogande.137 Det inledande genomförandet bestod av att rektorn kontaktades via mejl där syfte och frågeställning beskrevs och att de som medverkade skulle vara anonyma eftersom det är ett känsligt ämne. När det stod klart vilka tre skolor som skulle vara med i undersökningen, genomfördes en granskning av respektive skolas hemsida och de utlagda dokumenten för att få en komplementerande bild av de olika skolorna. Intervjuerna genomfördes utifrån respondenternas önskemål om tid och plats, vilket i samtliga förekommande fall var på
136 Ibid.
137 Annika Lantz: Intervjumetodik, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007, s. 72
