Det är viktigt att eleverna känner igen sig i boken

Det är viktigt att eleverna känner

igen sig i boken

Om normer kring kön och sexualitet i fem svenska barnböcker och

urvalsprinciper i grundskolans tidigare år

It is important that the students relate to the book

About norms regarding gender and sexuality in six Swedish children's books

and selection principles in the first years of school

Anna Westerdahl

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Svenska/Grundskollärarprogrammet

Avancera nivå/30hp

Abstract

The purpose of this study is to understand how the school manages to question norms, and in doing so might prevent its students from being subjected to discrimination and other degrading treatment. This has been done with a focus on how gender related norms are represented, reproduced and questioned in children’s fictional literature. Two methods have been used; a survey and an literary analysis. The survey was conducted on primary school teachers with the intent to collect

information related to their thoughts when choosing books to use in their classrooms, and also to source commonly used fiction. The top five titles used by these teachers have been analysed with a queer theoretical and intersectional perspective, based on six criteria. The conclusion of the analysis is that gender related norms are reproduced and confirmed through the stories told in the five books, with the exception of the norm related to how a typical girl should act. Girls in contemporary

children’s fiction are brave and active, which are personal traits generally perceived as typical for boys. According to the analysis the most commonly reproduced norm is the norm of

heterosexuality.

Keywords

Sammanfattning

Avsikten med denna studie är att undersöka för hur normer reproduceras och ifrågasätts genom barnlitteratur. Detta för att se om skolan lyckas vara normkritisk för att på sikt motverka

diskriminering och kränkningar. Två olika metoder har använts; dels en enkät vilken gav

information om 1) vilka böcker informanterna använder i undervisningen samt 2) hur de tänker då de väljer böcker i undervisningssyfte. Därefter har en analys av de fem mest frekvent använda barnböcker utförts. Denna analys utgick från ett queerteoretiskt intersektionellt perspektiv och sex kriterier. Analysen visar att normer som rör kön och sexualitet både bekräftas och reproduceras via dessa fem böcker, med ett undantag nämligen hur en flicka bör bete sig. Flickor i barnlitteraturen som är skriven efter 1990 är modiga och aktiva, vilket gör att deras agerande kan härledas till normen för hur pojkar bör vara. Normen om heterosexualitet är en av de mest reproducerade normerna i de analyserade barnböckerna. Denna studie vidgar förståelsen för komplexiteten i att, inom svenskämnet, göra val av barnlitteratur med omtanke för samtliga elevers känsla av

inkludering och igenkänning.

Nyckelord

Innehållsförteckning

4. Forsknings- och litteraturgenomgång ... 5

4.1 Normer... 5

4.1.1 Normer kring kön ... 5

4.1.2 Normer kring sexualitet ... 7

4.2 Hur normer reproduceras genom barnlitteratur ... 7

4.3 Normkritiska val av barnlitteratur, varför då? ... 8

4.4 Att arbeta med normer i skolan ... 8

5. Metod ... 10 5.1 Val av metod ... 10 5.2 Urval ... 11 5.3 Genomförande ... 11 5.4 Databearbetning ... 12 5.5 Tillförlitlighet ... 12 5.6 Etiska ställningstaganden ... 12

6. Resultat och analys... 13

6.1 Mio min Mio av Astrid Lindgren ... 13

6.2 Sandvargen av Åsa Lind ... 15

6.3 Tomtebobarnen av Elsa Beskow ... 16

6.4 Tsatsiki och farsan av Moni Nilsson ... 17

6.5 Jakten på Jack - Trolldom i gamla stan av Martin Olczak och Anna Sandler... 19

6.6 Enkätsvaren ... 21

7. Diskussion ... 23

7.1 Metoddiskussion ... 23

7.2 Resultatdiskussion ... 23

7.2.1 Hur befäster barnlitteraturen normer? ... 23

7.2.2 Hur väljs barnlitteraturen ut? ... 26

1. Inledning

Normer är den största bidragande faktorn till att elever utsätts för diskriminering i skolan. Ett normkritiskt perspektiv i undervisningen minskar kränkningar utan att skuldbelägga den som bryter mot normen (Skolverket, 2009:88). Ett normkritiskt arbetssätt hjälper alla elever att få syn på och ifrågasätta normer i vardagen (Skolverket, 2009:13f). Det normkritiska förhållningssättet hjälper således barnen att förstå de makthierarkier som normerna för med sig samt hur dessa kan förändras så att samhället kan bli mer jämlikt. Gårdfeldt (2007:84ff) menar att skolan redan i de tidiga årskurserna kan börja arbeta med att ifrågasätta normer och tänka kritiskt kring hur samhället ser ut. Detta genom att ge förebilder i den barnlitteratur som används i undervisningen. Visionen som Gårdfeldt presenterar kan tolkas som ett sätt för skolan "attlåta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet."

(Skolverket, 2011:7). Genom att presentera olika sätt att leva på hjälps även eleverna att respektera varandras likheter och olikheter och på så sätt kan vi utveckla samhället att bli mer jämlikt.

Med detta som utgångspunkt undersöks i denna studie hur barnlitteratur som används i

förskoleklassen och grundskolans årskurser 1-3 reproducerar och ifrågasätter normer kring kön och sexualitet. Vidare undersöks vilka aspekter lärare i dessa årskurser tar i beaktande när de väljer barnlitteratur. Arbetet fokuserar på normer som rör kön och sexualitet, vilka Skolverket (2009:36) påvisat som särskilt starkt kopplade till diskriminering trakasserier och kränkningar i skolan. Könsnormer i barnlitteratur har undersökts i flera tidigare studier, medan studier rörande hur normer kring sexualitet presenteras i den samma är mindre frekventa. Bromseth (2010:39) påpekar att det finns dåligt med svensk forskning om normkritiskt arbetssätt kring könsnormer och normer om sexualitet i skolvärlden. Det är i denna kontext detta arbete är skrivet och de nödvändiga urvalen är gjorda.

Målet med undersökningen är att vidga förståelsen för komplexiteten i att, inom svenskämnet, göra val av skönlitteratur med omtanke för samtliga elevers känsla av inkludering och igenkänning. Detta eftersom igenkännande i undervisningen är en viktig faktor för att maximera elevers

2. Syfte

Det övergripande syftet med undersökningen är att med ett queerteoretiskt och intersektionellt perspektiv ge ett exempel på hur normer kan ifrågasättas och reproduceras i barnlitteratur som används i grundskolans tidiga år. Studien ämnar också att ge exempel på vilka aspekter lärare tar i beaktande i sina val av barnlitteratur. Detta görs för att se om normkritik används som metod för att minska diskrimineringar och kränkningar i skolan.

2.1 Frågeställningar

1. Hur befäster eller ifrågasätter den barnlitteratur som används i förskoleklassen och grundskolans årskurser 1-3 normer kring kön och sexuella läggningar?

3. Teoretiska utgångspunkter

Det här examensarbetet handlar som tidigare nämnts om hur normer som rör kön och sexualitet befästs eller ifrågasätts genom den barnlitteratur som används i skolundervisningen. Nedan följer en redogörelse för de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för undersökningen.

3.1 Queerteori

Queerteorin uppkom i USA som en kritik på akademiens heteronormativa synsätt och kom till Sverige 1996 (Ambjörnsson, 2006:31ff). Ambjörnsson (2006:40ff) menar att queerteori utgår från ett poststrukturalistiskt perspektiv. Poststrukturalismen kom som en reaktion på den traditionella vetenskapens uppdelning av världen i svart och vitt. Den framhåller att det inte finns universella sanningar utan att allt skapas i relation till annat. Poststrukturalism ser sanningar som skapade i kulturella kontexter i tid och rum vilket gör att de bara är sanna här och nu. På ett liknande sätt menar Kulick (1996:18ff) att heterosexualitet definieras här och nu och är beroende av

homosexualitet. De båda ytterligheterna är beroende av varandra och om det som anses normalt för den ena ändras, ändras även det som anses normalt för den andra. På så sätt är det som anses vara heterosexuellt och homosexuellt endast sant i denna tid samt detta rum. En heterosexuell identitet skapas inte hos individen själv utan av homosexuella identiteter. Identiteter är således meningslösa utan kontexten i vilken de existerar och ingen äger sin egen identitet. Detta kan användas som argument för varför det är viktigt att presentera många olika förebilder genom barnlitteratur i skolan. Utan förebilder med olika identiteter kan eleverna inte hitta sina egenart eftersom dennes identitet skapas av andras identiteter.

Vidare grundar sig queerteorin även på ett konstruktivistiskt tankesätt vilket innebär att den presenterar olika perspektiv på världen samt tror att alla sanningar om världen och världen själv skapas i en historisk och kulturell kontext. Det finns således inte en sanning och världen ter sig inte lika för alla (Kulick, 1996:9ff). Det är viktigt att alla som verkar i samhället förstår detta så att trakasserier kan minska och samhället kan bli mer jämlikt. Det queerteorin gör är att den

ifrågasätter normer samt undersöker vad som är normer och varför. Fokus läggs alltså på normen istället för avvikaren (Ambjörnsson, 2006:51ff; Sörensdotter, 2010:135).

3.2 Intersektionalitet

Det intersektionella perspektivet föddes ur en kritik mot feminismens begränsade synsätt av att maktförhållanden mestadels påverkas av kön. Intersektionella forskare tittar istället på

hur de är kopplade till varandra. Till skillnad från feminismen menar de att inga maktstrukturer endast beror på uppdelningen i kön utan att även klass och etnicitet har betydelse. På så sätt ger intersektionalitet en djupare förståelse av olika hierarkier och hur de reproduceras samt förändras över tid (de Los Reyes & Mulinari, 2005:14ff). Den världsbild som intersektionella forskare bygger upp är således mer komplex än den som feministiska forskare beskriver. Grundtanken är att det förgivettagna ska ifrågasättas utifrån i första hand aspekter kring kön, klass och etnicitet och hur dessa tre samverkar för att skapa varandra (de Los Reyes & Mulinari, 2005:23ff). Intersektionalitet erbjuder således ett flerdimensionellt förhållningssätt till ojämlikhetsskapandet (de Los Reyes & Mulinari, 2005:122). Det intersektionella perspektivet gör det möjligt att i denna studie synliggöra de maktstrukturer som samhällets normer medför, samt hur olika normer samverkar för att

4. Forsknings- och litteraturgenomgång

Denna del inleds med en redogörelse för forskning kring normer i allmänhet för att läsaren ska få en inblick i vad normer är och hur dessa tar sig uttryck. Därefter ägnas särskild fokus på de normer som kommer att undersökas i de fem barnböckerna. Vidare redogörs för vilka normer som vanligtvis befästs genom skönlitterära verk för barn samt argument för varför ett normkritiskt förhållningssätt bör användas i till exempel val av barnlitteratur. Avslutningsvis lyfts normer i skolan.

4.1 Normer

Normer brukar oftast definieras som oskrivna regler och konventioner för hur människor ska bete sig. Detta gör att normer både är helt nödvändiga och begränsande på samma gång (Åkerlund, 2011:6ff). Det är helt nödvändigt att det finns normer i skolan. Till exempel normen som säger att vi ska komma i tid till lektionen. Utan en sådan norm skulle skolsituationen bli ohållbar. Normer om exempelvis kön, sexuell läggning, etnicitet eller funktionsförmåga kan dock vara begränsande. Det är norm i Sverige att alla har två ben som fungerar till att stå och gå med. Detta gör att när vi bygger hus byggs ett par trappsteg upp till ytterdörren, något som medför att människor som inte kan gå inte heller kan komma in i huset. Människor som sitter i rullstol blir på detta sätt begränsade av funktionsnormen.

De som följer normerna tenderar att få vissa privilegier som de som bryter mot normerna inte får (Sjögren & Jonstoij, 2009:41). Exempelvis behöver människor som är heterosexuella aldrig tala om sin sexuella läggning eftersom det anses vara norm att vara heterosexuell. Samhället förutsätter att alla är heterosexuella. Att det ser ut på det här sättet medför maktstrukturer där de som följer normen får makt (Åkerlund, 2011:11).

Skolverket (2009) har som tidigare nämnt påvisat att diskriminering, trakasserier och kränkningar av elever i skolan har en särskilt stark koppling till två typer av normer; normer om kön samt normer om sexualitet. För att avgränsa denna studie kommer dessa normer att vara centrala i den litterära analysen, varför det nu är relevant att här nedan ägna särskild fokus åt dessa.

4.1.1 Normer kring kön

pojkar ses som stökiga och att mer störande beteende accepteras från dem än från flickor eftersom flickor förväntas vara lugna (Skolverket, 2009:91f). Dessa normer kring kön kan förklara varför pojkar presterar sämre i skolan än flickor. Pojkar fastnar i en så kallad "macho"-kultur där det inte ses som eftersträvansvärt att vara bra i skolan vilket gör att pojkar inte anstränger sig i sitt

skolarbete. Flickor däremot förväntas prestera och gör således det. Det är viktigt att komma ihåg att det inte är fel när barn följer könsnormerna, om de följer dem för att de själva vill och inte för att samhället tvingar dem (Jalmert, 2007:115ff). Lif (2008b:53f) framhåller dock att normbrytare bestraffas och att rädslan för detta medför att individer väljer att följa normer. Exempelvis kan pojkar som uppfattas som flickiga bli utsatta för straff i form av att omgivningen skrattar åt dem (Lif, 2008a:31ff). Normer kring kön säger inte bara hur vi ska vara män och kvinnor utan även att vi bara kan vara män eller kvinnor, men är det verkligen så det ser ut? Det ska vi titta närmare på i följande stycke.

4.1.1.1 Tvåkönsnormen

En norm som är allmänt vedertagen i skolan och samhället i stort är tvåkönsnormen. Att en norm är allmänt vedertagen innebär att den sällan problematiseras. Tvåkönsnormen leder till mycket

kränkningar av och psykisk ohälsa bland de som definierar sig utanför den (Folkhälsomyndigheten, 2015:18). Detta gör att den är relevant att lyfta i denna studie.

Martinsson & Reimers (2008:13) beskriver tvåkönsnormen som en norm som delar upp kön i en dikotomi, det finns kvinnor och män och dessa är olika. Alla människor som finns anses tillhöra någon av dessa kategorier. (Ambjörnsson, 2006:114ff). Begreppet transperson inkluderar bland andra transsexuella, transvestiter, och ickebinära människor som befinner sig bortom den dikotoma uppdelningen av kön (Olsson & Klett Sarmentero 2010:15ff). Den stora variationen inom gruppen visar att könstillhörighet är en social konstruktion, vilket både queerteorin och det intersektionella perspektivet betonar (Kulick, 1996,9ff; de Los Reyes & Mulinari, 2005:14ff).

att dessa två könskategorier är de enda som finns (Sveriges television, 2013).

4.1.2 Normer kring sexualitet

Skolan är en plats där den heterosexuella normen bekräftas, bland annat genom den litteratur som används i undervisningen. Att det sällan finns alternativ till det heterosexuella förhållandet

representerat gör att de ungdomar och barn som på något sätt lever utanför heteronormen väljer att dölja detta för att passa in i rådande normsystem (Gårdfeldt, 2007:71ff). En anledning till varför heteronormen ej ifrågasätts i grundskolans tidiga år kan vara att det är en norm som rör sexualitet, och att det finns en motvilja mot att förknippa barn med sexualitet (Bengtsson, 2008:40).

Heteronormen är en norm som ofta förbises i diskussioner om begränsande och förtryckande normer. Ett citat från Kumashiros (2006:6ff) studie visar på hur heteronormen förbises som förtryckande och exkluderande. "I saw the title about Anti-Oppressive Education, but the majority of the examples used to explain the approaches dealt with homosexuality. I do not see

homosexuality as the main problem. I would find it more helpful if more oppressive topics were discussed" (Kumashiro, 2002:6). Citatet synliggör att heteronormen är en så vedertagen norm att människor inte ens reflekterar över att mycket i samhället förutsätter att människor som verkar i det är heterosexuella. Det heteronormen gör är att den utgår ifrån att pojkar och flickor är olika samt att de attraheras av varandra (Åkerlund, 2011:20). Detta bidrar till kränkningar i skolan i och med att alla som bryter mot heteronormen bestraffas.

4.2 Hur normer reproduceras genom barnlitteratur

En stereotyp världsbild har historiskt förmedlas i barnlitteratur, vilket gör att rådande normer befästs. Flickor är passiva och rädda. Pojkar är aktiva och modiga. Även hur vi pratar med barn om att läsa kan befästa normer. Pojkar uppmanas sällan att läsa böcker där flickor har huvudrollen, men flickor uppmanas att läsa böcker där pojkar har huvudrollen, vilket kan bero på att i de flesta

böcker skrivna för barn är pojkar huvudrollsinnehavare. Det kan dock komma att ske en förändring i och med att allt fler barnböcker handlar om flickor. Detta kan bidra till att fler normer ifrågasätts i barnlitteraturen, som till exempel heteronormen och den medföljande monogamin (Radovic, 2008:89ff). Detta är i sin tur positivt eftersom när barn läser litteratur gör de mentala

Henes (Alvarsdotter, 2001:15ff) har i sin avhandling tittat på vilka adjektiv som används för att beskriva pojkar respektive flickor i barnböcker från senare hälften av 1900-talet och funnit att skillnaderna i ordval befäster könsroller. Sådana ordval kan vara "'snälla flickor', 'en ordentlig och förståndig flicka', 'en hederlig karl', 'en djärv man'"(Alvarsdotter, 2001:15). Detta kan ses som ett exempel på hur könsroller cementeras. Joy K Rosen (Alvarsdotter, 2001:16) menar att pojkar tydligare än flickor cementeras i könsstereotyper på grund av traditionella presentationer av kön i barnböckerna. Rosen föreslår att ett sätt att öppna upp könsrollerna är att läsa böcker som

innehåller alternativ till stereotyperna redan i tidig ålder. Denna tanke stärks av Peterson och Lach (Alvarsdotter, 2001:25) som i sin studie visat att barn som läser böcker med stereotypa könsroller lättare fastnar i dem. På detta sätt har barnboken länge spelat stor roll i fostrandet in i ett samhälles kultur och dess värderingar och används ofta för att påverka barnen i någon riktning (Alvarsdotter, 2001:27). Det är viktigt att titta på hur normer cementeras på detta sätt för att kunna motverka kränkningar (Skolverket, 2009:13f). Lärare måste således vara medvetna om vilka stereotyper som reproduceras i de böcker som används i undervisningen.

4.3 Normkritiska val av barnlitteratur, varför då?

Det finns många anledningar till att arbeta normkritiskt, såsom att exempelvis välja barnlitteratur på ett normkritiskt sätt redan från de lägre årskurserna. Ett normkritiskt förhållningssätt bidrar bland annat till att diskriminering minskar i skolan då detta perspektiv synliggör normer och maktförhållanden (Skolverket, 2009:13f). Förhållningssättet ifrågasätter och lägger grunden för att skapa ett mer inkluderande och tillåtande samhälle. Genom normkritik får barnen hjälp med att komma bort från tänket att de som bryter normen är onormala. Hela grundtanken med det

normkritiska förhållningssättet är att ifrågasätta varför människor blir diskriminerade. Tanken är att om alla individer i samhället förstår varför vissa grupper diskrimineras så kan alla ta sitt ansvar för att få kränkningarna att upphöra (Åkerlund, 2011:10).

En annan anledning till att vara normkritisk i val av barnlitteratur är att synliggöra strukturer och maktförhållanden som medförs av normer. Detta är ett steg i att bli ett mer jämställt land där alla människor behandlas likvärdigt (Thomsson, 2003:38ff). Istället för att tycka synd om de som hamnar underst i makthierarkin läggs fokus på varför vissa får makt och vissa inte. Genom att normer ifrågasätts på detta sätt kan maktfördelningen blir mer jämlik (Björkman, 2010:164f).

4.4 Att arbeta med normer i skolan

5. Metod

5.1 Val av metod

Detta arbete grundar sig på två huvudsakliga metoder, textanalys och kvalitativ enkät. Då denna studie syftade till att undersöka hur normer ifrågasätts eller bekräftas i Mio min Mio av Astrid Lindgren (1954), Sandvargen av Åsa Lind (2002), Tomtebobarnen av Elsa Beskow (1910), Tsatsiki och farsan av Moni Nilsson (1996) och Jakten på Jack - Trolldom i gamla stan av Martin Olczak & Anna Sandler (2014) har metoden litteraturanalys valts. Att titlarna har så spridda utgivningsår kan uppfattas som problematiskt, men då dessa enligt informanterna är de mest frekvent använda är de ändå relevanta att undersöka.

Textanalysen som metod har många fördelar som exempelvis att den som genomför

undersökningen själv kan bestämma över när och var analysen ska äga rum. En negativ aspekt med detta metodval är dock att analysen lätt blir subjektiv (Johansson & Svedner, 2006:64f). Jag är medveten om att mina analyser kommer bygga på mina tolkningar eftersom jag har en förförståelse som kommer färga mina analyser. Detta har motverkats i så hög grad som möjligt genom att sex kriterier satts upp för vad som ska undersökas. Kriterierna är 1) könsidentitet hos berättelsens karaktärer, 2) adjektiv som beskriver olika karaktärer, 3) könsfördelning av sysselsättning i boken, 4) könsstereotyper som framställs i text och bild, 5) vilka kärleksrelationer/förväntningar på framtida relationer finns i boken samt 6) hur normbrytande karaktärer framställs i text och bild. Genom att sätta upp kriterier minskar risken att olika aspekter uppmärksammas i böckerna. Att sex övergripande kriterier valts beror på att studien ämnar jämföra verken, för att kunna göra detta är övergripande temaområden en bra utgångspunkt (Johansson & Svedner, 2006:65f). En alternativ metod för att besvara uppsatsens frågeställningar hade varit att intervjua lärare om deras

uppfattning kring huruvida normer ifrågasätts eller reproduceras i barnlitteraturen de använder. Det hade dock också gett en subjektiv bild och då hade informanterna varit tvungna att närläsa verken, vilket ställer orimliga krav på dem att avsätta tid till ett frivilligt deltagande i en studie. Med anledning av detta kan textanalys anses vara ett bättre metodval för denna studie.

Att undersökningen baseras på en kvalitativ enkät beror på att det är ett enkelt sätt att nå ut till en stor mängd informanter, samt att de själva kan avgöra när de vill besvara enkäten samt hur mycket tid de vill ägna åt detta (Hamilton & Boweres, 2006:831f). Nackdelen är att det är svårt att ställa följdfrågor för undersökaren samt att informanterna kan uppleva att det är svårt att få förtydliganden på enkätfrågor. Att formulera enkätfrågor med kvalitet och som ger relevant information är

5.2 Urval

Urvalet av skönlitterära verk baseras på den enkätundersökning som genomförts. I enkäten får informanterna lista böcker de använder sig av i sin undervisning. De fem mest frekventa titlarna är de som undersökts vidare. Kriterierna som textanalysen vilar på har valts för att kunna besvara studiens frågeställningar och hjälpa till att uppfylla uppsatsens syfte utefter de nödvändiga

avgränsningarna. Det har också lagts stor vikt vid att kriterierna fokuserar på de utvalda normerna eftersom det är det som är grundtanken i queerteorin (Ambjörnsson, 2006:51ff).

Informanterna har valts ut baserat på vilken skola de arbetar på samt i vilka årskurser. För att genomföra undersökningen har enkäten skickats ut till lärare som arbetar på kommunens

övningsskolor. Dessa skolor är valda på grund av att de representerar en mångfald vilket bidrar till att informanterna i undersökningen också representerar en mångfald (Bodén, 2014:1).

Informanterna är också valda på grund av att de arbetar i förskoleklassen eller grundskolans årskurser 1-3.

5.3 Genomförande

Textanalyserna är inte gjorda efter litteraturvetenskapens alla regler. Dels eftersom undersökaren inte är litteraturvetare, dels eftersom detta inte är nödvändigt för att besvara studiens frågor på ett adekvat sätt och dels på grund av tidsbrist. Istället har fokus lagts på att genomföra analyserna efter ovan nämnda kriterier. Kriterierna omarbetades till en analysmatris för att underlätta analyserandet av de fem valda titlarna (se bilaga 1). Jag har gjort bedömningen att de analyser som genomförs ger en tillräckligt god insyn i de valda böckerna och ger tillfredsställande svar på frågeställningarna.

Den kvalitativa enkäten består av följande frågor, “Vilken årskurs arbetar du med?”, “Vilka skönlitterära böcker använder du i din undervisning?” samt “Hur tänker du när du väljer ut dessa böcker? Vilka kriterier vill du att böckerna ska uppfylla?”. Frågorna skickades först till en liten testgrupp som fick besvara dem. Svaren granskades för att se om de stämde med det som var tänkt att undersökas och formulerades om för att bli tydligare. Enkäten skickades ut via mail till fyrtiofyra informanter, svar inkom från tjugo informanter och av dessa svarade elva att de ville delta i studien. De elva informanterna gav en jämn representation av lärare i förskoleklass och grundskolans

5.4 Databearbetning

Efter att enkäterna kommit in sammanställdes och anonymiserades svaren. När det var gjort raderades mailen från informanterna. Dessa svar har sedan behandlats och bearbetats utifrån frågeställningarna. Analysmatriserna som användes vid textanalysen bearbetades också utifrån frågeställningarna.

5.5 Tillförlitlighet

Reliabilitet i denna studie påverkas främst av att textanalyser är en subjektiv metod. För att höja reliabiliteten i textanalyserna sattes sex kriterier upp. Om de utvalda titlarna skulle analyseras igen med samma kriterier som utgångspunkt anser jag att ungefär samma resultat skulle framkomma. Reliabiliteten i enkätsvaren påverkas av exempelvis feltolkning i frågor och svar. För att öka tillförlitligheten i denna studie har frågorna skickats ut till en testgrupp innan de skickades till informanterna. På så sätt minimerades risken av feltolkning av frågorna.

Validiteten i studien har höjts i och med att enkätfrågorna provats på en testgrupp innan de

skickades ut till informanterna. På så sätt säkerställdes att frågorna gav svar på det som var tänkt att undersökas. I textanalysen påverkas validiteten främst av hur väl de undersökta kriterierna stämmer överens med studiens syfte, frågeställningar och avgränsningar. De utvalda kriterierna ha valts just med tanke på dessa aspekter för att öka validiteten hos studien.

Denna undersökning kan, även om validitet och reliabiliteten skulle vara hög, inte ses som representativ för alla klasser eller all barnlitteratur som används i undervisning utan ska snarare betraktas som ett exempel på hur det kan se ut. Detta främst på grund av antalet informanter och valet av metod. Informanterna har dock valts för att få en stor mångfald av infallsvinklar som möjligt vilket ger ett trovärdigt exempel, men resultaten går alltså inte att generalisera för att gälla alla lärare eller all undervisning.

5.6 Etiska ställningstaganden

6. Resultat och analys

6.1 Mio min Mio av Astrid Lindgren

Mio min Mio utgavs 1954 och är en äventyrsroman som handlar om den föräldralösa pojken Bo som kommer till landet i fjärran. Väl där visar det sig att hans pappa Konungen sökt honom i många år. Där får Bo också veta att han egentligen heter Mio. Det blir Mios uppgift att tillsammans med sin vän Jum-Jum rädda landet från riddar Kato. Mio min Mio är en kapitelbok utan några illustrationer.

Det första kriteriet som undersökts är hur könsfördelningen av berättelsens karaktärer ser ut. I Mio min Mio möter läsaren totalt tjugosju karaktärer, två av dem, Mio och Jum-Jum, är huvudkaraktärer och resten är bikaraktärer. En klar majoritet av dessa är män/pojkar. En typ av karaktär, spejarna, är inte könsbestämda alls, antagligen eftersom spejarna alltid är omtalade i grupp. "För nu kom de stormande ut från Döda skogen, en lång, lång rad svarta spejare." (Lindgren, 2011:84). Detta är ett typexempel på hur spejarna framställs i texten. De är inte heller namngivna vilket även det kan bero på att de alltid presenteras i grupp. Nästan alla karaktärer i övrigt i berättelsen namn (se bilaga 1). Det är dock en något större andel av de manliga än de kvinnliga karaktärerna som blivit namngivna.

När karaktärernas sysselsättning granskas i boken synliggörs att det finns en relativt könsstereotyp fördelning. Männen arbetar med kroppen eller i positioner som ger dem makt som exempelvis svärdsmidare och konung. De är antingen goda eller onda men alla är starka och beskyddande av det egna. Mios fader konungen är till och med villig att skicka sin älskade son att strida mot riddar Kato. Så stor är hans önskan att skydda sitt land. "'Nej, Mio, min Mio, du får inte stanna. Månen är redan uppe, och dunkla skogen väntar på dig.'" (Lindgren, 2011:52). Den beskyddarinstinkt av landet som citatet visar på är även det som gör att de manliga karaktärerna ger sig ut i krig. Det är männen som förväntas ta hand om och rädda landet medan kvinnorna arbetar med fysiskt mindre krävande arbeten som väverskor eller är hemmafruar. Vad gäller sysselsättning för karaktärer som inte är könsbestämda så arbetar de som Katos spejare och är således ondskans hantlangare. "Sedan ger han dem ett stenhjärta istället. Alla som ska vara i hans närhet måste ha ett hjärta av sten, så har han bestämt." (Lindgren, 2011:95). Här beskriver svärdsmidaren hur Kato skaffar sig tjänare som exempelvis spejarna. De framställs på detta sätt med hjärtan av sten vilket kan tolkas som att de är mystiska och onda.

De kvinnliga karaktärernas gestaltning kan grupperas i tre typer. Den första vi möter är den elaka och småsinta. "Tant Edla sa jämt att det var en olycksdag när jag kom i huset" (Lindgren, 2011:6). Detta exempel visar på tant Edlas småsinta inställning till Mio. Nästa typ av kvinnlig karaktär är mystisk och sagolik. Tant Lundin är exempelvis den som skickar Mio till sin fader konungen genom att skriva ett mystiskt brev. "Ja, bokstäverna som tant Lundin hade skrivit lyste med

eldskrift" (Lindgren, 2011:8). Genom exempel som detta får läsaren en känsla av att tant Lundin är en del av sagovärlden. Den tredjetypen av kvinnliga karaktärer är den goda modern som vi får möta genom exempelvis Jum-Jums mamma. "Hon sa att det inte var något besvär. Jum-Jum och jag satte oss vid bordet utanför gaveln. Och hans mamma kom ut med ett stort fat plättar och jordgubbssylt och mjölk [...]" (Lindgren, 2011:20). Denna karaktärstyp har till uppgift att sköta hem och barn vilket den mer än gärna gör.

6.2 Sandvargen av Åsa Lind

Sandvargen utgavs 2002 och är även den en kapitelbok men denna innehåller ett fåtal illustrationer. Illustrationerna tillför dock inte mycket till analysen eftersom de endast avbildar händelser exakt som de beskrivs i texten eller porträtterar karaktärerna. Berättelsen är en vardagsskildring som handlar om den aktiva och nyfikna Zackarina. Zackarina har sommarlov men hennes mamma och pappa jobbar och har inte tid att hitta på saker med henne. En dag träffar Zackarina en sandvarg på stranden som gärna leker med henne och hjälper henne att reda ut funderingar kring världen. Vi får aldrig veta om sandvargen är ett foster av Zackarinas fantasi eller en verklig varg som är gjord av sand men som kan röra sig och prata. Det är dock rimligt att anta att sandvargen endast finns i Zackarinas fantasi eftersom det bara är Zackarina som verkar kunna se sandvargen. "Men ingen av dem märkte att Sandvargen satt där, strax intill, och log och tittade på dem." (Lind, 2014:64). Detta exempel visar på det faktum att ingen mer än Zackarina verkar kunna se sandvargen, trots att han är så nära.

I Sandvargen finns fler kvinnliga än manliga karaktärer och boken har en manlig och en kvinnlig huvudkaraktär, sandvargen och Zackarina. Resten av bokens karaktärer har biroller. Alla karaktärer i Sandvargen tilldelas antingen pronomenet han eller hon och således finns inga icke könsbestämda karaktärer. Det är endast den kvinnliga huvudkaraktären, Zackarina, och den manliga bikaraktären Kometen som har namngivits. Vidare kan noteras att relationen mellan Zackarinas mamma och pappa är det enda exemplet på kärleksrelation i berättelsen vilket gör att det endast presenteras heterosexualitet.

vilade. Hon ville göra fint på stranden." (Lind, 2014:22). Exemplet visar på att Zackarina är ordningsam eftersom hon på sin fritid vill städa och organisera stenarna på stranden.

Vad gäller karaktärernas sysselsättning i boken så arbetar både Zackarinas mamma och pappa men med vad får vi aldrig veta. Zackarina och sandvargen har ingen direkt sysselsättning men de har tydliga roller, hon är frågaren och funderaren medan sandvargen är den som kan saker. "- Glömt vad då? sa Zackarina. - Att det spritter och sprätter i hela kroppen när man växer, popcorn överallt! sa Sandvargen." (Lind, 2014:62). Detta är ett textutdrag som visar på en typisk konversation mellan Zackarina och sandvargen. Zackarina är även pojkflickan som provar saker och ger sig ut på egna äventyr. Exempelvis skildras i en scen hur hon släpar upp sin cykel på en klippa för att cykla rätt ut i havet. Ett tilltag som kräver beslutsamhet och mod. På så sätt är hon en normbrytande karaktär då dessa egenskaper traditionellt ges manliga karaktärer. Sandvargen är dock den som framställs som den lugna och sansade som har svar på livets alla frågor, även om svaren kanske inte alltid är helt rätt. Sandvargen förklarar exempelvis tjat som: "Det är en sorts trasigt prat. Prat som inte fungerar, och själva felet sitter ofta i öronen." (Lind, 2014:69). Det är dock ingen som ifrågasätter

sandvargens auktoritet.

Sandvargen framställs som idealet att sträva mot. I en av bokens scener föreslår sandvargen att Zackarina ska bli bättre på att lyssna och även träna sin pappa på att lyssna så att de slipper tjata på varandra."- Varsågod, sa Zackarina. Och jag vill inte heller tjata, så därför måste du faktiskt höra på, och svara, för nu frågar jag för sista gången - när ska vi åka och köpa glass? Pappa lyssnade noga, tänkte efter och sedan svarade han." (Lind, 2014:72). Exemplet ovan visar på hur Zackarina blir tagen på mer allvar efter att hon gjort som sandvargen föreslagit.Zackarina får således mer uppmärksamhet och uppskattning efter att hon tagit sandvargens råd och ändrat sitt beteende.

6.3 Tomtebobarnen av Elsa Beskow

Tomtebobarnen utgavs 1910 och är en vardagsskildring av hur livet förr i tiden. Detta presenteras i form av en bilderbok. Den handlar om en tomtefamilj som bor i skogen. Familjen består av en mamma, en pappa och deras fyra barn. De lever stillsamt i skogen där mamma sköter hem och barn. Pappan ansvarar för att hjälpa skogens svaga och utsatta samt strida mot skogens farliga djur. Barnen leker, går i skolan och hjälper sina föräldrar med deras sysslor.

I berättelsen möter läsaren tolv karaktärer där sex ingår i tomtefamiljen och således är

karaktär presenteras endast i grupp, ekorrbarnen, och är således inte könsbestämda. Ytterligare en karaktär, grodan, är inte könsbestämd. I Tomtebobarnen är endast barnen namngivna vilket gör att det är tre pojkar, Truls, Pär och Tusse, samt en flicka, Kajsa, som fått namn.

Det används få adjektiv i Tomtebobarnen för att beskriva karaktärer. De som beskrivs allra mest är barnen och de beskrivs i grupp, exempelvis "...fyra barnen de har som är lustiga och små..."

(Beskow, 2012:4). Detta gör att det inte går att se några mönster i vilka adjektiv som används för att beskriva män/pojkar, kvinnor/flickor och icke könsbestämda karaktärer.

Hur sysslor fördelas i boken följer normerna för könroller. Tomtefar är den som tar hand om skogen och skyddar den mot farliga varelser. Tomtemor ansvarar för hem och barn. Till exempel ser vi tomtemor sitta och nysta garn på en av bokens bilder (Beskow, 2012:5) och på en annan bild ser vi hur tomtemor plåstrar om en av sina gråtande söner (Beskow, 2012:13). Även bland barnen i tomtefamiljen återfinns liknande stereotypa uppdelningar av sysslor. "Och Pär och Truls de tänker: 'Ack snart är det vår tur att draga ut i härnad mot skogens vilda djur!'" (Beskow, 2012:12). Är ett exempel på hur det framgår att pojkarna förväntas ta över efter tomtefar. Att flickor skulle strida och slåss föreslås inte i boken. Istället visas det i bilderna hur Kajsa på olika sätt hjälper mor med hennes sysslor eller tittar på när pojkarna leker. Det tydligaste exemplet på detta är en bild där Kajsa hjälper mor att nysta garn samtidigt som hon tittar på pojkarna som leker soldater (Beskow,

2012:5). Ett exempel på när männen i boken framställs som mer önskvärda än kvinnorna är när familjen ska ut i skogen och plocka bär och svamp. Alla hjälps åt men det är far som kan allt om vilka svampar som är giftiga och det är far som ger barnen denna kunskap (Beskow, 2012:16f). Det är också far som tar hand om och skyddar sin familj och på så sätt framstår han som det kunniga, önskvärda idealet.

Endast en kärleksrelation framställs i Tomtebobarnen och det är mellan mor och far vilket är en heterosexuell relation typisk för kärnfamiljen.

6.4 Tsatsiki och farsan av Moni Nilsson

och ska gifta sig. Giftermålet hindras dock av att morsan och Tsatsiki deklarerar sin kärlek till Göran och Göran väljer att leva med dem istället.

I Tsatsiki och farsan möter vi tjugoen karaktärer, en huvudkaraktär och tjugo bikaraktärer.Dessa är i stort sätt jämnt fördelade mellan könen man och kvinna. Männen är marginellt fler och

huvudkaraktären är av manligt kön. Ingen av berättelsens personer är utan könstillhörighet. Samtliga karaktärer förutom morsan, mormor och morfar är även namngivna vilket kan anses rimligt eftersom vi får möta karaktärerna ur Tsatsikis perspektiv. Precis som många barn så nämner han aldrig sina morföräldrar eller sin mamma vid namn.

Trots att fördelningen mellan män/pojkar och kvinnor/flickor är så pass jämn beskrivs män/pojkar med betydligt fler adjektiv än kvinnor/flickor. Detta kan bero på att huvudkaraktären alltid är med då berättelsen är skriven ur hans perspektiv. Detta medför att när en kvinnlig karaktär gör något i boken är Tsatsiki med men när till exempel Tsatsiki och Per Hammar är hos morfar är det endast män/pojkar närvarande. Detta ger fler tillfällen att beskriva män/pojkar än kvinnor/flickor. Av adjektiven som används för att beskriva kvinnorna/flickorna är det endast ett fåtal som inte

fokuserar på utseende. Ett exempel på en typisk beskrivning av kvinnliga karaktärer i boken är när Göran beskriver sin flickvän Bodil, "- För att hon är världens sötaste." (Nilsson, 2007:86). I denna beskrivning används endast ett adjektiv och det fokuserar på hur Bodil ser ut. Adjektiven som beskriver männen/pojkarna fokuserar snarare på egenskaper (se bilaga 1). Tsatsikis pappa beskrivs exempelvis med adjektiv som stilig, fånig, grekisk, pappig, tröttaste och nervös. Detta ger en bredare bild av karaktärerna än endast hur de ser ut.

Ett exempel på hur normbrytande karaktärer framställs är morsan som valt att uppfostra sitt barn själv samtidigt som hon spelar i ett band som satsar på att bli kända. Morsan är både en egen person och en mamma. "Hon hann inte ut till landet innan hon åkte iväg till Tyskland, men när skolan började skulle hon vara hemma igen." (Nilsson, 2007:66). . I scenen där citatet är plockat ifrån ska morsan på turné med sitt band vilket i texten verkar viktigt för henne. Citatet visar dock på att hon också prioriterar att vara mamma i och med att hon kommer hem tills Tsatsiki ska börja skolan igen. I berättelsen framställs morsans alltså som den önskvärda föräldern som alltid finns där men som också har ett liv utanför att vara förälder. Vidare har vi Tsatsikis pappa som vid första anblick gestaltas som normföljande. Tsatsikis pappa visar detta genom sin reaktion när morsan berättar att Tsatsiki är hans son. Då åker Tsatsikis pappa ut på havet och fiskar bläckfisk i tre dagar vilket kan tolkas som att han flyr från sina känslor. Tsatsikis pappa visar dock också känslor ibland vilket inte följer normen för manliga karaktärer. Tittar vi på Tsatsikis pappa igen så kan vi se att när han kommer tillbaka efter att ha varit på havet i tre dagar pratar han med Tsatsiki om sina känslor och det slutar med att pappan brister i gråt. "Han hade aldrig sett en stor kille gråta. Han visste inte ens att de kunde." (Nilsson, 2007:41). Exemplet synliggör Tsatsikis obehag inför att möta en situation där någon inte beter sig som förväntat.

Kärlek är något som genomsyrar Tsatsiki och farsan. Kärleksrelationerna är ganska många och både gamla, nya och förväntade presenteras genom boken. Exempel på relationer i boken är morsan och Tsatsikis pappa, mormor och morfar, Tsatsiki och Maria G, Bodil och Göran samt morsan och Göran. Samtliga av berättelsens kärleksrelationer eller förväntningar på relationer är heterosexuella.

6.5 Jakten på Jack - Trolldom i gamla stan av Martin Olczak och Anna Sandler

Jakten på Jack - Trolldom i gamla stan utgavs 2014 och är den första boken i serien Jakten på Jack. Även denna bok är en kapitelbok men den innehåller något fler illustrationer än tidigare nämnda böcker. Berättelsen är en fantasyberättelse med många sagoväsen som varulvar och pysslingar. Boken handlar om Jack som är ett föräldralöst barn som bott i fosterhem och på barnhem stora delar av sitt liv. Den sommaren som berättelsen utspelar sig ska dock Jack få bo med sin moster Betty. När Jack kommer till sin moster upptäcker han att hans föräldrar inte alls är döda som han alltid trott. De har blivit kidnappade av varulvar. Jack upptäcker också att han är trollkunnig.

Av de karaktärer som presenteras i boken är en majoritet män/pojkar, inklusive Jack som är huvudkaraktären. Några karaktärer presenteras i grupp och könsbestäms då inte, exempelvis

pysslingarna. Jakten på Jack är den enda av de fem analyserade titlarna som innehåller en karaktär, bergatrollet, som klart är ickebinär. Vidare kan konstateras att nästan inga av adjektiven som används i berättelsen syftar till karaktärers utseende utan majoriteten av dem beskriver känslor eller egenskaper hos karaktärerna. Jack är den karaktär som beskrivs med flest adjektiv och inget av dem handlar om hur han ser ut. Istället beskrivs han: "Plötsligt var jag så lycklig att orden fastnad i halsen." (Olczak & Sandler, 2014:13), "Du är precis som dina föräldrar, grabben. Modig och envis." (Olczak & Sandler, 2014:48). Som framgår av exemplen beskrivs Jacks egenskaper istället för utseende. Männen/pojkarna är beskrivna i större grad än kvinnorna/flickorna. Om den ickebinära karaktären används endast ett adjektiv, kolossal (se bilaga 1).

Både män och kvinnor arbetar med stereotypt manliga yrken i boken till exempel är både Jacks mamma och pappa vetenskapsmän och Betty äger en verkstad. Generellt är det traditionellt maskulina egenskaper som genomsyrar karaktärerna i denna bok. Betty är ett exempel. Hon är en tuff person som åker motorcykel, har tatueringar och klär sig som en hårdrockare vilket till exempel framgår av en av bokens illustrationer (Olczak & Sandler, 2014:12). Det är även hon som leder Jack in på äventyret och tar med honom att kämpa mot en massa farliga varelser som exempelvis

varulvarna (Olczak & Sandler, 2014:48). Jack visar sig också vara en normföljande pojkkaraktär då han är modig och står i centrum. "Men nu finns en liten chans. Jack, om du är trollkunnig, så kanske vi kan klara av det här tillsammans. (Olczak & Sandler, 2014:45). Det här utdraget visar på att Jack är den viktigaste karaktären för att föra berättelsen framåt. Det är han som väcker hoppet om att det kan gå att rädda föräldrarna. Jack och Betty förmedlar i bild och text ett lugn och en coolhet som gör att den som läser önskar vara som dem. "Då kramade jag hennes hand. - Nej, det är inte över." (Olczak & Sandler, 2014:77). Exemplet är taget ur en scen där slaget mot varulvarna verkar vara förlorat. Jack håller sig dock lugn och lyckas lösa hela situationen. Han räddar sig själv, Betty och vätten från de onda varulvarna.

Går vi vidare och tittar på kärleksrelationer i boken är det endast en som presenteras, mellan Jacks mamma och pappa. Det är således en heterosexuell relation.

6.6 Enkätsvaren

Elva informanter av fyrtiofyra valde att delta i studien. Dessa är jämt fördelade över förskoleklassen och grundskolans årskurser 1-3. Som nämnts tidigare fick informanterna i enkäten lista vilka böcker de använder i sin undervisning. Utifrån deras svar valdes de fem mest förekommande titlarna ut för att analyseras. Informanterna fick också frågan: "Hur tänker du när du väljer ut dessa böcker [till undervisning]? Vilka kriterier vill du att böckerna ska uppfylla?". Svaren som inkom visade att en av de viktigaste aspekterna vid val av litteratur till undervisningen är berättelsens kvalitet. Att språket är lämpat för mottagarna och att berättelsen är fängslande och välskriven är faktorer som till hög grad påverkat informanternas val av litteratur. En annan aspekt som de flesta av informanterna tar i beaktande är att eleverna ska kunna känna igen sig i berättelsen. En informant framhöll att det viktigaste med en högläsningstext var att alla elever kunde känna igen sig i huvudkaraktären. Informanterna ville även att berättelserna som används i undervisningen låter eleverna möta en variation vad gäller genre och innehåll. Till exempel väljs böcker för att de är klassiker eller för att inspirera barnen att läsa böcker i samma serie eller av samma författare.

Vidare visar undersökningen att informanterna tar hänsyn till genus och hur väl boken går att läsa högt. Informanter som tagit hänsyn till genus i sina val väljer till exempel böcker på grund av könstillhörigheten hos huvudkaraktären. En informant svarade: "Ronja läser jag för att det är en flicka som är huvudperson." vilket visar på att informanten beaktar genusaspekten i sina

litteraturval. Informanterna har också givit svar som: "De flesta av Astrids böcker är ju lätta att läsa högt och det är jätteviktigt." och "Jag tycker att det är viktigt att jag som läser böckerna tycker om dom annars tror jag inte att jag läser med rätt inlevelse.". Dessa svar visar på att de tar hänsyn till att boken ska vara lämplig för högläsning.

Värt att notera är att ingen av informanterna tar hänsyn till att det finns personer som inte befinner sig inom den binära kategoriseringen av kön. Ingen av informanterna tar heller andra normer än normer kring kön i beaktande när de gör sina val. Allra viktigast för informanterna verkar vara att eleverna upplever läsningen som lustfylld och att berättelsen utvecklar elevernas språk.

Detta är ett svar från enkäterna som sammanfattar de aspekter som informanterna tar stor hänsyn till i sina litteraturval och där lustfylldheten inför läsningen och berättelsens språkutvecklande

7. Diskussion

7.1 Metoddiskussion

Syftet med denna studie var att undersöka barnlitteratur som används i grundskolans tidigare år för att kunna avgöra om svenskundervisningen reproducerar eller ifrågasätter normer. Detta har undersökts genom en kvalitativ enkät och en textanalys. Jag anser att valet av metod gav adekvata svar som har kunnat ge ett exempel på hur användandet av barnlitteratur i svenska i grundskolans tidigare år kan se ut. Som nämnt i metodkapitlet är en av de negativa aspekterna med textanalyser att dessa ofta blir subjektiva. Jag anser dock att de valda kriterierna har motverkat denna aspekt i så stor mån som möjligt med de förutsättningar som fanns för denna studie. Skulle jag göra studien igen och om jag hade mer tid på mig skulle jag dock välja att låta flera personer närläsa texterna utifrån de valda kriterierna för att göra studien mindre subjektiv.

Vad gäller enkäten så är det som nämnt problematiskt med kontakten mellan informanter och undersökare när denna typ av enkät genomförs via mail. En viktig åtgärd som genomfördes för att enkäten skulle bli så tydlig som möjligt var att skicka ut en testenkät. Detta kan jag i efterhand se hjälpte eftersom informanterna inte behövt ställa några frågor utan ändå kunnat svara på frågorna.

7.2 Resultatdiskussion

7.2.1 Hur befäster barnlitteraturen normer?

Den första frågan som denna studie ämnade besvara var: "Hur befäster eller ifrågasätter den barnlitteratur som används i förskoleklassen och grundskolans årskurser 1-3 normer kring kön och sexuella läggningar?" Efter att ha analyserat Mio min Mio, Sandvargen, Tomtebobarnen, Tsatsiki och farsan samt Jakten på Jack - Trolldom i gamla stan drar jag slutsatsen att de normer som Åkerlund (2011:6ff) menar är begränsande fortsätter befästas i de utvalda barnböckerna. Normerna i litteraturen har dock förändrats något. Radovic (2008:89ff) kom fram till att normen för hur flickor och pojkar ska vara presenteras i barnlitteratur som varandras motsatser. I min studie har jag snarare sett att både pojkar och flickor förväntas ha egenskaper som Radovic lyfter som typiska för pojkar, de ska vara modiga och aktiva. Detta lyfts som idealet för alla och den passiva rädda flickan finns i stort sett inte med förutom i Tomtebobarnen och Mio min Mio. I dessa böcker måste dock hänsyn tas till tiden i vilken de är skrivna.

Radovic (2008:89ff) har även sett att allt fler kvinnliga huvudkaraktärer kommer med i barnböcker. I de fem titlar som berörts här har dock majoriteten av huvudkaraktärerna varit av manligt kön. De kvinnliga karaktärer som varit framträdande har i huvudsak visat upp stereotypt manliga

traditionellt kvinnliga egenskaper ges det inga exempel på. Lif (2008a:31ff) lyfter även

problematiken med att de som bryter normen, särskilt pojkar, blir utskrattade eller bestraffade på andra sätt. Detta syns till viss del i barnlitteraturen, till exempel i scenen där Tsatsiki blir obekväm när hans pappa gråter (Nilsson, 2007:41).

I den moderna barnlitteratur som lyfts i studien syns inga tydliga skillnader mellan vad män och kvinnor kan göra, endast i de två äldre verken, Mio min Mio och Tomtebobarnen, görs det skillnad mellan mäns och kvinnors sysselsättning. I de senare verken, Sandvargen, Tsatsiki och farsan och Jakten på Jack, kan både kvinnliga och manliga karaktärer delta i samhället på lika villkor. Antagligen mycket eftersom kvinnorna/flickorna fått allt fler av de traditionellt manliga

egenskaperna. Även adjektiven som beskriver de olika karaktärerna visar på att det manliga är mer önskvärt eftersom mer utrymme ges till att beskriva manliga karaktärer. Detta även i böcker som har fler eller nästan lika många manliga som kvinnliga karaktärer. Kvinnliga karaktärer beskrivs även i högre grad med adjektiv som beskriver hur de ser ut än manliga. Något som medför att normen om hur flickor ska vara och vad flickor ska vara intresserade av förstärks. I de verk som är skrivna under 2000-talet kan dock ses att adjektiv som beskriver utseende får allt mindre plats.Av de fem utvalda titlarna kan konstateras att den senast skrivna boken, Jakten på Jack, också är den bok som i stort sett inte innehåller adjektiv som beskriver utseende. Med andra ord kan en trend som luckrar upp könsstereotyperna för kvinnliga karaktärer även skådas i denna aspekt av litteraturen.

Det saknas tidigare forskning kring hur det ser ut med icke könsbestämda/ickebinära karaktärer i barnlitteratur. Det framgår i litteraturen som analyserats i denna studie att kön delas in i dikotomier precis som Martinsson & Reimers (2008:13) menar är själva grunden för tvåkönsnormen. En konsekvens av detta är att det blir svårt för barn som känner att de behöver bryta den här normen att förstå att det går att bryta den. Även för barn som lever inom tvåkönsnormen kan det bli

problematiskt att inte veta att det går att bryta tvåkönsnormen då det bidrar till att normbrytare ses som konstiga och avivikande från idealet. Något som i sin tur medför bestraffning (Lif, 2008a:31ff). I de utvalda böckerna framgår också att de fåtal karaktärer som inte följer tvåkönsnormen i

huvudsak är onda och farliga. Allt detta är sådant som bidrar till diskriminering och kränkning som Skolverket (2009:88) menar går att motverka genom ett normkritiskt förhållningssätt.

Att ha med i beaktande är att samtliga verk som ingått i denna studie är skrivna i en västerländsk kontext och Sveriges television (2013) framhåller att västvärlden generellt håller hårdare på tvåkönsnormen än övriga världen. Man kan undra varför det är så? Det kan bero på att västvärlden traditionellt haft en maktposition i världen. En maktposition som kan komma i gungning om maktförhållanden inom den egna kulturen ändras. Som det intersektionella perspektivet framhåller så hänger många aspekter ihop för att bilda makthierarkier (de los Reyes & Mulinari, 2005:122).

Tittar vi på skolans uppdrag så är det bland annat att ge barn möjlighet att finna sig själva utanför traditionella könsnormer (Skolverket, 2011:8). Om inga alternativ till de två dikotoma

könskategorierna presenteras kommer inte barnen att reflektera över att de inte måste tillhöra någon av dem. Detta kan i förlängningen leda till att de inte kan finna sin unika egenart utanför

könsnormerna. De mentala anteckningar om världen som Elvin-Nowak (2003:107f) menar att barn gör medan de läser gör att de får en bild av att i denna värld föds människor till ett kön och inga alternativ finns. Detta gör att det inte bara är svårt för barn som lever utanför könsdikotomin att kunna skapa sin identitet utan det gör det även svårt för intersexuella och transpersoner som känner att de behöver korrigera sitt kön (Thomson, 2003:38ff; Hjörne & Säljö, 2013:184f). Utan varierande förebilder i barnlitteraturen blir det svårare att skapa ett mer jämställt samhälle.

Heteronormen är en annan norm som studien undersökt. Det är intressant att notera hur inga tydliga alternativa relationer presenteras i de fem utvalda titlarna. Ingen av informanterna verkar ha

bekräftas och återskapas ett samhälle som bygger på heteronormen och där många delar förutsätter att människor är heterosexuella precis som Kumashiro (2002:6ff) och Åkerlund (2011:20) sett i sina studier. Genom att inte tidigt i skolan ifrågasätta heterosexualiteten som norm byggs en skolkultur upp där andra sexualiteter förminskas och osynliggörs. På så sätt fortsätter skolan att bidra till att normbrytare diskrimineras på grund av den starkt rådande heterokulturen (Skolverket: 2009:71ff).

Det är dock inte säkert att verkligheten ser ut precis så som resultaten i denna studie förmedlar. Informanterna har inte talat om hur de efterarbetar böckerna. Informanterna kan efterarbeta de valda titlarna på det sätt som Sigurdsson (2008:76ff) föreslår och på så sätt hjälpa barnen att se och

problematisera att böckerna i denna studie nästan uteslutande presenterar heterosexuella

förhållanden. Informanternas svar tyder dock på att de i låg utsträckning eller inte alls reflekterar kring vilka relationer berättelserna innehåller. Diskriminering av normbrytande sexualiteter skulle gå att motverka med ett normkritiskt förhållningssätt (Skolverket, 2009:88). Det som händer när skolan inte på ett tidigt stadium visar på olika sätt att leva och inte presenterar en mångfald av sanningar är således att skolmiljön blir otrygg för många som inte passar in i normen (Gårdfeldt, 2007:84ff; Skolverket, 2009:31f).

Som vi kan se i slutsatserna som presenterats här ovan är alla de fem böckerna som analyserats problematiska på olika vis. Enligt mig är det därför extra viktigt att tänka på hur böckerna bearbetas i klassrummet. Som Sigurdsson (2008:76ff) lyfter så kan läraren hjälpa eleverna att problematisera olika aspekter av böckerna i efterarbetet och på så sätt tillsammans med eleverna synliggöra olika normer. Detta tror jag är enda sättet att till fullo kunna ha ett normkritiskt förhållningssätt i sin undervisning.

7.2.2 Hur väljs barnlitteraturen ut?

Den andra frågan som denna studie ämnade besvara var: ”Vilka aspekter tar lärare i beaktande när de väljer barnlitteratur som ska ingå i undervisningen?" På denna fråga har några exempel

presenterats. Det går som nämnt ovan inte att generalisera utifrån de svar som inkommit men de ger en bild av hur det kan se ut. Bromseth (2010:43f) framhåller att för att uppnå normkritisk

verksamhet måste alla val och alla aspekter av undervisningen vara normkritiskt granskade. De aspekter som informanterna har i beaktade när de väljer litteratur har inte ett normkritiskt

Skolverket (2009:13f) menar att ett normkritiskt förhållningssätt på sikt skulle minska

diskriminering i skolan och samhället i övrigt. Det ingår också i skolans uppdrag att arbeta för att motverka normer som är begränsande och exkluderande så att eleverna kan finna sin unika egenart (Skolverket, 2011:7).

Den aspekt som verkade viktigast för informanterna i deras litteraturval var berättelsens kvalitet, exempelvis att berättelsen är fängslande och/eller välskriven. Detta är förståligt eftersom lärare kan antas vilja presentera texter som kan verka som förebilder åt eleverna när de själva ska skriva. Detta är även något som informantsvaren pekat på. En aspekt av en text med hög kvalitet kan dock vara att denna hjälper läraren att presentera en mångfald av levnadssätt för eleverna för att på så sätt skapa ett mer inkluderande samhälle. En text med hög kvalitet kanske inte bara är intresseväckande och har en bra berättelse utan den kanske också framför ett bra budskap eller ger ett nytt sätt att se på världen. En annan aspekt som lyfts som mycket viktig i valet av barnlitteratur för undervisningen var att barnen skulle kunna känna igen sig i litteraturen. Björkman (2010:162) trycker just på

igenkännandets vikt för att maximera inlärningen. När litteratur väljs för att alla elever kan känna igen sig är normkritik ett förhållningssätt som kan vara bra att använda då det gör att böckerna granskas så att de representerar en mångfald.

7.3 Sammanfattning och avslut

Sammanfattningsvis kan konstateras att de fem böcker som analyserats i denna studie befäster fler normer än de ifrågasätter. Det går att ana en trend av att nyare litteratur ifrågasätter fler normer än de äldre verken vilket ger hopp inför framtiden. Traditionellt manliga egenskaper sätts dock

fortfarande i fokus och normbrytande karaktärer lyser ofta med sin frånvaro. Generellt i dessa verk är det mest kvinnliga karaktärer som bryter normer för hur flickor ska vara genom att bete sig mer som normen för pojkar. Pojkarna fortsätts att cementeras in i könsrollerna och de som lever utanför könsdikotomin finns inte representerade med positiva förebilder. Lärare verkar, av informanternas svar att döma, inte heller ha fått möjlighet att ta till sig och applicera ett normkritiskt

förhållningssätt. Följden av detta blir att skolan inte blir mer normkritisk och ett effektivt redskap mot diskrimineringar och kränkningar används således inte.

8. Fortsatt forskning

I denna studie har barnlitteraturen som används i svenskundervisningen samt hur den väljs av lärarna stått i fokus. Ett intressant fortsatt undersökningsområde är att titta närmare på hur barn som bryter normerna upplever sin skoltid och hur de tar emot den litteratur som används. Det finns ont om forskning som tittar på just yngre barns upplevelser av att vara normbrytande eller ha

normbrytande hemförhållanden kopplat till skolgången. Hur den normförstärkande undervisningen påverkar de yngre elever som följer normerna är också ett intressant och relativt outforskat område.

Litteraturen i denna studie är som nämnt tidigare skriven i en västerländs kontext där

Referenser

Tryckta källor

Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer?. Stockholm: Natur och kultur.

Bengtsson, J. (2008) "Äckligt - Normer kring ålder, kön och sexualitet i skolans tidigare år". I: Martinsson, L. & Reimers, E. (red.). (2008). Skola i normer. Malmö: Glerups. Beskow, E. (2012). Tomtebobarnen. Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag.

Björkman, L. (2010). "En skola i frihet - med "misstagens" hjälp". I: Bromseth, J. & Darj, F. (red.). (2010). Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap.

Bromseth, J. (2010). "Förändringsstrategier och problemförståelser: från utbildning om den Andre till queer pedagogik". I: Bromseth, J. & Darj, F. (red.). (2010). Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap.

de los Reyes, P. & Mulinari, D. (2005). Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber.

Nowak, Y. (2003). "Barn och utveckling - om att lära sig att 'göra kön'". I: Elvin-Nowak, Y. & Thomsson, H. (2010). Att göra kön. Om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB.

Gårdfelt, L. (2007). ""Det finns nog inga homosexuella på vår lilla skola" - om den svenska skolans behov av ökad hbt-kompetens". I: Franck, O (red.) (2007). Genusperspektiv i skolan - om kön, kärlek och makt. Lund: Studentlitteratur.

Hamilton, Rebekah J. & Boweres, Barbara J. (2006). Internet recruitment and e-mail interviews in qualitative studies. Qualitative Health Research 16(6).

Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.

Jalmert, L. (2007). "Utbildning, kön och makt". I: Franck, O (red.) (2007). Genusperspektiv i skolan - om kön, kärlek och makt. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, B. & Svedner, P.O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:

undersökningsmetoder och språklig utformning. (4. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.

London: RoutledgeFalmer.

Lif, J. (2008a). "Genus och jämställdhet". I: Lif, J. (red.). (2008). Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med jämställdhet i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Lif, J. (2008b). "Rättvisa, makt och möjligheter". I: Lif, J. (red.). (2008). Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med jämställdhet i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Lind, Å. (2014). Stora boken om Sandvargen. Stockholm: Rabén & Sjögren. Lindgren, A. (2011). Mio min Mio. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Martinsson, L. & Reimers, E. (2008) "Introduktion". I: Martinsson, L. & Reimers, E. (red.). (2008). Skola i normer. Malmö: Glerups.

Nilsson, M. (2007). Tsatsiki och farsan. Stockholm: Natur och kultur.

Olczak, M. & Sandler, A. (2014). Jakten på Jack - Trolldom i gamla stan. Stockholm: Rabén och Sjögren.

Olsson, F. & Klett Sarmentero, B. (2010). Osköna normer: metodhandbok för normkritiska samtal med fokus på kön, sexualitet och könsöverskridande. Stockholm: Rädda Barnens ungdomsförbund.

Radovic, S. (2008). "Text, tal och media". I: Lif, J. (red.). (2008). Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med jämställdhet i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Sigurdsson, O. (2008). "Att leva med en läroplan - om värdegrund, moraliskt omdöme och demokratiska medborgare". I: Lif, J. (red.). (2008). Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med jämställdhet i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Sörensdotter, R. (2010). "En störande, utmanande och obekväm pedagogik. Om

queerteoriernas relevans för en normbrytande undervisning". I: Bromseth, J. & Darj, F. (red.). (2010). Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap.

Thomsson, H. (2003). "Makt, ansvar och viljan till förändring". I: Elvin-Nowak, Y. &

Thomsson, H. (2010). Att göra kön. Om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB.

Elektroniska källor

marknaden. (Masteruppsats). Borås: Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås. Hämtad: 2014-11-15, från

http://bada.hb.se/handle/2320/861.

Bodén, A. (2014). Kort om Karlstads universitets försöksverksamhet med övningsskolor. Hämtad: 2014-12-08, från

http://www.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2014/08/information_om_vnin gskoleprojektets_utformning_1_16030.pdf

Folkhälsomyndigheten. (2015). Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige. Hämtad: 2015-06-03, från

http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/20250/halsan-halsans-bestamningsfaktorer-transpersoner-15038-webb.pdf.

Kulick, D. (1996). Queer Theory: vad är det och vad är det bra för?. Lambda nordica. (1996(2):3/4, s. 5-22).

Sveriges television. (2013). I dag erkände Tyskland tredje kön. Hämtad 2014-12-08, från

http://www.svt.se/nyheter/varlden/i-dag-erkanner-tyskland-tredje-kon.

Sjögren, H. & Jonstoij, J. (2009). "Varför måste man inte komma ut som hetero?" - normer kring sexualitet och kön hos barn och unga. Stockholm: Rädda barnens

ungdomsförbund.

Skolverket. (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad: 2014-11-25, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Åkerlund, C. (red.). (2011). Bryt! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och

Bilaga 1 - Analysmatriser

Analysmatris Mio min Mio Karaktärer

Pojkar, män, han Flickor, kvinnor, hon Inte könsbestämda, icke-binära, hen/den Mio Benka Farbror Sixten Anden Konungen Jum-Jum Kato Miramis Rosengårdsmästaren Sorgfågel Kalle Punt Nonno Jiri Jiris bröder Janne Eno Svärdsmidaren Nonnos bröder Tant Edla Tant Lundin Jum-Jums mamma Nonnos farmor Jiris systrar Minonna-Nell Väverskan Milimani Spejarna

Adjektiv som beskriver...

Blek Glad Allvarsam Orättvis Snäll Stor Stark Brun Frisk Orolig Modigare Modig God Små Ensamma Rädd Mager Förtvivlade Lessen Största Grovaste Stort Rött Sotigt Svart Tjocka Buskiga Förfärlig Orolig Sysselsättningar

Pojkar/män/han Flickor/kvinnor/hon Inte könsbestämda/icke-binära/hen/den Kung Rosengårdsmästare Fårherde Konungason Riddare (x2) Svärdsmidare Affärsbiträde Väverska Hemmafru Katos spejare Könsstereotyper

Pojkar/män/han Flickor/kvinnor/hon Inte könsbestämda/icke-binära/hen/den Starka Beskyddande Gillar modellflygplan Händiga Gaggigga Mystiska Lagar mat Mystiska Hemliga Kärleksrelationer

 Benkas mamma och pappa  Jum-Jums mamma och pappa  Mio och Jum-Jum

Analysmatris Sandvargen Karaktärer

Pojkar, män, han Flickor, kvinnor, hon Inte könsbestämda, icke-binära, hen/den Pappa Sandvargen Farbröder Kometen Zackarina Mamma Tanter Mormor Farmor

Adjektiv som beskriver...

Sysselsättningar

Pojkar/män/han Flickor/kvinnor/hon Inte könsbestämda/icke-binära/hen/den Jobbar Kunnare Jobbar Frågare Könsstereotyper

Pojkar/män/han Flickor/kvinnor/hon Inte könsbestämda/icke-binära/hen/den

Pappa läser tidning och Zackarina sitter bredvid. Sandvargen är kunnig och fixig. Löser allt.

Zackarina är frågvis, nyfiken. Föräldrarna har inte tid med Zackarina på grund av jobb. Hon är en pojkflicka.

Kärleksrelationer

 Zackarinas mamma och pappa

Analysmatris Tomtebobarnen Karaktärer

Pojkar, män, han Flickor, kvinnor, hon Inte könsbestämda, icke-binära, hen/den Tomte Tusse Pär Igelkott Bergtroll Truls Gumma Fladdermus Ugglemor Kajsa Ekorrbarnen Groda

Adjektiv som beskriver...

Största Snäll

Sysselsättningar

Pojkar/män/han Flickor/kvinnor/hon Inte könsbestämda/icke-binära/hen/den

Skyddar familjen och tar hand om skogen

Tar hand om barn och hem

Könsstereotyper

Pojkar/män/han Flickor/kvinnor/hon Inte könsbestämda/icke-binära/hen/den

Far täljer

Gossar leker soldater

Gossar leker kurragömma med ekorrar

Far är beskyddaren

Endast pojkar ska tränas på att ta över efter far

Far är den som är kunnig och den om hugger med yxa Pojkar drar vagnen med ull som ska bli garn.

Pojkarna blir dragna bakom haren.

Tjej hjälper mor, sitter still, pysslar

Mor pysslar med garn Flicka matar ekorre med ekollon

Mor tar om hand och tröstar Mor ansvarar för bärplock Mor är den med skafferi och den som väver. Flickan får hjälpa till.

Mor nattar

Flickan är åskådare när pojkar gör saker.

Det är mors uppgift att hålla barnen i styr "...så mor får rent omöjligt att hålla dem i styr." (s.29)

Kärleksrelationer  Tomtemor och tomtefar

Analysmatris Tsatsiki och farsan Karaktärer